Boverkets byggråd nr 78 Tid: 9 februari 2011 kl Plats: Östasiatiska museet, Skeppsholmen, Stockholm

Transkript

1 Boverkets byggråd nr 78 Tid: 9 februari 2011 kl Plats: Östasiatiska museet, Skeppsholmen, Stockholm Deltagare Ledamöter Björk Monica Björs Mats Celinska Karolina Chantereau Yves Dobi Magdi Eklund Anna Everitt Magnus Gustavsson Gösta Kumar Yogesh Larsson Karl Eric Liedman Anna Ludvigsson Arne Luther Marie Louise Permats Britta Rosenkilde Anders Rådberg Åke Södersten Lena Ej medverkande: Andersson Jonas Gehlin Signhild Janson Magnus Konradsson Anders Sundberg Kajsa Byggmaterialindustrierna Byggherrarna Handikappförbundens Samarbetsorgan Svenska Teknik&Designföretagen Kvalitetsansvarigas förening Sveriges kommuner och landsting Installatörerna (ersättare) SABO Fastighetsägarna Försäkringsförbundet Föreningen Sveriges VVS inspektörer (ersättare) Stadsarkitektföreningen Astma och allergiförbundet Svensk Ventilation Trä och möbelindustriförbundet Sveriges Byggindustrier Villaägarna Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer Energi och miljötekniska föreningen Svenska Byggingenjörers Riksförbund Hyresgästföreningen SVR Samhällsbyggarna Medverkande från Boverket Hjortsberg Madeleine Byggregler, sekreterare i byggrådet Sjelvgren Anders enhetschef Byggregler Tolstoy Nikolaj ordförande byggrådet, ordförande i byggrådet Gäster Norma Eriksson PBL kommittén PBL på rätt sätt Klickbara bilagor: Bilaga 1 Studentbostäder förenklade regler Bilaga 2 Certifiering Bilaga 3 BBR remissvar på BÄR Bilaga 4 BBR remissvar på Energi Bilaga 5 BBR remissvar på Brand 1

2 1. Inledning Nikolaj Tolstoy hälsade alla välkomna till byggrådets möte nummer 78 och till Östasiatiska museets vackra hörsal. 2. Föregående protokoll Inga synpunkter på föregående protokoll. 3. Dagordning Dagordningen godkändes och inga övriga frågor anmäldes. 4. Inledning Det har länge funnits flera vakanta platser i Boverkets byggråd och under den senaste tiden har Boverket aktivt försökt hitta nya ledamöter till dessa platser. Det har gått riktigt bra! De nya ledamöterna hälsades välkomna och presenterade sig. Nya ledamöter Celinska Karolina Chantereau Yves Eklund Anna Larsson Karl Eric Larsson Karl Eric Luther Marie Louise Södersten Lena Handikappförbundens Samarbetsorgan Svenska Teknik&Designföretagen Sveriges kommuner och landsting Försäkringsförbundet Försäkringsförbundet (deltar inte på dagens möte) Astma och allergiförbundet (ny ledamot) Villaägarna Instruktion eller uppdragsbeskrivning för Boverkets byggråd (bilaga 1) Instruktionen eller uppdragsbeskrivningen för Boverkets byggråd diskuterades och finns på Boverkets uppdaterade hemsida om byggrådet. Sök på byggrådet på 5. Rapport från Boverket Boverkets organisation Anders Sjelvgren, chef för enheten för byggregler, berättade om Boverkets och enheten för byggreglers nya organisation. Organisationen har vuxit fram i en process som varat cirka ett år. Boverket består nu av tre avdelningar: verksamhetsavdelningen, utvecklingsavdelningen och administrativa avdelningen. Verksamhetsavdelningen med Martin Storm som chef är indelad i fyra enheter med cirka 30 personer på varje, 120 personer totalt. Verksamhetsavdelningen arbetar med sakfrågor som Byggd miljö, hushållning med mark och vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse och boende. Boverket arbetar även med central administration av statliga stöd och bidrag inom myndighetens verksamhetsområde. Utvecklingsavdelningen arbetar med den fortlöpande utvecklingen av Boverkets verksamhet. Arbetsuppgifterna handlar till exempel om processer, projektmodell samt miljö och 2

3 kvalitetsledningssystem. Avdelningen arbetar även med kvalitetssäkringen inom Boverket. Boverkets internationella sekretariat ingår i avdelningen. Administrativa avdelningen med Irene Nyman som chef arbetar, med ekonomi IT frågor, information och personalfrågor. Nya föreskrifter och publikationer Byggrådet kommer att få ett urval av nya publikationer hemskickade före varje möte (eller ca en gång per kvartal). På grund av försenad tryckningen av en rapport kommer publikationerna lite senare denna gång. Då skickas bland annat o Idébok om enklare hinder o BETSIs delrapporter o Klimatanpassning i planering och byggande o Radon i inomhusmiljön o Snöbroschyren till lantbrukare Fortsatt arbete med BETSI Madeleine Hjortsberg berättade att arbetet med BETSI undersökningen fortsätter under våren 2011 och att ett flertal informationsseminarier är inplanerade, bland annat på Energitinget den 22 mars (Älvsjömässan). Annat arbete som ska göras är att avidentifiera och rätta upp databasen i BETSI samt färdigställa en rapport om mätningar. Marie Louise Luther undrade vad som händer med skolorna och efterlyste investeringsstöd för att åtgärda brister. Barn har ju skolplikt och kan inte välja bort skolan på grund av dålig inomhusmiljö. Nikolaj Tolstoy berättade att Göteborgs kommun tittar på energi och skador i skolorna vid samma tillfälle. Det är olyckligt att bara koncentrera sig på energiåtgärder om det även finns fuktproblem. Att dra ner på ventilation i en byggnad för att spara energi när ingen vistas där är inte förbjudet och att stänga av ventilationen på nätterna är vanligt förekommande i lokaler. Gösta Gustavsson undrade om Boverkets enhet för bostäder och bebyggelse har i uppdrag att åstadkomma förändring utifrån den problembild som är framtagen i BETSI? Nikolaj Tolstoy menade att Boverket föreslagit och utvärderat nationella miljömål i BETSI och att eventuella åtgärderna ligger på regering och riksdag. Gösta Gustavsson undrade om Boverket inte har egna förslag? Nikolaj Tolstoy hänvisade bland annat till den nyss utkomna fuktrapporten (skickas till byggrådet). Britta Permats intygade att branschen klarar både energieffektivisering och inomhusmiljö, men att det behövs pengar. Utvärdering Utvärderar Boverket sina krav? Hur mycket har till exempel OVK kostat och har det bidragit till bättre inomhusmiljö? undrade Yogesh Kumar. Nikolaj Tolstoy svarade att OVK till viss del har utvärderats i BETSI som visar att det är låga luftflöden i bostäder. Kanske hade det varit ännu sämre utan OVK? Yogesh Kumar ansåg att det bör finnas utvärderingsstationer. Nikolaj Tolstoy menade att en början är att registrera OVK i Boverkets energideklarationsregister. Marie Louise Luther poängterade att OVK bara visar att systemet fungerar, inte hur kvaliteten på luften är. Anders Sjelvgren höll med om att Boverket måste bli bättre på att följa upp och utvärdera reglerna. Yogesh Kumar tyckte att Boverket automatisk ska följa upp reglerna efter några år, inte vänta på regeringsuppdrag. 3

4 Byggforskning Arne Ludvigsson undrade om det blir mer pengar till byggforskning? Statens planverk hade bra överblick över forskningsbehov, tyckte Nikolaj Tolstoy, men Boverket försöker delta i Formas, STEM, CERBOF och Brandforsks forskningsråd. Det finns också särskilda pengar t.ex. till utredning om takras. Anders Rosenkilde informerade om att BIC numera heter IQ Samhällsbyggnad och att de arbetar mot forskningspropositionen. Yogesh Kumar befarade att flytten av plan och byggfrågorna från miljödepartementet till socialdepartementet kommer att medföra att diskussion om byggforskning, som är kvar på miljödepartementet, hamnar ännu mer i periferin Definition av PBLs utsatta grupper Marie Louise Luther undrade om allergi och annan överkänslighet ingår definitionen av PBLs utsatta grupper. Inomhusmiljökrav bör även finnas i avsnitt 9 Energi, annars beaktas inte dessa krav. Anders Rosenkilde kommenterade att krav baseras på underlag från olika typer av forskning. Tas då hänsyn till personer som är mer känsliga än normalt? Anders Sjelvgren svarade att föreskrifterna utformas utifrån viss skälighet, det är t.ex. inte nollkrav för formaldehyd, det skulle bli för dyrt. Boverkets EU arbete Gösta Gustavsson undrade hur stora resurser Boverket använder för att påverka EU? Anders Sjelvgren svarade att Boverket bland annat deltar i kommissionens arbete och i expertgrupper. Har Boverket nått framgång i sitt EU arbete? undrade Gösta Gustavsson. Anders Sjelvgren trodde att Boverket nog nått framgång särskilt med tanke på vår storlek, men att det är svårt att peka på konkreta resultat. Gösta Gustavsson önskade att Boverket särredovisar vad som görs i EU arbetet och Åke Rådberg undrade vilka frågor Boverket driver. Anders Sjelvgren svarade att Boverket bland annat koncentrerar sig på ekodesigndirektivet, att inte fördubbla bördor för företag, att inte dubbelreglera, produktrelaterade frågor, kemikalier och material i kontakt med vatten. Dessutom ska nya regleringar inte försämra det som Sverige redan reglerat vad gäller hälsa. Anders Sjelvgren berättade att Boverket ibland företräder regeringskansliet och att vi då måste lyda order. Åke Rådberg undrade då om regeringskansliet driver någon särskild fråga? Britta Permats funderade kring funktionskrav och att det blir fler hänvisningar till standarder. Anders Sjelvgren förklarade att EU använder standarder för att driva krav och att Sverige blir bundna att följa standarder. Det är därför viktigt att engagera sig, men det är naturligtvis svårt att bevaka allt för små länder. Om bi inte engagerar oss kommer industriföretag i andra länder att ställa krav som även vi måste följa. Yogesh Kumar undrade hur Boverket inhämtar kunskap om vad branschen tycker. Det finns en referensgrupp EU bygg men den ger inte så mycket. Fastighetsägarna agerar själva i viktiga direktiv. När Boverket agerar som experter måste vi ventilera frågorna med branschen. Monica Björk tyckte att departementet lämnat bra information om CPR och att det funnits möjlighet att vara med och påverka. Nikolaj Tolstoy berättade att Boverket deltar i ett internationellt samarbete kring funktionsbaserade regler, IRCC ( 4

5 6. Ny Plan och Bygglag från 2 maj bilaga 1 Norma Eriksson från PBL kommittén informerade om deras kommande arbete. Det är förändringarna i PBL som ska förmedlas, det är inte en utbildning i hela PBL. Experter har tagit fram utbildningsmaterial och den första lärarutbildningen äger rum i Nässjö den 9 februari, därefter på 7 andra orter. Lärarna utbildar sedan vidare. En slutversion av utbildningsmaterialet ska finnas klart vecka 11 och publiceras på Utbildningsmaterial ska anpassas till branschen som kan sprida det vidare. Hösten 2011 anordnas fördjupningskurser inom specifika områden. Den 27 april anordnas ett frukostmöte riktat mot näringslivet och därefter läggs ett utbildningstillfälle riktat mot byggfrågorna. Byggrådet är inbjudet att delta (separat inbjudan kommer). Arne Ludvigsson undrade om PBL kommittén även tillhandahåller information till allmänheten. Norma Ericsson sa att kommunerna själva får skriva informationen, men att det finns stöd att få från kommittén. Föreskrift om kontrollansvariga enligt PBL Föreskriften om kontrollansvarig har varit på remiss. Sverige är det första landet som anmäler en föreskrift enligt tjänstedirektivet. Magdi Dobi önskade klarhet i hur kommunen ska bedöma kontrollansvariga i fortsättningen. Vad betyder att KA ska ha en självständig ställning? Nikolaj Tolstoy exemplifierade med att en oberoende i energideklarationssammanhang betyder att de ska vara ackrediterade. Ett annat exempel är lotsar som ska vara självständiga i förhållande till fartygets framförande. Åke Rådberg hänvisade till en specialmotivering i förarbetena där det står att KA ska vara självständig mot anställningsförfarande, dvs entreprenörerna kan inte ha egna KA. Denna uppfattning delas dock inte av alla inom Byggindustrierna Magdi Dobi berättade att Kvalitetsansvarigas Riksförening initierade utbildningar för KA i norra Sverige under våren i samarbete med BFAB, även Swedcert deltar i planeringen. Det är en tvådagarsuppdateringsutbildning för de som redan arbetat som KA. För de som aldrig varit certifierade är det en 6 dagarsutbildning. Det finns också en arbetsgrupp som ska ta fram förslag till kontrollplan. Föreskrifter om sakkunniga enligt PBL Sakkunniga måste vara certifierade efter den 2 maj 2011 och Boverket har tagit fram ett antal nya föreskrifter om sakkunniga som nu är på remiss. Men förutsättningen för att systemet med sakkunniga ska fungera är att det finns en efterfrågan på deras tjänster. Alla sakkunniga ska certifieras och det hänger på att certifieringsföretagen är intresserade av att ackreditera sig. Boverket kommer att utvärdera föreskrifterna om sakkunniga efter ett tag eftersom ingen i nuläget vet om certifieringsorganen är intresserade. Arne Ludvigsson menade att kommunerna måste skapa en marknad genom att börja ställa krav på sakkunnig även om det inte finns några att anlita i närområdet. Följande föreskrifter för sakkunniga som träder ikraft 2 maj

6 Sakkunniga: CEX (energi), KUL (kulturvärden), TIL (tillgänglighet) endast redaktionella ändringar. Sakkunniga: OVK (ventilation luft) och SAK (brand) ändras i sak. Sakkunniga: nya inom konstruktionsområdet (betong, trä och stålkonstruktioner, geoteknik projektering resp utförande), fuktsäkerhet och ljud/buller. Remiss beräknas inom kort. Nikolaj Tolstoy berättade att kommunerna inte längre kan utfärda egna behörigheter för sakkunniga. Yogesh Kumar undrade om det kommer vägledning för när det är nödvändigt att kräva en sakkunnig. Nikolaj Tolstoy svarade att om byggherren kan visa att de har kompetens så behövs inte sakkunnig. Anders Sjelvgren tillade att det kommer att finnas områden där det inte finns sakkunniga att anlita och att certifierade sakkunniga inte kommer att finnas till den 2 maj Gösta Gustavsson undrade om det inte går att utfärdas en rekommendation för vad som är rimligt vid byggande av småhus, flerbostadshus etc. Anders Sjelvgren pratade om en eventuell tillsynsvägledning. Yogesh Kumar menade att det grundläggande är byggherrens egenkontroll. Om den är tillräcklig är så är sakkunnig onödigt. Anders Rosenkilde befarade att det är tryggt och lätt för kommunen att peka på en sakkunniga eftersom de inte behöver betala. Magdi Dobi inflikade att det är skillnad på sakkunnig självständig certifierad kontrollant och byggherrens egen kompetens. Mats Björs undrade vilka kriterier kommunen använder för att bedöma byggherrens kompetens. Det är en nyckelfråga. Hur arbetar Boverket i PBL arbetet? Alla Boverkets föreskrifter som hänvisar till PBL blir nya grundförfattningar, t.ex. kommer en ny BBR den 2 maj. PBL kunskapsbank är ett omfattande vägledningsdokument om PBL som ska publiceras som en webbok. Frågor från PBLkommittén kommer att kanaliseras till Boverket. Nikolaj Tolstoy trodde att Boverket får bemyndigande att skriva föreskrifter om kontrollplan. 7. Ombyggnad av Nationalmuseum Ulf Tomner, Fastighetschef på Statens fastighetsverk för Musei och teaterbyggnader i Stockholm, berättade om ombyggnaden av Nationalmuseum som påbörjas snart. Nationalmuseum har akuta ombyggnadsbehov. Byggnaden har inte varit tillräckligt stor för alla samlingar och har därför byggts om och till genom åren. Bakom kulisserna är arbetsmiljön dålig, t.ex. transportvägar och magasinen. Förstudie kring ombyggnaden blev klar 2009 och byggnadsprogrammet ska vara klart i augusti. Installationer ska moderniseras och ge museet ett bra inomhusklimat utan att byggnaden förstörs. Någon typ av tillbyggnad, mestadels under jord, blir troligen nödvändig för att inhysa magasin och kontorsutrymmen. Två salar är ordningsställda redan nu, med ursprungligt dagsljus. Det stora problemet är fukttrycket och installationerna som är en katastrof. Anders Rosenkilde undrade om hur inomklimatet löstes när byggnaden uppfördes. Ulf Tomner förklarade att det ursprungligen fanns ett modernt fuktningssystem med vattenbad och principen självdrag. Konsten förvarades från början utan klimatanläggnings från början, som på slottet Skokloster som inte värms upp. Men det går ju inte att bedriva modern museiverksamhet utan uppvärmningsanläggning. Tillgängligheten är prioriterad vid ombyggnaden, det fungerar inte bra i dag. Men hur det ska lösas är inte klart. 8. Förenklade byggregler bilaga 2 6

7 Anders Sjelvgren berättade kort om förändringarna i Boverkets byggregler om studentbostäder som trädde i kraft den 1 januari De nya reglerna innebär: Kravet på avskiljbarhet i bostäder om högst 35 m 2 för studerande och ungdomar är borttaget Utrymmen för matlagning, sömn och samvaro kan finnas i ett och samma rum Ger möjlighet att minska arean några kvadratmeter Endast ett fönster Finns det annat som byggrådet ser som möjligt att förenkla för att minska produktionskostnad och utan att konsekvenser för användbarhet, tillgänglighet, bärförmåga, brand, hälsa, hygien, miljö, energihushållning, säkerhet, buller, vatten och avlopp blir för stora? Anders Sjelvgren undrade vad byggrådet anser att Boverket kan göra för att sänka byggkostnader? Gösta Gustavsson menade att problemet med höjda byggkostnader inte blir löst genom att skala av byggreglerna. Istället måste ett marknadstryck skapas som genererar serietillverkade produkter. Dessutom behövs en politisk vilja. Mats Björs menade att den politiska vilja beror på vilken politiker man frågar. Efterfrågas full komfort eller enklare kvalitet? Alla har olika uppfattningar i den frågan. Men det kan väl få finnas olika typer av ungdomsbostäder, liksom det finns olika typer av människor? Arne Ludvigsson berättade att bostadsministern initierade tävlingen Byggutmaningen år 1992 med ambitionen att bygga bostäder med låg hyra. Men när bostäderna, kvarteret Solen i Borlänge, var klara genomfördes en hyresförhandling där hyresgästföreningen krävde högre hyra, i paritet med befintligt bostadsbestånd! Som ett resultat av detta lanserades Bo Klok konceptet av Skanska och IKEA med bostadsrätt som upplåtelseform. Kvarteret Solen i Borlänge finns utvärderad i en Byggforskningsrapport. Mats Björs hänvisade till tävlingen Den visade att läget var intressantast för studenterna. Arne Ludvigsson berättade om Halmstads Fastighets AB som avser att bygga ett projekt i kvarteret Jordmånen centralt i Halmstad med låga boendekostnader och höga arkitektoniska kvaliteter. Varför diskuteras inte förvaltningskostnader, undrade Yogesh Kumar. Ett exempel är samordning av energideklaration och obligatorisk ventilationskontroll. Anders Sjelvgren befarade att om bostäder utformas efter minimått för varje funktion så blir variationerna mellan bostäderna små. Tillgängliga toaletter som blir större än rummet är inte intressant för någon, menade Karolina Celinska och Yves Chantereau tror inte att någon vill ha ett Ryan Air koncept inom byggandet. Anders Sjelvgren menade att låg kvalitet i studentbostäder inte är lönsamt eftersom slitaget på grund av hög omsättning är stort. Mats Björs undrade om Boverket undersökt om gemensamma kök efterfrågas av studenterna. Anders Sjelvgren svarade att det finns möjlighet att bygga korridorrum med gemensamt kök, men att det inte byggs. Arne Ludvigsson föreslog att Boverket skulle göra ett dataprogram/spel, ett förenklat "SIMcity", där studenter kunde välja olika saker såsom läge, ytstorlek, olika standard och där allt prissätts för att på ett inspirerande sätt göra en marknadsundersökning av pris/kvalitet/yta/läge. 7

8 9. Remissvar på brand, energi och BÄR bilaga 3, 4 och 5 Ändringarna i BBR avsnitt 5 Brand, avsnitt 9 Energi och BÄR träder i kraft den 1 oktober Anders Sjelvgren berättade om de remissvar som kommit in. Diskussion om remisser i allmänhet: Mats Björs undrade hur stor kvalitetsförbättring det blir av att remissa ett förslag? Och hur mycket arbete läggs ner av myndigheter och remissinstanser? Byggherrarna kan inte svara på alla remisser och vill veta om allt är lika prioriterat? Kan remisshanteringen utvecklas? Det är annars risk att det blir stereotypa svar som inte ger något. Anders Sjelvgren menade att Boverket får in många remissynpunkter och att det är ett bra system trots att det finns risk för utmattning i byggsektorn. Kanske kan kortare riktade remisser vara ett alternativ? Det är kanske ett problem att vi skickar för många remisser och det kan vara bättre med referensgrupper, remisseminarer, remissworkshops eller webbinarier för att få in synpunkter från olika aktörer. Brand avsnitt 5 i Boverkets byggregler Cirka 120 remissinstanser har svarat och 75 % av dessa tillstyrker förslaget. Konsulterna har varit mycket delaktiga i framtagandet av de nya föreskrifterna, men är också de mest kritiska eftersom de vill göra fler förändringar än Boverket har möjlighet att göra. Övergången till europeiska system upplevs som negativt. Länsstyrelserna har ofta ingen byggkompetens och därför avstår många länsstyrelser från att svara på remisser om byggfrågor. Energi avsnitt 9 i Boverket byggregler Ändringen i avsnitt 9 är en snabbrevidering av värden som gjorts på beställning från regeringen. Kommande ändringar av energiavsnittet kan föranledas av Energiprestandadirektivet som ska införlivas före år Regler för nära noll energibyggnader (NNE) ska finnas till år Mats Björs framförde att Boverket i största möjliga mån bör arbeta för att branschen ska slippa betala för att få veta vilka värden som gäller, dvs köpa standarder. Yogesh Kumar menade att det går att skriva in värden i byggreglerna och därmed legalisera en standard. Monica Björk vet att många aktörer vill ha strängare energikrav, men kommer det att bli så? Anders Sjelvgren förklarade att Boverket inte har mandat att skärpa kraven, det är upp till politikerna. Marie Louise Lutherundrade hur en god inomhusmiljö kan säkerställs när det inte finns en hänvisning till avsnitt 6 i BBR om Hälsa, hygien och miljö från avsnitt 9 Energi. Nikolaj Tolstoy menade att alla egenskapskrav självklart ska beaktas och att Boverket värnar mycket om inomhusmiljön. Marie Louise Luther tror inte helhetssynen finns vid ombyggnad av befintliga byggnader. Hon efterlyser tydligare riktlinjer för hur hälsokraven kan säkerställas när en byggnad energieffektviseras. BÄR Boverkets ändringsregler Anders Sjelvgren inledde med att ändringssituationen är svår eftersom varje byggnad är unik och att det därför är komplicerat att skriva föreskrifter. Nikolaj Tolstoy förklarade att lag och förordning (PBL och PBF) gäller för allt byggande, men 8

9 att många knappt vet om att de övergripande kraven finns. Åke Rådberg menade att utbildning och information inte kommer att lösa oklarheten som finns i lag och förordning! Yogesh Kumar undrade varför Boverket ger ut bindande föreskrifter om det är så svårt? Nikolaj Tolstoy upplyste om att föreskrifter gör att 290 kommuner kommer att arbeta mer likartat och det är viktigt att de väsentliga egenskapskraven tas tillvara. Yogesh Kumar tyckte att det är byggnadens förutsättningar som avgör om den kan leva upp till dagens krav. Det krävs hänsynstagande till byggnaden och vem tolkar det? Kommunerna? Anders Sjelvgren hävdade att BÄR kommer att tydliggöra när det går att göra avsteg från BBR. Yogesh Kumar argumenterade att byggherren alltid har någon som ska betala för följdkraven. Gösta Gustavsson framförde att när hela Sverige uppfattar ändringregler på ett annat sätt än Boverket är det en brist att inte göra en ekonomisk konsekvensanalys. Nikolaj Tolstoy förklarade att BÄR förtydligar vad lag och förordning säger. Gösta Gustavsson var övertygad om att färre åtgärder kommer att utföras om BÄR ändras till föreskrifter! Yogesh Kumar menade att om de gällande BÄR föreskrifterna prövas rättsligt såsom bindande föreskrifter kommer de inte att hålla. Om Boverkets inställning att nuvarande BÄR har stöd i lag och förordning och därmed kan omvandlas till bindande föreskrifter i kommande ändringar utan att konsekvensutreda, har Fastighetsägarna stark invändning. Nikolaj Tolstoy förtydligade att Boverket försöker göra verifierbara krav som medger likartade bedömningar i kommunerna genom att förtydliga kraven. Yogesh Kumar avslutade med att poängtera att de bindande föreskrifterna om ändring/ombyggnad inte har konsekvensutretts tillräckligt. 10. Nytt mötesdatum 27 april 2011 i Stockholm med PBL information enligt särskilt program. 9