Fastighetslexikon dokument som redovisas på papper eller i förekommande fall på

Transkript

1 Vad är en ritning? - definition Fastighetslexikon 2008 En ritning i är ett färdigt dokument som redovisas på papper eller i förekommande fall på bildskärm och som beskriver ett eller flera fysiska objekt i huvudsakligen grafisk, skalenlig och symbolisk form. Omfattar ett byggnadsverk eller geografiskt område Egenskaper Grafisk Skala Symbolisk avbildning av verkligheten 1

2 Vad är en ritning? - syfte Fördelarna med att ingående studera ett stort och komplicerat objekt i bild före själva uppförandet upptäcktes för mer än 4000 år sedan i Egypten och Mesopotamien och blev grunden för arkitektyrkets utveckling. På samma bas byggdes sedan ingenjörskonsten upp. Ritningar har olika huvudändamål: att tjäna som arkitektens eller konstruktörens hjälpmedel i problemanalysen, att presentera förslaget inför uppdragsgivare, myndigheter m.fl. samt att styra utförandet. De typiska formerna för dessa ändamål är skissen, den ibland färglagda presentationsritningen och den måttsatta arbetsritningen. En särskild form är uppmätningsritningen för dokumentation av redan existerande byggnader. 2

3 Tessin presentera ingående studera 3

4 Arbetsredskap Då Nu Text Skrivmaskinen Ordbehandling Grafik Ritplankan Cad Kalkyl Räknemaskinen Kalkylprogram Databas Registerkorten Relationsdatabas Kommunikation Dokument, tal Dokument, tal, elektronik 4

5 Ritningar i många generationer Det språk som används i form av symboler, förkortningar, beteckningar och sätt att redovisa förändras ständigt I första hand gäller ritningens förklaring I andra hand gäller standard som kan knytas till ritningens åldersklass 5

6 Huvudtyper av handlingar (skeden) Förslagshandlingar dokument som översiktligt redovisar ett projekts utformning med utgångspunkt från krav som getts i programhandlingarna Huvudhandlingar dokument som tillsammans utgör redovisning av projekt med avseende på form, konstruktion och installationer Bygghandlingar ett dokument som har fastställts att gälla som underlag för utförande Relationshandlingar ett dokument som beskriver det verkliga utförandet t av ett byggnadsverk. Förvaltningshandlingar ett dokument som utnyttjas i produktanvändningen 6

7 Typer av bygghandlingar och deras samband 7

8 Disposition av ritning Vikmärken Skrivyta Rityta Lokaliseringsfigur Skallinjal Namnruta 8

9 Förkortningar Förkortningar ersätter uttryck som skulle ta mycket större utrymme. Inte minst ritningar har ett begränsat utrymme för text som skall samsas med ritningsgrafiken. Tidigare var också den manuella textningen tidsödande och ersattes med ibland kryptiska förkortningar. Förkortningar förändras över tiden. AB 72 har ersatts med AB04 och så vidare. 9

10 Beteckningar Beteckningar används för att på ett kortfattat sätt identifiera abstrakta och konkreta k element Klartext skall användas i största möjliga utsträckning BSAB-systemet finns för att beteckna byggnadens olika delar Littereringssystem används för att ge saker ett namn, vanligen unika för projektet Modulsystem och systemlinjer beteckningar på lägen Byggnad, våning, rum, byggnads delar för beteckningar på byggnad och byggnads delar beroende av byggmetod Ritningsnumrering i i för att beteckna ritningar i 10

11 BSAB-systemet 11

12 Littereringssystem Littera byggs vanligen av en grupp ex D en storlekssort t ex 10 och en variant ex C : D10C 12

13 En byggnads delar Byggnad Betecknas med nummer Våning Rum Betecknas med nummer och namn Betecknas med nummer (hus+våning+löp) Byggnads delar Betecknas med nummer eller bokstav som läggs till husnummer 13

14 Ritningsnummer Del 1 Ansvarig part betecknas med versala bokstäver, A K V E M Del 2 Syftet med denna del är att kunna gruppera ritningarna enligt någon princip som är relevant för användningen. Följande principer för klassificering tillämpas: 1. ritningens innehåll (redovisade system, objekt eller arbetsart vid ritningens användning) 2. redovisningssätt (kategori av ritning). Del 3 Systematisk lägeskodning eller med löpande numrering. Principer för numrering skall samordnas mellan ansvariga parter och vara gemensamma för projektet. 14

15 Linjer och text Linjebredder Linjekaraktärer Ritmanér Betydelse beroende av ansvarig part Symbollinjer Materiallinjer 15

16 Symboler Symboler Hus är ganska få, i stället avbildning med förenkling. Se dokument Symboler Hus Symboler K (material, skruv och spik.) Symboler E. Se dokument Symboler V Symboler M Symboler för specialdokument ex brandritningar Yt- och materialmarkeringar Dörrsymbol 16

17 Detaljeringsgrad 17

18 Begrepp: Objekt, centralt i BIM Verklighet En representation av verkligheten Fysiska objekt Processobjekt Har egenskaper Grafiska Alfanumeriska Klassificeras med BSAB IFC Fi2 Presenteras i vyer Egenskaper Ting Objekt Fysiskt/ Process Representation BSAB/IFC/ Fi2 Presentation Vy 18

19 Begrepp: Modeller och dokument Modeller är samlad avbildning av verkligheten Dokument är presentation Dokumentorienterat kontra modellorienterat Typer av modeller Plan modell (2D-grafik) Volymmodell (3D-grafik) Bygginformationsmodell (BIM) Modell Innehållsfilter Presentationsfilter Ritning (papper) Förteckning (webbsida) Visualisering (film) Dokument 19

20 Lager för att styra information Det är inte bara inom CAD som struktur med lager används för att underlätta arbetet och strukturera information. Strukturen bygger på en indelning med olika discipliner och byggdelar enligt BSAB kod. Fördelen att arbeta med lager är framför allt för att få god kommunikation vid utbyte av CAD-ritningar eller modeller. De koder som anges i ett specifikt lager ger information om vilken byggdel detta gäller. Således kan användaren med hjälp av standard tolka dessa koder och välja att t ex släcka ner grafik som är ointressant för tillfället. Med lager styrs alltså utseendet vid visning och utskrift av ritningar, men de underlättar även själva ritandet. Att välja en lämplig standard i ett projekts början ger ett mervärde i förvaltningsskedet. 20

21 Utredning, projektering, byggande 21

22 Utredning 22

23 Produktbestämning 23

24 Produktframställning 24

25 Informationsbygget förvaltning Med några exempel visa objektegenskaper i förvaltning och behovet av utveckling av utrymmesegenskaper 25

26 Förvaltning och användning 26

27 Verksamheternas behov tillgodoses Programarbetet för att Identifiera verksamhetens behov Verksamhetens processer genomförs i aktiviteter som kan uttryckas i värdelistor. Förstå dessa och kommunicera behoven Förmåga att förstå verksamhetens behov kan utvecklas med ett gemensamt språk Översätta behoven till alternativa lösningar Visualisera alternativ i dialog Styra realiseringen Genomföra realistiska krav på lösningar Kontrollera genomförandet Kontrollera att verksamheternas behov är uppfyllda och vid behov genomföra korrigerande åtgärder 27

28 Syfte med programarbete (processer) Lokalplanering; med syfte att effektivisera, i planera för förändringar Nyanskaffning av lokaler; när behov av utrymmen föreligger Uthyrning av lokaler; vid vakanser, när lokaler finns för uthyrning Resursförbrukning för lokalbestånd; lb för att beräkna behov av resurser för verksamheter samt dessa verksamheters lokalbehov Nyckeltalsredovisning; att kunna mäta Simulering och visualisering; parameterstyrd design som del av syften ovan Ekonomi, budgetering, tidplan Som del av syften ovan 28

29 Utrymmesegenskaper Egenskaper hos utrymmesobjektet t Bör Krav/lösning Är Klasslistor 29

30 BIM-entiteter för utrymmen Verksamheter Försäljning av skor, akutmottagning, tt tillverkning i av lastpallar, ll uthyrning av lokaler l Aktiviteter Exponera skor, undersökning av patient, lager av virke, kontorsarbetsplats Utrymmesegenskaper Komfort, belysning, passagemått, samband, försörjning. Aktivitetsutrymmen Aktivitetens behov av fria mått x y z Aktivitetsresurser Aktivitetens behov av resurser (personer, tid, försörjning, service ) Utrustning och inredning Aktivitetens inredning eller utrustning Utrymmen Verksamhetens behov av utrymmen eller rum Försörjningssystem Rumsavgränsningar 30

31 Utrymmesegenskaper A A Rumsliga basegenskaper B B Rumsliga basegenskaper C C Rumsliga basegenskaper D D Rumsliga basegenskaper E E Byggdelars egenskaper F F Termiskt klimat G G Luftklimat H H Ljusklimat I I Ljudklimat J J Sammansatt klimat K K Försörjning elmedia L L Försörjning processmedia M M Försörjning sammansatt N N Säkerhet O O Underhåll och städning av utrymmen P P Vakant skötsel av utrymmen Q Q Rumsbildande delar R R Inredning/utrustning S S Vakant funktionella delar T T Miljö U U Status V V Vakant X X Funktionella krav projekt Y Y Preliminära funktionella krav Z Z Historiska funktionella krav 31

32 Fi2utrymmesklass 32

33 Riktlinjer inneklimat Klass Lokaler Bostäder TQi Vid utomhustemperaturer över den Rumstemperaturer över +26 C för sommarfallet dimensionerande accepteras under kortare perioder temperaturen bör rumstemperaturen (sommarens varmaste dagar). kunna hållas ca 3 C lägre än utomhustemperaturen. Lämpligt Vintertid bör rumstemperaturen värde på dimensionerande utetillstånd är +27 C och 50%RF. alltid kunna hållas under +23 C. Temperaturen bör alltid kunna hållas över +20 C, eller annan lägre temperaturnivå om detta är motiverat med hänsyn till verksamhetens behov. hållas Över +20 C. b ll id k TQ2 Som TQI, med följande tillägg: Rumstemperaturer över +28 C accepteras under kortare perioder Vintertid bör rumstemperaturen (sommarens varmaste dagar). kunna hållas under +23 C eller annan temperaturnivå om detta är Vintertid bör rumstemperaturen motiverat med hänsyn till verksamhetens behov. alltid kunna hållas under +23 C. Temperaturen bör alltid kunna hållas över +20 C 33

34 Utrymmesegenskaper med olika filter Ljudmiljö Bör Krav Ljuddämpning för rum som barn vistas i Efterklangstid 0,5 sek Lösning Är Gyptone Sixto Träullit Akustik trävit, cementgrå, fabriksmålad vit Area Bör Krav Verksamhetens bedömning Utredningens budget Lösning Är Projekteringens mått Det byggda utrymmet 34

35 BIM för förvaltning BIM för förvaltning kan skapas antingen för den tillfälliga organisationen (projekt som är organiserade med kommunikation mellan ett antal för tillfället sammansatta aktörer och en tillfällig lagringsplats) eller den permanenta organisationen ( förvaltning som är organiserad med utgångspunkt från kommunikation med en fast organisation). Detta innebär ett ställningstagande som antingen ger frihet för projektet men ställer väl specificerade krav på digitala leveranser till förvaltning eller anger att en hård styrning i projektet är nödvändig för att erhålla ett acceptabelt resultat. Båda dessa uppfattningar finns och tillämpas. 35

36 Olika slag av informationsmodeller 36

37 Visionen om BIM i förvaltning några exempel på vad som är på gång 37

38 Strukturerad BIM för förvaltning BIM Krav Börvärden Objektmodellen Lösningar Ärvärden Öppna format 38

39 Specificera behovet Rätt information för varje ändamål Dokument med rätt redovisning och rätt innehåll Modeller med rätt struktur och innehåll Objekt med rätt egenskaper Filer med rätt format Att hitta rätt version Att vara överens om krav och lösning Identifiera behov Överenskom information Genomför leverans 39

40 Förvaltningshandlingar Analogt med att bygghandlingarna tillsammans utgör en fullständig redovisning av hur ett byggprojekt ska genomföras, består förvaltningshandlingarna av de handlingar som tillsammans behövs för att genomföra förvaltningen av en byggnad eller anläggning. Till skillnad från bygghandlingarna ska förvaltningshandlingarna användas för många delprocesser med väsentligen olika mål och förutsättningar. Exempel brandskyddsredovisning, att användas vid insats, utrymning, släckning energiredovisning, för planering och drift av värme och kyla med mera utrymmes- och verksamhetsredovisning, för uthyrning och disposition av lokaler underhållsplaner, för planering och genomförande av underhållsarbeten säkerhetsredovisning, för fastighetsägarens och hyresgästens hantering av larm, lås, passage, skydd mot olycksfall miljöredovisning, för att långsiktigt hantera miljöbelastning vid drift, ombyggnader och rivning 40

41 BuildingSMART Norge Syfte med buildingsmart Definiera strukturer och arbetsmetoder för morgondagens byggsektor, nationellt och internationellt. Göra den norska byggsektorn konkurrenskraftig genom att optimera användningen av ny teknik. Vara det viktigaste innovationspillret i byggsektorn. Ta fram motiv för integration och bygga broar mellan kompetensöarna i byggsektorn. 41

42 Statsbygg (HITOS) Målet för implementeringsprojektet HITOS var (för Statsbygg) att: Initiera och aktivt t delta i forsknings och utvecklingsprojekt kt om BIM användning baserad på IFC-relaterade standarder och på det sätt stegvis introducera användningen av BIM i hela livscykeln för byggnader. Använda ett eget projekt som pilotprojekt p för att testa den praktiska nyttan av IFC baserad BIM. Identifiera huvudproblemen vid användningen av IFC baserad BIM för att få fokus på dessa vid vidareutveckling av det tekniska ramverket. Förbättra datakvaliteten på byggnadsinformation (tillförlitlighet, konsistens, användbarhet mm). Öka värdet på byggnadsinformation genom att säkerställa att det semantiska innehållet relaterar till rätt byggnads objekt (det vill säja rätt begrepp används för objekt, deras egenskaper och relationer) i överensstämmelse med generiska standarder som IFD. Minimera antalet manuellt inmatad byggnadsinformation och konvertering mellan olika format. Bidra till kostandsreduktion genom förbättrad kunskap om och värde i byggnadsinformation. Bidra till ökade möjligheter att utföra olika typer av analyser (t ex med avseende på livscykelkostnad, lk energi, möljöpåverkan, brand, akustik, byggnadsutformning, livslängd mm). 42

43 Det Digitale Byggeri Syftet med digitalt överlämnande är att data från byggprocessen skall vara tillgängliga i förvaltningen för såväl drift och underhåll som ekonomistyrning och administration Detta förutsätter utveckling av standarder som gör det möjligt att utväxla information och integrera datasystemen. Digitalt överlämnande avser endast data som är relevanta för förvaltningsprocessen, inte den samlade information som skapats i byggprocessen. 43

44 Det Digitale Byggeri Processer i samband med digitalt överlämnande. Digitalt överlämnande kan ske enligt tre olika metoder: XML baserat överlämnande IFC baserat överlämnande Direkt överlämnande i mottagarens FM system. 44

45 Vision Att utforma ICT för att stödja förmåga att: Identifiera olika intressenter och behovsområden Göra de olika intressenterna delaktiga Fånga, förstå och vikta behov hos verksamheten och de övriga behovsområdena Översätta dessa behov till verifierbara krav Generera och utvärdera förslag som uppfyller kraven Styra realiseringen av kraven Följa upp att kraven uppfyller verksamhetens behov 45

46 Referenser Visionen BIM Användadet av nya informationsteknologier i byggbranschen examensarbete LTH BIM istället för 2D-CAD i byggprojekt ICT2008 It s getting better Atik Artikel lat Arto Kiviniemi i i i Demohuset Ännu opublicerad rapport 46

47 Syfte med BIM Kommunicera objektegenskaper Utrymmesprogram Energisimuleringar Kalkyler l och mängdförteckningar LCA och ökad materialeffektivitet, det är en fördel från miljösynpunkt. Budgetering och upphandlingar bill of quantity Det är också tidseffektivt genom simuleringar och förenklar den informationsöverföring fö i som går i flera led. Stötestenen för Akademiska Hus är att de inte har hittat något BIM-stöd för informationsöverföring från bygg- till förvaltningsprocessen. 47

48 Hur är det med samordad egenskapsredovisning? i Ingen samordning av objekts egenskaper mellan olika Cadsystem! Resultat = Stor del av informationen försvinner! Objekts egenskaper är väsentlig förvaltningsinformation Någon måste ställa krav på leverans av egenskapsinformation! 48 48

49 BIM Syfte Att BIM hålls vid liv under hela processen En sammanhållen objektmodell är en förutsättning Ett sammanhållet språk är en annan förutsättning 49

50 Visionen BIM examensarbete LTH Genom hela byggprocessen ska denna modell innehålla viktig information för de olika skedena: Designskedet design, tidscheman och budget information Konstruktionsskedet kvalitet, tidscheman och kostnads information Förvaltningsskedet uppträdande, nyttjande och finansiell information Hur fungerar det? Alla projektörer måste ta hänsyn till ett projekts omfattning, tidscheman och budget. Om någon av dessa förändras kan det kosta både tid och pengar. I traditionell projektering finns denna information endast tillgänglig ibland då det tar tid att skapa ny information om förutsättningarna förändras. Med BIM uppdateras denna information omedelbart och är alltid tillgänglig. Genom att alla alltid har den relevanta informationen från andra projektörer underlättas detta arbete och det går att göra ändringar i hela projekteringsskedet utan att behöva göra förändringar och kontroller manuellt. Det gör att varje projektör kan ägna mer tid åt sina specifika problem. Ifö förvaltningsskedet tkan modellen innehålla information om byggnadens användning, livscykel loch finansiella aspekter. Tillgången till denna information underlättar och sparar pengar vid drift, renovering eller ombyggnation och kan också underlätta vid projekteringen av liknande byggnader. Beställare betalar allt oftare för att få CAD-modellen. Arkitekten kan tjäna pengar på den digitala informationen genom att erbjuda ytterligare tjänster, till exempel energianalyser, kostnadsbedömningar och BIM är ingen teknologi i sig, utan ett arbetssätt. Arbetssättet är dock beroende av vissa teknologier. Här är några av dessa ordnade efter ökad effektivitet: CAD Objektbaserad CAD Integrerad projektering 50

51 Utredning 51

52 Utredning Syfte Beskriva verksamheter och dess aktiviteter Beskriva verksamheternas behov av utrymmen och dessa utrymmens egenskaper Kommunicera aktiviteter, utrymmesegenskaper och lösningar med verksamheter Marknadsföra idéer Aktörer Verksamheter Fastighetsägare Byggherre Projektledare Projektörer Programmerare Myndigheter Informationsmängder Verksamhetsbeskrivning k i Utrymmesprogram Rumsfunktionsprogram Kalkyl/budget Protokoll Skisser Avtal om utrymmen Informationsleveranser Verksamhetsutredning Funktionell och teknisk standard Programutredning Byggnadsprogram Tidplan och budget Samhällskrav, detaljplan och övriga myndighetsregler 52

53 Produktbestämning 53

54 Produktbestämning Syfte Informationsmängder Med utgångspunkt från utredning ställa krav på byggd miljö Upprätta de detaljspecifikationer som fullständigt beskriver byggd miljö Konceptuell försäljning Aktörer Byggherre Projektörer Fastighetsägare t Myndigheter Verksamheter Materialleverantörer Ritningar och Modeller Beskrivningar Budget och kalkyl Tid- och aktivitetsplaner Brandskyddsdokumentation Informationsleveranser Projekteringsramverk - samverkan inom gruppen Kommunal detaljplan Bygglovshandling Handlingar och fastställda handlingar Avtal 54

55 Produktframställning 55

56 Produktframställning Syfte Nyproducera byggd miljö för verksamheter Anpassa byggd miljö för verksamheter Försäljning av lägenheter och lokaler Aktörer Byggherre Projektörer Fastighetsägare Entreprenörer Materialleverantörer Informationsmängder Ritningar i och Modeller Beskrivningar Avtal Mängdförteckningar g Produktdokumentation Protokoll Informationsleveranser Bygghandlingar Förfrågningsunderlag Tillståndsansökningar Besiktningsutlåtanden Mängdbeskrivning Tidplaner ÄTor Relationshandlingar Lägesrapporter 56

57 Förvaltning och användning 57

58 Förvaltning och användning Syfte Informationsmängder Tillhandahålla utrymmen och service för verksamheter Drift och underhåll av byggd miljö Marknadsföra utrymmen i byggd miljö Aktörer Fastighetsägare Verksamheter Förvaltare Serviceleverantörer Myndigheter Avtal Förvaltningsritningar och modeller Driftkort Produktblad Besiktningsrapporter Informationsleveranser Serviceplan Serviceresultat Drift- och underhållsinstruktioner Underhållsplan Förvaltningsplan 58