Hur väljer jag gymnasieprogram?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur väljer jag gymnasieprogram?"

Transkript

1 Malmö högskola Studie- och yrkesvägledarutbildningen Individ och samhälle Uppsats 15 högskolepoäng Hur väljer jag gymnasieprogram? How do I choose programme for upper secondary school? Jonas Malm Kristina Knutsson Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp Examinationsdatum Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Anders Lovén

2 Sammanfattning Det framtida gymnasievalet är ett första steg in i vuxenvärlden. Ungdomarna i vår studie har 25 olika gymnasieskolor att välja mellan i sin närmiljö. Vårt syfte var att ta reda på hur ungdomarna resonerar kring sitt gymnasieval. Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer mött 13 elever i årskurs nio som står inför sitt första utbildningsval. Vår studie visar på ett resultat där ungdomarna saknar kunskaper om gymnasieprogrammens innehåll. Ungdomarna beskriver att det är intresset som styr deras val. Det framkommer att valet påverkas av vårt kön, social bakgrund och kulturell tillhörighet. Resultatet bekräftas från tidigare forskning och teorier. Föräldrarna är de viktigaste förebilderna inför gymnasievalet och framtida yrkesval. Det finns en medvetenhet bland ungdomarna att det krävs eftergymnasial utbildning för att få arbete i dagens samhälle. Ungdomarna är fria att söka vad de vill efter intresse och förmåga, men vi ser att trots deras frihet så följer många i sina föräldrars fotspår både kulturellt, socialt och yrkesmässigt. 1

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Tidigare forskning Elevers agerande inför gymnasievalet Vilken betydelse har elevers självsortering Elevers oro och förväntningar inför gymnasievalet Elevers uppfattningar om studie- och yrkesval Kunskapsområden som är viktiga för elevers studie- och yrkesval Det fria gymnasievalet Metod Urval Genomförande Validitet och reliabilitet Teoretiska perspektiv Det subjektiva yrkesvalet Fyrstegsmodellen Super och Bachrachs integrerade teori L. Gottfredson teori om genus och klasstillhörighet Resultat Kunskap Självkännedom Framtiden Analys Kunskap Självkännedom Framtiden Diskussion Källförteckning Bilaga 1, Intervjuguide Bilaga 2, Presentation av intervjudeltagare Bilaga 3, Informationsbrev till intervjudeltagare

4 1. Inledning Vad ska du bli när du blir stor? Ska du bli som far och mor? Ska du bli en boss, en försäljare, eller disponent nånstans? Kanske nöjer du dej med vilket jävla skitjobb som helst. Du bara bryr dej inte alls, det får gå som det går. Vad ska du bli? Ebba Grön, Vad ska du bli, Bakgrund Vad ska jag välja, hur ska jag välja och vem hjälper mig att välja? Det är frågor som ungdomar i årskurs nio ställs inför när de börjar grundskolans sista år. Samhället har förändrats och därmed även ungdomarnas möjligheter till utbildning. Tidigare generationers ungdomar har kunnat följa relativt väl upptrampade stigar när det gäller val av utbildning och yrke. I dagens samhälle finns det inte något bestämt livsmönster att följa, samhället förespråkar istället det fria valet och det livslånga lärandet. Gymnasieskolan är idag mer individanpassat än tidigare, vilket innebär att valmöjligheterna för ungdomarna är flera. Sandell (2007) hänvisar till Skolverket där de menar att gymnasieskolan är uppbyggd kring att elevers olika önskemål och behov ska tillgodoses i hög grad. Enligt Sandell borde den anpassningen stämma bra överens med ett individualiserat samhälle, där människor allt mer måste vara reflekterande och flexibla för att passa in på arbetsmarknaden (Sandell 2007 s.145). Individanpassningen gör att ungdomarna är hänvisade till egna val och beslut. Det fria valet kan i ungdomars öron klinga starkt. Hur fritt är egentligen det fria valet? Hur medvetna är de om påverkansfaktorer som könstillhörighet och social, ekonomisk och kulturell bakgrund? Valet till gymnasiet kan ses som ett första steg in i vuxenvärlden. Forskning visar på att gymnasievalet är stort och viktigt val för ungdomarna. Vilka kunskaper och 3

5 erfarenheter har ungdomarna för att göra väl genomtänkta gymnasieval? Enligt läroplanen så är ett av skolans mål att eleven skaffar sig tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning (Lpo 1994 s.10). Har Internet, broschyrer och öppet hus på olika gymnasieprogram och skolor någon betydelse för valet? Har de erfarenheter som ungdomarna fått från sin prao någon innebörd för deras val? Hur påverkas ungdomarna i sitt val av den nära omgivningen som föräldrar, släkt och kompisar? Vårt examensarbete kommer att behandla den problematik som ungdomarna i Grantorps kommun (figurerat namn) står inför då de ska välja till gymnasiet. Grantorp har inte tillgång till någon egen gymnasieskola vilket innebär att ungdomarna får söka sitt gymnasieprogram på andra orter. Grantorps kommun är belägen i ett geografiskt läge där avståndet är ungefär lika långt till de tre omkringliggande orterna, en större och två mindre, och deras gymnasieskolor. Grantorp är en arbetarkommun med invånare. Det är en växande kommun där inflyttningen är större än utflyttningen. En stor del av inflyttningen sker från utlandet. Utbildningsnivån i kommunen är lägre än riksgenomsnittet. I Grantorp finns många småföretag där både kvinnor och män finns representerade. Arbetslösheten ligger på samma nivå som riksgenomsnittet. Ungdomarna i vår undersökning har således en mängd valmöjligheter att ta ställning till, då de tre grannkommunerna erbjuder sammanlagt 25 stycken olika gymnasieskolor. Kommunerna erbjuder ett liknande utbud av program och inriktningar, men även specialinriktningar. Hur ska de navigera i denna djungel av möjligheter? Med tanke på ovanstående problematik, och med det faktum att vår undersökning görs fyra månader innan gymnasievalet ska vara klart, så är vi intresserade av att veta hur ungdomar i årskurs nio tänker inför sitt gymnasieval. Vad har de för kunskaper om sig själv och de olika valmöjligheterna som erbjuds? Med kunskap om sig själv menar vi självkännedom som innebär att eleven har kunskap om sig själv när det gäller anlag, intressen, värderingar, kompetenser, psykiska, sociala, intellektuella förmågor och starka och svaga sidor. Vi vill också undersöka vem eller vilka ungdomarna tar hjälp av i sitt gymnasieval. 4

6 1.2 Syfte och frågeställningar Vårt syfte med arbetet är att ta reda på hur eleverna resonerar kring valet av gymnasieskola, ort och program. Vi vill veta hur eleverna tänker inför sitt gymnasieval och vem de tar hjälp av för att göra ett väl genomtänkt val. För att få svar på detta har vi valt följande frågeställningar. 1. Vilken kunskap och förväntning har eleverna inför sitt gymnasieval? 2. Vem tar eleverna hjälp av för att välja program? 3. Vilken betydelse har självkännedomen för deras val? 4. Hur medvetna är de om valets betydelse för deras framtid? 2. Tidigare forskning 2.1 Elevers agerande inför gymnasievalet Författarna Dresch & Lovén (2009) har varit verksamma inom studie- och yrkesvägledning i över 25 år. I denna studie under utgivning har författarna sitt fokus på hur eleverna i årskurs nio tänker och agerar inför sitt gymnasieval, samt hur medvetna eleverna är om vad och vem som påverkar dem inför valet. Studien behandlar även vilken roll socialgrupp, etnicitet och genus har för elevernas val. Deras resultat från denna opublicerade artikel visar, att elevers attityder och handlingsmönster förändrats lite. Författarna har jämfört sina resultat med tidigare forskning inom området, både egna och andras, och funnit att trots stora omvärldsförändringar så finns det stora paralleller med studier gjorda på talet. I denna nya studie görs jämförelser med deras tidigare studie från Författarna konstaterar att elever är mindre mogna än tidigare att välja. Internet, med ökad tillgång på information, gör att elever inte orkar söka på egen hand. Överflöd av information gör, att eleverna behöver hjälp att välja och en 5

7 begränsad arbetsmarknad för eleverna innebär allt längre utbildningstid. Enligt författarna bekräftas tidigare resultat, samt att de i viss mån också förstärks. Dresch & Lovén pekar på ett antal framträdande drag som har betydelse för elevens gymnasieval. Det är osäkerheten kring den egna identiteten och vad den har för betydelse för individens framtid. Den kan inte avhjälpas med digital information, utan eleverna önskar och söker mer personlig kontakt såväl med föräldrar som med studie- och yrkesvägledare. Studien avslutas med en diskussion om habitus. Elevens väg till och under gymnasiet är i hög grad en produkt av habitus, som eleven bär med sig. Enligt författarna, vore en större insikt om eget habitus ett steg i riktning mot en vägledning. Detta öppnar ögonen för eleverna och stegvis kan vidga deras alltför begränsade handlingshorisont. 2.2 Vilken betydelse har elevers självsortering I Sandell (2007) framkommer att genom ungdomars gymnasieval utforska och analysera utbildningssegregationen i den svenska skolan och dess relation till individualisering och unga kvinnors och mäns positioneringar i lokala praktiker (Sandell 2007 s.22). Författaren hänvisar till, Skolverket 2004, där det framkommer att gymnasieskolan gått från utsortering via urval till självsortering via tillval. Sandell menar att i den tidigare gymnasieskolan innan kommunerna tog över ansvaret hade utbildningsutbudet fastare ramar samt att det var svårare att komma in på vissa gymnasieutbildningar. Idag är tanken att alla elever ska få sina önskemål och behov tillgodosedda i så stor utsträckning som möjligt (Sandell 2007 s.18). Enligt författaren bör denna anpassning stämma bra överens med ett individualiserat samhälle, där människor alltmer måste vara reflekterande och flexibla för att passa in på arbetsmarknaden. Valet till gymnasieskolan påverkas av inställningen till studier samt att eleven bedömer vilket program den passar in på. Sandell pekar på att kön utgör en viktig dimension när eleven gör sitt val. Författaren menar att könssegregationen vid val av gymnasieprogram fortfarande är tydlig. Vid jämförelse mellan killar och tjejer så har killarna alltjämt svårare att bryta den traditionella könstraditionen. Tjejerna 6

8 i avhandlingen har en tendens, att inte i lika stor omfattning välja ett könsneutralt program som killarna. Även Bourdieus begrepp habitus har betydelse för elevernas gymnasieval. Enligt Sandell så bidrar vårt habitus till på vilket sätt vi tolkar vår omvärld och hur vi positionerar oss vid val av utbildning och yrke. Författaren kom i sin pilotstudie fram till att elever med välutbildade föräldrar tolkade NV-programmet som möjligt att välja. Ett starkt utbildningskapital gjorde att de bedömde sig vara tillräckligt bra för att satsa på de mest prestigefyllda nationella programmet (Sandell 2007 s.181). Sandell menar att de elever vars föräldrar inte är lika välutbildade behöver mycket höga betyg för att göra samma bedömning för vad som är möjligt. Eleverna i avhandlingen uttrycker att deras gymnasieval sker självständigt, och att de inte påverkats av vare sig kompisar eller föräldrar. Sandell menar att de införlivat diskursen om egenansvar (Sandell 2007 s.145). Vidare menar författaren att det finns flera exempel på att eleverna påverkats av sina föräldrar i sitt val. Killar orienterar sig mer enligt sin bakgrund, än vad tjejer gör, och väljer utbildningar som har nära kopplingar till pappans yrke. 2.3 Elevers oro och förväntningar inför gymnasievalet Lovéns avhandling Kvalet inför valet gjordes år Den handlar om elevers förväntningar inför gymnasievalet, samt mötet med vägledaren. Lovén har valt att göra en empirisk undersökning, där han använt både enkäter och intervjuer. Studien bygger på intervjuer gjorda med elever före och efter valet, samt med vägledare. Han har valt att undersöka hur, vad och varför elever väljer som de gör. Vidare har han haft intresse av hur eleverna uppfattat vägledarens roll i valet samt hur de bedömer sin egen insats. Han betonar hur viktig vägledningsprocessen är för valet. I samtalen får eleverna möjlighet till ökad självkännedom, kunskap om alternativa gymnasieprogram och hur beslutsgången och genomförandet kan ske. Eleverna står inför om valen är möjliga eller omöjliga. Vägledaren roll är att vidga perspektiv och ge nya infallsvinklar. Eleverna uttrycker sin osäkerhet inför valet och de känner sig inte mogna att välja 7

9 utbildning. I avhandlingen framkommer att eleverna tycker det är viktigt att prata med vuxna inför valet, viktigast är föräldrarna och därefter vägledaren. Andra personer som nämns är syskon och kompisar. Eleverna har under sin utbildning inga direkta erfarenheter av arbetslivet förutom praoveckorna vilket leder till liten insikt i utbildningar och vidare yrken, utan det är intresset och därefter betygen som styr valet. Lovén tar upp Gottfredson teori om hur människor formas av sin omgivning och hur dessa begränsas i sitt väljande av faktorer som kön och social bakgrund. Slutsatsen är att väljandet är en kombination av individuella och strukturella faktorer som samvarierar på skilda sätt för olika individer. Eleverna avväger, mer eller mindre medvetet, sina möjligheter och gör sedan en kompromiss mellan möjliga respektive önskvärda mål. 2.4 Elevers uppfattningar om studie- och yrkesval I sin avhandling, SYO-kulturer i skolan (1994), menar Henrysson att valsituationen för eleverna är ett komplicerat samspel mellan en mängd yttre och inre faktorer, som ställer stora krav på eleverna för att kunna genomföra väl underbyggda studie- och yrkesval (Henrysson 1994 s.12). De yttre faktorerna är bl. a. kunskap om olika alternativa utbildningsvägar, dess innehåll och krav, förhållanden i arbetslivet samt situationen på arbetsmarknaden. De inre faktorerna är individens egna förutsättningar, som intresse, begåvning, fysiska begränsningar och de fysiska förutsättningarna bör övervägas av individen i valsituationen. Enligt Henrysson så känner sig eleverna osäkra inför valet till gymnasiet. Osäkerheten är att de saknar tydliga uppfattningar om innehållet i gymnasieskolan utbud av linjer. Vidare menar författaren att eleverna har svårt att bedöma svårighetsgraden mellan gymnasiet och grundskolan. Deras kunskaper om yrken inskränker sig till sådana som de kommit i kontakt med under sin prao eller genom föräldrar, grannar och bekanta (Henrysson 1994 s.158). Enligt eleverna i Henrysson avhandling, så varierar föräldrarnas inflytande på valet. I vissa fall är förväntningarna från hemmet starka, medan i andra fall 8

10 deklarerar eleverna sitt oberoende i valet. Eleverna är i regel omedvetna om socialisationens styrande effekt när det gäller studie- och yrkesval. 2.5 Kunskapsområden som är viktiga för elevers studie- och yrkesval Skolverkets rapport (1995) Utvärdering av grundskolan, är sammanställd av Fransson och Kriegholm. Rapportens fokus ligger på elevernas val till gymnasiet och skolans arbete med studie- och yrkesvägledning. Det framkommer i rapporten att valet ska vara fritt. Eleven utgår från intressen och förutsättningar, men betygen, social bakgrund och könstillhörighet är faktorer som påverkar elevernas val av studieinriktning och yrke. Socialt ursprung har betydelse för om eleverna väljer studieförberedande eller yrkesförberedande program. Det framkommer även hur könssegregerad gymnasieskolan är, där flickor i större utsträckning än pojkar väljer studieförberedande program. Författarna lyfter fram fyra kunskapsområden, som framkommit vara viktiga för eleverna i deras framtida studie- och yrkesvalsituationer. De fyra områdena är omvärldskunskap, självkännedom, beslutskunskap och övergångskunskap. Omvärldskunskapen lyfter fram elevers kunskaper om olika valalternativ och framtida möjligheter. Inom detta område ryms även att eleven måste utveckla kunskaper i att analysera och jämföra yrken av olika slag. Självkännedom är elevens kunskap om sig själv och sina anlag, intressen, värderingar, starka och svaga sidor, psykiska, sociala och intellektuella förmågor. Kunskap om sig själv anses som väsentlig för att relatera sig själv till olika utbildningar och yrken. Beslutskunskap innebär att eleven fattar sina studie- och yrkesvalsbeslut på kritiskt granskad information och god självkännedom. Eleven bör under skoltiden få utveckla strategier, färdigheter och kunskaper för att hantera dessa beslut. 9

11 Övergångskunskap innebär att eleven ska kunna hantera övergångar från ett stadium till ett annat, från en skolform till en annan, från skolgång till arbete samt från ungdom till vuxen. Föräldrarna och vägledaren är de personer som eleverna tar hjälp av för att göra sitt gymnasieval. 47 % av eleverna har uppgett att det är föräldrarna som har gett dem mest stöd inför valet. Det framkommer att det är viktigt för eleverna att samtala med vuxna i beslutsprocessen. I rapporten säger eleverna, att det viktigaste för att lyckas i sina studier, är den egna förmågan och ambitionerna. När eleverna gör sina val tar de hänsyn till fyra olika faktorer som, att det känns rätt att gå denna utbildning, att de är intresserade av den, att den är bred och inte låser dem inom ett allt för snävt område och att arbetsmarknadsutsikterna är goda efter avslutad utbildning. 2.6 Det fria gymnasievalet Skolverkets rapport nr 299 (2007) handlar om attityder till skolan. Under rubriken skol och gymnasieval diskuteras att i Sverige har vi skolplikt till 16 års ålder vilket för de flesta elever avser grundskoletiden. Gymnasieskolan är frivillig, men i praktiken börjar nästan alla elever på gymnasieprogram. Det är nästan 90 % av grundskoleeleverna som går ut nian med behörighet till gymnasiet. En majoritet av dem som inte är behöriga börjar på gymnasieskolans individuella program. Under 1990-talet har valfriheten ökat vilket gett eleverna möjlighet att fritt välja skola. Det är idag 15 % av gymnasieskolorna som är fristående skolor. I rapporten är majoriteten av de tillfrågade lärare positiva till fristående skolor även om man arbetar på kommunal skola. Gymnasieelever har fått svara på frågor om vilken betydelse olika former av information eller kontakter har haft för deras val av utbildning. Där framkom att studiebesök och praktik hade störst betydelse, därefter kom information i tryckt material. Det är få elever som anger att Internet haft någon betydelse. Knappt 10

12 hälften av de tillfrågade anger att samtalet med studie- och yrkesvägledaren var viktig inför gymnasievalet. Kompisar har mindre betydelse än studiebesök och praktik, tryckt material och samtal med studie- och yrkesvägledaren, men att de har större betydelse än föräldrar och lärare. Elever med utländsk bakgrund anser föräldrarnas betydelse som viktigare än de med svensk bakgrund. Elevers behov av information och studie- och yrkesvägledning kan variera stort, det kan bero på hur säker man är i sitt val och vilket stöd man får hemifrån av föräldrarna. Enligt rapporten tänker eleverna ofta på framtida studier, flickor något mer än pojkar. Eleverna är medvetna om att det krävs en hel del utbildning för att få ett arbete. De flesta eleverna i undersökningen tror att de absolut eller troligtvis kommer att läsa vidare efter avslutad gymnasietid. 3. Metod I vår undersökning stod valet mellan en kvantitativ metod respektive kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden valdes bort för att vi ville gå på djupet och få ungdomarnas egna svar på frågorna och direkt kunna ställa följdfrågor. Fördelen med enkäter är att vi hade nått ett större antal elever men svårigheten är att ställa de rätta frågorna med hänsyn till frågeställningen. Enligt Larsen (2007) finns det en risk att dra felaktiga slutsatser i en kvantitativ metod än med en kvalitativ metod. Fördelen med kvalitativ metod är att forskaren möter informanten ansikte mot ansikte. Detta är en fördel, eftersom det minimerar bortfallet. Det är inte så många som uteblir från en intervju, men många låter bli att fylla i utsända frågeformulär (Larsen 2007 s.27). Vi har valt att använda en kvalitativ metod med halvstrukturerade frågor, detta för att få med elevernas egna ord när de förklarar sin situation. Vi följde en intervjumall där alla svarar på samma frågor, vilket gör det lättare att jämföra svaren. Enligt Dalen är kvalitativ forskning att nå insikt om fenomen som rör personer och situationer i dessa personers sociala verklighet (Dalen 2007 s.11). 11

13 Vi gjorde en intervjuguide med huvudområden och under varje huvudområde följer ett antal frågor (se bilaga 1). Frågorna vi valt är för att få insikt och kunskap, vad de vet om gymnasieskolans program, hur de ser på sig själva, omgivningens syn på dem och praons relevans för deras val och vilka tankar de har om framtiden. Intervjuguiden indelades i tre huvudområden; kunskap, självkännedom och framtiden. Dalen menar, det är viktigt att i alla projekt som använder intervjumetoden krävs det en utarbetad intervjuguide. Intervjuguiden ska innehålla centrala teman och frågor som täcker de viktigaste områdena för studien. Vi har använt denna metod för att kunna ställa följdfrågor. I en kvalitativ intervjustudie måste man alltid göra en eller flera provintervjuer för att testa intervjuguiden, men också för att testa sig själv som intervjuare (Dalen 2007 s.36). Detta gjordes för att se om intervjuguiden fungerade. Vi kom fram till att den var tillfredställande och vi startade intervjuandet. Vi har försökt följa ett forskningsetiskt förhållningssätt, där de viktigaste principerna är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Kommunen där vi förlagt vår studie har fått figurerat namn, likaså eleverna. 3.1 Urval Vid urvalet av elever tog vi av bekvämlighetssynpunkt hjälp av studie- och yrkesvägledaren på den tilltänkta skolan för att få hjälp med att nå elever som går i årskurs nio. Skolan som vi valt har många elever en utländsk bakgrund. Urvalet skedde enligt självselektion, vilket betyder att vi besökte en klass och frågade eleverna om vilka som ville vara med i vår undersökning. 13 elever anmälde sitt intresse och vi har valt att intervjua alla. Det blev 7 pojkar och 6 flickor som ville delta, varav 8 elever med utländsk bakgrund. Förteckning över deltagarna i vår intervju finns under bilaga (se bilaga 2). Antalet informanter kan inte vara för stort, eftersom både genomförandet av intervjuerna och bearbetningen av dem är en tidskrävande process. Samtidigt måste materialet vara så stort så att det kan utgöra tillräckligt underlag för tolkning och analys (Dalen 2007 s.54). 12

14 Vi är medvetna om att när urvalet sker enligt självselektion, så är det kanske de elever som vet vad de vill som anmäler sitt intresse för deltagande. Detta kan påverka hur resultatet blir. Vi kan dock inte se att vi kunde ha gjort på något annat sätt, med tanke på tiden för vårt arbete. I intervjuer finns stor risk att informanten påverkas av situationen och av intervjuaren och det kan då få viss betydelse för det som sägs precis där just då (Larsen 2009 s.81). 3.2 Genomförande Vi fick följa med studie- och yrkesvägledaren på en lektion med en nionde klass. Här fick vi möjlighet att presentera oss, samt ge en kort redogörelse av syftet med vårt arbete (informationskravet). Vi berättade hur intervjuerna skulle gå till, samt att deltagandet var frivilligt och kunde avslutas när de ville (samtyckeskravet). Vidare berättade vi om de forskningsetiska principerna som vad sekretess innebär alltså konfidentiell. De kommer att få fingerade namn och det inspelade materialet förstörs när arbetet är avslutat (nyttjandekravet). Vi stannade kvar lektionen ut och därefter fick de möjlighet att prata med oss och boka tid för intervjuer. En informationslapp med presentation, syfte, etiska punkter samt adresser delades ut (se bilaga 3). Vi ville om möjligt genomföra samtalen i en miljö där vi kunde vara ostörda och långt ifrån klassrumsmiljön. Vi är medvetna om att skolmiljön kan påverka svaren och vill göra intervjuerna så likt ett samtal, där de kände att vi var intresserade av deras tankar och idéer. Den som intervjuas ska uppleva intervjusituationen på ett sådant sätt att hon eller han känner sig trygg, och inte får känslan av att bli värderad eller betygsatt, eller bli betraktad som mindre vetande eller otillräcklig (Larsen 2009 s.87). Veckan därpå fick vi möjlighet att låna kuratorns rum för att genomföra intervjuerna, vilket tog två dagar. Vi hade inget bortfall utan alla 13 elever kom till avtalad tid. Under intervjuerna valde vi att sitta med båda, för att vi lättare 13

15 skulle kunna diskutera om det som framkommit under samtalet. Vi är medvetna om att det kan upplevas som om vi är i maktrelation när vi är två mot en. Intervjuerna startade med lite uppvärmningsfrågor om hur de trivs i skolan, och om hur intervjuerna går till och ungefär vad frågorna handlar om. Ännu en gång berättade vi om de etiska punkterna och därefter startade intervjun. Vi följde vår intervjuguide som var indelade i tre huvudområden vilka är kunskap, självkännedom och framtid. Frågorna är öppna och det ges utrymme för att samtala kring dem. Alla elever fick samma frågor, detta för att det ska vara lättare att jämföra svaren. 3.3 Validitet och reliabilitet Validitet handlar om relevans eller giltighet, alltså att samla in data som är relevant för den frågeställning man valt (Larsen 2009 s.80). Före intervjuerna genomfördes två provintervjuer, där vi fick möjlighet att testa den tekniska utrustningen och se hur intervjufrågorna fungerade. Efter provintervjuerna diskuterades om frågorna var relevanta för vår frågeställning och vi beslöt att den var tillfredställande. Vid intervjutillfällena har vi varit två, vilket vi menar kan göra att validiteten blir högre än om vi varit själva. Reliabiliteten visar på exakthet eller precision, att vår undersökning alltså är tillförlitlig, och att noggrannhet har präglat förloppet (Larsen 2007 s.81). Det finns tidigare forskning kring ämnet och vårt resultat samstämmer med tidigare forskning. Vi har transkriberat det inspelade materialet i sin helhet och försökt vara noggranna för att reliabiliteten ska bli så stor som möjligt. Våra personliga värderingar och förförståelse kan påverka hur vi tolkar och analyserar resultaten, men även hur de intervjuade tolkade våra frågor. Vi har försökt att vara så objektiva som möjlig. 14

16 4. Teoretiska perspektiv 4.1 Det subjektiva yrkesvalet I boken Ungdomar i övergångsåldern (Ahlgren 1999) beskriver hon det subjektiva yrkesvalet. Ahlgrens teorimodell för hur individen påverkas av och tolkar omgivningens reaktioner på dennes beteende bygger på Meads symboliska interaktionsteori och Festingers sociala jämförelseteori. Människan har behov av att utvärdera sina åsikter och sina förmågor gentemot andra (Ahlgren 1999 s.92). Enligt Ahlgren menar Mead och Festinger att individens identitet och medvetande byggs upp som en följd av social interaktion. Den sociala interaktionen sker i en mängd olika sociala situationer. Individens beteende och förmågor blir i dessa situationer framträdande. Individen skapar sig en mängd uppfattningar och bilder av sig själv beroende på hur han relaterar sig till andra och hur andra reagerar på hans beteende i olika sammanhang (Ahlgren 1999 s.92). Hur andra reagerar på individens beteende i en viss situation ligger till grund för individens självvärdering av sitt beteende. Enligt Ahlgren är självvärderingen grunden för individens självförtroende och utgör grunden för motivation och handlingsredskap som individen har inför sitt studie- och yrkesval. Ahlgren tar i sin modell upp ett antal centrala begrepp som är viktiga för individens självuppfattning och självvärdering inför framtida studie- och yrkesval. Signifikanta andra innebär personer som har störst betydelse för elevens självbild. Men alla signifikanta andra är inte lika betydelsefulla och det beror på våra attityder till dem. Olika människor är signifikanta ur olika aspekter och av olika skäl. Ahlgren menar att vilka som är de verkliga signifikanta kan bara individen själv avgöra. Förutsättningar och tidigare erfarenheter innebär hur omgivningen reagerar på handlingar och prestationer som individen utfört. Självbilden bekräftas genom positiva och negativa reaktioner från omgivningen på ens beteende eller prestationsförmåga. En god självbild gör att tillfälliga misslyckanden får mindre betydelse. 15

17 Individens egna värderingar påverkas av de värderingar omgivningen, speciellt personer som är viktiga för individen d.v.s. signifikanta andra. Ambition innebär, att den ambitionsnivå individen har för sitt handlande och i vilken omfattning man når upp till sin ambitionsnivå har stor betydelse för dennes självvärdering (Ahlgren 1999 s.99). Tolkningsprocess assimilation är, hur andras reaktioner på individens beteende tolkar individen i överensstämmelse med egen självbild. Detta påverkar och individens bild av sig själv. Ackommodationens tolkningsprocess är, när omgivningen reagerar på individens beteende och detta inte stämmer överens med individens egen bild av sig själv. Måste individen omvärdera sig själv efter de nya erfarenheter denne fått. SOCIAL OMGIVNING Förutsättningar & erfarenheter Andras reaktion Värderingar Ambition Signifikanta andra Tolkningsprocess Individens handling Ackommodation Assimilation Figur 1. Ahlgrens teoriansats om den sociala omgivningens betydelse för studie- och yrkesvalet. 16

18 4.2 Fyrstegsmodellen Fyrstegsmodellen är en vägledningsmodell framtagen av Borhagen & Lovén (1991). För att kunna göra ett väl genomtänkt val kan denna modell vara användbar. Utgångspunkt i modellen är att studie- och yrkesvalet handlar om en process, där väljandet och vägledningen betonas. Centrala begrepp i modellen är medvetenhet om sig själv, medvetenhet om alternativen, hjälp att fatta beslut och hjälp med genomförandet för att nå sina mål. 1. Medvetenhet om sig själv, innebär att eleven behöver hjälp med att bli medvetna om sina intressen, anlag och ambitioner. 2. Medvetenhet om alternativ, innebär att eleven behöver kunskaper om olika alternativ inom arbetsmarknad, utbildning och yrken. 3. Hjälp att fatta beslut, innebär att eleven måste göra avvägningar mellan olika alternativ och vad detta kan få för konsekvenser. 4. Hjälp med genomförande, innebär att eleven med hjälp av t ex studie- och yrkesvägledare upprättar en handlingsplan där både hinder och möjligheter är framtagna. 1. Medvetenhet om mig själv 2. Medvetenhet om alternativ 3. Hjälp att fatta beslut 4. Hjälp med genomförande Figur 2. Fyrstegsmodellen hämtad från Lovén (2000). 17

19 4.3 Super och Bachrachs integrerade teori Yrkesvalforskarna Super och Bachrach (Franke-Wikberg & Lundgren 1980) analyserade ett forskningsmaterial som gick ut på att utveckla en generell teori som skulle förena forskarnas olika synsätt på yrkesvalet. Super och Bachrach gjorde ett försök att sammanställa kunskapen och utveckla en integrerad teori, vilken består av tolv satser. Vi kommer i vårt arbete fokusera på punkterna ett till sju, vilka vi anser är relevanta för vår studie. 1. Yrkesutvecklingen är en under hela livet pågående, kontinuerlig och oåterkallelig process. 2. Yrkesutvecklingen är en ordnad och förutsägbar process. Eftersom olika individer inom samma kultur möter likartade utvecklingsuppgifter följer processen för de flesta ett visst mönster. 3. Yrkesutvecklingen är en dynamisk process i den meningen att den innebär ett samspel mellan individens förutsättningar och de utvecklingsuppgifter som måste bemästras mellan personliga och sociala faktorer samt mellan individens uppfattning om sig själv och den yttre verkligheten. 4. Individens uppfattning om sig själv börjar utvecklas i barndomen, blir klarare under tonåren och färgas då också av det förestående yrkesvalet. 5. Verklighetsfaktorer, i form av såväl personliga förutsättningar som förhållanden i den yttre omgivningen, spelar en allt viktigare roll i del av yrkesutveckling som pågår från de tidiga tonåren till vuxen ålder. 6. Det sätt på vilket individen identifierar sig med föräldrarna har betydelse för hans val av adekvata roller och rollernas omvandling till yrkesönskningar och yrkesplaner. I ett samhälle med tydliga könsroller är det troligt att yrkesanpassningen går lättare för dem som identifierar sig med en person av det egna könet. 7. Riktningen och hastigheten i en individs rörelse från yrkesnivå till en annan står i samband med hans intelligens, föräldrarnas socialgruppstillhörighet, hans eget statusbehov, de värden han skattar högt, intressen, samarbets- och ledarförmåga 18

20 samt tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden (Franke-Wikberg & Lundgren 1980 s.30). 4.4 L. Gottfredson teori om genus och klasstillhörighet Gottfredson (1981) är i botten sociolog och har formulerat en teori som utgår från ett sociologiskt och psykologiskt synsätt. När hon arbetade med Holland blev hon inspirerad av psykologiska karriärteorier. Från sociologin har hon inspirerats av hur människor formas av sin omgivning vid val av utbildning och yrkesval, samt att kön och social bakgrund påverkar vårt väljande. Individen har en zon av acceptabla alternativ utifrån genus och social bakgrund. Hennes teori är en process där individen kompromissar mellan vad de kan tänka sig att välja och om vad som är socialt möjligt för dem. De sociologiska faktorerna som påverkar elevernas yrkesval kallar hon sociala rummet. I detta rum tar eleverna ställning om sitt val utifrån sin självuppfattning där det i första hand styrs utifrån sitt kön och därefter social bakgrund och sist intresse. Eleverna återskapar sina föräldrars roller och socialiseras in i deras tänkande från tidig barndom, vilket förklarar könsordningen och den sociala klasskillnaden i yrkeslivet. 5. Resultat Här nedan redovisar vi i grova drag de resultat vi fått fram från våra intervjuer. I intervjuguiden valde vi tre teman som kunde hjälpa oss att få svar på våra frågeställningar. Efter sammanställningen av svaren från intervjuerna, har vi valt att redovisningen sker utifrån våra teman: kunskap, självkännedom och framtidstankar. Under kunskapstemat har vi ställt frågor som handlar om elevernas kunskap om gymnasieskolans program och innehåll, samt deras förväntningar. Vem tar de hjälp av för att få kunskap om valet? Under temat självkännedom handlar 19

21 frågorna om intressen, mognad, och familjens betydelse för valet. Framtidsfrågorna handlar om hur de tänker kring framtiden. Har de långsiktiga eller kortsiktiga utbildningsplaner och vilken betydelse har det för deras framtid. Vi redovisar varje tema för sig och tar upp det väsentliga som framkommit i svaren. 5.1 Kunskap Det känns bra fast jag är inte säker på vad jag ska välja, finns så mycket att välja på Känns faktiskt bra men det känns också pirrigt, man kommer från skolan Känns bra allting ska bli kul, lite nya intressen som man tycker om Konstigt på något sätt, man vet inte vad man ska välja, svårt Så här väljer några elever att beskriva känslan inför det kommande gymnasievalet. På frågan hur stort och viktigt på en skala ett till tio är gymnasievalet för dig, svarar eleverna att det är stort. Svaren varierar mellan åtta och tio. När vi ber eleverna beskriva vad de vet om de olika programmen framkommer det att kunskaperna är små. Ingen elev kan beskriva vad man läser på de olika programmen, förutom samhällsprogrammet som beskrivs som nian fast svårare. Det är inte mycket de vet varken om programmen eller vad man kan arbeta med efter att ha gått på programmen. Trots att kunskaperna är relativt begränsade vet 11 av de 13 intervjuade redan vilket program de tänker välja. De två återstående är tveksamma angående vilket program de tänker välja. Fördelningen mellan teoretiska och praktiska program blev att sex elever avser att välja teoretiskt program, två flickor och fyra pojkar, fem avser välja yrkesförberedande, tre flickor och två pojkar. En av varje kön är tveksam till vad de tänker välja. I intervjuerna framkom elevernas tydliga åsikter om icke tänkbara alternativ. Flertalet elevers åsikter är antingen ett teoretiskt eller praktiskt program. Det 20

22 framkommer en tydlig uppdelning i könstänkande om vad som kan tänkas möjligt eller omöjligt. Inte bygg, fordon och teknik alldeles för killigt Flera flickor tar upp dessa program som inte tänkbara alternativ. Inte barn och fritid eller frisör säger en pojke. Han är inte ensam om att nämna just dessa, men flera av hans kompisar nämner även omvårdnadsprogrammet som ett inte tänkbart alternativ. Inte natur, samhäll och teknikprogrammet, bara studieförberedande och svåra. Jag vill inte plugga hela tiden I elevernas närmiljö finns det tre olika orter och 25 skolor att välja mellan. Det som framkommer i intervjuerna är att eleverna väljer mellan två orter där dock den större orten lockar mer. Motiveringen eleverna gör, de har hört att det är bättre skolor i den större orten, samt att staden och elevantalet lockar. Eleverna uttrycker sig så här angående val av ort. Lilla orten inget alternativ, vill gå i den stora orten, det är mer, vad ska man säga, jag vet inte riktigt men jag vill gå där Jag känner några på skolan och därför vill jag gå där De jag känner som gått där tycker den är tråkig och den är inte så bra, jag har alltid varit intresserad av att gå i den stora staden När det gäller skolval så är det tre elever som nämner friskolor som första alternativ, med motiveringen att mina föräldrar tycker att jag ska gå där, eller att man känner någon på den skolan och de nämner att den är bra. Skolvalet beskriver eleverna det så här. Jag tycker den är bra och jag har hört talas om den jättemycket. Den ligger mitt i staden, mer folk och fler elever som lockar Skola x i den större orten. Fler kompisar och de säger att det är en bra skola. Jag ska besöka skolan och se vad jag tycker annars skola xx kanske 21

23 Jag tror det blir skolan i den lilla orten, närmare, praktiskt och slipper åka vidare Vill egentligen till skola x, men min syster går där och då vill jag inte gå där. Men har hört talas mer om staden. Lilla orten är ju som typ Grantorp På frågan om vem eleverna kommer att samtala eller pratar med om gymnasieval. Där svarar eleverna att föräldrarna är viktigast och därefter kommer studie- och yrkesvägledaren. Det framkommer att föräldrarna inte vet så mycket om programmen, vilket gör att det kan vara svårt att få hjälp av dem. Ur elevernas synvinkel är lärarnas roll i valet begränsad. Det är en som nämner att man kan prata med dem. Kompisarna anses som relativt viktiga i deras val och de som har äldre syskon kommer att ta hjälp av dem. Var kan man få kunskap om gymnasiet? Här varierar svaren men många nämner boken om gymnasiet, studie- och yrkesvägledaren, föräldrarna, eller elever man känner som går på skolorna, kanske en lärare eller som ett fåtal nämner Internet. På beskrivningen om det blir någon skillnad mellan att gå på högstadiet och gymnasiet är enligt eleverna att, det kommer att bli svårare och man har färre lektioner och kortare dagar. Ny skola, ja allting och olika ämnen, läser det man är intresserad av Svårare, och ja, svårare ämnen ja t.ex. engelska och matte Ny skola, nya lärare, nya ämnen allt kommer typ att bli nytt. Det kommer att se likadant ut fast svårare. Det blir kortare tider, inte så lång skoldag Där har man ju valt så man måste inte läsa så många ämnen Sammanfattning: Deras kunskaper i vad programmen innehåller är liten eller obefintlig. De kan trots liten kunskap svara på tänkbara respektive icke tänkbara gymnasiealternativ. Samtalen kretsar kring den större orten som lockar eleverna, de ska under kommande veckor göra studiebesök på några gymnasieskolor och därefter se vilken skola som känns bäst. Det är en elev som nämner att den ska besöka olika skolor på öppet hus med sina föräldrar. Föräldrarna är mycket betydelsefulla för 22

24 eleverna i deras val därefter kommer studie- och yrkesvägledaren, kompisar och äldre syskon. 5.2 Självkännedom När eleverna står inför sitt första stora val, så är det många som uttrycker att det är intresset som styr deras val samt, att det ska kännas rätt. Eleverna beskriver att de känner sig mogna att göra sitt val och att valet ligger rätt i tiden. Citatet nedan sammanfattar flertalet av elevernas beskrivning. Det känns bra att sluta detta, man har gått klart och vill göra något nytt Det är en av eleverna som tycker att det är alldeles för tidigt att välja när man bara är 15 eller 16 år. Eleven tycker att man ska vänta tills man är lite äldre, när man vet lite bättre, vidare berättar eleven vad den kan tänkas välja. Eleverna befinner sig just nu i en situation där gymnasievalet är ett stort samtalsämne. De kommande veckorna ska eleverna göra studiebesök på gymnasieskolor. Diskussionerna handlar om vilka program de ska besöka på respektive skola. Kompisarnas val är viktigare än det egna valet inför dessa besök. När eleverna samtalar om gymnasievalet utanför skolan så uttrycker de att föräldrarna och syskon är de viktigaste personerna, därefter kommer kompisar. Vi pratar lite om vad jag skulle kunna tänka mig att gå, och vad man kan jobba med efter Jag pratar med mina föräldrar, vad de tycker att jag ska välja och vad jag är bra på och så. Jag pratar även med kompisar om vad de tycker att jag ska gå Jag diskuterar med pappa hur jag ska göra, han ger mig råd, sen tar jag råd från mamma och till slut tar jag egna beslut efter vad de sagt När vi ber eleverna beskriva vad mamma och pappa skulle ha valt åt dem så förekommer det att föräldrarna har skilda tankar om deras val. 23

25 Pappa vill att jag går samhällsprogrammet och mamma tycker att jag ska gå naturprogrammet. Pappa tycker att natur är jättesvårt och mamma tycker att det är bra för man kan bli vad som helst Pappa tycker att jag ska gå It media för att han vill att jag blir fotograf, men mamma tycker att jag ska ta det jag vill Det finns dock flera elever som nämner att deras föräldrar har samma tankar om vilket program de tycker att deras ungdom ska välja. Föräldrarnas utbildningsbakgrund varierar. Av 25 föräldrar har fem eftergymnasial utbildning, två saknar grundskola, sex har grundskola och tolv har gymnasieutbildning. Flera av föräldrarna har sin utbildningsbakgrund från sitt hemland. Eleverna beskriver att praoveckorna har betydelse för gymnasievalet. Samtliga elever har varit ute tre veckor varav en vecka inom vård och omsorg samt en inom tillverkning och industri. Den tredje veckan valfritt. Man väljer lite praoplats efter vad man kan tänka sig att arbeta med senare i livet Man har fått lite erfarenhet och vet lite mer vad man inte vill göra Det är bra att vara på prao, testa olika saker för att se hur det är och om man kan tänka sig något av dem De beskriver att under praoveckorna får de känna på hur det är att arbeta. Det är i samspel med andra som de lär känna sig själva och blir medveten om tänkbara eller icke tänkbara arbeten. Någon beskrev att det viktigaste på ett jobb är arbetskamraterna. För om man inte trivs med dem så spelar det ingen roll vad man arbetar med. Att beskriva sig själv gick relativt lätt för det flesta. Deras egen beskrivning av sig själva är också den de tror att kompisarna skulle göra. Det är ingen som nämner att kompisarna skulle ha någon annan åsikt om dem än den de själv har. En elev uttrycker sig så här angående kompisarnas beskrivning av honom Att jag är glad, lugn, har lätt för att lära och att jag är snäll. Men man vet aldrig vad de tänker 24

26 Föräldrarna är de viktigaste förebilderna inför gymnasievalet och framtida yrkesval. Eleverna påpekar att det är de själva som ska välja men att de samtidigt lyssnar till vad föräldrarna tycker. Marcus beskriver att hans före detta tränare är en viktig förebild för honom. I resultatet framkommer att hälften av eleverna i dagsläget kommer att välja program som kan leda till liknande arbeten som föräldrarna har. Den andra hälften har långtgående planer för att bli något mer än föräldrarna. Här ser vi stor skillnad mellan elever vars föräldrar har svensk bakgrund och elever med föräldrar som har invandrarbakgrund. Elever vars föräldrar har svensk bakgrund väljer program som tangerar föräldrarnas yrken. Däremot har elever vars föräldrar har invandrarbakgrund högt och långtgående planer på att bli t.ex. läkare, ingenjör, tandläkare eller advokat. Sammanfattning: Eleverna beskriver att intresset och känslan styr deras val av gymnasieprogram. Det framkommer att grundskoleperioden är avslutad och de därmed också känner sig mogna att välja och börja på något nytt. Eleverna är eniga om att praon har betydelse för deras val av gymnasiet och för deras självkännedom. De känner sig lite mer säkra på vad de kan tänka sig eller inte. Föräldrarna är de personer som har störst betydelse för dem i deras gymnasieval. 5.3 Framtiden Eleverna uttrycker att gymnasievalet spelar en viktig roll i deras framtid. För några är den direkt yrkesförberedande och kan leda till arbete, medan för flertalet är den ett led vidare mot högre studier och därefter ut i arbetslivet. Nedanstående citat sammanfattar elevernas tankar om gymnasievalets betydelse för framtiden. Stor betydelse, går det bra för en på gymnasiet så har man bättre förutsättningar för framtiden Det är viktigt, för det jag väljer ska jag ju jobba med i framtiden Eleverna ser gymnasietiden som ett långsiktigt led i deras yrkesutbildning. Oavsett om de väljer teoretiskt eller praktiskt program, så är de medvetna om att 25

27 gymnasiekompetensen inte räcker långt för att få arbete så som samhället ser ut just nu. Ja, det är nog bäst att läsa vidare. Jag tror inte det är så lätt att få jobb om man bara har tre år på gymnasiet, för den är ju bara förberedande. Så högskola är nog det bästa, för den är mer inriktat på jobb och så Två av eleverna nämner att de inte har några tankar på vidare studier efter gymnasiet. De tänker satsa på program som leder till ett yrke direkt eller arbeta som idrottsproffs. Yrkeslivet känns långt borta för de flesta av eleverna, men de har en tanke och drömmer om vad de kan tänka sig att arbeta med i framtiden. Två av eleverna uttrycker bestämt att de ska arbeta inom transport respektive sjukvård. Förebilder i yrkesvalet för dessa elever är pappa som arbetar inom transport, respektive äldre systrar som arbetar som sjuksköterskor. Oavsett kön var fotbollsproffs drömyrket i första hand för många i deras barndom. Därefter framkom varianter som slaktare, sångerska, snickare, frisör, djurskötare och lastbilschaufför. Av dessa är det bara en elev som håller fast vid barndomens drömyrke, och det är lastbilschaufför. Eleverna ser ljust på framtiden och många har redan börjat längta till gymnasiet. Dock uttrycker sig en så här: Jag tror faktiskt inte att det kommer att gå så bra för mig. Man har ju hört talas om arbetslösheten och jag tror att den fortsätter tills vi är klara med utbildning och allt. Jag är verkligen inte smart så jag tror inte att jag får något bra jobb. Jag tror att jag kanske slutar så dåligt som mina föräldrar. Jag vill verkligen inte bli som dem, de tjänar dåligt och det är för att de är invandrare. Det är pappas fel att han misslyckats Intervjuaren frågade eleven om det fanns några hinder för att komma in på det den tänkt med tanke på ovan nämnda citat, då svarar eleven: Det tror jag inte, om det är betygen ni menar så har jag MVG i flera ämnen och VG i resterande. Det finns en osäkerhet om framtiden. De är medvetna om arbetslösheten och att för de flesta är det många studieår kvar innan de ska ut i arbetslivet. Elever med 26

28 invandrarbakgrund nämner att det är viktigt att de lyckas för att vara föräldrarna till lags. De har kämpat så hårt. Det tog två år för oss att komma till Sverige Sammanfattning: Det är tydligt att eleverna är påverkade av hur samhället ser ut idag. De är medvetna om att det är studier som gäller för flertalet av dem i många år framöver, och att arbetslösheten är hög bland ungdomar i samhället. Gymnasievalet är stort och viktigt för deras framtid. Flera av eleverna känner att det är viktigt att lyckas för deras föräldrars skull. Elevernas barndomsdrömmar var för flertalet bara en dröm, men en elev håller fast vid drömmen om att bli lastbilschaufför. 6. Analys Analysen redovisas utifrån de temaområden som varit styrande i vårt examensarbete: kunskap, självkännedom och framtidstankar. Vårt syfte med arbetet är att ta reda på hur eleverna resonerar kring valet av gymnasieskola, ort och program. Vi vill veta hur eleverna tänker inför sitt gymnasieval. Vem hjälper dem att välja och vad styr/påverkar deras val av skola ort och program? För att få svar på detta har våra frågeställningar varit. 1. Vilken kunskap och förväntningar har eleverna inför sitt gymnasieval? 2. Vem tar de hjälp av för att välja program? 3. Vilken betydelse har självkännedomen för deras val? 4. Hur medvetna är de om valets betydelse för deras framtid? 27

29 6.1 Kunskap I resultaten framkommer det att eleverna har begränsade kunskaper om valalternativ och framtidsmöjligheter i val av utbildning. Resultaten från vår studie samstämmer med tidigare forskning inom ämnet. I skolverkets rapport UG 95 beskrivs studie- och yrkesorienteringens fyra kunskapsområden som är viktiga i elevernas framtida studie- och yrkesval. I omvärldskunskap handlar det om att eleverna ska vara medvetna och ha kunskap om olika valalternativ, för att kunna göra val inför framtiden. Gymnasievalet är det första stora val som eleverna i årskurs nio står inför. Valsituationen för eleverna är ett komplicerat samspel mellan en mängd yttre och inre faktorer, som ställer stora krav på eleverna för att kunna genomföra väl underbyggda studie- och yrkesval (Henrysson 1994 s.12). Eleverna står i en svår uppgift att hitta sin identitet i ett föränderligt samhälle, där de inte kan vara säkra på att det som gäller idag även gäller i morgon, detta samstämmer med vårt resultat. Henrysson menar att det behövs kunskap om olika alternativa utbildningsvägar, dess innehåll och krav, förhållanden i arbetslivet samt situationen på arbetsmarknaden vilket framkommer att eleverna saknar i dagsläget. De har inte satt sig in i olika alternativ än utan väntar på att bli kallad till studie- och yrkesvägledaren för att diskutera. Flera elever i vår studie nämner att de ska ta reda på olika alternativ, men de väntar till dem varit på studiebesök och blir kallade till enskilda samtal. Detta stämmer väl med rapporten Attityder i skolan som menar att studiebesök eller praktik har störst betydelse för val av utbildning. De beskriver att därefter kommer kompisar, föräldrar, och lärare. Vägledaren har i denna undersökning inte så stor betydelse. I vår studie framkommer dock en annan bild, där föräldrar och vägledare är viktigare än kompisar och lärare. Fyrstegsmodellen enligt Borhagen och Lovéns kan vara till hjälp för eleverna att bli medvetna om olika valalternativ. En orsak till att eleverna har svårt för att välja kan enligt Lovén vara att de har bristande kunskaper om alternativen. 28

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING SKOLA & ARBETSLIV BAKGRUND I skolans uppdrag ingår att eleverna ska vara aktiva och deltagande och känna/inse att de har ansvaret och makten över sitt eget lärande. SYFTE OCH MÅLSÄTTNING Samverkan mellan

Läs mer

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun Vad är studie- och yrkesvägledning? Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i en individs ständigt

Läs mer

Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Ystad kommun

Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Ystad kommun Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Ystad kommun Att göra val inför framtiden är en ständigt pågående process. Elevens studie- och yrkesval har stor betydelse för hur livet kommer

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Kristoffer Jarefeldt, Vd och ansvarig utgivare kristoffer@framtid.se 1 (10)

Kristoffer Jarefeldt, Vd och ansvarig utgivare kristoffer@framtid.se 1 (10) Framtid.se en undersökning om arbetsmarknadskunskap hos unga Denna undersökning baseras på frågeställningar under två olika perioder, mot två olika åldersgrupper. Totalt antal respondenter är 3.982 unga,

Läs mer

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium 1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett

Läs mer

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval Inledning Inför gymnasievalet våren 2010 genomför Teknikdelegationen en kampanj riktad till niondeklassare, med huvudbudskapet

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Plan för studie- och yrkesvägledning

Inledning. Bakgrund. Plan för studie- och yrkesvägledning Inledning Denna plan för studie- och yrkesvägledning började arbetas fram under våren 2016 av studie- och yrkesvägledarna på grundskolan och grundsärskolan i Nynäshamns kommun och har färdigställts under

Läs mer

STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Barn- och utbildningsförvaltningen, Simrishamns kommun Varför studie- och? Vilka inkluderas? Att göra val inför framtiden är en ständigt pågående process. Elevens studie- och

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan En konkretisering av vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för Edenskolan Enligt skollagen ska elever i alla

Läs mer

Bergskolan i Luleå År 7-9. Skola arbetsliv. Författare: Carina Thingvall. Åsa Sandström. Maria Jonsson. Eva-Lena Landström.

Bergskolan i Luleå År 7-9. Skola arbetsliv. Författare: Carina Thingvall. Åsa Sandström. Maria Jonsson. Eva-Lena Landström. Bergskolan i Luleå År 7-9 Skola arbetsliv Författare: Carina Thingvall Åsa Sandström Maria Jonsson Eva-Lena Landström Peter Möller Innehållsförteckning Skola och arbetsliv.....sid 1 Det vi gör och har

Läs mer

PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I

PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I 2016-12-20 1 (5) PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I INLEDNING SKOLLAG Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska

Läs mer

Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesorientering i Ystad kommun

Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesorientering i Ystad kommun Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesorientering i Ystad kommun Studie- och yrkesorientering är en lång process och en väl fungerande studie- och yrkesorientering skapar en betydelsefull grund

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Sunne kommun . Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledningen genom vägledningssamtal individuellt och

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret 2015-2016 Vad är studie- och yrkesvägledning? Studie- och yrkesvägledning är en processinriktad verksamhet vars syfte är att underlätta för skolans elever

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

Lokal SYO-plan för Fornängsskolan och Västerbyskolan Götene maj 2009

Lokal SYO-plan för Fornängsskolan och Västerbyskolan Götene maj 2009 Lokal SYO-plan för Fornängsskolan och Västerbyskolan Götene maj 2009 Inledning 2009 bestämde sig Fornängsskolan och Västerbyskolan för att ta fram en gemensam plan för hur vi vill jobba med studie- och

Läs mer

Aktivitetsplan för den studie- och yrkesvägledande verksamheten F-9

Aktivitetsplan för den studie- och yrkesvägledande verksamheten F-9 Aktivitetsplan för den studie- och yrkesvägledande verksamheten F-9 Fetstil: studie- och yrkesvägledare. Normal: lärare. Kursiv: rektor/annan personal. årskurs (förskola och lågstadiet) Förskola till och

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning Adolfsbergsskolan F-6

Plan för studie- och yrkesvägledning Adolfsbergsskolan F-6 Plan för studie- och yrkesvägledning Adolfsbergsskolan F-6 Planen utgår från skolverkets allmänna råd, läroplan och skollag. Det är hela skolans ansvar att vägleda eleverna i deras studier för att ge dem

Läs mer

Det är svårt att finna vägen utan kompass

Det är svårt att finna vägen utan kompass nuari 2013 Emma Brandt Det är svårt att finna vägen utan kompass Innehåll 1 Inledning... 2 2 Sammanfattning... 3 3 Metod och tillvägagångssätt... 4 3.1 Syfte och frågeställningar... 4 3.2 Avgränsningar...

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i Varbergs kommun

Studie- och yrkesvägledning i Varbergs kommun Studie- och yrkesvägledning i Varbergs kommun Syftet med studie- och yrkesvägledning är att ge eleverna förutsättningar att hantera frågor som rör val av studier och yrken Studie- och yrkesvägledning kan

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning Hela skolans ansvar. David Spak, studie- och yrkesvägledare, SYVutveckling

Studie- och yrkesvägledning Hela skolans ansvar. David Spak, studie- och yrkesvägledare, SYVutveckling Studie- och yrkesvägledning Hela skolans ansvar David Spak, studie- och yrkesvägledare, SYVutveckling Dagens innehåll Vägledning i vid och snäv bemärkelse 15 min Forskning och rapporter 5 min Läsning +

Läs mer

Studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun.

Studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun. Riktlinjer för Studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun. Antagen av: Förvaltningsledningen för Barn- och utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun 2015-06-04 Reviderad 2019-04-23 1 1. Bakgrund

Läs mer

Jobba i motorbranschen?

Jobba i motorbranschen? Jobba i motorbranschen? Inledning Syftet med lektionen är att lyfta fram motorbranschens många yrken och utvecklingsmöjligheter som en del av skolans arbete med målinriktad arbetslivsanknytning. Genom

Läs mer

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo.

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo. Grundsärskolan i Sjöbo Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo. Fastställd: 2018-09-04 Inledning Bestämmelserna i Läroplan för grundsärskolan 2011 och FNs barnkonvention

Läs mer

Handlingsplan för Studie- & yrkesvägledning inom grundsärskolan

Handlingsplan för Studie- & yrkesvägledning inom grundsärskolan Handlingsplan för Studie- & yrkesvägledning inom grundsärskolan Laholms kommun Specialenheten med grund- och gymnasiesärskolan Handlingsplan för grundsärskolan Studie- och yrkesvägledning Syftet med studie-

Läs mer

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån!

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Forskning i Söderhamn? Statligt krispaket då F15 lades ned Kommunen önskade sig forskning och fick 7 doktorander och stöd från Arbetslivsinstitutet,

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Fastställd 141217 av skoldirektörerna Ann- Britt Wall Berséus, Stefan Norrestam och Mats Jönsson 1 ETT Lund EN Plan Att barn och unga ska få sitt behov

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Grundsärskolan i Sjöbo. Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo.

Grundsärskolan i Sjöbo. Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo. Grundsärskolan i Sjöbo Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo. Upprättad: 20160614 av rektor, syv och mentorer Revideras juni 2017 Inledning Bestämmelserna i Läroplan för

Läs mer

Varför gör elever på gymnasiet omval?

Varför gör elever på gymnasiet omval? Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Varför gör elever på gymnasiet omval? Why do students re-election in high school? Frida Bernhardsson Kerstin Lagemyr

Läs mer

studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun

studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun Riktlinjer för studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun Antagen av: Förvaltningsledningen för Barn- och utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun 2015-06-04 Dnr 1231-2015 1. Bakgrund Sveriges,

Läs mer

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 Vad är studie- och yrkesvägledning? I Vellinge kommun finns studie- och yrkesvägledarna samlade

Läs mer

Vanlig klass eller inte? En studie om hur individer med Aspberger och ADHD påverkats av utbildningens utformning. Simon Marklund

Vanlig klass eller inte? En studie om hur individer med Aspberger och ADHD påverkats av utbildningens utformning. Simon Marklund ! Vanlig klass eller inte? En studie om hur individer med Aspberger och ADHD påverkats av utbildningens utformning. Simon Marklund 1 December 2014 Ht 2014 Forskningsplan inom kursen Karriärteori och vägledning.

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret 2015-2016 Vad är studie- och yrkesvägledning? Studie- och yrkesvägledning är en processinriktad verksamhet vars syfte är att underlätta för skolans elever

Läs mer

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan Mål och riktlinjer för Studie- och yrkesvägledning på Välkommaskolan Alla vinner på väl underbyggda val! Sammanställt av Erika Larsson och Ulla Wallgren Studie- och yrkesvägledare vid Välkommaskolan utifrån

Läs mer

Koppling till Lgr Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola 2.6 Skolan och omvärlden Kursplaner Bild

Koppling till Lgr Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola 2.6 Skolan och omvärlden Kursplaner Bild Förslag på ämne Ämnesövergripande; SO, Svenska, Bild Årskurs 3-9 Omfattning, tidsåtgång 2-3 lektioner Namn på övningen Ämnen = Yrken; Yrkesträd Övningen planerad av Jenny Norberg Randowo Koppling till

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi Åstorps kommuns Kommunikationsstrategi 2(15) Innehållsförteckning 1 Styrdokument... 3 1.1 Förskola... 4 1.2 Grundskola/Grundsärskola... 4 3 Ansvarsfördelning förskola/grundskola... 6 5 Handlingsplan för

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Utbildningsförvaltningen Sida 1 (6) Bäckahagens skola PLAN FÖR STUDIE-OCH YRKESVÄGLEDNING

Utbildningsförvaltningen Sida 1 (6) Bäckahagens skola PLAN FÖR STUDIE-OCH YRKESVÄGLEDNING Utbildningsförvaltningen Sida 1 (6) Bäckahagens skola 2015-10-22 PLAN FÖR STUDIE-OCH YRKESVÄGLEDNING PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING VID BÄCKAHAGENS SKOLA Vår vision: Att all personal på skolan ska

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning För elever i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och komvux Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Vad är studie- och

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning 1(8) 2(8) Fredrik Aksell Fredrik.aksell@svedala.se Grundskola och gymnasium Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas som en

Läs mer

Vad behöver jag veta inför mitt gymnasieval?

Vad behöver jag veta inför mitt gymnasieval? Vad behöver jag veta inför mitt gymnasieval? 1 VAD VILL JAG VETA? Vilka fakta behöver Gun, SYV, berätta för mig för att jag ska kunna gör ett bra gymnasieval Förklara vad man får göra Möjligheter ute i

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån!

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Intervjuer med blivande flyttare Normalt och naturligt att flytta Man vill ju ut, det är ju så. Om man reser ut, till Stockholm eller så, från Söderhamn

Läs mer

Rapport uppdrag. Advisory board

Rapport uppdrag. Advisory board 1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,

Läs mer

Vad kan påverka en elev i gymnasievalet?

Vad kan påverka en elev i gymnasievalet? Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Vad kan påverka en elev i gymnasievalet? What can affect a student in secondary school choice? Frida Dagsberg Lina Greek Studie-

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor.

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor. Studie- och yrkesvägledningen i Staffanstorp skall fortsätta utvecklas så att den har fokus på det livslånga lärandet. Såväl den enskilde individen som samhället tjänar på att barn, ungdomar och vuxna

Läs mer

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av

Läs mer

Framtidsmöjligheter. En undersökning om hur elever i årskurs 9 upplever sina framtidsmöjligheter på landsbygd respektive storstad

Framtidsmöjligheter. En undersökning om hur elever i årskurs 9 upplever sina framtidsmöjligheter på landsbygd respektive storstad Framtidsmöjligheter En undersökning om hur elever i årskurs 9 upplever sina framtidsmöjligheter på landsbygd respektive storstad Anja Kerro & Susanne Kikas Anja Kerro & Susanne Kikas Vt 2015 Examensarbete,

Läs mer

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Arena för Samverkan Skola Arbetsliv Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Samverkan skola - arbetsliv Är det nödvändigt och betydelsefullt för skolan och eleven? Möjlighet

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad juni 2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt viktigare

Läs mer

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola Handlingsplan 1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning Grund- och grundsärskola 2 (8) Sveriges bästa kommun att leva och verka i 2020 År 2020

Läs mer

Gymnasiebehörighet 2018

Gymnasiebehörighet 2018 Gymnasiebehörighet 2018 Statistisk analys för Askersunds kommun och rikets resultat årskurs 9 2019-01-16 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund...3 2. Resultat gymnasiebehörighet 2018...3 2.1

Läs mer

BERÄTTA OM ETT YRKE. LEKTION FÖR ÅRSKURS 7-9 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi

BERÄTTA OM ETT YRKE. LEKTION FÖR ÅRSKURS 7-9 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi BERÄTTA OM ETT YRKE LEKTION FÖR ÅRSKURS 7-9 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi BERÄTTA OM ETT YRKE MÅLGRUPP Årskurs 7-9 ÄMNEN Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi VAD SKA VI GÖRA IDAG?

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning 1(8) 2(8) Fredrik Aksell Fredrik.aksell@svedala.se Grundskola och gymnasium Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas som en

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor Plan för studie- och yrkesvägledning i Stockholms stads grundskolor 2014 2014 2015 Utgiven av utbildningsförvaltningen, Stockholms stad, 2014 Adress: Box 22049, 104 22 Stockholm Tel: 08-508 33 000 (vx)

Läs mer

och

och www.facebook.com/gadinegenvag/ och www.gådinegenväg.se Könssegregerad arbetsmarknad Konsekvenser av en könsegregerad arbetsmarknad Olika arbetsvillkor för kvinnor och män. Löneskillnader mellan kvinnor

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning 160113 Plan för studie- och yrkesvägledning Inledning Under läsåret 2015 har Långbrodalsskolan arbetat fram en lokal arbetsplan för studie- och yrkesvägledning. Den ska syfta till att eleverna på Långbrodalsskolan

Läs mer

Gymnasiebehörighet 2017

Gymnasiebehörighet 2017 Gymnasiebehörighet 2017 Statistisk analys för Sjöängsskolans och rikets resultat årskurs 9 2018-02-21 Anneli Jöesaar INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund... 3 2. Resultat gymnasiebehörighet 2017... 3 2.1 Gymnasiebehörighet...

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

Bilaga 1. Rapport. 2013-03-21 Dnr 400-2011:3033. Rapport. efter kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledningen

Bilaga 1. Rapport. 2013-03-21 Dnr 400-2011:3033. Rapport. efter kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledningen Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledningen vid Ydreskolan i Ydre kommun 1 (14) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Ydreskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och

Läs mer

Beslut för förskoleklass, grundskola och gymnasieskola samt kompletterande svensk undervisning

Beslut för förskoleklass, grundskola och gymnasieskola samt kompletterande svensk undervisning Föreningen Svenska Skolan på Costa del Sol info@skolan.es för förskoleklass, grundskola och gymnasieskola samt kompletterande svensk undervisning efter tillsyn av Svenska skolan på Costa del Sol, belägen

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning

Läs mer

#Reflektionsmaterial #pluggavidare

#Reflektionsmaterial #pluggavidare #Reflektionsmaterial #pluggavidare Vi vill skapa en positiv attityd till studier #pluggavidare är ett initiativ för att uppmuntra ungdomar att studera på en högre nivå. Vi har en vision om att fler ungdomar

Läs mer

Alla vinner på väl underbyggda val. Mikaela Zelmerlööw, Skolverket

Alla vinner på väl underbyggda val. Mikaela Zelmerlööw, Skolverket Alla vinner på väl underbyggda val Mikaela Zelmerlööw, Skolverket 2017-10-24 Upplägg Utvärderingar inom vägledningsområdet Reglering av studie- och yrkesvägledningen Vad gör Skolverket för att stärka vägledningen?

Läs mer

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista syo-konsulent studie- och yrkesval studieinriktning gymnasium/gymnasieskola nationella program lokala inriktningar praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 November 2010 Karina Ruderfors Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 Bakgrund Frågan om studie- och yrkesorienteringen har aktualiserats på nationell nivå de senaste åren.

Läs mer

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola Stockholms kommun Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Mariaskolan belägen i Stockholms kommun 2 (8) Uppföljning av tillsyn i Mariaskolan genomförde tillsyn av Stockholms

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Huvudmannaplan SYV LiS Beslutad av LiS Sid 1 HUVUDMANNAPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

Huvudmannaplan SYV LiS Beslutad av LiS Sid 1 HUVUDMANNAPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Sid 1 HUVUDMANNAPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING 1 Sid 2 Innehåll Vår mission... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Styrdokument... 3 Skollag 2010:800... 3 Läroplan (Gr 11)... 4 Läroplan (Gy 11)... 4 Hur

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Studie- och yrkesvägledningen i grundskolan ur ett elevperspektiv

Studie- och yrkesvägledningen i grundskolan ur ett elevperspektiv Studie- och yrkesvägledningen i grundskolan ur ett elevperspektiv En kvantitativ studie Cenitha Johansson Cenitha Johansson Pedagogiska Institutionen Vt 2015 Examensarbete, 15 hp Studie- och yrkesvägledarprogrammet,

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Nya Allmänna råd för studie- och yrkesvägledningen

Nya Allmänna råd för studie- och yrkesvägledningen Nya Allmänna råd för studie- och yrkesvägledningen Allmänna råd bygger på lag och förordningar Styrdokumenten Vad är Allmänna råd? Rekommendationer till hur huvudmannen, rektorn, studie- och yrkesvägledaren

Läs mer

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån!

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån! Ett lokalt/regionalt uppfattat problem: Ungdomars utflyttning, och låga återflyttning Flytta/stanna? Vad tänker unga innan de vet hur det blir? Och

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2017:6133 Bollnäs kommun för grundsärskola efter tillsyn i Alirskolan i Bollnäs kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (11) Skolinspektionens beslut Föreläggande

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden

Läs mer