ANALYSe. Ekonomiska vinster av Øresundsförbindelsen: +105 mia. SEK fram till En analys från Øresundsinstituttet av Anders Olshov

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ANALYSe. Ekonomiska vinster av Øresundsförbindelsen: +105 mia. SEK fram till 2010. En analys från Øresundsinstituttet av Anders Olshov"

Transkript

1 ANALYSe Ekonomiska vinster av Øresundsförbindelsen: +105 mia. SEK fram till 2010 En analys från Øresundsinstituttet av Anders Olshov

2 ANALYSe Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Förord Vinster från minskad arbetslöshet och ökad sysselsättning Kostnaderna för arbetslösheten Sysselsättningseffekter av Øresundsbron och regionbildningen Konjunktureffekter kostnader för överhettning och lågkonjunkturer Malmö och Skånes nya geografiska läge skapade jobb Utlandsfödda och unga vinnare Huvudkontorsstaden Malmö gav nya jobb Inflyttade danskar ökade konsumtionen Medicoklustrets nytta av Øresundsbron Konsumentöverskott från reducerade restider...17 En analys från Øresundsinstituttet gjord på uppdrag av Öresundskomiteen och Øresunddirekt. Øresundsinstituttet står ensamt för rapportens analys och slutsatser. Øresundsinstituttet genom Öi Service AB november 2012 Øresundsinstituttet Östergatan 9B SE Malmö 6. Øresundsbrons företagsekonomiska överskott Tio följdeffekter av Øresundsbrobeslutet...18 Källförteckning...19

3 ANALYSe Ekonomiska vinster av Øresundsförbindelsen Sammanfattning SAMMANLAGDA VINSTER. De samhällsekonomiska vinster som Nedan redogörs för de beräknade vinsterna från ökad sysselsättning här studerats (vinster från ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet, och minskad arbetslöshet, vinster från reducerad konjunktursvängning vinster från reducerad konjunktursvängning och konsumentöverskottet och konsumentöverskottet från reducerade restider. från reducerade restider) uppgår till 105 miljarder SEK fram till Det kan röra sig om ytterligare åtskilliga tiotals miljarder kronor beroende VINSTER FRÅN MINSKAD ARBETSLÖSHET OCH ÖKAD SYSpå hur den alternativa utvecklingen hade varit. Därutöver finns fram- SELSÄTTNING. Studien konkluderar, efter att ha jämfört och analysetida vinster vars nuvärde är stort, men komplicerat att beräkna. Ganska rat arbetslöshets- och sysselsättningsutvecklingen i Københavns Komsäkert är dock att de samhällsekonomiska vinsterna har ökat successivt, mune och Malmö stad med övriga delar av Danmark och Sverige, att anvarför de bör vara större för kommande tioårsperiod jämfört läggandet av Øresundsförbindelsen reducerade kostnaderna för arbetsmed lösheten och bidrog till sysselsättning och ökad produktion i de två komdet finns ytterligare vinster (se bland annat listan sist i analysen) som munerna till ett ackumulerat värde av 65 miljarder SEK (Två inte har medräknats, såsom att de bättre kommunikationerna medförde olika beräkningsmodeller användes, varav den ena gav värdet 62 och lönsamma investeringar i Københavns Lufthavn (samhällsekonomisk den andra värdet 68 miljarder SEK.) De positiva effekterna började alltvinst) och att värdet på danska staså redan före brons öppnande. tens aktier i lufthamnen ökade (föom inte Øresundsförbindelsen retagsekonomisk vinst), att driftsbyggts är risken stor för att Købenoch underhållskostnaderna för färhavn och Malmö skulle varit i en bejetrafiken reducerades (samhällstydligt sämre situation än idag med ekonomisk vinst), att Ørestad och större strukturella problem, högre Hyllie kunde exploateras (markvärarbetslöshet och ett större utanfördena höjdes), att Københavns metskap. Københavns Lufthavn skulro, Malmös citytunnel, Femernle sannolikt förlorat sin status som beräknar vi nuvärdet av det företags ekonomiska bältförbindelsen och tågbanan Kø Nordens hub, vilket ytterligare benhavn-ringsted blev eller beskulle begränsat städernas tillväxt överskottet från Øresundsbron. räknas bli lönsamma investeringar potential. Skåne skulle drabbats av och att den europeiska forsknings brain-drain och forskningsananläggingen ESS kan placeras under svenskt-danskt värdskap i Lund och läggningen ESS skulle inte kommit till regionen. Med ØresundsförbinKøbenhavn. En annan viktig effekt är att Malmö blev huvudkontorsstad delsen slapp skattebetalarna i de två länderna betala för de allvarliga ekooch att det danska läkemedels- och bioteknikklustret på kort tid kunde nomiska problem København och Malmö hade under 1990-talets först ta över som Nordens ledande och anställa upp mot kvalificera- hälft. de svenskar. Med ett produktionsvärde på cirka 2,5 miljoner DKK/sysselsatt bidrar de med i storleksordningen 1,5 1,75 miljarder DKK/år till VINSTER FRÅN REDUCERAD KONJUNKTURSVÄNGNING. Danmarks BNP. Anläggandet av Øresundsförbindelsen bidrog till att reducera konde framräknade positiva effekterna är exempel på vinster, men utgör junktursvängningarna och kostnaderna för dessa i framför allt Daninte alla vinsterna. Vi har tvingats avgränsa oss. I en samhällsekonomisk mark. Det gäller i synnerhet kostnaderna i samband med att bostadskalkyl ingår dessutom anläggningskostnaderna för Øresundsbron plus och arbetsmarknaderna överhettades De personer landanläggningarna i form av järnväg och väg på Sjælland och i Skåne. som netto flyttade från Danmark till Skåne efter att Öresundsbron öppdessa uppgick till 38 miljarder SEK i 2008 års priser. Där ingår kostnads- nat sparade ca 5,6 miljarder SEK åt sig själva, men också stora belopp besparingen i form av lägre drifts- och underhållskostnader då färjor in- till övriga bostadsköpare i Storkøbenhavn genom att efterfrågan minste längre behöver trafikera sträckan København-Malmö. I 1987 års Øre- kade arbetstagare boende i Skåne bidrog dessutom till att minssundsutredning beräknades denna kostnadsbesparing till 49 procent ka överhettningen på arbetsmarknaden i Storkøbenhavn. Överhettav anläggningskostnaderna. Vinsten för trafiken på Københavns Luft- ningen i dansk ekonomi skulle alltså varit värre utan hjälhavn beräknades till 19 procent av anläggningskostnaderna. I en kom- pen från Skåne med följd att den följande svackan med fallande boplett samhällsekonomisk kalkyl måste även de framtida vinsterna av Øre- stadspriser, bankkriser och dämpad privatkonsumtion från 2008 och sundsförbindelsen nuvärdesberäknas. Vi har inte gjort detta, men ana- framåt skulle blivit djupare. Øresundsförbindelsen och den pågående lysen pekar totalt sett på ett betydande samhällsekonomiskt överskott. Øresundsintegrationen kan ha gjort mer nytta för Danmark än vad nådet företagsekonomiska överskottet som de två staterna Sverige och gon föreställer sig, men värdet är svårt att beräkna. Vi anslår här en Danmark direkt erhåller från investeringen i Øresundsförbindelsen har vinst, försiktigt räknat, på 26 miljarder SEK. beräknats som nettovärdet av Øresundsförbindelsens alla framtida intäkter minus alla framtida kostnader, inklusive kostnaderna för lånen KONSUMENTÖVERSKOTT FRÅN REDUCERADE RESTIDER. för alla de ingående landförbindelserna. Øresundsförbindelsens medel- Sedan Øresundsförbindelsen öppnade har 245 miljoner passagerare färtillväxtscenario och realräntan 3,5 procent har använts. Nuvärdet av de dats över bron. Øresundsbron har beräknat konsumentöverskottet av de framtida intäkterna minus kostnaderna uppgår till ca 36 miljarder SEK, reducerade restiderna i den detaljerade rapporten Ex-post konsumentungefär motsvarande ytterligare en Öresundsförbindelse inklusive land- analyse Samfundsøkonomisk analyse af konsumentoverskuddet for anläggningar. Øresundsbron Ackumulerat för hela perioden mia. SEK beräknar vi den samhällsekonomiska vinsten av Øresundsbron fram till Den samhällsekonomiska vinsten har analyserats i tre delar: 65 mia. SEK 36 mia. SEK 4 beräknar vi att Danmark och Sverige har sparat på lägre arbetslöshet och ökad sysselsättning mia. SEK beräknar vi att arbetspendlingen och flyttningen över Øresund har minskat Danmarks kostnader för konjunktursvängningar. 14 mia. SEK beräknas konsumentöverskottet av reducerade restider att vara värt. De samhällsekonomiska vinster som här studerats (vinster från ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet, vinster från reducerad konjunktursvängning och konsumentöverskottet från reducerade restider) uppgår till miljarder SEK bara under perioden , men det kan röra sig om ytterligare åtskilliga tiotals miljarder kronor beroende på hur den alternativa utvecklingen hade varit. En annan viktig effekt är att Malmö blev huvudkontorsstad och att det danska läkemedels- och bioteknikklustret på beräknas konsumentöverskottet av reducerade restider till 11,6 miljarder DKK, motsvarande ca 13,9 miljarder SEK. I en trendframskrivning beräknas det ackumulerade konsumentöverskottet för perioden till 28 miljarder DKK, motsvarande ca 33,6 miljarder SEK. Det är i synnerhet affärsresenärerna, vars tidsvinst värderas högst, som bidrar till det stora överskottet svarade de för hela 64 procent av det samlade konsumentöverskottet. Därutöver har ett antal investeringar och arrangemang tillkommit i Øresundsregionen som en följd av att Øresundsförbindelsen kortat tidsavstånden och gjort dessa lönsamma. kort tid kunde ta över som Nordens ledande och anställa upp mot kvalificerade svenskar. Med ett produktionsvärde på cirka 2,5 miljoner DKK/ sysselsatt bidrar de med i storleksordningen 1,5 1,75 miljarder DKK/år till Danmarks BNP. EN ANALYS FRÅN OBEROENDE ØRESUNDSINSTITUTTET GJORD PÅ UPPDRAG AV ÖRESUNDSKOMITEEN OCH ØRESUNDDIREKT. Øresundsinstituttet er en nonprofit organisation, som finansieres af samfund og erhvervsliv i Sverige og Danmark. Vores opgave er at følge og analysere udviklingen i Øresunds regionen. Øresundsinstituttet udarbejder rapporter, arrangerer konferencer og udgiver det dansk-svenske samfundsmagasin Job & Magt. Øresundsinstituttet, Östergatan 9B, Malmö, Sverige

4 Förord Vid infrastrukturpolitiska beslut läggs normalt stor kraft ex-ante på att analysera nyttan med investeringarna i syfte att ha ett underbyggt beslutsunderlag eller för att stärka argumentationen i det tidiga lobbyarbetet. Det är sämre med uppföljningen. Den verkliga nyttan kommer inte omedelbart, utan syns kanske efter tio år när den nya infrastrukturen har börjat användas i större omfattning efter att rörelsemönstren på arbets- och bostadsmarknaderna har ändrats. Då är inte längre någon intresserad av att ägna tid åt en gammal investering, än mindre betala för att utreda dess effekter. En ytterligare orsak till att infrastrukturinvesteringarna inte utvärderas oftare är att analyserna inte är oproblematiska att genomföra. De kan vara tidskrävande och statistiken och de ekonomiska effekterna är svårbehandlade, rymmer osäkerhet och avgränsningsproblem. Vad berodde på den nya infrastrukturen och hur skulle utvecklingen varit utan den? Skall dessutom andra effekter medtas blir det än svårare. Hur värderas t.ex. resandetiden, driftssäkerheten, kvaliteten i resandet och miljön? När jag för ett och ett halvt år sedan talade i Haag på en holländsk regeringskonferens inför 350 personer om Öresundsförbindelsens effekter, trafikala och ekonomiska, men också sociala, politiska och kvalitativa, var det emellertid just på en konferens om Cost Benefit Analysis och om metoderna för att utvärdera infrastruktursatsningar ex-post. Jag argumenterade då för att en multi-criteria analysis kan vara nödvändig då alla för- och nackdelar med en investering inte kan mätas i pengar. Jag avslutade med att Øresundsförbindelsen inte bara haft en enorm ekonomisk betydelse, utan också har förändrat det dagliga livet på båda sidor Öresund och fört två gamla fiendeländer närmare varandra. Värdet av detta kan förstås inte mätas. När jag i denna rapport analyserar Øresundsförbindelsens effekter är det de ekonomiska vinsterna som står i fokus. De trafikala effekterna syns månad för månad och andra har utrett förbindelsens miljöeffekter. Ytterligare andra effekter ligger utanför denna rapports ram. Syftet har inte varit att komma fram till en absolut sanning om hur stor ekonomisk nytta förbindelsen har medfört, utan att illustrera några av de största ekonomiska nyttoeffekterna och att försöka värdera dessa för att få en ungefärlig bild av vilka summor vi talar om, också i förhållande till kostnaderna. Det är Øresundsinstituttets förhoppning att rapporten skall komma till användning i framtida överväganden om infrastruktursatsningar i Öresundsregionen och på andra håll. Rapporten är beställd av Öresundskomiteen och Öresunddirekt. Øresundsinstituttet står ensamt för rapportens analys och slutsatser. Vid Öresund i november 2012 Anders Olshov Adm. direktør och chefanalytiker Øresundsinstituttet

5 1. Vinster från minskad arbetslöshet och ökad sysselsättning 1.1 Kostnaderna för arbetslösheten I början av 1990-talet var København och Malmö i djup ekonomisk kris beslutades om att bygga Öresundsförbindelsen, men i väntan på att bygget skulle starta fortsatte arbetslösheten att stiga för att 1994 nå över 16 procent i båda städerna. Den höga arbetslösheten innebar sociala problem och stora ekonomiska kostnader, såväl på individnivå som för samhället. När det var som värst uppvisade både Københavns Kommune och Malmö stad miljardunderskott. Situationen var ohållbar. Danmark och Sverige hade inget annat val än att komma de två kommunerna till undsättning för att rädda dem från en ännu värre kris. I mitten av 1990-talet justerades de kommunala utjämningsystemen i både Danmark och Sverige, bl.a. för att rädda København och Malmös kommuner från ekonomisk härdsmälta. Det var inte villkorslöst. Enligt den dåvarande överborgmästaren i København Kommune Jens Kramer Mikkelsen uppgick kommunens underskott 1994 till 2,9 miljarder DKK och den socialdemokratiskt styrda kommunen var, mot sin egen ideologiska övertygelse, tvungen att sälja ut fastigheter för 3,3 miljarder DKK i ett paket där staten samtidigt stödde kommunen genom att göra om utjämningssystemet. På andra sidan Öresund blödde även Malmö stad med ekonomiska underskott , som 1994 ökade till 1,28 miljarder kronor. Det tvingade kommunen till neddragningar av personal mitt i krisen och att den i två omgångar sålde sina aktier i Sydkraft (nuvarande E.ON Nordic), vilket inbringade totalt fem miljarder kronor, varav en del också användes för att medfinansiera Citytunneln. Svenska staten ändrade det kommunala skatteutjämningssystemet, vilket gjorde att Malmö fick en miljard kronor mer om året. Investeringen i Öresundsförbindelsen måste ses mot denna bakgrund. Hade inte Öresundsförbindelsen byggts i syfte att bidra positivt till integration och med förväntningar om att ge ett samhälls- och företagsekonomiskt överskott skulle en alternativkostnad ha uppstått i form av utebliven produktion i København och Malmö, arbetslöshetsunderstöd, socialbidrag och stöd för att rädda kommunernas utsatta ekonomiska situation. I det följande görs ett försök att beräkna vinsterna av Öresundsförbindelsen och den alternativkostnad som skulle uppstått om den inte hade byggts. Diagram 1: Arbetslöshet i København och Malmö i förhållande till Danmark och Sverige (differens i procentenheter) Muddringsarbetet för Öresundsförbindelsen påbörjas 1995 och 1997 den fysiska förbindelsen København och Malmös kris kan illustreras med den merarbetslöshet som rådde i förhållande till det övriga landet. Vid 1990-talets början steg arbetslösheten i København från att ha legat 3 procentenheter över genomsnittet i Danmark till att ligga 5 procentenheter högre I Malmö var dramatiken än större, från 2 till 5 procentenheter högre inom loppet av fem år. Förändringarna av de kommunala skatteutjämningssystemen hjälpte kommunernas finanser, men sex år efter brobeslutet började också Öresundsförbindelsen byggas 1997 och de privata och offentliga aktörerna att se mer positivt på framtiden. Arbetslöshetsdifferensen föll till nästan noll för København 2001, för att sedan stiga till 1,7 procent I Malmö tog det längre tid att utjämna gapet och uppnå vad som skulle kunna beskrivas som ett ekonomiskt normaltillstånd var arbetslöshetsdifferensen nere på ca 1 procent för att 2011 åter ha ökat något, till 1,8 procent. De långsiktiga kostnaderna för arbetslösheten i termer av BNP har varit föremål för flera ekonomiska studier med början 1962 med Arthur Okuns studie Potential GNP, its measurement and significance. Han har också fått ge namn till sambandet mellan arbetslöshet och BNP, den så kallade Okuns lag eller tumregel. Enlig Okun, som studerade data från USA, medför varje procent i ökad arbetslöshet en nedgång i BNP med två procent. Sambandet kan diskuteras, liksom om det är stabilt över tiden och kan variera kraftigt över en enskild konjunkturcykel. Många europeiska länder har en mer rigid arbetsmarknad än USA, vilket kan minska Okunsambandet. Sveriges riksbank skriver i Ekonomiska kommentarer nr 2, 2010, att data för Sverige visar att utväxlingen mellan BNP och arbetslösheten är 0,7. Om BNP-tillväxten blir en procentenhet över den normala (den tillväxttakt som är förenlig med oförändrad arbetslöshet) minskar arbetslösheten alltså med ungefär 0,7 procentenheter. Det är liktydigt med att en procent lägre arbetslöshet motsvarar en BNP-ökning med 1,43 procent utöver den normala potentiella tillväxttakten. För att beräkna kostnaderna för arbetslösheten i København och Malmö använder vi oss av Riksbankens beräkningar, d.v.s. BNP förändras med 1,43 procent (utöver det normala) för varje procent arbetslösheten förändras. Då bruttoregionprodukten (BRP) på Sjælland uppgick till 814 miljarder DKK 2010 innebär det att varje procent i arbetslöshet minskar BRP med 11,6 miljarder DKK årligen. Københavns Kommune hade runt milleniumskiftet 24 procent av Sjællands befolkning således att en procents extra arbetslöshet i Københavns Kommune reducerade Sjællands och Danmarks BNP med 2,8 miljarder DKK årligen. I Skåne uppgick BRP till 355 miljarder SEK med följd att en procents extra arbetslöshet reducerade BRP med 5,1 miljarder SEK. Malmös befolkningsandel 2000 svarade för 23 procent av Skånes, varför en procent mer i arbetslöshet reducerade Skånes och Sveriges BRP med 1,2 miljarder SEK. Om vi ponerar att arbetslösheten utan bron långsiktigt skulle legat cirka 2 2,5 procentenheter högre i København än i Danmark enligt diagram 2 samt cirka 4 procentenheter högre i Malmö än i Sverige fram till 2010, d.v.s. något högre än det verkliga utfallet fås ett mått på vad bron betytt ekonomiskt i form av ett bättre utnyttjande av arbetskraften. Det visar Malmö-Sverige København-Danmark Källa: Arbetsförmedlingen, Danmarks Statistik. Beräkningar: Anders Olshov, Øresundsinstituttet sig att det ackumulerade värdet blir 30,8 miljarder DKK (37,0 miljarder SEK) för Danmarks vidkommande och 24,8 miljarder SEK för Sveriges del, totalt ca 62 miljarder SEK. Beloppet har räknats fram genom att summera de ackumulerade merkostnaderna i arbetslöshet och för utebliven produktion i Københavns Kommune respektive Malmö stad vid ett scenario utan Öresundsbron jämfört med det verkliga utfallet med bron, d.v.s. kostnaderna för merarbetslösheten beräknad som skillnaderna mellan de högre arbetslöshetsnivåerna utan bron jämfört med de lägre med bron. Det verkliga utfallet i arbetslöshetsnivåer jämförs nedan med ett scenario utan Öresundsbron. Diagram 2: Scenario utan Öresundsbron jämfört med verkliga utfallet med bron: Arbetslöshet i København och Malmö i förhållande till Danmark och Sverige (differens i procentenheter) VERKLIGT UTFALL MED ÖRESUNDSBRON Stora investeringar görs i Københavns biotekniksektor. Optimismen i regionen är stor och lågkonjunkturen märks knappt. En dansk flyttvåg till Malmö och Skåne påbörjas då bostadspriserna i Storkøbenhavn stiger kraftigt. Københavns metro öppnar och byggs ut. Ferrings nya center och köpcentrumet Field s öppnar i Ørestad. Sony Ericsson och Ericsson Mobile Platforms växer i Lund bl.a. tack vare de goda kommunikationerna via Kastrup. Arbetskraftsbristen i Storkøbenhavn löses genom att många malmöbor och skåningar anställs. Bostadsprisbubblan i København spricker och den danska flyttvågen till Skåne upphör. Citytunneln genom Malmö invigs och Malmö Arena i Hyllie börjar byggas. Sverige och Danmark blir värdar för forskningsanläggningen ESS. Källa: Arbetsförmedlingen, Danmarks Statistik. Beräkningar: Anders Olshov, Øresundsinstituttet Verkligt utfall med Öresundsbron jämfört med scenario utan Öresundsbron Öresundsförbindelsen byggs och den nya Öresundsregionen samt Medicon Valley föds. Förväntningar skapas om en tillväxtregion i norra Europa. København och Malmö föryngras och blir mer attraktiva för arbetskraften och företagen. Københavns Lufthavn förbinds bättre med övriga Danmark och stora investeringar görs i flygplatsen samt i en ny metro. Kalvebod Brygge börjar utvecklas. Beslut fattas om att bygga Citytunneln genom Malmö København-Danmark, utfall med bron SCENARIO UTAN ÖRESUNDSBRON Besvikelsen är stor över att regeringarna säger nej till att bygga Öresundsbron. København och Malmö förblir två perifera städer i sina länder, präglade av arbetslöshet och sociala problem. Investeringarna i Københavns Lufthavn skjuts på framtiden och flygplatsen dalar som internationell hub. Statliga stödinsatser för København och Malmö får arbetslösheten att sjunka något. Danmarks regering och København kommer slutligen överens om att bygga en metro i København. Situationen i København ljusnar även på grund av den starkare internationella konjunkturen. De strukturella problemen i København och i synnerhet Malmö kvarstår och arbetslösheten består på en högre nivå än i övriga Danmark och Sverige. SAS överväger att flytta sin hub från København till Stockholm då Stockholm stärks som skandinaviskt center med fler nordiska huvudkontor och blir allt viktigare för företaget. Studenterna vid Lunds universitet flyttar från regionen. Malmö kräver att Malmö Högskola blir universitet. Utanförskapet ökar i København och Malmö där andelen utlandsfödda når nya rekordnivåer och den strukturella arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer. Regeringarna i Sverige och Danmark diskuterar särskilda insatser för att hjälpa de två städerna, varav en kommande Öresundsförbindelse lyfts fram som den viktigaste åtgärden Malmö-Sverige, alt. scenario utan bron København-Danmark, alt. scenario utan bron Malmö-Sverige, utfall med bron

6 När det verkliga utfallet ställs mot ett alternativt scenario framgår det med all tydlighet att København-Malmös uppsving långtifrån var given. Det hade kunnat se betydligt värre ut, vilket skulle varit förenat med stora kostnader för de två länderna. Det går naturligtvis att ifrågasätta det alternativa scenariot. Borde inte krisen ebba ut och arbetslösheten sjunka mot de nationella nivåerna i vilket fall? Skulle inte invånarna kunna flytta till andra regioner med bättre arbetsmarknad? Frågorna är berättigade och går inte att svara enkelt på. Det finns strukturer i varje stad, region och samhälle, bland annat i form av befolkningssammansättning, kultur och näringsliv, som försvårar en förändring samtidigt som det finns en viss dynamik, i synnerhet i kristider. I vårt alternativa scenario antar vi att anpassningen skulle gått långsamt beroende på att København och Malmös image av trötthet, avsaknad av driv, hög arbetslöshet och social utslagning skulle dröjt sig kvar och hindrat många av de investeringar och flyttbeslut, från staterna, företag och individer, som i verkligheten blev följden mycket tack vare de positiva framtidsförväntningar som bygget av Öresundsförbindelsen medförde. I synnerhet i Malmö skulle strukturproblemen bestått, detta då koncentrationen till Stockholm är påtaglig i Sverige och Malmö skulle lidit stort av sitt perifera läge, samtidigt som det dröjde längre innan svensk ekonomi repade sig efter den djupa krisen i början av 1990-talet. København fick däremot hjälp av den starkare danska ekonomin under 1990-talets andra hälft och skulle som huvudstad fått hjälp att normaliseras i vilket fall, t.ex. genom anläggandet av metron, satsningar på universitet och byggande av opera och kungligt bibliotek. Det alternativa scenariot kan förefalla dystert. Den övriga nationen har ett ansvar att solidariskt stötta regioner i kris. Det mest sannolika hade därför varit att staterna riktat ytterligare stöd till København och Malmö i form av sysselsättningspaket, arbetsmarknadsstöd, utbildningsinsatser och andra politiska åtgärder om inte situationen ljusnat mer än vad som vårt alternativa scenario illustrerar. En del arbetslösa hade säkert flyttat till orter med bättre arbetsmarknadsutsikter, men man skall komma ihåg att arbetslösheten var hög även i andra delar av länderna under 1990-talet varför det enbart hade gällt en mindre del. Merparten hade stannat kvar och de sociala kostnaderna skulle förblivit höga. Den positiva befolkningstillväxten i de två kommunerna skulle sett annorlunda ut. Med en svagare ekonomisk utveckling skulle bostadsmarknaderna varit svagare, varför en större del av befolkningstillväxten skulle utgjorts av migration från utlandet, d.v.s. av personer med generellt lägre utbildningsnivå, lägre inkomster och svagare knytning till arbetsmarknaden. Utanförskapet skulle varit större och de sociala kostnaderna högre. Därutöver är risken stor för att Københavns Lufthavn skulle förlorat sin status som Nordens hub, vilket ytterligare skulle bidragit till att begränsa städernas tillväxtpotential. Test av scenariot: Jämförelse Malmö-Landskrona För att testa rimligheten i det alternativa scenariot har vi jämfört Malmö med Landskrona, också det en stad som under 1980-talet drabbades av varvs- och industrinedläggningar och som uppvisade stora likheter med Malmö. Arbetslösheten i Landskrona mer än dubblerades från 6 till 13 procent i början av 1990-talet. Folk flyttade ifrån staden och liksom Malmö fyllde Landskrona på de tomma lägenheterna med flyktinginvandrare. Från det att Öresundsförbindelsen började anläggas syns dock en betydligt bättre utveckling på Malmös arbetsmarknad relativt Landskronas. När krisen var som värst i augusti 1993 toppade arbetslösheten i Landskrona på 13,4 procent och i Malmö på 16,8 procent. Sju år senare, strax efter att Öresundsbron öppnat hade arbetslösheten sjunkit till 8,6 procent i Landskrona och 10,3 procent i Malmö. Malmös merarbetslöshet i förhållande till Landskrona hade således minskat från 3,4 procentenheter till 1,7 procentenheter. Ytterligare tio år senare var det ombytta roller. Malmös arbetslöshet uppgick i augusti 2010 till 8,9 procent, medan Landskronas hade stigit till 11,1 procent. Det var nu Landskrona som hade en merarbetslöshet i förhållande till Malmö på 2,2 procentenheter. Sett över hela perioden är det en förändring på 5,6 procentenheter till Malmös favör, en förändring som dock krympt något och som i juli 2012 uppgick till 4,5 procentenheter. Diagram 3: Arbetslöshetsdifferens Malmö-Landskrona (differens i procentenheter) Muddringsarbetet för Öresundsförbindelsen påbörjas 1995 och 1997 den fysiska förbindelsen Fotnot: Arbetslösheten avser total öppen arbetslöshet och sökande i program i förhållande till befolkningen år. Källa: Arbetsförmedlingen i Skåne Sysselsättningseffekter av Öresundsbron och regionbildningen Sysselsättningen på Sjælland och i Skåne började sammantaget minska för att falla kraftigt, med personer. Lågkonjunkturen slog mot andra delar av Sverige och Danmark vid denna tid, men København och Malmö drabbades värst av alla. Krisen i början av 1990-talet känns idag avlägsen tack vare en remarkabel återhämtning. Från 1993 till 2000 växte sysselsättningen i Øresundsregionen med personer, motsvarande 1,22 procent per år. I Region Hovedstaden var ökningen 1,53 procent och i Københavns Kommune 1,35 procent, vilket kan jämföras med 1,07 procent i Danmark. Det finns alltså en tidig och tydlig Øresundseffekt i Storkøbenhavn redan före brons invigning, vilket bland annat sammanhänger med att flera stora infrastrukturprojekt igångsattes under andra halvan av 1990-talet (Øresundsbron och dess landanläggningar, metron och utbyggnaden av Københavns Lufthavn). I Skåne höll krisen i sig längre och uppgick sysselsättningstillväxten till 1,06 procent , strax under Sveriges 1,18 procent. Efter Öresundsbrons öppnande 2000 till 2010 har sysselsättningstillväxten generellt i båda länderna varit lägre, bland annat som följd av finanskrisen 2008 och framåt. Ytterligare jobb har skapats i Öresundsregionen. Sysselsättningstillväxten i Københavns Kommune var 0,48 procent och i Region Hovedstaden 0,21 procent per år , att jämföra med Danmarks 0,12 procent. En orsak till den låga ökningstakten i Danmark var att det inte fanns mer arbetskraft att tillgå. Skåne gick emot trenden genom att sysselsättningen ökade snabbare efter 2000 än före, med 1,09 procent per år, jämfört med 0,81 procent i Sverige. Räknas Öresundspendlarna boende i Skåne in ökade sysselsättningen med 1,37 procent per år. Störst var effekten i Malmö kommun. Inklusive Öresundspendlarna uppgick sysselsättningsökningen till hela 2,51 procent per år, en av de största ökningstakterna i Norden. Diagram 4: Sysselsatta i Øresundsregionen Avtal om Öresundsförbindelsen Sverige-Danmark Sverige fattar slutgiltigt beslut om att ge tillåtelse till Öresundsbron Den fysiska Öresundsförbindelsen växer fram Öresundsbron invigs Prognos staden skiljer ut sig från mängden. Det ligger nära till hands att beskriva det som en broeffekt då Malmö inklusive Öresundspendlarna växte betydligt snabbare än inte bara det svenska genomsnittet, men också klart snabbare än Göteborg och Stockholm efter 2000, vilka är lämpliga jämförelsestäder. Merväxten för Københavns Kommune i förhållande till övriga Danmark motsvarade arbetstillfällen år En stor del av denna merväxt får emellertid tillskrivas en catchup-effekt då regionen hade många arbetslösa som fick sysselsättning när konjunkturen förbättrades generellt. I våra beräkningar av Øresundsförbindelsens ekonomiska betydelse antar vi därför att 20 procent av merväxten i Københavns Kommune kan förklaras av Øresundsförbindelsen och därtill hörande investeringar och andra effekter. Beräknat på att varje sysselsatt genererar ett produktionsvärde på DKK ( SEK) innebär det ett årligt mervärde i BRP på 3,1 miljarder DKK 2010 och för perioden ett ackumulerat tillskott i BRP på 35,7 miljarder DKK, motsvarande 42,8 miljarder SEK. Malmö och Skånes snabbare tillväxt i förhållande till övriga Sverige motsvarade en extra sysselsättningsökning 2010 på personer bland Malmös nattbefolkning (boende i kommunen med arbete) jämfört med om Malmö skulle växt i samma takt som Göteborg den mest lämpliga referensstaden. Pendlarna till Danmark uppgick 2010 till ca personer. Cirka 40 procent av dessa utgjordes av inflyttade danskar som inte skulle varit arbetslösa i Malmö om bron inte byggts, men omkring personer som bodde i Malmö fick arbete i Danmark. Som framgår i avsnittet om Malmös nya geografiska läge nedan skapade nya huvudkontor och administrativa kontor över jobb i Malmö fram till Många personer anställdes för anläggandet av Øresundsförbindelsen och senare Citytunneln. Vi skattar att cirka 50 procent av Malmös merväxt i förhållande till Göteborg beror på Øresundseffekter, medan den övriga delen förklaras av en catchup-effekt efter krisåren. Øresundsförbindelsens ekonomiska effekter verkar ha kommit senare i Malmö än i København och Region Hovedstaden, vilket kan bero på att anläggandet av Citytunneln genom Malmö och utvecklingen av området Hyllie söder om Malmö påbörjades långt efter motsvarande satsningar i København på metro och stadsdelarna i Ørestad samt att Malmö till slut även fick draghjälp från Københavns starkare ekonomi och att inflyttade danskar började konsumera bostäder, varor och tjänster. Därtill bidrog investeringarna i Københavns Lufthavn positivt till tillväxten i København i slutet av 1990-talet. Danmark var således bättre på att tidigt plocka fram extra värden i det övriga samhället än Sverige som lät marken ligga i träda längre. Det går att diskutera i vilken utsträckning det skulle skadat länderna om København och Malmö förblivit två ekonomiskt svaga städer. Analysen ger inget stöd för att Øresundsförbindelsen påverkade arbetslösheten på Sjælland och i Skåne totalt sett, utan den verkar framför allt ha hjälpt København och Malmö genom att den ekonomiska aktiviteteten koncentrerade sig till dessa städer. Det står samtidigt utom allt tvivel att en orsak till att situationen förbättrades i just København och Malmö var påbörjandet av Öresundsförbindelsen och den nya regionbildningen som följde därav. Dessa faktorer bidrog till ökad produktion, fler jobb och förväntningar om en växande region vilket attraherade företag och arbetskraft, såsom nästa avsnitt skall visa, samt till att skattebetalarna i de två länderna slapp betala København och Malmös problem. Bron finansieras nämligen av användarna. I nästa avsnitt har värdet av Øresundsförbindelsens positiva sysselsättningseffekter beräknats, vilket syftar till att analysera ovanstående vinster med en annan metod. Jämförelsen är intressant då den antyder att Malmö utan Öresundsbron skulle haft en betydligt sämre utveckling. Landskrona och Malmö var nämligen så pass lika att det kan antas att Malmö utan Öresundsbron skulle sett ut ungefär som Landskrona, eller sämre. Jämförelsen med Landskrona visar också en annan sak: Det finns en stor grupp invidiver som ogärna flyttar från sin stad varför en stads sociala struktur och arbetsmarknad ofta tar tid att ändra. Landskrona, liksom Malmö, har en del invånare som är svaga på arbetsmarknaden och olika studier visar att dessa är mindre flyttbenägna än den kvalificerade arbetskraften som är beredda att flytta för att få avkastning på sin utbildning. Jämförelsen mellan Malmö och Landskrona stärker bedömningen i det alternativa scenariot att arbetslösheten utan bron långsiktigt skulle legat cirka 4 procentenheter högre i Malmö än i Sverige fram till Källa: Danmarks Statistik, SCB. Beräkningar och prognos Øresundsinstituttet Det är förstås omöjligt att säga hur mycket av sysselsättningstillväxten som är avhängigt Öresundsförbindelsen och bildandet av den nya Öresundsregionen. En region har sin struktur, sitt näringsliv och sin befolkning, och de byts inte ut över en natt. Samtidigt är det slående hur Region Hovedstaden och Københavns Kommune växte snabbare än Danmark och i synnerhet Malmö växte snabbare än övriga Sverige , men framför allt på ett sätt som gör att För att beräkna värdet för Malmö har vi antagit att den stora effekten kom efter 2000 och att hela 50 procent av mertillväxten förklaras av Øresundsbroeffekter och därtill hörande investeringar såsom Citytunneln. Beräknat på att varje sysselsatt genererar ett produktionsvärde på SEK innebär det att merproduktionen i BRP i Malmö uppgick till 4,9 miljarder SEK 2010 och ackumulerat för hela perioden till 25,4 miljarder SEK. Det skall noteras att mervärdet i BRP ackumulerat är större för Københavns Kommune än för Malmö. Det beror på att Københavns Kommune drog nytta av Øresundsförbindelsen och kringinvesteringarna under en längre tid, att staden attraherat svensk arbetskraft och att Københavns Lufthavn och København skulle stått svagare i den internationella konkurrensen utan Øresundsförbindelsen. Beräkningarna visar samtidigt att Malmö för närvarande har en större årlig vinst av förbindelsen än Københavns Kommune, 4,9 miljarder SEK jämfört med 3,7 miljarder SEK (3,1 miljarder DKK)

7 För hela Øresundsregionen beräknar vi det ackumulerade mervärdet i BRP till 68,2 miljarder SEK. Som framgår av figuren nedan bidrog sysselsättningsökningen från 1994 och framåt även till att København och Malmös invånarantal började växa efter en negativ utveckling under och 80-talet. Sysselsättningstillväxt per år (pct.) Malmö kommun, nattbefolkning inkl. pendlare till Sjælland Skåne, nattbefolkning inkl. pendlare till Sjælland Sysselsatta ,89 2, ,11 1,37 LA Malmö-Lund ,16 1,32 LA Göteborg ,10 1,27 LA Stockholm ,32 1,14 Skåne ,06 1,09 Sverige ,18 0,81 Københavns Kommune ,35 0,48 LA Øresund ,22 0,42 Region Hovedstaden ,53 0,21 Sjælland ,29 0,16 Danmark ,07 0,12 Jylland och Fyn ,89 0,07 Region Sjælland ,62 0,01 Källa: Danmarks Statistik, SCB, Ørestat. Øresundsinstituttets beräkningar. Fotnot: Uppgifterna avser dagbefolkning om inget annat anges. Nattbefolkning är antalet sysselsatta personer med boende i området, men inkluderar personer med arbete i annan kommun/region. LA=Lokalt arbetsmarknadsområde. Diagram 5: Årlig befolkningsförändring i Københavns Kommune och Malmö stad (invånare) Källa: Danmarks Statistik, SCB. Malmö København Avtal Sverige-Danmark om Øresundsförbindelsen 2. Konjunktureffekter kostnader vid överhettning och lågkonjunkturer Varje ekonomi har sin egen tillväxtpotential vilken bland annat beror på tillväxten i arbetskraften och i kapitalet, där investeringar i humankapitalet och i ny teknologi möjliggör ökad produktivitet. Figuren nedan illustrerar förenklat att bruttoregionproduktens utveckling är en funktion av antalet arbetade timmar och arbetsproduktiviteten per timme, där antalet arbetade timmar i sin tur beror på en rad faktorer såsom sysselsättningsgrad, pensionsålder, inträdet på arbetsmarknaden, antalet helger, ledighet, veckoarbetstid, befolkningstillväxt och migration, och där produktiviteten beror på investeringar i produktionsfaktorer och teknologi, humankapitalet och arbetsmoralen. Normala hög- och lågkonjunkturer är viktiga och oundvikliga inslag i ekonomin och medför som regel den dynamik av kreativ förstörelse som behövs för att ekonomin ska strukturomvandlas och resurser överföras från sektorer med lägre förädlingsvärde till de med högre, varmed produktiviteten och reallönerna kan höjas. Periodvis förekommer överhettningar och recessioner i ekonomin, varav recessionerna efteråt blir kända såsom Den stora depressionen i USA och den svenska och finländska bank- och fastighetskrisen i början av 1990-talet, samt finanskrisen som övergått i en sydeuropeisk skuldkris. Den danska bank- och fastighetskrisen kan inräknas till dessa, men föregicks alltså av en period med överhettning. Cykeln med överhettning och recession kan medföra stora samhällskostnader som åtminstone på kortoch medellång sikt kraftigt överstiger den eventuella långsiktiga nyttan av de dynamiska effekterna. I värsta fall fås en permanent utslagning av produktionsresurser, strukturell arbetslöshet och en negativ förväntningsbild som försämrar tillväxtpotentialen Illustration 1: BNP-tillväxtens förklaringsgrunder (förenklad figur) Illustration: Anders Olshov, Øresundsinstituttet.! I en överhettad ekonomi ökar felinvesteringarna i arbetskraft, fastigheter och produktionskapital, ökar arbetskraftskostnaderna och även hyrorna för boende och kontor. Under den efterföljande lågkonjunkturen eller recessionen uppstår kostnader för att resurserna underutnyttjas. Sjællands utveckling under högkonjunkturen och lågkonjunkturen är ett bra exempel och vi skall nedan gå igenom kostnaderna för konjunktursvängningarna och besparingarna av att Skåne kom till Sjællands undsättning. Under överhettningsåren ökade företagens kostnader för arbetskraften, både sökkostnader, omställningskostnader och löner, med följd att företagens konkurrenskraft försvagades och att en del företag antingen automatiserade, investerade utomlands eller flyttade utomlands. Arbetskraftsbristen förvärrades successivt. Företag hade svårt att få tag på personal och personalen lönehoppade bytte arbetsgivare och var svår att behålla. Prognoserna för framtiden pekade mot arbetskraftsbrist mer eller mindre permanent under minst tjugo år. I detta läge övervägde eller valde många företag att investera i utlandet eller automatisera. Danskt näringsliv tog skada av den svåra arbetskraftsbristen, men situationen skulle varit än allvarligare om det inte varit för arbetspendlingen från Skåne. Inom loppet av några få år exploderade antalet Öresundspendlare från Skåne till Sjælland från ca till , en ökning med Tal över sysselsättningen från Danmarks Statistiks registerbaserade arbetsmarknadsstatistik beskriver en årlig växt i Region Hovedstaden på 0,83 procent under överhettningsåren och med 1,75 procent i Københavns Kommune. Tack vare pendlingen från Skåne blev den verkliga tillväxten 1,18 procent i Region Hovedstaden och 2,18 procent i Københavns Kommune, d.v.s. pendlarna från Skåne svarade för 30 respektive 20 procent av tillväxten. För Tårnby var den skånska pendlingen än mer slående. Danmarks Statistiks registerbaserade statistik redovisar en förändring med -0,98 procent under perioden. Med pendlarna från Skåne blev förändringen +0,42 procent! Mina beräkningar visar att pendlarna från Skåne tjänade 37,5 miljarder DKK (49 miljarder SEK) i lön på Sjælland och bidrog med 74 miljarder DKK till Sjællands bruttoregionprodukt. De utgjorde 9,0 procent av de sysselsatta i Tårnby, 5,2 procent i Helsingør och 2,4 procent i Københavns Kommune. För hela Region Hovedstaden utgjorde de 2,0 procent. Frågan är vem som skulle utfört deras arbete om de inte funnits om inte Øresundsförbindelsen byggts. Vem skulle stått i butikerna, forskat fram läkemedel, flugit flygplanen eller arbetat med ekonomi och IT på banker och i IT-bolag? Det hade varit svårt att ersätta ca personer i ett läge när det inte fanns några lediga händer. Fyrtio procent av dem var visserligen danskar som flytt de höga bostadspriserna i Storkøbenhavn eller var så kallade kärleksflyktingar. En stor del av dem kärleksflyktingarna borträknade skulle sannolikt valt att bosätta sig på Sjælland om inte Øresundsförbindelsen byggts, men resterande sextio procent av Øresundspendlarna skulle förmodligen inte tagit sig in på den danska arbetsmarknaden. Till de månatliga dagligpendlarna skall läggas pendlingen av cirka säsongarbetare och korttidsanställda. De säsonganställda arbetar ofta under perioden maj-september/oktober och i december-januari och bidrar till att klara vissa säsongstoppar i enskilda branscher, medan de korttidsanställda kan ha arbeten inom konsultbranschen eller kultursektorn. Möjligheten att säsongarbeta över Öresund innebär att arbetskraften håller sig ájour och utvecklar sin kompetens med erfarenheter från grannlandet. Illustration 2: Konjunkturcykler och långsiktig tillväxtpotential Överhettning: Kostnader för bubblor och felinvesteringar Normala högkonjunkturer Normala lågkonjunkturer Illustration: Anders Olshov, Øresundsinstituttet. Tillväxten i dansk ekonomi skulle ha utvecklats svagare, lönerna ökat och konkurrenskraften urholkats utan arbetspendlingen över Øresund. Framför allt skulle investeringsbesluten påverkats. Risken är uppenbar att kapitalstocken (den del av produktionsresurserna som inte är arbetskraft) inte skulle ha förnyats, utan att investeringarna i större utsträckning skulle hamnat i utlandet. Det skulle långsiktigt ha påverkat Danmarks tillväxtpotential och produktivitetsutveckling. Dansk ekonomi led skada av överhettningen på arbetsmarknaden, men räddades till viss del av arbetskraftsimporten från Skåne. Det var dock inte den enda effekten vid denna tid. En annan marknad som var överhettad var bostadsmarknaden. Bostadspriserna sköt i höjden och nybyggeriet tog fart. Bostadsprisbubblan och den efterföljande nedgången skulle varit värre om inte folk hade börjat flytta över till Skåne i stor skala En ejerlejlighed i Region Hovedstaden kostade i genomsnitt DKK/kvm När bubblan brast 2006 hade priset stigit till DKK/kvm, en uppgång med 150 procent. Folk hade då i stor skala flytt de höga priserna genom att bosätta sig i Skåne, något som bidrog till att stoppa den accelererande prisuppgången och spekulationen. Sysselsättningsförändring per år (pct.) Enligt Danmarks Statistik (RAS) Verklig tillväxt inkl. pendlare från Skåne Recession: Kostnader för underutnyttjande av arbetskraft och kapital Antal pendlare från Skåne 2008 Andel pendlare från Skåne av antalet sysselsatta 2008, % Tårnby -0,98 0, ,04 Helsingør -0,64 0, ,24 Københavns Kommune 1,75 2, ,36 Dragør -2,15-1, ,28 Brøndby 1,52 1, ,90 Region Hovedstaden 0,83 1, ,96 Sjælland 0,62 0, ,49 Danmark 0,57 0, ,68 Region Sjælland 0,07 0, ,20 Danmark exkl. Sjælland 0,52 0, Källa: Danmarks Statistiks registerbaserade arbetsmarknadsstatistik, Örestat, Øresundsinstituttet. Långsiktig tillväxtpotential 12 13

8 personer netto flyttade till Skåne , allra flest när bostadspriserna stod som högst. Flyttningen österut minskade efterfrågan och bidrog till att priserna föll med 36 procent från toppen 2006 till DKK/kvm till Bostadspriserna på Sjælland skulle, utan flyttningen till Skåne, nått högre med följd att raset senare skulle blivit ännu större. Utan Øresundsbron skulle svängningarna alltså varit större och därmed kostnaderna för att städa upp under den efterföljande bostads-, fastighets- och bankkrisen. Kostnaderna för denna är svår att beräkna, men enligt Finanstilsynet uppgick enbart de danska bankernas totala kreditförluster till 130 mia. DKK mellan 2008 och första halvåret (Berlingske Business, 6 februari 2012). Bostadspriserna i Storkøbenhavn skulle stigit ytterligare under uppgångsåren utan den skånska ventilen som möjliggjorde för danskar att fly de höga bostadspriserna. Det går att skissera ett scenario där uppgången skulle varit 175 procent och den efterföljande nedgången 40 procent. Fler personer skulle varit tekniskt insolventa eller känt ett behov av att spara, de nödlidande krediterna hos bankerna skulle varit fler och arkitekter och byggare drabbas än hårdare av en djup efterföljande svag bostadsmarknad. Den privata konsumtionen skulle varit svagare, den offentliga sektorns budgetsaldo vara sämre och arbetslösheten ökat mer än vad som blev fallet. Det är omöjligt att beräkna hur mycket dansk ekonomi vann på att undslippa en värre utveckling, men för att i någon mån beräkna ett värde anslår vi värdet till 20 procent av Finanstilsynets totala beräknade kreditförluster i det danska banksystemet, alltså till 26 miljarder DKK. Det är förstås en osäker bedömning som i mindre utsträckning motiveras av just kreditförlusterna, som utgör endast en liten del av bankernas utlåning och samhällsekonomin, utan snarare av de multiplikatoreffekter på den övriga ekonomin som fås när bankerna blir mindre villiga att ge krediter på grund av de ökade ekonomiska riskerna. Bedömningen motiveras också av det större underutnyttjande av kapital och arbetskraft som skulle blivit följden utan den skånska ventilen. Att bedömningen är försiktig illustreras av en beräkning av hur mycket de danska bostadsköparna sparade genom att flytta till Skåne. Om vi ponerar att de personer som netto flyttat till Skåne sedan Öresundsbron öppnade har sparat i genomsnitt SEK/kvm (vilket var den minsta prisskillnaden under flyttningsåren), bor på 75 kvm yta och är två i ett hushåll har de danska bostadsköparna tillsammans sparat 5,6 miljarder SEK åt sig själva. Därtill sparade de pengar åt andra bostadsköpare genom att deras flytt höll priserna i Storkøbenhavn nere. Den exakta besparingen åt de andra går bara att gissa, kanske uppgår den till motsvarande belopp och den sammanlagda besparingen för samtliga bostadsköpare till i storleksordningen 10 miljarder SEK. En ytterst begränsad del av ekonomin skulle alltså sparat 6 10 miljarder SEK. För övriga delar av ekonomin rör det sig om helt andra belopp. Att bostadspriserna steg i Malmö och Skåne spelar i sammanhanget mindre roll, då Malmö och Skåne kan sägas ha befunnit sig i ett neutralt konjunkturläge och då de danska bostadsköpen inte innebar någon överhettning motsvarande den som rådde på Sjælland. Det föranledde således inga samhällsekonomiska kostnader på den svenska sidan. Sammanfattningsvis kan konstateras att den överhettade arbetsmarknaden resulterade i en arbetskraftsimport från Skåne på ytterligare ca personer, att Øresundspendlarna boende i Skåne tjänade 37,5 miljarder DKK (49 miljarder SEK) i lön på Sjælland och bidrog med 74 miljarder DKK till Sjællands bruttoregionprodukt. Åtminstone 60 procent av dessa personer födda i Sverige och utanför Danmark skulle sannolikt inte bidragit på den danska arbetsmarknaden om inte Øresundsförbindelsen byggts. Därutöver medförde den överhettade bostadsmarknaden en utflyttning av danskar till Skåne på personer netto som gjorde att de danska bostadskonsumenterna kunde spara åtminstone motsvarande 5,6 miljarder SEK, men sannolikt närmare 10 miljarder. Att överhettningen och den efterföljande lågkonjunkturen skadade Danmarks ekonomi är otvivelaktigt. I ett ovanligt pressmeddelande den 20 september 2012 valde den avgående danske nationalbankdirektören Nils Bernstein att skarpt kritisera den förda ekonomiska politiken under de borgerliga statsministrarna Anders Fogh Rasmussen (V) och Lars Løkke Rasmussen (V): Lempelig finanspolitik var med til at overophede økonomien forud for krisen. Den nuværende situation viser, at der er store samfundsmæssige omkostninger ved det konjunkturforløb, Danmark har gennemløbet siden midten af 2000 erne. --- Det er afgørende, at finanspolitikken strammes, næste gang kapacitetspresset i økonomien stiger. Den ekonomiska politiken var för svag under regeringarna Anders Fogh Rasmussen och Lars Løkke Rasmussen, sannolikt av valtaktiska skäl, men det kunde varit ännu värre. Den kritiska frågan lyder: Hur skulle lågkonjunkturen från 2008 och efterföljande utvecklat sig om överhettningen under de goda åren varit än mer markerad? Vi räknar här med att Danmark undslapp 26 miljarder DKK i extra kostnader och minskad produktion tack vare Øresundsintegrationen. Fast vi vet inte svaren på frågorna: Hur mycket mer skulle bostadspriserna efterföljande ha sjunkit och hur mycket mer skulle den privata konsumtionen ha dämpats vid större konjunktursvängningar? Skulle Danmark kommit in i mer av ett spanskt tillstånd med en ytterst svag bygg- och bostadsmarknad, ökad arbetslöshet, pressade statsfinanser, större kreditförluster för bankerna och fler statliga bankövertaganden än vad som blev fallet? Skulle den danska kronans knytning till euron ha kommit under press? Då talar vi om verkligt gigantiska kostnader för Danmark. Øresundsförbindelsen och den pågående Øresundsintegrationen kan ha gjort mer nytta för Danmark än vad någon föreställer sig. 3. Malmö och Skånes nya geografiska läge skapade jobb Före 2000 låg Malmö perifert beläget i Sverige långt från centrum. Kartan visade istället på en närhet till København och man skulle kunna tro att de två städerna var integrerade systerstäder. Det tidsmässiga avståndet till København var emellertid som till Halmstad. Färjorna var långsamma och gick sällan. Även inom Skåne låg Malmö som något av en ändstation på sträckan Helsingborg-Lund-Malmö. Efter att Öresundsförbindelsen öppnat har Malmö hamnat i centrum av Nordens största region mitt på sträckan København-Ørestad-Copenhagen Airport-Malmö-Lund-Helsingborg och endast ca 15 minuter från Københavns Lufthavn. Skåne har också förbundits med pågatåg och Malmös citytunnel varför landskapet på kort tid ändrat karaktär från små lokala arbetsmarknader till en större regional arbetsmarknad med Malmö som Skånes centrum, i likhet med Göteborgs roll för västra Sverige. Därutöver finns en tydlig arbetsmarknadsintegration med København varför regionens nya centrum utgörs av København-Malmö. Förskjutningen av Sjællands centrum mot sydöstra København och Skånes mot det sydvästra hörnet, mot Malmö och så småningom Hyllie, är en av de största förändringarna i hela Øresundsregionsprocessen. Øresundsförbindelsens påverkan på Malmö går bl.a. att utläsa i antalet arbetspendlare från Malmö till grannkommunerna. Lund har sedan lång tid varit Malmös viktigaste kommun och beroendet har ökat successivt med de bättre kommunikationerna och näringslivets expansion på Ideon. I slutet på 1990-talet pendlade ca 5 procent av Malmös sysselsatta nattbefolkning (personer boende i kommunen) till arbetet i Lund, en siffra som ökat till ca 7 procent under senare år. Med Øresundsförbindelsen skedde en dramatisik ökning av antalet arbetspendlare till Danmark, från under 1 procent före 2000 till 8 8,5 procent under senare år. Danmark har sammantaget blivit mer viktigt för Malmös arbetstagare än vad Lund är. Pendlingen till Danmark är dock utspridd på flera kommuner, varför Lund som enskild kommun fortfarande har fler arbetspendlare från Malmö än vad København har. Även i andra kommuner i Skåne finns en stor andel arbetstagare som pendlar till Danmark. Under rekordåret 2008 översteg andelen arbetspendlare 2 procent i 12 av Skånes 33 kommuner. Andelen var högst i Malmö (8,7 procent), följt av Burlöv (4,0 procent och Vellinge (3,8 procent). Som framgår av tabellen nedan är det emellertid inte bara i sydvästra Skåne som arbetspendlingen till Danmark är omfattande. Många kommuner i nordvästra Skåne har en omfattande pendling till Danmark, såsom Bjuv (3,7 procent), Helsingborg (3,2 procent) och Landskrona (3,0 procent). För hela Skåne uppgick andelen till 3,4 procent. Diagram 6: Arbetspendlare från Malmö till Danmark och Lund (andel av Malmös sysselsatta nattbefolkning, %) Källa: Örestat. Arbete i Lund Arbete i Danmark 3.1 Utlandsfödda och unga vinnare Det skall noteras att många av arbetspendlarna till Danmark är unga och från andra länder var procent av arbetspendlarna från Skåne till Danmark i åldersgruppen år, en siffra som sjunkit till 11 procent 2010, sannolikt på grund av att de yngre hade ett svagare fotfäste på arbetsmarknaden när lågkonjunkturen slog till. Även arbetspendlarnas födelseland är värd att notera procent är födda utanför Europa och ytterligare ca 6 procent utgörs av personer som är födda i Europa utanför EU. Cirka 5 procent utgörs av personer födda i EU utanför Sverige och Danmark var 40 procent födda i Sverige och 36 procent födda i Danmark. 24 procent var således födda i andra länder än Sverige och Danmark. Utlandsfödda har med andra ord väl lyckats ta Sysselsättning per kommun 2008 Boendekommun Sysselsatta (nattbefolkning i kommunen) Sysselsatta i Danmark sig in på den danska arbetsmarknaden och gruppens storlek utgör inte mindre än 60 procent av den svenskfödda gruppens (4152 utlandsfödda jämfört med 7173 svenskfödda). Att den är så pass stor i förhållande till de svenskfödda förvånar beroende på att språksvårigheterna bör vara större än för de svenskfödda. 3.2 Huvudkontorsstaden Malmö gav nya jobb Andel sysselsatta i Danmark, % Malmö ,7 Burlöv ,0 Vellinge ,8 Bjuv ,7 Skurup ,3 Helsingborg ,2 Landskrona ,0 Svedala ,9 Trelleborg ,5 Åstorp ,5 Klippan ,3 Staffanstorp ,1 Skåne ,4 Källa: Örestat. Øresundsinstituttets beräkningar. En annan effekt av Øresundsintegrationen är att Malmö har blivit Skånes huvudstad och Sydsveriges huvudkontorsstad och ett administrativt centrum i likhet med København och Stockholm, vilket är fullt naturligt då Malmö numera kan sägas vara en del av Storkøbenhavn med all den expertis som finns i ett storstadsområde och med tillgången till en storflygplats. Det har skapat många jobb i Malmö. Sedan 2003 har cirka 30 företag flyttat huvudkontoren eller ett större administrativt center till Malmö, om Ikeas planerade flytt 2014 inräknas. Uppskattningsvis jobb har genererats på dessa kontor och kanske lika många på företag runt om som erbjuder allt från enkel service till kvalificerad tjänsterådgivning. Danska konsumentföretag har etablerat sig i Malmö och Skåne. Det gäller t.ex. möbelföretaget Ilva, kosmetikakedjan Matas och dagligvaruföretaget Netto. Samtidigt har flytten av huvudkontor och jobb bort från Malmö reducerats betydligt. Inflyttningen av huvudkontor till Malmö dröjde till bron öppnade och åren därefter. Läkemedelsföretaget Novo Nordisk flyttade sitt danska marknads- och försäljningsbolag från København till ett gemensamt svensk-danskt bolag i Malmö och biltillverkaren Honda etablerade nordiskt huvudkontor i Malmö och flyttade en del tjänster från Stockholm. Därefter har det fortsatt i ökad omfattning sedan Även Lund har fått några huvudkontor: Medicinteknikföretaget Gambro återflyttade huvudkontoret med 19 anställda från Stockholm under 2011 och ITkoncernen Axiell med BTJ flyttade från Västra Frölunda till Lund under Sony (f.d. Sony Ericsson) flyttade huvudkontoret för mobiltelefonverksamheten från London i april 2012, men sedan bolaget blev helägt av japanska Sony beslutades om en vidareflytt av huvudkontoret till Tokyo från 1 oktober

9 Att övriga Skåne också närmat sig Københavns Lufthavn har också haft betydelse. Ingen vet till exempel hur mycket Sony Ericsson (nuvarande Sony Mobile Communications) och Ericsson Mobile Platforms (nuvarande ST Ericsson) skulle växt i Lund under de goda åren om det inte varit för bron, eller hur ett mindre företag som Atos Medical i Hörby skulle utvecklats, men för företag med många internationella affärsresor och även internationella dotterbolag och anställda har bron betydelse såvål under expansionstider som i neddragningstider. Den sparar arbetstimmar och i vissa fall hotellnätter. 3.3 Inflyttade danskar ökade konsumtionen Ytterligare en faktor som bidrog till den starkare utvecklingen i Malmö och Skåne var den stora inflyttningen av danskar hade närmare personer netto flyttat från Danmark till Malmö och ytterligare personer till övriga Skåne. Baserat på att varje person i Sverige konsumerade varor och tjänster för i genomsnitt SEK under 2010 innebär det att inflyttarna från Danmark kan antas ha konsumerat för 2,54 miljarder SEK enbart under detta år. För hela perioden blir beloppet 15,6 miljarder SEK. Extrakonsumtionen av bostäder, varor och tjänster bidrog förstås till ökad sysselsättning i Skåne jämfört med den efterfrågan som skulle rått utan inflyttningen. Nya huvudkontor i Malmö År Företag Flytt från Flytt till del av Malmö 2003 Thule Bryssel Lundavägen 2004 Hilding Anders Helsingborg Västra Hamnen 2004 Securitas Direct Linköping Gamla staden 2005 IMP International Master Publishers London 4. Medicoklustrets nytta av Øresundsbron 1997 etablerades Medicon Valley Academy och lyftes medicoklustret fram som Øresundsregionens stora flaggskepp i världen. Det går alltid att ifrågasätta orsak och verkan och hur mycket själva organisationen betydde, men faktum är att Øresundsregionens läkemedels- och bioteknikkluster haft en enastående utveckling i förhållande till industrin i Sverige där ägarförändringarna påverkat negativt och att den kvalificerade personalen strömmat till København, som blivit ledande centrum i Norden. Förändringen är den mest markanta för en enskild bransch och ovanlig. Det händer sällan att det sker en liknande geografisk tyngdpunktsförskjutning inom en mogen industri på så kort tid som bara tio år. Dessutom har få riktigt uppfattat det som hänt och hur många kvalificerade svenskar som faktiskt börjat arbeta i Danmarks läkemedelsindustri. Bakgrunden är att det fanns två ganska jämnstora kluster i Norden vid 1990-talets slut: Storkøbenhavn i Danmark och det svenska klustret med center i Stockholm-Uppsala, men med spridning till Skåne och Göteborg hade diabetesspecialisten Novo Nordisk anställda i Danmark, varav merparten i Storkøbenhavn. Kollegan Lundbeck, med fokus på det centrala nervsystemet, hade anställda i Valby. Astra hade anställda på tre platser i Sverige och var bland världens 25 största läkemedelsföretag. Magsårsmedicinen Losec, utvecklad i Mölndal utanför Göteborg, var världens mest sålda läkemedel och sålde för 375 miljarder SEK fusionerade Astra med brittiska Zeneca och framgångarna gjorde att man växte till anställda i Sverige Det andra stora svenska läkemedelsföretaget Pharmacia fusionerade med amerikanska Upjohn 1995 och hade anställda i Sverige Sverige stod starkt och det var svårt för de danska läkemedelsföretagen att rekrytera personal från Sverige eller andra länder. Det hindrade deras tillväxt i Danmark. Centralstation/Inre Hamnen 2005 Duni Stockholm/Halmstad Västra Hamnen 2005 TAT Lund Gamla staden 2005 Inwido Vetlanda Gamla staden 2005 Panduro Hobby Odense Järnyxegatan 2006 AarhusKarlshamn Århus/Karlshamn Västra Hamnen 2006 Kwintet Odense Centralstation/Inre Hamnen 2006 Midelfart Sonesson Lund Västra Hamnen 2006 Brio Osby/Frederikssund Centralstation/Inre Hamnen 2006 Cefar Medical Lund Murmansgatan 2006 Vesta Skadeförsäkring Nyetablering från København Gamla staden 2007 Teleca Stockholm/Lund Västra Hamnen 2007 Sanitec Bromölla Centralstation/Inre Hamnen 2007 Lantmännen Enköping Von Troils väg 2008 Viktväktarna Helsingborg, Birkerød Gamla staden 2008 Hilanders Helsingborg Centralstation/Inre hamn 2008 Mercedes-Benz/ DaimlerChrysler København Västra Hamnen 2008 Vestas Northern Europe Jylland Svågertorp 2008 Ballingslöv Ballingslöv Centralstation/Inre Hamnen 2009 Fojab Malmö/Lund Västra Hamnen 2009 DSB First Nytt företag Centralstation/Inre hamn 2010 Region Skåne Olika orter i Skåne Västra Hamnen 2010 Sparbanken Öresund Lund, Ängelholm Västra Hamnen 2011 Elfa Västervik Gamla Staden 2011 Carl Zeiss Vision Trelleborg Fosie 2011 Anton Paar Nyetablering från Österrike Höja 2014 Ikea Helsingborg Svågertorp Källa: Företagen och diverse nyhetsartiklar. Fotnot: Vesta Skadeförsäkring har bytt namn till Moderna Försäkringar. Några år senare var allt annorlunda. Pharmacia & Upjohn blev uppköpt av Pfizer 2003 och började flytta verksamhet från Sverige och sälja ut delar av verksamheten återstod ca anställda spridda i en rad mindre företag. Även AstraZeneca började reducera antalet medarbetare stängdes forsknings- och utvecklingsenheten i Lund som tidigare haft ca anställda och 2012 meddelades att forsknings- och utvecklingsenheten i Södertälje med personer avvecklas, plus att 400 personer i stödfunktioner försvinner. Knappt anställda kommer att återstå i Sverige. Från 1998 till 2011 ökade Novo Nordisk och Lundbeck med personer i Storkøbenhavn, motsvarande 84 procent, medan gamla Astra och Pharmacia minskade med anställda i Sverige, motsvarande 20 procent. Var tog de vägen? Jag bedömer att ca svenskar arbetar på danska läkemedels- och bioteknikföretag, medicintekniska företag eller forskar på universitet eller sjukhus inom det medicinska området. 180 av dem arbetar på Novo Nordisk, 125 på Ferring och ett stort antal på Lundbeck. Därutöver är de spridda inom klustret. Med ett produktionsvärde på cirka 2,5 miljoner DKK/sysselsatt är medicosektorn en av de mest värdeskapande i hela ekonomin. De svenska medarbetarna kan beräknas bidra med i storleksordningen 1,5 1,75 miljarder DKK/år (1,8 2,1 miljarder SEK) till Danmarks BNP, förmodligen långt mer då min granskning av de svenskar som fått jobb i København visar att många är kvalificerade personer i ledande befattning. De danska företagen har uppenbarligen sugit upp svenska chefer när de stora läkemedelsföretagen Astra och Pharmacia gått över i amerikansk ägo. De har dragit nytta av att svenskar i och med Øresundsregionen ser København som hemma, bland annat för att det går att pendla till jobbet från Skåne. Det rör sig om personer med djup erfarenhet av den internationella läkemedelsindustrin, personal som inte är helt enkel att finna i Danmark. Mest påtagligt är det i Lundbeck. Administrerende direktøren (VD:n) Ulf Wiinberg är, trots sitt danska medborgarskap, uppvuxen i Helsingborg och startade inom den svenska läkemedelsindustrin innan han blev chef för amerikanska Wyeth i New Jersey för Europa, Afrika, Mellanöstern och Kanada. Liksom många andra svenskar med barn har han valt att bo i Malmö och pendla till Valby. Möjligen hade en annan svensk, Mats Pettersson, invald i Lundbecks styrelse 2003 och från 2011 styrelseordförande, ett finger med i spelet vid rekryteringen av Ulf Wiinberg. Mats Pettersson har en bakgrund inom Pharmacia och var VD på Biovitrum, som knoppades av från Pharmacia och hade Wyeth som en av sina kunder. Han är även styrelseordförande för NsGene AS och styrelseledamot av Photocure AS. I Lundbecks styrelse sitter även Håkan Björklund, som var VD på Nycomed tills japanska Takeda köpte företaget. Han har en bakgrund på Astra Draco, där han var President , och sitter i styrelsen för Coloplast A/S och skånska Atos Medical. Nycomed har länge dominerats av svenskar på de ledande positionerna. En annan svensk tungviktare som knutits till den danska läkemedelsindustrin är Göran Ando, f.d. forskningschef på Glaxo och Pharmacia. Han är ordförande i Symphogen och vice ordförande i Novo Nordisk. Exemplen ovan är bara toppen på ett isberg där ett stort antal mellanchefer finns och visar väl hur de danska läkemedelsföretagen lyckats rekrytera ledande svenskar befattningshavare med gedigen internationell erfarenhet. 5. Konsumentöverskott från reducerade restider Sedan Øresundsförbindelsen öppnade har 245 miljoner passagerare färdats över bron. Det är nästan 200 miljoner fler passagerare mellan Köpenhamn och Malmö jämfört med om färjorna skulle fortsatt att trafikera Öresund, såsom före brons tid. Trafikökningen visar även på en tidsvinst, vars värde rimligen måste överstiga priset för att ta sig över Öresundsförbindelsen, annars skulle resan inte blivit av. En normalbiljett med tåg över Öresund kostar ca 80 SEK och genomsnittpriset för en personbil ca 180 SEK. Då det sitter ca två personer i varje bil i genomsnitt blir kostnaden 90 SEK per passagerare. Den personliga vinsten eller kostnaden är dock inte liktydig med den samhällsekonomiska tidsvinsten. Bruttoregionprodukten per arbetstimme ligger i genomsnitt på 440 SEK, varför tidsvinsten för de som reser i tjänsten måste sättas betydligt högre än överfartskostnaden. Øresundsbron har beräknat konsumentöverskottet av de reducerade restiderna i den detaljerade rapporten Ex-post konsumentanalyse Samfundsøkonomisk analyse af konsumentoverskuddet for Øresundsbron I denna rapport delas tidsvinsterna in i olika kategorier såsom ferie/fritid, affärsresor och arbetspendling och även med avseende på transportmedlen fordon och tåg och genomförs ingående matrisberäkningar baserade på resandeutvecklingen över Öresund. Resultaten visar på en ökning av det årliga konsumentöverskottet av reducerade restider från 838 miljoner DKK 2000 till miljoner DKK 2005 och miljoner DKK Det är i synnerhet affärsresenärerna, vars tidsvinst värderas högst, som bidrar till det stora överskottet svarade de för hela 64 procent av det samlade konsumentöverskottet. Ackumulerat för hela perioden beräknas konsumentöverskottet av reducerade restider till 11,6 miljarder DKK, motsvarande ca 13,9 miljarder SEK. I en trendframskrivning beräknas det ackumulerade konsumentöverskottet för perioden till 28 miljarder DKK, motsvarande ca 33,6 miljarder SEK. Därutöver har ett antal investeringar och arrangemang tillkommit i Øresundsregionen som en följd av att Øresundsförbindelsen kortat tidsavstånden och gjort dessa lönsamma. (Se lista sist i analysen.) Årligt konsumentöverskott av reducerade restider (miljoner DKK) Syfte Affärsresor Arbetspendling Ferie Fritid och inköp Totalt Källa: Öresundsbron: Ex-post konsumentanalyse Samfundsøkonomisk analyse af konsumentoverskuddet for Øresundsbron Øresundsbrons företagsekonomiska överskott Sedan Øresundsbron öppnade 2000 har användarna (passagerare, bilister, fordon och tåg) ultimo 2011 betalat Øresundsbro Konsortiet 14,3 miljarder DKK (17,0 miljarder SEK) i användaravgifter. Intäkterna överstiger över tiden kostnaderna och möjliggör för Øresundsbro Konsortiet att amortera av skulderna till 2034 enligt konsortiets gällande huvudscenario (medelväxtscenariot, januari 2012) beroende på i huvudsak realränta, pris och trafiktillväxt. När skulderna är amorterade beräknas bron vara en kassako för de båda staterna som kan se fram mot att dela överskotten mellan sig, utan att det kostat skattebetalarna en krona. Efter 2034 finns möjligheten för staterna att dela på ca 3,3 miljarder DKK (ca 2,0 miljarder DKK i 2011 års priser) i årligt överskott, motsvarande intäkterna minus driftskostnaderna. Under 2011 nuvärdesberäknade Øresundsbro Konsortiet de samlade framtida trafikintäkterna för både väg- och järnvägsdelen och reducerade dessa med drifts-, underhålls- och reinvesteringskostnaderna. Dras därefter nettolåneskulden på 20 miljarder DKK fås nuvärdet av själva Øresundsbron. Det skall noteras att nuvärdet är direkt avhängigt av realräntan. Givet den realränta på 3,5 procent som Øresundsbron normalt kalkylerar med skulle nuvärdet i medelväxtscenariot ligga på i storleks

10 ordningen 40 miljarder DKK. Dras lånen för landinvesteringarna på Sjælland och i Skåne på 15 miljarder DKK bort och adderas staternas momsintäkter på 5 miljarder DKK blir det nuvärdesberäknade överskottet 30 miljarder DKK, dvs de två staterna har fått en bro, samt vägar och järnvägar i de båda länderna plus ett framtida överskott på 30 miljarder DKK (36 miljarder SEK). Detta finansiella överskott är ungefär av samma storleksordning som vad ytterligare en Öresundsförbindelse inklusive landanläggningar kostar att anlägga, varför Öresundsförbindelsen kan sägas ha gett ett överskott på två Öresundsförbindelser. 7. Tio följdeffekter av Øresundsbrobeslutet Beslutet om att bygga Øresundsförbindelsen påverkade förväntningsbilden hos privata och offentliga aktörer med följd att fler beslut om investeringar i infrastruktur, fastigheter, företag och forskning tillkom, liksom att företag och enskilda individer påverkades i sina lokaliseringsbeslut. Nedan följer några av de mest centrala besluten som följd av Øresundsförbindelsen och som kanske annars aldrig skulle ha fattats, eller som skulle ha fattats med betydande förseningar: 1. KØBENHAVNS LUFTHAVN: Järnvägsspår och motorväg till Lufthavnen mot København och Malmö. Utbyggnad av fingerbyggnad, ny bagagesorteringsbyggnad med tillhörande sorteringsanläggning, nytt cargocenter och nya terminal 3 med direkt åtgång till den av A/S Øresundsförbindelsen uppförda underjordiska tågstationen. Under investerades hela 3,3 miljarder DKK i dessa anläggningar. Det tunga investeringsprogrammet har inte haft sitt like sedan dess. Anläggandet av Øresundsförbindelsen och förväntningarna om ett ökat passagerarunderlag, inte minst från Sydsverige, gjorde att investeringarna kunde bli en god affär för danska staten. För att finansiera investeringarna och skörda frukterna av dessa sålde den 25 procent av sina aktier 1994 för 696 miljoner DKK, 24 procent 1996 för 1,089 miljarder DKK och 17 procent 2000 för 969 miljoner DKK, totalt 2,754 miljarder DKK. Lufthavnen är Sveriges näst största flygplats då ca 3,86 miljoner av de 22,7 miljoner passagerarna 2011 kom från Sverige. Det är en ökning med ca 1 miljon svenskar sedan 1998, motsvarande 35 procent. Ungefär hälften kommer från Skåne. Antalet passagerare på Københavns Lufthavn har även totalt ökat med 35 procent. Att ökningen av svenskar inte är större än den totala ökningen beror på att antalet transferpassagerare har fallit från 47 procent 2002 till 22 procent 2011, d.v.s. antalet passagerare från mellersta och norra Sverige har minskat. En stor del av passagerartillväxten kom alltså från Skåne som en följd av Øresundsförbindelsen. Københavns Lufthavn skulle varit en svagare flygplats utan denna tillväxt. Sannolikt skulle den förlorat sin status som Nordens hub. 2. KØBENHAVNS METRO OCH ØRESTAD: Med Øresundsförbindelsen kom beslutet att exploatera Ørestad så att bilar och tåg inte bara körde förbi København. Markförsäljningen på Amager blev en viktig källa för att finansiera Københavns Metro, etapp 1 3. Etableringarna av läkemedelsföretaget Ferrings internationella center och varuhuset Field s i Ørestad bidrog till att skapa bilden av ett modernt framväxande København. Inget av detta skulle kommit till stånd annars, eller skett i en oviss framtid. 3. CITYTUNNELN GENOM MALMÖ OCH HYLLIE: Malmö kunde inte vara sämre än København och när Danmark beslutade om stora investeringar i landanläggningar och metro på danska sidan Øresund blev Sverige tvungna att satsa för att Malmö skulle klara konkurrensen med København och inte bli en svagare förort. En följd är att stadsdelen Hyllie växer fram söder om Malmö med Malmö Arena, köpcentrat Emporia, mässa, bostäder och kontor. Citytunneln genom Malmö satt långt inne och hade inte blivit av utan Øresundsförbindelsen. 4. JÄRNVÄGSBANAN KØBENHAVN RINGSTED: Överenskommelsen om att bygga den första helt nya dubbelspåriga järnvägen i Danmark sedan 1924 mellan København Ringsted via Køge berodde till stor utsträckning på Øresundsförbindelsen och den kommande Femern Bæltförbindelsen som nödvändiggör investeringen för att trafikproppar inte skall uppstå. 5. FEMERN BÆLTFÖRBINDELSEN: Förbindelsens lönsamhet är direkt avhängig av att Øresundsförbindelsen har byggts och att järnvägsbanan København-Ringsted anläggs. De ekonomiska riskerna hade annars varit för stora. Förbindelsen skapar, tillsammans med Øresundsförbindelsen, København-Ringstedbanan och Femern Bæltförbindelsen, samt på svensk sida Hallandsåstunneln och fyrspår Malmö-Lund, reella förutsättningar för framtida höghastighetståg mellan Tyskland och Skandinavien. 6. COPENHAGEN MALMÖ PORT: 2001 fusionerade Københavns Havn och Malmö Hamn till CMP som ett svar på Øresundsbrons öppnade och att färjetrafiken mellan København och Malmö skulle upphöra. Före öppnandet hade hamnarna räknat med att tappa procent av omsättningen och behöva säga upp anställda. Årsbokslutet 2011 visar att omsättningen ökat med 57 procent sedan 2001, att resultatet ökat från 9 till 106 MSEK och att antalet anställda minskat från 441 till 421. Omsättningen/anställd har ökat från 1,05 till 1,73 MSEK, vilket visar på stora effektivitetsvinster. I synnerhet har hamnarna haft framgång med att locka kryssningsfartyg (363 fartyg 2011) och bli centrum för Toyotas och andra bilmärkens distribution av bilar i hela Östersjöregionen, även till Ryssland. Totalt hanterades fordon Öppnandet av Øresundsförbindelsen tvingade hamnarna att tänka i ett större regionalt sammanhang, varav fusionen var en del. Nyckeltal Copenhagen Malmö Port Omsättning (mio. SEK) Vinst (mio. SEK) Anställda Källa: Copenhagen Malmö Port. 7. HANDBOLLSSUCCÉ I VM 2011: Kulturen har i alla tider lockat svenskar och danskar över Øresund där nöjesparkerna Tivoli med 4,1 och Bakken med 2,7 miljoner besökare årligen tillhör toppattraktionerna, också för många svenskar. Zoologisk have, Folkets Park i Malmö, Söderåsens Nationalpark i Svalöv, Ales stenar, BonBon Land, Dunkers Kulturhus, Lunds domkyrka och konstmuseumet Louisiana är andra stora attraktioner som lockar många resande över sundet. Ett exempel på Øresundsförbindelsens stora betydelse blev också handbolls-vm 2011 som spelades i Skåne och Göteborg med finalspelet i Malmö Arena. Den fysiska närheten gjorde att två nationer hade hemmaplan Sverige och Danmark och de många tillresta danskarna att turneringen blev en sportslig och ekonomisk succé. Danmark var slutligen ett hårsmån från att vinna finalen mot Frankrike. Handbolls-VM kunde följas av två miljarder TV-tittare, sågs på plats av personer, omsatte 110 miljoner SEK och gav ett överskott på ca 30 miljoner, varav Region Skåne som en av arrangörerna fick 6,1 miljoner SEK. Besökarna under VM uppges ha spenderat miljoner SEK i Skåne. Mycket tack vare Øresundsförbindelsen beslutade SVT att förlägga 2013 års Eurovision Song Contest till Malmö Arena. 8. NYA POLISER I MALMÖ: Ända fram tills årsskiftet såg den svenska polisen Malmö som en relativt liten stad med följd att resursfördelningen av poliser bestämdes utifrån stadens invånarantal och att mindre städer har färre brott per invånare än större. I början av 2012 kom beskedet att Polisen tänkt om. Malmö ingår i Storkøbenhavn och bör därför ha minst samma antal brott per invånare som Stockholm med följd att Skånepolisen förstärktes med 130 poliser. 9. NY FÖRETAGSDYNAMIK OCH GEMENSAM ARBETSMARKNAD: Efter Øresundsförbindelsens öppnande har en ny dynamik uppstått där företagen och arbetskraften flyttat närmare regionens centrum och Øresundsförbindelsen. Läkemedelsföretaget Ferring och det tekniska ingenjörsrådgivningsföretaget Rambølls flytt till Ørestad, Mercedes flytt av det skandinaviska huvudkontoret till Malmö, fusionen mellan Aarhus och Karlshamn och etableringen av Vestas Wind Northern Europe i Malmö, samt Ikeas flytt till Malmö, är några exempel. På individnivå märks hur svenskar i större utsträckning tar plats i danska styrelser och hur svenska bolag, i synnerhet fastighetsbolag, investerar i Danmark. Svenskar har i stor utsträckning anställts i Storkøbenhavn och många danskar har sökt sig till billigare bostäder och levnadsomkostnader i Stormalmö. Det finns flera motiv bakom utvecklingen, men ytterst handlar det om att effektivisera och öka lönsamheten: Företagen kan i vissa fall slå samman det svenska och danska kontoret och spara ett kontor; genom att komma närmare Københavns Lufthavn kan arbetstimmar och hotellnätter sparas vid affärsresor; genom att komma närmare Øresundsförbindelsen underlättas kontakterna mellan de svenska och danska organisationerna och personalen kan mötas och sprida kunskap samtidigt som det blir enklare att rekrytera såväl svenskar som danskar till samma kontor och även skapa nordiska huvudkontor; i arbetskraftoch bostadsbristens Danmark var det under en period viktigt att lokalisera sig nära Sverige för att säkra tillgången på arbetskraft, men också bostäder till rimliga priser till de anställda. Som en del av den gemensamma arbetsmarknaden och den bättre matchning som har uppstått över Øresund kan även räknas arbetsförmedlingarnas försök inte bara att hitta lediga jobb till de arbetssökande, utan även att skapa lärlingsoch praktikplatser i den större Øresundsregionen. Inte minst för ungdomar och personer med utomeuropeisk härkomst har detta arbete varit av stor vikt. Informationstjänsten Öresunddirekts arbete för att minska informationskostnaderna och underlätta för företag och enskilda att få upplysningar om arbetsmarknaden, skatter, socialförsäkringsystem och regler har varit ytterst värdefull för framväxten av en gemensam arbetsmarknad. Öresunddirekt har också varit pådrivande i arbetet med att skapa en gemensam region för lärlingsutbildningar, d.v.s. att öppna upp för svenska elever vid de danska erhvervskolorna och att få svenska företag intresserade av den danska lärlingsmodellen. Samarbetet kring speditörsutbildningen med Handelsskolen i Roskilde och ett kluster av svenska speditionsföretag bör särskilt nämnas. Det skall betonas att den gemensamma arbetsmarknaden inte bara är av värde i perioder av tillväxt, utan inte minst vid lågkonjunkturer och omställningar. Nedläggningen av AstraZenecas forsknings- och utvecklingscenter i Lund med ca anställda är ett exempel på hur regionens samlade arbetsmarknad väl har kunnat suga upp den övertaliga arbetskraften, detta då läkemedels- och bioteknikklustret i Storkøbenhavn har kunnat anställa Astrapersonal från Lund. 10. ESS: Neutron- och materialforskningsanläggningen ESS European Spallation Source med placering i Lund och med datacenter vid Niels Bohrinstitutet i København är en jätteinvestering på ca 15 miljarder SEK under gemensamt svenskt och danskt värdskap. Femton övriga europeiska länder är partners och medfinansiärer. Det är första gången som en dylik europeisk jätteanläggning anläggs i Norden och är en följd av att Øresundsförbindelsen och kringleder byggts så att de internationella forskarna enkelt kan komma till och från anläggningen via Københavns Lufthavn, samt av det nya samarbete som uppstått mellan svenska och danska forskare, politiker, universitet och organisationer. ESS förväntas få stor betydelse för utvecklingen av t.ex. läkemedel, plaster, molekyler och motorer, öppnar 2019 och skall vara i full drift Antalet anställda uppskattas till ca 500 per år. Därtill väntas gästforskare per år besöka anläggningen. Källförteckning CMP (2011): Årsredovisning Københavns Lufthavne A/S: Årsredovisningar Nationalbanken (2012): Pressmeddelande med udtalelse af Nils Bernstein den 20 september Okun, A. (1962): Potential GNP, its measurement and significance Riksbanken (2010): Ekonomiska kommentarer nr 2 Statens Offentliga Utredningar (SOU 1987:41): Den danska och den svenska Öresundsdelegationen Juli 1987 Fasta Öresundsförbindelser Øresundsbron: Ex-post konsumentanalyse

11 ØRESUNDSINSTITUTTET er en nonprofit organisation, som finansieres af samfund og erhvervsliv i Sverige og Danmark. Vores opgave er at følge og analysere udviklingen i Øresunds regionen. Øresundsinstituttet udarbejder rapporter, arrangerer konferencer og udgiver det dansk-svenske samfundsmagasin Job & Magt. Östergatan 9 B SE Malmö tel

ANALYSe. Ekonomiska vinster av Øresundsförbindelsen. En analys från Øresundsinstituttet av Anders Olshov

ANALYSe. Ekonomiska vinster av Øresundsförbindelsen. En analys från Øresundsinstituttet av Anders Olshov ANALYSe Ekonomiska vinster av Øresundsförbindelsen En analys från Øresundsinstituttet av Anders Olshov ANALYSe Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Förord...7 1. Vinster från minskad arbetslöshet och

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

EN SAMMANHÅLLEN OCH VARIERAD ARBETSMARKNAD PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND

EN SAMMANHÅLLEN OCH VARIERAD ARBETSMARKNAD PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND 62 PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND Utvecklingen av pendlingsströmmen över Öresund har framför allt ägt rum mellan Sydvästskåne och den danska delen av Öresundsregionen. Medan pendlingen från Sydvästskåne till

Läs mer

Tog og vei ga regionvekst i en fei!

Tog og vei ga regionvekst i en fei! Tog og vei ga regionvekst i en fei! Historien om to byer I to land - Öresundsbron 3 september 2015 av Johan Wessman, vd Øresundsinstituttet Skapar broar och tunnlar nya regioner? NEJ ofta är förhoppningarna

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Landskrona i Öresundsregionen

Landskrona i Öresundsregionen 1 (7) Landskrona i Öresundsregionen Landskrona ligger mitt i Öresundsregionen. Sedan Öresundsbron invigdes år 2000 och fram till och med år 2008 har folkmängden i Öresundsregionen ökat med 180 000 invånare,

Läs mer

saknas: 45 000 personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg)

saknas: 45 000 personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg) saknas: 45 000 personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg) De 45 000 personerna som arbetspendlar i de nordiska gränsregionerna tas inte med i den officiella arbetsmarknadsstatistiken. Detta motsvarar

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Ö R E S U N D S R E G I O N E N

Ö R E S U N D S R E G I O N E N WWW.TENDENSORESUND.ORG Svensk version ÖRESUNDSREGIONEN INVÅNARNA I ÖRESUNDSREGIONEN Öresundsregionen är hem för 3,8 miljoner invånare och under de närmaste 20 åren beräknas befolkningen växa med ytterligare

Läs mer

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm Per Tryding, Vice VD Jag har blivit ombedd att tala om Skåne specifikt och regionens utveckling med särskilt fokus på infrastruktur.

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Förändringar i pendlingen över Öresund

Förändringar i pendlingen över Öresund EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING OKTOBER 212 Förändringar i pendlingen över Öresund Arbetspendlingen över Öresund har minskat något de senaste åren men är ändå dubbelt så stor jämfört med

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Februari 2014 t 1(5) Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Foto: News Øresund - Jenny Andersson Den Öresundsregionala utvecklingsstrategin Örus har arbetats fram av Öresundskomitten och innehåller

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Arbetsmarknadsläge 2017 och utveckling inför 2018

Arbetsmarknadsläge 2017 och utveckling inför 2018 Arbetsmarknadsläge 2017 och utveckling inför 2018 Inledning Sverige har haft en period av uppåtgående och stabil tillväxt efter senaste nedgången efter greklands- och eurokrisen. Även om BNP-prognosen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 augusti 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län Det är bra fart i ekonomin och efterfrågan på arbetskraft är betydande.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 STOCKHOLMS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Rekordmånga danskar flyttar till Skåne

Rekordmånga danskar flyttar till Skåne Ø-analys N R 2 m a r s 2 7 A K T U E L L A N A LY S A V Ö R E S U N D S R E G I O N E N Rekordmånga danskar flyttar till Skåne 26 riktade fler danskar än någonsin blicken mot öster när de skulle välja

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Sysselsättningen i Kronobergs län 2017

Sysselsättningen i Kronobergs län 2017 Sysselsättningen i Kronobergs län 2017 Författarens namn: Martin Hedlund Avdelning: Regional utveckling Publiceringsdatum: 181213 Kontakt: martin.hedlund@kronoberg.se Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Skaraborg

Tillväxt och utveckling i Skaraborg Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling

Läs mer

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. 1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 december 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Tillväxt och utvecklingspotential i Mittstråket Sundsvall Östersund Trondheim

Tillväxt och utvecklingspotential i Mittstråket Sundsvall Östersund Trondheim Tillväxt och utvecklingspotential i Mittstråket Sundsvall Östersund Trondheim Mittstråket inledning 2 Uppdraget har varit att visa på effekter av utbyggd transportinfrastruktur och stärkt funktionell region

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Norrbottens näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Norrbottens län... 4 Småföretagsbarometern Norrbottens län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Sjuhärad

Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Rapport 2014:8 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Tillväxt och utveckling i Sjuhärad ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling

Läs mer

Näringsliv Skåne. Foto: Anders Ebefeldt Studio e. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Foto: Anders Ebefeldt Studio e. Konjunktur och Näringsliv Skåne Foto: Anders Ebefeldt Studio e Konjunktur och arbetsmarknad Rapport januari 2012 1 Konjunktur och arbetsmarknad Konjunkturläget Konjunkturprognoserna fortsätter att bli allt dystrare.

Läs mer

Broen som skapte en ny region og hva Vestlandet kan lære

Broen som skapte en ny region og hva Vestlandet kan lære Broen som skapte en ny region og hva Vestlandet kan lære 26 mars 2015 av Johan Wessman, vd Øresundsinstituttet Löser en bro eller tunnel alla problem? NEJ ofta är förhoppningarna orimligt höga Ny infrastruktur

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016 Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden Helåret 2015 och prognos för 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Bättre konjunktur ökar efterfrågan från affärs- och konferenssegmenten... 4 Högsta beläggningsgraden

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 15 juni 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna och

Läs mer

Nordisk pendlingskarta 2001

Nordisk pendlingskarta 2001 FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Nordisk pendlingskarta Nordisk pendlingskarta 2001 Carl-Gunnar Hanaeus 21 Mer än 55 600 personer boende i Sverige hade löneinkomst i ett annat nordiskt grannland under

Läs mer

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 oktober 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län De senaste beräkningarna av nationalräkenskaperna som publicerades

Läs mer

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Nr 1 2016 Innehåll Inledning... 3 Statistik och fakta... 3 Befolkningsutvecklingen...

Läs mer

Malmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb.

Malmö, juni Josef Lannemyr. år (19,3 %)) arbetskraften) ungdomar och. redan börjat. S e kan få jobb. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, juni 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningenn Totaltt inskrivna arbetslösa i Skåne län juli 20142 59 800 (10, 0 %) 26 8000 kvinnor (9, 2 %) 33 1000 män (10,7

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER 84 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER BOSTADSPRISER De svenska bostadspriserna mindre attraktiva för danskar Billigare bostäder, större och bättre bostad för pengarna var drivkraften bakom den

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Gävleborgs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Gävleborgs län... 4 Småföretagsbarometern Gävleborgs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat.

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Blekinges näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 3 Småföretagsbarometern Blekinge län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget september 2013 Skåne län

Arbetsmarknadsläget september 2013 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2013 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län september 2013 62 020 (10,4 %) 28 112 kvinnor (9,7 %) 33 908 män (11,0 %) 14

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2017 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Sammanfattning Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 BD län 2 Sammanfattning

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Arbetsmarknadsläget april 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget april 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 9 maj 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Skåne län april 2014 59 660 (9,9 %) 26 410 kvinnor (9,1 %) 33 250 män (10,8 %) 12 337 unga 18-24

Läs mer

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att

Läs mer

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år.

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. 8 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t antal nystartade företag 1990 2005 Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. Källa: ITPS nystartade företag efter näringsgren 2005 Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kronobergs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 4 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017 Prognos för arbetsmarknaden 2017 2019 Text Annelie Almérus Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Andreas Mångs Petra Nyberg Text- och bildredigering Marcus Löwing Avstämningsdag

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 STOCKHOLMS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 14 april 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under mars liksom under

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013 Den svenska ekonomin präglas fortfarande av en stor osäkerhet. Arbetsgivarnas varsel om kommande personaluppsägningar har

Läs mer

ARBETSLÖSHET, SYSSELSÄTTNING, PENDLING, ARBETSMARKNADSINSATSER, EKONOMISKT BISTÅND

ARBETSLÖSHET, SYSSELSÄTTNING, PENDLING, ARBETSMARKNADSINSATSER, EKONOMISKT BISTÅND Månadsstatistik 2014 december ARBETSLÖSHET, SYSSELSÄTTNING, PENDLING, ARBETSMARKNADSINSATSER, EKONOMISKT BISTÅND 2015-01-29 Version 1.0 Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Staben

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö halvårsanalys 2015

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö halvårsanalys 2015 Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö halvårsanalys 2015 Januari augusti 2015 Irma Cupina, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Kontakt: Irma.cupina@malmo.se, 040-344072 Bakgrund

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Fyrbodal

Tillväxt och utveckling i Fyrbodal Rapport 2014:9 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Fyrbodal Tillväxt och utveckling i Fyrbodal ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 2 oktober 205 Anna Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 205 Skåne län I likhet med augusti 205 visar utvecklingen i september på en något högre

Läs mer