Våra resultat. Med fokus på välfärden. Verksamhetsberättelse 2012 Kommunförbundet Västernorrland

Transkript

1 Om du har en smartphone; scanna koden och kom direkt till hemsidan. Med fokus på välfärden Våra resultat Box HÄRNÖSAND Besöksadress: Gånsviksvägen 4 Tfn: Verksamhetsberättelse 2012 Kommunförbundet Västernorrland

2 verksamhetsberättelse 2012 Kommunförbundets roll nu och framåt Regionbildning är viktig för att våra medborgare ska få ett demokratiskt inflytande på regionala beslut. Den ersätter dock inte på något vis den mellankommunala samverkan som behövs för att vi också i framtiden ska kunna erbjuda välfärd av god kvalitet. Glenn Nordlund När jag blickar tillbaka på året som gått kan jag stolt konstatera att vi i kommunerna hela tiden strävar efter att utveckla den välfärd som vi levererar till våra medborgare. Genom Kommunförbundet kan vi göra en del av det arbetet tillsammans och dra nytta av varandras erfarenheter istället för att själva dra hela lasset. Genom Kommunförbundet får vi också tillgång till ny kunskap, nya metoder och arbetssätt samt forum för den utveckling som vi behöver göra. Att vi har denna kunskapsorganisation som stöd i vårt utvecklingsarbete är viktigt också för framtiden. Kanske ännu viktigare i ljuset av den nya regionbildning som nu blir verklighet. Tack vare det initiativ som vi i Kommunförbundet tog i början av 2012 för att bryta dödläget i regionfrågan, har en process startats där Landstinget kan överta det regionala utvecklingsansvaret från Länsstyrelsen Denna regionbildning är viktig för att våra medborgare ska få ett demokratiskt inflytande på regionala beslut. Den ersätter dock inte på något vis den mellankommunala samverkan som behövs för att vi också i framtiden ska kunna erbjuda välfärd av god kvalitet. Det är Kommunförbundets roll både nu och framåt. Glenn Nordlund styrelseordförande Denna årsberättelse är en uppföljning av de åtaganden och projekt som finns formulerade i verksamhetsplanen för 2012.

3 Övergripande strategiskt arbete Skulle göras har gjorts resultat Kommentar regionbildningen En fördjupad dialog om kommunal samverkan inför regionbildningen. Vi bjöd in till rundabordssamtal med landstingsstyrelsens- och kommunstyrelsernas ordförandepresidium. Landstinget beslutade att gå vidare med ansökan om en regionbildning och sökte och fick stöd från samtliga kommuner i länet. En process för bildande av region kommun har påbörjats där vi är involverade på både politisk- och tjänstemannanivå. Inhämta kunskap om goda exempel på förstärkt kommunal samverkan inom ramen för en regions gemensamma vision och utvecklingsmål. Vi arrangerade en studieresa till region Skåne, i samverkan med Sundsvallsregionen. Vi har bevakat forskning och de analyser som gjorts av hittills gjorda regionbildningar. regionalt råd för politiskt samråd med Landstinget Vi fick värdefull inblick i hur ett Kommunförbund fungerar i en Regionkommun. Vi har fått bra kunskapsunderlag till den regionprocess som påbörjas i Västernorrland där vi kommer ha en aktiv roll. Det regionala perspektivet hos kommunala politiker och tjänstemän har förstärkts i och med regionbildningen. Analyserna visar att där man bildat Regionförbund och samtidigt avvecklat Kommunförbunden har behovet av kommunal samverkan inte kunnat tillfredställas. Bilda ett regionalt råd för politiskt samråd med Landstinget för övergripande utvecklingsfrågor som berör såväl kommuner som landsting. Tillsammans med Landstinget arbetat fram en ledningsstruktur för samråd En struktur finns nu för hur frågor ska processas och förankras som är gemensamma för kommuner och landsting eller gemensamma för kommunerna. Överläggningar är nödvändiga inför den kommande skatteväxlingen av hemsjukvården liksom för införandet av gemensamma styr- och policydokument inom socialtjänst, vård och omsorg. Europeisk samverkan för utveckling Mid Sweden European Office vårt verktyg i Bryssel Avveckla tjänster i hemmaorganisationen för att kunna förstärka bemanningen på Brysselkontoret. Det Virtuella Projektkontoret utvecklas Hemmaorganisationen i Jämtland och Västernorrland har avvecklats. Utse nyckelpersoner på vårt kansli som genom regelbundna kontakter med kontoret i Bryssel ska säkerställa vår intressebevakning. En ny modell för bemanning av Brysselkontoret har prövats där personal från ägarorganisationerna får möjlighet att under 10 månader arbeta på plats i Bryssel. 3 kontaktpersoner är utsedda. De är även tjänstemannastöd till rapportörerna inom Europaforum Norra Sverige. Syftet med denna förändring är att fördjupa kompetensen på plats och öka möjligheten till en bättre bevakning av regionens intressefrågor. Vi har tagit fram ett så kallat positionspapper, med våra ståndpunkter, för sammanhållningspolitiken och TEN-T status samt arbetat fram ett gemensamt klimat- och energiprogram för att påverka Europeiska kommissionen. Förbereda kommunerna för kommande förändringar av EU:s strukturfonder. Vi har inom projekt VPK byggt upp ett virtuellt internationellt projektkontor som samlar och utvecklar den EU-kompetens som finns i länet. Ett specialistnätverk av projektekonomer som kan stötta i samband med ansökningar och redovisningar till projekt.

4 Skulle göras har gjorts resultat Kommentar Bygga upp kunskaper kring att driva EU-projekt med utländska partners. Revidera den internationella strategin. Inom projektet VPK har vi arrangerat 29 kunskapshöjande seminarier och workshops, erbjudit stöd vid projektansökningar och finansierat 26 studiebesök och kontaktresor för sammanlagt 85 personer. Arbetet har påbörjats och gjorts till en del av projektet Virtuellt projektkontor. e-förvaltning för bättre service Att introducera e-förvaltning går långsamt En ökad kunskap kring att driva projekt med europeiska partners och utvidgade kontaktnät men än så länge inga flera projektansökningar eller projekt. En utvärdering av projektet och det vänortssamarbete som bedrivs i länet har påbörjats som kommer att ge ny kunskap och underlag för formuleringen av en ny internationell länsstrategi. Projektet, som pågår till och med februari 2013, driver vi tillsammans med Länsstyrelsen och Landstinget. Finansieras av medel från Strukturfonderna (Mål 2). Öka det kommunala engagemanget inom e-förvaltning genom internationella projekt i samverkan med ERNACT-nätverket*. Vi har klivit in i ett internationellt projekt; e-coop, för att stödja den kommunala landsbygdsutvecklingen och minska den digitala klyftan genom att utveckla och öka användningen av de befintliga kommunala e-tjänsterna. Nyckelpersoner från Örnsköldsviks och Sundsvalls kommun har besökt Jyväskylä, Finland, för att lära sig hur man kan arbeta framgångsrikt med att leverera offentliga e-tjänster på landsbygden. De tar med kunskapen in i de egna projekt de bedriver på området. Vi blev inbjudna till projektet, som bedrivs i samverkan med 11 andra europeiska länder, genom ERNACT nätverket *ERNACT ett nätverk av europeiska regioner, där vi är medlemmar, som tillsammans arbetar för att utveckla den IT-infrastruktur och de e-tjänster som behövs för framtidens offentliga service och välfärd. Pengar till kommunernas utveckling av e-tjänster Förbättra service till allmänhet och företag genom utveckling av kommunernas och Landstingets e-tjänster. Kommunerna har ansökt om bidrag för konsultinsatser i samband med utveckling av nya e-tjänster. Vi har beviljat nära 7 miljoner kronor som bidragsfinansiering till 19 olika projekt för utvecklingen av nya e-tjänster i kommunerna. Arbetet har bedrivits genom det 3-åriga projektet Affärsnytta med IT som avslutades i juli Kulturen som utvecklingsmotor Kultursamverkansmodellen Främja regional- och mellankommunal samverkan i kulturfrågor med fokus på prioriteringar i Västernorrlands Kulturplan. Öka förståelsen för kulturens egenvärde och effekter på välfärd och tillväxt. Kulturforum har fått ny arbetsordning för att stärka dess betydelse för regional kultursamverkan. Sex Kulturforum har under året arrangerats där Kulturplanens prioriterade utvecklingsområden följts upp. Ett två-dagars kulturting i samarbete med Jämtland. Den regionaliserade kulturpolitiken har inneburit en ökad dialog mellan kommunerna, landstinget, kulturlivet och länsstyrelsen kring Kulturplanens prioriteringar. Ett år efter modellens genomförande kan vi konstatera att utveckling sker men att resursfördelningen till de olika regionala kulturverksamheterna inte prioriterats om. Kultur och fritidspresidium Den regionaliserade kulturpolitiken ställer större krav på kommunerna. För att stärka kommunerna var målet att inrätta ett kultur- och fritidspresidium för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Ett kultur- och fritidspresidium har inrättats. Utbildning tillsammans med det virtuella projektkontoret kring kulturens externa finansieringskällor. Planering av gemensamma aktiviteter under Umeå Ökade kunskaper kring kulturutveckling med stöd från externa finansieringskällor, förstudie kring gemensam aktivitet under Umeå 2014 Genom kultur- och fritidpresidiet sätter kommunerna själva agendan utifrån lokala intressen och behov. Kreativa och kulturella näringar Bidra med en infrastruktur till stöd för de kulturella och kreativa näringarna. Öka förståelse för den kulturella sektorns betydelse för ekonomisk tillväxt. Vi har medfinansierat Landstingets projekt Digitala verktyg som syftat till att skapa en regional plattform mellan forskning, utbildning och de kreativa och kulturella näringarna i Västernorrland. Projektet har etablerat en plattform och tagit fram ett webbaserat matchningsverktyg för kreativa och kulturella näringar. Vi har tillsammans med Landstinget och Länsstyrelsen tagit fram ett handlingsprogram för de kulturella och kreativa näringarna. Projektet har utvärderats och visar på positiva resultat. Detta behöver nu revideras utifrån den roll som Kommunförbundet ska ha i frågor som rör regional utveckling och tillväxt.

5 Arbetsmarknad och kunskap Skulle göras har gjorts resultat Kommentar Vuxenutbildningen viktig för välfärden Intensifiera arbetet tillsammans med de ansvariga för vuxenutbildningen ute i kommunerna för att försvara möjligheterna till vuxnas lärande. Vuxenutbildningen har skapat en samarbetsgrupp kring yrkeshögskoleutbildningar. Vi samordnar ansökningar och utbud av gymnasiala yrkesutbildningar. De riktade medlen från staten för yrkesutbildningar fortsätter. För bästa möjliga utväxling fördelar kommunerna ansökningar och utbud mellan sig. Vi erbjuder även fortsättningsvis länets organisationer för vuxenutbildning möjlighet att presentera sina yrkesutbildningar på en gemensam hemsida; Kompetensförsörjning för länet Länsorganisationerna måste samverka i högre utsträckning för att minska arbetslöshet och hitta rätt kompetens för rätt arbete. Skolhandläggaren har deltagit i ledningsmöten med länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen angående kompetensförsörjning. Genom våra samtal har vi fått upp vuxenutbildningens betydelse på dagordningen. besöksnäringens utveckling Visit Västernorrland ska lyfta besöksnäringen Förse besöksnäringen i Västernorrland med statistik och analyser för att möjliggöra strategiska beslut kring turismutveckling. Månatliga nyhetsbrev med analys av den senaste statistiken och framtagande av rapporter till olika intressenter i länet utifrån deras behov. En ökad kunskap om Västernorrlands förutsättningar och utveckling. Västernorrland är bäst i Sverige när det gäller ökning av antalet gästnätter, omsättning och andelen utländska besökare Föreslå ett hållbart arbetssätt och en fungerande samarbetsorganisation för besöksnäringens utveckling i en framtida regionbildning. Genomfört en process i tre steg där vi tillsammans med ett 40-tal aktörer tydliggjort hur vi kan formera våra framtida insatser för att utveckla besöksnäringen. Processen har letts av Kairos Future. Vi har fått ett underlag som kan användas av Visit Västernorrlands styrgrupp i de organisationsprocesser som nu pågår. Turismen i Västernorrland ökar mest i Sverige.

6 Ungdomars utbildning, arbete och inflytande Ungas lärande och utbildning Skulle göras har gjorts resultat Kommentar Gymnasiesamverkansavtalet övergår i praktisk handling Samordna dimensionering och utbud utifrån att samtliga kommuner skrivit under gymnasiesamverkansavtalet. Tätare möten med berörda yrkesgrupper för att samordna och stödja de olika delarna i processen. Två utredningar har undersökt hur gymnasierna påverkas av samverkansarbetet. Tillsammans med kommunerna har vi tillsatt en projektledare för att genomföra avtalet. Start årsskiftet. Det är många komplexa system som påverkas av ett gemensamt utbud: information, antagning, programpeng och ansökan. Vi arbetar för visionen 100% måluppfyllelse Använda visionen om att alla elever ska uppnå målen i kursplan och läroplan som en ledstjärna för arbetet. Internationell skolutveckling Tjänstemännen har tagit fram en strategi och arbetet har inletts för att förverkliga den. Skolcheferna delar en gemensam bild av hur de ska arbeta tillsammans med många frågor. Politikerna vill gå över partigränserna för att forma en politisk strategi för samverkan i länet. Fortsätta arbetet inom vårt projekt Länssamverkan för internationell skolutveckling som avslutades i december Fokus har varit att få med internationalisering som ett prioriterat område inom utbildningsförvaltningarnas måldokument. Ökad prioritering av internationalisering i skolans måldokument. I såväl kvalitetsredovisningar som i verksamhetsplanering har internationell skolutveckling fått en stärkt ställning. Såväl skolchefer som politiker bekräftar vikten av internationella perspektiv. Men det skiljer något mellan olika kommuner. Entreprenörskap i skolan Lyfta entreprenörskap i skolan som är en röd tråd som genomsyrar skolreformerna. Vi samordnar arbetet i projektet ESA Entreprenörskap, Skola, Arbetsliv som ägs av Sundsvalls kommun. Arbetet fortlöper väl med huvudadministratörer i varje län. Förutsättningar för att kommunerna självständigt ska kunna arbeta med entreprenörskap i skolan har förbättrats. En säkrad kvalitet i praktiken är krav som följs upp av Skolinspektionen. Vägledning för framtiden Utveckla arbetssätt och förankring av studie- och yrkesvägledarnas roll både inom skola och vuxenutbildning. Under året har vi arrangerat en stor, länsgemensam träff, med 50 studie- och yrkesvägledare i Kommunförbundets regi. Den strategiskt viktiga yrkesgruppen studie- och yrkesvägledare ska fortsätta att träffas i Kommunförbundets regi. Vägledarna möter de unga och är ofta en brygga mellan elevens önskningar och samhällets behov.

7 Skulle göras har gjorts resultat Kommentar Ungas arbete och försörjning Kunskap om ungas etablering på arbetsmarknaden Ta fram och sprida kunskap om kvalitetssäkrade metoder kring hur vi kan hjälpa unga att ta plats på arbetsmarknaden. har gjort en analys av effekterna av de olika arbetsmarknadspolitiska insatser, finansierade av Europeiska Socialfonden (ESF), som gjorts i länet för unga. Analysen presenteras i rapporten Unga och arbete. Kunskapsöversikten finns nu för framtida strategiska beslut kring insatser för att stödja unga in på arbetsmarknaden. Analysen visar bland annat att allt för stort fokus på individen kan medföra att de strukturella hindren glöms bort. Dessa är viktiga att lyfta inför kommande programperiod av ESF. Vi har kartlagt hur kommunerna hanterar sin skyldighet att ta reda på hur de under 20 år är sysselsatta om de inte går i gymnasieskolan. Kartläggningen visar att det är stora skillnader mellan kommunerna. Lagstiftningen upplevs också som otydlig och det saknas vägledning i hur den skall tolkas och tillämpas. Underlaget blir en grund för våra fortsatta insatser. Unga utanför behöver stöd till studier och arbete. Många av insatserna görs i projektform, inte minst med stöd från Europeiska socialfonden, men det saknas kopplingar till länets lärandeplan. Ungas inflytande och välfärd Uppföljning behövs för att kunna göra rätt insatser Stödja kommunerna i deras uppföljningsarbete av ungdomspolitiken Vi har uppmuntrat kommunerna att anlita för att bearbeta och analysera den lokala uppföljningen av ungdomspolitiken via enkäten LUPP. Kommunerna har valt att anlita FoU, vilket innebär samordningsvinster. De lokala rapporterna blir billigare samtidigt som kvalitet och analyser förbättras. Då kommunerna valt att anlita FoU kan de lokala perspektiven kompletteras med ett regionalt. Kommunförbundet har också beviljats RTP-medel till en regional analys. Unga som resurs i det regionala utvecklingsarbetet Genomföra en förstudie om hur unga kan involveras i det regionala utvecklingsarbetet. Vi har ansökt och beviljats kr från Landstinget och Länsstyrelsen till en förstudie om unga som resurs i det regionala utvecklingsarbetet. Utredare har rekryterats. Förstudien pågår och kommer att finnas klar i april Utveckla samarbetet mellan kommunerna kring ungas inflytande samt hur deras engagemang ska kunna tas tillvara i kommunernas styr- och beslutsprocesser. Vi har arrangerat tre kunskapsdagar kring fritidsgården som stödjande miljö i det förebyggande och främjande ungdomsarbetet. Under dagarna varvades inspel från forskning med workshops och erfarenhetsutbyte. Ökade kunskaper om barnrättsperspektivet och i metoden motiverande samtal. Ungas intresse för att delta i en kommuns styr- och beslutsprocesser börjar ofta i det lilla. Att få hjälpa till på fritidsgårdens kafé, eller att planera ett utbyte med unga i ett annat land är ofta en utbildning i demokrati och eget ansvar. Kunskap om nuläget ger bra grund för strategiska beslut.

8 Social omsorg, vård och stöd för ett tryggt liv Övergripande utvecklingsarbete Skulle göras har gjorts resultat Kommentar Gemensam ledningsstruktur Utveckla en struktur för ledning i samverkan mellan Landstinget och länets kommuner. Detta bl a för att diskutera och fastställa gemensamma prioriteringar. Vi har tagit fram en struktur för hur frågor ska processas och förankras som är gemensamma för kommunerna och för landstinget i de frågor som även berör dem. Tydliga forum där prioriteringar och beslut kan fattas kring gemensamma frågor. Dessa är: - SocialKOLA (politisk nivå) - Beredningsgrupp SocialKOLA - Chefsnätverk Gemensamma avtal och överenskommelser upprättas som beskriver vem som gör vad. Hemsjukvårdens kommunalisering Samordna kommunernas förberedelser inför övertagande av hemsjukvården från Landstinget. e-hälsostrategiskt arbete i kommunerna Vi har i det gemensamma projektet tagit fram och förankrat ett avtalsförslag med ansvarsfördelning och ekonomisk analys inför förhandlingar om skatteväxlingsnivå och kommunalt övertagande av personal. Samtliga kommuner och Landstinget har tagit beslut om att föra över hemsjukvården och antagit avtalsförslaget. Ansökan till regeringen om skatteväxling från Landstinget ska vara inlämnad senast oktober Detta är en stor reform som berör personal, skattesatser och medborgare. Arbetet har gått smidigt tack vare en väl genomtänkt process för genomförandet, en extern projektledare samt de tydliga strukturer vi har för att processa gemensamt utvecklingsarbete. En arbetsmodell att användas även för annat utvecklingsarbete. Vi stöttar kommunerna i arbetet med implementering av den e-hälsostrategi som antagits under Vi har skapat en styrgrupp som har till uppgift att bevaka så att alla parter tar sig an strategin. Med vår hjälp har kommunerna infört ett IT-baserat ordinationsverktyg. Upprättat en överenskommelse med Landstinget kring en tjänstelegitimation som gör att man kan logga in säkert i flera olika IT-system. Kommunerna har tillgång till säker inloggning i flera olika IT-system via sk SITS-kort. Vi har sökt finansiering från SKL för att utveckla kunskaper kring e-hälsa och genomfört utbildning. Nya kunskaper kring nyttan av ITstöd, både för organisationen och medborgarna, underlättar arbetet ute i verksamheterna. Stöd kring uppföljningssystem Det ska bli lättare att hitta kunskap Stödja kommunerna i att använda vetenskapliga databaser för att hitta resultat från forskning att använda i det egna arbetet. Vi har utvecklat en workshopmetod som har testats av en arbetsgrupp i Sundsvall. Inför workshopen har arbetsgruppen formulerat ett antal frågor som de med stöd av oss skulle söka svar på från vetenskapliga databaser. En arbetsgrupp har testat workshopmetoden. En förutsättning är att kommunen har abonnerat på databasen socialtjänstbiblioteket som de erbjuds via SKL. Under 2012 hade två av länets kommuner detta abonnemang.

9 Skulle göras har gjorts resultat Kommentar Uppföljning för verksamhetsutveckling Hjälpa kommunerna att använda ett webbaserat uppföljningssystem där socialarbetarna enkelt kan sammanställa data och följa upp resultat av gjorda insatser. Det har varit en stor efterfrågan och vi har utbildat personal inom flera verksamheter. Verksamheterna är igång med uppföljningssystemet. Förutom Missbruks- och beroendeområdet är nu Barn- och unga också aktiva. Äldreområdet Arbete med kvalitetsregister avgörande för bättre vård Stödja kommunerna att i sin verksamhetsutveckling använda resultaten i olika kvalitetsregister för vård av sjuka äldre. Vi har genomfört 4 st kunskapsdagar med ca 100 deltagare kring användningen av kvalitetsregistret Senior Alert samt utbildning i arbetssätt för att förebygga vårdskador. Tillsammans med Landstinget och ansvariga för Senior Alert har vi genomfört en 3 månaders teamutbildning kring ständiga förbättringar i vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. (ca 40 pers) 2 utbildningsdagar med 70 deltagare kring användandet av Palliativregistret som syftar till att förbättra vården i livets slutskede. Temadagar för läkare och sjuksköterskor i att föra svåra samtal i livets slutskede. Bättre kunskaper i att använda registren och för att systematiskt förbättra vård och omsorg. Knappt 3 miljoner i prestationsersättningar för uppnådda nationella mål. Alla kommuner och Landstinget nådde den nationella målnivån på 70 % registrering av vården av enskilda patienter vid livets slut. Att vi nådde målet gav länet drygt 5 miljoner kronor i prestationsersättningar från socialdepartementet. Västernorrland har lyckats bra med arbetet även sett ur ett nationellt perspektiv. Nu finns ett bra underlag för att fortsätta att förbättra vården. Stödja kommunerna i att börja använda ett nytt kvalitetsregister; BPSD-registret, som omfattar Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom. Under 2012 har totalt 28 team fått utbildning i BPSD-registret vid 7 olika utbildningstillfällen. Totalt har över 110 personal fått utbildning i förebyggande åtgärder inom området. 129 registreringar har skett i BPSD-registret och det ger ett bra underlag för att utveckla vården och närmare 1 miljon i prestationsmedel till länets kommuner. Arbetet fokuserar på att minska beteendemässiga och psykiska symtom så som aggressivitet, oro, sömnstörningar och hallucinationer hos personer med demenssjukdom. Minska användningen av läkemedel Minska användningen av olämpliga läkemedel till äldre. Två kunskapsdagar för att inspirera till att ersätta olämpliga läkemedel för äldre med omvårdnad (ca. 300 deltagare.) identifiera framgångsfaktorer inom äldreomsorgen I länet har användningen avolämpliga läkemedel minskat med 8,4%. Kunskapsdagarna har varit en av flera insatser som gjorts inom ramen för satsningen. Analysera hur kunskap och goda erfarenheter från förändringsarbeten inom äldreomsorgen kan implementeras och användas av fler. Genom datainsamling på 6 olika äldreboenden har vi identifierat de faktorer som leder till framgång ur både organisations och brukarperspektiv. Delresultat presenterade vid ett öppet seminarium i november. Analys arbetet är i slutfasen. Under 2013 redovisas resultatet och våra reflektioner i en FoU-rapport. Fortsätta vårt prisbelönta forskningsprojekt kring hur informations- och kommunikationsteknologi kan stödja äldre anhörigvårdare i glesbygd. Vi testar ny teknik som gör det möjligt att, oavsett geografiska avstånd, ge individuellt anpassat anhörigstöd till personer som annars inte har möjlighet att delta i anhörigstödsaktiviteter som ordnas av kommunerna. Stödet är otroligt värdefullt för dem som vårdar nära anhöriga i hemmet. Förutom att underlätta den aktuella vårdsituationen kan det bidra till en rikare tillvaro med bland annat glädje, mindre ensamhet och en känsla av ökad delaktighet i samhället. Vetenskaplig artikel accepterad för publicering i European Journal of Ageing. Arbetet är en del av Madeleine Blusis doktorsavhandling vid Mittuniversitetet om hur äldre anhörigvårdare i glesbygden upplever IKT-baserat anhörigstöd genomförs de sista delarna i studien.

10 Skulle göras har gjorts resultat Kommentar Vår kompetens efterfrågas på nationell nivå Eva Rönnbäck, chef för FoU enheten, agerar sakkunnig i utformandet av ett nationellt bedömningsinstrument inom äldreomsorgens biståndshandläggning. Arbetet har slutförts under året. Ett nationellt bedömningsinstrument som kommer att implementeras inom ramen för den nationella satsningen Äldres behov i centrum. Eva har även medverkat i den vägledning som Socialstyrelsen gett ut kring Äldres behov i centrum. Anders Engelholm, utvecklingsledare inom äldreområdet, deltar som nationell expert för Socialstyrelsen samt Hjälpmedelsinstitutet för att utveckla vården kring inkontinens. Varit med och utvecklat nya nationella kvalitetsindikatorer till öppna jämförelser inom området inkontinens för äldre på Socialstyrelsen. Hösten 2012 genomförde Socialstyrelsen den första nationella mätningen med öppna jämförelser där kvalitetsindikatorer kring inkontinens kring äldre varit med. Totalt svarade 2600 enheter från hela Sverige. Resultatet analyseras och kvalitetssäkras just nu på Socialstyrelsen i samverkan med Nikola-nätverket där Anders Engelholm ingår. Minska användning av läkemedel Minska användningen av olämpliga läkemedel till äldre Tillsammans med Landstinget har vi haft utbildningar kring risker av att använda läkemedel på fel sätt och hur omvårdnad ibland kan ersätta behovet av läkemedel. Ökad medvetenhet kring olämpliga läkemedel och en faktisk minskning av användandet med 8,4 % i länet inom 3 läkemedelsområden. Utbildningarna har filmats och finns på landstingets hemsida för att fler ska kunna ta del av kunskapen också fortsättningsvis. Individ- och familjeomsorgen Förbättrad uppföljning av insatser för barn och unga Förbättrad uppföljning av insatser för barn och unga som möter socialtjänsten. Vi har tillsammans med kommunerna tagit fram kvalitetskriterier för upphandling av HVB. En revidering och byte av system för uppföljning av nöjdhet med HVB, baserat på socialsekreterarnas omdöme, har gjorts som innebär att det är enklare och snabbare att se resultatet av uppföljningen. Arbetet leder till tydliga och uppföljningsbara krav på kvalité på HVB-vård för Barn och Unga Implementera modellen för brukarmedverkan bland unga. Västernorrlands modell har utarbetats tillsammans med Härnösand, Kramfors, Sundsvall och Örnsköldsvik i samarbete med Allmänna barnhuset och projektet Barn och ungas brukarmedverkan. Modellen prövas i de 4 deltagande kommunerna samt i Bräcke, Jämtland. Övriga kommuner i Västernorrland har förklarat att de kommer att gå med och pröva modellen under I fem kommuner har barn kommit till tals om hur de upplever mötet med socialtjänsten och deras erfarenheter tas tillvara för att utveckla verksamheten. Arbetet har uppmärksammats på nationell nivå och ett samarbete med SKL och utbildning om barnets rättigheter har inletts. Information om modellen har getts vid seminarier och konferenser. Intervjua barn i samhällsvård kring deras upplevelser av placeringar som avlutades oplanerat, så kallade sammanbrott, samt delge resultaten. Vi har intervjuat barn om deras upplevelser och också föreläst och anordnat workshops för att sprida kunskap till dem som arbetar med frågorna. Forskningen banar ny väg och ligger i framkant på kunskapsutvecklingen både nationellt och internationellt. Forskningen finansieras av FAS och Allmänna barnhuset och delar av arbetet ingår i en doktorsavhandling som Viktoria Skoog ska disputera med under 2013.

11 Skulle göras har gjorts resultat Kommentar Missbruks- och beroendevården Implementera de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården genom projektet Kunskap till praktik. 567 personer har genomgått den nationella baskursen och tre fördjupningskurser inom missbruks- och beroendevården. Vi har inför 2013 utarbetat en finansieringsmodell för en hållbar och långsiktig kompetensutveckling i länet. Kunskapsutveckling i kommuner och Landsting säkerställd var tredje och sista året för projektet Kunskap till Praktik som vi drivit tillsammans med Landstinget med finansiering från SKL. Implementera system för uppföljningssystemet, Loke (Lokal Evidens). Uppföljningssystemet Loke har under året implementerats i Sundsvall, Örnsköldsvik, Sollefteå och Härnösand. Verksamheter inom missbruksoch beroendevården i länet arbetar systematiskt med uppföljning och utvärdering lokalt vilket är en förutsättning för en mer evidensbaserad praktik. Arbetet med uppföljningssystem är nu en del av basutbudet inom vilket säkerställer ett fortsatt arbete efter projektets avslut. Tillsammans med Landstinget har vi utvecklat en behandlingslinje för vård av personer med alkoholproblematik i syfte att tydliggöra vem som gör vad och hur de ska samverka. Behandlingslinjen klar att prövas i kommuner och landsting som ett led i en länsgemensam policy. Behandlingslinjer är kvalitetssäkrade patientprocesser som beskriver den enskildes väg genom vården för en diagnos eller behandling. Behandlingslinjer ska bidra till att skapa en god och jämlik vård för den enskilde. Socialpsykiatri och psykisk ohälsa Fortsatta utbildningsinsatser för baspersonal Genomföra utbildningsinsatser för baspersonal inom kommuner och landsting som i sitt arbete kommer i kontakt med personer som har psykisk ohälsa. Vi har genomfört en utbildning kring arbetslivsinriktad rehabilitering metoden Supported Employment/IPS som rekommenderas i de nationella riktlinjerna. Det är en effektiv metod för personer med svåra psykiska funktionsnedsättningar att nå och få ett arbete. Vård- och stödsamordnarutbildning utbildning enligt ACT-modellen (Assertive Community Treatment), psykiatrisk rehabilitering och återhämtning samt brukarmedverkan. Personal som arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommunerna har fått utbildning i metoden. 27 deltagare har fått kunskap om dessa metoder som bevisats ge goda resultat. Sollefteå kommun arbetar nu utifrån metoden IPS. Flera andra kommuner har också visat intresse för metoden. Brukarrevisionen Utveckla brukarrevisioner för att utveckla verksamheterna inom kommuner och Landsting. Vi har genomfört fyra revisioner, en dialogutbildning för socionomstudenter vid MIUN, föreläst om brukarrevisionsarbetet och verkat som rådgivare för personal vid Sundsvalls sjukhus psykiatriska klinik samt deltagit i FoU-Panelen i Västerbotten. Revisionerna ger verksamheterna konkreta förslag på förbättringsåtgärder. Ökad kunskap om hur brukarnas perspektiv kan medverka till att utveckla verksamheten. Brukarrevisionen har under 2012 också haft som mål att förbereda avknoppningen från till att bilda ett Socialt Företag som har till syfte att erbjuda tjänster som brukarrevision. I december 2012 bildades Erfarenhetsforum i Västernorrland ekonomisk förening.

12 Miljö- och samhällsbyggnad för en hållbar utveckling Skulle göras har gjorts resultat Kommentar Tillsammans med andra aktörer i länet systematiskt förbättra vår omvärldsbevakning och analys så att den skapar underlag för strategiska beslut i skapandet av en attraktiv och hållbar region Vi har i vår omvärldsbevakning identifierat verktyget REAP (från SEI, Stockholm Environment Institute). Med stöd av detta har vi analyserat var vi ska sätta in åtgärder för att uppfylla miljömålet begränsad klimatpåverkan. Analysen visar att det i Norrland är bostäder och transporter som vi bör fokusera på för att minska koldioxidutsläppen. Detta blir input till våra handlingsprogram och projekt som vi sjösätter under Hållbarhet i projekt och verksamheter Ett hållbarhetsprojekt med helhetssyn Utveckla ett samverkansprojekt tillsammans med kommunerna, Landstinget och Länsstyrelsen. Genom projektet Co2 Free har vi tagit del av goda exempel från andra europeiska regioner när det gäller effektiva energi- och klimatåtgärder. Erfarenheterna ska implementeras i vår region genom ett nytt regionalt hållbarhetsprojekt. Energiprojekt för kunskap och attitydpåverkan Projektansökan beviljad för det regionala projektet Hållbar framtid Västernorrland. Fem av länets kommuner samt Landstinget är med i projektet som delfinansieras av Länsstyrelsen. Aktiviteterna, på såväl regional som lokal nivå, ska bidra till genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin och förstärka samarbetet inom SEKOM Y. Starta upp projektet Baltic Energy tillsammans med partners i länet och i Finland. Vi har arbetat med att sprida kunskap, påverka attityder samt utveckla metoder inom miljöanpassad kyla och värme, microproduktion av el samt energi- och klimatåtgärder. 8 förstudier som visar hur olika verksamheter kan spara energi - framförallt elenergi. Flera av dessa visar att det är möjligt spara minst 20 % av verksamhetens energiförbrukning. Vi arrangerade en temadag kring frikyla för ca 70 intresserade fastighetsägare, industrier, kommuner samt energistudenter. Många nya kontakter skapades under dagen, och några har planer på att vidta åtgärder för att minska sin energiförbrukning. projekt miljösamverkan västernorrland Nytt initiativ under året från kommunerna. Tillsammans med kommuner och Länsstyrelse har vi arbetat fram ett projekt för att utveckla ett modernt miljöarbete och nå de regionala miljömålen. Projektledare är rekryterad och börjar i april då vi drar igång projektet. Det är enkelt att spara 20% av sin energiförbrukning. Vi visar hur.

13 Skulle göras har gjorts resultat Kommentar På begäran starta upp nytt Energikontor Starta upp ett nytt Energikontor i och med att det nuvarande avslutas. Verksamhetsledare rekryterad och ansökan till Energimyndigheten beviljad. Nätverksträffar och utbildningsinsatser för de kommunala energioch klimatrådgivarna samt andra berörda aktörer i länet. Utbildning inom bland annat solcell, transport, värmepumpar, frikyla och ventilation. Vi medverkat i och bidragit med kompetens i flera pågående projekt i länet. Energikontoret har också förberett och ansökt om ett projekt för att hjälpa företag att minska sin energiförbrukning. Verksamheten i full gång och samtliga, av energimyndigheten uppställda mål, har infriats trots att verksamheten endast varit igång i 8 månader. Energimyndigheten har beviljat finansiering till projektet som har en potential att spara energi motsvarande 1050 MWh. Uppdraget är att samordna energi- och klimatrådgivningen i länet och att fungera som regional energiaktör och resurs för energifrågor. Att skapa hållbara städer Tillsammans med Trafikverket arrangera ett framtidsseminarium om hur vi kan skapa den goda staden i vår region och informera om det nationella projektet Hållbara städer där kommunerna kan ansöka om medel för planeringsprojekt. Vi har diskuterat ett projekt i linje med Hållbara städer med Sundsvall. Idén var att utveckla projektet Norra kajen med stöd av KTH till ett Norra djurgårdsstaden i miniformat. För närvarande har vi inte lyckats skapa projektpengar för att starta projektet. Fortsatt utbildning i Plan- och bygglagen Erbjuda kommunerna fortsatt kompetensutveckling inom den nya plan- och bygglagen (PBL). Ett projekt om hållbara transporter Starta projektet Hållbara Västernorrland som ska stärka hållbara transporter i någon eller några kommuner. Kommunerna har under året erbjudits ett flertal utbildningsinsatser inom PBL systemet. De flesta har arrangerats via webbseminarier. Örnsköldsviks kommun driver redan ett projekt för hållbara transporter. Kramfors och Härnösand har startat egna aktiviteter inom projektet. Ökad kunskap om den nya Planoch bygglagen. Utbildningen skett i samråd med Länsstyrelsen samt den nationella kommittén för en ny PBL. Hållbara transporter omfattar kollektivtrafik, cykel och gång. Vi har planterat 50 träd genom VI-skogen för att bidra till jordens lungor

14 Med kunskap utvecklar vi välfärden Samverkan ger framgång Ett av våra verktyg för att stimulera och stötta kommunerna i sitt utvecklingsarbete är våra uppskattade kurser, utbildningar och kunskapsdagar. Under året har vi genomfört 60 utbildningar och kunskapsdagar med sammanlagt drygt deltagare. Antalet deltagare är till och med högre än ifjol då vi hade ett rekordår med drygt deltagare. Vi har under året bland annat gjort stora utbildningssatsningar inom äldreområdet men kunskapsdagarna omfattare alla våra verksamhetsområden. Här nedan ser du ett axplock av 2012 års aktiviteter. Några av våra utbildningar och kunskapsdagar: Familjehemsdagar Grundläggande projektledarutbildningar (4 st) Retorik för projektledare (2 st) Byanät för bredband i världsklass Bygg- o miljöpresidiekonferenser Biogasdag Frikyla Kyla nu och i framtiden Introduktion av kvalitetsregister för BPSD Integrerade mottagningar Utvecklingsakademi för MAS och Verksamhetschef Mötesdagar för LSS- o biståndshandläggare Barn i samhällsvård då, nu och framåt Utbildning vård- och stödsamordning Lex Sarah o metod för risk- o händelseanalys Fritidsgården som stödjande miljö FoU-seminarieserie (5 st) Verksamhetsnytta av e-hälsa SARA:SV Strukturerade hot- o riskbedömningar Kognitiva hjälpmedel Support Employment att komma tillbaka i arbete Kommunal protokollskrivning i praktiken Kommunalrättsdag Dokumentation, offentlighet och sekretess i skola/förskola särskilt elevhälsan Omvårdnad vid urininkontinens Politiker beslutar och tjänstemän verkställer Våra kommuner är för små för att ensamma lösa alla de uppgifter som åligger en kommun. Ett av Kommunförbundets viktigaste uppdrag är därför att stimulera och utveckla samverkan mellan länets kommuner och andra regionala aktörer. Jag vill lyfta några exempel från året som gått. Tillsammans med flera av kommunerna och Allmänna barnhuset har vi utvecklat en enkel och effektiv metod, för att lyssna på barnens upplevelser av mötet med socialtjänsten, kallad Västernorrlandsmodellen. Barnen är experterna som kan tala om för oss vad de behöver. Arbetet ligger i framkant nationellt och har rönt stor uppmärksamhet runt om i Sverige samt hos departement och SKL. Engagemanget ute i kommunerna är stort på alla nivåer. För att utveckla e-samhället är det särskilt tydligt att en kommun inte ensam kan ta fram professionella elektroniska tjänster. Under 2012 har vi inlett en ny process för IT-samverkan för att hitta lämpliga organisatoriska lösningar som kan ta tillvara de fördelar som ett utvidgat samarbete kan ge. Processen för en gymnasiesamverkan har tagit fart och vi kommer allt längre med att skapa ett gemensamt gymnasieutbud i länet. Därmed minskar vi antalet tomma platser i gymnasieskolan samtidigt som vi breddar utbud och kvalitet. Under året har vi tillsammans skapat en bra grund för de kommande årens utvecklingsarbete för hållbarhetsfrågorna. Västernorrlands Energikontor fick en behövlig nystart under vårt huvudmannaskap, vi inledde också projektet Miljösamverkan som ska utveckla en gemensam myndighetsutövning inom miljöbalkens område, och vi har arbetat hårt för att samla kommuner, landsting och länsstyrelse under ett gemensamt hållbarhetsprojekt som drar igång Kommunförbundets initiativ till en fortsatt regionprocess hoppas vi ska resultera i en Kommunernas region år En region som stärker det kommunala inflytandet på regionens utveckling och samtidigt knyter kommunerna närmre varandra. Charlie Wallin tf direktör

15 Resultaträkning Balansräkning Rörelsens intäkter Not Förbundsavgifter allmänna Förbundsavgift AV-media Projektbidrag Övriga intäkter Summa intäkter Rörelsens kostnader Externa kostnader projekt Externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner 0 0 Resultat före finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter och kostnader Resultat av placeringar Ränteintäkter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat före skatt Årets skatt Årets över/underskott Tillgångar Not Anläggningstillgångar Inventarier Omsättningstillgångar Kundfordringar Förutbetalda kostnader, upplupna intäkter Övriga kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa tillgångar Skulder & eget kapital Eget kapital Grundkapital Dispositionskapital Årets underskott/överskott Summa eget kapital Kortfristiga skulder Förskott/reserverade medel Skatteskuld Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder Summa skulder & eget kapital Medlemsavgiften för den allmänna verksamheten har 2012 varit 30,32 kr/invånare räknat på invånarantalet den 1 nov Bokslutskommentar: Även för 2012 så visar bokslutet ett mindre överskott med kronor. Verksamheten har drivits med en bra överensstämmelse mot lagd budget med ett verksamhetsunderskott på kronor. Detta underskott har uppvägts av finansiella intäkter. Verksamheten som helhet har för 2012 legat något lägre avseende såväl intäkter som kostnader. I övrigt har tillskotten i form av projektbidrag från Socialdepartementet via SKL fortsatt i samma omfattning som föregående år, medan övriga projektbidrag varit något lägre. Projektaktiviteterna är fortfarande en stor del av vår verksamhet och delfinansierar därmed också vår personalbemanning och vissa OH-kostnader.

16 Tilläggsupplysningar till balans- och resultaträkning Bolagets årsredovisning har upprättats enligt bokföringslagen och bokföringsnämndens allmänna råd. Fordringar upptas till det belopp, som efter individuell bedömning, beräknas bli betalt. Materiella anläggningstillgångar avskrivs med 10 respektive 20 procent med hänsyn till inventariernas nyttjandetid. Not 1 Externa rörelsekostnader Allmänna rörelsekostnader Lokalkostnader Resekostnader Annonser, mässor, representation mm Kurser och konferenser Projektbidrag AV-media Summa rörelsekostnader Not 2 Personalkostnader Antal anställda varav män varav kvinnor Löner och ersättningar Sociala avgifter enligt lag & avtal Pensionskostnader Övriga personalkostnader Summa personalkostnader (Styrelsearvoden ingår ej, ingår i allmänna rörelsekostnader) Under året har 16 st varit fast anställda och 14 st varit projektanställda. Not 3 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Avgår: ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Avskrivning har skett med 10 resp 20 % med hänsyn till inventariernas nyttjandetid. Not 6 Likvida medel Bank Summa likvida medel Not 7 Förskottsreserv. projektmedel Missbruksberoende E-hälsa Bas Y psykiatri FoU inom socialtjänstens område Mest sjuka äldre/analys Stödstrukturer Vård i nära relationer Luftvård IT i vården Ungdomsarbetslöshet Bästa resan PolicYnet Energikontoret Förstudie Ungdomspolitik Mid Sweden Office Evidens Barn och unga skl Hållbar ledningsstrategi FoU Brukarrevision Audit Dudit Timrå HAP ASI Örnsköldsvik Familjehemsdagar Summa projektmedel Not 8 Övriga kortfristiga skulder Personalskatter Pensioner Övriga skulder Summa kortfristiga skulder Not 4 Förutbetalda kostnader, upplupna intäkter Upplupna fordringar projekt CMC Mobila tjänster CO2FREE PolicYnet Visit Västernorrland Samverkanprojekt Hans E Konferens för rektorer Upplupna fordringar Länsstyrelse Y/Z Övrigt Summa förutbetalda kostnader, upplupna intäkter Not 9 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterlöneskuld Arbetsgivaravgifter Övriga skulder Summa Not 10 panter och ansvarsförbindelser Pensionsåtagande. Förbundets pensionsåtagande tryggas genom en gemensam pensionsstiftelse med Sveriges kommuner och landsting. Förbundets pensionsåtagande uppgår till kr och vår andel av pensionsstiftelsens tillgångar var vid bokslutstillfället kr. Förbundet har alltså ett underskott i stiftelsen med kr. Not 5 Kortfristiga placeringar *) Anskaffningsvärde Marknadsvärde Bokfört värde *) Placeringar i enlighet med finanspolicy

17 Styrelse och revisorer Revisionsberättelse Härnösand den 21 februari 2013 Glenn Nordlund (S) Örnsköldsvik Ordförande Anders Gäfvert (M) Ewa Lindstrand (S) Härnösand Timrå 1:e vice ordf 2:e vice ordf Peder Björk (S) Sundsvall Lars Persson (FP) Sundsvall Elisabeth Lassen (S) Sollefteå Sten-Ove Danielsson (S) Ånge Else Ammor (M) Sundsvall Hans Brynielsson (KD) Sundsvall Tomas Tejle (V) Sollefteå Bertil Böhlin (C) Kramfors Charlie Wallin Tf direktör Ersättare Micael Melander (S) Kramfors Lena Österlund (S) Sundsvall Elvy Söderström (S) Örnsköldsvik Niclas Edén (C) Timrå Leif Östberg (FP) Sollefteå Fred Nilsson (S) Härnösand Kim Ottosson (V) Sundsvall Jerry Pehrsson (S) Sollefteå Bengt Sörlin (M) Sollefteå Lars Näslund (M) Örnsköldsvik Tomas Q Nilsson (MP) Härnösand Revisorer Vår revisionsberättelse har avgivits Åke Lundgren Godkänd revisor Ernst & Young AB Kurt Sjöstedt Roger Frisk Tore Molberg

18 Personal vid årsskiftet 12/13 Charlie Wallin Tf direktör projektsamordnare e-förvaltning Åsa Claeson-Nordin Utvecklingsledare kultur, fritids- och ungdomsfrågor Gunhild Nyberg Utvecklingsledare socialtjänst Anders Engelholm Utvecklingsledare socialtjänst Äldreområdet och hälso- och sjukvården Stefan Paulsson Samordnare utbildning och arbetsmarknad Lars Brännström Utvecklingsledare miljö- och samhällsbyggnad Maarja Edman Verksamhetsledare Visit Västernorrland Peter Sagebro Turismsamordnare Visit Västernorrland Birgitta Edin Ekonomi och administration Kirsi Wahlström Kommunikationsstrateg Kerstin Brandelius Johansson Verksamhetschef Mid Sweden European Office Marlene Deogan Adviser European Affairs Mid Sweden European Office Linn Tomasdotter Adviser European Affairs Mid Sweden European Office Håkan Grundel Verksamhetsledare Energikontor Västernorrland Eva Rönnbäck Chef, Socionom och fil dr i socialt arbete Rolf Dalin Statistiker och forskningsstöd David Rosenberg Socionom och fil dr i socialt arbete Madeleine Blusi Leg. sjuksköterska och doktorand i omvårdnad Viktoria Skoog Socionom och doktorand inom socialt arbete Helene Hillborg Arbetsterapeut och med dr i handikappvetenskap Göran Bostedt Docent i statvetenskap Anders Fisk Socionom och handledare. Ansvarig för praktikcentrum Susanne Åhlén Samordnare för Brukarrevision Ulrika Ekebro Auktoriserad Socionom och processledare Hannah Oldenmark Auktoriserad socionom och processledare Sirpa Virtanen Utvecklingsledare länsgemensam kunskapsutveckling socialtjänst Birgitta Gardemyr Utvecklingsledare barn och unga Vill du kontakta någon av oss använd: fornamn.efternamn@kfvn.se eller ring: