DE OSYNLIGA SYNLIGA MÄNNEN SOM SÄLJER SEX.

Transkript

1 Hälsa och samhälle DE OSYNLIGA SYNLIGA MÄNNEN SOM SÄLJER SEX. EN DESKRIPTIV STUDIE ÖVER MÄN SOM SÄLJER SEX OCH SÄKRARE SEX SAMT MÄN OCH TRANSPERSONER SOM SÄLJER SEX PÅ NÄTET. SUZANN LARSDOTTER Handledare: Sven-Axel Månsson och Ronny Tikkanen

2 Invisible Visible Men Who Sell Sex A descriptive study about safe sex among men who sell sex and a study about men and transgender people who sell sex on internet. Author: Larsdotter, C. Suzann Examination paper in sexology 15 hp. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Keywords: Men, Sexual Services, Male prostitute, Male Escort, Transgender Escort, Safe Sex, Internet, hiv and STI. This paper consists of one research review and two quantitative studies about men and transgender persons who sell sexual services to other men. The first part presents research about men who sell sexual services to men in general, and around the need for prevention against hiv and STIs in particular. Part two is an analysis of men who sell sexual services and their attitude and practice regarding safer sex. The analysis is based on material from the MSM (Men who have sex with Men) survey conducted in This study shows that Men who sell sex have significantly higher risk-behavior than other men who have sex with men. This indicates the need for HIV prevention in the group of men who sell sexual services. Part two of this study consists a descriptive internet survey made among men and transgender people who sell sexual services on the internet. The background for this study is that Swedish official documents repeatedly reproduce the notion that men who sell sex are invisible, and that there is no knowledge of the subject. This study shows that this is not the case. The study shows that advertising is visible and that it is possible to find people who offer their services relatively easily. This paper also includes a descriptive study about the geographic origin, age, sexual orientation, availableservices, safer sex, and marketing area of men and transgender personswho sell sexual services on the Internet. 2

3 Jag vill rikta ett varmt och innerligt TACK till mina handledare Sven-Axel Månsson som engagerat och initierat hjälpt mig framåt och Ronny Tikkanen som med stort tålamod och engagemang förklarat SPSS, lärt mig logistiska regressionsanalyser mm samt stöttat, uppmuntrat och givit handledning på lite annorlunda platser som exempelvis en campingstol på Queerloppisen på hbt-festivalen i Göteborg och ett hotellrum i Wien. till min fantastiska kollega Jonas Jonsson i projekt åtgärd 33 för all uppmuntran, stöd och korrekturläsning. till Antti Ervasti på Pro Tukkipiste i Helsingfors för att du så frikostigt delat med dig av all din kunskap och erfarenhet. 3

4 INLEDNING... 5 SYFTE...5 Frågeställningar...6 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT...6 Social konstruktivism...6 Feminiteter och maskuliniteter...7 KVANTITATIV METOD...8 BESKRIVNING AV DATAINSAMLING MED ETISKA REFLEKTIONER....9 Delstudie Delstudie Delstudie BEGREPPSDISKUSSION...12 Prostitution...12 Sexköp...13 Sexuell läggning/identitet...14 Heteronormativitet...15 Könsidentitet/transperson...15 FORSKNINGSÖVERSIKT RUNT MÄN OCH TRANSPERSONER SOM SÄLJER SEXUELLA TJÄNSTER TILL MÄN. DELSTUDIE I OMFATTNING...16 FAKTORER SOM LEDER TILL SEX MOT ERSÄTTNING...18 SITUATION FÖR HOMO, BI (OCH HETEROSEXUELLA) MÄN/KILLAR SOM HAR ERFARENHET AV SEX MOT ERSÄTTNING...19 INTERNATIONELL FORSKNING OM MSM, HOMO OCH BISEXUELLA MÄN/KILLAR SOM HAR SEX MOT ERSÄTTNING...21 HIV/STI...22 ARENOR...24 TRANSPERSONER SOM HAR SEX MOT ERSÄTTNING...25 VÄGEN IN...25 SITUATION: HIV/STI, VÅLD, DROGER OCH PSYKOSOCIAL HÄLSA...26 AVSLUTANDE DISKUSSION...26 KVANTITATIV ANALYS AV MSM SOM SÅLT SEX FRÅN MSM ENKÄTEN 2006 DELSTUDIE II BESKRIVNING AV MÄNNEN I STUDIEN...28 DET SENASTE TILLFÄLLET MAN HADE SEX MED EN MAN SEXUELLT RISKTAGANDE Sexuellt risktagande i samband med alkohol/droganvändning...43 BEHOV AV TESTNING OCH HIV/STI VAD UTMÄRKER MÄN SOM SÅLT SEX DET SENASTE ÅRET?...49 EN DESKRIPTIV STUDIE ÖVER MÄN OCH TRANSPERSONER SOM SÄLJER SEX PÅ NÄTET DELSTUDIE III INTERNET SOM ARENA FÖR SEXSÄLJANDE INTERNETSIDOR DÄR MANLIGA ESKORTER ÅTERFINNS ÖPPET REDOVISNING AV RESULTAT FRÅN INTERNETKARTLÄGGNINGEN...59 ANDRA ARENOR DÄR MÄN SOM SÄLJER SEXUELLA TJÄNSTER ÅTERFINNS TABELLFÖRTECKNING KÄLL OCH LITTERATURFÖRTECKNING KÄLLOR FRÅN INTERNET...81 ÖVRIGT...81 BILAGOR

5 INLEDNING Män som säljer sexuella tjänster har uppmärksammats relativt lite i Sverige. Under de senaste åren har dock behovet av mer kunskap om sexsäljande män lyfts fram inom i olika sammanhang. Det sociala arbetet kring sexsäljande personer är nästan helt uteslutande fokuserat på kvinnor som säljare. Med anledning av detta sökte och beviljades RFSL medel till att utföra åtgärd 33 i regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Uppdraget handlar om att utreda hbt-personer som köper och säljer sexuella tjänster i Sverige. Jag blev som hiv och hälsohandläggare på RFSL tilldelad arbetet som projektledare för ovanstående projekt och vill med anledning av detta fördjupa mig i frågan om män som säljer sex till män i min uppsats. Uppsatsen skall sedan kunna ligga till underlag för rapporten till regeringen. Det finns både okunskap och omedvetenhet gällande transpersoner som säljer sexuella tjänster i Sverige. Vilka transpersoner säljer sexuella tjänster? Är det transvestiter med eller utan hormonella eller kirurgiska ingrepp? Är det pre.op transsexuella eller är det transsexuella som genomgått transition? Är det främst Male to Female (MtF - dvs. en person som biologiskt definierats som man men upplever sig vara kvinna) personer som säljer sex, eller förekommer även Female to Male (FtM - dvs. en person som biologiskt definierats som kvinna men upplever sig vara man)? 1 Enligt Socialstyrelsen skall personer oberoende av kön som utsätts för prostitution och kommersiell sexuell exploatering betraktas i det förebyggande arbetet mot hiv och STI (sexual transmitted infections) som en riskutsatt grupp ( De anför att personer som säljer sex har en ökad risk för att smittas av hiv och andra sexuellt överförda infektioner i och med det potentiellt stora antalet sexpartners de har. Med anledning av detta bör kunskap om överföringsrisker för hiv och STI samt smittvägar ytterligare förbättras hos personer som säljer sex. Föreliggande studie baseras på tre olika delstudier. Den första studien är en forskningsöversikt runt män och transpersoner som sexuella tjänster till män. Den andra delstudien kvantitativ analys av MSM som sålt sex från MSMenkäten 2006 har till syfte att utreda hiv och STI preventiva behov hos gruppen män som säljer sex till män. Studien baseras på en undersökning av svaren från MSM (män som har sex med män) -enkäten 2006 vilken hade en fråga om männen hade erfarenhet av att ha sex mot ersättning. Enkäten riktade sig till män som har sex med män och byggde på frivilligt självselekterat deltagande. Resultatet från studien är bearbetades av dr Ronny Tikkanen. Frågan runt sex mot ersättning var däremot inte bearbetad innan. Den tredje delen är en deskriptiv studie av män och transpersoner som säljer sexuella tjänster på nätet och har insamlats under en månads tid (mellan ) på internet. Syfte Att utföra en studie runt män och transpersoner MtF som säljer sex till män i Sverige med fokus på deras situation avseende säkrare sex och STI/hiv-prevention 1 FtM och MtF är termer lånade från engelskan, de är förkortningar för Female-to-Male och Maleto-Female. 5

6 Frågeställningar 1. Vad säger tidigare forskning om behov hos gruppen män som säljer sex till män i allmänhet och runt hivprevention i synnerhet? 2. Hur ser situationen ut för män som säljer sex, avseende säkrare sex; - Vilka riskfyllda handlingar går att urskilja bland män som säljer sex? - Vilka behov av hiv/sti preventiva insatser har män som säljer sex till män? 3. Vad kännetecknar sexsäljaren på internet avseende geografisk tillhörighet, ålder, sexuell läggning, service som erbjuds, säkrare sex, marknadsföringsområde? Den första frågeställningen besvaras av en litteraturgenomgång. Den andra frågeställningen besvaras genom den andra delstudien som utgår från en av andra forskare redan genomförd enkät bland män som har sex med män, den s.k. MSMenkäten (se mer om denna längre fram, s. 8). Den tredje studien är deskriptiv och beskriver gruppen män och transpersoner som säljer sexuella tjänster på internet. Teoretisk utgångspunkt Enligt mitt sätt att förhålla mig till vetenskaplig metod så tar jag avstånd från en renodlad positivism där människan analyseras utifrån en sträng reduktionism. Studier av mänskligt beteende måste bygga på metoder och förståelse av den mänskliga komplexiteten. Social konstruktivism Jag har därmed valt en socialkonstruktivistisk utgångspunkt där jag avser att hålla mig kritisk till hur performativa uttalanden om sexsäljande präglat diskursen runt frågan. En socialkonstruktivistisk analys kan ge en förnyad utvärdering av vetenskapliga föreställningar om manligt och kvinnligt, om objektifiering, om den oundvikliga heterosexuella identiteten, och om samkönat begär i relation till sexsäljande. Vår uppfattning av omgivningen är beroende av den kontext vid befinner oss i. Den betydelse som vi ger saker aldrig är konstanta och inte slutgiltigt fixerade. Ingenting bär i sig en mening utan skapas och upprätthålls genom olika tolkningar. Dessa existerar enbart temporärt men kan även hållas vid liv under en längre tid, upprepas och beläggas med olika metoder tills de uppnår en hegemonisk status. Utifrån detta uppstår uppfattningar som ses som mer eller mindre formulerade sanningar. Foucault menar att viljan till att formulera sanningar uppkommer genom en vilja till att ta makt. Dessa sanningar är dock enbart gällande inom den specifika diskursen som de uppstått i (Foucault, 1993). Utifrån en svensk kontext så konstrueras den svenska sexosofin mycket utifrån en kärleksideologi. Denna delar upp handlingar i bra beteenden (sex inom ett monogamt kärleksförhållande) och dåliga beteenden (rekreativt sex eller sex utanför ett kärleksförhållande) (Helmius, G. 1990). Sexualiteten är inte något privat som händer bara mellan två personer utan är också till mycket stor del en social konstruktion av samhällets era, rådande ideologier och kultur. Det har skett stora förändringar avseende samlevnadsformer och familjemönster under de senaste decennierna. Detta kan förstås utifrån ett av Giddens centrala begrepp den plastiska sexualiteten dvs att sexualiteten skiljs från den sedan länge nära sammankopplingen med fortplantning och släktskap. Den plastiska sexualiteten har möjliggjort för både kvinnor och homosexuella att mer öppet få leva ut sin sexualitet. Den plastiska sexualiteten är en förutsättning för möjligheten att ha 6

7 relationer utanför en etablerad parrelation. Giddens formulerar övergången från den romantiska kärleken till den sammanflödande kärleken med att ju mer den sammanflödande kärleken konsolideras som en möjlighet så mister den romantiska kärleken i betydelse fråga om att hitta en speciell person och en speciell relation. I motsats till den romantiska kärleken så är inte den sammanflödande kärleken inte nödvändigtvis monogam. Relationen behöver inte vara tills döden skiljer oss åt utan bara så länge bägge parter får något ut av den (Giddens 2001). Tillfälliga sexuella kontakter ses ofta som ett sätt att undvika intimitet men hävdar Giddens erbjuder också en möjlighet att främja och vidareutveckla den. Episodiska sexuella kontakter mellan homosexuella män på en bastuklubb kan uttrycka en jämlikhet som saknas i de flesta heterosexuella relationer (även tillfälliga kontakter). I en värld som präglas av den plastiska sexualiteten och den rena relationen så måste monogamin och trohetsbegreppet omarbetas till andra uttryck för trohet och förtroende. Tillfälliga sexuella kontakter kan utgöra en positiv form av njutning och tillfredsställelse såvida de inte leder till någon form av kontrollbeteende (Giddens, s 131). I varje kulturell kontext finns en konstruktion om vad som är en god respektive dålig sexualitet. Antropologen Gayle Rubin (1992) har utvecklat sex axiom som uttrycker hur sexualiteten konstruerats i västvärlden. Det första axiomet är sexnegativitet. Rubin menar att vi ser sexualiteten som en farlig, destruktiv och kraft. Ursäkterna för att få ha sex är kärlek. Sex ses i första hand som något man bör vara misstänksam mot. Det andra tankemönstret är sexualitetens överdrivna betydelse. Sex ses som något mycket speciellt och bedöms annorlunda än andra ageranden. Det tredje axiomet är enligt Rubin ett hierarkiskt system där bra sex är normalt naturligt och utövas av monogama heterosexuella företrädesvis hemma. Lägst ner i hierarkin står transpersoner, homosexuella och sex för pengar. En annan av Rubins bilder för detta är den välsignade cirkeln. I denna återfinns monogama sexuella relationer inom en relation utan någon form av ersättning i cirkelns mitt och utanför finns bl a homosexuella sexuella relationer, sex mot ersättning och sex med fler än en person. I varje kultur finns dessa uppdelningar i god respektive dålig sexualitet där olika praktiker återfinns i en moralisk hierarki. Det fjärde axiomet är sexuell essentialism. Detta kan ses som motsatsen till social konstruktivism och här ses sexualiteten som en naturgiven kraft och inte något som påverkas nämnvärt av kultur, kontext eller egna erfarenheter. Ofta grundar sig denna syn på biologiska resonemang. Dominoteorin om sexuell fara är det femte tankemönstret. Sexuella aktiviteter som i sig är ofarliga kan behöva regleras eller förbjudas då de kan leda till något annat som är farligt. Den sjätte och sista är sex som bryter normer är farlig. Det finns en sexuell standard som alla bör förhålla sig till. De egna sexuella preferenserna ses som en universell norm som alla bör förhålla sig till. Feminiteter och maskuliniteter Genom att ständigt betona den naturliga kopplingen mellan biologiskt kön och genus så försvarar det heteronormativa samhället sin princip om det manliga och det kvinnliga som två komplementariteter. En vanlig uppfattning i svenska rapporter och undersökningar är att män som säljer sex är en mycket anonym företeelse vilken det är svårt att hitta någon kunskap runt. Vid en genomläsning av rapporter och dokumentation runt män som 7

8 säljer sex syns det föreligga en skillnad i beskrivningen av män och kvinnor som säljer sexuella tjänster vilket kan antas ha en koppling till den sociala konstruktionen av manlig och kvinnlig sexualitet samt heterosexualitet och homosexualitet. Med anledning av detta har jag valt en socialkonstruktivistisk teoretisk grund. Studier av kvinnliga prostituerade utgår ofta ifrån ett könsmaktsperspektiv där förekomsten av sexhandel beror på att män historiskt haft makt över kvinnors kroppar. Många feministiska teorier bygger på tanken om ett kontinuum där prostitution och sexarbete befinner sig på en skala av annat låglönearbete för kvinnor. De patriarkala strukturer i samhället tvingar kvinnor till arbete inom bl a inom sexindustrin. MacKinnon (1987) har hävdat att sexuella förbindelser mellan manliga kunder och prostituerade alltid lett till kvinnors underordning. Det finns uppfattningar om att de män som säljer sex antas göra det frivilligt, och för att de är homosexuella (Dennis, 2008). Detta är sociala konstruktioner av genus och sexualitet som är viktiga att problematisera för att också kunna undersöka män som far illa i sitt sexsäljande. I diskussioner runt skillnaden mellan mäns och kvinnors sexualitet kan man urskilja en essentiell syn på kön där de olika könens sexuella utlevnad förklaras utifrån en biologisk förklaringsmodell. Det vanligaste påståendet är att kvinnor pga både biologi och socialisation är mer inriktade på relationer till skillnad mot män som är mer inriktade på sex. Om man intar en konstruktivistisk förståelse av kön så kan man anta att kvinnligt och manligt inte är något stabilt och oföränderligt utan förhandlas, formas och omstruktureras i olika sociala situationer. Det finns inte heller en maskulinitet eller en femininitet utan olika. Män som säljer sex har inte definierats som ett socialt problem i samma utsträckning som sexsäljande kvinnor. Detta kan hänga samman med att experter ännu inte formulerat detta som ett socialt problem. Vi lever i en postmodern kontext där politiska, sociala och moraliska ställningstaganden är fragmenterade (Loeseke 2003). Sociala problem uppstår när ett fenomen konstruerats som ett sådant. I fallet med sexsäljande män är detta ännu inte aktualiserat varför det inte heller finns insatser och resurser för gruppen. Kvantitativ metod Ett viktigt krav är att forskarsamhället, allmänheten eller statliga organ ofta kräver hårda kvantifierade fakta för att framstå som vetenskapligt trovärdig. Forskningsdata bör också i många fall vara kvantitativ för att kunna användas till grund för bidragsansökningar (Kvale 1997). Min erfarenhet ligger också i linje med vad Kvale uttrycker; att det är lättare att presentera kvantitativa resultat för exempelvis bidragsgivare till medel för hiv/sti prevention. Därför är det av största vikt att få en uppfattning om hur personer som säljer sex tänker runt säkrare sex, kondomanvändning, testning mm. Materialet har exporterats in för bearbetning i programvaran Statistical Package for the Social Science, SPSS. Resultatet av detta kommer att redovisas i olika tabeller och diagram där likheter och skillnader mellan olika undergrupperingar 8

9 redovisas (Djurfeldt et al 2003). Här kommer männen som sålt sex och som ingår i studien att presenteras utifrån bakgrundsinformation som exempelvis ålder, sexuell läggning, antal sexpartner, kön på sexpartners mm. Därefter kommer jämförelser att göras med gruppen i sin helhet för att se om det finns skillnader mellan grupperna. Inledningsvis gjordes en univariat analys av materialet för att beskriva variationen hos de variabler som undersökts i enkäten i relation till gruppen som sålt sex. De flesta av analyserna i delstudie 2 har genomförts med korstabeller där jag sökt efter likheter och skillnader mellan män som har sålt sex och gruppen av män som inte sålt sex. Vid korstabuleringarna har chitvå-test (Pearson s Chi-square) gjorts för att statistiskt säkerställa skillnader mellan svaren. Denna siffra redovisas vid varje tabell. Chi-2 testet undersöker om fördelningar i skillnader är signifikant skilda och genom att testa detta går det att få en indikation om eventuella skillnader är slumpmässiga eller inte (Edling och Hedström 2003). När något är signifikant statistiskt så bygger detta på ett chi-två test. P-värdet (som visar statistisk signifikans) räknas enkelt ut av SPSS. Ett lågt p-värde innebär att de troliga är att det observerade inte är beroende av slumpen. Gränsen för statistisk signifikans brukar ligga på 0,05 dvs att det är mindre än 5 procent risk att skillnaderna man ser i tabellen beror på slumpen (Djurfeldt et al 2003). Det är viktigt att påpeka att ett statistiskt signifikant samband inte nödvändigtvis är ett socialt eller vetenskapligt viktigt samband (Edling & Hedström 2003). Vare sig korstabeller eller chitvå-test visar något samband mellan olika variabler och därför har även regressionsanalyser genomförts. Regressionsanalyser utförs för att förutsäga resultatet av en beroende variabel (den man vill beskriva) med hjälp av oberoende variabler (de man använder för att beskriva). Genom regressionsanalyser får jag fram uppgifter om sexuellt risktagande är högre hos gruppen män som säljer sex till andra män än andra då man kan visa hur en eller flera oberoende variabler har betydelse för att prejudicera utfallet på en annan variabel (beroende variabel), se liknande analyser i (Tikkanen 2008). Regressionsanalyser kan presenteras genom oddskvoter, vilken kan översättas med hur starkt risken för något beror på något annat. Man kan därmed utifrån oddskvoten uttala sig om en variabel (t.ex. att man haft oskyddade anala samlag) innebär en överrisk eller underrisk för personer som sålt sex avseende hiv. Detta handlar inte nödvändigtvis om att det finns en kausalitet mellan variablerna. (ibid.). Beskrivning av datainsamling med etiska reflektioner. Denna uppsats består av tre olika delar som beskrivs nedan. Delstudie 1. Databassökningar har gjorts i olika vetenskapliga databaser. Detta för att kunna sammanställa en forskningsöversikt på området män och transpersoner som säljer sex. Kriterierna för att databassökningarna är att artiklarna skall vara skrivna på svenska eller engelska och omfatta män som har sex med män (MSM) och något sökbegrepp som innefattade sexsäljande, således exkluderas alla artiklar som enbart omfattar heterosexuella om de inte är av stor allmän relevans. Av speciellt intresse har artiklar som inkluderat hiv och STI varit. 9

10 Det finns mycket begränsat med forskning på män som säljer sexuella tjänster i Sverige och få myndigheter och organisationer jobbar mot gruppen. Med ökad kunskap om deras behov kan fler insatser riktas direkt mot gruppen. Delstudie 2. Avseende den andra delen av denna studie så kommer datamaterialet från MSMenkäten som insamlades Det finns tre publicerade svenska MSM-enkäter som kommit ut 2006, 2008 och MSM-enkäterna är kartläggningar av sexuella beteenden, hivtestningsvanor och behov av hiv/sti insatser hos gruppen män som har sex med män. MSM-enkäten genomförs av Malmö högskola, av fil dr Ronny Tikkanen under ledning av Sven-Axel Månsson och i nära samarbete med andra forskare. Den första rapporten publicerades Övrigt material från denna enkät är publicerad i FOU rapport 2008:1, Person, Relation och Situation, från Malmö Högskola (Tikkanen 2008). I enkäten fanns frågeställningar runt män som köpt eller sålt sexuella tjänster. Dessa uppgifter var till stora delar obearbetade varför jag tog mig an uppdraget att analysera enkätsvaren. Underlaget är insamlat via webbportalen Qruiser ( 2 på internet i februari/mars Enkäten riktade sig till män som har sex med män och byggde på frivilligt självselekterat deltagande. Populationen i studien är personer som är registrerade användare på Qruiser och som via en annons med länk till studie klickat sig fram och fyllt i denna. Qruiser är den största svenska communityn för hbt-personer men män som inte använder sig av internet har blivit exkluderade i denna studie. Tikkanen menar att studier gjorda utifrån ett icke-sannolikhetsurval som distribueras som pappersenkäter i olika delar av hbtsamhället eller genom digitala enkäter på internet når i högre omfattning män som utsätter sig för sexuella risker (Tikkanen 2008). Enkäten hade 82 frågor indelade i åtta sektioner (se bilaga 1). Den första sektionen inkluderade nio bakgrundsfrågor. Den andra sektionen hade sju frågor om nuvarande sexuell situation och frågor runt eventuell parrelation. Den tredje delen var störst och innehöll trettio frågor om det senaste tillfället man hade sex med en man. Den fjärde sektionen hade sju frågor om sexuella praktiker under det senaste året. De femte och sjätte sektionerna innehöll elva frågor kring hiv och STI. Under denna sektion fanns även frågor runt det senaste tillfället man hiv- och STI-testade sig. Den sjunde delen hade nio frågor om erfarenheter och behov. Denna inrymmer des frågor runt männens funderingar kring smittsamhet, vilka behov de såg att de hade. Den åttonde sektionen innehöll åtta frågor om de kontakter man haft med homovärlden under det senaste året. Enkäten avslutades med en öppen fråga där de svarande kunde lämna sina synpunkter på hur man kan förbättra hivpreventionen (Ibid). Personer som svarade på enkäten på kunde när som helst avbryta enkäten genom att stänga fönstret. Efter fem minuters inaktivitet stängdes fönstret automatiskt, vilket borgar för frivillighet personer påbörjade ett ifyllande av enkäten 2 Qruiser är Nordens största internetcommunity som riktar sig till icke-heterosexuella. Qruiser hade vid enkätens genomförande cirka medlemmar. 10

11 (Ibid). Reliabiliteten kan påverkas av olika faktorer; mätinstrumentet, forskaren som utför mätningen, omgivningen samt de som svarat på enkäten. Inom kvantitativ forskning är reliabilitet lika med reproducerbarhet. Det är viktigt att noggrant beskriva hur man gått tillväga gällande urval, tillvägagångssätt och databearbetning. Datamaterialet har reliabilitetsgranskats och 638 enkätsvar togs bort. I det slutliga datamaterialet finns 2564 svarande (Ibid). Data från denna enkät har exporterats över till kalkyleringsprogrammet SPSS för databearbetning. Konfidentialitet är mycket viktigt när det handlar om en studie som berör sexualiteten. Namn finns inte med. Platser, yrke, specifik ort hos enskilda kommer ej att redovisas för att försäkra deltagarnas anonymitet. För att ytterligare värna deltagarnas integritet så rensades datamaterialet från alla personliga kommentarer, mailuppgifter och annat som skulle kunna göra att någon person identifierades innan enkäten exporterades över till SPSS för min analys. Delstudie 3. Under en månads tid (mellan ) utfördes en kartläggning på internet avseende män och transpersoner som säljer sexuella tjänster på nätet. Kartläggningen har utförts genom ett utarbetat och etablerat system från Urho verksamheten på Pro-tukipiste i Finland, (se bilaga 2). Studien har undersökt sexsäljare som annonserat på olika internetsidor där vem som helst kan ta del av informationen dvs, som är offentligt tillgängliga och där man inte behöver något medlemskap för att se annonserna. Dessa har sedan kartlagts utifrån parametrar i det finska systemet. Inga uppgifter om mailadress, telefonnummer eller andra identifikationsmöjligheter har förts in i protokollet. För att hitta annonser utfördes olika former av sökningar på Google. Aktuella sökord var följande: male, manlig, gay, shemale, ladyboy, TS, homosexual, transsexual, transvestit, tranvestite transsexuell tillsammans med någon av följande bög, escort, eskort, prostituerad, hora, sexsäljare och detta ofta tillsammans med Sverige eller Sweden. Inkluderingskriterier har varit; Personen skall identifiera sig som man och homo- eller bisexuell eller MtF transvestit eller MtF transsexuell och sälja sexuella tjänster till män. Det skall tydligt framgå att avsikten är att sälja sexuella tjänster i Sverige. Annonsen finns på en internetsida där vem som helst kan ta del av informationen dvs som är offentligt tillgänglig och inte kräver något medlemskap. 3 3 Ett undantag har gjorts från kriteriet gällande TS-dating som är en stor kontaktsida för personer som bland annat vill köpa sexuella tjänster av transpersoner. Där har jag registrerat ett enkelt och kostnadsfritt medlemskap för att ta del annonserna. Här bedömde jag att vinsten av att ta del av TS-kvinnornas annonser överskuggade behovet av offentlighet. 11

12 Annonsen skall vara seriös och ny, dvs högst någon månad gammal. Exkluderingskriterier har varit; Män som enbart säljer sex till kvinnor. Annonser som troligtvis är en förtäckt annonsering för att köpa eller sälja sexuella tjänster. Att det inte tydligt framgår i annonsen att personen säljer sexuella tjänster. Vid varje identifierad sexsäljare så har denna jämförts gällande ålder och nickname med övriga registrerade för att undvika dubbelredovisning. Ingen information har utgått till personerna då dessa valt att publicera sitt material i en offentlig miljö där alla som går in på sidan har möjlighet att ta del av deras information. Inget samtycke har inhämtats då materialet finns i offentlig miljö på internet. För att ändå värna personernas konfidentialitet och integritet kommer materialet redovisas utifrån olika grupperingar och det kommer inte vara möjligt att identifiera enskilda personer i redovisningen. Sökningen är inte representativ för hur många sexsäljare som finns på internet utan innebär enbart en indikation på männen och transpersonerna som säljer sex på internet. Detta skall också ses som ett sätt att visa att män/transpersoner som säljer sex på nätet inte är ett dolt fenomen utan tvärtom är lättillgängliga och fullt synligt vilket också öppnar upp för möjligheten att arbeta uppsökande mot gruppen. Begreppsdiskussion De begrepp som jag använder är i första hand de som används i refererat material. Om en artikelförfattare exempelvis använder begreppet sexarbetare så gör jag också det eftersom det kan vara svårt att översätta ett kontextbundet begrepp. Prostitution Begreppet har ofta uppfattats liktydigt med kvinnor som erbjuder sex för pengar till män. Detta riskerar ett osynliggörande av andra aktörer i en sexsäljande/sexköpande verksamhet (Eriksson, Knutagård, 2005). Nedan följer olika definitioner som visar på begreppets komplexitet. Inger Björne-Fagerli använde under sitt arbete med studien Två manliga prostitutionskarriärer (2007) sig utav definitionen: prostitution är när minst två personer har en sexuell relation som karaktäriseras av en köp- och försäljningsliknande form. Ersättningen kan vara av ekonomisk och känslomässig karaktär eller i form av gåvor som mat, resor, husrum etc (s. 6). Denna definition kan uppfattas som vid i den bemärkelsen att ersättning inte nödvändigtvis behöver bestå av en finansiell sådan utan kan utgöras av en rad olika former. Den ger även utrymme för att fler än två parter kan vara inblandade. Den definition som Björne- Fagerli slutligen använder sig av är Margaretha Järvinens som återfinns i Sosiologisk leksikon (1997:249). Järvinen visar att: prostitution inte alltid klart kan avgränsas från andra sexuella 12

13 möten. Hon har lyft fram fem dimensioner; selektivitet från erbjudarens och köparens sida, kommersialitet, antal relationer, förhållandenas varaktighet samt känslomässigt engagemang mellan parterna. Dessa dimensioner uttrycks som kontinuum där verksamheten kan bära mer eller mindre prägel av en prostitutionsliknande karaktär (Järvinen i Björne-Fagerli 2007, s. 6-7). Ovanstående definition visar den komplexitet som begreppet prostitution inrymmer. Den synliggör olika faktorer som i en växelverkan och i varierad grad kan utgöra ramarna för prostitution. Det kan därför vara av vikt att tala om olika former av prostitutioner (jämför med Socialstyrelsen 2008). SOU 1995:15 definierar prostitution: När minst två parter köper eller säljer sexuella tjänster mot ersättning (vanligen ekonomisk); vilken utgör en förutsättning för den sexuella tjänsten. Denna definition blir aningen snävare då den främst nämner ersättningen som ekonomisk (men lämnar samtidigt utrymme för fler möjliga ersättningsformer än just den ekonomiska formen). Socialstyrelsen utgår ifrån samma definition i sina samtliga rapporter Kännedom om prostitution. Prostitution eller säljande/köpande av sex/sexuella tjänster behöver inte innebära fysisk kontakt mellan inblandade parter. Exempelvis kan tjänsten utföras via webbkamera, då parterna befinner sig inom skilda fysiska miljöer med webbkamera som visuellt medel som förmedlandet av sexuella tjänster. De kan även bestå av bilder eller filmer som köparen betalar för (Gäredal & Nathorst- Böös 2009). Att använda sig av begreppet prostitution kan med anledning av dess komplexitet innebära många olika fenomen och kan i vissa avseenden även vara nära knutet till en stigmatisering där begreppet riskerar att exkludera snarare än att inkludera olika aktörer/perspektiv/föreställningar. Pga detta har jag försökt att undvika detta ord. Sexköp Sexköp kan ske i en rad olika former. Den svenska sexköpslagen som trädde i kraft 1 januari 1999 förbjuder köp av sex/sexuella tjänster. Enligt den har sexköp/köp av sexuella tjänster skett när Den som mot ersättning skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse och döms om inte gärningen är belagd med straff enligt brottsbalken för köp av sexuella tjänster till böter eller fängelse i högst sex månader (SFS 1998:408). Detta innebär att köpet ska innefatta någon form av ersättning och vara av tillfällig natur. Lagen upphävdes dock i samband med sexualbrottsreformen 2005 och blev ersatt av en ny lag, köp av sexuell tjänst, vilken nu lyder: Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuell tjänst till böter eller fängelse i högst sex månader. Vad som sägs i första stycket gäller även om ersättningen har utlovats eller getts av någon annan (6 kap. 11 brottsbalken). Även enligt denna formulering ska den sexuella tjänsten vara tillfällig och innefatta någon form av ersättning från den som erhåller/köper tjänsten. 13

14 Lagen gäller oavsett nationalitet, sexualitet eller kön när det gäller personer som säljer eller köper sex. Köparen begår en kriminell handling och säljaren ses som ett offer för sexuell exploatering, detta oavsett om personen är svensk, utländsk, hetero, homo, kvinna eller man. Ibland är det svårt att avgöra vilka tjänster som är av sexuell natur. Detta eftersom sexuella kontakter kan se ut på en mängd olika sätt. Det som uppfattas som sexuellt av en part behöver inte ses som en sexuell handling av en annan. Ska exempelvis uppfattningen av det sexuella mellan säljare och köpare definieras utifrån hur den som ger ersättning uppfattar tjänsten, eller ska den som tagit emot ersättningen avgöra huruvida tjänsten varit sexuell? En del massageinstitut erbjuder ibland happy endings (orgasm/utlösning). Ska denna tjänst definieras som sexuell eller inte? Sexuell läggning/identitet Definition av sexuell läggning är en omtvistad fråga i olika forskningsstudier. En vanlig metod för att kategorisera personers sexuella läggning är att låta deltagare själva definiera sig. Sexuell läggning kan karaktäriseras av beteende (vilket kön man väljer att ha sex med), affektiva (attraktion eller lust) och kognitiva faktorer (identitet). Detta är dimensioner som kan men inte behöver överlappa varandra och kan variera under en persons livstid. Utgångspunkten är att läggningen inte är något statiskt och föränderligt utan tvärtom kan variera genom livet. Att särskilja sexuell praktik från sexuell läggning och identitet är något som flertalet forskare lyfter fram som ett angeläget ämne specifikt i fråga om risk för överföring av hiv/sti (Arendt 2003). Forskare har noterat att betydligt färre individer identifierar sig som homo- och bisexuella än som har en samkönad attraktion, fantasier och beteenden (Friedman et al 2000 & Savin-Williams 2005). Det finns olika sätt att definiera icke exklusivt heterosexuella män; bögar, bisexuella, queer, homosexuella med flera. Män som har sex med män förkortas MSM både i svensk och i engelsk kontext. Användning av begreppet MSM har kritiserats utifrån att det kan leda till felaktiga resultat då populationer som homosexuella och bisexuella blandas ihop då dessa kan vara mycket olika socialt och beteendemässigt (Richardson 2000). Genom att använda MSM så anses (1) självdefinierade identitetskategorier hos enskilda personer och medlemmar i sexuella minoritetsgrupper undermineras, (2) uppmärksamheten flyttas från den sociala dimensionen av sexualiteten som är avgörande för förståelse av sexuell hälsa, (3) dölja delar av det sexuella beteende som är viktiga för forskning och intervention gällande folkhälsan (Young, Meyer 2005). Data från flera studier tyder på att könsidentitet och sexuella beteenden inte är kongruenta varför jag har valt att använda mig av begreppet MSM i denna studie. De män och transpersoner som har köpt eller sålt sexuella tjänster har gjort detta av eller till personer av olika kön, denna handling speglar inte med nödvändighet den sexuella identiteten hos den utövande personen. Begär/åtrå, sexuella önskningar, sexuell praktik och identitet hänger inte ihop i ett förutsägbart mönster och kan inte direkt kopplas till konventionella kategorier för sexuell identitet. De personer som har köpt eller sålt sexuella handlingar av/till personer med ett visst kön speglar nödvändigtvis inte den sexuella identiteten hos den utövande. Om en man köper sexuella tjänster av en annan man betyder inte detta per definition att någon av dem identifierar sig som homosexuell. 14

15 Heteronormativitet Heteronormativitet är ett viktigt begrepp för mitt arbete. Jag har valt att utgå ifrån Tiina Rosenbergs definition vilken lyder att heteronormativitet är / /antagandet att alla är heterosexuella och att det naturliga sättet att leva är heterosexuellt (Rosenberg 2002, s 100). Begreppet heteronormativitet åsyftar i forskningssammanhang de institutioner, strukturer, relationer och handlingar som vidmakthåller heterosexualitet som något enhetligt, naturligt och allomfattande. Heteronormativitet grundar sig på en binär könsuppfattning och en hegemonisk heterosexuell norm (Ibid). Det anses självklart att vara heterosexuell och de som inte lever upp till normen riskerar att bli osynliggjorda, marginaliserade och stigmatiserade. Utifrån ett könsmaktsperspektiv kan vi förstå att sexualiteten inte bara är en fråga om fysisk njutning och kontakt mellan kroppar utan kan även betraktas utifrån ett socialt fenomen vilket har ett nära samband med maktrelationer. Ett grundantagande är att kön och makt både är och har varit förknippade med varandra kulturellt, historiskt och samhällsmässigt sett. Könsidentitet/transperson Transpersoner är ett paraplybegrepp som avser personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck alltid eller under perioder skiljer sig åt. Könsidentiteter förväntas vara intimt sammankopplade med specifika kroppar/fysiska attribut. Transpersoner utmanar den dikotoma uppdelningen av två strikt isärhållna könskategorier bestående av man och kvinna. Begreppet transpersoner avser transsexuella, transvestiter, transgender, dragkings/-queens och andra personer som har, eller uppfattas ha, en könsidentitet som skiljer sig från deras biologiska kön, eller som använder sig av ett könsuttryck som vanligtvis förknippas med det andra könet. Transsexualism är ett tillstånd då en person har en permanent upplevelse av att tillhöra det kön som är motsatt ens biologiska. Den vedertagna behandlingen för transsexualism är könskorrigerande behandling (transition). En person kan identifiera sig utifrån var i den könkorrigerande behandlingen den befinner sig. En pre-op. TS har ännu inte har genomgått den könkorrigerande behandlingen som krävs för att slutföra en fysisk förändring av könet. Personen kan ändå leva i det kön som den uppfattar att den har och få hormonbehandling för att delvis underlätta det fysiologiska könsbytet. En post-op TS har genomgått transition. Vissa ser sig inte längre som transsexuell medan andra fortsätter att ha den identiteten. En icke-op. TS är en transsexuell person som inte planerar att genomföra en transition men upplever och lever i en annan könsuppfattning än den som normalt förknippas med det biologiska könet. Shemale är ett begrepp som av många uppfattas som nedsättande. Detta förekommer i annonser från sexsäljare och brukar då omfatta transsexuella personer som ofta, men inte alltid, tagit hormoner och/eller injicerat silikon eller genomgått plastikkirurgiska behandlingar och fått bröst och andra kvinnliga drag, men fortfarande har penis och testiklar. Att som transperson sälja sexuella tjänster har blivit en marknad att tjäna pengar på i den kommersiella sexuella branschen. Detta kan ge möjlighet spara pengar för att genomgå en transition och sedan bekosta hormonbehandlingar. I Sverige får personer som fått diagnosen transsexualism möjlighet till transition genom den offentliga sjukvården. 15

16 FORSKNINGSÖVERSIKT RUNT MÄN OCH TRANSPERSONER SOM SÄLJER SEXUELLA TJÄNSTER TILL MÄN. DELSTUDIE I. Trots en uppfattning om att det inte existerar någon forskning runt män och transpersoner som säljer sexuella tjänster går det att hitta ett tämligen stort antal forskningsartiklar i ämnet. De flesta är dock inte ifrån en svensk kontext. Omfattning En kartläggning av en marknad som är differentierad och ständigt stadd i förändring med många olika aktörer kan inte ringas in däremot så kommer en diskussion att föras runt denna frågeställning. Ronny Tikkanens studie Person, Relation och Situation - Riskhandlingar, hivtest och preventiva behov bland män som har sex med män hade en fråga huruvida de som fyllde i enkäten sålt eller köpt sex under det senaste året. Svaret blev att fyra procent (93 personer) hade sålt sex det senaste året och tre procent hade köpt sex under det senaste året. Omfattningen av homo- och bisexuella män/killar som säljer och köper sex är svår att säkerställa. Inte sällan fokuseras det på kvinnor som säljer till män och män som köper av kvinnor. Homo- och bisexuella personers osynlighet blir en konsekvens av att kön oftast fokuseras, och inte sexualitet. Den av samhället fokuserade prostitutionen som främst inkluderat kvinnor som säljare och män som köpare har även kategoriserats inom en heterosexuell ram, vilket exkluderat homo- och bisexuella personer. I vilken omfattning som den heterosexuella prostitutionen utgörs av homo- och bisexuella personer är svåridentifierat då fokus ligger på heterosexuell prostitution. Män som säljer sex (oavsett sexualitet) finns beskrivet i en del gjorda prostitutionsutredningar, exempelvis Prostitution, Beskrivningar, Analys, Förslag till åtgärder (1981) samt betänkande av 1993 års prostitutionsutredning Könshandeln (1995) och i Socialstyrelsens kartläggningar (2000; 2004; 2008). Omfattningen av homo- och bisexuella män som köper och säljer sex kan ytterligare försvåras när manlig prostitution likställs med homosexuell prostitution och definieras utifrån de samkönade handlingarna parterna emellan, och inte utifrån inblandade parters självdefinierade sexualitet. I SOU 1995:17 definieras den homosexuella prostitutionen utifrån de sexuella handlingarna: av denna studie avses med homosexuell prostitution primärt handlingen, inte identiteten. Dessutom avses endast manlig homosexuell prostitution (se avsnitt 1.1). Både begreppet homosexuell prostitution och manlig prostitution avser här könshandel mellan män, oavsett om någon av dem är, eller anser sig vara homosexuell (SOU 1995:17, s. 5). De personer som själva definierar sig som homosexuella faller inom ovan återgivna definition. De som kan exkluderas utifrån denna användning blir personer som definierar sig som exempelvis bisexuell eller queer. Homosexuell prostitution kan i vissa fall uppfattas vara en alltför snäv definition då omfattningen av homo- och bisexuella män som köper och säljer sex ska utredas. Ytterligare en grupp som exkluderas när homosexuell prostitution likställs med 16

17 män som säljer och köper sex av varandra, är kvinnor som säljer och köper sex av varandra. Flertalet studier fokuserar män som säljer sex och där återfinns information om informanternas sexualiteter däribland homo- och bisexuella män. Kunskap kring homo- och bisexuella killar/män med erfarenhet av sex mot ersättning går att finna under rubriker som bland annat Män som säljer sexuella tjänster (Socialstyrelsen 2008), Homosexuell prostitution (SOU 1995:17). Dessa fokuserar inte specifikt på självdefinierad sexualitet, utan definierar homosexualiteten utifrån de samkönade sexuella handlingarna. I den svenska sexualvaneundersökningen från 1996 framkommer att 0,4 procent av männen tagit emot betalning för att vara sexuellt tillsammans med någon. Ytterligare 0,8 procent hade fantiserat om att göra det. I samma studie framkom att 0,3 procent av kvinnorna hade tagit emot ersättning för sex. Enligt studien var det alltså vanligare att män tagit emot ersättning för sex än det var för kvinnor. Den homosexuella prostitutionens omfattning anses i studien vara synnerligen svårbesvarad, eftersom den i ännu högre omfattning än den heterosexuella anses vara präglad av diskretion och osynlighet. I denna studie refereras också till den finska sexualvanestudien där 0,2 procent av samtliga tillfrågade finska kvinnor uppgav att de tagit betalt för sex och 1,5 procent av männen (Lewin, 1998). I en genomgång av utländska undersökningar i SOU 1995:15 och SOU 1995:17 redogörs det för en relativt vanlig förekommande erfarenhet av prostitution. Följande siffror listas: i en norsk undersökning har 12,5 procent av 64 homosexuella män denna erfarenhet, en amerikansk studie redogör för 35 procent av 1038 homosexuella män med prostitutionserfarenhet. Ytterligare en studie från USA visar att 28 procent av tillfrågade någon gång betalat för sex med pengar eller annan ersättning. I den sistnämnda hade 24 procent av männen själva fått pengar i ersättning för sex, samt 32 procent hade fått någon annan form av ersättning för sex. Författaren drar slutsatsen att det inom den homosexuella kulturen är relativt vanligt förekommande prostitution. Några möjliga anledningar som ges är att kunderna kan ha svårt att finna sexuella kontakter på annat sätt, samt att homosexualitet anses vara tabubelagt och skamligt. De homosexuella män som är utan familj och försörjningsbörda anges vara mobila och globala. Därför menar författaren att prostitutionsmönster som återfinns utomlands kan ha stor relevans för svenska förhållanden och för de svenskar som köper sex. Omfattningen av homosexuell prostitution har tidigare beskrivits som ett storstadsfenomen, men utredningen finner att denna föreställning bör revideras, då prostitution återfinns även i mindre städer. I Niklas Eriksson och Hans Knutagårds sexmänsäljerse.x nöje blir funktion (2005) finner författarna att manlig prostitution är osynliggjord förutom i texter av homosexuella författare. De ser att förekomsten av manlig prostitution verkade vara vanlig för 100 år sedan, främst i storstäderna, och att det då rörde sig om ett stort antal personer. De ställer sig frågan om dessa kan vara fler än kvinnliga säljare. I studien redovisas ett antal nordiska undersökningar om ungdomar med erfarenhet av sex mot ersättning. Samtliga undersökningar visar på att fler män/killar än kvinnor/tjejer har erhållit pengar för sex. Eriksson och Knutagård nämner att trots att undersökningar visar på en större andel killar med erfarenhet av sex mot ersättning så återfinns det mycket lite kvalitativ forskning kring 17

18 män/killar som säljer sex. Andelen homosexuella bland sexsäljande män i sexturismländer (exempelvis i Filippinerna) anges vara mindre än vad andelen är i den homosexuella prostitutionen i västerländska länder. SOU 1995:17 refererar brittisk forskning (West 1992) som menar att ynglingarna i pojkprostitutionen snarare är bisexuella än homosexuella. Faktorer som leder till sex mot ersättning Den främsta anledning till att sälja sex anges vara pengar (Borg et al 1980; 1981). Detta gäller både för hetero- och homosexuella män. Förutom den ekonomiska aspekten kan unga män som är djupt osäkra om sin sexuella identitet använda sexsäljandet som ett sätt att komma underfund med sin sexualitet utan att känna sig hotad för det som de gör. Detta innebär inte att han är homosexuell utan endast ställer upp för pengarnas skull (jag vill påpeka att en rimlig tolkning är att de män som utforskar sin sexualitet genom att sälja sex kan tillhöra gruppen homo- och bisexuella män). Inom ovan nämnda grupp finns även de män som söker spänning i att sälja sex. De kan genom prostitutionen ha samkönat sex utan att inför sig själv och andra erkänna sin homosexualitet (Ibid). Männen kan uppleva tabut mot homosexualitet som större än tabut mot prostitution. Sexsäljandet kan då motiveras som ett sätt att tjäna pengar. Ibland kan orsaken till att vissa män börjat sälja sex på gatan och i parker vara en effekt av andra personers negativa inställning till männens homosexualitet. Säljarna kan ha blivit utslängda från sina hem och därmed blivit tvungna att klara sig själva (SOU 1995:15; SOU 1995:17). En annan anledning sägs bero på att mannen mött en en äldre homosexuell man som är vänlig mot honom. Björne-Fagerlis (2003) informanter använde sitt uppehälle inom prostitutionen främst på grund av pengar och spänning men även utifrån en önskan om att inte vara som alla andra. Pengarna möjliggjorde ett liv i lyx och kunde spenderas på stan. Björne-Fagerli menar även att pengar kan upprätthålla en social status och fungera som maktredskap, genom bidragandet till en levnadsstandard som många andra inte har råd med: de kan festa, bjuda laget runt, upprätta kontakter och kanske bli någon. Samtliga respondenter i den danska studien av Lautrup och Heindorf (2003) debuterade på grund av social brist, behov av extra pengar, tillfällighet och/eller sexuella fantasier. Ett exempel som ges över hur tillfället kan ge möjligheten att sälja sex är erbjudanden om att sälja sex. En informant fick erbjudande om pengar i samband med att han letade sex via internet och tänkte: Varför inte?. En del hade haft fantasier om att sälja sex till kvinnor men fick inga svar. Däremot svarade män på deras annonser och så uppstod en möjlighet att istället sälja sexuella tjänster till män som de tidigare inte hade övervägt. För vissa blev detta en positiv upplevelse men för andra ett trauma. Ett återkommande tema bland respondenterna i Eriksson och Knutagårds studie (2005) är att de länge fantiserat om att, via internet, sälja sex till andra män. En del hade planerat att börja, medan andra började spontant då de fått erbjudande om ersättning. Andra teman som återkommer är sökande efter spänning, nya upplevelser och självständighet. Det sistnämnda kopplades till möjliggörande av ett bra liv. Det främsta motivet var pengar, dock inte alltid med syfte för överlevnad. Pengar från att sälja sex blev ett av medlen för att nå ett eller flera 18

19 delmål (s. 39). Motiven till att fortsätta med att sälja sex var främst pengar. För en respondent var det inte pengarna i sig som motiverade, utan det var vad pengarna stod för som gjorde att han fortsatte. För honom var känslan av ekonomiskt oberoende och självständighet viktig. En förlust av denna känsla skulle för honom innebära en stark skam. Pengarna blev ett hjälpmedel som möjliggjorde för honom att uppleva det som han själv ville. Situation för homo-, bi- (och heterosexuella) män/killar som har erfarenhet av sex mot ersättning. Kännetecknande, enligt det refererade danska PAF-projektet (Prostitution av fyrer), för samtliga prostituerade killar i gatumiljön är dålig ekonomi, bostadssvårigheter, knappa levnadsförhållanden, låg självkänsla, brist på vuxenkontakter, samt bristande förmåga att knyta an till människor. Ytterligare följder som nämns är psykiska problem, fysiska skador, risk för hiv-överföring samt den osynlighet som kännetecknar manlig homosexuell prostitution som gör att den säljande parten inte får någon hjälp. Männen faller inom det sammanfattande begrepp social isolering (SOU 1995:15; SOU 1995:17). Risken för överföring av hiv i relation till oskyddat sex mellan män tas upp som en stor riskfaktor (1995:15; 1995:17). Inom säljande och köp av sexuella tjänster återfinns köpare som önskar betala den säljande parten mer pengar för att slippa använda kondom. SOU 1995:17 refererar en dansk undersökning som visade på en utveckling av beteendet bland säljare gällande deras rädsla för hiv. Männen hade övergått från tillfälliga till fasta kunder. Genom denna strategi menade säljarna att de utsatte sig för färre hiv-positiva köpande män och att de på så sätt skyddade sig bättre. Handlandet visade på en större tillit inför fasta kunder som inte ansågs vara hiv-positiva och som inte praktiserade oskyddat sex med andra män. Relationer som inom prostitutionen liknas vid kärleksförhållanden uppges medföra att osäker sex praktiseras i större utsträckning (SOU 1995:15). Detta förklaras med att oskyddat sex är mer vanligt förekommande bland personer som känner varandra/har en kärleksrelation. Vidare nämns att riskmedvetandet är större vid sexuella praktiker med okända män än med kända. Bland männen existerade även en tro att det går att se vem som har en hiv-infektion. Den danska undersökningen Lautrup & Heindorf (2003), baserades på tolv djupintervjuer med män som vid studiens tillkomst regelbundet sålde sex och menar att gruppen män som har sex mot ersättning är heterogen. För studiens informanter spelade internet en stor roll för deras kontakttagande med kunder. Männen etablerade kontakt via chatt, annonsering via internet/tidningar, bastuklubbar. Deltagarna hade heltids- eller deltidssysselsättning (hälften av männen heltidsarbetade/studerade utöver sexsäljandet, och hälften var arbetslösa). I vilken utsträckning de sålde sex berodde på hur ofta de ville eller behövde göra det. Trots variationen i gruppen fann författarna teman som var gemensamma för flertalet av männen. Gällande positiva erfarenheter så var de flesta eniga om att pengar och möjligheter till att leva ut sexuella fantasier med attraktiva kunder gav goda upplevelser. En del av respondenterna levde ut sexuella behov i prostitutionen och ibland beskrevs oklara gränser mellan när deras sexuella möten var prostitution och inte var det. Negativa konsekvenser som uppgavs var svårigheter med att distansera privat sex från betald sex, ångest inför att behöva 19

20 avslöja sin sysselsättning, samhällets negativa syn på prostitution, dubbelliv och social isolering, dåliga upplevelser då kunder inte respekterade gränser, överskridande av egna gränser, samt svårigheter med att förtränga ovårdade kunder. En del av männen beskrev sina kunder som deras huvudsakliga eller enda sociala koppling till samhället (som effekt av social isolering). En del såg sina relationer med kunderna som sexuell vänskap, medan andra såg kunderna som fadersfigurer. Eriksson och Knutagårds (2005) rapport är hittills den studie inom svensk kontext som specifikt fokuserat män med erfarenhet av att sälja sex till andra män, främst inom en internetbaserad arena. I och med att männen använde internet som arena för sin verksamhet så hade de inte hade några profitörer eller främjare som mellanhand. Informanterna i denna rapport bestod av sex män, varav fem hade sålt sex i varierad utsträckning, samt en som vid studiens genomförande planerade att börja. Fem av männen identifierade sig som homosexuella och en som bisexuell. Samtliga hade själva valt att börja sälja sex och alla hade haft resonerande tankar kring detta innan de började. För samtliga verkade inte sexsäljandet vara den dominerande verksamheten, utan underordnad andra verksamheter som exempelvis studier och köp av bostadsrätt. Männen såg sina sexuella handlingar antingen som en vara som de kunde sälja eller som något som hade ett bytesvärde. De erbjöd endast handlingar som de själva kände sig bekväma med, vilka påverkades av vem köparen var. Vanligast var att suga/bli avsugen och att penetrera/bli penetrerad analt, eller en kombination av detta. Utöver dessa tjänster erbjöd de umgänge, vänlighet, närhet, uppskattning, avslappning och en frizon (s. 51). Samtliga undvek kyssar (vilket kunde orsaka frustration hos en del kunder) och vissa förbehöll specifika sexuella praktiker till sina älskare. Några nämnde även att de skulle vara professionella och ge kunden något mer än bara en orgasm. Gällande säkerhetsstrategier så förhandlade ingen av männen bort kondomanvändning vid analsamlag. Majoriteten hade kunskap om hiv/sti och säkrare sex. Författarna drar slutsatsen att de tagit till sig av det hiv-preventiva arbetet och praktiserar detta inom sexsäljarverksamheten. Ett flertal skapade sig en viss anonymitet för att erhålla säkerhet. Även lagen som förbjuder köp av sex kunde upplevas som skydd. Detta på grund av att både säljarna och köparna hade kunskap om varandras identitet och på så vis fanns en möjlighet för säljaren (och köparen) att avslöja köpen av sexuella tjänster. Köparen skulle i detta fall riskera att utsättas för det sociala stigma som är kopplat till denna verksamhet. Ytterligare säkerhetsstrategier var att männen begärde bilder för att kunna försäkra sig om köparens identitet utanför internetarenan och att inför någon nära vän vara öppen med sin sexsäljarverksamhet (Eriksson och Knutagård, 2005). Männen beskrev pengar som främsta fördel. Andra fördelar var spänning, i form av att överskrida gränser och utveckla sig själv som person, och arbetets flexibla karaktär som innebar val av egna arbetstider utifrån tid och lust. De fick även genom resor tillgång till upplevelser som de annars inte skulle ha haft möjlighet till. Författarna menar också att inkomsterna möjliggjorde identitetsbyggande, och då inte bara en speciell identitet. De kunde även investera i dyra status- och märkesvaror. Genom dessa kunde de göra en statusförflyttning och erhålla en värderad position i samhället (Ibid. 60). Det främsta problemet som respondenterna upplevde var det sociala stigma de 20