Martin Storm hälsade alla välkomna och tackade för att så många hade kommit till Karlskrona.

Transkript

1 Boverkets byggråd nr 75 Tid: 30 september 2009 kl Plats: Sessionssalen, Boverket, Karlskrona Deltagare Ledamöter Bergkvist Kerstin Björk Ausin Monica Björs Mats Dobi Magdi Eriksson Jan Everitt Magnus Gehlin Signhild Gustavsson Gösta Johansson Lennart Lindeberg Karin Ludvigsson Arne Månsson Karin Rådberg Åke Wånggren Bengt Inte närvarande: Eliasson Jakob Kling Rolf Sundberg Kajsa Thune Hedström Reigun Föreningen Sveriges VVS-inspektörer Byggmaterialindustrierna Byggherrarna Kvalitetsansvarigas förening SBR Byggingenjörerna Svensk Ventilation Energi- och miljötekniska föreningen SABO Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer Hyresgästföreningen Riksförbundet Stadsarkitektföreningen Handikappförbundens Samarbetsorgan Sveriges Byggindustrier Fastighetsägarna Villaägarna Installatörerna SVR Sveriges kommuner och landsting Medverkande från Boverket Einarsson Kristina Bygg- och förvaltningsenheten Hallonsten Paula Analysenheten Hjortsberg Madeleine Bygg- och förvaltningsenheten (sekreterare i byggrådet) Petersson Maria Enhetschef Byggregelenheten Storm Martin Chef Husbyggnadsdivisionen (ordförande i byggrådet) Svensson Ola Bygg- och förvaltningsenheten Tolstoy Nikolaj Enhetschef Bygg- och förvaltningsenheten Åberg Olle Bygg- och förvaltningsenheten Åkerman Stig Byggregelenheten Klickbara bilagor: Bilaga 1 Boverket informerar om vindsbränder i radhus Bilaga 1a Remiss utredningen om Boverket Bilaga 1b Brev från Sveriges Byggnadsinspektörer till SIS Bilaga 1c Artikel i Byggindustrin om standarder och kostnader Bilaga 2 Idébok om avfallshantering Bilaga 3 Sustainable Building 2011 Bilaga 4 Energideklarationer Bilaga 5 BETSI Bilaga 6 Putsade odränerade fasader

2 1. Välkomna till byggrådets möte! Martin Storm hälsade alla välkomna och tackade för att så många hade kommit till Karlskrona. Föregående protokoll Inga synpunkter. Dagordning Bengt Wånggren Vill informera om Sweden Green Building Council under punkt 3. Lennart Johansson - Kostnader för Eurokoder under punkten Övrigt Magnus Everitt Brandavsnittet i BBR och Renoveringshandboken Nytt från Boverket Martin Storm, Nikolaj Tolstoy, Maria Petersson Nytt brandavsnitt i Boverkets byggregler Brandavsnittet i Boverket byggregler skickas på remiss i november december Aktuella frågor är: Nätanslutna brandvarnare blir troligen krav i bostadshus. Våra nordiska grannländer har redan infört sådana krav. Batteridrivna brandvarnare fungerar ibland inte på grund av att batteriet tagit slut eller brandvarnaren placerats fel. Utrymning och frångänglighet blir alltmer aktuellt eftersom tillgängligheten blir bättre. Brandsäkra hissar Säkra utrymmen. Sprinkler för vissa vårdbyggnader. Kerstin Bergkvist undrade om Boverket diskuterat möjligt att byta t.ex. en bättre brandcellsindelning mot ett sämre takskikt? Nikolaj Tolstoy svarade att det diskuterats att göra tekniska byten inom varje brandkrav i Byggnadsverksförordningen, men inte mellan dessa. Det är dock inte aktuellt att införa någon sådan möjlighet. Tas problemet med radhus och brandceller upp i BBR? undrade Arne Ludvigsson. Ett Boverket informerar om vindsbränder i radhus har kommit ut (bilaga 1), svarade Nikolaj Tolstoy, och problematiken finns med när Boverket skriver nya regler. Kerstin Bergkvist var bekymrad över brandkonsulternas roll i förhållande till kommunens. Kommunerna får inte stort utrymme att tycka till om brandskyddsdimensionering och de måste stärka sin roll. Magnus Everitt höll med och sa att Räddningstjänsten ofta inte har en aning om hur konsulterna har tänkt om det inträffar en brand. Kerstin Bergkvist varnade för att brandposter räknas med i dimensioneringen trots att huvudmannen kanske inte räknar med att behålla dessa. Bengt Wånggren som har stor erfarenhet av att granska energiberäkningar för ansökningar till Green Building Partner har sett att välrenommerade konsulter inte kan räkna energikrav enligt BBR. Hälften av ansökningarna är fel och måste kompletteras. Dessa konsulter skickar ju även bygglovhandlingar till kommuner som troligen också är fel, så hur bra är egentligen brandskyddsdimensioneringarna? Lennart Johansson har sett ett ökat antal lösningar av brandkonsulter som fungerar i teorin, men inte kan genomföras i praktiken.

3 Magnus Everitt upplyste om att totalskadorna ofta är större i dag. Lättkonstruktioner brinner lätt ner även om det finns sprinkler. Förlorade värden är nästan lika stora som vattenskadorna, 4,8 miljarder per år. Mats Björs menade att byggreglerna ska säkra att människor överlever, inte hur stora skadorna blir. Skadorna är dock intressanta, eftersom det rör sig om stora belopp. Nikolaj Tolstoy förtydligade att Boverkets byggregler ställer i första hand krav för att skydda människors hälsa och säkerhet. Regler för att skydda egendom får tas med i byggreglerna, men Boverket har bestämt sig för att avstå. Magnus Everitt menade att många totalskador beror på snabba brandförlopp och att människors hälsa och säkerhet också riskeras. Hur man ska agera i en krissituation beror mycket på när huset är byggt. Karin Lindeberg berättade att boende ibland orsakar brandolyckor på grund av ovetskap. Det finnas ett stort behov av information särskilt i områden med språkförbistringar. Hyresgästföreningen kommer att göra en massiv insats efter de svåra olyckor som inträffat under året. Gösta Gustavsson tipsade om att informationen om utrymningsvägar som finns på hotellrum även kunde finnas i lägenheter. Energihandbok En Energihandbok kring energiföreskrifterna i Boverket Byggregler kommer att finnas på om några veckor. BÄR Boverkets ändringsråd BÄR är något försenat eftersom det varit svårare än väntat att hitta ramar för arbetet. Just nu pågår djupdykning inom vissa sakområden för att prova angreppssättet. Ändring är naturligtvis mer komplicerat än nybyggnad! Maria Petersson informerade om rådslaget kring BÄR och BETSI äger rum på Lidingö den 4 november En inbjudan kommer snart ut till hela byggsektorn, med en särskild inbjudan till byggrådet. Det blir diskussion med hjälp av round up teknik. Eurokoder och restdelen av Boverkets konstruktionsregler, BKR Eurokoderna kommer att ersätta BKR den 1/1 2011, konstaterade Nikolaj Tolstoy. Idag kan BKR eller Eurokoder användas. Banverket och Vägverket har haft möjlighet att prova Eurokoderna på 12 broar, men Boverket har inte fått extra pengar för att testverksamhet. Nationella krav i EKS kommer alltså inte att kunna testas i förväg. Danmark införde krav på användning av Eurokoder den 1/ Konsulterna går tyvärr inte på utbildningar ännu och använder troligen inte Eurokoderna förrän de får uppdrag som kräver det. Bengt Wånggren menade att det blir mer komplicerat för konsulterna att använda Eurokoder. Kommer det handböcker som hjälp? Nikolaj Tolstoy berättade att Boverket ganska snart publicerar en handbok om hur systemet är uppbyggt och om laster samt en om murverk. För stål och betong gör branschen egna handböcker. För geoteknik gör branschen tillämpningsdokument. För trä är det osäkert ännu så länge, men om ingen aktör vill göra handböcker kommer Boverket att göra det. Diskussion om de stora kostnader som användningen av standarder medför. När BKR ersätts av Eurokoder måste byggföretagen köpa ett 60-tal standarder för ca

4 kr. Jämfört med situationen i dag när konstruktionsreglerna gratis kan laddas ner från Boverkets hemsida så blir det en stor skillnad. Ska verkligen standarder som ersätter föreskrifter kosta pengar? Dessutom ska företagen bekosta utbildning för att kunna använda de nya standarderna. Lennart Johansson delade ut ett brev (bilaga 1a) från Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer till SIS där de påtalar den orimliga kostnaden för kommunerna när Eurokoder ersätter BKR och SIS svar. Martin Storm påtalade att Boverkets insynsråd skulle diskutera frågan på uppmaning av Bo Antoni, Byggindustrierna och att Boverket tillskrivit Miljödepartementet i frågan. Det brevet är bilaga i föreningen Sveriges Byggnadsinspektörers brev till SIS. Åke Rådberg skickade efter mötet sin artikel från Byggindustrin (bilaga 1b) där standardfrågan diskuteras. Stig Åkerman tar med sig frågan om kostnader för Eurokoder och standarder till mötet på Cypern i mitten på oktober med CEBC, Consortium of European Building Control. Mötet har nu ägt rum och frågan till de 44 mötesdeltagarna från 23 länder i Europa var om de hade någon annan erfarenhet än att Eurokoder och standarder kostar en hel del. Ingen av deltagarna hade någon annan erfarenhet. Problemet med kostnader för standarder kvarstår alltså och kommer att diskuteras vidare. Rapport om Bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan Kristina Einarsson informerade kort om att ett seminarium kring rapporten Byggoch fastighetssektorns miljöpåverkan genomfördes den 29/ i Stockholm. Rapporten beskriver en metod för hur stor bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan är och grundas på SCB:s miljöräkenskaper. Den kan laddas ner från Bygg för morgondagens klimat Ett regeringsuppdrag om klimatanpassning har resulterat i en rapport Bygg för morgondagens klimat och två kortversioner (en svensk och en engelsk version). Rapporten och kortversionerna kan laddas ner från Kort om PBL-utredningen Boverket har svarat på PBL-remissen (se svaret på PBL planeras träda i kraft den 1 mars Utredningen om Boverket Utvärderingen av Boverkets verksamhet ( har gett värdefull input till ett förändringsarbete på Boverket. Göran Bengtsson var utredare och Bengt Arvidsson, huvudsekreterare. I utredningen finns förslag till ny instruktion för Boverket som ska styra mer än regleringsbrevet. Boverket förväntas också få ett tydligare ansvar för bland annat samhällsbyggande och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Utredningen är ute på remiss till 11 januari 2010 (se bilaga 1a). Arne Ludvigsson undrade hur det blir med forskningspengar till byggsektorn? Martin Storm svarade att det finns förslag i utredningen om att Boverket ska få egna forskningsmedel som ska tas från Formas anslag, kanske 5-20 miljoner. Boverket

5 deltar redan ibland annat Brandforsk och CERBOF, men vill gärna få ett större eget ansvar för forskning. Boverkets publikationer till byggrådet Ledamöterna i byggrådet kommer fortsättningsvis att få ett urval av de rapporter, publikationer etc som Boverket ger ut. 2. Idébok om avfallshantering - sett ur ett boendeperspektiv Kristina Einarsson (bilaga 2) Det har skett stora förändringar inom avfallshanteringen de senaste 10 åren; från en soppåse till sortering i flera fraktioner och lämning av avfall på olika ställen. Boverkets idébok kommer att ta upp aktuella problem för vilka det finns goda exempel. Syftet med skriften är att ge vägledning om avfallshantering till kommuner och andra berörda med ett boende- och brukarperspektiv. Miljöperspektivet hanteras av Naturvårdsverket och sophämtarnas arbetssituation hanteras av Arbetsmiljöverket. Boverket följer naturligtvis också upp de kvarstående problem som inte kan exemplifieras med goda lösningar. Mats Björs ansåg att tömningsfrekvens bör tas med eftersom för få tömningar är ett vanligt problem och orsakar lukt och otrygghet. Arne Ludvigsson tyckte att det är mycket bra att ta upp exempel på återvinningens estetik. Det är ett praktiskt problem att restposter som glasrutor och lerkrukor inte kan lämnas på återvinningsstationer på grund av att det inte är förpackningar. Man får åka ganska långt för att göra sig av med vissa restavfall. Karin Lindeberg menade att avfallshantering är en stor fråga för Hyresgästföreningen. Det finns en samarbetsgrupp där SABO, Hyresgästerna, Riksbyggen, HSB och Fastighetsägarföreningen ingår som kallas MABO (samverkansgruppen för miljöanpassad avfallshantering i boendesektorn) som arbetar med dessa frågor. Tunabyggen i Borlänge har arbetat framgångsrikt med avfallsfrågan. Gösta Gustavsson berättade att SABO-företagen ofta erbjuder sina hyresgäster att lämna förpackningar i närheten av byggnaden, men det är ett feltänk att hyresgästerna ska behöva betala extra för detta. Bengt Wånggren tyckte att idéhandboken är ett bra initiativ eftersom det finns ett vakuum i informationen kring dessa frågor. Kostnaderna får inte bara hamna på de boende och det är producenterna som ansvarar för att miljöbelastningen blir så låg som möjligt. Karin Månsson undrade vad Boverket gör med de problem som saknar goda exempel på lösningar? De är ju intressantast! Kristina Einarsson svarade att problemlistan inte släpps, det är en viktig del av Boverkets uppsiktsansvar. Men det finns många goda exempel och initiativ som Boverket vill sprida. Det har varit stor fokus på sophämtarna i debatten, men hur fungerar det för brukarna? Karin Lindeberg menade att det är viktigt att se över avståndet till miljöhusen, så de inte är placerade för långt från bostadshusen, för att underlätta för de boende att sortera sitt avfall. Särskilt viktigt är det för äldre och funktionshindrade. Om inte avfallshanteringen fungerar kan det bli problem inne i lägenheterna. Avfall riskerar att samlas inne i lägenheterna och skadedjur och lukt kan då uppstå. Mats Björs undrade hur man tänker vid nybyggnad? Dagens avfallshantering är ju en nödlösning utifrån rådande situation och det borde finnas innovationer inom avfallshanteringen. Kristina Einarsson avslutade med att poängtera vikten av att få med fler aspekter vid projektering och planeringsfasen, exempel kommer att finnas i idéboken.

6 3. Sustainable Building samordning av de svenska insatserna (skickat) Kristina Einarsson, bilaga 3 Nästa Sustainable Building-konferens kommer troligen att äga rum i Helsingfors den 18-21oktober 2011, i stället för i London som tidigare sagts. Bifogad länk visar aktuell information i konferensserien om Sustainable Building, SB10 och SB11. Det anordnas även regionala Sustainable Building-konferenser innan den stora internationella konferensen Boverket vill tillsammans med Formas samordna de svenska insatserna för att marknadsföra svenskt hållbart byggande. Det handlar om att få fram ett bra föredrag om hållbart byggande i Sverige i förs fram plenum, ta fram en intressant svensk monter, ordna studiebesök för svenska deltagare etc. Den 24 november 2009 håller CIR ett möte i Karlskrona som bland annat kommer att diskutera Sustainable Building-konferensen. Externa deltagare är också välkomna. (CIR är den svenska gruppen inom CIB, IABSE och RILEM och har målsättningen att ge svenska medlemmar ett ökat utbyte av internationell samverkan och ökat internationellt genomslag för svenska idéer och lösningar. CIRs medlemmar utgörs av dem som är med i någon av de internationella organisationerna. Information fås via christer.sjostrom@hig.se (CIB), hans.ingvarsson@vv.se (IABSE), ake.skarendahl@bic.nu (RILEM)) Green Building Council i Sverige Bengt Wånggren har deltagit i samtliga konferenser och anser att Sverige inte kom fram i bruset på den senaste konferensen i Melbourne. Detta trots att övriga länder inte presenterade några märkvärdiga projekt eller lösningar. Sverige står i en särklass, vilket vi bör och vill föra fram. Fastighetsägarna vill visa och marknadsföra att svenska byggnader är bra produkter, bland annat eftersom det påverkar värdering och försäljningssummor. Ett sätt att visa detta är genom miljömärkning som blivit en stor sak över hela världen. För närvarande finns Green Building Councils i 14 länder och den sammanhållande organisationen är World Green Building Council som finns i Canada. Den 2 oktober 2009 skapas denna organisation även i Sverige som en ideell förening med företag och organisationer som medlemmar. Den kommer bland annat att tillhandahålla olika internationella och nationella märkningar. Sweden GBC ska inom någon månad öppna en hemsida som kommer att ha adresserna samt 4. Uppföljning av systemet för energideklarationer Boverkets regeringsuppdrag och plan för arbetet Paula Hallonsten, Ola Svensson (bilaga 4) Paula Hallonsten informerade om vad som händer framöver kring energideklarationerna. Boverket har ett regeringsuppdrag om uppföljning av energideklarationer Riksrevisionens kritiserar otydligheter i regelverket Bevakning av förändringar i EG-direktivet EPBD Översyn av bilden i certifikatet Utveckling av Gripen så att fastighetsägare kan se deklarationen för den egna fastigheten

7 Ny regelsamling - samlat dokument för regelverket om energideklaration inklusive läsanvisningar Uppföljning av tidigare utförd nollmätning Mäta genomslaget av informationsinsatser Planerade infoinsatser för kommuner och energiexperter t.ex. nyhetsblad Uppföljningen av energideklarationerna ska besvara följande frågor: Hur de administrativa rutiner som införts i systemet med energideklarationer fungerar utifrån fastighetsägares och brukares perspektiv Hur energideklarationerna uppfattas av olika fastighetsägare och i vilken utsträckning de anser sig ha fått ny kunskap om möjliga energiåtgärder samt om de har genomfört eller planerar genomföra de åtgärder som har föreslagits i energideklarationerna Hur boende i flerbostadshus uppfattar energideklarationen om det har ökat deras kunskap om byggnadens energianvändning, radon och ventilation Det är fråga om en första uppföljning av systemet. Miljödepartementet vill veta om alla delar är på plats så att styrmedlet fyller sitt syfte. För att fånga fastighetsägarnas, brukarnas och de boendes perspektiv, men ändå behålla ett övergripande tag om systemet, arbetar Boverket efter frågan: Har fastighetsägare och boende den information och de incitament de behöver, för att göra de val som sammantaget leder mot minskad energianvändning i bebyggelsen? Bengt Wånggren talade om att Fastighetsägarna genomfört flera intervjuundersökningar som Boverket kan få ta del av vad gör egentligen fastighetsägarna när de får energideklarationen? De flesta vet inte hur de ska gå vidare. Magnus Everitt berättade att på Nordbygg 2010 kommer det att finnas ett aktivitetstorg kring dessa frågor och Boverket får gärna delta. Karin Lindeberg menade att hyresgästerna har svårt att utläsa vad lappen i trappen säger och vad man kan bidra med som boende. Hyresgästföreningen arbetar med att informera boende om hur man kan minska energianvändningen i bostaden. Martin Storm berättade att det genomförts kvalitativa undersökningar där människor i trappuppgången tillfrågats om hur de tolkar lappen i trappen. Arbete pågår med att göra informationen bättre. Mats Björs informerade om BELOKs och BEBOs projekt om beteendestudier som ska göras i Brogården Alingsås. Ing-Marie Odegren, VD för Alingsåshem, driver projektet. Karin Lindeberg informerade om att Energimyndigheten har tagit ett initiativ att bilda HYBO (sammanslutning för hyresgäster/lokalhyresgäster) som är en motsvarighet till BEBO. Nikolaj Tolstoy berättade att Boverket har suttit i BELOKs styrelse och försöker delta på deras möten. Hybo och Hylo har Boverket inte kommit med i ännu. Gösta Gustavsson undrade över den kritik Boverket fått från Riksrevisionsverket. Nikolaj Tolstoy svarade att det mest var kritik riktad till regering och riksdag som försenade förordningen. Boverket hade föreskriften klar mycket snabbt efter att förordningen fanns på plats. Att det blev både ackreditering och certifiering gjorde också att arbetet försenades. Boverket tar gärna emot inspel från byggrådet om t.ex. fel i lag och förordning. Ola Svensson berättade att godkända deklarationer nu finns i databasen. 45 % av flerbostadshus är klara och 40 % av lokalerna. Cirka småhus har

8 deklarerats. Mats Björs undrade när alla deklarationer skulle varit inne? Ola Svensson svarade att de byggnader som ska deklareras i första omgången skulle varit klara vid förra årsskiftet. Det återstår alltså en hel del deklarationer. Bengt Wånggren tror att en fastighetsägare som förbättrar sitt hus gärna vill göra en ny deklaration som visar att huset blivit bättre. Antal deklarationer som ska in i systemet blir alltså fler än beräknat. Monica Björk Ausin undrade om Boverket tittat på de åtgärder som rapporterats in? Ola Svensson svarade att det i snitt för alla byggnader beräknas bli 15 % besparing, för småhus 25 %. Monica Björk Ausin undrade varför det är så få förslag per deklaration i nuläget. Nikolaj Tolstoy trodde att det kan bero på att beställaren beställer fel, men att SWEDAC har en polisiär roll som kan rätta till detta. Paula Hallonsten menade att det låga antalet åtgärder kan bero på att enbart kostnadseffektiva (egentligen fel begrepp det är lönsamma man menar) förslag redovisas i deklarationen. En åtgärds lönsamhet beror på vilka avkastningskrav fastighetsägaren har på sina investeringar. Avkastningskraven avspeglar sig i den kalkylränta som fastighetsägaren uppger, och det är den som används i energiexpertens lönsamhetsberäkningar. Är kalkylräntan väldigt hög, dvs om fastighetsägaren ställer höga krav på avkastning, blir föreslagna åtgärder väldigt få. Magnus Everitt undrade om det inte går att samordna fastighetsägarens uppgiftsinlämning till SCB med de uppgifter som redan lämnats in till energideklarationsregistret? Varför ska fastighetsägare rapportera samma uppgifter två gånger? Bengt Wånggren svarade att det är möjligt att genomföra om Energimyndigheten bestämmer sig för att använda systemet. Signhild Gehlin undrade om de boende verkligen förstår vad de ska göra med informationen på lappen i trappen? Vad ska de boende åstadkomma? Paula Hallonsten tror att fastighetsägaren är den viktigaste aktören i energideklarationerna. Bengt Wånggren berättade att lappen i trappen är ett svenskt krav. I flera europeiska länder står hyresgästen ofta själv för uppvärmningen av bostaden (kallhyra) och det är då viktigt att få veta byggnadens energieffektivitet. I Sverige ingår oftast värmen i hyran och då ligger incitamenten att vidta åtgärder snarare hos fastighetsägaren än hos hyresgästen. Nu vill EU införa regler för hur lönsamhet ska beräknas (gemensamma för EU eller för respektive land) så att deklarationerna blir mer jämförbara. Karin Lindeberg menade att energideklarationer bara är en del i hur energiförbrukningen ser ut, den måste hänga ihop med en dialog med hyresgästen och förvaltningen av husen. Mats Björs berättade att i EU finns nu 4 miljarder att söka när de regionala utvecklingsfonderna öppnas för energieffektivisering. Summan ska dessutom motfinansieras så totalsumman blir 8 miljarder. 5. BETSI presentation av huvudrapport och fortsatt arbete (bilaga 5 och 6) Bertil Jönsson presenterade regeringsuppdraget BETSI översiktligt. Småhus, flerbostadshus och lokaler i 30 kommuner har besiktats. Bland lokalerna finns kontor, vårdlokaler (i samarbete med Energimyndighetens undersökning Stil), allmänna lokaler (t.ex. museum), hotell etc. Industrilokaler är inte med och för skolor används resultatet i Energimyndighetens STIL-undersökning från Vissa mätningar har gjorts i alla småhus och lägenheter (luftomsättning, fukt, temperatur och radon,) och i ett underurval av byggnader har vissa specialmätningar gjorts (fukt, VOC, formaldehyd, kvävedioxid och legionella).

9 I uppdraget ingår bland annat att ta fram nya delmål till det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö om fukt, mögel och inomhusbuller samt följa upp existerande delmål om radon och energi. Även skador, taksäkerhet och teknisk utformning ska analyseras. Huvudrapporten redovisades den 9 september 2009 till regeringen. Under hösten 2009 arbetar Boverket vidare med delrapporter kring det statistiska urvalet, teknisk utformning, skador, fukt och mögel, buller och energi. De ska alla vara klara runt årsskiftet Jan Eriksson undrade vilken typ av besiktningar som genomförts? Bertil Jönsson svarade att det är en omfattande besiktning av konstruktion, tillgänglighet, skador, energi etc. Protokollen finns tillgängliga på där det också finns mer information om uppdraget. Taksäkerhet Joakim Thunborg har arbetat med taksäkerhetsfrågorna i BETSI. Analysen utgår från Boverkets byggregler, inte från Arbetsmiljöverkets regler. Stig Åkerman menade att med tanke på att kraven är retroaktiva är resultatet mycket bra (9 av 10 installationer är i bra skick). Joakim Thunborg svarade att fastighetsägarna underhåller det som finns, men problemet är att det ofta saknas taksäkerhetsutrustning. Kraven uppfylls därför inte fullt ut. Magnus Everitt tycker inte att taksäkerheten är bra. Många som utför obligatoriska ventilationskontroll går inte upp på vissa tak. Bengt Wånggren tror att det är svårt för fastighetsägarna att veta vilka retroaktiva krav som ska uppfyllas, men att sotarna brukar veta. I BETSI har många taksäkerhetsanordningar besiktats från marken eftersom besiktningarna i vissa fall utfördes när det var mörkt eller snötäckt, berättade Bertil Jönsson, vilket naturligtvis kan påverka resultatet. Ventilation Bertil Jönsson berättade att godkänd obligatorisk ventilationskontroll, OVK, har utförts i ca 60 % av byggnaderna. Ett anmärkningsvärt resultat är att ¾ av småhusen har lägre luftomsättning än 0,5 (i medel 0,4), menade Nikolaj Tolstoy, och av flerbostadshusen når hälften inte upp till kraven. Det beror troligen på att många småhus har självdrag och att energibesparingsåtgärder utförts. BETSI är dock en beskrivande undersökning och orsaksanalyser av materialet har inte gjorts. Bengt Wånggren undrade hur människorna mår när ventilationen är så dålig? Nikolaj Tolstoy svarade att enkäten som gjorts inom BETSI visar att människor inte mår sämre i dessa hus och att kraven på luftomsättning kanske kan vara lägre i BBR? Men eftersom många byggnader har kondens på insidan av fönstren så är 0,5 omsättningar kanske inte fel ändå. Magnus Everitt undrade hur många som får astma och allergi av dålig inomhusmiljö och kostnaden för det? Nikolaj Tolstoy menade att utökad kommunal tillsyn behövs för att få alla att genomföra OVK. Att föra in OVK i energideklarationsregistret kan hjälpa kommunerna i det arbetet. Radon Enligt Nikolaj Tolstoy vill Socialstyrelsen se över radongränsen och sänka den till 100 Bq (se Det är dock svårt att ventilera ner till 100 Bq. Om kravet sänks skulle ytterligare småhus och lägenheter behöva saneras. Artiklar i DN etc den

10 senaste tiden innehåller gammal känd information. Bengt Wånggren menade att Boverket bör gå ut och bemöta de siffror som figurerat i tidningarna. Buller Nikolaj Tolstoy berättade att buller är det största problemet för boende enligt BETSI:s enkätundersökning. I flerbostadshus behövs omfattande åtgärder för att komma till rätta med problemet. Arne Ludvigsson uppmärksammade att BETSI:s uppgifter visar att buller från grannar ger dubbelt så mycket besvär som vägtrafikbuller. Åke Rådberg undrade om grannarna kanske är ett större problem än trafiken? Nikolaj Tolstoy menade att vägtrafiken trots allt är ett stort problem. Signhild Gehlin undrade varför inte buller utifrån från människor finns med bland bullerkällorna. Bengt Wånggren ville veta om det är skillnad på klagomål från boende i bostadsrättsföreningar, småhus och hyresrätt? Bertil Jönsson svarade att det ännu inte gjorts någon sådan körning av materialet, men tackade för tipset. Magdi Dobi undrade om det finns någon äldre jämförande undersökning som visar att ljudkänsligheten ökat? Klagar man mer nu? Nikolaj Tolstoy berättade att en jämförelse med ELIB finns och den visar att i dag är människor tröttare och har mer huvudvärk. Åke Rådberg undrade om det finns ett enkelt samband mellan buller och andra symptom? Kopplingar kanske beror på förhållanden på arbetsplatsen, arbetslöshet, skilsmässa etc.? Bertil Jönsson tror att en anledning till trötthet och huvudvärk är stressen i storstäder och att storstadsmänniskor har lägre toleranströskel. Mats Björs undrade om Boverket kommer att göra körning av materialet på storstad kontra småstad? Karin Månsson frågade om bullermätningar har gjorts? Bertil Jönsson svarade att det skulle blivit för dyrt. Bertil Jönsson tror att en lösning på bullerproblem även i nybyggda hus kan vara ökad tillsyn från miljö- och hälsoskyddsnämnderna. Magdi Dobi flaggade för att ökad tillsyn kan innebära ökade ljudmätningar vilket kostar mycket pengar. Nikolaj Tolstoy konstaterade att om t.ex. fönster åtgärdas så kommer grannarna att höras ännu mer. Bengt Wånggren i BÄR diskuteras hur energiåtgärder ska komma till stånd. Men lönsamma åtgärder blir lätt olönsamma om man måste åtgärda buller också. Arne Ludvigsson undrade om det är läge att ställa högre krav på lägenhetsskiljande väggar vid nybyggnad. De boende blir ju känsligare. Nikolaj Tolstoy svarade att det främst är ett problem i äldre hus och att standarderna för nybyggnad ger bra ljudisolering. Övriga delar av BETSI (energi, skador och teknisk status) Därefter berättade Bertil Jönsson om det nya föreslagna delmålet för fukt och mögel samt utvärderingen av delmålet för energi. Olle Åberg avslutade med en genomgång av vad som hänt med problemet med putsade odränerade fasader (se bilaga 6). 6. Övriga frågor Maria Petersson berättade om seminarieserien om enkelt avhjälpta hinder som anordnas av Boverket, Sveriges kommuner och landsting, länsstyrelserna och tre

11 departement. Seminarierna äger rum på 16 platser runt om i landet och byggrådet är hjärtligt välkomna att delta. Anmälan görs på 7. Avslutning och nästa möte Nästa möte blir Stockholm den 15 april 2010.