Martin Storm hälsade alla välkomna och tackade för att så många hade kommit till Karlskrona.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Martin Storm hälsade alla välkomna och tackade för att så många hade kommit till Karlskrona."

Transkript

1 Boverkets byggråd nr 75 Tid: 30 september 2009 kl Plats: Sessionssalen, Boverket, Karlskrona Deltagare Ledamöter Bergkvist Kerstin Björk Ausin Monica Björs Mats Dobi Magdi Eriksson Jan Everitt Magnus Gehlin Signhild Gustavsson Gösta Johansson Lennart Lindeberg Karin Ludvigsson Arne Månsson Karin Rådberg Åke Wånggren Bengt Inte närvarande: Eliasson Jakob Kling Rolf Sundberg Kajsa Thune Hedström Reigun Föreningen Sveriges VVS-inspektörer Byggmaterialindustrierna Byggherrarna Kvalitetsansvarigas förening SBR Byggingenjörerna Svensk Ventilation Energi- och miljötekniska föreningen SABO Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer Hyresgästföreningen Riksförbundet Stadsarkitektföreningen Handikappförbundens Samarbetsorgan Sveriges Byggindustrier Fastighetsägarna Villaägarna Installatörerna SVR Sveriges kommuner och landsting Medverkande från Boverket Einarsson Kristina Bygg- och förvaltningsenheten Hallonsten Paula Analysenheten Hjortsberg Madeleine Bygg- och förvaltningsenheten (sekreterare i byggrådet) Petersson Maria Enhetschef Byggregelenheten Storm Martin Chef Husbyggnadsdivisionen (ordförande i byggrådet) Svensson Ola Bygg- och förvaltningsenheten Tolstoy Nikolaj Enhetschef Bygg- och förvaltningsenheten Åberg Olle Bygg- och förvaltningsenheten Åkerman Stig Byggregelenheten Klickbara bilagor: Bilaga 1 Boverket informerar om vindsbränder i radhus Bilaga 1a Remiss utredningen om Boverket Bilaga 1b Brev från Sveriges Byggnadsinspektörer till SIS Bilaga 1c Artikel i Byggindustrin om standarder och kostnader Bilaga 2 Idébok om avfallshantering Bilaga 3 Sustainable Building 2011 Bilaga 4 Energideklarationer Bilaga 5 BETSI Bilaga 6 Putsade odränerade fasader

2 1. Välkomna till byggrådets möte! Martin Storm hälsade alla välkomna och tackade för att så många hade kommit till Karlskrona. Föregående protokoll Inga synpunkter. Dagordning Bengt Wånggren Vill informera om Sweden Green Building Council under punkt 3. Lennart Johansson - Kostnader för Eurokoder under punkten Övrigt Magnus Everitt Brandavsnittet i BBR och Renoveringshandboken Nytt från Boverket Martin Storm, Nikolaj Tolstoy, Maria Petersson Nytt brandavsnitt i Boverkets byggregler Brandavsnittet i Boverket byggregler skickas på remiss i november december Aktuella frågor är: Nätanslutna brandvarnare blir troligen krav i bostadshus. Våra nordiska grannländer har redan infört sådana krav. Batteridrivna brandvarnare fungerar ibland inte på grund av att batteriet tagit slut eller brandvarnaren placerats fel. Utrymning och frångänglighet blir alltmer aktuellt eftersom tillgängligheten blir bättre. Brandsäkra hissar Säkra utrymmen. Sprinkler för vissa vårdbyggnader. Kerstin Bergkvist undrade om Boverket diskuterat möjligt att byta t.ex. en bättre brandcellsindelning mot ett sämre takskikt? Nikolaj Tolstoy svarade att det diskuterats att göra tekniska byten inom varje brandkrav i Byggnadsverksförordningen, men inte mellan dessa. Det är dock inte aktuellt att införa någon sådan möjlighet. Tas problemet med radhus och brandceller upp i BBR? undrade Arne Ludvigsson. Ett Boverket informerar om vindsbränder i radhus har kommit ut (bilaga 1), svarade Nikolaj Tolstoy, och problematiken finns med när Boverket skriver nya regler. Kerstin Bergkvist var bekymrad över brandkonsulternas roll i förhållande till kommunens. Kommunerna får inte stort utrymme att tycka till om brandskyddsdimensionering och de måste stärka sin roll. Magnus Everitt höll med och sa att Räddningstjänsten ofta inte har en aning om hur konsulterna har tänkt om det inträffar en brand. Kerstin Bergkvist varnade för att brandposter räknas med i dimensioneringen trots att huvudmannen kanske inte räknar med att behålla dessa. Bengt Wånggren som har stor erfarenhet av att granska energiberäkningar för ansökningar till Green Building Partner har sett att välrenommerade konsulter inte kan räkna energikrav enligt BBR. Hälften av ansökningarna är fel och måste kompletteras. Dessa konsulter skickar ju även bygglovhandlingar till kommuner som troligen också är fel, så hur bra är egentligen brandskyddsdimensioneringarna? Lennart Johansson har sett ett ökat antal lösningar av brandkonsulter som fungerar i teorin, men inte kan genomföras i praktiken.

3 Magnus Everitt upplyste om att totalskadorna ofta är större i dag. Lättkonstruktioner brinner lätt ner även om det finns sprinkler. Förlorade värden är nästan lika stora som vattenskadorna, 4,8 miljarder per år. Mats Björs menade att byggreglerna ska säkra att människor överlever, inte hur stora skadorna blir. Skadorna är dock intressanta, eftersom det rör sig om stora belopp. Nikolaj Tolstoy förtydligade att Boverkets byggregler ställer i första hand krav för att skydda människors hälsa och säkerhet. Regler för att skydda egendom får tas med i byggreglerna, men Boverket har bestämt sig för att avstå. Magnus Everitt menade att många totalskador beror på snabba brandförlopp och att människors hälsa och säkerhet också riskeras. Hur man ska agera i en krissituation beror mycket på när huset är byggt. Karin Lindeberg berättade att boende ibland orsakar brandolyckor på grund av ovetskap. Det finnas ett stort behov av information särskilt i områden med språkförbistringar. Hyresgästföreningen kommer att göra en massiv insats efter de svåra olyckor som inträffat under året. Gösta Gustavsson tipsade om att informationen om utrymningsvägar som finns på hotellrum även kunde finnas i lägenheter. Energihandbok En Energihandbok kring energiföreskrifterna i Boverket Byggregler kommer att finnas på om några veckor. BÄR Boverkets ändringsråd BÄR är något försenat eftersom det varit svårare än väntat att hitta ramar för arbetet. Just nu pågår djupdykning inom vissa sakområden för att prova angreppssättet. Ändring är naturligtvis mer komplicerat än nybyggnad! Maria Petersson informerade om rådslaget kring BÄR och BETSI äger rum på Lidingö den 4 november En inbjudan kommer snart ut till hela byggsektorn, med en särskild inbjudan till byggrådet. Det blir diskussion med hjälp av round up teknik. Eurokoder och restdelen av Boverkets konstruktionsregler, BKR Eurokoderna kommer att ersätta BKR den 1/1 2011, konstaterade Nikolaj Tolstoy. Idag kan BKR eller Eurokoder användas. Banverket och Vägverket har haft möjlighet att prova Eurokoderna på 12 broar, men Boverket har inte fått extra pengar för att testverksamhet. Nationella krav i EKS kommer alltså inte att kunna testas i förväg. Danmark införde krav på användning av Eurokoder den 1/ Konsulterna går tyvärr inte på utbildningar ännu och använder troligen inte Eurokoderna förrän de får uppdrag som kräver det. Bengt Wånggren menade att det blir mer komplicerat för konsulterna att använda Eurokoder. Kommer det handböcker som hjälp? Nikolaj Tolstoy berättade att Boverket ganska snart publicerar en handbok om hur systemet är uppbyggt och om laster samt en om murverk. För stål och betong gör branschen egna handböcker. För geoteknik gör branschen tillämpningsdokument. För trä är det osäkert ännu så länge, men om ingen aktör vill göra handböcker kommer Boverket att göra det. Diskussion om de stora kostnader som användningen av standarder medför. När BKR ersätts av Eurokoder måste byggföretagen köpa ett 60-tal standarder för ca

4 kr. Jämfört med situationen i dag när konstruktionsreglerna gratis kan laddas ner från Boverkets hemsida så blir det en stor skillnad. Ska verkligen standarder som ersätter föreskrifter kosta pengar? Dessutom ska företagen bekosta utbildning för att kunna använda de nya standarderna. Lennart Johansson delade ut ett brev (bilaga 1a) från Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer till SIS där de påtalar den orimliga kostnaden för kommunerna när Eurokoder ersätter BKR och SIS svar. Martin Storm påtalade att Boverkets insynsråd skulle diskutera frågan på uppmaning av Bo Antoni, Byggindustrierna och att Boverket tillskrivit Miljödepartementet i frågan. Det brevet är bilaga i föreningen Sveriges Byggnadsinspektörers brev till SIS. Åke Rådberg skickade efter mötet sin artikel från Byggindustrin (bilaga 1b) där standardfrågan diskuteras. Stig Åkerman tar med sig frågan om kostnader för Eurokoder och standarder till mötet på Cypern i mitten på oktober med CEBC, Consortium of European Building Control. Mötet har nu ägt rum och frågan till de 44 mötesdeltagarna från 23 länder i Europa var om de hade någon annan erfarenhet än att Eurokoder och standarder kostar en hel del. Ingen av deltagarna hade någon annan erfarenhet. Problemet med kostnader för standarder kvarstår alltså och kommer att diskuteras vidare. Rapport om Bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan Kristina Einarsson informerade kort om att ett seminarium kring rapporten Byggoch fastighetssektorns miljöpåverkan genomfördes den 29/ i Stockholm. Rapporten beskriver en metod för hur stor bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan är och grundas på SCB:s miljöräkenskaper. Den kan laddas ner från Bygg för morgondagens klimat Ett regeringsuppdrag om klimatanpassning har resulterat i en rapport Bygg för morgondagens klimat och två kortversioner (en svensk och en engelsk version). Rapporten och kortversionerna kan laddas ner från Kort om PBL-utredningen Boverket har svarat på PBL-remissen (se svaret på PBL planeras träda i kraft den 1 mars Utredningen om Boverket Utvärderingen av Boverkets verksamhet (www.regeringen.se/sb/d/11983/a/128103) har gett värdefull input till ett förändringsarbete på Boverket. Göran Bengtsson var utredare och Bengt Arvidsson, huvudsekreterare. I utredningen finns förslag till ny instruktion för Boverket som ska styra mer än regleringsbrevet. Boverket förväntas också få ett tydligare ansvar för bland annat samhällsbyggande och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Utredningen är ute på remiss till 11 januari 2010 (se bilaga 1a). Arne Ludvigsson undrade hur det blir med forskningspengar till byggsektorn? Martin Storm svarade att det finns förslag i utredningen om att Boverket ska få egna forskningsmedel som ska tas från Formas anslag, kanske 5-20 miljoner. Boverket

5 deltar redan ibland annat Brandforsk och CERBOF, men vill gärna få ett större eget ansvar för forskning. Boverkets publikationer till byggrådet Ledamöterna i byggrådet kommer fortsättningsvis att få ett urval av de rapporter, publikationer etc som Boverket ger ut. 2. Idébok om avfallshantering - sett ur ett boendeperspektiv Kristina Einarsson (bilaga 2) Det har skett stora förändringar inom avfallshanteringen de senaste 10 åren; från en soppåse till sortering i flera fraktioner och lämning av avfall på olika ställen. Boverkets idébok kommer att ta upp aktuella problem för vilka det finns goda exempel. Syftet med skriften är att ge vägledning om avfallshantering till kommuner och andra berörda med ett boende- och brukarperspektiv. Miljöperspektivet hanteras av Naturvårdsverket och sophämtarnas arbetssituation hanteras av Arbetsmiljöverket. Boverket följer naturligtvis också upp de kvarstående problem som inte kan exemplifieras med goda lösningar. Mats Björs ansåg att tömningsfrekvens bör tas med eftersom för få tömningar är ett vanligt problem och orsakar lukt och otrygghet. Arne Ludvigsson tyckte att det är mycket bra att ta upp exempel på återvinningens estetik. Det är ett praktiskt problem att restposter som glasrutor och lerkrukor inte kan lämnas på återvinningsstationer på grund av att det inte är förpackningar. Man får åka ganska långt för att göra sig av med vissa restavfall. Karin Lindeberg menade att avfallshantering är en stor fråga för Hyresgästföreningen. Det finns en samarbetsgrupp där SABO, Hyresgästerna, Riksbyggen, HSB och Fastighetsägarföreningen ingår som kallas MABO (samverkansgruppen för miljöanpassad avfallshantering i boendesektorn) som arbetar med dessa frågor. Tunabyggen i Borlänge har arbetat framgångsrikt med avfallsfrågan. Gösta Gustavsson berättade att SABO-företagen ofta erbjuder sina hyresgäster att lämna förpackningar i närheten av byggnaden, men det är ett feltänk att hyresgästerna ska behöva betala extra för detta. Bengt Wånggren tyckte att idéhandboken är ett bra initiativ eftersom det finns ett vakuum i informationen kring dessa frågor. Kostnaderna får inte bara hamna på de boende och det är producenterna som ansvarar för att miljöbelastningen blir så låg som möjligt. Karin Månsson undrade vad Boverket gör med de problem som saknar goda exempel på lösningar? De är ju intressantast! Kristina Einarsson svarade att problemlistan inte släpps, det är en viktig del av Boverkets uppsiktsansvar. Men det finns många goda exempel och initiativ som Boverket vill sprida. Det har varit stor fokus på sophämtarna i debatten, men hur fungerar det för brukarna? Karin Lindeberg menade att det är viktigt att se över avståndet till miljöhusen, så de inte är placerade för långt från bostadshusen, för att underlätta för de boende att sortera sitt avfall. Särskilt viktigt är det för äldre och funktionshindrade. Om inte avfallshanteringen fungerar kan det bli problem inne i lägenheterna. Avfall riskerar att samlas inne i lägenheterna och skadedjur och lukt kan då uppstå. Mats Björs undrade hur man tänker vid nybyggnad? Dagens avfallshantering är ju en nödlösning utifrån rådande situation och det borde finnas innovationer inom avfallshanteringen. Kristina Einarsson avslutade med att poängtera vikten av att få med fler aspekter vid projektering och planeringsfasen, exempel kommer att finnas i idéboken.

6 3. Sustainable Building samordning av de svenska insatserna (skickat) Kristina Einarsson, bilaga 3 Nästa Sustainable Building-konferens kommer troligen att äga rum i Helsingfors den 18-21oktober 2011, i stället för i London som tidigare sagts. Bifogad länk visar aktuell information i konferensserien om Sustainable Building, SB10 och SB11. Det anordnas även regionala Sustainable Building-konferenser innan den stora internationella konferensen Boverket vill tillsammans med Formas samordna de svenska insatserna för att marknadsföra svenskt hållbart byggande. Det handlar om att få fram ett bra föredrag om hållbart byggande i Sverige i förs fram plenum, ta fram en intressant svensk monter, ordna studiebesök för svenska deltagare etc. Den 24 november 2009 håller CIR ett möte i Karlskrona som bland annat kommer att diskutera Sustainable Building-konferensen. Externa deltagare är också välkomna. (CIR är den svenska gruppen inom CIB, IABSE och RILEM och har målsättningen att ge svenska medlemmar ett ökat utbyte av internationell samverkan och ökat internationellt genomslag för svenska idéer och lösningar. CIRs medlemmar utgörs av dem som är med i någon av de internationella organisationerna. Information fås via (CIB), (IABSE), (RILEM)) Green Building Council i Sverige Bengt Wånggren har deltagit i samtliga konferenser och anser att Sverige inte kom fram i bruset på den senaste konferensen i Melbourne. Detta trots att övriga länder inte presenterade några märkvärdiga projekt eller lösningar. Sverige står i en särklass, vilket vi bör och vill föra fram. Fastighetsägarna vill visa och marknadsföra att svenska byggnader är bra produkter, bland annat eftersom det påverkar värdering och försäljningssummor. Ett sätt att visa detta är genom miljömärkning som blivit en stor sak över hela världen. För närvarande finns Green Building Councils i 14 länder och den sammanhållande organisationen är World Green Building Council som finns i Canada. Den 2 oktober 2009 skapas denna organisation även i Sverige som en ideell förening med företag och organisationer som medlemmar. Den kommer bland annat att tillhandahålla olika internationella och nationella märkningar. Sweden GBC ska inom någon månad öppna en hemsida som kommer att ha adresserna samt 4. Uppföljning av systemet för energideklarationer Boverkets regeringsuppdrag och plan för arbetet Paula Hallonsten, Ola Svensson (bilaga 4) Paula Hallonsten informerade om vad som händer framöver kring energideklarationerna. Boverket har ett regeringsuppdrag om uppföljning av energideklarationer Riksrevisionens kritiserar otydligheter i regelverket Bevakning av förändringar i EG-direktivet EPBD Översyn av bilden i certifikatet Utveckling av Gripen så att fastighetsägare kan se deklarationen för den egna fastigheten

7 Ny regelsamling - samlat dokument för regelverket om energideklaration inklusive läsanvisningar Uppföljning av tidigare utförd nollmätning Mäta genomslaget av informationsinsatser Planerade infoinsatser för kommuner och energiexperter t.ex. nyhetsblad Uppföljningen av energideklarationerna ska besvara följande frågor: Hur de administrativa rutiner som införts i systemet med energideklarationer fungerar utifrån fastighetsägares och brukares perspektiv Hur energideklarationerna uppfattas av olika fastighetsägare och i vilken utsträckning de anser sig ha fått ny kunskap om möjliga energiåtgärder samt om de har genomfört eller planerar genomföra de åtgärder som har föreslagits i energideklarationerna Hur boende i flerbostadshus uppfattar energideklarationen om det har ökat deras kunskap om byggnadens energianvändning, radon och ventilation Det är fråga om en första uppföljning av systemet. Miljödepartementet vill veta om alla delar är på plats så att styrmedlet fyller sitt syfte. För att fånga fastighetsägarnas, brukarnas och de boendes perspektiv, men ändå behålla ett övergripande tag om systemet, arbetar Boverket efter frågan: Har fastighetsägare och boende den information och de incitament de behöver, för att göra de val som sammantaget leder mot minskad energianvändning i bebyggelsen? Bengt Wånggren talade om att Fastighetsägarna genomfört flera intervjuundersökningar som Boverket kan få ta del av vad gör egentligen fastighetsägarna när de får energideklarationen? De flesta vet inte hur de ska gå vidare. Magnus Everitt berättade att på Nordbygg 2010 kommer det att finnas ett aktivitetstorg kring dessa frågor och Boverket får gärna delta. Karin Lindeberg menade att hyresgästerna har svårt att utläsa vad lappen i trappen säger och vad man kan bidra med som boende. Hyresgästföreningen arbetar med att informera boende om hur man kan minska energianvändningen i bostaden. Martin Storm berättade att det genomförts kvalitativa undersökningar där människor i trappuppgången tillfrågats om hur de tolkar lappen i trappen. Arbete pågår med att göra informationen bättre. Mats Björs informerade om BELOKs och BEBOs projekt om beteendestudier som ska göras i Brogården Alingsås. Ing-Marie Odegren, VD för Alingsåshem, driver projektet. Karin Lindeberg informerade om att Energimyndigheten har tagit ett initiativ att bilda HYBO (sammanslutning för hyresgäster/lokalhyresgäster) som är en motsvarighet till BEBO. Nikolaj Tolstoy berättade att Boverket har suttit i BELOKs styrelse och försöker delta på deras möten. Hybo och Hylo har Boverket inte kommit med i ännu. Gösta Gustavsson undrade över den kritik Boverket fått från Riksrevisionsverket. Nikolaj Tolstoy svarade att det mest var kritik riktad till regering och riksdag som försenade förordningen. Boverket hade föreskriften klar mycket snabbt efter att förordningen fanns på plats. Att det blev både ackreditering och certifiering gjorde också att arbetet försenades. Boverket tar gärna emot inspel från byggrådet om t.ex. fel i lag och förordning. Ola Svensson berättade att godkända deklarationer nu finns i databasen. 45 % av flerbostadshus är klara och 40 % av lokalerna. Cirka småhus har

8 deklarerats. Mats Björs undrade när alla deklarationer skulle varit inne? Ola Svensson svarade att de byggnader som ska deklareras i första omgången skulle varit klara vid förra årsskiftet. Det återstår alltså en hel del deklarationer. Bengt Wånggren tror att en fastighetsägare som förbättrar sitt hus gärna vill göra en ny deklaration som visar att huset blivit bättre. Antal deklarationer som ska in i systemet blir alltså fler än beräknat. Monica Björk Ausin undrade om Boverket tittat på de åtgärder som rapporterats in? Ola Svensson svarade att det i snitt för alla byggnader beräknas bli 15 % besparing, för småhus 25 %. Monica Björk Ausin undrade varför det är så få förslag per deklaration i nuläget. Nikolaj Tolstoy trodde att det kan bero på att beställaren beställer fel, men att SWEDAC har en polisiär roll som kan rätta till detta. Paula Hallonsten menade att det låga antalet åtgärder kan bero på att enbart kostnadseffektiva (egentligen fel begrepp det är lönsamma man menar) förslag redovisas i deklarationen. En åtgärds lönsamhet beror på vilka avkastningskrav fastighetsägaren har på sina investeringar. Avkastningskraven avspeglar sig i den kalkylränta som fastighetsägaren uppger, och det är den som används i energiexpertens lönsamhetsberäkningar. Är kalkylräntan väldigt hög, dvs om fastighetsägaren ställer höga krav på avkastning, blir föreslagna åtgärder väldigt få. Magnus Everitt undrade om det inte går att samordna fastighetsägarens uppgiftsinlämning till SCB med de uppgifter som redan lämnats in till energideklarationsregistret? Varför ska fastighetsägare rapportera samma uppgifter två gånger? Bengt Wånggren svarade att det är möjligt att genomföra om Energimyndigheten bestämmer sig för att använda systemet. Signhild Gehlin undrade om de boende verkligen förstår vad de ska göra med informationen på lappen i trappen? Vad ska de boende åstadkomma? Paula Hallonsten tror att fastighetsägaren är den viktigaste aktören i energideklarationerna. Bengt Wånggren berättade att lappen i trappen är ett svenskt krav. I flera europeiska länder står hyresgästen ofta själv för uppvärmningen av bostaden (kallhyra) och det är då viktigt att få veta byggnadens energieffektivitet. I Sverige ingår oftast värmen i hyran och då ligger incitamenten att vidta åtgärder snarare hos fastighetsägaren än hos hyresgästen. Nu vill EU införa regler för hur lönsamhet ska beräknas (gemensamma för EU eller för respektive land) så att deklarationerna blir mer jämförbara. Karin Lindeberg menade att energideklarationer bara är en del i hur energiförbrukningen ser ut, den måste hänga ihop med en dialog med hyresgästen och förvaltningen av husen. Mats Björs berättade att i EU finns nu 4 miljarder att söka när de regionala utvecklingsfonderna öppnas för energieffektivisering. Summan ska dessutom motfinansieras så totalsumman blir 8 miljarder. 5. BETSI presentation av huvudrapport och fortsatt arbete (bilaga 5 och 6) Bertil Jönsson presenterade regeringsuppdraget BETSI översiktligt. Småhus, flerbostadshus och lokaler i 30 kommuner har besiktats. Bland lokalerna finns kontor, vårdlokaler (i samarbete med Energimyndighetens undersökning Stil), allmänna lokaler (t.ex. museum), hotell etc. Industrilokaler är inte med och för skolor används resultatet i Energimyndighetens STIL-undersökning från Vissa mätningar har gjorts i alla småhus och lägenheter (luftomsättning, fukt, temperatur och radon,) och i ett underurval av byggnader har vissa specialmätningar gjorts (fukt, VOC, formaldehyd, kvävedioxid och legionella).

9 I uppdraget ingår bland annat att ta fram nya delmål till det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö om fukt, mögel och inomhusbuller samt följa upp existerande delmål om radon och energi. Även skador, taksäkerhet och teknisk utformning ska analyseras. Huvudrapporten redovisades den 9 september 2009 till regeringen. Under hösten 2009 arbetar Boverket vidare med delrapporter kring det statistiska urvalet, teknisk utformning, skador, fukt och mögel, buller och energi. De ska alla vara klara runt årsskiftet Jan Eriksson undrade vilken typ av besiktningar som genomförts? Bertil Jönsson svarade att det är en omfattande besiktning av konstruktion, tillgänglighet, skador, energi etc. Protokollen finns tillgängliga på där det också finns mer information om uppdraget. Taksäkerhet Joakim Thunborg har arbetat med taksäkerhetsfrågorna i BETSI. Analysen utgår från Boverkets byggregler, inte från Arbetsmiljöverkets regler. Stig Åkerman menade att med tanke på att kraven är retroaktiva är resultatet mycket bra (9 av 10 installationer är i bra skick). Joakim Thunborg svarade att fastighetsägarna underhåller det som finns, men problemet är att det ofta saknas taksäkerhetsutrustning. Kraven uppfylls därför inte fullt ut. Magnus Everitt tycker inte att taksäkerheten är bra. Många som utför obligatoriska ventilationskontroll går inte upp på vissa tak. Bengt Wånggren tror att det är svårt för fastighetsägarna att veta vilka retroaktiva krav som ska uppfyllas, men att sotarna brukar veta. I BETSI har många taksäkerhetsanordningar besiktats från marken eftersom besiktningarna i vissa fall utfördes när det var mörkt eller snötäckt, berättade Bertil Jönsson, vilket naturligtvis kan påverka resultatet. Ventilation Bertil Jönsson berättade att godkänd obligatorisk ventilationskontroll, OVK, har utförts i ca 60 % av byggnaderna. Ett anmärkningsvärt resultat är att ¾ av småhusen har lägre luftomsättning än 0,5 (i medel 0,4), menade Nikolaj Tolstoy, och av flerbostadshusen når hälften inte upp till kraven. Det beror troligen på att många småhus har självdrag och att energibesparingsåtgärder utförts. BETSI är dock en beskrivande undersökning och orsaksanalyser av materialet har inte gjorts. Bengt Wånggren undrade hur människorna mår när ventilationen är så dålig? Nikolaj Tolstoy svarade att enkäten som gjorts inom BETSI visar att människor inte mår sämre i dessa hus och att kraven på luftomsättning kanske kan vara lägre i BBR? Men eftersom många byggnader har kondens på insidan av fönstren så är 0,5 omsättningar kanske inte fel ändå. Magnus Everitt undrade hur många som får astma och allergi av dålig inomhusmiljö och kostnaden för det? Nikolaj Tolstoy menade att utökad kommunal tillsyn behövs för att få alla att genomföra OVK. Att föra in OVK i energideklarationsregistret kan hjälpa kommunerna i det arbetet. Radon Enligt Nikolaj Tolstoy vill Socialstyrelsen se över radongränsen och sänka den till 100 Bq (se Det är dock svårt att ventilera ner till 100 Bq. Om kravet sänks skulle ytterligare småhus och lägenheter behöva saneras. Artiklar i DN etc den

10 senaste tiden innehåller gammal känd information. Bengt Wånggren menade att Boverket bör gå ut och bemöta de siffror som figurerat i tidningarna. Buller Nikolaj Tolstoy berättade att buller är det största problemet för boende enligt BETSI:s enkätundersökning. I flerbostadshus behövs omfattande åtgärder för att komma till rätta med problemet. Arne Ludvigsson uppmärksammade att BETSI:s uppgifter visar att buller från grannar ger dubbelt så mycket besvär som vägtrafikbuller. Åke Rådberg undrade om grannarna kanske är ett större problem än trafiken? Nikolaj Tolstoy menade att vägtrafiken trots allt är ett stort problem. Signhild Gehlin undrade varför inte buller utifrån från människor finns med bland bullerkällorna. Bengt Wånggren ville veta om det är skillnad på klagomål från boende i bostadsrättsföreningar, småhus och hyresrätt? Bertil Jönsson svarade att det ännu inte gjorts någon sådan körning av materialet, men tackade för tipset. Magdi Dobi undrade om det finns någon äldre jämförande undersökning som visar att ljudkänsligheten ökat? Klagar man mer nu? Nikolaj Tolstoy berättade att en jämförelse med ELIB finns och den visar att i dag är människor tröttare och har mer huvudvärk. Åke Rådberg undrade om det finns ett enkelt samband mellan buller och andra symptom? Kopplingar kanske beror på förhållanden på arbetsplatsen, arbetslöshet, skilsmässa etc.? Bertil Jönsson tror att en anledning till trötthet och huvudvärk är stressen i storstäder och att storstadsmänniskor har lägre toleranströskel. Mats Björs undrade om Boverket kommer att göra körning av materialet på storstad kontra småstad? Karin Månsson frågade om bullermätningar har gjorts? Bertil Jönsson svarade att det skulle blivit för dyrt. Bertil Jönsson tror att en lösning på bullerproblem även i nybyggda hus kan vara ökad tillsyn från miljö- och hälsoskyddsnämnderna. Magdi Dobi flaggade för att ökad tillsyn kan innebära ökade ljudmätningar vilket kostar mycket pengar. Nikolaj Tolstoy konstaterade att om t.ex. fönster åtgärdas så kommer grannarna att höras ännu mer. Bengt Wånggren i BÄR diskuteras hur energiåtgärder ska komma till stånd. Men lönsamma åtgärder blir lätt olönsamma om man måste åtgärda buller också. Arne Ludvigsson undrade om det är läge att ställa högre krav på lägenhetsskiljande väggar vid nybyggnad. De boende blir ju känsligare. Nikolaj Tolstoy svarade att det främst är ett problem i äldre hus och att standarderna för nybyggnad ger bra ljudisolering. Övriga delar av BETSI (energi, skador och teknisk status) Därefter berättade Bertil Jönsson om det nya föreslagna delmålet för fukt och mögel samt utvärderingen av delmålet för energi. Olle Åberg avslutade med en genomgång av vad som hänt med problemet med putsade odränerade fasader (se bilaga 6). 6. Övriga frågor Maria Petersson berättade om seminarieserien om enkelt avhjälpta hinder som anordnas av Boverket, Sveriges kommuner och landsting, länsstyrelserna och tre

11 departement. Seminarierna äger rum på 16 platser runt om i landet och byggrådet är hjärtligt välkomna att delta. Anmälan görs på 7. Avslutning och nästa möte Nästa möte blir Stockholm den 15 april 2010.

Föreningen Sveriges VVS-inspektörer. Energi- och miljötekniska föreningen. Handikappförbundens Samarbetsorgan

Föreningen Sveriges VVS-inspektörer. Energi- och miljötekniska föreningen. Handikappförbundens Samarbetsorgan Boverkets byggråd nr 76 Tid: 15 april 2010 kl 10.00 15.00 Plats: Årsta Folkets Hus Deltagare Ledamöter Andersson Jonas Björk Ausin Monica Björs Mats Dobi Magdi Eriksson Jan Gehlin Signhild Gustavsson Gösta

Läs mer

Stig Åkerman och Yvonne Svensson

Stig Åkerman och Yvonne Svensson Stig Åkerman och Yvonne Svensson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Boverket informerar Certifierade sakkunniga Kontrollansvariga Energideklarationer BBR 2013, EKS CPR 1 juli 2013

Läs mer

Reigun Thune Hedström Avd för tillväxt och samhällsbyggnad

Reigun Thune Hedström Avd för tillväxt och samhällsbyggnad Cirkulärnr: 09:8 Diarienr: 09/0320 Handläggare: Avdelning: Datum: 2009-01-27 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Reigun Thune Hedström Avd för tillväxt och samhällsbyggnad Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Miljönämnden

Läs mer

Boverket informerar. om nya och ändrade författningar den 2 maj 2011. Kort om nyheter och ändringar i författningarna. Mottagare

Boverket informerar. om nya och ändrade författningar den 2 maj 2011. Kort om nyheter och ändringar i författningarna. Mottagare Boverket informerar Mottagare Kommuner, länsstyrelser, bransch- och intresseorganisationer, certifieringsorgan, universitet och högskolor Utgivningsdag 2011-04-29 Mer upplysningar På Boverkets webbplats

Läs mer

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Checklista för flerbostadshus

Checklista för flerbostadshus 1 (8) Checklista för flerbostadshus Övergripande frågor om egenkontroll 1 Långsiktlig planering och underhåll av fastigheterna Del A När byggdes fastigheten? Hur länge har ni ägt fastigheten? Har ni fastigheter

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet

Läs mer

Utvärdering av systemet med energideklarationer Uppdrag nr 12 Uppföljning av energideklarationer enligt regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende

Utvärdering av systemet med energideklarationer Uppdrag nr 12 Uppföljning av energideklarationer enligt regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Boverket Regeringsuppdrag Utvärdering av systemet med energideklarationer Uppdrag nr 12 Uppföljning av energideklarationer enligt regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Boverket. M2008/4791/A Utvärdering

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Anticimex Energideklaration. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Personuppgifter. Besiktningsdatum: 2008-11-25

ÅTGÄRDSRAPPORT. Anticimex Energideklaration. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Personuppgifter. Besiktningsdatum: 2008-11-25 ÅTGÄRDSRAPPORT Anticimex Energideklaration SE-QE-Energi-SD-700, bil 2, Åtgärdsrapport, utg 7 2009-03-16 Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Skoghem 21 Byggnadens adress: Skoghemsvägen 2 A, 217 74 Malmö

Läs mer

Konsekvensutredning. Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5

Konsekvensutredning. Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5 Konsekvensutredning Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5 Boverket juli 2012 Titel: Konsekvensutredning Boverket föreskrifter

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010 Fastighetsägares egenkontroll 2010 Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 Sid 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Lagstiftning som är tillämplig... 2 Miljöbalken...

Läs mer

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering Näringsdepartementet 2015-05-12 103 33 Stockholm Anders.lonnberg@regeringskansliet.se Mattias.persson@regeringskansliet.se Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Läs mer

Riksbyggens Renoveringsverkstad

Riksbyggens Renoveringsverkstad Riksbyggens Renoveringsverkstad Jan Kristoffersson 2011-09-21 Sustainable Innovation Utveckling inom energieffektivisering www.sust.se 1 Sustainable Innovation Startade 2008 Kontor i Stockholm, åtta anställda

Läs mer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

Energideklaration 2008

Energideklaration 2008 Konferens Energideklaration 2008 är en konferens om energideklarering med fokus på energiexperternas praktiska arbete, fastighetsägarnas upphandling, medverkan och uppföljning samt kommunernas tillsyn.

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 12/6-2015 Fastighetsbeteckning: Fåle 1:109 Adress /ort: Lindv 4, Limmared Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Hearing #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Bakgrund Energieffektiviseringsdirektivets artikel 4 En första version av strategin ska offentliggöras senast den 30 april 2014 Strategin kommer

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-11-29 Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Energideklaration. av byggnader. Raka besked till konsumenten! Energideklarationen: Lagen utgår från ett EU-direktiv

Energideklaration. av byggnader. Raka besked till konsumenten! Energideklarationen: Lagen utgår från ett EU-direktiv Energideklaration av byggnader Alla europeiska byggnader ska snart energideklareras. De långsiktiga målen är att minska importberoendet av energi, exempelvis olja från Mellanöstern eller naturgas från

Läs mer

Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus

Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus Välkomna till miljöförvaltningens informationsmöte om egenkontroll i flerbostadshus 1 Syftet med mötet Ge information om Egenkontroll vad är det, hur görs det? Var hittar man mer information? Miljöförvaltningens

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

ATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid.

ATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid. VI HAR INGET VAL DAGS ATT AGERA NU! Sverige står inför stora utmaningar. Miljonprogrammets bostäder måste rustas upp och renoveras. Om detta inte sker om kommer områdena att förfalla och byggnaderna förlora

Läs mer

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader Energideklarering av byggnader Energicertifiering av byggnader Beräkningsmetodik Minimikrav för energiprestanda Direktiv 2002/91/EG Kontroller av värmepannor Kontroller av luftkonditioneringssystem Frågeställningar

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

FunkiS. Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se

FunkiS. Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se FunkiS Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se Certifierade funktionskontrollanter Kommunala handläggare 1 250 medlemmar av 1 400 Vägledning OVK FARO FARO-S AV OVK Remissinstans 1 Kurser 2015

Läs mer

Praktisk vägledning. Miljökontoret informerar

Praktisk vägledning. Miljökontoret informerar Praktisk vägledning HÄR LISTAS ETT ANTAL frågeställningar och exempel till hjälp för arbetet med egenkontroll. Fundera på vilka övriga områden i din fastighet som omfattas av egenkontroll och vilka frågeställningar

Läs mer

Energianvändning i flerbostadshus och samband med astma, allergi och SBS symtom - en fördjupning av 3H- studien Ett projekt med stöd från: Formas BIC, Energicentrum Stockholms stad, Fastighetsägarna Sverige,

Läs mer

Omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda: Del 1. Förslag och bedömningar avseende energideklarationer

Omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda: Del 1. Förslag och bedömningar avseende energideklarationer Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda: Del 1. Förslag och bedömningar avseende energideklarationer SABOs synpunkter Uppvisande av energideklarationer

Läs mer

Tillsynsvägledning av OVK- regelverk. Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm

Tillsynsvägledning av OVK- regelverk. Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm Tillsynsvägledning av OVK- regelverk Tillsynsvägledningsdag, Länsstyrelsen, Jönköping 15 januari 2015, Wanda Rydholm Vägledning till Boverkets nya webb och kunskapsbanken Den nya webben från 30 september:

Läs mer

Energideklarationer. Erik Olsson

Energideklarationer. Erik Olsson Energideklarationer Erik Olsson Energideklaration Den 1 juli 2012 trädde den ändrade lagen i kraft, vilket följdes av ändringar i förordningen och i Boverkets föreskrifter. Lagens syfte är att främja en

Läs mer

Boverkets byggråd nr 84 Tid: 14 december 2012 kl. 09.00 14.00 Stockholms byggnadsförening

Boverkets byggråd nr 84 Tid: 14 december 2012 kl. 09.00 14.00 Stockholms byggnadsförening Boverkets byggråd nr 84 Tid: 14 december 2012 kl. 09.00 14.00 Stockholms byggnadsförening Deltagare Bergkvist Kerstin Björk Monica Celinska Karolina Chantereau Yves Dahlin Hans Dobi Magdi Eklund Anna Everitt

Läs mer

BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson

BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson BBR 19 frågor och svar? Anders Johansson Hur vet man vad Boverket har svarat på för frågor? Finns webdiarium http://www.boverket.se/om-boverket/diarium/ Nackdel måste beställa ärenden på grund av PUL Finns

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Backa 211:25 Adress: Skogaberg 15 422 49 Hisings Backa Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 149 m 2, byggår 2004. Värmesystem: Fjärrvärme, vattenburen

Läs mer

Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader, BED 7

Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader, BED 7 Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader, BED 7 Boverket december 2014 Titel: Konsekvensutredning med anledning

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M 1 Lagar, förordningar m m Källa: God inomhusmiljö- en handbok för fastighetsägare : 2 Lagar, förordningar, föreskrifter, ex Miljöbalken (1998:808) Avfallsförordningen NVFS =

Läs mer

De gemensamma frågorna LOKALGRUPPERNA

De gemensamma frågorna LOKALGRUPPERNA De gemensamma frågorna LOKALGRUPPERNA Fråga 1 En fråga vi fått från en medlem: Brandspridning från ett miljöhus i ett plan som ligger exempelvis 7 meter från ett bostadshus i 3 eller fler våningsplan.

Läs mer

Årsredovisning för verksamhetsåret 2011-01-01 2011-12-31

Årsredovisning för verksamhetsåret 2011-01-01 2011-12-31 Svenska gruppen inom CIB/IABSE/RILEM 2012-02-23 1(7) Årsredovisning för verksamhetsåret 2011-01-01 2011-12-31 1. FÖRENINGENS ORGANISATION Den Svenska gruppen inom CIB/IABSE/RILEM bildar en svensk ideell

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Byggnadsuppgifter. Besiktningsuppgifter

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Byggnadsuppgifter. Besiktningsuppgifter ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration - Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: LYFTSAXEN 10 Adress: VIVSTAVARVSVÄGEN 196 12243 ENSKEDE Besiktningsuppgifter Datum: 2010-05-18 Byggnaden är besiktigad av:

Läs mer

Planeringsförenklande åtgärder II

Planeringsförenklande åtgärder II Rapport 2013:26 REGERINGSUPPDRAG Planeringsförenklande åtgärder II slutrapportering av regeringsuppdrag, redovisning av kunskapsspridning Planeringsförenklande åtgärder II slutrapportering av regeringsuppdrag,

Läs mer

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering Kristina Mjörnell Potentialen för tilläggsisolering av klimatskärmen I Sverige finns ca 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus

Läs mer

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren.

BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. 1 Inledning 2 Allmänna regler för byggande 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftsutrymmen 4 Bärförmåga, stadga och beständighet 5 Brandskydd

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar MILJÖBALKEN Hänsynsregler I miljöbalken är bevisbördan omvänd vilket innebär att det är verksamhetsutövaren, dvs. den som bedriver en verksamhet eller äger

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst 1 Foto: Britt-Louise Morell/Boverket (Presentationen riktar sig till byggnadsägare) Detta är en kort introduktion till lagen om energideklarationer för byggnader.

Läs mer

Energideklarering av byggnader

Energideklarering av byggnader Energideklarering av byggnader direktivet 2002/91/EG För effektivare energianvändning i byggsektorn Minska utsläpp av växthusgaser. Minska EG:s importberoende av energi Sammanfattning I Europa används

Läs mer

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Information om investeringsstöd till äldrebostäder Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Bakgrund Denna information beskriver översiktligt reglerna för investeringsstöd till äldrebostäder.

Läs mer

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Bakgrund PBL kommittén Får jag lov? Byggprocessutredningen Bygg helt enkelt! Miljöprocessutredningen Instansordningen Det har

Läs mer

Per Levin och Yogesh Kumar 110907

Per Levin och Yogesh Kumar 110907 Per Levin och Yogesh Kumar 110907 Sveby referensgruppsmöte 11-09-07 Presentationer av projektresultat och diskussionspunkter med ungefärliga hålltider: 1200 Samling med lättare lunch 1245 Inledning, programläget

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Riskinventering av fastigheter

Riskinventering av fastigheter er HÄR ÄR ETT EXEMPEL på hur en riskinventering av en fastighet kan genomföras. Notera att detta bara är ett exempel, och inte skall ses som ett komplett underlag för hur en inventering skall utföras.

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BILLINGE 3:53 Besiktningsuppgifter Datum: 2011-05-10 Byggnadens adress: RÖSTÅNGAVÄGEN 9 24195 BILLINGE Utetemperatur: 16 C

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Ugglum 182:11. Adress: Blankavägen 16, Sävedalen. Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 305 m 2, byggår: 1942. Värmesystem: Vattenburet system med bergvärmepump

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remissser-energi@regeringskansliet.se Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering

Läs mer

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt PROTOKOLL 1 (5) Vattenmyndigheten Norra östersjöns vattendistrikt Vattendelegationen Norra Östersjön Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt : 10 mars

Läs mer

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Greta Smedje 1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Effektivisera det förebyggande folkhälsoarbetet, vidareutveckla det

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Frågor och svar om kontrollplan, webbseminarium den 12 september 2011

Frågor och svar om kontrollplan, webbseminarium den 12 september 2011 2011-09-12 Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Frågor och svar om kontrollplan, webbseminarium den 12 september 2011 Finns det möjlighet att ladda ner PowerPoint bilder som visades?

Läs mer

Energideklarationer och effektiva åtgärder hur hänger det ihop? Inbjudan till EnergiRådgivarnas 31:a kongress. Kongress i Uppsala 3 november 2010

Energideklarationer och effektiva åtgärder hur hänger det ihop? Inbjudan till EnergiRådgivarnas 31:a kongress. Kongress i Uppsala 3 november 2010 Energideklarationer och effektiva åtgärder hur hänger det ihop? Inbjudan till EnergiRådgivarnas 31:a kongress Hur gör vi energideklarationer till färdplaner för ett hållbart samhälle? Under årets kongress

Läs mer

Strategidagarna 2014. 5-6 februari 2014. Sånga-Säby Hotell & Konferens, Stockholm

Strategidagarna 2014. 5-6 februari 2014. Sånga-Säby Hotell & Konferens, Stockholm Strategidagarna 2014 5-6 februari 2014 Sånga-Säby Hotell & Konferens, Stockholm PROGRAM Onsdagen den 5 februari 09.00 Buss avgår från centralstationen 09.30-10.00 Registrering och kaffe Nu regnar det regler

Läs mer

Ett energieffektivt samhälle

Ett energieffektivt samhälle Ett energieffektivt samhälle Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende

Läs mer

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska

Läs mer

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida

Läs mer

Yttrande angående Byggnadsmiljöutredningen, Bättre inomhusmiljö (SOU 2005:55)

Yttrande angående Byggnadsmiljöutredningen, Bättre inomhusmiljö (SOU 2005:55) BESLUT 1 (5) Datum Dnr 2005-10-24 02-05-3627 Hållbar energianvändning Arne Andersson +46+165442145 arne.andersson@stem.se Ert datum Ert dnr 2005-07-21 M2005/3509/Bo Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet

Läs mer

Energideklarationen. första steget mot hälsosammare och energieffektivare hus

Energideklarationen. första steget mot hälsosammare och energieffektivare hus Energideklarationen första steget mot hälsosammare och energieffektivare hus 2 Den nya lagen som hjälper dig att få en hälsosam inomhusmiljö och spara energi och pengar Hur mycket energi använder huset?

Läs mer

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vårbruket 113

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vårbruket 113 Utgåva 1:1 2014-06-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vårbruket 113 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april Energieffektivisering i flerbostadshus Se helheten, undvik fällorna och prioritera rätt Catarina Warfvinge 130409 Vi har tuffa energimål att klara; år 2020-20% och år 2050 50% Oljekris Energianvändning

Läs mer

2013-12-04 ENERGIUTMANINGEN FASTIGHETSÄGARNA GFR VÅRA FRÅGOR

2013-12-04 ENERGIUTMANINGEN FASTIGHETSÄGARNA GFR VÅRA FRÅGOR ENERGIUTMANINGEN FRÅN MÅL TILL MÄTBART RESULTAT JAN THORSSON FASTIGHETSÄGARNA GFR Fastighetsägarna är branschorganisationen för fastighetsföretag. Vi arbetar för bättre förutsättningar för landets fastighetsföretag.

Läs mer

Validitetskontroll energideklaration 2014

Validitetskontroll energideklaration 2014 Validitetskontroll energideklaration 2014 2 Validitetskontroll energideklaration 2014 Titel: Validitetskontroll energideklaration 2014 Utgivare:, juli 2015 Dnr: 1554-2015 Process: 3.4.1 Validitetskontroll

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Riskinventering av fastigheter

Riskinventering av fastigheter Malmö stad Miljöförvaltningen er HÄR ÄR ETT EXEMPEL på hur en riskinventering av en fastighet kan genomföras. Notera att detta bara är ett exempel, och inte skall ses som ett komplett underlag för hur

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: SMÖGENÖN 73:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-05-23 Byggnadens adress: HAMNEN 3 45043 SMÖGEN Utetemperatur: 22 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Björsäter 12:8 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-04 Byggnadens adress: Björsäter Fallgärdet 1 54295 Mariestad Utetemperatur: 15

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och medlemsorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar med intressebevakning, verksamhetsutveckling,

Läs mer

Bygg säkert med cellplast

Bygg säkert med cellplast Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Beprövat isoleringsmaterial med många fördelar

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Energideklarationsrapport Fastighetsbeteckning: Nol 2:482. Adress: Bäckvägen 3B, 449 42 Nol. Friliggande villa, uppvärmd yta (A temp): 139 m 2, byggår: 2008. Värmesystem: Frånluftsvärmepump Nibe 360P,

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: ÄLVSBORG 101:9 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-06-02 Byggnadens adress: BLODBOKSGATAN 21 42674 VÄSTRA FRÖLUNDA Utetemperatur: 11

Läs mer

Energideklaration 400206-3545. Postnummer Postort 0431-45 13 64. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration 400206-3545. Postnummer Postort 0431-45 13 64. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 229499 Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter Ägarens namn Iris Green Adress Stationsvägen 47 Personnummer/Organisationsnummer 400206-3545 Postnummer Postort 260 91

Läs mer

gfedc Pellets Tillägg komfortkyla 5 (19) Summa 7-13,15-19 6 (Σ2) Summa 1-15,18-19 7 (Σ3) Summa 7-13,15,18-19 8 (Σ4)

gfedc Pellets Tillägg komfortkyla 5 (19) Summa 7-13,15-19 6 (Σ2) Summa 1-15,18-19 7 (Σ3) Summa 7-13,15,18-19 8 (Σ4) Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 466806 Byggnaden - Identifikation Län Västra Götaland Kommun Ale Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Kollanda 1:19 Husnummer 1 Adress Kollanda 460 Prefix

Läs mer

Miljömålsenkäten 2015

Miljömålsenkäten 2015 Miljömålsenkäten 2015 Enkäten ska besvaras senast 1 juni 2015. Enkäten har 13 avsnitt och du kan välja vilket avsnitt du vill besvara i rullisten uppe till höger. Du kan alltid komma tillbaka till denna

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Miljöledning inom staten, Waterfront 29 sep 2014 Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se Utvecklingen av miljöcertifiering av byggnader

Läs mer

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet

Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Socialstyrelsens ansvar inom hälsoskyddsområdet Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor under miljöbalken - Normering och annan vägledande information - Uppföljning och utvärdering av operativ

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 272591 Byggnaden - Identifikation Län Dalarna Kommun Gagnef Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) BODARNA 20:26 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KARSEGÅRDEN 6:7 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-02-27 Byggnadens adress: KARSEGÅRDSVÄGEN 38 43931 ONSALA Utetemperatur: 3 C Expert:

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Remissvar- Boverkets föreskrifter om energideklarationer av byggnader

Remissvar- Boverkets föreskrifter om energideklarationer av byggnader Boverket Dnr: 10827-1279/2006 Stockholm den 23 aug 2006 Remissvar- Boverkets föreskrifter om energideklarationer av byggnader EG-direktivet om Byggnaders energiprestanda har syftet att främja en förbättring

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Boverkets byggregler, BBR. Caroline Bernelius Cronsioe

Boverkets byggregler, BBR. Caroline Bernelius Cronsioe Boverkets byggregler, BBR Caroline Bernelius Cronsioe VILKEN VERKSAMHET RÖR DET SIG OM ENLIGT BYGGREGLERNA? Hem för ensamkommande flyktingbarn Anläggningsboende Uppförande av nya byggnader Ändring av en

Läs mer