Politiska kommentarer och förvaltningsberättelse

Transkript

1 Årsredovisning 2012

2 Innehåll Innehåll Politiska kommentarer och förvaltningsberättelse Fem år i sammandrag/mandatfördelning Kommunstyrelsens ordförande Kommunchefen Händelser under året Kommunens organisation Förvaltningsberättelse Målstyrning 2012 Kommunstyrelsen Avfallsnämnden Tekniska nämnden Kulturnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen Avfallsnämnden Tekniska nämnden Kulturnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Lönenämnden MTG IT-nämnden Välfärdsbokslut Miljömålsuppföljning Finansiella rapporter Redovisningsprinciper och begreppsförklaringar Resultaträkning kommunen Balansräkning kommunen Finansieringsanalys kommunen Driftredovisning Investeringsredovisning Noter kommunen Affärsverksamhet, intern VA-avdelningens finansiella rapporter Sammanställd redovisning Övrigt Nyckeltal kommunen Revisionsberättelse Mariestad Årsredovisning 2012

3 Den stolta sjöstaden En naturlig mötesplats Fem år i sammandrag Mandatfördelning Kommunen, 5 år i sammandrag Kommunen, 5 år i sammandrag Kommunens resultat (mkr) 36,0 14,9 8,9 18,9 6,5 Verksamheternas budgetavvikelse, % 0,0-2,8-1,1 0,7 0,0 Verksamheternas budgetavvikelse, mkr -1,8-29,8-11,8 7,7 0,8 Nettoinvesteringar (mkr) 85,1 138,5 112,9 59,9 45,7 Investeringar budgetavvikelse, mkr 28,0 30,0 45,6 44,1 22,9 Kassalikviditet 65% 60% 60% 71% 47% Soliditet exkl pensionsförpliktelser 39% 40% 41% 42% 46% Soliditet inkl pensionsförpliktelser -20% -23% -24% -29% -33% Antal invånare 31 december resp år Totala tillgångar, kr per inv Långfristiga lån, kr per inv Mandatfördelning i kommunfullmäktige Mandatfördelning i kommunfullmäktige ** 2011** Socialdemokraterna * 18 Moderaterna 12 * Vänsterpartiet 6 6 * 5 Mariestadspartiet 4 * 4 * 3 Centerpartiet 3 * 3 3 Kristdemokraterna 2 * 2 3 Folkpartiet 3 * 3 2 Miljöpartiet 2 2 * 1 Sverigedemokraterna Summa alla mandat * Partier som bildat majoritet. ** I april 2012 skedde en förändring genom att alliansen med stöd av Mariestadspartiet övertog ordförandeposten i kommunstyrelsen. Följ med in i framtiden! För att veta vartåt vi ska styra måste vi veta vart vi vill komma. Därför har vi arbetat fram en vision som handlar om hur vi vill ha vår kommun i framtiden. Och vi, det är kommunens politiker med hjälp av många engagerade och intresserade mariestadsbor. Mariestad 2030 vår vision! År 2030 är vi en attraktiv bo-stad. Vi tar till fullo vara på vårt unika läge, med den levande skärgården och den rogivande kanalen som självklara utgångspunkter. Vi har bebyggt hamnområdet, som nu sjuder av aktiviteter för alla åldrar. Bad- och båtlivet lockar besökare från när och fjärran med nya, unika attraktioner. Över hela kommunen är det marina inslaget högst påtagligt inte minst inom näringsliv och utbildning. Ledande inom hantverkets akademi År 2030 är vi en välkänd och ansedd universitetsstad som lockar tusentals studenter från alla världsdelar. Det lyckas vi med tack vare unika utbildningar, banbrytande forskning och avknoppande kunskapsföretag som snabbt slår rot i en miljö som välkomnar entreprenörskap och innovationer. Gymnasiets yrkesutbildningar har genom samverkan med universitetet blivit Sverigeledande. Centrum för trädgårdens hantverk År 2030 är vi en blomstrande kommun i alla bemärkelser. Vi har blivit hela Nordens ledande centrum för trädgårdens hantverk, vilket bland annat avspeglar sig i de vackra parkmiljöerna och trädgårdarna runtomkring i hela kommunen. Internationellt modellområde År 2030 har vi synliggjort biosfärområdets möjligheter som ett internationellt modellområde för hållbar utveckling. Vi har skapat förutsättningar för en hög livskvalitet på naturens villkor, där trygga boendemiljöer, ekoturism och entreprenörskap är viktiga inslag. Vi är en attraktiv kommun med stark växtkraft, såväl i stadskärnan som ute på landsbygden och i de mindre samhällena. År 2030 är Mariestad en naturlig mötesplats. Täta och snabba kommunikationer med storstäderna spelar en stor roll, liksom spännande konferensmiljöer som speglar våra unika fördelar och ger plats för nya tankar och idéer. PROJEKTLEDNING: KOMMUNLEDNINGSKONTORET, MARIESTADS KOMMUN ANSVARIG UTGIVARE: KOMMUNLEDNINGSKONTORET, MARIESTADS KOMMUN FOTO: MARIESTADS-TIDNINGEN (OM INGET ANNAT ANGES) GRAFISK FORM - PRODUKTION: HANS KLAR TRYCK: MARIESTADS KOMMUN I APRIL 2013 TYPSNITT: ADOBE GARAMOND, FRUTIGER Vi har ett expansivt näringsliv och en blomstrande turism, och är öppna för nya intryck och nya människor! Gå gärna in på och lyssna till hur det kan låta i vårt Mariestad Välkommen ombord! Mariestad Årsredovisning

4 Politiska kommentarer Kommunstyrelsens ordförande Positivt resultat på flera fronter Mariestads kommun har år 2012 gjort ett fint ekonomiskt resultat. Förklaringarna till detta är bland annat goda resultat i nämnderna något som inte många trodde kunde vara möjligt när prognos 2 presenterades i juni månad. Genom ett målmedvetet arbete har vi tillsammans visat att inget är omöjligt! Extra glädjande är att socialnämnden för första gången sedan 2004 uppvisar ett plusresultat. I år, liksom många tidigare år, har vi fått in engångsintäkter som vi inte budgeterat med. Bland annat har en återbetalning från AFA bidragit till positivare resultat än beräknat. Det viktigaste är dock att vårt interna arbete med ekonomi- och kvalitetsstyrning har börjat bära frukt. Genom att arbeta med en helhetssyn i organisationen med fokus på våra kärnverksamheter har det lett till goda resultat såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Vi har haft möjlighet att satsa extra pengar inom flera områden för att höja kvalitén och vi har inlett ett arbete med tidig upptäckt med förebyggande insatser inom flera områden. Det positiva resultatet är inte en persons förtjänst, här är det flera faktorer som spelar in. Politiken har tagit sitt ansvar liksom tjänstemän och medarbetare har tagit sitt. Detta har genererat ett unikt stort resultat för Mariestad. Tack vare detta lagarbete kommer vi gå stärkta in i 2013 och kunna göra de satsningar som behövs för att säkerställa vårt uppdrag; att leverera högkvalitativa tjänster till våra kommuninvånare var året då den politiska ledningen byttes ut. I maj månad lämnade flera politiker sina uppdrag vilket resulterade i att Mariestad fick en ny ledning. Den nya politiska ledningen var väl insatt i aktuella frågor och valde att med en gång fokusera på kärnverksamhet, kvalité och ordning och reda i kommunens finanser. Inget år är det andra likt, men en sak är säker utan alla anställda i Mariestads kommun hade vi inte kunnat bedriva den goda verksamhet vi gör idag. Mariestad är kommunen med möjligheter. Vi har ett mycket attraktivt läge intill Vänerns strand och många fler kvaliteter som vi inte utnyttjat fullt ut än. Det arbete som inleddes under 2012 med att stärka varumärket Mariestad i visionens 30 steg mot en hållbar utveckling kommer fortsätta. Arbetet med att bli en attraktivare kommun med en kärnverksamhet som vi ska vara stolta över fortsätter genom ett målmedvetet arbete där alla måste dra sitt strå till stacken. Jag vill rikta ett stort och varmt tack till alla fritidspolitiker som tagit sitt uppdrag på allvar och bidragit till detta positiva resultat. Ett lika innerligt tack vill jag ge alla som jobbar i Mariestads kommun. Slutligen ett stort tack till alla våra invånare som valt att bo här och bidragit med idéer kring hur vi ska utveckla vår fina kommun i framtiden! Mariestad i februari 2013 Johan Abrahamsson (M) Kommunstyrelsens ordförande FOTO: STEFAN SVENSSON 4 Mariestad Årsredovisning 2012

5 Kommunchefens kommentarer Kommunchefen Ytterligare ett mycket intensivt och händelserikt år har passerat. Som kommunchef är man ytterst ansvarig för att politiska beslut genomförs och politiska ambitioner förverkligas. Det tar tid att anpassa organisationen till nya politiska vindar och det viktigaste för den nya majoriteten efter valet 2010 var att få kommunens ekonomi i balans. Alla visste att vi var på väg in i en mycket tung ekonomisk period och det gällde att få ordning och tydlighet. Vid halvårsskiftet 2012 förändrades den politiska kartan men den inslagna vägen mot att få verksamheten i balans förändrades inte. Där hade politiken samma inriktning, vilket medförde att det arbete vi påbörjat fick ytterligare stöd. Strategin för denna inriktning var att skapa en tydlig organisation med tydligt ansvar, samt att skapa arenor för dialog och samverkan mellan förvaltningarna. Vidare var det viktigt att skapa förutsättningar för våra medarbetare att nå dessa ganska tuffa krav genom olika former av stimulansåtgärder. Vi är 2000 medarbetare på över 150 olika arbetsställen med en omsättning på 1,5 Mdkr och det är denna omfattande volym som också ger möjligheterna. Att få så många som möjligt att engagera sig gör att även relativt små åtgärder får en enorm effekt. Vi har ett riktigt bra resultat med oss från 2012 och det finns i huvudsak fyra större förklaringar till detta: l Ett tydligt budskap och ledarskap i politik och verksamhet. l Många engagerade medarbetare som gör att även relativt små korrigeringar ger stora effekter. l Ett åtgärdspaket som dels gav stora besparingar, men som framförallt skapade förutsättningar att ge stimulans till verksamheter som hade stor ekonomisk obalans. l Positiva engångsposter som även gav förutsättningar för satsningar FOTO: STEFAN SVENSSON Mariestads kommun har de bästa förutsättningar att framöver bli en vinnare och en utvecklingskommun. Vi har det som krävs i form av engagemang, kompetens, ledarskap och framförallt mycket duktiga medarbetare. Vi har dessutom en tydlig vision samt en kultur, miljö och trygghet som ger det lilla extra i form glädje och inspiration. Engagemang och tillit Vi har mycket engagerade politiker och kommuninnevånare samt ambitiös och lojal personal, vilket är förutsättningen för att komma vidare och utveckla det kommunala uppdraget. Samtidigt så är vi inte alltid rustade att i alla delar, ha tid och förmåga att förklara allt som sker, och inte sker. Här är tilliten till varandra oerhört viktig, dvs. att vi litar på att det man gör i kommunen gagnar oss alla och att det utförs på ett professionellt sätt. Engagemang och tillit är nyckelord som ger förutsättningar för Mariestads kommun att få ekonomisk stabilitet så att politiken kan inriktas mot ambitioner och mål, och att vi i verksamheten mer kan fokusera på metoder och kvalité. Mariestad i februari 2013 Lars Arvidsson Kommunchef Mariestad Årsredovisning

6 Förvaltningsberättelse Händelser under året 2012 Januari Från årsskiftet förs arbetsmarknadsenheten och kostenheten över till barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde. April Kolarebackens korttidsverksamhet flyttade till Myrans särskilda boende. Från 1:a april delades socialnämndens verksamhet in i två förvaltningar, Vård och omsorg och Individ och familjeomsorg. Maj Under maj-juni genomfördes projektet Mural Projektet är ett samarbete mellan Mariestad, Götene, Lidköping och Skövde kommuner samt Västra Götalandsregionen, Kommunalförbundet Skaraborg och Mexiko. Majoritetsskifte Mariestadspartiet byter block och skiftar makten från socialdemokraterna till en borgerlig majoritet. Biosfärleden, cykelleden mellan Mariestad och Lidköping invigs den 19 maj. Juni Värdighetsgarantier, som innebär ett löfte om vad man som kommuninvånare har rätt att förvänta sig i insatser och service, infördes för verksamheterna inom vård och omsorg. Invigning av naturreservatet Kalvö skärgård genomfördes. Mariehus beslutades få köpa den så kallade Strandgårdstomten av kommunen för 2,5 miljoner kr. Mariestads kommun deltar, tillsammans med över 200 kommuner, i Sveriges kommuner och landstings samarbete Kommunens Kvalitet i Korthet. Resultatet finns att ta del av på Campingplatserna och strandbadplatserna i kommunen sköts väl. Detta har Miljö- och byggnadsförvaltningens tillsynsbesök under sommaren 2012 visat. Mariestads kommun tillsammans med ett antal företag inom besöksnäringen följer Hjulångaren Erik Nordevall på en Eriksgata från Göteborg till Forsvik. I varje hamn marknadsförs Mariestad som en kommun att besöka och leva i. 6 Mariestad Årsredovisning 2012

7 Förvaltningsberättelse Juli M/S Marianne går på passagerartrafik mellan Mariestad och Sjötorp under fem sommarveckor. Augusti Torsö friskola och friförskola startade. Komvux flyttade in i Vadsbogymnasiets lokaler. Ett stort omställningspaket för personal framför allt inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen togs fram inför höstterminen. Byggandet av Trädgårdsmästeribyggnaden i Gärdesparken påbörjades. Det kommunala miljömålsarbetet har påbörjats med syfte att årligen kunna redovisa hur den kommunala organisationen lever upp till nationella, regionala och kommunala miljömål. Den 5 oktober medverkade ledande politiker och tjänstemän på ett inspirationsmöte på Regionens hus. Kommunalrådet Johan Abrahamsson inledde och huvudtalare var landshövding Lars Bäckström och Stefan Edman, miljösakkunnig, författare, debattör. Oktober November Under hösten har Chalmers Arkitektur med sin internationella mastersutbildning Design for Sustainable Development gjort en studie i Mariestad. De 40 studenterna har haft i uppdrag att arbeta med de lokala förutsättningarna för hållbar stadsutveckling. Resultatet finns att ta del av på Under året provades en ny form av arrangemang - öppen läsecirkel med samtal kring noveller i samarbete med Svenska kyrkan. Litterära samtal med anknytning till både Strindbergsåret samt Folke Dahlbergsåret December Arbetet inför omgestaltningen av Stockholmsvägen med byte av vatten- och avloppsledningar på den första delen närmast centrum färdigställdes. Ombyggnaden av Österåsens skola till förskola färdigställdes. Mariestad Årsredovisning

8 Förvaltningsberättelse Organisation Kommunens organisation 2012: Revision Lönenämnd *** Mariestads kommunfullmäktige Överförmyndare Valnämnd IT-nämnd *** Kommunstyrelse Krisledningsnämnd Kommunledningskontor: Personal, ekonomi, kansli, utvecklingsenhet informationsenhet Barn- och utbildningsnämnd Teknisk nämnd (MTG)* Avfallsnämnd (MG)** Miljö- och byggnadsnämnd (MTG)* Socialnämnd Kulturnämnd Barn- och utbildningskontor: Tekniskt kontor: Tekniskt kontor: Miljö- och byggnadskontor Socialkontor: Kulturkontor: Förskola, grundskola, gymnasieskola, komvux, arbetsmarknadsenhet, kost VA, gata, fastighet, städ, kart- och mätning Avfallsverksamhet Individ- och familjeomsorg, äldreomsorg, omsorg om funktionshinder Bibliotek, teater, och museum *Gemensam nämnd med Töreboda och Gullspångs kommuner. ** Gemensam nämnd med Gullspångs kommun. *** Gemensamma MTG-nämnder. Lönenämnden har Gullspångs kommun som värdkommun och IT-nämnden har Töreboda kommun som värdkommun. Kommunala bolag 2012: Mariestads kommun Mariehus Fastigheter AB (100%) AB Mariestad Töreboda Energi AB (88%) Räddningstjänsten Östra Skaraborg (26,27%) AB Stadens Hus (100%) Mariehus AB (100%) Mariestad Töreboda Elförsäljning AB (100%) 8 Mariestad Årsredovisning 2012

9 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Kommunens resultat för 2012 uppgår till 36,0 mnkr. Det är ett överskott på ca 30 mnkr jämfört med det budgeterade resultatet på 6,3 mnkr. I resultatet ingår en jämförelse - störande post för försäkringspremier från AFA för åren 2007 och 2008 på 24,3 mnkr som nu betalats tillbaks till kommunen. Återbetalningen som har skett i samtliga Sveriges kommuner var inte budgeterad vid årets början. Bortser man från den jämförelsestörande posten är överskottet 11,7 mnkr. Detta positiva resultat innebär att kommunen klarar det lagstadgade balanskravet. Omvärlden Vi är en del av vår omvärld. Den internationella ekonomin påverkar vår nationella ekonomi. Då världsekonomin utvecklades oväntat svagt under slutet av 2012 påverkades även Sverige och andra länder negativt. Resultatet av detta blir en sänkt BNP (bruttonationalprodukt). Även i USA var utvecklingen förvånansvärt svag och återhämtningen präglas av betydande osäkerhet. Hur ser då prognosen ut för världsekonomin 2013? På de flesta håll i världen beräknas BNP stiga men tillväxten tros i många fall bli ganska svag. Världens BNP beräknas växa med 3,5 procent 2013 vilket kan jämföras med 3,2 procent Inte minst i EU-länderna bedöms utvecklingen bli fortsatt svag. Även om tillväxten efterhand ökar förutses BNP bli oförändrad mellan 2012 och Detta trots att en rad positiva åtgärder från bland annat den europeiska centralbankens sida vidtagits. Även i Danmark och Finland bedöms utvecklingen bli fortsatt svag. Däremot medför fortsatt relativt höga oljepriser och en stark hemmamarknad att den norska ekonomin fortsätter växa snabbt. Efter årsskiftet har utsikterna i världen överlag ljusnat och riskerna för en djupare recession har dämpats. Men den nödvändiga offentliga budgetsaneringen i Europa kommer innebära en svag efterfrågeutveckling och påverka Sveriges export eftersom dessa länder är Sveriges viktigaste handelspartners. Den svenska ekonomin Åren 2012 och 2013 är även för svensk del utpräglade lågkonjunkturår. Resursutnyttjandet är lågt och det finns ledig kapacitet som arbetskraft. Den svenska kronan förblir stark under Det håller tillbaka inflationen, men försvagar samtidigt svenska företags konkurrenskraft mot företag i andra länder. De tre första kvartalen 2012 var tillväxten i svensk ekonomi relativt god. Få länder i Europa kunde, som Sverige, under motsvarande period uppvisa en tillväxt på dryga 2 procent. Under fjärde kvartalet hann problemen i omvärlden i kapp den svenska ekonomin. Exporten och produktionen inom industrin föll tillbaka ett par procent och hushållens konsumtion utvecklades svagt växer Sveriges BNP med 1,4 procent vilket kan jämföras med en tillväxt på 1,2 procent En fortsatt relativt svag utveckling i omvärlden innebär att återhämtningen i svensk ekonomi försvåras och fördröjs. Normalt brukar efterfrågan i omvärlden och export vara det som lyfter svensk ekonomi ur en lågkonjunktur men denna gång saknas dessa förutsättningar. I Sverige är de offentliga finanserna i jämförelsevis gott skick, samtidigt som hushåll och företag uppvisar betydande finansiella överskott. Det innebär att Sverige fortfarande har ett gott utgångsläge. Sammanfattning l Kommunfullmäktiges finansiella målsättning om resultatet har 2012 uppfyllts för första gången på 12 år. l Kommunen har klarat det lagstadgade balanskravet samtliga år l Soliditeten (exklusive pensionsskuld) är oförändrad och inklusive pensionsskuld förbättrad men den ligger fortfarande under genomsnittet både för riket och Västra Götalands län. l Pensionsförpliktelserna är omfattande och uppgår totalt till 643 miljoner kronor (mnkr). Kommunen har inte gjort några inbetalningar under 2011 eller 2012 för att minska pensionsskulden. l Nämndernas kontroll och styrning avseende tilldelad budget har blivit bättre. Socialnämnden har för första gången på nio år uppnått ett positivt resultat. Två nämnder har precis som 2011 fortsatta underskott - tekniska nämnden och barn- och utbildningsnämnden. Underskotten blev dock lägre än prognostiserat under året. l Resultatet 2012 har fått en positiv effekt av det omfattande struktur- och effektiviseringsarbete som påbörjats under året. Kommunfullmäktige beslutade om ett åtgärdspaket i november 2011 som ska minska kommunens kostnader med 60 mnkr till l Den ökande investeringstrenden verkar ha brutits då investeringarna 2012 stannade på 85 miljoner kr jämfört med 138 miljoner kr Kommunen har ökat sina investeringar kraftigt de senaste åren på grund av stora satsningar för att nå den framtida visionen. Till exempel har skollokalbyggnader, den nya stadsdelen Sjöstaden och utvecklingen av Göteborgs universitets filial i Mariestad genomförts. l Utgångsläget för Mariestads ekonomi är tufft. Det budgeterade resultatet 2013 är 8 mnkr vilket motsvarar ca 0,8 % av skatt och statsbidrag. De nämnder som går med underskott 2012 måste dessutom få balans i sina budgetar. Kommunernas ekonomi Den kommunala sektorn uppvisar ett fortsatt mycket gott resultat Den främsta anledningen är återbetalning av AFA-premier och förbättrade skatteintäkter. Engångsintäkterna innebär att få kommuner väntas ha ett underskott Skatteunderlaget är fortfarande inte tillbaka på de nivåer som rådde före finanskrisen. Det beror på en lägre sysselsättningsgrad och därmed långsammare löneutveckling. I takt med att läget på arbetsmarknaden förbättras ökar skatteunderlagstillväxten. Kommunernas kostnader ökar kontinuerligt. En fortsatt hög investeringsnivå tillsammans med ökade behov inom såväl förskolan, grundskolan som äldreomsorgen innebär att skattehöjningar kan komma att krävas i kommunerna. En fortsatt stor utmaning för kommunerna är också att anpassa kostnaderna inom gymnasieskolan till avsevärt minskade elevkullar samtidigt som statsbidrag dras in i samband med den nya gymnasiereformen. Mariestad Årsredovisning

10 Förvaltningsberättelse Utsikter inför framtiden Vad har vi då att vänta de kommande åren? För åren ser tillväxten i omvärlden ut att bli väsentligt starkare än i år. Men sett ur ett historiskt perspektiv är den förutsedda tillväxten inte speciellt stark och tillväxttalen är heller inte tillräckliga för att på allvar bryta lågkonjunkturen. Resursutnyttjandet bedöms därför förbli lågt i många länder vilket innebär fortsatt hög arbetslöshet. När konjunkturen inte återhämtar sig innebär det att problemen för många skuldtyngda länder kan bli permanenta. Det är därmed ingen direkt positiv bild av utvecklingen i omvärlden som präglar bedömningen av den svenska ekonomins utveckling åren Arbetslösheten fortsätter att öka i Sverige och når som mest 8,2 procent. Det bistra arbetsmarknadsklimatet gör också att löneökningarna hålls tillbaka. Även nästa år kommer präglas av svag arbetsmarknad och relativt låga löneökningar. Inflationen förblir fortsatt låg i år men under 2014 sker en klar förbättring av sysselsättningen. Trots att skatteintäkterna ökar relativt snabbt framöver saknar kommunerna inte utmaningar. Ökade behov till följd av befolkningsförändringar, utvecklingen av kostnaderna för funktionshindrade och ekonomiskt bistånd är några väldigt osäkra områden framöver. På längre sikt är situationen svårare då kostnader för pensioner och äldreomsorg ökar snabbare än tillväxten av skatteunderlaget. Det finns all anledning att vara återhållsam, prioritera och fortsätta effektivisera verksamheten. Årets resultat Mariestad har gjort ett riktigt bra resultat Det ekonomiska resultatet för år 2012 blev 36,0 mnkr. Det är ett överskott på 29,7 mnkr jämfört med det budgeterade resultatet 2012 på 6,3 mnkr. Föregående års resultat låg på 14,9 mnkr. I resultatet ingår en jämförelsestörande post för försäkringspremier från AFA för åren 2007 och 2008 på 24,3 mnkr som nu betalas tillbaka till kommunen. Återbetalningen som har skett i samtliga Sveriges kommuner var inte budgeterad vid årets början. Bortser man från den jämförelsestörande posten är överskottet 11,7 mnkr, vilket är ett mycket bra resultat. Den största positiva avvikelsen är skatteintäkterna som under året genererat 3,8 mnkr mer än budgeterat. Även internräntan, skillnaden mellan verksamheternas räntekostnad och den budgeterade intäkten på den centrala finansförvaltningen, ger ett överskott mot budget på 1,8 mnkr och arbetsgivaravgifter och pensioner 1,6 mnkr. Nämnderna har en negativ samlad budgetavvikelse med 1,8 mnkr. Resultat kommunen (mnkr) Resultatet 2012 har fått en positiv effekt av det omfattande struktur och effektiviseringsarbete som påbörjats under året. Bakgrunden är att kommunfullmäktige i november 2011 beslutade om ett åtgärdspaket som ska minska kommunens kostnader med 60 mnkr till För 2012 har åtgärder motsvarande 8,3 av 10,0 mnkr i budget genomförts Resterande åtgärder, kopplade till fastighetsförsäljningar, kommer istället att genomföras under Kommunen klarar balanskravet 2012 Kommunallagen, det så kallade balanskravet, säger att intäkterna under ett räkenskapsår ska vara större än kostnaderna. Ett eventuellt negativt resultat ska återställas under de tre närmast följande åren. Mariestads kommun har inget negativt resultat att återställa från föregående år. När avstämning av balanskravet görs ska realisationsvinster/förluster från försäljningar inte räknas in. I Mariestads fall uppgår dessa endast till 0,2 mnkr Resultatet i kommunen innebär därmed att balanskravet för 2012 uppnås. Kommunallagen ställer krav på god ekonomisk hushållning. Det innebär att resultatet ska vara positivt över en längre period. Mariestads kommun måste framöver prioritera att skapa ett långsiktigt sparande för att kunna hantera situationer då det ekonomiska resultatet är otillräckligt. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av flera omständigheter. Vissa delar påverkas direkt genom egna kommunala beslut medan andra påverkas av beslut och händelser i omvärlden. Känslighetsanalysen beskriver hur olika händelser har påverkat vår kommuns ekonomiska situation. Tabell 2 (Resultateffekt, + / mnkr) mnkr 1 kr förändring av kommunalskatten 42,2 1 % prisförändring 5,5 1 % löneförändring 8,0 10 mkr förändrad upplåning 0,3 1 % avgiftsförändring 1,5 1 % förändrad kort ränta 1,3 1 % förändring av generellt statsbidrag 2,2 10 heltidstjänster ( kr/mån inkl PO) 3,6 100 nya invånare 4,6 God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har fattat beslut om två finansiella mål. 1. Kommunen ska ha ett resultat som motsvarar 2,0 % av kommunalskatt och statsbidrag. 2. Soliditeten ska öka. Det första målet har uppnåtts, resultatet motsvarar 3,3 % när man räknar med den jämförelsestörande posten. Vad gäller mål två är soliditeten 39 %. Nivån är oförändrad från Trots årets positiva resultat klarar inte kommunen att öka sin soliditet (andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital). Kommunen kan i och med måluppfyllelsen anses ha uppnått god ekonomisk hushållning för verksamhetsåret För verksamheten finns mål för nämnderna som kommunfullmäktige beslutat om. Måluppfyllelsen för dessa redovisas samlat i målavsnittet. Efter att målstyrningsverktyget Vägvisaren utvärderats under hösten 2009 togs beslut om införande av nytt verktyg. 10 Mariestad Årsredovisning 2012

11 Förvaltningsberättelse Den nya modellen bygger på en kommungemensam vision fram till år Under visionen finns 3-5 fokusområden som är styrande under minst tre år och därefter byts ut. Under fokusområdena ska varje nämnd arbeta med fem mål. Målen kan vara ett- eller fleråriga. Gäller målen för mer än ett år ska det finnas tydliga etappmål för varje år. Nämnden kan välja att ha fler än ett mål per fokusområde så länge det totala antalet mål är fem stycken. Kommunforskning i Väst (Kfi) har under året presenterat jämförelser mellan kommunerna i västra Götaland (s.k. finansiella profiler). Resultatet och förhållandet till övriga deltagande kommuner presenteras på hemsidan / Om kommunen / Ekonomi. Finansiella målsättningar Årets resultat (mnkr) Förändring av eget kapital (%) Verksamhetens nettokostn. inkl. finansnetto jämfört med skatt o statsbidrag (%) Egenfinanseringsgrad av investeringar (%) Fortsatt samarbete med grannkommunerna Samarbetet med grannkommunerna genom de gemensamma nämnderna fortsätter. Mariestad är huvudman för nämnderna: tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden. Båda gemensamma med Gullspång och Töreboda. Mariestad är även huvudman för avfallsnämnden som är gemensam med Gullspång. Den gemensamma ITnämnden har Töreboda som huvudman och Gullspång ansvarar för den gemensamma lönenämnden. Verksamhetens nettokostnader Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna är ett viktigt nyckeltal för att analysera utvecklingen av kommunens ekonomi. Verksamhetens nettokostnader bör täckas av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Skatteintäkterna ska också räcka till att finansiera det negativa finansnettot. Nettokostnadernas andel av skatt och statsbidrag (%) Verksamhetens andel Pensionernas andel Avskrivningarnas andel Finansnettots andel Nettokostn. andel Verksamhetens intäktsoch kostnadsstruktur Passagerarbåten Bellevue passerar en sluss i Göta kanal. Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning har under året ökat med 5,5 mnkr (0,5 %). Detta är lågt jämfört med föregående års ökning på 20,5 mnkr (1,9 %). Året dessförinnan var ökningen hela 40,1 mnkr eller 3,9 %. Det beror på en bra skatteunderlagsutveckling och det tillfälliga konjunkturstödet. Enligt resultaträkningen är verksamheternas nettokostnader 12,2 mnkr högre än Ökningstakten på bara 1,1 % är låg för andra året i rad vilket är positivt. Exklusive realisationsvinster/förluster ökar verksamhetens nettokostnader med 11,0 mnkr (1,0 %). Även detta är en mycket låg siffra. Verksamhetens intäkter minskar med 4,2 mnkr (0,9 %) jämfört med Försäljning av verksamhet innefattar bland annat försäljningar inom den gemensamma tekniska nämnden. Denna minskar med 7,8 mnkr (6,4 %). Bostads- och lokalhyror har ökat med 3,0 mnkr (6,5 %). Driftbidragen, till exempel statsbidrag för flyktingverksamhet, maxtaxa och från AMS och försäkringskassa har endast ökat med 0,2 mnkr (0,3 %). VA-avgifterna har ökat med 1,7 mnkr (2,6 %) och avfallsavgifterna med 0,7 mnkr (2,4 %). Intäktsstruktur (mnkr) Taxor och avgifter Driftbidrag Försäljning av verksamhet och entreprenader Bostads- och lokalhyror Övrigt Summa Verksamheternas kostnader ökar endast med 5,4 mnkr (0,4 %) jämfört med Exklusive pensionskostnader och realisationsförluster ökar verksamhetens kostnader med 6,0 mnkr (0,6 %). Pensionskostnader ökar med 6,3 mnkr (9,7 %). Detta beror framförallt på att barnoch utbildningsförvaltningen erbjudit avtalspension till lärare inom gymnasiet och Komvux. Personalkostnader och sociala avgifter är så gott som oförändrade mot 2011 med en ökning på endast 0,6 mnkr (0,09 %) trots att årets löneökning uppgick till 20,9 mnkr. Detta beror på att antalet årsarbetare minskat med 28 stycken under året. Anläggnings- och underhållsmaterial minskar med 3,2 mnkr (31,8 %). Även entreprenader och konsulttjänster har låga kostnadsökningar vilket beror på den lägre investeringsnivån. Bidrag - och transfereringar minskar med 10,2 mnkr (25, 0 %). Kostnadsstruktur (mnkr) Löner Övriga personalkostnader (soc.avg och pensioner m.m.) Entreprenader, köp av verksamhet och konsulter Lokal och markhyror och fastighetsservice Bränsle, energi och vatten Förbrukningsmaterial Övriga kostnader Summa Mariestad Årsredovisning

12 Förvaltningsberättelse Av socialnämndens överskott på 2,6 mnkr svarar individ- och familjeomsorgen för 0,7 mnkr inklusive ett underskott på 4,4 för försörjningsstöd som beror på ökat antal ärenden. Anledningen till överskottet är att antalet insatser inom personlig assistans under 20 år inte ökat i förväntad omfattning. Det har även skett färre externa placeringar. Vård och omsorg visar överskott på 1,9 mnkr beroende på ett fortlöpande arbete på förvaltningen med att möta ökade kostnader med motsvarande besparingar. Beslutade besparingsåtgärder och striktare riktlinjer inom LSS och SOL har gett effekt exempelvis inom fritidsverksamheten. Tekniska nämndens underskott på 1,1 mnkr beror dels på ökade kostnader inom gata - park och dels på ett underskott inom fastighetsavdelningen. Det underskottet är ett resultat av bostadsanpassningskostnader och takras på Lockerudsskolan. Kulturnämndens resultat är noll. I nämndernas resultat ingår realisationsförluster med 1,2 mnkr och ej realiserade besparingar på 5,2 mnkr. 1,7 mnkr hör till åtgärds - paketet och de resterande 3,5 mnkr är budgeterade 2,0 (försäljning Strandgårdstomten) och 1,5 (bostadsförsörjningsansvar) mot Mariehus. Investeringen i en kombihall för idrott och utbildning engagerar många. Nämndernas budgetavvikelse Nämndernas totala avvikelse mot budget uppgår till -1,8 mnkr eller motsvarande ca 0,1 % av budgetomslutningen. Detta är en låg siffra och visar på god budgetföljsamhet. Motsvarande resultat uppgick 2011 till ett underskott på 29,8 mnkr (2,0 %). Det har varit en positiv trend under året med allt bättre nämndsresultat. Dessutom gick socialnämnden plus för första gången på nio år. Fem av sju nämnder redovisar överskott eller nollresultat. Kommunstyrelsen redovisar överskott med 6,4 mnkr vilket främst beror på positivt resultat på kommunledningskontoret med 6,4 mnkr. Anpassning till besparingsuppdraget, vakanser och engångsposter ligger bakom det positiva resultatet för kommunledningskontoret. Den centrala lönepotten fick ett underskott på 6,3 mnkr. Avfallsnämndens överskott på 1,2 mnkr beror på lägre kostnader för avfallsförbränning och lägre personalkostnader. Barn och utbildningsnämnden visar ett underskott på 5,2 mnkr i första hand för interkommunala ersättningar på 6,1 mnkr. Dessutom visar förskolan ett underskott på 0,9 mnkr pga. ökad efterfrågan och vuxenutbildningen ett underskott på 1,5 mnkr på grund av sen anpassning till lägre statsbidragsnivå. Den med Töreboda och Gullspång gemensamma miljö- och byggnadsnämndens resultat är plus 0,5 mnkr beroende på lägre personalkostnader och vakanser. Socialnämnden visar plus 2,6 mnkr, motsvarande resultat 2011var ett underskott på drygt 23 mnkr. Nämnden har haft ekonomiska underskott sedan Anledningen till det goda resultatet är en kombination av budgettillskott och omstruktureringsåtgärder. Ökade skatteintäkter Skatteintäkterna uppgår till 871,2 mnkr vilket är en ökning med 2,2 mnkr (0,2 %) jämfört med Detta är en betydligt lägre ökningstakt än förra årets 3,0 %. Det beror på lågkonjunkturens effekt på det allmänna sysselsättningsläget i Sverige. Jämfört med budget visar skatteintäkterna ett överskott på 3,8 mnkr. Skälet var att 2012 års löne- och sysselsättningsutveckling blev betydligt bättre än förväntat i början av året. Redovisningsrådets rekommendation om periodisering av skatteintäkterna tillämpas. Det innebär att SKL:s prognos används. Prognosen för slutavräkningen för 2012 blir positiv och innebär att 10,7 mnkr (+451 kr/invånare) har lagts till resultaträkningen. Mellanskillnaden mellan prognos och slutligt utfall kommer att belasta 2012 års bokslut. Slutavräkningen för 2011 uppgår till +17,4 mnkr (+734 kr/ invånare). Av dessa har 17,3 mnkr bokförts år 2011 och differensen mellan prognos och slutligt utfall 0,2 mnkr tillförs årets resultat. Svagt ökade statsbidrag Jämfört med 2011 ökar Mariestads nettointäkter från utjämningssystemet med 3,3 mnkr (2,2 %) till 225,4 mnkr. Detta är positiv förändring jämfört med förra årets minskning på 2,2 % som berodde på indraget konjunkturstöd. Intäkten från fastighetsavgiften har ökat med 2,5 mnkr och uppgår till 42,4 mnkr. Mariestads bidrag från utjämningssystemet för LSS-verksamheten uppgår till 16,8 mnkr, en minskning med 2,1 mnkr jämfört med Det är viktigt att poängtera att den totala ökningen av skatt- och statsbidrag på 5 mnkr inte på långa vägar räcker till att kompensera för årets löneökningar som uppgick till 21 mnkr. För att klara att behålla samma nivå på verksamheten som föregående år så krävs alltså stora effektiviseringar. Mariestad har kommit igång med detta på ett bra sätt tack vare det så kallade åtgärdspaketet. Finansnettot bättre Redovisat finansnetto för 2012 är en kostnad på 6,1 mnkr. Jämfört med budgeten redovisas ett överskott på 0,2 mnkr. Utfallet innebär en minskad kostnad på 3,4 mnkr jämfört med Den främsta anledningen är att de finansiella intäkterna har ökat med 4,6 mnkr under Aktieutdelningen från de kommunala bolagen ökade med 2,6 mnkr till 3,5 mnkr. Borgensavgiften från de kommunala bolagen ökade med 1,4 mnkr till 2,2 mnkr Denna avgift höjdes från 0,15 % till 0,4 % vid halvårsskiftet 2011 med anledning av den nya lagen för kommunägda bostadsbolag. De finansiella kostnaderna har ökat med 1,2 mnkr. Att kostnaden inte blev högre trots förra årets höga investeringsnivå och årets investeringar beror på låg upplåning under året vilket möjliggjorts på grund av det positiva resultatet. Budgeten 2012 var baserad på en total nyupplåning på 38 mnkr men utfallet blev endast 8 mnkr. Den genomsnittliga räntan på de långfristiga lånen är för närvarande 3,3 % mot 2,8 % för Detta beror på längre löptider och att bankernas marginaler ökat på swapparna. Kommunen är inte så räntekänslig eftersom endast 14 % av lånen består av lån med rörlig 12 Mariestad Årsredovisning 2012

13 Förvaltningsberättelse ränta om swapparna på 250 mnkr räknas med. Övriga lån är med fasta räntor och räntorna säkras även med finansinstrumentet swappar. Men eftersom låneskulden nu är relativt hög innebär en ränteökning med 1 % en ökad kostnad på 0,5 mnkr. Investeringsprojekt Årets nettoutgifter för investeringar uppgår till 85 mnkr vilket är 53 mnkr lägre än förra året. Årets sista prognos låg på 97 mnkr. Jämfört med budget redovisas ett överskott på 28 mnkr framförallt beroende på projekt som inte hunnits med samt sen fakturering. Av de totalt 102 olika investeringsprojekten är det flera som överskridit sina budget - ramar. Många projekt har inte heller haft något utfall under året trots budgetbeslut i kommunfullmäktige. Detta är allvarligt och arbete pågår med översyn av arbetsprocessen för investeringar. Större investeringsprojekt under året har varit l Kombihall, idrott/utbildning 20,3 mnkr l Österåsens skola (förskola) 17,4 mnkr l Trädgårdsmästeri/plantskola, Gärdesparken 8,1 mnkr l Murgård, Gärdesparken 7,4 mnkr l Marieholmsskolan (förskola) 4,7 mnkr l Exploatering Västra Skogen 2,7 mnkr Liten ökning av låneskulden Kommunens långfristiga låneskuld uppgick vid årsskiftet till 343 mnkr. De långfristiga skulderna har ökat med 8 mnkr sedan förra årsskiftet, en låg ökning jämfört med 99 mnkr året innan. Ökningen beror på nyupplåning med 40 mnkr för nya investeringar och amortering med 32 mnkr. Den låga ökningen av långfristiga skulder 2012 är ett trendbrott. De egna resultaten har inte klarat att finansiera de ökade investeringarna de senaste åren vilket gjort att låneskulden ökat kraftigt. Borgensåtagandet har ökat med 27 mnkr till 616 mnkr. Ökningen avser inga nya borgensåtaganden utan beror på att bostadsbolaget först nu lånar upp på ett äldre beslut. Det avser till allra största delen borgen till kommunägda bolag, främst Mariehus Fastigheter AB. Ett mindre borgensåtagande finns för ett antal föreningar. Låneskuld (mnkr) Borgensåtagande (mnkr) Borgensåtagande varav till kommunägda företag Koncernens resultat Kommunens resultat Soliditeten Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens styrka på lång sikt. Soliditeten är ett mått på hur stor del av våra totala tillgångar vi har kunnat finansiera med egna medel. Den bestäms av två faktorer: resultatutveckling och ökning/minskning av tillgångsmassan. För 2012 uppgår soliditeten till 39 %. Det är oförändrat mot 39 % 2011 och 41 % var soliditeten betydligt bättre; 46 %. Den negativa trenden, som berodde på nyupplåning på grund av högre investeringsnivå, har därmed brutits. Resultatet för året är ett överskott med 36 mnkr, vilket ökar det egna kapitalet. Tillgångsmassan har under året ökat med 79 mnkr. Anläggningstillgångar har ökat med 34 mnkr och omsättningstillgångar har ökat med 46 mnkr. Eftersom intjänade pensioner före år 1998 inte finns som en skuld i balansräkningen, utan istället som en ansvarsförbindelse, påverkar denna inte soliditeten. Om hänsyn tas till kommunens hela pensionsskuld (inklusive löneskatt) är soliditeten fortfarande negativ (-19 %) men bättre än föregående års värde på -23 %. Soliditet (%) Soliditet Tillgångsförändring Förändring av eget kapital Soliditet inkl. pensionsskuld före Pensionsskulden (långfristigt) (mnkr) Avsättning för pensioner Pensionsförpliktelser före Total pensionsskuld Högre pensionskostnader Årets kostnad för pensioner som belastat resultaträkningen är 80,3 mnkr inklusive löneskatt. Ökningen på drygt 7 mnkr från 2011 är hänförbart till att barn- och utbildningsnämnden har genomfört ett omställningsprogram Den individuella delen utbetalas enligt de anställdas önskemål. En försäkring för kompletterande ålderspension och efterlevandepension har tidigare tecknats. Pensionsförpliktelserna är omfattande och pensionsskulden uppgår totalt till 643 mnkr. Kommunen har inte gjort några inbetalningar under 2012 för att minska pensionsskulden som har ökat med 9 mnkr från Förutom 15 miljoner kr år 2010 har kommunen inte gjort några inbetalningar för att minska pensionsskulden och detta är anledningen att den är relativt hög. Framtida förpliktelser För avfallsanläggningen Bångahagen har kommunen dispens från Länsstyrelsen till och med Beräknad kostnad för återställning av deponin är 7,5 mnkr. Avfallsfond på 8,2 mnkr täcker kostnaden. Ny beräkning sker årligen och 2012 har ingen förändring på avsättningen gjorts utifrån den bedömning som avfallschef och teknisk chef gjort. Mariestad Årsredovisning

14 Förvaltningsberättelse Koncernen Koncernen Syftet med sammanställd redovisning är att ge en samlad, heltäckande bild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden, oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltningsform eller bolagsform. Synonymt används också ofta begreppet koncernredovisning. Redovisningen tjänar också som information för intressenter, t.ex. kommuninvånare, kommunfullmäktige, kommunledning, revisorer och långivare. Den sammanställda redovisningen, omfattar förutom kommunen de av kommunen helägda bolagen Mariehus Fastigheter AB och Mariestad Töreboda Energi AB (MTEAB), som ägs till 88 % av Mariestads kommun och 12 % av Töreboda kommun. Mariehus Fastigheter AB är en underkoncern genom ägande av Mariehus AB och AB Stadens Hus. MTEAB är en underkoncern genom ägande av Mariestad Töreboda Elförsäljning AB. Fr.o.m års bokslut redovisas även kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Skaraborg (RÖS). Under 2013 byter Mariestad Töreboda Energi AB namn till Väner- Energi AB. Det nya namnet framgår i bolagets egen årsredovisning 2012 men i den sammanställda redovisningen kvarstår namnet som gäller under aktuellt verksamhetsår. Årets resultat Årets resultat för den sammanställda redovisningen visar ett överskott med 51,7 mnkr. I överskottet ingår en förändring i redovisningen med anledning av sänkt bolagsskatt 2013 på 4,8 mnkr. Den löpande verksamheten ger ett överskott på 46,9 mnkr. Resultatet är en stor förbättring jämfört med föregående år då resultatet var ett överskott med 21,8 mnkr. Balansräkningen i den sammanställda redovisningen omsluter mnkr. Det är en ökning jämfört med 2011 på 117 mnkr. Anledningen beror även i år helt på den fortsatt höga investeringsnivån i koncernen. Soliditeten är bättre jämfört med föregående år, 28,2 % jämfört med 27,2 %. Ökningen beror på att bolagens resultat mer än tidigare har kunnat finansiera den höga investeringsnivån. Verksamhetens nettokostnader uppgår till mnkr vilket är en ökning med låga 0,3 %. Kommunen begär in prognoser fyra gånger per år på årsresultatet även för de kommunägda aktiebolagen. För kommunen och aktiebolagen finns ett koncernkonto i bank. Genom att likvida medel samordnas går det att kortfristigt låna inom koncernkontot istället för direkt i bank. Koncernkontots kredit hos banken var vid årsskiftet inte utnyttjad. Resultat koncernen (mnkr) Kommunägda bolag Mariehus fastigheter AB Bolaget äger och förvaltar hyresfastigheter i centrala Mariestad och Ullervad. Från år 2005 ingår tre bolag i koncernen Mariehus. Mariehus Fastigheter AB är moderbolag med döttrarna Mariehus AB som sköter fastighetsskötseln och administration och AB Stadens Hus i Mariestad som är det bolag som är ägare till det nya förvaltningshuset för kommunen. Mariehuskoncernens resultat uppgår till 5,8 mnkr före skatt. Viktiga händelser under 2012: l I februari kom första flyttlasset till Eklövet, som är bolagets nybyggda seniorboende, och intresset har varit väldigt stort. När man ser tillbaka på intresseanmälningarna så har många som anmälde sig tidigt även flyttat in i Eklövet vilket inte är vanligt, utan det brukar vara mycket luft i kön. I juni var hus två färdigställt och inflyttning skedde dit. Arbetet med att riva och sanera efter branden som skedde i hus två i augusti 2011 har gått förvånansvärt smidigt och har också skötts på ett mycket bra sätt av totalentreprenören. Riskerna för att inte få ett fullödigt hus efter en brand har hanterats med största omsorg och inga besparingar har gjorts för att uppnå ett lika bra slutresultat som hus ett. Genomgång med samtliga hyresgäster i slutet av året visade på en hög tillfredsställelse att bo på Eklövet vilket är mycket glädjande för bolaget och inte minst vår skötselnivå får fina vitsord. Totalkostnaden visar på ett bra resultat och vi ligger klart under genomsnittspriset för liknande projekt. l I kvarteret Pantern i gamla stan bygger vi om garage till lägenheter samt ny tvättstuga. Vadsbogymnasiet är anlitat för detta arbete och där sysselsätts ett stort antal ungdomar som ska bli nästa generations hantverkare. Under året har man hunnit med att byta tak på huskroppen samt en del rivningsarbeten. Arbetet är omfattande med hänsyn till de kulturhistoriska värdena och relativt omfattande träkonstruktioner som behöver göras om när man bygger om en byggnad från 1600-talet. l Planeringen har börjat för en satsning av en ny byggnad på tomten där Strandgården en gång låg. Byggnaden skall sticka ut och förhoppningsvis bli ett framtida landmärke. Byggnaden kommer att innehålla ca 30 lägenheter, beroende på vilka storlekar av lägenheter som blir aktuella. Intresset har hela tiden varit stort för att bosätta sig på denna plats. l Samtidigt med Strandgården kommer företaget ta med nyproduktion av två hus på våra tomter på Ekudden. Två hus med ca 20 lägenheter i varje huskropp. Personaluppgifter Bolaget har , 28 st. tillsvidareanställda varav 7 kvinnor och 21 män. Total lönekostnad var 11,8 mnkr och kostnaden för sjuklön var under året 76 tkr. Motsvarande siffror för 2011 var 12,7 mnkr och 79 tkr. Sjukfrånvaron var fördelad enligt nedan: Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro i % 2,6 3,2 därav: långtidssjukskrivna 23,3 12,2 sjukfrånvaro för män 2,0 2,8 sjukfrånvaro för kvinnor 4,2 4,8 anställda år 3,5 4,4 anställda 50 år - 2,0 2,6 14 Mariestad Årsredovisning 2012

15 Förvaltningsberättelse Mariestad Töreboda Energi AB (MTEAB) Mariestads Töreboda Energi AB ägs till 88 % av Mariestads kommun och till 12 % av Töreboda kommun. Bolaget bedriver nätverksamhet i Mariestads tätort, Torsöområdet och i Töreboda kommun. Dotterbolaget Mariestad Töreboda Elförsäljning AB bedriver elförsäljning som återförsäljare till Mälarenergi AB. MTEAB bedriver vidare fjärrvärmedistribution i Mariestads tätort. Värmen inköps från intressebolaget Katrinefors Kraftvärme AB (ägarandel 50 %). l Bolagets resultat uppgår till plus 13,2 mnkr före skatt, varav 11,6 mnkr är Mariestads kommuns andel. l Med anledning av förändrad bolagsskatt 2013 har beloppet för uppskjuten skatteskuld påverkats positivt i årets siffror med 4,8 mnkr. l Resultatet för året är det högsta sedan 2005 och är avsevärt högre än både föregående år och årets budget. l Omsättningen har i jämförelse med 2011 ökat både till följd av en större energivolym och höjda priser på både elnätet och fjärrvärmen. Viktiga händelser under 2012: l Investeringsbeslut om ytterligare en fastbränslepanna i intressebolaget Katrinefors Kraftvärme AB har tagits under året. Denna beräknas vara klar för drift i slutet av l Beslut har fattats om att ändra firmanamn till VänerEnergi AB. Detta kommer att ske under våren l Bolagets tidigare Telekomavdelning har delats upp i två delar, Stadsnät och Telefonitjänster. Efterfrågan på telefonitjänster har under 2012 varit större än någonsin tidigare. l Företagets lokaler på Strandvägen har byggts om under året. Ny anpassad kundmottagning på bottenplan tas i bruk vid årsskiftet 2012/2013. l Fjärrvärmen har åter drabbats av värmekostnadsökningar från KKAB till följd av driftstörningar på fastbränslepannan. Detta har resultatmässigt till viss del kunnat kompenseras av ökade intäkter genom en större energivolym. Verksamheten i siffror I slutet av 2012 hade Mariestad och Töreboda Energi AB elnätabonnemang (14 144) och under året överfördes totalt 221,9 GWh el (221,8). Vid årsskiftet hade MTEAB fjärrvärmeanslutningar (1 451). Till värmekunderna i Mariestad och Lyrestad levererades 127,0 GWh (120,2) och till kunderna i Töreboda 23,3 GWh (20,6). Siffror inom parentes avser föregående år. Investeringar Under året har investeringarna i moderbolaget totalt uppgått till 43,2 mnkr (64,8). Av dessa har 12,3 mnkr (48,6) investerats i fjärrvärme - rörelsen. I elnätet gjordes investeringar för 13,0 mnkr (10,2), i Telekom investerades 1,2 mnkr (1,0) och i Stadsnät 9,3 mnkr (3,7). Verksamhetsfastigheten på Strandvägen har under året byggts om för 6,3 mnkr. Personaluppgifter Bolaget har , 43 st. tillsvidareanställda varav 13 kvinnor och 30 män. Total lönekostnad var 24,7 mnkr och kostnaden för sjuklön var under året 219 tkr, motsvarande siffror för 2011 var 24,4 mnkr och 145 tkr. Sjukfrånvaron var fördelad enligt tabellen: Total sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro / Långtidssjukfrånvaro / Ordinarie arbetstid Total sjukfrånvaro Personalkategori upp till 29 år * * * * år 4,1 % 2,7 % 61,0 % 0,0 % 50 år och äldre 1,6 % 3,9 % 0,0 % 70,1 % Totalt, män: 1,6 % 4,0 % 0,0 % 48,1 % Totalt, kvinnor: 4,3 % 0,7 % 75,0 % 0,0 % Totalt samtliga: 2,4 % 3,1 % 38,7 % 45,2 % * uppgift lämnas ej på grund av undantagsregeln då antalet i gruppen ej överstiger 10 personer. Räddningstjänsten Östra Skaraborg (RÖS) Det är ett kommunalförbund, RÖS, som har bildats av sju kommuner i Skaraborg. En politiskt tillsatt direktion, med representanter för kommunerna, fattar beslut om verksamheten. Med hänsyn till den andel som Mariestads kommun betalar, beräknas förbundets andel i vårt koncernbolag vara 26,27 %. Kommunalförbundets totala resultat för året är plus 4,6 mnkr varav 1,2 mnkr är kommunens andel. Ekonomisk översikt Räddningstjänsten Ekonomisk översikt Räddningstjänsten Budget BOKSLUT Belopp i mnkr Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader 20,0 20,0 18,9 18,9 Nettokostnad 20,0 20,0 18,9 18,9 Budgetavvikelse 0,0 0,0 0,0 Nettoinvesteringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Räddningstjänsten handhas av kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Skaraborg (RÖS) och kommunen betalar avgifter till kommunalförbundet. Flygbild över de två nybyggda huset i seniorboendet Eklövet. Mariestad Årsredovisning

16 Förvaltningsberättelse Personalekonomisk redovisning Antal anställda Antalet tillsvidareanställda minskade 2012 med 38 personer. I antal årsarbetare är minskningen ca 28 st. Minskningen beror bland annat på stort antal pensionsavgångar, avvecklingar av anställda i kombination med återhållsamhet med återbesättningar. Minskningen på kommunledningskontoret beror på överföringen av kost och AME till barn- och utbildningsförvaltningen. Den senare har trots mottagandet av ca 90 anställda totalt sett minskat med ca 30 anställda. Antal tillsvidareanställda Kommunledningskontoret Tekniska förvaltningen Kulturförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Miljö och byggnadsförvaltningen Totalt Män och kvinnor Av kommunens anställda är 79,7% kvinnor och 20,3% män. Andelen män är något högre än genomsnittet för kommunerna i Västra Götalands län, bland annat på grund av att den gemensamma tekniska förvaltningen organiseras inom Mariestads kommun. Löner Den genomsnittliga heltidslönen var 2012 för män kronor per månad och för kvinnor kronor per månad. Åldersstruktur och pensionsavgångar Medelåldern för kommunens anställda är 49 år. 51,4 % av de anställda är 50 år eller äldre, 28,6 % är mellan 40 och 49 år, 15,9 % är mellan 30 och 39 år och 4,1 % är yngre än 30 år. Mariestads kommun har färre anställda i åldrar upp till 40 år jämfört med andra kommuner i Västra Götalands län. Pensionsavgångar (antal) ÅR Diagrammet visar den beräknade årliga pensionsavgången Under 2012 pensionerades ca 70 anställda. Personalomsättningen totalt var under 2012 ca 6 %. Ca 200 medarbetare slutade under Mariestads kommun arbetar med de frågor som hänger samman med kompetensförsörjning och generationsväxling. Medellön fördelad per kön (kr) Kr Medellön män Medellön kvinnor ÅR Mångfald och jämställdhet Mål och åtgärder/aktiviteter finns beskrivna i kommunens mångfaldspolicy. Kvinnorna står fortfarande för ca 90 % av uttaget av föräldrapenning. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron för 2012 var jämfört med 2011 något högre, 5,5 % jämfört med 4,7 %. Ökningen av korttidsfrånvaron är påtaglig i åldergrupperna under 50 år samt inom omsorgsförvaltningen samt barn- och utbildnings - förvaltningen. Med anledning av detta har särskilda insatser satts in för att kartlägga, analysera och sätta in åtgärder. Sjukfrånvaron har generellt sett ökat i hela regionen. Ökningen i Mariestads kommun utmärker sig inte för att vara stor. Lönenivån är jämförbar med länets övriga kommuner. Löneökningarna 2012 motsvarar ca 3,5 %, vilket i stort sett motsvarar nivåerna i regionen. Heltid deltid Andelen kvinnor som arbetar deltid är 45,8 % och bland männen arbetar 14,7 % deltid. Jämfört med kommunerna i Västra Götalands län innebär det fler deltidsarbetande kvinnor samt jämförbart antal för deltidsarbetande män. Kvinnor har i genomsnitt 89,0% sysselsättningsgrad och män 96,3 %. Totalt sett är den genomsnittliga sysselsättningsgraden 90,5 %. Aktivitet med delaktighet och engagemang inom grundskolan. 16 Mariestad Årsredovisning 2012

17 Förvaltningsberättelse Sjukfrånvaro i timmar av arbetad tid Sjukfrånvaro i timmar av arbetad tid fördelat mellan kvinnor och män samt på åldersgrupper % Total sjukfrånvaro Av sammanlagd ordinarie arbetstid 5,5 % 4,7 % 5,2 % 5,4 % 2 Långtidsfrånvaro Av total sjukfrånvaro 35,0 % 33,2 % 44,9 % 56,9 % 3 Sjukfrånvaro kvinnor Av sammanlagd ordinarie arbetstid kvinnor 5,9 % 5,2 % 6,1 % 6,0 % 4 Sjukfrånvaro män Av sammanlagd ordinarie arbetstid män 3,8 % 3,4 % 2,5 % 3,3 % 5 Sjukfrånvaro 29 år eller yngre Av sammanlagd ordinarie arbetstid 29 år eller yngre 3,6 % 2,4 % 3,2 % 1,5 % 6 Sjukfrånvaro år Av sammanlagd ordinarie arbetstid år eller yngre 5,6 % 4,2 % 4,3 % 5,1 % 7 Sjukfrånvaro 50 år eller äldre Av sammanlagd ordinarie arbetstid 50 år eller äldre 5,7 % 5,6 % 6,3 % 7,1 % Kostnader för sjuklön och timvikarier Sjuklönekostnaden för 2012 uppgick till 13,9 mnkr att jämföra med 12,8 mnkr för Förändringen beror främst på ökad korttidsfrånvaro samt lönekostnadsökningar. Kostnad för sjuklön Per förvaltning i tkr 2010 Kommunstyrelsen Tekniska förvaltningen Kulturförvaltningen Barn- o utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Miljö- o byggnadsförvaltningen Totalt Kostnaderna för timvikarier är i stort sett oförändrad, trots ökad korttidsfrånvaro och ökade timlönekostnader. Förändringarna mellan kommunstyrelsen och socialförvaltningen beror på att lönekostnaden för timvikarier inom socialförvaltningen bokförs på bemannings - enheten inom kommunledningskontoret. Kostnad för timvikarier Per förvaltning i tkr 2010 Kommunstyrelsen Teknisk förvaltningen Kulturförvaltningen Barn- o utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Miljö- o byggnadsförvaltningen Totalt Hälsofrämjande arbete Kommunens hälsoutvecklingsarbete som startade 2007 har från och med hösten 2012 gått in i en ny fas med bland annat följande innehåll: l Hälsobokslut, innehållande redovisning av nyckeltal, analys och redovisning av genomförda aktiviteter enligt målsättning, riktlinjer och planerade gemensamma aktiviteter, för att kunna vara en attraktiv arbetsplats. l Hälsopromotivt arbete, alla medarbetare har möjlighet att göra en Hälsoprofilsbedömning, HPB, var tredje år. l Väl fungerande Rehabprocess. l Hälsofrämjande ledarskap. Målsättningen är att: l Friskgruppens population ska öka med 10 %. l Mer än 80 % ska uppleva sin hälsa som bra eller mycket bra. Hälsonyckeltal finns närmare redovisade och specificerade i Hälsobokslutet som publiceras på kommunens hemsida under våren Sång och musik gör både barn och vuxna glada. Mariestad Årsredovisning

18 Målstyrning Målstyrning 2012 Vision 2030 är en bild av hur vi vill att vår kommun ska se ut i framtiden. Den är beslutad av kommunfullmäktige. En av våra viktigaste strategier för att nå dit är vår målstyrning och från och med 2012 kan kommunens nya målstyrningsmodell användas fullt ut. Kommunstyrelsen har beslutat att följande fokusområden ska gälla under mandatperioden: l Boende l Kommunikationer l Ungdomar l Lärande l Besöksmål Inom dessa fokusområden ska varje nämnd årligen sätta upp fem mål för hur nämnden vill bidra till förverkliga Vision Dessa mål är alltid ettåriga men kan utgöra etappmål för mer långsiktiga mål. Nämnden kan välja att ha fler än ett mål per fokusområde så länge det totala antalet mål är fem stycken. Totalt ger det 30 steg närmare Vision Måluppföljningen baseras på respektive förvaltnings bedömning av huruvida målen är uppnådda Svarsalternativen är tre: ojao 7 Kommer att klara målet o7 Delvis Kommer delvis att klara målet o7 Nej Kommer inte att klara målet För varje mål som uppnås tar vi ett kliv närmare Vision 2030! Kommunstyrelsens mål för 2012 Vision 2030: Kommunstyrelsens mål för Mål 1: Antalet registrerade öppet arbetslösa ungdomar ska minska med 50 procent, jämfört med år 2011, genom offensiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Mål 2: Dacapos högskoleplattform ska starta. Med detta avses att en verksamhetsledare ska vara anställd efter genomfört utredningsarbete. Mål 3: Delar av stamnät för bredband på landsbygden ska vara i drift. Mål 4: Tillsammans med Västra Götalandsregionen, Trafikverket och berörda kommuner påbörjat utredning för upprustning, modernisering och elektrifiering av Kinnekullebanan. Mål 5: Attraktivt och sjönära boende i centralorten och på landsbygden. Detaljplan för Nolskogen etapp 1 antagen och arbetet med grundläggande infrastruktur ha påbörjats. Fokusområde: Till vilket/vilka fokusområden är målet kopplat? Ungdomar Lärande Kommunikationer Kommunikationer Boende Prognos måluppfyllelse: Har årets mål uppnåtts 31/ ? Välj ett av följande alternativ och kommentera bedömningen. Målet kommer att uppfyllas: o7 ojao o Delvis Nej Delvis Nej oja odelvis onej oja odelvis onej oja odelvis onej oja odelvis onej Kommentar: Den öppna arbetslösheten bland ungdomar ligger på ungefär samma nivå i slutet av 2012 som vid årets början. Den sammantagna gruppen, öppet arbetslösa samt ungdomar som är i program med aktivitetsstöd, har ökat med ca 5 %. Målet kommer att upp - fyllas: Kommentar: Utredningen är beslutad av kommunfullmäktige Kristofer Svensson är tillsvidare verksamhetsledare, Utbildningsledare för YH utbildning blir Thomas Qvick under kvartal 1. Målet kommer att upp - fyllas: Kommentar: Etapp 1 Lyrestad-Töreboda klar i september Etapp 2 Lyrestad-Sjötorp påbörjades under hösten. Målet kommer att upp - fyllas: Kommentar: Trafikverket har startat utredningen genom s.k. åtgärdsvalsanalys. I denna kommer bl.a. banans framtida funktion och investeringsbehov klarläggas. Utredningen kommer i denna del pågå till hösten Målet kommer att upp - fyllas: 7 Kommentar: Målet har visat sig vara väldigt dyrt och svårt att uppnå avseende till exempel berg, avvattningsfrågor och obefintlig infrastruktur. Ett omtag i planen har skett och samrådshandling presenteras för beslut under våren Avfallsnämndens mål för 2012 Vision 2030: Avfallsnämndens mål för Mål 1: Öka antalet flerbostadshus som har sortering av återvinningsmaterial med 10 %. Mål 2: Utbilda kommunens personal inom avfallsminimering och återvinning. Fokusområde: Till vilket/vilka fokusområden är målet kopplat? Ungdomar Lärande Prognos måluppfyllelse: Har årets mål uppnåtts 31/ ? Välj ett av följande alternativ och kommentera bedömningen. Målet kommer att uppfyllas: Kommentar: Cirka 5 % fler abonnemang har tecknats för sortering av återvinningsmaterial. Målet kommer att upp fyllas: o o ojao o Delvis o7 Nej oja Delvis o7 Nej Kommentar: Arbetet har påbörjats med förskolornas personal. 18 Mariestad Årsredovisning 2012

19 Målstyrning Tekniska nämndens mål för 2012 Vision 2030: Tekniska nämndens mål för 2012 Mål 1: Gästhamnen ska erbjuda tillräckligt antal båtplatser samt tillhandahålla god service. Med detta avses att befintliga och presumtiva båtplatsinnehavare är nöjda med kommunens service. Mål 2: Utveckla möjligheter till god service och försäljningsställen i inre hamnen för att öka antalet besökare. Med detta avses att erbjuda möjligheter till ytterligare försäljningsställen i inre hamnen. Mål 3: Minska den förbrukade energimängden med 1,5 % med bibehållen inomhusmiljö. Målet avser förbrukning per kvadratmeter i kommunens egna samt förhyrda lokaler. Jämförelsen ska vara graddags - korrigerad. Mål 4: Utöka helgstädningen i centrum. Med detta avses att städning ska utföras samtliga helger då det är barmark. Mål 5: Främja ett levande centrum genom säsongsanpassade åtgärder för biltrafiken i syfte att skapa ett levande gatuliv med plats för uteserveringar. Fokusområde: Till vilket/vilka fokusområden är målet kopplat? Boende, kommunikationer, ungdomar, besöksmål Besöksmål Ekonomiskt mål Boende, besöksmål Boende Prognos måluppfyllelse: Har årets mål uppnåtts 31/ ? Välj ett av följande alternativ och kommentera bedömningen. Målet kommer att uppfyllas: 7 ojao o Delvis Nej odelvis Nej oja odelvis onej oja odelvis onej oja odelvis onej oja odelvis onej Kommentar: Av de fåtal svar som kom in visade enkätens utfall en kundnöjdhet på strax över medel Målet kommer att upp - fyllas: Kommentar: En ny bod har uppförts. Målet kommer att upp - fyllas: Kommentar: Den graddagskorrigerade energianvändningen i egna lokaler exkl. fritidsfastigheter (ca m2) har minskat med ca 15% mellan åren 2011 och 2012 (med reservation för att rutin och uppföljningssystem är under uppbyggnad). Fortsatta åtgärder och uppföljning genomförs. Målet kommer att upp - fyllas: Kommentar: Städning har utförts samtliga helger, en ökning sedan föregående år. Målet kommer att upp - fyllas: Kommentar: Beslut om fler uteserveringar är inte taget. Kulturnämndens mål för 2012 Vision 2030: Kulturnämndens mål för 2012 Mål 1: Nationellt besöksmål Marieholm - Vadsbo museum. Ny verksamhets- /handlingsplan för framtidens Vadsbo museum. Mål 2: Biblioteket som mötesplats Öka antalet besökare med 4%. Mål 3: Fristående mötesplats grönt och kulturellt. Genomföra ett projekt eller aktivitet. Mål 4: Ungdomars kreativitet. Arbeta med ökad sysselsättning bland ungdomar i kommunen i form av samarbetsprojekt. Mål 5: Verka för internationellt samarbete. Genomför ett projekt med internationell inriktning. Fokusområde: Till vilket/vilka fokusområden är målet kopplat? Besöksmål Besöksmål Besöksmål Ungdomarl Lärande Prognos måluppfyllelse: Har årets mål uppnåtts 31/ ? Välj ett av följande alternativ och kommentera bedömningen. Målet kommer att uppfyllas: o7 ojao o Delvis Nej Delvis Nej oja odelvis onej oja odelvis onej oja odelvis onej oja odelvis onej Kommentar: Med anledning av sparbetinget, drog nämnden ner på museitjänsten. Att få fram en färdig handlingsplan med minskade resurser 2012 är inte realistiskt. Målet kommer att upp - fyllas: Kommentar: Har ännu inte 2012 arbetat upp ett bra system för uppföljning. Minskat arbete med planering av föredrag och utställningar under året. Målet kommer att upp - fyllas: Kommentar: Projekt ej genomfört men har under året integrerat samarbeten med trädgårdstema inför nationaldagsfirande och Skörde- och kulturfest. Målet kommer att upp - fyllas: Kommentar: Påbörjade en förstudie kring ungas kreativitet. Projektet Mural 2012 som genomfördes maj-juni. Målet kommer att upp - fyllas: Kommentar: Mural 2012 och masterutbildningen Design for Sustainable Development. Mariestad Årsredovisning

20 Målstyrning Målstyrning 2012 Barn- och utbildningsnämndens mål för 2012 Vision 2030: Barn- och utbildningsnämndens mål för 2012 Mål 1: Inget barn/ingen elev ska känna sig rädd eller otrygg i kommunens verksamheter. Långsiktigt mål: Den årliga enkäten ska under avsnittet Trygghet nå resultatet 10,0. Årets etappmål: Den årliga enkäten ska under avsnittet Trygghet nå resultatet 9,0. Mål 2: Öka andelen legitimerade lärare samt öka andelen lärare som är behöriga i de ämnen de undervisar i. Långsiktigt mål: Hösten år 2015 skall målet vara uppnått till 100%. Årets etappmål: Ökning utifrån nivån Mål 3: Öka andelen elever som slutför grundskolan med behörighet till gymnasieskolan. Långsiktigt mål: År 2014 ska minst 92 % av eleverna i årskurs 9 ha uppnått behörighet till gymnasiestudier och meritpoängen ska uppnå ett snitt på minst 215 poäng. Årets etappmål: Minst 88 % av eleverna i årskurs 9 ska uppnå behörighet till gymnasiestudier och meritpoängen ska uppnå ett snitt på minst 210 poäng. Mål 4: Öka andelen elever som får gymnasieexamen. Långsiktigt mål: År 2014 ska minst 98 % av de elever som slutför gymnasieutbildningen få högskoleförberedande examen eller yrkesexamen. Betygspoängen ska uppnå minst 15, 0 poäng i snitt. Årets etappmål: Minst 97 % av eleverna ska uppnå grundläggande behörighet till högskole - studier och betygspoängen ska uppnå ett snitt på minst 14,5 poäng. Mål 5: Bättre kommunikationer till Vadsbogymnasiet. Fokusområde: Till vilket/vilka fokusområden är målet kopplat? Ungdomar Lärande Lärande Lärande Prognos måluppfyllelse: Har årets mål uppnåtts 31/ ? Välj ett av följande alternativ och kommentera bedömningen. Målet kommer att uppfyllas: o7 ojao o Delvis Nej Delvis Nej oja odelvis onej oja odelvis onej oja odelvis onej Kommentar: Mycket ambitiöst mål. Endast familjedaghemmen når målet. Övriga verksamheter ligger i spannet 8,3 8,9. Målet kommer att upp - fyllas: Kommentar: Processen med legitimering av lärare är försenad. Några lärare går nu utbildningar inom Lärarlyftet II och bidrar efterhand till bättre resultat. Vid nyanställningar och tjänstefördelningar tas hänsyn till Skollagens krav vilket påverkar resultatet i målets riktning. Det resultat som nu finns presenterat i nationell statistik kommer från oktober 2011 och kan jämföras med resultat från oktober Grundskolan har försämrats från 87,1 % till 86 % med pedagogisk utbildning och gymnasie - skolan från 68,8 % till 68,1 %. Det är stora svårigheter att rekrytera behörig personal framför allt i praktiskt-estetiska ämnen och i yrkesämnen. Utbildningar och nyanställningar bör i alla fall medföra att målsättningen lokalt kan uppnås. Målet kommer att upp - fyllas: Kommentar: Mariestad uppnår 90,8 % behöriga till gymnasie - studier (Yrkesprogram), men får 208,9 i merit - poängen. Målet kommer att upp - fyllas: Kommentar: Genomsnittlig betygspoäng är 14,5 och når målet men andel elever med grundläggande behörighet till högskolestudier är 93,2 %. Målet kommer att upp - fyllas: Nämnden har beslutat att ta bort detta mål eftersom vår organisation inte kan påverka bussturerna. 20 Mariestad Årsredovisning 2012