ANALYSe. Ekonomiska vinster av Øresundsförbindelsen. En analys från Øresundsinstituttet av Anders Olshov

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ANALYSe. Ekonomiska vinster av Øresundsförbindelsen. En analys från Øresundsinstituttet av Anders Olshov"

Transkript

1 ANALYSe Ekonomiska vinster av Øresundsförbindelsen En analys från Øresundsinstituttet av Anders Olshov

2 ANALYSe Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Förord Vinster från minskad arbetslöshet och ökad sysselsättning Kostnaderna för arbetslösheten Sysselsättningseffekter av Øresundsbron och regionbildningen Konjunktureffekter kostnader för överhettning och lågkonjunkturer Malmö och Skånes nya geografiska läge skapade jobb Utlandsfödda och unga vinnare Huvudkontorsstaden Malmö gav nya jobb Inflyttade danskar ökade konsumtionen Medicoklustrets nytta av Øresundsbron Konsumentöverskott från reducerade restider...17 En analys från Øresundsinstituttet gjord på uppdrag av Öresundskomiteen och Øresunddirekt. Øresundsinstituttet står ensamt för rapportens analys och slutsatser. Øresundsinstituttet genom Öi Service AB november 2012 Øresundsinstituttet Östergatan 9B SE Malmö 6. Øresundsbrons företagsekonomiska överskott Tio följdeffekter av Øresundsbrobeslutet...18 Källförteckning...19

3 ANALYSe Ekonomiska vinster av Øresundsförbindelsen SAMMANLAGDA VINSTER. De samhällsekonomiska vinster som här studerats (vinster från ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet, vinster från reducerad konjunktursvängning och konsumentöverskottet från reducerade restider) uppgår till 105 miljarder SEK fram till 2010, givet det scenario som beräkningarna bygger på. Notera att alla beräkningar av vinster måste anta ett alternativscenario hur det skulle sett ut annars. Beräkningarna är per se därför osäkra. Det finns ytterligare vinster (se bland annat listan sist i analysen) som inte har medräknats, såsom att de bättre kommunikationerna medförde lönsamma investeringar i Københavns Lufthavn (samhällsekonomisk vinst) och att värdet på danska statens aktier i lufthamnen ökade (företagsekonomisk vinst), att drifts- och underhållskostnaderna för färjetrafiken reducerades (samhällsekonomisk vinst), att Ørestad och Hyllie kunde exploateras (markvärdena höjdes), att Københavns metro, Malmös citytunnel, Femernbältförbindelsen och tågbanan København- Ringsted blev eller beräknas bli lönsamma investeringar och att den eu- rige, att anläggandet av Øresundsförbindelsen reducerade kostnaderna för arbetslösheten och bidrog till sysselsättning och ökad produktion i de två kommunerna till ett ackumulerat värde av 65 miljarder SEK (Två olika beräkningsmodeller användes, varav den ena gav värdet 62 och den andra värdet 68 miljarder SEK.) De positiva effekterna började alltså redan före brons öppnande. Om inte Øresundsförbindelsen byggts är risken stor för att København och Malmö skulle varit i en betydligt sämre situation än idag med större strukturella problem, högre arbetslöshet och ett större utanförskap. Københavns Lufthavn skulle sannolikt förlorat sin status som Nordens hub, vilket ytterligare skulle begränsat städernas tillväxtpotential. Skåne skulle drabbats av brain-drain och forskningsanläggningen ESS skulle inte kommit till regionen. Med Øresundsförbindelsen slapp skattebetalarna i de två länderna betala för de allvarliga ekonomiska problem København och Malmö hade under 1990-talets först hälft. Följande rapport är en underlagsrapport till rapporten Broeffekter og muligheder i Øresundsregionen och beställd av Öresundskomiteen och Øresunddirekt. Denna underlagsrapport belyser en del av de dynamiska effekter som Øresundsförbindelsen medfört och gör ett försök att värdera dessa. Varje val av beräkningsmetod för att kvantfiera dessa kan med rätta kritiseras, inte minst då det kräver osäkra antaganden om hur utvecklingen skulle varit utan en förbindelse. I Broeffekter og muligheder i Øresundsregionen värderas de sammanlagda vinsterna på Sjælland till 54 miljarder SEK och Øresundspendlarnas vinst till 17 miljarder SEK, totalt 71 miljarder SEK. I denna rapport tas ytterligare några dynamiska effekter upp, bland annat de vinster Malmö gjort, men också Danmark som land genom att konjunktursvängninarna reducerats i förhållande till hur det skulle varit utan Øresundsförbindelsen. Den totala samhällsekonomiska vinsten av Øresundsförbindelsen stiger därför till 105 miljarder SEK, givet det alternativscenario som beskrivs. ropeiska forskningsanläggingen ESS kan placeras under svenskt-danskt värdskap i Lund och København. En annan viktig effekt är att Malmö blev huvudkontorsstad och att det danska läkemedels- och bioteknikklustret på kort tid kunde ta över som Nordens ledande och anställa upp mot kvalificerade svenskar. Med ett produktionsvärde på cirka 2,5 miljoner DKK/sysselsatt bidrar de med i storleksordningen 1,5 1,75 miljarder DKK/år till Danmarks BNP. De framräknade positiva effekterna är exempel på vinster, men utgör inte alla vinsterna. Vi har tvingats avgränsa oss. I en samhällsekonomisk kalkyl ingår dessutom anläggningskostnaderna för Øresundsbron plus landanläggningarna i form av järnväg och väg på Sjælland och i Skåne. Dessa uppgick till 38 miljarder SEK i års priser. Där ingår kostnadsbesparingen i form av lägre drifts- och underhållskostnader då färjor inte längre behöver trafikera sträckan København-Malmö. I 1987 års Øresundsutredning beräknades denna kostnadsbesparing till 49 procent av anläggningskostnaderna. Vinsten för trafiken på Københavns Lufthavn beräknades till 19 procent av anläggningskostnaderna. I en komplett samhällsekonomisk kalkyl måste även de framtida vinsterna av Øresundsförbindelsen nuvärdesberäknas. Vi har inte gjort detta, men analysen pekar totalt sett på ett betydande samhällsekonomiskt överskott. Det företagsekonomiska överskottet som de två staterna Sverige och Danmark direkt erhåller från investeringen i Øresundsförbindelsen har beräknats som nettovärdet av Øresundsförbindelsens alla framtida intäkter minus alla framtida kostnader, inklusive kostnaderna för lånen för alla de ingående landförbindelserna. Øresundsförbindelsens medeltillväxtscenario och realräntan 3,5 procent har använts. Nuvärdet av de framtida intäkterna minus kostnaderna uppgår till ca 36 miljarder SEK, ungefär motsvarande ytterligare en Öresundsförbindelse inklusive landanläggningar. Nedan redogörs för de beräknade vinsterna från ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet, vinster från reducerad konjunktursvängning och konsumentöverskottet från reducerade restider. VINSTER FRÅN MINSKAD ARBETSLÖSHET OCH ÖKAD SYSSELSÄTTNING. Studien konkluderar, efter att ha jämfört och analyserat arbetslöshets- och sysselsättningsutvecklingen i Københavns Kommune och Malmö stad med övriga delar av Danmark och Sve- VINSTER FRÅN REDUCERAD KONJUNKTURSVÄNGNING. Anläggandet av Øresundsförbindelsen bidrog till att reducera konjunktursvängningarna och kostnaderna för dessa i framför allt Danmark. Det gäller i synnerhet kostnaderna i samband med att bostadsoch arbetsmarknaderna överhettades De personer som netto flyttade från Danmark till Skåne efter att Öresundsbron öppnat sparade ca 5,6 miljarder SEK åt sig själva, men också stora belopp till övriga bostadsköpare i Storkøbenhavn genom att efterfrågan minskade arbetstagare boende i Skåne bidrog dessutom till att minska överhettningen på arbetsmarknaden i Storkøbenhavn. Överhettningen i dansk ekonomi skulle alltså varit värre 2007 utan hjälpen från Skåne med följd att den följande svackan med fallande bostadspriser, bankkriser och dämpad privatkonsumtion från och framåt skulle blivit djupare. Øresundsförbindelsen och den pågående Øresundsintegrationen kan ha gjort mer nytta för Danmark än vad någon föreställer sig, men värdet är svårt att beräkna. Vi anslår här en vinst, försiktigt räknat, på 26 miljarder SEK. KONSUMENTÖVERSKOTT FRÅN REDUCERADE RESTIDER. Sedan Øresundsförbindelsen öppnade har 245 miljoner passagerare färdats över bron. Øresundsbron har beräknat konsumentöverskottet av de reducerade restiderna i den detaljerade rapporten Ex-post konsumentanalyse Samfundsøkonomisk analyse af konsumentoverskuddet for Øresundsbron Ackumulerat för hela perioden beräknas konsumentöverskottet av reducerade restider till 11,6 miljarder DKK, motsvarande ca 13,9 miljarder SEK. I en trendframskrivning beräknas det ackumulerade konsumentöverskottet för perioden till 28 miljarder DKK, motsvarande ca 33,6 miljarder SEK. Det är i synnerhet affärsresenärerna, vars tidsvinst värderas högst, som bidrar till det stora överskottet svarade de för hela 64 procent av det samlade konsumentöverskottet. Därutöver har ett antal investeringar och arrangemang tillkommit i Øresundsregionen som en följd av att Øresundsförbindelsen kortat tidsavstånden och gjort dessa lönsamma. ØRESUNDSINSTITUTTET er en nonprofit organisation, som finansieres af samfund og erhvervsliv i Sverige og Danmark. Vores opgave er at følge og analysere udviklingen i Øresunds regionen. Øresundsinstituttet udarbejder rapporter, arrangerer konferencer og udgiver det dansk-svenske samfundsmagasin Job & Magt. Øresundsinstituttet, Östergatan 9B, Malmö, Sverige

4 Förord Vid infrastrukturpolitiska beslut läggs normalt stor kraft ex-ante på att analysera nyttan med investeringarna i syfte att ha ett underbyggt beslutsunderlag eller för att stärka argumentationen i det tidiga lobbyarbetet. Det är sämre med uppföljningen. Den verkliga nyttan kommer inte omedelbart, utan syns kanske efter tio år när den nya infrastrukturen har börjat användas i större omfattning efter att rörelsemönstren på arbets- och bostadsmarknaderna har ändrats. Då är inte längre någon intresserad av att ägna tid åt en gammal investering, än mindre betala för att utreda dess effekter. En ytterligare orsak till att infrastrukturinvesteringarna inte utvärderas oftare är att analyserna inte är oproblematiska att genomföra. De kan vara tidskrävande och statistiken och de ekonomiska effekterna är svårbehandlade, rymmer osäkerhet och avgränsningsproblem. Vad berodde på den nya infrastrukturen och hur skulle utvecklingen varit utan den? Skall dessutom andra effekter medtas blir det än svårare. Hur värderas t.ex. resandetiden, driftssäkerheten, kvaliteten i resandet och miljön? När jag för ett och ett halvt år sedan talade i Haag på en holländsk regeringskonferens inför 350 personer om Öresundsförbindelsens effekter, trafikala och ekonomiska, men också sociala, politiska och kvalitativa, var det emellertid just på en konferens om Cost Benefit Analysis och om metoderna för att utvärdera infrastruktursatsningar ex-post. Jag argumenterade då för att en multi-criteria analysis kan vara nödvändig då alla för- och nackdelar med en investering inte kan mätas i pengar. Jag avslutade med att Øresundsförbindelsen inte bara haft en enorm ekonomisk betydelse, utan också har förändrat det dagliga livet på båda sidor Öresund och fört två gamla fiendeländer närmare varandra. Värdet av detta kan förstås inte mätas. När jag i denna rapport analyserar Øresundsförbindelsens effekter är det de ekonomiska vinsterna som står i fokus. De trafikala effekterna syns månad för månad och andra har utrett förbindelsens miljöeffekter. Ytterligare andra effekter ligger utanför denna rapports ram. Syftet har inte varit att komma fram till en absolut sanning om hur stor ekonomisk nytta förbindelsen har medfört, utan att illustrera några av de största ekonomiska nyttoeffekterna och att försöka värdera, också i förhållande till kostnaderna. Det är Øresundsinstituttets förhoppning att rapporten skall komma till användning i framtida överväganden om infrastruktursatsningar i Öresundsregionen och på andra håll. Rapporten är beställd av Öresundskomiteen och Öresunddirekt och är en underlagsrapport till rapporten Broeffekter og muligheder i Øresundsregionen. Øresundsinstituttet står ensamt för rapportens analys och slutsatser. Vid Öresund i november 2012 Anders Olshov Adm. direktør och chefanalytiker Øresundsinstituttet

5 1. Vinster från minskad arbetslöshet och ökad sysselsättning 1.1 Kostnaderna för arbetslösheten I början av 1990-talet var København och Malmö i djup ekonomisk kris beslutades om att bygga Öresundsförbindelsen, men i väntan på att bygget skulle starta fortsatte arbetslösheten att stiga för att 1994 nå över 16 procent i båda städerna. Den höga arbetslösheten innebar sociala problem och stora ekonomiska kostnader, såväl på individnivå som för samhället. När det var som värst uppvisade både Københavns Kommune och Malmö stad miljardunderskott. Situationen var ohållbar. Danmark och Sverige hade inget annat val än att komma de två kommunerna till undsättning för att rädda dem från en ännu värre kris. I mitten av 1990-talet justerades de kommunala utjämningsystemen i både Danmark och Sverige, bl.a. för att rädda København och Malmös kommuner från ekonomisk härdsmälta. Det var inte villkorslöst. Enligt den dåvarande överborgmästaren i København Kommune Jens Kramer Mikkelsen uppgick kommunens underskott 1994 till 2,9 miljarder DKK och den socialdemokratiskt styrda kommunen var, mot sin egen ideologiska övertygelse, tvungen att sälja ut fastigheter för 3,3 miljarder DKK i ett paket där staten samtidigt stödde kommunen genom att göra om utjämningssystemet. På andra sidan Öresund blödde även Malmö stad med ekonomiska underskott , som 1994 ökade till 1,28 miljarder kronor. Det tvingade kommunen till neddragningar av personal mitt i krisen och att den i två omgångar sålde sina aktier i Sydkraft (nuvarande E.ON Nordic), vilket inbringade totalt fem miljarder kronor, varav en del också användes för att medfinansiera Citytunneln. Svenska staten ändrade det kommunala skatteutjämningssystemet, vilket gjorde att Malmö fick en miljard kronor mer om året. Investeringen i Öresundsförbindelsen måste ses mot denna bakgrund. Hade inte Öresundsförbindelsen byggts i syfte att bidra positivt till integration och med förväntningar om att ge ett samhälls- och företagsekonomiskt överskott skulle en alternativkostnad ha uppstått i form av utebliven produktion i København och Malmö, arbetslöshetsunderstöd, socialbidrag och stöd för att rädda kommunernas utsatta ekonomiska situation. I det följande görs ett försök att beräkna vinsterna av Öresundsförbindelsen och den alternativkostnad som skulle uppstått om den inte hade byggts. Diagram 1: Arbetslöshet i København och Malmö i förhållande till Danmark och Sverige (differens i procentenheter) Muddringsarbetet för Öresundsförbindelsen påbörjas 1995 och 1997 den fysiska förbindelsen København och Malmös kris kan illustreras med den merarbetslöshet som rådde i förhållande till det övriga landet. Vid 1990-talets början steg arbetslösheten i København från att ha legat 3 procentenheter över genomsnittet i Danmark till att ligga 5 procentenheter högre I Malmö var dramatiken än större, från 2 till 5 procentenheter högre inom loppet av fem år. Förändringarna av de kommunala skatteutjämningssystemen hjälpte kommunernas finanser, men sex år efter brobeslutet började också Öresundsförbindelsen byggas 1997 och de privata och offentliga aktörerna att se mer positivt på framtiden. Arbetslöshetsdifferensen föll till nästan noll för København 2001, för att sedan stiga till 1,7 procent I Malmö tog det längre tid att utjämna gapet och uppnå vad som skulle kunna beskrivas som ett ekonomiskt normaltillstånd. var arbetslöshetsdifferensen nere på ca 1 procent för att 2011 åter ha ökat något, till 1,8 procent. De långsiktiga kostnaderna för arbetslösheten i termer av BNP har varit föremål för flera ekonomiska studier med början 1962 med Arthur Okuns studie Potential GNP, its measurement and significance. Han har också fått ge namn till sambandet mellan arbetslöshet och BNP, den så kallade Okuns lag eller tumregel. Enlig Okun, som studerade data från USA, medför varje procent i ökad arbetslöshet en nedgång i BNP med två procent. Sambandet kan diskuteras, liksom om det är stabilt över tiden och kan variera kraftigt över en enskild konjunkturcykel. Många europeiska länder har en mer rigid arbetsmarknad än USA, vilket kan minska Okunsambandet. Sveriges riksbank skriver i Ekonomiska kommentarer nr 2, 2010, att data för Sverige visar att utväxlingen mellan BNP och arbetslösheten är 0,7. Om BNP-tillväxten blir en procentenhet över den normala (den tillväxttakt som är förenlig med oförändrad arbetslöshet) minskar arbetslösheten alltså med ungefär 0,7 procentenheter. Det är liktydigt med att en procent lägre arbetslöshet motsvarar en BNP-ökning med 1,43 procent utöver den normala potentiella tillväxttakten. För att beräkna kostnaderna för arbetslösheten i København och Malmö använder vi oss av Riksbankens beräkningar, d.v.s. BNP förändras med 1,43 procent (utöver det normala) för varje procent arbetslösheten förändras. Då bruttoregionprodukten (BRP) på Sjælland uppgick till 814 miljarder DKK 2010 innebär det att varje procent i arbetslöshet minskar BRP med 11,6 miljarder DKK årligen. Københavns Kommune hade runt milleniumskiftet 24 procent av Sjællands befolkning således att en procents extra arbetslöshet i Københavns Kommune reducerade Sjællands och Danmarks BNP med 2,8 miljarder DKK årligen. I Skåne uppgick BRP till 355 miljarder SEK med följd att en procents extra arbetslöshet reducerade BRP med 5,1 miljarder SEK. Malmös befolkningsandel 2000 svarade för 23 procent av Skånes, varför en procent mer i arbetslöshet reducerade Skånes och Sveriges BRP med 1,2 miljarder SEK. Om vi ponerar att arbetslösheten utan bron långsiktigt skulle legat cirka 2 2,5 procentenheter högre i København än i Danmark enligt diagram 2 samt cirka 4 procentenheter högre i Malmö än i Sverige fram till 2010, d.v.s. något högre än det verkliga utfallet fås ett mått på vad bron betytt ekonomiskt i form av ett bättre utnyttjande av arbetskraften. Det visar Malmö-Sverige København-Danmark Källa: Arbetsförmedlingen, Danmarks Statistik. Beräkningar: Anders Olshov, Øresundsinstituttet sig att det ackumulerade värdet blir 30,8 miljarder DKK (37,0 miljarder SEK) för Danmarks vidkommande och 24,8 miljarder SEK för Sveriges del, totalt ca 62 miljarder SEK. Beloppet har räknats fram genom att summera de ackumulerade merkostnaderna i arbetslöshet och för utebliven produktion i Københavns Kommune respektive Malmö stad vid ett scenario utan Öresundsbron jämfört med det verkliga utfallet med bron, d.v.s. kostnaderna för merarbetslösheten beräknad som skillnaderna mellan de högre arbetslöshetsnivåerna utan bron jämfört med de lägre med bron. Det verkliga utfallet i arbetslöshetsnivåer jämförs nedan med ett scenario utan Öresundsbron. Diagram 2: Scenario utan Öresundsbron jämfört med verkliga utfallet med bron: Arbetslöshet i København och Malmö i förhållande till Danmark och Sverige (differens i procentenheter) VERKLIGT UTFALL MED ÖRESUNDSBRON Stora investeringar görs i Københavns biotekniksektor. Optimismen i regionen är stor och lågkonjunkturen märks knappt. En dansk flyttvåg till Malmö och Skåne påbörjas då bostadspriserna i Storkøbenhavn stiger kraftigt. Københavns metro öppnar och byggs ut. Ferrings nya center och köpcentrumet Field s öppnar i Ørestad. Sony Ericsson och Ericsson Mobile Platforms växer i Lund bl.a. tack vare de goda kommunikationerna via Kastrup. Arbetskraftsbristen i Storkøbenhavn löses genom att många malmöbor och skåningar anställs. Bostadsprisbubblan i København spricker och den danska flyttvågen till Skåne upphör. Citytunneln genom Malmö invigs och Malmö Arena i Hyllie börjar byggas. Sverige och Danmark blir värdar för forskningsanläggningen ESS. Källa: Arbetsförmedlingen, Danmarks Statistik. Beräkningar: Anders Olshov, Øresundsinstituttet Verkligt utfall med Öresundsbron jämfört med scenario utan Öresundsbron Öresundsförbindelsen byggs och den nya Öresundsregionen samt Medicon Valley föds. Förväntningar skapas om en tillväxtregion i norra Europa. København och Malmö föryngras och blir mer attraktiva för arbetskraften och företagen. Københavns Lufthavn förbinds bättre med övriga Danmark och stora investeringar görs i flygplatsen samt i en ny metro. Kalvebod Brygge börjar utvecklas. Beslut fattas om att bygga Citytunneln genom Malmö København-Danmark, utfall med bron SCENARIO UTAN ÖRESUNDSBRON Besvikelsen är stor över att regeringarna säger nej till att bygga Öresundsbron. København och Malmö förblir två perifera städer i sina länder, präglade av arbetslöshet och sociala problem. Investeringarna i Københavns Lufthavn skjuts på framtiden och flygplatsen dalar som internationell hub. Statliga stödinsatser för København och Malmö får arbetslösheten att sjunka något. Danmarks regering och København kommer slutligen överens om att bygga en metro i København. Situationen i København ljusnar även på grund av den starkare internationella konjunkturen. De strukturella problemen i København och i synnerhet Malmö kvarstår och arbetslösheten består på en högre nivå än i övriga Danmark och Sverige. SAS överväger att flytta sin hub från København till Stockholm då Stockholm stärks som skandinaviskt center med fler nordiska huvudkontor och blir allt viktigare för företaget. Studenterna vid Lunds universitet flyttar från regionen. Malmö kräver att Malmö Högskola blir universitet. Utanförskapet ökar i København och Malmö där andelen utlandsfödda når nya rekordnivåer och den strukturella arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer. Regeringarna i Sverige och Danmark diskuterar särskilda insatser för att hjälpa de två städerna, varav en kommande Öresundsförbindelse lyfts fram som den viktigaste åtgärden Malmö-Sverige, alt. scenario utan bron København-Danmark, alt. scenario utan bron Malmö-Sverige, utfall med bron

6 När det verkliga utfallet ställs mot ett alternativt scenario framgår det med all tydlighet att København-Malmös uppsving långtifrån var given. Det hade kunnat se betydligt värre ut, vilket skulle varit förenat med stora kostnader för de två länderna. Det går naturligtvis att ifrågasätta det alternativa scenariot. Borde inte krisen ebba ut och arbetslösheten sjunka mot de nationella nivåerna i vilket fall? Skulle inte invånarna kunna flytta till andra regioner med bättre arbetsmarknad? Frågorna är berättigade och går inte att svara enkelt på. Det finns strukturer i varje stad, region och samhälle, bland annat i form av befolkningssammansättning, kultur och näringsliv, som försvårar en förändring samtidigt som det finns en viss dynamik, i synnerhet i kristider. I vårt alternativa scenario antar vi att anpassningen skulle gått långsamt beroende på att København och Malmös image av trötthet, avsaknad av driv, hög arbetslöshet och social utslagning skulle dröjt sig kvar och hindrat många av de investeringar och flyttbeslut, från staterna, företag och individer, som i verkligheten blev följden mycket tack vare de positiva framtidsförväntningar som bygget av Öresundsförbindelsen medförde. I synnerhet i Malmö skulle strukturproblemen bestått, detta då koncentrationen till Stockholm är påtaglig i Sverige och Malmö skulle lidit stort av sitt perifera läge, samtidigt som det dröjde längre innan svensk ekonomi repade sig efter den djupa krisen i början av 1990-talet. København fick däremot hjälp av den starkare danska ekonomin under 1990-talets andra hälft och skulle som huvudstad fått hjälp att normaliseras i vilket fall, t.ex. genom anläggandet av metron, satsningar på universitet och byggande av opera och kungligt bibliotek. Det alternativa scenariot kan förefalla dystert. Den övriga nationen har ett ansvar att solidariskt stötta regioner i kris. Det mest sannolika hade därför varit att staterna riktat ytterligare stöd till København och Malmö i form av sysselsättningspaket, arbetsmarknadsstöd, utbildningsinsatser och andra politiska åtgärder om inte situationen ljusnat mer än vad som vårt alternativa scenario illustrerar. En del arbetslösa hade säkert flyttat till orter med bättre arbetsmarknadsutsikter, men man skall komma ihåg att arbetslösheten var hög även i andra delar av länderna under 1990-talet varför det enbart hade gällt en mindre del. Merparten hade stannat kvar och de sociala kostnaderna skulle förblivit höga. Den positiva befolkningstillväxten i de två kommunerna skulle sett annorlunda ut. Med en svagare ekonomisk utveckling skulle bostadsmarknaderna varit svagare, varför en större del av befolkningstillväxten skulle utgjorts av migration från utlandet, d.v.s. av personer med generellt lägre utbildningsnivå, lägre inkomster och svagare knytning till arbetsmarknaden. Utanförskapet skulle varit större och de sociala kostnaderna högre. Därutöver är risken stor för att Københavns Lufthavn skulle förlorat sin status som Nordens hub, vilket ytterligare skulle bidragit till att begränsa städernas tillväxtpotential. Test av scenariot: Jämförelse Malmö-Landskrona För att testa rimligheten i det alternativa scenariot har vi jämfört Malmö med Landskrona, också det en stad som under 1980-talet drabbades av varvs- och industrinedläggningar och som uppvisade stora likheter med Malmö. Arbetslösheten i Landskrona mer än dubblerades från 6 till 13 procent i början av 1990-talet. Folk flyttade ifrån staden och liksom Malmö fyllde Landskrona på de tomma lägenheterna med flyktinginvandrare. Från det att Öresundsförbindelsen började anläggas syns dock en betydligt bättre utveckling på Malmös arbetsmarknad relativt Landskronas. När krisen var som värst i augusti 1993 toppade arbetslösheten i Landskrona på 13,4 procent och i Malmö på 16,8 procent. Sju år senare, strax efter att Öresundsbron öppnat hade arbetslösheten sjunkit till 8,6 procent i Landskrona och 10,3 procent i Malmö. Malmös merarbetslöshet i förhållande till Landskrona hade således minskat från 3,4 procentenheter till 1,7 procentenheter. Ytterligare tio år senare var det ombytta roller. Malmös arbetslöshet uppgick i augusti 2010 till 8,9 procent, medan Landskronas hade stigit till 11,1 procent. Det var nu Landskrona som hade en merarbetslöshet i förhållande till Malmö på 2,2 procentenheter. Sett över hela perioden är det en förändring på 5,6 procentenheter till Malmös favör, en förändring som dock krympt något och som i juli 2012 uppgick till 4,5 procentenheter. Diagram 3: Arbetslöshetsdifferens Malmö-Landskrona (differens i procentenheter) Muddringsarbetet för Öresundsförbindelsen påbörjas 1995 och 1997 den fysiska förbindelsen Fotnot: Arbetslösheten avser total öppen arbetslöshet och sökande i program i förhållande till befolkningen år. Källa: Arbetsförmedlingen i Skåne Sysselsättningseffekter av Öresundsbron och regionbildningen Sysselsättningen på Sjælland och i Skåne började sammantaget minska för att falla kraftigt, med personer. Lågkonjunkturen slog mot andra delar av Sverige och Danmark vid denna tid, men København och Malmö drabbades värst av alla. Krisen i början av 1990-talet känns idag avlägsen tack vare en remarkabel återhämtning. Från 1993 till 2000 växte sysselsättningen i Øresundsregionen med personer, motsvarande 1,22 procent per år. I Region Hovedstaden var ökningen 1,53 procent och i Københavns Kommune 1,35 procent, vilket kan jämföras med 1,07 procent i Danmark. Det finns alltså en tidig och tydlig Øresundseffekt i Storkøbenhavn redan före brons invigning, vilket bland annat sammanhänger med att flera stora infrastrukturprojekt igångsattes under andra halvan av 1990-talet (Øresundsbron och dess landanläggningar, metron och utbyggnaden av Københavns Lufthavn). I Skåne höll krisen i sig längre och uppgick sysselsättningstillväxten till 1,06 procent , strax under Sveriges 1,18 procent. Efter Öresundsbrons öppnande 2000 till 2010 har sysselsättningstillväxten generellt i båda länderna varit lägre, bland annat som följd av finanskrisen och framåt. Ytterligare jobb har skapats i Öresundsregionen. Sysselsättningstillväxten i Københavns Kommune var 0,48 procent och i Region Hovedstaden 0,21 procent per år , att jämföra med Danmarks 0,12 procent. En orsak till den låga ökningstakten i Danmark var att det inte fanns mer arbetskraft att tillgå. Skåne gick emot trenden genom att sysselsättningen ökade snabbare efter 2000 än före, med 1,09 procent per år, jämfört med 0,81 procent i Sverige. Räknas Öresundspendlarna boende i Skåne in ökade sysselsättningen med 1,37 procent per år. Störst var effekten i Malmö kommun. Inklusive Öresundspendlarna uppgick sysselsättningsökningen till hela 2,51 procent per år, en av de största ökningstakterna i Norden. Diagram 4: Sysselsatta i Øresundsregionen Avtal om Öresundsförbindelsen Sverige-Danmark Sverige fattar slutgiltigt beslut om att ge tillåtelse till Öresundsbron Den fysiska Öresundsförbindelsen växer fram Öresundsbron invigs Prognos staden skiljer ut sig från mängden. Det ligger nära till hands att beskriva det som en broeffekt då Malmö inklusive Öresundspendlarna växte betydligt snabbare än inte bara det svenska genomsnittet, men också klart snabbare än Göteborg och Stockholm efter 2000, vilka är lämpliga jämförelsestäder. Merväxten för Københavns Kommune i förhållande till övriga Danmark motsvarade arbetstillfällen år En stor del av denna merväxt får emellertid tillskrivas en catchup-effekt då regionen hade många arbetslösa som fick sysselsättning när konjunkturen förbättrades generellt. I våra beräkningar av Øresundsförbindelsens ekonomiska betydelse antar vi därför att 20 procent av merväxten i Københavns Kommune kan förklaras av Øresundsförbindelsen och därtill hörande investeringar och andra effekter. Beräknat på att varje sysselsatt genererar ett produktionsvärde på DKK ( SEK) innebär det ett årligt mervärde i BRP på 3,1 miljarder DKK 2010 och för perioden ett ackumulerat tillskott i BRP på 35,7 miljarder DKK, motsvarande 42,8 miljarder SEK. Malmö och Skånes snabbare tillväxt i förhållande till övriga Sverige motsvarade en extra sysselsättningsökning 2010 på personer bland Malmös nattbefolkning (boende i kommunen med arbete) jämfört med om Malmö skulle växt i samma takt som Göteborg den mest lämpliga referensstaden. Pendlarna till Danmark uppgick 2010 till ca personer. Cirka 40 procent av dessa utgjordes av inflyttade danskar som inte skulle varit arbetslösa i Malmö om bron inte byggts, men omkring personer som bodde i Malmö fick arbete i Danmark. Som framgår i avsnittet om Malmös nya geografiska läge nedan skapade nya huvudkontor och administrativa kontor över jobb i Malmö fram till Många personer anställdes för anläggandet av Øresundsförbindelsen och senare Citytunneln. Vi skattar att cirka 50 procent av Malmös merväxt i förhållande till Göteborg beror på Øresundseffekter, medan den övriga delen förklaras av en catchup-effekt efter krisåren. Øresundsförbindelsens ekonomiska effekter verkar ha kommit senare i Malmö än i København och Region Hovedstaden, vilket kan bero på att anläggandet av Citytunneln genom Malmö och utvecklingen av området Hyllie söder om Malmö påbörjades långt efter motsvarande satsningar i København på metro och stadsdelarna i Ørestad samt att Malmö till slut även fick draghjälp från Københavns starkare ekonomi och att inflyttade danskar började konsumera bostäder, varor och tjänster. Därtill bidrog investeringarna i Københavns Lufthavn positivt till tillväxten i København i slutet av 1990-talet. Danmark var således bättre på att tidigt plocka fram extra värden i det övriga samhället än Sverige som lät marken ligga i träda längre. Det går att diskutera i vilken utsträckning det skulle skadat länderna om København och Malmö förblivit två ekonomiskt svaga städer. Analysen ger inget stöd för att Øresundsförbindelsen påverkade arbetslösheten på Sjælland och i Skåne totalt sett, utan den verkar framför allt ha hjälpt København och Malmö genom att den ekonomiska aktiviteteten koncentrerade sig till dessa städer. Det står samtidigt utom allt tvivel att en orsak till att situationen förbättrades i just København och Malmö var påbörjandet av Öresundsförbindelsen och den nya regionbildningen som följde därav. Dessa faktorer bidrog till ökad produktion, fler jobb och förväntningar om en växande region vilket attraherade företag och arbetskraft, såsom nästa avsnitt skall visa, samt till att skattebetalarna i de två länderna slapp betala København och Malmös problem. Bron finansieras nämligen av användarna. I nästa avsnitt har värdet av Øresundsförbindelsens positiva sysselsättningseffekter beräknats, vilket syftar till att analysera ovanstående vinster med en annan metod. Jämförelsen är intressant då den antyder att Malmö utan Öresundsbron skulle haft en betydligt sämre utveckling. Landskrona och Malmö var nämligen så pass lika att det kan antas att Malmö utan Öresundsbron skulle sett ut ungefär som Landskrona, eller sämre. Jämförelsen med Landskrona visar också en annan sak: Det finns en stor grupp invidiver som ogärna flyttar från sin stad varför en stads sociala struktur och arbetsmarknad ofta tar tid att ändra. Landskrona, liksom Malmö, har en del invånare som är svaga på arbetsmarknaden och olika studier visar att dessa är mindre flyttbenägna än den kvalificerade arbetskraften som är beredda att flytta för att få avkastning på sin utbildning. Jämförelsen mellan Malmö och Landskrona stärker bedömningen i det alternativa scenariot att arbetslösheten utan bron långsiktigt skulle legat cirka 4 procentenheter högre i Malmö än i Sverige fram till Källa: Danmarks Statistik, SCB. Beräkningar och prognos Øresundsinstituttet Det är förstås omöjligt att säga hur mycket av sysselsättningstillväxten som är avhängigt Öresundsförbindelsen och bildandet av den nya Öresundsregionen. En region har sin struktur, sitt näringsliv och sin befolkning, och de byts inte ut över en natt. Samtidigt är det slående hur Region Hovedstaden och Københavns Kommune växte snabbare än Danmark och i synnerhet Malmö växte snabbare än övriga Sverige , men framför allt på ett sätt som gör att För att beräkna värdet för Malmö har vi antagit att den stora effekten kom efter 2000 och att hela 50 procent av mertillväxten förklaras av Øresundsbroeffekter och därtill hörande investeringar såsom Citytunneln. Beräknat på att varje sysselsatt genererar ett produktionsvärde på SEK innebär det att merproduktionen i BRP i Malmö uppgick till 4,9 miljarder SEK 2010 och ackumulerat för hela perioden till 25,4 miljarder SEK. Det skall noteras att mervärdet i BRP ackumulerat är större för Københavns Kommune än för Malmö. Det beror på att Københavns Kommune drog nytta av Øresundsförbindelsen och kringinvesteringarna under en längre tid, att staden attraherat svensk arbetskraft och att Københavns Lufthavn och København skulle stått svagare i den internationella konkurrensen utan Øresundsförbindelsen. Beräkningarna visar samtidigt att Malmö för närvarande har en större årlig vinst av förbindelsen än Københavns Kommune, 4,9 miljarder SEK jämfört med 3,7 miljarder SEK (3,1 miljarder DKK)

7 För hela Øresundsregionen beräknar vi det ackumulerade mervärdet i BRP till 68,2 miljarder SEK. Som framgår av figuren nedan bidrog sysselsättningsökningen från 1994 och framåt även till att København och Malmös invånarantal började växa efter en negativ utveckling under och 80-talet. Sysselsättningstillväxt per år (pct.) Malmö kommun, nattbefolkning inkl. pendlare till Sjælland Skåne, nattbefolkning inkl. pendlare till Sjælland Sysselsatta ,89 2, ,11 1,37 LA Malmö-Lund ,16 1,32 LA Göteborg ,10 1,27 LA Stockholm ,32 1,14 Skåne ,06 1,09 Sverige ,18 0,81 Københavns Kommune ,35 0,48 LA Øresund ,22 0,42 Region Hovedstaden ,53 0,21 Sjælland ,29 0,16 Danmark ,07 0,12 Jylland och Fyn ,89 0,07 Region Sjælland ,62 0,01 Källa: Danmarks Statistik, SCB, Ørestat. Øresundsinstituttets beräkningar. Fotnot: Uppgifterna avser dagbefolkning om inget annat anges. Nattbefolkning är antalet sysselsatta personer med boende i området, men inkluderar personer med arbete i annan kommun/region. LA=Lokalt arbetsmarknadsområde. Diagram 5: Årlig befolkningsförändring i Københavns Kommune och Malmö stad (invånare) Källa: Danmarks Statistik, SCB. Malmö København Avtal Sverige-Danmark om Øresundsförbindelsen 2. Konjunktureffekter kostnader vid överhettning och lågkonjunkturer Varje ekonomi har sin egen tillväxtpotential vilken bland annat beror på tillväxten i arbetskraften och i kapitalet, där investeringar i humankapitalet och i ny teknologi möjliggör ökad produktivitet. Figuren nedan illustrerar förenklat att bruttoregionproduktens utveckling är en funktion av antalet arbetade timmar och arbetsproduktiviteten per timme, där antalet arbetade timmar i sin tur beror på en rad faktorer såsom sysselsättningsgrad, pensionsålder, inträdet på arbetsmarknaden, antalet helger, ledighet, veckoarbetstid, befolkningstillväxt och migration, och där produktiviteten beror på investeringar i produktionsfaktorer och teknologi, humankapitalet och arbetsmoralen. Normala hög- och lågkonjunkturer är viktiga och oundvikliga inslag i ekonomin och medför som regel den dynamik av kreativ förstörelse som behövs för att ekonomin ska strukturomvandlas och resurser överföras från sektorer med lägre förädlingsvärde till de med högre, varmed produktiviteten och reallönerna kan höjas. Periodvis förekommer överhettningar och recessioner i ekonomin, varav recessionerna efteråt blir kända såsom Den stora depressionen i USA och den svenska och finländska bank- och fastighetskrisen i början av 1990-talet, samt finanskrisen 2009 som övergått i en sydeuropeisk skuldkris. Den danska bank- och fastighetskrisen 2012 kan inräknas till dessa, men föregicks alltså av en period med överhettning. Cykeln med överhettning och recession kan medföra stora samhällskostnader som åtminstone på kortoch medellång sikt kraftigt överstiger den eventuella långsiktiga nyttan av de dynamiska effekterna. I värsta fall fås en permanent utslagning av produktionsresurser, strukturell arbetslöshet och en negativ förväntningsbild som försämrar tillväxtpotentialen Illustration 1: BNP-tillväxtens förklaringsgrunder (förenklad figur) Illustration: Anders Olshov, Øresundsinstituttet.! I en överhettad ekonomi ökar felinvesteringarna i arbetskraft, fastigheter och produktionskapital, ökar arbetskraftskostnaderna och även hyrorna för boende och kontor. Under den efterföljande lågkonjunkturen eller recessionen uppstår kostnader för att resurserna underutnyttjas. Sjællands utveckling under högkonjunkturen 2005 och lågkonjunkturen 2012 är ett bra exempel och vi skall nedan gå igenom kostnaderna för konjunktursvängningarna och besparingarna av att Skåne kom till Sjællands undsättning. Under överhettningsåren 2005 ökade företagens kostnader för arbetskraften, både sökkostnader, omställningskostnader och löner, med följd att företagens konkurrenskraft försvagades och att en del företag antingen automatiserade, investerade utomlands eller flyttade utomlands. Arbetskraftsbristen förvärrades successivt. Företag hade svårt att få tag på personal och personalen lönehoppade bytte arbetsgivare och var svår att behålla. Prognoserna för framtiden pekade mot arbetskraftsbrist mer eller mindre permanent under minst tjugo år. I detta läge övervägde eller valde många företag att investera i utlandet eller automatisera. Danskt näringsliv tog skada av den svåra arbetskraftsbristen, men situationen skulle varit än allvarligare om det inte varit för arbetspendlingen från Skåne. Inom loppet av några få år exploderade antalet Öresundspendlare från Skåne till Sjælland från ca till , en ökning med Tal över sysselsättningen från Danmarks Statistiks registerbaserade arbetsmarknadsstatistik beskriver en årlig växt i Region Hovedstaden på 0,83 procent under överhettningsåren 2005 och med 1,75 procent i Københavns Kommune. Tack vare pendlingen från Skåne blev den verkliga tillväxten 1,18 procent i Region Hovedstaden och 2,18 procent i Københavns Kommune, d.v.s. pendlarna från Skåne svarade för 30 respektive 20 procent av tillväxten. För Tårnby var den skånska pendlingen än mer slående. Danmarks Statistiks registerbaserade statistik redovisar en förändring med -0,98 procent under perioden. Med pendlarna från Skåne blev förändringen +0,42 procent! Mina beräkningar visar att pendlarna från Skåne tjänade 37,5 miljarder DKK (49 miljarder SEK) i lön på Sjælland och bidrog med 74 miljarder DKK till Sjællands bruttoregionprodukt. De utgjorde 9,0 procent av de sysselsatta i Tårnby, 5,2 procent i Helsingør och 2,4 procent i Københavns Kommune. För hela Region Hovedstaden utgjorde de 2,0 procent. Frågan är vem som skulle utfört deras arbete om de inte funnits om inte Øresundsförbindelsen byggts. Vem skulle stått i butikerna, forskat fram läkemedel, flugit flygplanen eller arbetat med ekonomi och IT på banker och i IT-bolag? Det hade varit svårt att ersätta ca personer i ett läge när det inte fanns några lediga händer. Fyrtio procent av dem var visserligen danskar som flytt de höga bostadspriserna i Storkøbenhavn eller var så kallade kärleksflyktingar. En stor del av dem kärleksflyktingarna borträknade skulle sannolikt valt att bosätta sig på Sjælland om inte Øresundsförbindelsen byggts, men resterande sextio procent av Øresundspendlarna skulle förmodligen inte tagit sig in på den danska arbetsmarknaden. Till de månatliga dagligpendlarna skall läggas pendlingen av cirka säsongarbetare och korttidsanställda. De säsonganställda arbetar ofta under perioden maj-september/oktober och i december-januari och bidrar till att klara vissa säsongstoppar i enskilda branscher, medan de korttidsanställda kan ha arbeten inom konsultbranschen eller kultursektorn. Möjligheten att säsongarbeta över Öresund innebär att arbetskraften håller sig ájour och utvecklar sin kompetens med erfarenheter från grannlandet. Illustration 2: Konjunkturcykler och långsiktig tillväxtpotential Överhettning: Kostnader för bubblor och felinvesteringar Normala högkonjunkturer Normala lågkonjunkturer Illustration: Anders Olshov, Øresundsinstituttet. Tillväxten i dansk ekonomi skulle ha utvecklats svagare, lönerna ökat och konkurrenskraften urholkats utan arbetspendlingen över Øresund. Framför allt skulle investeringsbesluten påverkats. Risken är uppenbar att kapitalstocken (den del av produktionsresurserna som inte är arbetskraft) inte skulle ha förnyats, utan att investeringarna i större utsträckning skulle hamnat i utlandet. Det skulle långsiktigt ha påverkat Danmarks tillväxtpotential och produktivitetsutveckling. Dansk ekonomi led skada av överhettningen på arbetsmarknaden, men räddades till viss del av arbetskraftsimporten från Skåne. Det var dock inte den enda effekten vid denna tid. En annan marknad som var överhettad var bostadsmarknaden. Bostadspriserna sköt i höjden och nybyggeriet tog fart. Bostadsprisbubblan och den efterföljande nedgången skulle varit värre om inte folk hade börjat flytta över till Skåne i stor skala En ejerlejlighed i Region Hovedstaden kostade i genomsnitt DKK/kvm När bubblan brast 2006 hade priset stigit till DKK/kvm, en uppgång med 150 procent. Folk hade då i stor skala flytt de höga priserna genom att bosätta sig i Skåne, något som bidrog till att stoppa den accelererande prisuppgången och spekulationen. Sysselsättningsförändring per år 2005 (pct.) Enligt Danmarks Statistik (RAS) Verklig tillväxt inkl. pendlare från Skåne Recession: Kostnader för underutnyttjande av arbetskraft och kapital Antal pendlare från Skåne Andel pendlare från Skåne av antalet sysselsatta, % Tårnby -0,98 0, ,04 Helsingør -0,64 0, ,24 Københavns Kommune 1,75 2, ,36 Dragør -2,15-1, ,28 Brøndby 1,52 1, ,90 Region Hovedstaden 0,83 1, ,96 Sjælland 0,62 0, ,49 Danmark 0,57 0, ,68 Region Sjælland 0,07 0, ,20 Danmark exkl. Sjælland 0,52 0, Källa: Danmarks Statistiks registerbaserade arbetsmarknadsstatistik, Örestat, Øresundsinstituttet. Långsiktig tillväxtpotential 12 13

8 personer netto flyttade till Skåne 2002, allra flest när bostadspriserna stod som högst. Flyttningen österut minskade efterfrågan och bidrog till att priserna föll med 36 procent från toppen 2006 till DKK/kvm till Bostadspriserna på Sjælland skulle, utan flyttningen till Skåne, nått högre med följd att raset senare skulle blivit ännu större. Utan Øresundsbron skulle svängningarna alltså varit större och därmed kostnaderna för att städa upp under den efterföljande bostads-, fastighets- och bankkrisen. Kostnaderna för denna är svår att beräkna, men enligt Finanstilsynet uppgick enbart de danska bankernas totala kreditförluster till 130 mia. DKK mellan och första halvåret (Berlingske Business, 6 februari 2012). Bostadspriserna i Storkøbenhavn skulle stigit ytterligare under uppgångsåren utan den skånska ventilen som möjliggjorde för danskar att fly de höga bostadspriserna. Det går att skissera ett scenario där uppgången skulle varit 175 procent och den efterföljande nedgången 40 procent. Fler personer skulle varit tekniskt insolventa eller känt ett behov av att spara, de nödlidande krediterna hos bankerna skulle varit fler och arkitekter och byggare drabbas än hårdare av en djup efterföljande svag bostadsmarknad. Den privata konsumtionen skulle varit svagare, den offentliga sektorns budgetsaldo vara sämre och arbetslösheten ökat mer än vad som blev fallet. Det är omöjligt att beräkna hur mycket dansk ekonomi vann på att undslippa en värre utveckling, men för att i någon mån beräkna ett värde anslår vi värdet till 20 procent av Finanstilsynets totala beräknade kreditförluster i det danska banksystemet, alltså till 26 miljarder DKK. Det är förstås en osäker bedömning som i mindre utsträckning motiveras av just kreditförlusterna, som utgör endast en liten del av bankernas utlåning och samhällsekonomin, utan snarare av de multiplikatoreffekter på den övriga ekonomin som fås när bankerna blir mindre villiga att ge krediter på grund av de ökade ekonomiska riskerna. Bedömningen motiveras också av det större underutnyttjande av kapital och arbetskraft som skulle blivit följden utan den skånska ventilen. Att bedömningen är försiktig illustreras av en beräkning av hur mycket de danska bostadsköparna sparade genom att flytta till Skåne. Om vi ponerar att de personer som netto flyttat till Skåne sedan Öresundsbron öppnade har sparat i genomsnitt SEK/kvm (vilket var den minsta prisskillnaden under flyttningsåren), bor på 75 kvm yta och är två i ett hushåll har de danska bostadsköparna tillsammans sparat 5,6 miljarder SEK åt sig själva. Därtill sparade de pengar åt andra bostadsköpare genom att deras flytt höll priserna i Storkøbenhavn nere. Den exakta besparingen åt de andra går bara att gissa, kanske uppgår den till motsvarande belopp och den sammanlagda besparingen för samtliga bostadsköpare till i storleksordningen 10 miljarder SEK. En ytterst begränsad del av ekonomin skulle alltså sparat 6 10 miljarder SEK. För övriga delar av ekonomin rör det sig om helt andra belopp. Att bostadspriserna steg i Malmö och Skåne spelar i sammanhanget mindre roll, då Malmö och Skåne kan sägas ha befunnit sig i ett neutralt konjunkturläge och då de danska bostadsköpen inte innebar någon överhettning motsvarande den som rådde på Sjælland. Det föranledde således inga samhällsekonomiska kostnader på den svenska sidan. Sammanfattningsvis kan konstateras att den överhettade arbetsmarknaden resulterade i en arbetskraftsimport från Skåne på ytterligare ca personer, att Øresundspendlarna boende i Skåne tjänade 37,5 miljarder DKK (49 miljarder SEK) i lön på Sjælland och bidrog med 74 miljarder DKK till Sjællands bruttoregionprodukt. Åtminstone 60 procent av dessa personer födda i Sverige och utanför Danmark skulle sannolikt inte bidragit på den danska arbetsmarknaden om inte Øresundsförbindelsen byggts. Därutöver medförde den överhettade bostadsmarknaden en utflyttning av danskar till Skåne på personer netto som gjorde att de danska bostadskonsumenterna kunde spara åtminstone motsvarande 5,6 miljarder SEK, men sannolikt närmare 10 miljarder. Att överhettningen och den efterföljande lågkonjunkturen skadade Danmarks ekonomi är otvivelaktigt. I ett ovanligt pressmeddelande den 20 september 2012 valde den avgående danske nationalbankdirektören Nils Bernstein att skarpt kritisera den förda ekonomiska politiken under de borgerliga statsministrarna Anders Fogh Rasmussen (V) och Lars Løkke Rasmussen (V): Lempelig finanspolitik var med til at overophede økonomien forud for krisen. Den nuværende situation viser, at der er store samfundsmæssige omkostninger ved det konjunkturforløb, Danmark har gennemløbet siden midten af 2000 erne. --- Det er afgørende, at finanspolitikken strammes, næste gang kapacitetspresset i økonomien stiger. Den ekonomiska politiken var för svag under regeringarna Anders Fogh Rasmussen och Lars Løkke Rasmussen, sannolikt av valtaktiska skäl, men det kunde varit ännu värre. Den kritiska frågan lyder: Hur skulle lågkonjunkturen från och efterföljande utvecklat sig om överhettningen under de goda åren varit än mer markerad? Vi räknar här med att Danmark undslapp 26 miljarder DKK i extra kostnader och minskad produktion tack vare Øresundsintegrationen. Fast vi vet inte svaren på frågorna: Hur mycket mer skulle bostadspriserna efterföljande ha sjunkit och hur mycket mer skulle den privata konsumtionen ha dämpats vid större konjunktursvängningar? Skulle Danmark kommit in i mer av ett spanskt tillstånd med en ytterst svag bygg- och bostadsmarknad, ökad arbetslöshet, pressade statsfinanser, större kreditförluster för bankerna och fler statliga bankövertaganden än vad som blev fallet? Skulle den danska kronans knytning till euron ha kommit under press? Då talar vi om verkligt gigantiska kostnader för Danmark. Øresundsförbindelsen och den pågående Øresundsintegrationen kan ha gjort mer nytta för Danmark än vad någon föreställer sig. 3. Malmö och Skånes nya geografiska läge skapade jobb Före 2000 låg Malmö perifert beläget i Sverige långt från centrum. Kartan visade istället på en närhet till København och man skulle kunna tro att de två städerna var integrerade systerstäder. Det tidsmässiga avståndet till København var emellertid som till Halmstad. Färjorna var långsamma och gick sällan. Även inom Skåne låg Malmö som något av en ändstation på sträckan Helsingborg-Lund-Malmö. Efter att Öresundsförbindelsen öppnat har Malmö hamnat i centrum av Nordens största region mitt på sträckan København-Ørestad-Copenhagen Airport-Malmö-Lund-Helsingborg och endast ca 15 minuter från Københavns Lufthavn. Skåne har också förbundits med pågatåg och Malmös citytunnel varför landskapet på kort tid ändrat karaktär från små lokala arbetsmarknader till en större regional arbetsmarknad med Malmö som Skånes centrum, i likhet med Göteborgs roll för västra Sverige. Därutöver finns en tydlig arbetsmarknadsintegration med København varför regionens nya centrum utgörs av København-Malmö. Förskjutningen av Sjællands centrum mot sydöstra København och Skånes mot det sydvästra hörnet, mot Malmö och så småningom Hyllie, är en av de största förändringarna i hela Øresundsregionsprocessen. Øresundsförbindelsens påverkan på Malmö går bl.a. att utläsa i antalet arbetspendlare från Malmö till grannkommunerna. Lund har sedan lång tid varit Malmös viktigaste kommun och beroendet har ökat successivt med de bättre kommunikationerna och näringslivets expansion på Ideon. I slutet på 1990-talet pendlade ca 5 procent av Malmös sysselsatta nattbefolkning (personer boende i kommunen) till arbetet i Lund, en siffra som ökat till ca 7 procent under senare år. Med Øresundsförbindelsen skedde en dramatisik ökning av antalet arbetspendlare till Danmark, från under 1 procent före 2000 till 8 8,5 procent under senare år. Danmark har sammantaget blivit mer viktigt för Malmös arbetstagare än vad Lund är. Pendlingen till Danmark är dock utspridd på flera kommuner, varför Lund som enskild kommun fortfarande har fler arbetspendlare från Malmö än vad København har. Även i andra kommuner i Skåne finns en stor andel arbetstagare som pendlar till Danmark. Under rekordåret översteg andelen arbetspendlare 2 procent i 12 av Skånes 33 kommuner. Andelen var högst i Malmö (8,7 procent), följt av Burlöv (4,0 procent och Vellinge (3,8 procent). Som framgår av tabellen nedan är det emellertid inte bara i sydvästra Skåne som arbetspendlingen till Danmark är omfattande. Många kommuner i nordvästra Skåne har en omfattande pendling till Danmark, såsom Bjuv (3,7 procent), Helsingborg (3,2 procent) och Landskrona (3,0 procent). För hela Skåne uppgick andelen till 3,4 procent. Diagram 6: Arbetspendlare från Malmö till Danmark och Lund (andel av Malmös sysselsatta nattbefolkning, %) Källa: Örestat. Arbete i Lund Arbete i Danmark 3.1 Utlandsfödda och unga vinnare Det skall noteras att många av arbetspendlarna till Danmark är unga och från andra länder var procent av arbetspendlarna från Skåne till Danmark i åldersgruppen år, en siffra som sjunkit till 11 procent 2010, sannolikt på grund av att de yngre hade ett svagare fotfäste på arbetsmarknaden när lågkonjunkturen slog till. Även arbetspendlarnas födelseland är värd att notera procent är födda utanför Europa och ytterligare ca 6 procent utgörs av personer som är födda i Europa utanför EU. Cirka 5 procent utgörs av personer födda i EU utanför Sverige och Danmark var 40 procent födda i Sverige och 36 procent födda i Danmark. 24 procent var således födda i andra länder än Sverige och Danmark. Utlandsfödda har med andra ord väl lyckats ta Sysselsättning per kommun Boendekommun Sysselsatta (nattbefolkning i kommunen) Sysselsatta i Danmark sig in på den danska arbetsmarknaden och gruppens storlek utgör inte mindre än 60 procent av den svenskfödda gruppens (4152 utlandsfödda jämfört med 7173 svenskfödda). Att den är så pass stor i förhållande till de svenskfödda förvånar beroende på att språksvårigheterna bör vara större än för de svenskfödda. 3.2 Huvudkontorsstaden Malmö gav nya jobb Andel sysselsatta i Danmark, % Malmö ,7 Burlöv ,0 Vellinge ,8 Bjuv ,7 Skurup ,3 Helsingborg ,2 Landskrona ,0 Svedala ,9 Trelleborg ,5 Åstorp ,5 Klippan ,3 Staffanstorp ,1 Skåne ,4 Källa: Örestat. Øresundsinstituttets beräkningar. En annan effekt av Øresundsintegrationen är att Malmö har blivit Skånes huvudstad och Sydsveriges huvudkontorsstad och ett administrativt centrum i likhet med København och Stockholm, vilket är fullt naturligt då Malmö numera kan sägas vara en del av Storkøbenhavn med all den expertis som finns i ett storstadsområde och med tillgången till en storflygplats. Det har skapat många jobb i Malmö. Sedan 2003 har cirka 30 företag flyttat huvudkontoren eller ett större administrativt center till Malmö, om Ikeas planerade flytt 2014 inräknas. Uppskattningsvis jobb har genererats på dessa kontor och kanske lika många på företag runt om som erbjuder allt från enkel service till kvalificerad tjänsterådgivning. Danska konsumentföretag har etablerat sig i Malmö och Skåne. Det gäller t.ex. möbelföretaget Ilva, kosmetikakedjan Matas och dagligvaruföretaget Netto. Samtidigt har flytten av huvudkontor och jobb bort från Malmö reducerats betydligt. Inflyttningen av huvudkontor till Malmö dröjde till bron öppnade och åren därefter. Läkemedelsföretaget Novo Nordisk flyttade sitt danska marknads- och försäljningsbolag från København till ett gemensamt svensk-danskt bolag i Malmö och biltillverkaren Honda etablerade nordiskt huvudkontor i Malmö och flyttade en del tjänster från Stockholm. Därefter har det fortsatt i ökad omfattning sedan Även Lund har fått några huvudkontor: Medicinteknikföretaget Gambro återflyttade huvudkontoret med 19 anställda från Stockholm under 2011 och ITkoncernen Axiell med BTJ flyttade från Västra Frölunda till Lund under Sony (f.d. Sony Ericsson) flyttade huvudkontoret för mobiltelefonverksamheten från London i april 2012, men sedan bolaget blev helägt av japanska Sony beslutades om en vidareflytt av huvudkontoret till Tokyo från 1 oktober

9 Att övriga Skåne också närmat sig Københavns Lufthavn har också haft betydelse. Ingen vet till exempel hur mycket Sony Ericsson (nuvarande Sony Mobile Communications) och Ericsson Mobile Platforms (nuvarande ST Ericsson) skulle växt i Lund under de goda åren om det inte varit för bron, eller hur ett mindre företag som Atos Medical i Hörby skulle utvecklats, men för företag med många internationella affärsresor och även internationella dotterbolag och anställda har bron betydelse såvål under expansionstider som i neddragningstider. Den sparar arbetstimmar och i vissa fall hotellnätter. 3.3 Inflyttade danskar ökade konsumtionen Ytterligare en faktor som bidrog till den starkare utvecklingen i Malmö och Skåne var den stora inflyttningen av danskar hade närmare personer netto flyttat från Danmark till Malmö och ytterligare personer till övriga Skåne. Baserat på att varje person i Sverige konsumerade varor och tjänster för i genomsnitt SEK under 2010 innebär det att inflyttarna från Danmark kan antas ha konsumerat för 2,54 miljarder SEK enbart under detta år. För hela perioden blir beloppet 15,6 miljarder SEK. Extrakonsumtionen av bostäder, varor och tjänster bidrog förstås till ökad sysselsättning i Skåne jämfört med den efterfrågan som skulle rått utan inflyttningen. Nya huvudkontor i Malmö År Företag Flytt från Flytt till del av Malmö 2003 Thule Bryssel Lundavägen 2004 Hilding Anders Helsingborg Västra Hamnen 2004 Securitas Direct Linköping Gamla staden 2005 IMP International Master Publishers London 4. Medicoklustrets nytta av Øresundsbron 1997 etablerades Medicon Valley Academy och lyftes medicoklustret fram som Øresundsregionens stora flaggskepp i världen. Det går alltid att ifrågasätta orsak och verkan och hur mycket själva organisationen betydde, men faktum är att Øresundsregionens läkemedels- och bioteknikkluster haft en enastående utveckling i förhållande till industrin i Sverige där ägarförändringarna påverkat negativt och att den kvalificerade personalen strömmat till København, som blivit ledande centrum i Norden. Förändringen är den mest markanta för en enskild bransch och ovanlig. Det händer sällan att det sker en liknande geografisk tyngdpunktsförskjutning inom en mogen industri på så kort tid som bara tio år. Dessutom har få riktigt uppfattat det som hänt och hur många kvalificerade svenskar som faktiskt börjat arbeta i Danmarks läkemedelsindustri. Bakgrunden är att det fanns två ganska jämnstora kluster i Norden vid 1990-talets slut: Storkøbenhavn i Danmark och det svenska klustret med center i Stockholm-Uppsala, men med spridning till Skåne och Göteborg hade diabetesspecialisten Novo Nordisk anställda i Danmark, varav merparten i Storkøbenhavn. Kollegan Lundbeck, med fokus på det centrala nervsystemet, hade anställda i Valby. Astra hade anställda på tre platser i Sverige och var bland världens 25 största läkemedelsföretag. Magsårsmedicinen Losec, utvecklad i Mölndal utanför Göteborg, var världens mest sålda läkemedel och sålde för 375 miljarder SEK fusionerade Astra med brittiska Zeneca och framgångarna gjorde att man växte till anställda i Sverige Det andra stora svenska läkemedelsföretaget Pharmacia fusionerade med amerikanska Upjohn 1995 och hade anställda i Sverige Sverige stod starkt och det var svårt för de danska läkemedelsföretagen att rekrytera personal från Sverige eller andra länder. Det hindrade deras tillväxt i Danmark. Centralstation/Inre Hamnen 2005 Duni Stockholm/Halmstad Västra Hamnen 2005 TAT Lund Gamla staden 2005 Inwido Vetlanda Gamla staden 2005 Panduro Hobby Odense Järnyxegatan 2006 AarhusKarlshamn Århus/Karlshamn Västra Hamnen 2006 Kwintet Odense Centralstation/Inre Hamnen 2006 Midelfart Sonesson Lund Västra Hamnen 2006 Brio Osby/Frederikssund Centralstation/Inre Hamnen 2006 Cefar Medical Lund Murmansgatan 2006 Vesta Skadeförsäkring Nyetablering från København Gamla staden 2007 Teleca Stockholm/Lund Västra Hamnen 2007 Sanitec Bromölla Centralstation/Inre Hamnen 2007 Lantmännen Enköping Von Troils väg Viktväktarna Helsingborg, Birkerød Gamla staden Hilanders Helsingborg Centralstation/Inre hamn Mercedes-Benz/ DaimlerChrysler København Västra Hamnen Vestas Northern Europe Jylland Svågertorp Ballingslöv Ballingslöv Centralstation/Inre Hamnen 2009 Fojab Malmö/Lund Västra Hamnen 2009 DSB First Nytt företag Centralstation/Inre hamn 2010 Region Skåne Olika orter i Skåne Västra Hamnen 2010 Sparbanken Öresund Lund, Ängelholm Västra Hamnen 2011 Elfa Västervik Gamla Staden 2011 Carl Zeiss Vision Trelleborg Fosie 2011 Anton Paar Nyetablering från Österrike Höja 2014 Ikea Helsingborg Svågertorp Källa: Företagen och diverse nyhetsartiklar. Fotnot: Vesta Skadeförsäkring har bytt namn till Moderna Försäkringar. Några år senare var allt annorlunda. Pharmacia & Upjohn blev uppköpt av Pfizer 2003 och började flytta verksamhet från Sverige och sälja ut delar av verksamheten återstod ca anställda spridda i en rad mindre företag. Även AstraZeneca började reducera antalet medarbetare stängdes forsknings- och utvecklingsenheten i Lund som tidigare haft ca anställda och 2012 meddelades att forsknings- och utvecklingsenheten i Södertälje med personer avvecklas, plus att 400 personer i stödfunktioner försvinner. Knappt anställda kommer att återstå i Sverige. Från 1998 till 2011 ökade Novo Nordisk och Lundbeck med personer i Storkøbenhavn, motsvarande 84 procent, medan gamla Astra och Pharmacia minskade med anställda i Sverige, motsvarande 20 procent. Var tog de vägen? Jag bedömer att ca svenskar arbetar på danska läkemedels- och bioteknikföretag, medicintekniska företag eller forskar på universitet eller sjukhus inom det medicinska området. 180 av dem arbetar på Novo Nordisk, 125 på Ferring och ett stort antal på Lundbeck. Därutöver är de spridda inom klustret. Med ett produktionsvärde på cirka 2,5 miljoner DKK/sysselsatt är medicosektorn en av de mest värdeskapande i hela ekonomin. De svenska medarbetarna kan beräknas bidra med i storleksordningen 1,5 1,75 miljarder DKK/år (1,8 2,1 miljarder SEK) till Danmarks BNP, förmodligen långt mer då min granskning av de svenskar som fått jobb i København visar att många är kvalificerade personer i ledande befattning. De danska företagen har uppenbarligen sugit upp svenska chefer när de stora läkemedelsföretagen Astra och Pharmacia gått över i amerikansk ägo. De har dragit nytta av att svenskar i och med Øresundsregionen ser København som hemma, bland annat för att det går att pendla till jobbet från Skåne. Det rör sig om personer med djup erfarenhet av den internationella läkemedelsindustrin, personal som inte är helt enkel att finna i Danmark. Mest påtagligt är det i Lundbeck. Administrerende direktøren (VD:n) Ulf Wiinberg är, trots sitt danska medborgarskap, uppvuxen i Helsingborg och startade inom den svenska läkemedelsindustrin innan han blev chef för amerikanska Wyeth i New Jersey för Europa, Afrika, Mellanöstern och Kanada. Liksom många andra svenskar med barn har han valt att bo i Malmö och pendla till Valby. Möjligen hade en annan svensk, Mats Pettersson, invald i Lundbecks styrelse 2003 och från 2011 styrelseordförande, ett finger med i spelet vid rekryteringen av Ulf Wiinberg. Mats Pettersson har en bakgrund inom Pharmacia och var VD på Biovitrum, som knoppades av från Pharmacia och hade Wyeth som en av sina kunder. Han är även styrelseordförande för NsGene AS och styrelseledamot av Photocure AS. I Lundbecks styrelse sitter även Håkan Björklund, som var VD på Nycomed tills japanska Takeda köpte företaget. Han har en bakgrund på Astra Draco, där han var President , och sitter i styrelsen för Coloplast A/S och skånska Atos Medical. Nycomed har länge dominerats av svenskar på de ledande positionerna. En annan svensk tungviktare som knutits till den danska läkemedelsindustrin är Göran Ando, f.d. forskningschef på Glaxo och Pharmacia. Han är ordförande i Symphogen och vice ordförande i Novo Nordisk. Exemplen ovan är bara toppen på ett isberg där ett stort antal mellanchefer finns och visar väl hur de danska läkemedelsföretagen lyckats rekrytera ledande svenskar befattningshavare med gedigen internationell erfarenhet. 5. Konsumentöverskott från reducerade restider Sedan Øresundsförbindelsen öppnade har 245 miljoner passagerare färdats över bron. Det är nästan 200 miljoner fler passagerare mellan Köpenhamn och Malmö jämfört med om färjorna skulle fortsatt att trafikera Öresund, såsom före brons tid. Trafikökningen visar även på en tidsvinst, vars värde rimligen måste överstiga priset för att ta sig över Öresundsförbindelsen, annars skulle resan inte blivit av. En normalbiljett med tåg över Öresund kostar ca 80 SEK och genomsnittpriset för en personbil ca 180 SEK. Då det sitter ca två personer i varje bil i genomsnitt blir kostnaden 90 SEK per passagerare. Den personliga vinsten eller kostnaden är dock inte liktydig med den samhällsekonomiska tidsvinsten. Bruttoregionprodukten per arbetstimme ligger i genomsnitt på 440 SEK, varför tidsvinsten för de som reser i tjänsten måste sättas betydligt högre än överfartskostnaden. Øresundsbron har beräknat konsumentöverskottet av de reducerade restiderna i den detaljerade rapporten Ex-post konsumentanalyse Samfundsøkonomisk analyse af konsumentoverskuddet for Øresundsbron I denna rapport delas tidsvinsterna in i olika kategorier såsom ferie/fritid, affärsresor och arbetspendling och även med avseende på transportmedlen fordon och tåg och genomförs ingående matrisberäkningar baserade på resandeutvecklingen över Öresund. Resultaten visar på en ökning av det årliga konsumentöverskottet av reducerade restider från 838 miljoner DKK 2000 till miljoner DKK 2005 och miljoner DKK Det är i synnerhet affärsresenärerna, vars tidsvinst värderas högst, som bidrar till det stora överskottet svarade de för hela 64 procent av det samlade konsumentöverskottet. Ackumulerat för hela perioden beräknas konsumentöverskottet av reducerade restider till 11,6 miljarder DKK, motsvarande ca 13,9 miljarder SEK. I en trendframskrivning beräknas det ackumulerade konsumentöverskottet för perioden till 28 miljarder DKK, motsvarande ca 33,6 miljarder SEK. Därutöver har ett antal investeringar och arrangemang tillkommit i Øresundsregionen som en följd av att Øresundsförbindelsen kortat tidsavstånden och gjort dessa lönsamma. (Se lista sist i analysen.) Årligt konsumentöverskott av reducerade restider (miljoner DKK) Syfte Affärsresor Arbetspendling Ferie Fritid och inköp Totalt Källa: Öresundsbron: Ex-post konsumentanalyse Samfundsøkonomisk analyse af konsumentoverskuddet for Øresundsbron Øresundsbrons företagsekonomiska överskott Sedan Øresundsbron öppnade 2000 har användarna (passagerare, bilister, fordon och tåg) ultimo 2011 betalat Øresundsbro Konsortiet 14,3 miljarder DKK (17,0 miljarder SEK) i användaravgifter. Intäkterna överstiger över tiden kostnaderna och möjliggör för Øresundsbro Konsortiet att amortera av skulderna till 2034 enligt konsortiets gällande huvudscenario (medelväxtscenariot, januari 2012) beroende på i huvudsak realränta, pris och trafiktillväxt. När skulderna är amorterade beräknas bron vara en kassako för de båda staterna som kan se fram mot att dela överskotten mellan sig, utan att det kostat skattebetalarna en krona. Efter 2034 finns möjligheten för staterna att dela på ca 3,3 miljarder DKK (ca 2,0 miljarder DKK i 2011 års priser) i årligt överskott, motsvarande intäkterna minus driftskostnaderna. Under 2011 nuvärdesberäknade Øresundsbro Konsortiet de samlade framtida trafikintäkterna för både väg- och järnvägsdelen och reducerade dessa med drifts-, underhålls- och reinvesteringskostnaderna. Dras därefter nettolåneskulden på 20 miljarder DKK fås nuvärdet av själva Øresundsbron. Det skall noteras att nuvärdet är direkt avhängigt av realräntan. Givet den realränta på 3,5 procent som Øresundsbron normalt kalkylerar med skulle nuvärdet i medelväxtscenariot ligga på i storleks

10 ordningen 40 miljarder DKK. Dras lånen för landinvesteringarna på Sjælland och i Skåne på 15 miljarder DKK bort och adderas staternas momsintäkter på 5 miljarder DKK blir det nuvärdesberäknade överskottet 30 miljarder DKK, dvs de två staterna har fått en bro, samt vägar och järnvägar i de båda länderna plus ett framtida överskott på 30 miljarder DKK (36 miljarder SEK). Detta finansiella överskott är ungefär av samma storleksordning som vad ytterligare en Öresundsförbindelse inklusive landanläggningar kostar att anlägga, varför Öresundsförbindelsen kan sägas ha gett ett överskott på två Öresundsförbindelser. 7. Tio följdeffekter av Øresundsbrobeslutet Beslutet om att bygga Øresundsförbindelsen påverkade förväntningsbilden hos privata och offentliga aktörer med följd att fler beslut om investeringar i infrastruktur, fastigheter, företag och forskning tillkom, liksom att företag och enskilda individer påverkades i sina lokaliseringsbeslut. Nedan följer några av de mest centrala besluten som följd av Øresundsförbindelsen och som kanske annars aldrig skulle ha fattats, eller som skulle ha fattats med betydande förseningar: 1. KØBENHAVNS LUFTHAVN: Järnvägsspår och motorväg till Lufthavnen mot København och Malmö. Utbyggnad av fingerbyggnad, ny bagagesorteringsbyggnad med tillhörande sorteringsanläggning, nytt cargocenter och nya terminal 3 med direkt åtgång till den av A/S Øresundsförbindelsen uppförda underjordiska tågstationen. Under investerades hela 3,3 miljarder DKK i dessa anläggningar. Det tunga investeringsprogrammet har inte haft sitt like sedan dess. Anläggandet av Øresundsförbindelsen och förväntningarna om ett ökat passagerarunderlag, inte minst från Sydsverige, gjorde att investeringarna kunde bli en god affär för danska staten. För att finansiera investeringarna och skörda frukterna av dessa sålde den 25 procent av sina aktier 1994 för 696 miljoner DKK, 24 procent 1996 för 1,089 miljarder DKK och 17 procent 2000 för 969 miljoner DKK, totalt 2,754 miljarder DKK. Lufthavnen är Sveriges näst största flygplats då ca 3,86 miljoner av de 22,7 miljoner passagerarna 2011 kom från Sverige. Det är en ökning med ca 1 miljon svenskar sedan 1998, motsvarande 35 procent. Ungefär hälften kommer från Skåne. Antalet passagerare på Københavns Lufthavn har även totalt ökat med 35 procent. Att ökningen av svenskar inte är större än den totala ökningen beror på att antalet transferpassagerare har fallit från 47 procent 2002 till 22 procent 2011, d.v.s. antalet passagerare från mellersta och norra Sverige har minskat. En stor del av passagerartillväxten kom alltså från Skåne som en följd av Øresundsförbindelsen. Københavns Lufthavn skulle varit en svagare flygplats utan denna tillväxt. Sannolikt skulle den förlorat sin status som Nordens hub. 2. KØBENHAVNS METRO OCH ØRESTAD: Med Øresundsförbindelsen kom beslutet att exploatera Ørestad så att bilar och tåg inte bara körde förbi København. Markförsäljningen på Amager blev en viktig källa för att finansiera Københavns Metro, etapp 1 3. Etableringarna av läkemedelsföretaget Ferrings internationella center och varuhuset Field s i Ørestad bidrog till att skapa bilden av ett modernt framväxande København. Inget av detta skulle kommit till stånd annars, eller skett i en oviss framtid. 3. CITYTUNNELN GENOM MALMÖ OCH HYLLIE: Malmö kunde inte vara sämre än København och när Danmark beslutade om stora investeringar i landanläggningar och metro på danska sidan Øresund blev Sverige tvungna att satsa för att Malmö skulle klara konkurrensen med København och inte bli en svagare förort. En följd är att stadsdelen Hyllie växer fram söder om Malmö med Malmö Arena, köpcentrat Emporia, mässa, bostäder och kontor. Citytunneln genom Malmö satt långt inne och hade inte blivit av utan Øresundsförbindelsen. 4. JÄRNVÄGSBANAN KØBENHAVN RINGSTED: Överenskommelsen om att bygga den första helt nya dubbelspåriga järnvägen i Danmark sedan 1924 mellan København Ringsted via Køge berodde till stor utsträckning på Øresundsförbindelsen och den kommande Femern Bæltförbindelsen som nödvändiggör investeringen för att trafikproppar inte skall uppstå. 5. FEMERN BÆLTFÖRBINDELSEN: Förbindelsens lönsamhet är direkt avhängig av att Øresundsförbindelsen har byggts och att järnvägsbanan København-Ringsted anläggs. De ekonomiska riskerna hade annars varit för stora. Förbindelsen skapar, tillsammans med Øresundsförbindelsen, København-Ringstedbanan och Femern Bæltförbindelsen, samt på svensk sida Hallandsåstunneln och fyrspår Malmö-Lund, reella förutsättningar för framtida höghastighetståg mellan Tyskland och Skandinavien. 6. COPENHAGEN MALMÖ PORT: 2001 fusionerade Københavns Havn och Malmö Hamn till CMP som ett svar på Øresundsbrons öppnade och att färjetrafiken mellan København och Malmö skulle upphöra. Före öppnandet hade hamnarna räknat med att tappa procent av omsättningen och behöva säga upp anställda. Årsbokslutet 2011 visar att omsättningen ökat med 57 procent sedan 2001, att resultatet ökat från 9 till 106 MSEK och att antalet anställda minskat från 441 till 421. Omsättningen/anställd har ökat från 1,05 till 1,73 MSEK, vilket visar på stora effektivitetsvinster. I synnerhet har hamnarna haft framgång med att locka kryssningsfartyg (363 fartyg 2011) och bli centrum för Toyotas och andra bilmärkens distribution av bilar i hela Östersjöregionen, även till Ryssland. Totalt hanterades fordon Öppnandet av Øresundsförbindelsen tvingade hamnarna att tänka i ett större regionalt sammanhang, varav fusionen var en del. Nyckeltal Copenhagen Malmö Port Omsättning (mio. SEK) Vinst (mio. SEK) Anställda Källa: Copenhagen Malmö Port. 7. HANDBOLLSSUCCÉ I VM 2011: Kulturen har i alla tider lockat svenskar och danskar över Øresund där nöjesparkerna Tivoli med 4,1 och Bakken med 2,7 miljoner besökare årligen tillhör toppattraktionerna, också för många svenskar. Zoologisk have, Folkets Park i Malmö, Söderåsens Nationalpark i Svalöv, Ales stenar, BonBon Land, Dunkers Kulturhus, Lunds domkyrka och konstmuseumet Louisiana är andra stora attraktioner som lockar många resande över sundet. Ett exempel på Øresundsförbindelsens stora betydelse blev också handbolls-vm 2011 som spelades i Skåne och Göteborg med finalspelet i Malmö Arena. Den fysiska närheten gjorde att två nationer hade hemmaplan Sverige och Danmark och de många tillresta danskarna att turneringen blev en sportslig och ekonomisk succé. Danmark var slutligen ett hårsmån från att vinna finalen mot Frankrike. Handbolls-VM kunde följas av två miljarder TV-tittare, sågs på plats av personer, omsatte 110 miljoner SEK och gav ett överskott på ca 30 miljoner, varav Region Skåne som en av arrangörerna fick 6,1 miljoner SEK. Besökarna under VM uppges ha spenderat miljoner SEK i Skåne. Mycket tack vare Øresundsförbindelsen beslutade SVT att förlägga 2013 års Eurovision Song Contest till Malmö Arena. 8. NYA POLISER I MALMÖ: Ända fram tills årsskiftet såg den svenska polisen Malmö som en relativt liten stad med följd att resursfördelningen av poliser bestämdes utifrån stadens invånarantal och att mindre städer har färre brott per invånare än större. I början av 2012 kom beskedet att Polisen tänkt om. Malmö ingår i Storkøbenhavn och bör därför ha minst samma antal brott per invånare som Stockholm med följd att Skånepolisen förstärktes med 130 poliser. 9. NY FÖRETAGSDYNAMIK OCH GEMENSAM ARBETSMARKNAD: Efter Øresundsförbindelsens öppnande har en ny dynamik uppstått där företagen och arbetskraften flyttat närmare regionens centrum och Øresundsförbindelsen. Läkemedelsföretaget Ferring och det tekniska ingenjörsrådgivningsföretaget Rambølls flytt till Ørestad, Mercedes flytt av det skandinaviska huvudkontoret till Malmö, fusionen mellan Aarhus och Karlshamn och etableringen av Vestas Wind Northern Europe i Malmö, samt Ikeas flytt till Malmö, är några exempel. På individnivå märks hur svenskar i större utsträckning tar plats i danska styrelser och hur svenska bolag, i synnerhet fastighetsbolag, investerar i Danmark. Svenskar har i stor utsträckning anställts i Storkøbenhavn och många danskar har sökt sig till billigare bostäder och levnadsomkostnader i Stormalmö. Det finns flera motiv bakom utvecklingen, men ytterst handlar det om att effektivisera och öka lönsamheten: Företagen kan i vissa fall slå samman det svenska och danska kontoret och spara ett kontor; genom att komma närmare Københavns Lufthavn kan arbetstimmar och hotellnätter sparas vid affärsresor; genom att komma närmare Øresundsförbindelsen underlättas kontakterna mellan de svenska och danska organisationerna och personalen kan mötas och sprida kunskap samtidigt som det blir enklare att rekrytera såväl svenskar som danskar till samma kontor och även skapa nordiska huvudkontor; i arbetskraftoch bostadsbristens Danmark var det under en period viktigt att lokalisera sig nära Sverige för att säkra tillgången på arbetskraft, men också bostäder till rimliga priser till de anställda. Som en del av den gemensamma arbetsmarknaden och den bättre matchning som har uppstått över Øresund kan även räknas arbetsförmedlingarnas försök inte bara att hitta lediga jobb till de arbetssökande, utan även att skapa lärlingsoch praktikplatser i den större Øresundsregionen. Inte minst för ungdomar och personer med utomeuropeisk härkomst har detta arbete varit av stor vikt. Informationstjänsten Öresunddirekts arbete för att minska informationskostnaderna och underlätta för företag och enskilda att få upplysningar om arbetsmarknaden, skatter, socialförsäkringsystem och regler har varit ytterst värdefull för framväxten av en gemensam arbetsmarknad. Öresunddirekt har också varit pådrivande i arbetet med att skapa en gemensam region för lärlingsutbildningar, d.v.s. att öppna upp för svenska elever vid de danska erhvervskolorna och att få svenska företag intresserade av den danska lärlingsmodellen. Samarbetet kring speditörsutbildningen med Handelsskolen i Roskilde och ett kluster av svenska speditionsföretag bör särskilt nämnas. Det skall betonas att den gemensamma arbetsmarknaden inte bara är av värde i perioder av tillväxt, utan inte minst vid lågkonjunkturer och omställningar. Nedläggningen av AstraZenecas forsknings- och utvecklingscenter i Lund med ca anställda är ett exempel på hur regionens samlade arbetsmarknad väl har kunnat suga upp den övertaliga arbetskraften, detta då läkemedels- och bioteknikklustret i Storkøbenhavn har kunnat anställa Astrapersonal från Lund. 10. ESS: Neutron- och materialforskningsanläggningen ESS European Spallation Source med placering i Lund och med datacenter vid Niels Bohrinstitutet i København är en jätteinvestering på ca 15 miljarder SEK under gemensamt svenskt och danskt värdskap. Femton övriga europeiska länder är partners och medfinansiärer. Det är första gången som en dylik europeisk jätteanläggning anläggs i Norden och är en följd av att Øresundsförbindelsen och kringleder byggts så att de internationella forskarna enkelt kan komma till och från anläggningen via Københavns Lufthavn, samt av det nya samarbete som uppstått mellan svenska och danska forskare, politiker, universitet och organisationer. ESS förväntas få stor betydelse för utvecklingen av t.ex. läkemedel, plaster, molekyler och motorer, öppnar 2019 och skall vara i full drift Antalet anställda uppskattas till ca 500 per år. Därtill väntas gästforskare per år besöka anläggningen. Källförteckning CMP (2011): Årsredovisning Københavns Lufthavne A/S: Årsredovisningar Nationalbanken (2012): Pressmeddelande med udtalelse af Nils Bernstein den 20 september Okun, A. (1962): Potential GNP, its measurement and significance Riksbanken (2010): Ekonomiska kommentarer nr 2 Statens Offentliga Utredningar (SOU 1987:41): Den danska och den svenska Öresundsdelegationen Juli 1987 Fasta Öresundsförbindelser Øresundsbron: Ex-post konsumentanalyse

11 ØRESUNDSINSTITUTTET er en nonprofit organisation, som finansieres af samfund og erhvervsliv i Sverige og Danmark. Vores opgave er at følge og analysere udviklingen i Øresunds regionen. Øresundsinstituttet udarbejder rapporter, arrangerer konferencer og udgiver det dansk-svenske samfundsmagasin Job & Magt. Östergatan 9 B SE Malmö tel

Tog og vei ga regionvekst i en fei!

Tog og vei ga regionvekst i en fei! Tog og vei ga regionvekst i en fei! Historien om to byer I to land - Öresundsbron 3 september 2015 av Johan Wessman, vd Øresundsinstituttet Skapar broar och tunnlar nya regioner? NEJ ofta är förhoppningarna

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Ö R E S U N D S R E G I O N E N

Ö R E S U N D S R E G I O N E N WWW.TENDENSORESUND.ORG Svensk version ÖRESUNDSREGIONEN INVÅNARNA I ÖRESUNDSREGIONEN Öresundsregionen är hem för 3,8 miljoner invånare och under de närmaste 20 åren beräknas befolkningen växa med ytterligare

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Februari 2014 t 1(5) Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Foto: News Øresund - Jenny Andersson Den Öresundsregionala utvecklingsstrategin Örus har arbetats fram av Öresundskomitten och innehåller

Läs mer

BROEFFEKTER OCH MÖJLIGHETER I ÖRESUNDSREGIONEN

BROEFFEKTER OCH MÖJLIGHETER I ÖRESUNDSREGIONEN BROEFFEKTER OCH MÖJLIGHETER I ÖRESUNDSREGIONEN OM RAPPORTEN Denna rapport innehåller resultat från två rapporter som Öresundskomiteen och Øresunddirekt har beställt, samt från beräkningar som gjorts av

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-01-30 1.0 Lotta Heckley Stadskontoret Arbetsmarknadsenheten 1 Innehållsförteckning

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER 84 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER BOSTADSPRISER De svenska bostadspriserna mindre attraktiva för danskar Billigare bostäder, större och bättre bostad för pengarna var drivkraften bakom den

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Storstadspriser Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Sidan 3 Spretigt på bostadsmarknaden Sidan 5 Bostadsrätter unga färgade av 15 års uppgång Sidan 6 Lägre

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010 Gränshindersarbete och politiskt samarbete Kiruna 17 mars 2010 1 The Öresund Region - 3,7 m inhabitants 2 3 4 Ett sammanfogat Øresund 5 2018 Öresundskomiteen - en politisk plattform Öresundskomiteen 36

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Eurovision Song Contest Malmö 2013

Eurovision Song Contest Malmö 2013 Eurovision Song Contest Malmö 2013 En analys av direkta och dynamiska effekter Genomförd av Berglund&Wiberg consulting på uppdrag av Malmö stad och Region Skåne Juni 2013 Inledning På uppdrag av Malmö

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport september 2015 2015 11 06 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter utvecklas bättre

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Öresundsregionen och Euron. Hur olika valuta-scenarier Påverkar integrationen

Öresundsregionen och Euron. Hur olika valuta-scenarier Påverkar integrationen Öresundsregionen och Euron Hur olika valuta-scenarier Påverkar integrationen Augusti 2003 Øresund Industri & Handelskammare stiftades den 1 november 1999 av Sydsvenska Industri- och Handelskammaren och

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på:

Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på: Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på: Befolkningen? Arbetsutbudet? Tillväxten? De offentliga finanserna? Skattekvot? Det finansiella sparande? Invandring är i traditionell ekonomisk

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv SSSV Samverkan Skåne Sydväst februari 2009 Rapporten är framtagen av: Daniel Svärd, Lunds kommun och Anders Axelsson, Malmö Stad Innehållsförteckning

Läs mer

Stark tro på fortsatt prisökning

Stark tro på fortsatt prisökning SOMMAR 2014 Stark tro på fortsatt prisökning i Norge Stabilt i Sverige och Danmark Het marknad för sjönära fritidshus Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Sommar 2014

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS 94 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS KÖPENHAMNS FLYGPLATS Tillgänglighet Tilllgänglighet är nyckelordet när en region ska säkra konkurrenskraften i den globaliserade världen. Tillgänglighet

Läs mer

Sätt fart på Sverige

Sätt fart på Sverige Sätt fart på Sverige Länsstyrelser vill investera mer Rapport från 6F fackförbund i samverkan juni 2015 Länsstyrelser ger regeringen underkänt Sveriges länsstyrelser är eniga. Regeringens satsningar på

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA

SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA VÅR JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA SOCIALDEMOKRATERNAS JOBBPLAN FÖR JÄRFÄLLA Framtidsinvesteringar i jobben går före Framtidsinvesteringar nya skattesänkningar för jobb och tillväxt går före nya skattesänkningar

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin Unga ska först! - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se www.ssu.se Förord Arbetslösheten når nya rekordnivåer i

Läs mer

Räddad från nedläggning vid generationsskifte. - Krisen stoppar småföretagens generationsskiften

Räddad från nedläggning vid generationsskifte. - Krisen stoppar småföretagens generationsskiften Räddad från nedläggning vid generationsskifte - Krisen stoppar småföretagens generationsskiften Sammanfattning Redan i början av 2000-talet uppmärksammades att många svenska företagare planerade att pensionera

Läs mer

jul - 2010 jul - 2009 jan - 2011 jan - 2010 apr - 2009 apr - 2010 okt - 2010 okt - 2009

jul - 2010 jul - 2009 jan - 2011 jan - 2010 apr - 2009 apr - 2010 okt - 2010 okt - 2009 Delårsrapport 214 Utvecklingen av gästnätter januari-juni 28-214 INLEDNING EN RAPPORT OM LÄGET I HALVTID I den här rapporten presenteras läget beträffande antalet gästnätter i Skåne det första halvåret

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Historiken och nuläge Utvecklingtendenser Ängelholm i Öresundsregionen Några avslutande reflektioner Befolkningsförändringar 2009 Andel personer som är arbetslösa

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge

Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge VÅR 2014 Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009 Nordisk hotellmarknad - :a kvartalet 9 Sammanfattning Den ekonomiska konjunkturen fortsatte att vara mycket svag i samtliga nordiska länder under andra kvartalet. Samtliga fyra länders ekonomier beräknas

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Aktieägarbrev hösten 2009 Hyresfastigheter Holding I AB

Aktieägarbrev hösten 2009 Hyresfastigheter Holding I AB Aktieägarbrev hösten 2009 Hyresfastigheter Holding I AB >2 800 aktieägare i Norge (huvudsakligen privatpersoner) >1 100 aktieägare i Sverige (huvudsakligen privatpersoner) Boligutleie Holding I AS (Norge)

Läs mer

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257 AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer