AKTIVITETSKORT om berg, stenar, sand och vatten aktivitetskort, nivå 2

Transkript

1 AKTIVITETSKORT om berg, stenar, sand och vatten aktivitetskort, nivå 2 Produktion: Överby Ord & Form Illustrationer: Anna Almqvist

2 aktivitetskort nr 1 Sten finns i allt Geologi handlar om hur jorden kom till, vad den består av och om hur jordskorpan har förändrats genom tiderna. Västernorrlands län, liksom stora delar av övriga Sverige, var för si så där år sedan täckt av en upp till 3000 meter tjock inlandsis. Av tyngden trycktes en del av jordskorpan ner under havets yta. Inlandsisen och vattnet när den smälte, har lämnat kvar spår i landskapet. När isen smälte, började landet att höja sig. Landhöjningen pågår fortfarande och är som störst här i Norrlands kustland med 8 mm per år. Att kunna något om geologi är bra i flera sammanhang, till exempel för att hitta råvaror som vi behöver för att kunna tillverka saker och bygga vägar och hus. Olika mineral och mineralblandningar ger bergarter med olika egenskaper. Det måste man känna till för att kunna bryta rätt sort till vägar och järnvägar. Man måste ta reda på hur stabilt ett område är innan man börjar bygga på det. När det regnar mycket är det stor risk för ras och skred på jordar med mycket lera. Sprickor i berggrunden transporterar grundvatten och om man vet hur vattnet i ett område rör sig kan man spåra miljöföroreningar och utsläpp som nått dit ner. Vi behöver också kunna förstå hur vår miljö påverkas när vi tar för oss av jordens rikedomar. GEOLOGI Naturen berättar om det som hände en gång för länge sedan. Förr i tiden visste man ingenting om istider och inlandsisar. Då hade man andra förklaringar till varför landskapet såg ut som det gjorde. Man trodde till exempel att jättar hade kastat iväg de stora stenblock som ligger spridda i naturen. Lär man sig lite mer om geologi kan man bättre förstå varför det ser ut som det gör på olika platser. Geologi finns över allt omkring oss. Var skulle träden växa om inte marken fanns? Och hur skulle vi klara oss utan grus, metaller, sten, tegel och olja att bygga vägar och hus av och för att tillverka bilar, elektriska maskiner, glas, datorer och mycket annat? Det mesta kommer ursprungligen från naturliga mineral i vår jord. En vanlig dag stöter vi på geologi nästan hela tiden.

3 aktivitetskort nr 2 Landet under is Har du tänkt på varför landskapet ser ut som det gör? I Västernorrlands län finns många exempel på hur stora och tunga inlandsisar gled fram över berggrunden och formade landskapet för länge sedan. Den senaste, minst 3000 meter tjocka isen, nötte och hyvlade berget i mer än år, bröt loss bitar och slipade berghällar. Den var som ett grovt sandpapper. Tjockast var den mellan Ångermanland och Vasaområdet i Finland. Det vet man för här har landhöjningen varit som störst. Glaciärer och klimat Vad är en glaciär? Vad händer när Grönlands istäcke smälter? Vad händer med låglänta länder? Ge exempel. Från Himalayas glaciärer får många människor sitt sötvatten. Vad händer när glaciärerna smälter? Hur många människor bor det på jorden? Var bor de flesta av dem? Vad händer när de inte kan bo kvar där längre? Vad skulle hända där du bor om det blev istid igen? DISKUTERA Vad kan du göra för att inte påverka klimatet på jorden? Vad kan din skola göra? Vad kan politikerna göra? Skriv ner vad ni kommer fram till och sätt upp pappret på väggen. Hjälp varandra att komma ihåg och att fortsätta tänka på vad ni har skrivit. GLACIÄR INLANDSIS Blir det istid igen och i så fall när? Att den kommer är forskarna säkra på men inte på när. Idag pratar man mycket om klimatförändringar, både naturliga och de som beror på hur vi påverkar luft, vatten och mark på jorden. Jordens glaciärer minskar i storlek. Forskare beräknar att jordens medeltemperatur i bästa fall kommer att öka med 1,8 grader de närmaste 100 åren. I värsta fall stiger den med 6,4 grader. Då skulle glaciärerna smälta och havsytan stiga med 65 meter. Många av jordens städer skulle hamna under vatten. Det behöver inte betyda att en ny istid är väldigt avlägsen. Fem grader är inte mycket, men bara fem minusgrader kan vara skillnaden mellan dagens klimat och en istid. Att det blir lite varmare nu, tror man beror på växthuseffekten. Den har kanske bromsat upp en ny istid, men ingen vet säkert.

4 aktivitetskort nr 3 Varför höjer sig landet i norra Sverige medan det faktiskt sjunker lite varje år i Skåne? I Bottenhavet, mellan ångermanlandskusten och Finland, finns det ställen som är upp emot 300 meter djupa. Hur länge dröjer det innan det blir land här om landhöjningen fortsätter i samma takt som nu? På Höglinten finns världens högst belägna klapperstensfält. I folkmun kallas de för djävulsåkrar. Varför tror du att de gjorde det? Det är bara ungefär de senaste hundra åren som man har pratat om landhöjning i Sverige. Istället pratade man om wattuminskning. Carl von Linné, som var mycket religiös, trodde att det var syndafloden som höll på att dra sig tillbaka. Celcius (han med termometern) trodde istället att mer vatten avdunstade än vad som föll ner som regnvatten och rann ut med våra älvar i havet. LAND HÖJNING Stenarna på Högklintens klapperfält är av nordingrågranit och täckta med grön kartlav. Landet blir högre Inlandsisen var jättetung och pressade ner marken under sig. När isen, som vägde drygt tretusen ton per kvadratmeter landyta, smälte, låg en stor del av landet under vatten. Sakta började det att höja sig upp ur vattnet igen. Den första strandlinjen fick ett allt högre läge i takt med att landet höjde sig. Den kallas Högsta Kustlinjen eller HK. Landet höjer sig fortfarande och det kallar vi landhöjning. Höga Kusten, med höga berg och djupa fjärdar, är så berömd för sin stora landhöjning att det blivit ett av många världsarv i världen. Sedan den senaste istiden har området vid Skuleberget söder om Örnsköldsvik höjt sig hela 285 meter över den nuvarande havsytan. Så högt upp är alltså HK över dagens havsnivå. Det är världsrekord! Här var Sverige som mest nerpressat av inlandsisen. Nu höjer sig landet 8 mm varje år i Västernorrland och det är mest i Sverige. Berget Höglinten är 282 meter högt. Det låg alltså bara 3-4 meter under havsytan, HK, när inlansisen smälte från området och vattnet stod som högst. Här finns världens högst belägna klapperfält. När landet höjde sig spolades bergbranterna av havets vågor. Finkornigt material följde med ut i havet medan större och tyngre stenar blev kvar. Stenarna rulllade och nöttes mot varandra så att de blev runda i formen.

5 aktivitetskort nr 4 Grottor Grottor har alltid fascinerat oss. I sagor och sägner är de ofta här som tomtar, troll och rövare bor. En grotta bildas i regel i en svagare del av berget, till exempel där det finns sprickor. I havet kunde vågor under lång tid slita loss små bitar ur berget och till slut bilda hålrum, så kallade strandgrottor. Sådana kan man hitta från den nuvarande havsnivån och långt upp efter bergssidorna, ända till HK där havsnivån en gång var. Det beror på att landet sedan grottorna bildades har höjt sig så mycket över dagens havsyta. Strandgrottor är vanliga i Höga Kusten området. Frostsprängning och ras från bergsbranten kan också bilda grottor. Har du varit inne i en grotta någon gång? Var fanns den? Hur såg den ut invändigt? Hur tror du att den har kommit till? Hur var du utrustad när du gick in i grottan? Grottforskning kallas också för speleologi. Ordet kommer från grekiskan och betyder läran om hålrum. Svenska speleologförbundet, SSF, har en ungdomssektion för intresserade under 25 år. Du kan läsa mer på En grotta brukar definieras som ett hålrum i berget som är så stort att en människa kan krypa in i det. Det ska vara bildat på naturlig väg, ha ett tak och det kan vara gångar eller stora salar. Av säkerhetsskäl bör man aldrig gå in ensam i en grotta. På grund av risk för ras ska man ha hjälm på sig. Ficklampa och pannlampa är också bra att ha. Och man ska inte röra lösa stenar och block. Man ska aldrig ta med sig något från en grotta. Och man ska heller aldrig lämna något kvar. STRAND GROTTOR

6 aktivitetskort nr 5 RULLSTENS ÅS Finns det någon rullstensås i närheten av där du bor? På vilka sätt kan man ha nytta av en rullstensås? Varför tror du att den finns just där? Finns det något grustag i närheten? Vad behöver vi allt grus till? Vad skulle man kunna använda istället för grus? På vilka sätt kan man ha nytta av en rullstensås? Varför kan man säga att en rullstensås fungerar som ett vattenreningsverk? Som ormar i landskapet Vattnet forsade fram i tunnlar under den smältande isen. Isälvarna tog med sig bitar av berg och annat material. Stora block, stenar och grus och sandkorn rullade på botten och nöttes mot varandra så att de blev runda och blanka. När inlandsisen smälte och iskanten flyttades tillbaka, byggdes kullar av block, sten och grus upp. En lång rad sådana kullar kallas för en rullstensås. Man kan säga att den är resterna av en flodbotten. Rullstensåsarna ser ut som ormar i landskapet och visar hur isälvarna rann. De kan vara väldigt höga med branta sluttningar och flera mil långa. Smältvattnet skilde sten, grus och sand åt och sorterade dem i olika lager. Det syns i många grustag där man hämtar grus till byggen. Numera använder man mest bergkross så att inte åsarnas grus ska ta slut. För att få fler rullstensåsar skulle det behövas en ny istid! Rullstensåsar fungerar som naturliga vattenförråd och vattenreningsverk. Där finns ofta mycket vatten. Sidorna kan vara täckta av lera som håller kvar vattnet som rinner in uppifrån. Regnvatten silas genom åsens grus och sand och blir klart och friskt och används på många platser som dricksvatten. Sanden fungerar som ett kaffefilter där smutsen fastnar. Genom att låta sjövatten silas genom åsen, kan man rena också det.

7 aktivitetskort nr 6 Spår efter isen Lockstafältet är ett stort isranddelta i Västernorrlands norra del. Här syns tydliga spår efter inlandsisens framfart med upp till 30 meter djupa åsgropar och raviner och utbredda vindavlagringar med dyner. Efter skogsavverkning under senare år är spåren lätta att se. På väg att smälta och dra sig tillbaka tog inlandsisen en paus här. Under tiden fortsatte isälvarna att forsla fram och lossa kolossala massor av sand och grus i området där tunnlarna mynnade. Inlandsisen slet med sig löst material och bitar av berg. Fastfrusna stenar repade räfflor i berget som berättar åt vilket håll isen rörde sig. Bergbitar krossades och maldes, mer ju längre det transporterades. Det blev en blandning av stora block, stenar, gruskorn, sandkorn och de allra minsta, silt eller lera. När isen smälte hamnade allt på marken. Blandningen kallas morän ett dåligt sorterat och kantigt material som kan innehålla stenblock så stora att de omöjligt kan ha transporterats av isälvar. Inlandsisen måste ha flyttat dem. En del moräner är grusiga och steniga medan andra är finkorniga med mycket lera. Beroende på isförhållandena när de bildades, kan de också ha olika former i landskapet. Morän är den vanligaste jordarten i Sverige och ligger ofta som ett täcke över berggrunden. Para ihop rätt ord med varandra MINERAL GRUNDÄMNE JÄRN BITUMEN BERGART GRANIT ASFALT ÄLV IS VITTRING EROSION KLIMATFÖRÄNDRING GULD NATURGRUS JORDART MORÄN LANDHÖJNING MALM DELTA KVARTS GLACIÄR HÖGSTA KUSTLINJEN Vad kallas de krossade resterna av berggrunden som inlandsisen lämnade efter sig? Vad skulle man kunna använda istället för grus? Nämn minst fem olika spår i landskapet efter en nedisning. Hur har de spåren uppkommit? MORÄN Väldiga älvar av isens smältvatten dånade fram i och under isen och tog med sig isälvsmaterialet fram mot iskanten. Det kan ha handlat om flera lastbilslass i minuten. Där isälven rann ut i havet minskade vattnets fart och det material som hade följt med älven sjönk till botten, först block och stenar och sedan grus och sand. Isälvsmaterialet är rundat, sorterat och skiktat. Precis som vanliga älvar, kunde också isälvarna bygga upp deltan. De kallas för isranddeltan eller HK-deltan, dvs ett delta vid högsta kustlinjen. Sådana områden är ofta mycket flacka.

8 aktivitetskort nr 7 Vattnet hittar nya vägar Sant eller falskt Vilka påståenden är sanna och vilka är falska? 1. Vildhussen var enligt sägnerna ett troll som bodde i Drakgrottan på berget Högklinten. 2. Landhöjningen är 8 mm per år i Västernorrlands kustland. 3. Inlandsisen var som mest upp till tre kilometer tjock. 4. Indalsälven rinner ut i Härnösand. 5. En nipa är en slags grotta i marken. 6. Man säger att marken eroderar när det översta jordlagret nöts bort av vatten och vind. 7. I Sverige använder vi 80 miljoner ton krossat berg, grus och sand varje år. 8. Asfalt är en blandning av krossat berg och cement. 9. Högsta kustlinjen är samma sak som Höga kusten. 10. Gruset i rullstensåsar är en förnyelsebar råvara. Vildhussen levde i Västernorrland i slutet av 1700-talet. För 100 riksdaler tog han på sig att bryta en timmerränna förbi Storforsen, där timret som skulle flottas till Sundsvall brukade slås sönder. Det slutade med en av Sveriges största naturkatastrofer. Vattnet tog en annan väg och skar genom en grusås. Ragundasjön tömdes på vatten på bara fyra timmar. Storforsen tystnade och Döda fallet bildades. Man tror att de stora vattenmassorna förde med sig stora mängder sediment som har bidragit till att bilda Indalsälvens delta. Där Indalsälven rinner ut i Bottenhavet, i Stavreviken strax norr om Sundsvall, finns Sveriges största kustdelta med många parallella vattenfåror. Mängder av sand har lagt sig i älvmynningen och format sig till små holmar. Under mycket lång tid har älvens vatten fört med sig stora mängder finkornigt material, så kallade sediment. Vattnets hastighet i älven minskar ju bredare den blir. När älven rinner ut i havet blir hastigheten så mycket lägre, att även mycket finkorniga partiklar sjunker till botten eller sedimenterar. Deltat byggs sakta på, längre och längre ut i havet, när nytt sediment avlagras ovanpå tidigare avlagrade sediment. Det är lätt för vattnet att ta sig fram och hitta nya vägar genom sedimentet. Många av jordens floder har bildat jättestora deltan, t ex Nilen i Egypten och Missisippifloden i USA. Missisippiflodens delta kallas förresten också för the Birdfoot Delta därför att havsströmmarna har förändrat kartans utseende så att det ser ut som en fågelfot. DELTA

9 aktivitetskort nr 8 Vad kallas det när yttre krafter nöter på jordytan? Vilka är de yttre krafterna? Fundera över om det finns något vattendrag i närheten där du bor och hur det rinnande vattnet i så fall påverkar landskapet. Vilka två typer av vittring brukar man skilja på? Finns det någon staty eller något hus där du bor som man kan se har blivit utsatt för kemisk vittring? Vad kan vi göra för att minska den kemiska vittringen? Ge exempel på hur också människan fungerar som en av jordens yttre krafter genom att erodera, transportera och avlagra material. Vind kan flytta omkring sanden så att det bildas höga sanddyner. Industriutsläpp och andra luftföroreningar påverkar berg, men även byggnader och statyer av sten, så att de börjar vittra. EROSION Jordens yta förändras ständigt Inlandsisen nötte ner berggrunden och malde den till sten, grus och sand ett arbete som pågår fortfarande. Men nu verkar också andra krafter. Vind, vatten, värme och kyla nöter eller eroderar det hårda berget. Vind, vatten och is kan transportera iväg sten, grus, sand och ännu finkornigare material och avlagra det någon helt annanstans. Där kan det bilda ny berggrund i ett ständigt kretslopp. Men det geologiska kretsloppet tar väldigt lång tid kanske hundratals miljoner år. En form av erosion är vittring. Vid regn fylls bergets sprickor och håligheter med vatten. När det fryser till is utvidgar det sig med sådan kraft att det kan spränga loss bitar ur berget. Det vittrar. Frostsprängning kallas för mekanisk vittring. Luftföroreningar som bildar syror bidrar till kemisk vittring av berg och av byggnader och statyer av sten. Vatten är den kraft som förändrar landskapet mest. Det kan gräva djupa fåror i marken och föra med sig grus, sand och slam från högt belägna områden till lägre. Så planas landskapet långsamt ut. När en älv når havet, avlagrar den resten av materialet. Där kan det spridas över ett stort område. Ibland tvingas vattnet att rinna åt olika håll. Älven grenar sig och bildar ett delta.

10 aktivitetskort nr 9 Försök hitta ställen i närheten av där du bor där man kan se att markens jordlager rör på sig. LEDTRÅD 1. Ett träd växer långsamt och vill alltid växa rakt upp. 2. På en del ställen hinner aldrig växterna slå rot. NIPA Risk för skred En brant sluttning av finkornig sand och siltiga, finkorniga sediment kallas nipa. Nipor bildas när älvarna gröper sig ner genom älvsedimenten. Då landet låg lägre var dalgångarna ofta vikar i havet. Genom landhöjningen grundades dalgångarna eller havsvikarna upp. Vattnet grävde sig djupare ner i de fina sedimenten på botten. Erosionen fortsatte till dess älvens botten fick en stabilare form med grövre stenmaterial. Fina sediment blev ofta kvar på dalgångens kanter i form av nipor. Siltjord kallas också flytjord eftersom hållfastheten blir mindre när den blir mättad med vatten. Torr kan den bilda upp till 50 meter höga, mycket branta slänter. Några av de större älvarna i Norrland rinner fram mellan höga sandbankar eller nipor. Marken vid niporna är ömtålig och känslig för påverkan. Det kan lätt rasa om vattenmassorna blir stora och häftiga eller om vi uppför oss oförsiktigt där de finns. Skreden kan vara mycket stora och dramatiska när stora mängder mark störtar ner i älven. Vibrationer, till exembel genom tung lastbilstrafik, kan också orsaka skred i siltjord som är mättad med vatten. Ångermanälven är känd för sina nipor. Vid Västgranvåg nära Sollefteå har den sedan urminnes tider runnit fram och format stora nipor i landskapet. Sollefteå kallas också för nipornas stad.

11 aktivitetskort nr 10 BERG KROSS Från berg till småsten I bergtäkten krossar man berg till stenar av olika storlek. Det kallas bergkross och behövs när man bygger hus och vägar. Olika sorts bergkross läggs i olika lager för att vägen ska bli stark. Bergkross används också för att göra asfalt som man lägger överst. Då blandar man det med en olja som heter bitumen. I Råsta bergtäkt utanför Sundsvall spränger man och krossar stora mängder berg. Man siktar och sorterar stenarna i olika storlekar eller fraktioner. Hur skulle vi kunna minska vår förbrukning av grus och bergkross i Sverige? Vad kan vi spara in på? Kan man återanvända grus, bergkross, betong och asfalt? Ge exempel. TIPS Till Råsta bergtäkt utanför Sundsvall kan man åka på studiebesök och lära sig mer om hur man krossar berg och gör asfalt. Ring i förväg för att boka en tid för din klass eller grupp. Olle Lindström är platschef här och honom kan man nå på telefon Man gör också asfalt här. För att den ska få hög kvalitet och hålla bra på vägarna, testas den i ett laboratorium, man kollar att blandningen är bra och att berget är tillräckligt hårt. I Sverige använder vi ungefär 80 miljoner ton grus, sand och krossat berg varje år. Det motsvarar drygt nio ton per invånare och är mycket mer än vad man förbrukar i andra länder. Kanske borde vi lära oss av dem. Naturgrus i rullstensåsar, är en naturresurs som kan ta slut. Därför använder man mer och mer bergkross. Man återavänder även annat material som till exempel asfalt och betong. För att få nya rullstensåsar skulle det behövas en ny istid! I Sverige har vi miljömål som reglerar hur vi får hushålla med våra naturresurser.

12 aktivitetskort nr 11 Stenar är väldigt olika Stenar kan se ut på många olika sätt. De kan ha alla möjliga färger. En del är blanka eller glittriga. Andra är fläckiga eller ser prickiga ut. Det kan bero på att stenen består av flera olika mineral som tillsammans bildar en bergart. Stenar kan också ha olika egenskaper. En del är till exempel hårdare eller tyngre än andra. En annan är magnetisk. Stenens egenskaper bestämmer vad man kan använda den till. 1. Hitta magnetit - starkt magnetisk - ger svart streck på oglacerat porslin - ganska tung och hård - används till järn och stål 2. Hitta hematit - ger rödbrunt streck på oglacerat porslin - är också en järnmalm, men inte magnetisk UNDERSÖK STENAR MATERIAL Bitar av hematit, magnetit, glimmer, fältspat, kvarts och svavelkis. Av glimmer kan man behöva ha flera bitar. Porslinssäkring eller annat oglacerat porslin, förstoringsglas, glasflaska, magnet, kompass, papper och penna. Titta på stenarna och upptäck skillnaderna. Lägg märke till lukt, utseende, färg, kristaller, blank - matt, slät - skrovlig, tung - lätt, hård - mjuk. Skriv upp vad du ser och kommer fram till. Rita med stenen på porslinssäkringen. Blir det något streck? Vilken färg? Undersök hur hård stenen är. Skrapa med nageln på stenen. Händer det något? Rista med stenen på glaset. Syns någon repa? Håll stenen intill kompassnålen. Börjar den att snurra? Håll magneten mot stenen. Känns det något? 3. Hitta glimmer - kan delas i tunna skivor - mjuk - ungefär som naglar - tål hög värme - används för att göra isoleringsmaterial 4. Hitta svavelkis - luktar svavel, man kan träna hundar att söka efter den - ger svavel till bland annat tändstickor Ett annat namn är pyrit som betyder eld. När man slår på pyrit med hammare blir det gnistor. 5. Hitta fältspat - jordens vanligaste mineral - kan vara röd, grå eller vit - ett ganska hårt mineral - används när man gör porslin men finns också i glas. 6. Hitta kvarts - så hård att man kan repa med den på glasflaskan - ett av jordens vanligaste mineral - hårt och hållbart - vackra kristaller - används för att göra glas.

13 aktivitetskort nr 12 Skilj på mineral och bergarter Vilka är de två vanligaste bergarterna i Sverige? Vilka tre mineral består granit av? MATERIAL Bitar av granit, gnejs, kvarts, glimmer och fältspat. UPPGIFT Jämför stenarna och försök hitta vilka som är vilka. Ta reda på hur granit har bildats. Ge exempel på vad man kan ha för nytta av granit i industrin. GRANIT GNEJS GRANIT GRANIT KVARTS GLIMMER FÄLTSPAT Flera mineral blir en bergart Ett mineral är kristaller av ett eller flera grundämnen och jordskorpans minsta byggstenar. Olika bergarter består av flera olika mineral. Man kan jämföra med att man använder olika ingredienser beroende på om man ska göra sockerkaka, chokladkaka eller mjuk pepparkaka. Det finns nästan mineral men bara några bildar bergarter. Granit är den vanligaste bergarten i världen och i Sverige. Den består i huvudsak av mineralerna kvarts, glimmer och fältspat. Fältspat och kvarts är våra vanligaste mineral. Granit bildades när flytande, glödande massa från jordens inre stelnade långsamt. Därför har den ganska stora mineralkorn och ett prickigt utseende. Den kan ha olika färg beroende på vilket av de tre mineralen som det finns mest av. Den vita kvartsen ger till exempel ljus granit, den röda fältspaten rosa-röd granit och den svarta glimmern mörk granit. Nordingrågranit är Ångermanlands landskapssten. Gnejs är också en mycket vanlig bergart i Sverige. Hetta och högt tryck omvandlade graniten till gnejs. Den ser randig ut eftersom mineralerna har tryckts ihop och pressats ut till band. Granit och gnejs är vackra och hårda bergarter som ofta används till byggnader, golv, bänkskivor och som gatsten.

14 aktivitetskort nr 13 SAND Sandstränder tycker de flesta om, särskilt soliga sommardagar. Och sandlådan är en härlig lekplats för barn. Det är skönt att känna med fingrarna i sand, den är lätt att gräva i och bra att bygga sandslott av. Sand är små partiklar som kommer från vad som från början var stora berg. I en mycket långsam process bryts block loss från berggrunden och spricker sönder till stenar som i sin tur blir grus och sand. De vittrar. De flesta sandkornen på en ljus sandstrand består av det hårda mineralet kvarts. På en sandstrand, eller i lera där snön smälter på våren, har du säkert någon gång gjort gångar som vattnet fått rinna i från någon större pöl. När sådana rännilar bildas på naturlig väg, blir de som riktiga älvar i miniatyr. I sanden och leran kan man kanske hitta de små vågformerna som kallas ripples. Det kan också bildas minideltan vid mynningen på stranden eller i en större vattenpöl dit miniatyrälven rinner. Experimentera med sand och vatten utomhus eller i en stor balja med låga kanter. Vattenlekar blir man aldrig för stor för. KVARTS SAND Att så mycket sand finns på en och samma plats som på en strand, beror på att naturen har sorterat ut sandkornen från annat material och transporterat dem dit. I rinnande vatten virvlar de upp och följer med längre än sten och grus som är tyngre. När älvvattnet når fram till havet minskar farten så mycket att sandkornen sjunker till botten. Vågor och strömmar hjälper också till med sorteringen. Sand finns ofta i anslutning till istidens rullstensåsar och isranddeltan. När granit vittrar smulas glimmer fort ner. Fältspat är lite hårdare och kvartskornen, som är allra hårdast, blir kvar som små sandkorn. I Sverige har vi mest ljus sand, alltså sand som innehåller mycket kvarts. Sand behövs, inte bara för nöjes skull, utan också för att göra betong av och till byggen av olika slag. Sådan sand tar man ur rullstensåsar men ersätter den mer och mer av krossat berg från bergtäkter.

15 aktivitetskort nr 14 Metallerna i en bil är grundämnen som måste utvinnas i gruvor eller återanvändas av skrot. En bil väger i genomsnitt drygt ett ton och består mest av olika metaller. Varje år tillverkas fler än 40 miljoner bilar i världen! Det behövs alltså enorma mängder metaller bara till det, till exempel: järn och legeringsmetaller i stål till ramen, karossen och hjulaxlarna koppar för att leda ström och värme zink i däck, lacker, färger och rostskydd platina i katalysatorn bly i batteriet och i kabelskor wolfram i lampor, strömbrytare och hårda metallegeringar, t ex dubbar i däcken krom och nickel som skydd för ståldetaljer METALL Diskutera var olika material kommer ifrån. Känner du igen någon metall? Vet du vad den används till. Metaller är naturtillgångar som kan ta slut. Vad skulle det innebära? Tänk på vilka metaller man använder när man tillverkar en bil. Skulle man kunna ersätta dem med andra material? Hur skulle vi kunna klara oss utan bilar? Metaller till nästan allt Metaller finns nästan överallt ibland oss och är nödvändiga till det mesta vi gör. De är vanliga i berggrunden och oftast förenade med andra ämnen i ett mineral. Därför hittar man sällan ren metall. Ädelmetallerna guld och platina är undantag som man kan hitta direkt i en bergart. När det är så mycket metall i en bergart att det lönar sig att bryta den, kallas den för malm. Att leta malm är som en sorts skattletning. Malm bryts sedan i gruvor. Exempel på metalller är järn, koppar, zink, tenn, aluminium. För att kunna hitta metaller, måste vi veta mycket om geologi. Järn används i allt från stekpannor och bestick till bilar och järnvägar. Koppar är en bra elektrisk ledare och används i sladdar och elkontakter. Tillsammans med zink blir koppar metallblandningen mässing. Zink kan skydda andra metalller från att rosta. Därför finns förzinkade spikar. Silver och guld kallas för ädelmetaller och de tillverkar man framför allt smycken av. Metallerna i marken kan också vara giftiga och påverka människors, växters och djurs hälsa. Samtidigt är förutsättningen för mänskligt liv att kroppen tillförs en lång rad grundämnen, inklusive metaller.

16 aktivitetskort nr 15 Samla på stenar Tre bilder har inte med geologi att göra. Vilka? Nästan alla har någon gång samlat på stenar och har kanske en samling vackra eller konstiga stenar hemma. Några är kanske släta och fina från någon semesterstrand. Andra kanske glittrar som guld eller diamanter. Du kan också bli en stenjägare som samlar på stenar och försöker lista ut vad det är för bergart och mineraler i den. Man kan samla på stenar i en särskild färg eller från särskilda platser. Lägg stenarna i lådor och märk dem med klisterlappar där du skriver var du har hittat dem och vad du tror att det är för sort. Det kan vara ganska svårt, även för riktiga geologer. I en anteckningsbok kan du också beskriva när och var du har hittat stenen och hur den ser ut. Av stenarna kan man göra mycket, till exempel fina tavlor, smycken och små troll, att behålla själv eller ge bort i present. Om man blöter en sten får den ofta en starkare färg. Vill man behålla den färgen kan man måla stenen med genomskinlig lack. När man letar efter stenar är det bra att ha med sig ett förstoringsglas eller en lupp. Med en spik kan man rispa stenen och känna hur hård den är. Med en hammare kan man slå loss flisor ur stenen för att få en färsk yta. Stenar kan nämligen se annorlunda ut inuti jämfört med på utsidan. Då är det jätteviktigt att ha skyddsglasögon på för att inte få stenflisor i ögonen. Ta med stenboken så att du kan skriva upp vad du hittar och var. STEN PYSSEL

17 aktivitetskort nr 16 Är det rimligt? Vi använder oss av metaller under dygnets alla 24 timmar. Inom EU utvinner vi tre procent av de metaller som världen konsumerar samtidigt som vi som bor här, 6-7 procent av jordens befolkning, konsumerar mer än 20 procent av det som utvinns. Uträknat per människa förbrukar västvärlden: 14,076 kilo salt kilo leror 350 kilo zink 775,5 ton sten, sand och grus liter petroleumprodukter 598 kilo koppar 51 gram guld kilo fosfat kilo kol 387 kilo bly kilo aluminium (bauxit) kilo järnmalm kilo cement kubikmeter naturgas samt ytterligare kilo andra mineral och metaller Totalt ton per person Källa: Mineral Information Institute, I Sverige har man brutit malm under väldigt lång tid, framför allt järn och koppar. Även om det rör sig om förhållandevis små mängder jämfört med i andra delar av världen, så kan vi exportera malm till andra länder. I så kallade utvecklingsländer ökar metallanvändningen kraftigt. Där bor stora mängder människor som också vill ta del av välfärd och konsumtion. Var kommer alla de här råvarorna egentligen ifrån? Kommer metallerna på jorden att räcka till bilar åt alla? Vad skulle vi göra om metaller och andra råvaror som finns i mark och berg tar slut? Tycker du att vi tar vårt ansvar för en hållbar utveckling på jorden? Vem är starkast, människan eller naturen? GÖR TVÅ LISTOR Skriv upp sådant som naturen kan ställa till med för att orsaka katastrofer på jorden. Skriv upp sådant som vårt eget sätt att leva på kan leda till så att det innebär katastrof för jorden och människan. För att förstå framtiden måste vi titta bakåt Det är viktigt att komma ihåg, att allt det som vi människor hämtar upp ur berg och mark, inte kommer tillbaka. Naturens resurser fylls inte på. Därför borde vi kanske tänka oss för innan de tar slut. För att förstå framtiden och bedöma vilka konsekvenserna blir av hur vi lever och vad vi gör, måste vi titta bakåt. Jorden är som ett stort arkiv som vi kan hämta kunskap ur för att lära oss mer om vilka processer det är som styr livets och klimatets utveckling. Geologisk forskning försöker beskriva hur jorden kom till och hur den har utvecklats fram till nu. För att kunna förstå hur naturen fungerar behöver vi känna till hur lång tid olika händelser i jordens historia har tagit och i vilken ordning de inträffade. Det kan hjälpa oss att förutspå naturkatastrofer av olika slag och kanske till och med ge oss ett hum om när vi kommer att få en ny istid igen.

18 aktivitetskort nr 17 Geologiska ord BERGART Berg som byggts upp av flera olika mineral. EROSION När vatten, vind, snö, sand eller is slipar eller nöter ner berg. FLYTTBLOCK Stort stenblock som flyttats med isen i en glaciär. FOSSIL Förstenad rest eller avtryck av utdöda växter eller djur. GLACIÄR Mycket tjockt lager av hårt packade snö- och ismassor som ständigt rör sig. GRUNDÄMNE Ämne som är uppbyggt av ett enda atomslag. GRUVA Område där man bryter malm. HÖGSTA KUSTLINJEN Förkortas HK och visar hur långt ner land pressades av inlandsisen. Sedan dess har landhöjningen lyft landet. Därför finns HK mycket högre upp än dagens havsnivå. Landet ovanför HK har inte legat under vatten. INLANDSIS Stor ismassa som långsamt rör sig av sin egen tyngd. ISRÄFFLOR Repor i berg orsakad av fastfrusna stenar i botten av en glaciär eller inlandsis. ISTID Period i jordens historia då klimatet var mycket kallare och stora landområden täcktes av inlandsis. ISÄLV Älv med smältvatten från en glaciär eller inlandsis. JORDART Naturligt bildad avlagring av sönderdelat berg, genom rester av organismer eller genom kemiska utfällningar. Har en lös struktur. KLAPPERFÄLT Gammal strand från före istiden med runda block och stenar. LANDHÖJNING När landet höjer sig efter den senaste istiden. Den pågår fortfarande. MALM Mineral som innehåller ett värdefullt ämne. MINERAL Enhetlig del av jordskorpan som består av ett grundämne eller en kemisk förening, t ex koppar eller kvarts (kisel och syre). MORÄN Den vanligaste jordarten i Sverige. Den består av kantiga bergartsbitar som transporterats och avlagrats av en glaciär eller inlandsis. RULLSTENSÅS Långsträckt ås av rundade stenar som byggts upp av en isälv. SEDIMENT Finkornigt material som inlandsisen nötte loss från berget och isälvarna förde med sig ut mot kusten. Materialet sjunker till botten i älvar, sjöar och hav. STENBROTT Område där man tar byggnadssten ur berget. VITTRING När berg på grund av väder, vatten och vind spricker sönder och bryts ner till allt mindre delar och blir till grus och sand. ÄNDMORÄN Moränrygg som byggs upp framför en glaciär eller inlandsis. Länktips Sveriges geologiska undersökning, SGU /utstallningarcosmonova Här finns länkar till en jourhavande geolog som svarar på dina frågor och funderingar. Svenska speleologförbundet, en bra länk om grottor. För att förstå framtiden måste vi titta bakåt.

19 aktivitetskort nr 18 Försök hitta de gömda orden i rutan Alla handlar om geologi. G K V P R O S K S T E N T G A O K N Ö G S A V N P B R V L M M O R Ä N X C A A U P X T Y J A K D T R S A S E D I M E N T V I U F L M F P S K T I M B C V A S B E R G A R T F P M A L M S I F G R P Q L K I S T A T O U E R O S I O N I Y J Z K O T J E G S B E P R K C R S K I B A T K R L M A B G E O L O G I D A B N C E R P A L S S D O L E R A De gömda orden är GRUS STEN SAND MORÄN GRANIT SEDIMENT BERGART MALM ASFALT EROSION MINERAL ISTID GEOLOGI LERA Hej då Till sist... Varje dag kommer vi alltså på ett eller annat sätt i kontakt med geologi. De flesta prylar som vi dagligen omger oss med, är tillverkade av material från underjorden. Men varje dag rör vi oss också på jordens yta, på marken. Men vi tänker nog inte så mycket på varför den ser ut som den gör. Vi tycker att det är självklart att det finns fjäll, älvar och sandstränder. I själva verket är de resultatet av processer som ägt rum under miljontals (sex nollor) och miljarder (nio nollor) år. Med andra ord en ofattbart lång tid. Med det här aktivitetskorten hoppas vi att du ska ha fått upp ögonen för en del av den geologi som finns omkring oss. Vet man vad som en gång hände och vad som formade landskapet, blir det ännu mer intressant att ge sig ut i naturen. Och lättare att förstå varför vi måste hushålla med jordens resurser. Kunskap om geologi gör det också möjligt för forskarna att förutse vad som kommer att hända på vårt klot under de närmaste miljonerna år. Vi vet säkert att det kommer en ny istid så småningom. Men även om vi inte vet när, så lär det nog dröja. Och den kommer säkert inte över en natt. Vi kommer som tur är att ha gott om tid på oss att planera en flyttning söderut.