Inledning och struktur

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inledning och struktur"

Transkript

1 Årsredovisning

2 2 1 Inledning och struktur Inledning och struktur I detta block finns bland annat kommunens organisation och mandatfördelning beskrivet. Här finns även Mariestads vision 2030 och arbetet med Nämndsmål. Blocket av - slutas med politiska kommenterer samt några händelser från året. Förord Detta är årsredovisningen Årsredovisningens struktur och innehåll Mariestads ekonomi i korthet Kommunens organisation och mandatfördelning Mariestads Vision Så jobbar vi med mål i.. 9 Kommunchefens och kommunalrådets ord.. 10 Händelser under året Förord s årsredovisning 2013 Detta är årsredovisningen Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen upprätta en årsredovisning när kommun - styrelsen fått in övriga nämnders redovisningar (Kommunallagen 8:16). Årsredovisningen ska lämnas till kommunfullmäktige och revisorer senast 15 april. Fullmäktige beslutar om nämndernas och kommunstyrelsens ansvarsfrihet och godkänner därefter årsredovisningen. Årsredovisningen ska redogöra för: utfallet av verksamheten verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskaps årets slut. Årsredovisningen ska bestå av: förvaltningsberättelse resultat- och balansräkning finansieringsanalys redovisning av kommunkoncern. Kommunkoncernen inkluderar såväl den verksamhet som drivs inom nämnder och förvaltningar som verksamhet som bedrivs i bolagsform eller inom kommunalförbund. är en stor organisation med uppdrag som spänner över flera områden. Det är inte möjligt att kortfattat redogöra för allt arbete under året. I förvaltningsberättelsen fokuserar vi på några särskilda händelser och på utvecklings orienterat arbete. Årsredovisningar för s helägda eller delägda bolag och de kommunalförbund som Mariestad är medlem i finns hos respektive bolag och kommunalförbund. Mer information finns också på s hemsida.

3 2013 Årsredovisningens struktur och innehåll 1 Inledning och struktur 3 Årsredovisningen delas upp i fem block: Block 1. Inledning och struktur Block 3. Verksamhetsberättelse I detta block finns bland annat kommunens organisation och mandatfördelning beskrivet. Här finns även Mariestads vision 2030 och arbetet med Nämndsmål. Blocket avslutas med politiska kommenterer samt några händelser från året. Innehåll Förord Detta är årsredovisningen Årsredovisningens struktur och innehåll Mariestads ekonomi i korthet Kommunens organisation och mandatfördelning Mariestads Vision Så jobbar vi med mål i Kommunchefens och kommunalrådets ord Händelser under året I detta block redovisas den verksamhet som bedrivits i Mariestads nämnder och bolag under Innehåll Kommunstyrelsen Avfallsnämnden Tekniska nämnden Kulturnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden, vård och omsorg Socialnämnden, individ- och familjeomsorg Miljö- och byggnadsnämnden Lönenämnden IT-nämnden Block 4. Finansiella rapporter Block 2. Förvaltningsberättelse Blocket innehåller förvaltningsberättelsen som enligt den kommunala redovisningslagen ska upprättas i årsredovisningen. I årsredovisningen beskrivs väsentliga delar av kommunens ekonomi och verksamhet. Innehåll Ekonomisk hållbarhet Koncernen Kommunalägda bolag Social hållbarhet Personalekonomisk redovisning Välfärdsboksut Ekologisk hållbarhet Blocket inleds med redovisningsmodell och redovisningsprinciper. Därefter redovisas kommunens räkenskaps - rapporter, drift- och investeringsredovisning, noter, affärsverksamhet, samt sammanställd redovisning. Innehåll Redovisningsprinciper och begreppsförklaring Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Driftsredovisning Investeringsredovisning Nothänvisningar Affärsverksamhet Sammanställd redovisning Nothänvisning sammanställd redovisning Block 5. Övrigt PROJEKTLEDNING: KOMMUNLEDNINGSKONTORET, MARIESTADS KOMMUN ANSVARIG UTGIVARE: KOMMUNLEDNINGSKONTORET, MARIESTADS KOMMUN FOTO: STEFAN SVENSSON, MARIESTADSTIDNINGEN, MOST PHPTOS, PRIVATA. FÖR MER SPECIFICERAD BILDINFORMATION KONTAKTA INFORMATIONSENHETEN. GRAFISK FORM - PRODUKTION: HANS KLAR TRYCK: MARIESTADS KOMMUN I APRIL TYPSNITT: ADOBE GARAMOND, FRUTIGER. Blocket inleds med Revisionsberättelsen och avslutas med Nyckeltal. Innehåll Revisionsberättelse Nyckeltal

4 4 1 Inledning och struktur Mariestads ekonomi i korthet Fem år i sammandrag Folkmängd Primär skattesats (%)* ) 21,26 21,26 21,69 21,69 21,69 BRUTTOKOSTNAD (mnkr) Kommunen Sammanställd redovisning BALANSOMSLUTNING (mnkr) Kommunen Sammanställd redovisning ÅRETS RESULTAT (mnkr) Kommunen Sammanställd redovisning NETTOINVESTERINGAR (mnkr) Kommunen Sammanställd redovisning Soliditet (%) exkl pensionsskuld Kommunen Sammanställd redovisning SOLIDITET (%) inkl pensionsskuld Kommunen Sammanställd redovisning * ) 2012 genomfördes en skatteväxling för kollektivtrafiken med VG-regionen på 0,43 kronor.

5 Inledning och struktur 5 Pengar in och pengar ut Var ifrån kommer pengarna? Skatteintäkter 55,0% Finansiella intäkter 0,5% Övrigt, reavinster 2,7% Hyror och arrenden 2,9% Driftbidrag 5,3% Taxor och avgifter 8,7% Försäljning 10,7% Till vad används pengarna? Personal, pensioner 60,1% Finansiella kostnader 0,8% Av- och nedskrivningar 3,5% Förbrukningsmaterial 4,4% Fastighets-, lokalkostn. 8,2% Köp av tjänst, övrigt 9,7% Köp av verksamhet 13,3% Generella statsbidrag 14,2% Pengar in intäkter mnkr % Skatteintäkter 894,9 55,0% Generella statsbidrag 231,4 14,2% Försäljning 174,0 10,7% Taxor och avgifter 141,3 8,7% Driftbidrag 86,1 5,3% Hyror och arrenden 48,0 2,9% Finansiella intäkter 8,2 0,5% Övrigt, realisationsvinster 43,3 2,7% 1 627,2 100% Pengar ut kostnader mnkr % Personal, pensioner 944,3 60,1% Köp av verksamhet 208,2 13,3% Köp av tjänst, övrigt 151,8 9,7% Fastighets-, hyres och lokalkostnader 128,7 8,2% Förbrukningsmaterial 69,6 4,4% Av- och nedskrivningar 54,8 3,5% Finansiella kostnader 13,2 0,8% 1 570,6 100% Hundra kronor i skatt användes så här under 2013 Förskola och grundskola ,3 kr Vård och omsorg ,2 kr Individ och familjeomsorg ,6 kr Gymnasieskola ,3 kr LSS ,9 kr Vatten och avfall ,3 kr Mindre verksamheter, räddningstjänst.. 4,7 kr Trafik, utveckling ,4 kr Gator, vägar och parker ,7 kr Kultur och fritid ,3 kr Vuxenutbildning ,6 kr Miljö- och hälsoskydd ,5 kr Finansnetto ,4 kr Summa kr

6 6 1 Inledning och struktur Kommunens organisation Kommunfullmäktige Politikerna i kommunfullmäktige har det högsta ansvaret för den kommunala verksamheten. De beslutar om mål för samhällsutvecklingen och samhällsbyggandet i kommunen, vilken service kommunens invånare ska få och hur pengarna i kommunens budget ska användas. Kommunfullmäktige kontrollerar även att den kommunala verksamheten sköts på ett riktigt sätt. Till sin hjälp har kommunfullmäktige kommun - revisionen. Kommunfullmäktige utser leda möterna i kommun - styrelsen och nämnderna efter förslag från valberedningen. Kommunstyrelse Politikerna i kommunstyrelsen planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet. Kommunstyrelsen genomför kommunfullmäktiges beslut med hjälp av de politiska nämnderna och deras förvaltningar. Kommunstyrelsen har samma politiska sammansättning som kommunfullmäktige. Kommunala bolag har två kommunala bolag; Mariehus AB och VänerEnergi AB. Läs mer om bolagen på sidorna i årsredovisningen. Kommunens organisation 2013: Revision Lönenämnd *** Mariestads kommunfullmäktige Överförmyndare Valnämnd IT-nämnd *** Kommunstyrelse Krisledningsnämnd Kommunledningskontor: Personal, ekonomi, kansli, utvecklingsenhet informationsenhet Barn- och utbildningsnämnd Teknisk nämnd (MTG)* Avfallsnämnd (MG)** Miljö- och byggnadsnämnd (MTG)* Socialnämnd Kulturnämnd Barn- och utbildningskontor: Tekniskt kontor: Tekniskt kontor: Miljö- och byggnadskontor Socialkontor: Kulturkontor: Förskola, grundskola, gymnasieskola, komvux, arbetsmarknadsenhet, kost VA, gata, fastighet, städ, kart- och mätning Avfallsverksamhet Individ- och familjeomsorg, äldreomsorg, omsorg om funktionshinder Bibliotek, teater, och museum *Gemensam nämnd med Töreboda och Gullspångs kommuner. ** Gemensam nämnd med Gullspångs kommun. *** Gemensamma MTG-nämnder. Lönenämnden har Gullspångs kommun som värdkommun och IT-nämnden har Töreboda kommun som värdkommun. Kommunala bolag 2013: Mariestads kommun Mariehus Fastigheter AB (100%) VänerEnergi AB (88%) Räddningstjänsten Östra Skaraborg (26,27%) AB Stadens Hus (100%) Mariehus AB (100%) VänerEl AB (100%)

7 Inledning och struktur 7 Kommunfullmäktiges placering i Vänersalen Kommunfullmäktige sammanträdde vid elva tillfällen under år Årets samlade protokoll innehåller totalt 144 paragrafer. Mandatfördelningen under året var 24 platser för majoriteten och 25 platser för den delade oppositionen. moderaterna 12 centerpartiet 3 folkpartiet 3 kristdemokraterna 2 mariestadspartiet 4 socialdemokraterna 15 miljöpartiet 2 vänsterpartiet 6 sverigedemokraterna 2 C C KD KD FP FP FP M M M M M M M M M M M SD SD MAP MAP MAP MAP V V V V V V MP MP S S S S S S S S S S S S S S Öppet för allmänheten: Kommunfullmäktiges sammanträden i Stadshuset är öppna för allmänheten och direktsänds i närradion på frekvensen 92,4 MHz och på webbradion med repris följande torsdag klockan Alla medborgare har möjlighet att vara delaktiga i politiken genom att till exempel lämna in medborgarförslag. Under år 2013 kom det in elva medborgarförslag. Schematisk bild C M S Politik och tjänstemän Kommunens politiker Kommunens politiker är folkvalda och väljs av dig som invånare vid de allmänna valen vart 4:e år. Politikerna är därmed demokratiskt tillsatta och ska återspegla invånarnas önskemål om hur kommunen ska styras och ledas. En demokrati fungerar inte utan förtroendevalda. I korthet kan man säga att politikerna tar beslut om vad som ska göras i kommunen. Kommunalråd Kommunstyrelsens ordförande är arvoderad på heltid, oppositionsrådet är arvoderad med 80 procent av en heltidstjänst och kommun styrelsens vice ordförande är arvoderad med en halvtidstjänst. Tjänstemän För att bereda och genomföra politikens beslut behövs offentligt anställda. Det rör sig inte bara om allmänkunniga administratörer utan också om specialiserade professioner som jurister, ekonomer, lärare, sjuksköterskor, vårdbiträden och många andra yrken. Dessa är tjänstemän och är alltså inte valda av folket utan är anställda som vem som helst. Tjänstemännens uppgift är att hjälpa politikerna att bereda och verkställa deras olika beslut. När politikerna beslutat vad som ska göras bestämmer tjänstemännen sedan hur man praktiskt ska göra för att uppnå de mål eller resultat som politikerna tagit beslut om. Kommunfullmäktige kommunalråd: Johan Abrahamsson (M) Kommunalråd, tillika kommunstyrelsens ordförande. Christer Dalvik (MAP) Kommunstyrelsens vice ordförande. ordförande: Jan Wahn (C) vice ordförande: Siv Samuelsson (M) andre vice ordförande: Gerd Larsson (S) Marianne Kjellquist (S) Kommunstyrelsens 2:a vice ordförande och oppositionsråd.

8 8 1 Inledning och struktur Mariestads Vision 2030 För att veta vartåt vi ska styra måste vi veta vart vi vill komma. Därför har vi arbetat fram en vision som handlar om hur vi vill ha vår kommun i framtiden. Och vi, det är kommunens politiker med hjälp av många engagerade och intresserade mariestadsbor. Mariestad 2030 vår vision! Den stolta sjöstaden År 2030 är vi en attraktiv bo-stad. Vi tar till fullo vara på vårt unika läge, med den levande skärgården och den rogivande kanalen som självklara utgångspunkter. Vi har bebyggt hamnområdet, som nu sjuder av aktiviteter för alla åldrar. Bad- och båtlivet lockar besökare från när och fjärran med nya, unika attraktioner. Över hela kommunen är det marina inslaget högst påtagligt inte minst inom näringsliv och utbildning. Ledande inom hantverkets akademi År 2030 är vi en välkänd och ansedd universitetsstad som lockar tusentals studenter från alla världsdelar. Det lyckas vi med tack vare unika utbildningar, banbrytande forskning och avknoppande kunskapsföretag som snabbt slår rot i en miljö som välkomnar entreprenörskap och innovationer. Gymnasiets yrkesutbildningar har genom samverkan med universitetet blivit Sverigeledande. Centrum för trädgårdens hantverk År 2030 är vi en blomstrande kommun i alla bemärkelser. Vi har blivit hela Nordens ledande centrum för trädgårdens hantverk, vilket bland annat avspeglar sig i de vackra parkmiljöerna och trädgårdarna runtomkring i hela kommunen. Internationellt modellområde År 2030 har vi synliggjort biosfärområdets möjligheter som ett internationellt modellområde för hållbar utveckling. Vi har skapat förutsättningar för en hög livskvalitet på naturens villkor, där trygga boendemiljöer, ekoturism och entreprenörskap är viktiga inslag. Vi är en attraktiv kommun med stark växtkraft, såväl i stadskärnan som ute på landsbygden och i de mindre samhällena. En naturlig mötesplats År 2030 är Mariestad en naturlig mötesplats. Täta och snabba kommunikationer med storstäderna spelar en stor roll, liksom spännande konferensmiljöer som speglar våra unika fördelar och ger plats för nya tankar och idéer. Vi har ett expansivt näringsliv och en blomstrande turism, och är öppna för nya intryck och nya människor! Gå gärna in på och lyssna till hur det kan låta i vårt Mariestad Välkommen ombord!

9 Inledning och struktur 9 Så här jobbar vi med mål i För verksamheten finns mål för nämnderna som Kommunfullmäktige beslutat om. Måluppfyllelsen för dessa redovisas samlat i målavsnittet. Målstyrningsmodellen bygger på en kommun - gemensam vision fram till år Under visionen finns 3-5 fokusområden som är styrande under minst tre år och därefter byts ut. Under fokusområdena ska varje nämnd arbeta med fem mål. Målen kan vara ett- eller fleråriga. Gäller målen för mer än ett år ska det finnas tydliga etappmål får varje år. Nämnden kan välja att ha fler än ett mål per fokusområde så länge det totala antalet mål är fem stycken. Mål vi uppnått Nämndsmålen redovisas vid respektive verksamhetsberättelse. En totalbild över målen återfinns i block Kommunen har minskat energianvändningen i fastigheter med 2,6 %. 2. Samtliga särskilda boenden erbjuder fem aktiviteter, som passar både män och kvinnor, per vecka. 3. En förening för att utveckla handeln i Mariestad har startats och en handelsutvecklare är anställd. 4. Andelen legitimerade lärare har ökat i grundskolan och gymnasieskolan. 5. Andelen elever som slutför grundskolan med behörighet till gymnasieskolan är 91,2 procent. 6. Kommunen har planlagt mark för 120 villa,- fritidstomter och 105 lägenheter i flerbostadshus. 7. Flera nätverk med ungdomar har startats upp i kultur - förvaltningens regi. 8. Det har funnits ett visst överskott (ingen kö) av antalet fasta båtplatser i kommunen. 9. En utställning av den internationellt kända industri - designern Sigvard Bernadottes design visades i Stallet på framtidens Vadsbo museum. 10. Genom en satsning på fortbildning av personal har biblio - teket ökat kundnöjdheten beträffande bemötande och service. 11. Enkätundersökning på Vadsbo museum visar på något ökad kunskap bland medborgarna om biosfärområdet % av beviljade insatser inom individ- och familjeom - sorgen (exkl. försörjningsstöd) har genomförts på hemmaplan. 13. Rutiner för hur nedskräpningsärenden ska hanteras effektivt har fastställts genom ett länsprojekt där miljö- och byggnadsförvaltningen medverkat.

10 10 1 Inledning och struktur Kommunchefen har ordet har nu stabilitet i verksamhet och ekonomi Vi kan se tillbaka på 2013 som ett mycket positivt år där vi arbetat fram en ny verksamhetsmodell och befäst den stabilitet i ekonomin som vi arbetat så hårt för att nå de senaste åren. Den nya verksamhetsmodellen fokuserar på medborgarens hela behov och möjliggör ett mer gränsöverskridande arbetssätt med plats för nya processer i ett inspirerande och tillåtande arbetsklimat. Mest innovativa kommunen Att forma ett vinnande lag kräver engagemang och kraft från chefer och ledare såväl inom politiken som inom tjänstemanaorganisationen. I den nya verksamhetsmodellen finns ett mål att vi inom tre år skall framstå som den mest innovativa kommunen i Skaraborg. Detta uppnår vi genom att inspirera våra kompetenta medarbetare till att tänka utanför det traditionella och vara innovativa, men ändå på ett hållbart och ansvarsfullt sätt. Bra kontroll och stärkt kassa Under de senaste åren har vi fokuserat på genomlysning av verksamhet och ekonomi. Vi kan konstatera att numera har bra kontroll på samtliga påverkbara budgetposter och att vi har en ny positiv attityd och lojalitet i organisationen som vi kan bygga vidare på. Våra medarbetare har rätt fokus och vi inser alla att om vi hjälps åt så kan vi få ut mer per skattekrona. Vår kostnadsökningstakt ligger rejält under samhället i övrigt, vilket medför att vår ekonomi har förstärks med miljoner kronor under senaste verksamhetsåret. FOTO: STEFAN SVENSSON Tillsammans för framtiden Om vi i vår kommun ska klara av framtida ekonomiska- och verksamhetsmässiga utmaningar inom utbildning, omsorg och ekonomi, krävs att vi är så effektiva som vi kan i nuläget men också att vi börjar tänka nytt. De arbetssätt och sammanhang som vi nu skapar i Mariaskolan och Marieholmskolan är ett bra exempel på vårt sätt att arbeta gränsöverskridande och ge varandra inspiration. Vi ska vara stolta för det vi alla presterat, men vi får inte slå oss till ro och nöja oss med det. Med senaste årens bra resultat i ryggen ska vi nu ta ytterligare steg för en stabilitet på lång sikt, så att vi medarbetare, våra politiker och fram för allt alla kommunmedborgare kan rikta kraften mot ökad livskvalité och framtidstro Mariestad i mars 2014 Lars Arvidsson Kommunchef

11 2013 Kommunstyrelsens ordförande 1 Inledning och struktur 11 Trenden med positivt resultat fortsätter Även 2013 har gjort ett fint ekonomiskt resultat. Med en låg kostnadsutveckling visar kommunen ett historiskt högt resultat även De främsta förklaringarna till detta är bland annat de goda resultaten i nämnderna, något som många inte trodde kunde vara möjligt. Genom ett målmedvetet arbete har vi tillsammans gjort att kommunen står stärkt inför framtiden och vi kan säkerställa vår kärnverksamhet. I år, liksom många tidigare år, har vi fått in engångsintäkter som vi inte budgeterat. Bland annat har en återbetalning från AFA och en fastighetsförsäljning bidragit till ett positivare resultat än beräknat. Genom att minska våra lån med 22 miljoner kronor, trots att vi investerat för 81 miljoner, har vi sänkt kommunens totala lånekostnad under I samband med bokslutet har vi även fört över 8,5 miljoner kronor av investeringar i hamnen till driftpengar. Något som inte skulle vara investeringar utan driftpengar från första början är nu tillrättat. Dessa två insatser på drygt 30 miljoner kronor kommer att sänka kommunens driftkostnader kommande år. Helt enligt reglerna om ekonomisk hushållning. Att vi under 2013 kunnat förstärka barn- och utbildningsnämndens budget med 7,6 miljoner kronor för att anställa en kvalitetsstrateg och en skolhälsochef har vi att tacka Skolinspektionen för. Genom de krav Skolinspektionen ställt på våra skolor, har vi kunna rätta till brister och fel. Förvaltningen arbetar föredömligt med att ta fram en åtgärdsplan enligt inspektionens krav. Socialnämnden har under året fått en förstärkning med 4 miljoner kronor och har i och med detta kunnat skapa en mängd vårdplatser på hemmaplan, framförallt på Bjurliden i Lyrestad, något som efterfrågats länge. Detta kommer innebära att vi kan sänka kommunens kostnader i framtiden och även skapa jobb i kommunen. Socialnämnden är den nämnd som står inför de största utmaningarna framöver, på grund av en åldrande befolkning. Även här vill jag framhålla nämnden och alla inom förvaltningen som jobbar med långsiktig planering för att kunna möta kommande behov. Genom ett målmedvetet arbete med att koppla ihop kvalité och budget i ett uppföljningssystem kommer vi enkelt kunna tyda hur vi ska fördela våra resurser i framtiden. Det viktigaste är dock vårt interna arbete med ekonomi- och kvalitetsstyrning som inleddes under 2012 och som idag genomsyrar alla förvaltningar. Genom att arbeta med en helhetssyn i organisationen och för att komma ifrån stuprörstänk har det under året tagits fram en sektorsindelning med fokus på individens behov. Detta arbete kommer fortskrida och läggas mycket kraft på under En annan verksamhet som behöver uppmärksammas är försörjningsstödet, där kommunen nu i ett projekt jobbar aktivt för att motverka utanförskap och anställer personer som tidigare haft svårt att komma ut på arbetsmarknaden. Devisen Alla behövs genomsyrar verksamheten. Under 2013 har hamnen, Stockholmsvägen och Gärdesparken fått ordentliga ansiktslyftningar. Detta arbete kommer fortsätta under 2014 för att försköna vår stad. Kulturförvaltningen har även i år lyckas med att sätta Mariestad på kartan genom att tillsammans med Västra Götalandsregionen genomföra Old ox chamber music festival ett mycket lyckat arrangemang med artister i yppersta världsklass. Miljö- och bygg, vår kanske mest osynliga verksamhet, men som väldigt många Mariestadsbor kommer i kontakt med, har under året haft ett högt tryck med många ärenden och inspektioner. Trots detta och med många vakanser har man ändå lyckats upprätthålla en hög servicenivå. Jag vill rikta ett stort och varmt tack till alla fritidspolitiker som tagit sitt uppdrag på allvar och bidragit till detta positiva resultat. Ett lika stort tack till alla som jobbar i s organisation. Utan era insatser hade vi inte kunnat leverera den verksamhet vi gör sju dagar i veckan. Verksamhet och service som de flesta av oss tar för givet, men som det ligger mycket arbete bakom. Slutligen ett stort tack till alla våra invånare som valt att bo här och som bidragit med idéer kring hur vi ska utveckla vår kommun i framtiden! Vi blickar med stor tillförsikt in i 2014! Mariestad i mars 2014 Johan Abrahamsson (M) Kommunstyrelsens ordförande FOTO: STEFAN SVENSSON

12 12 1 Inledning och struktur Händelser under året Miljö- och byggnadsnämnden arbetar i all sin myndighetsutövning med att göra kommunerna till internationella modellområden för en hållbar utveckling. Exempel på detta är utvecklingen av kretsloppsanpassning av toaletter och deltagandet i planeringen för ett hållbart vindbruk. Masterskurs inom arkitektur i Mariestad Chalmers Tekniska Högskola har genomfört en masterskurs inom arkitektur i Mariestad. Gärdesparksprojektet med Parkstråk etapp trädgårdsmästeri är slutbesiktigat och överlämnat till verksamheten (Göteborgs universitet) och parkstråk genom Gärdes - parken har anlagts. Energisnål LED-belysning Vid all nyanläggning och utbyte av gatubelysning används energisnål LEDbelysning. Exempel på detta var årets nya julbelysning som invigdes i december. Boende för unga med funktionsnedsättningar I april har IFO startat ett boende för unga med huvudsakligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Boendet fungerar som ett stöd på vägen in i vuxenlivet. Ett arbete har under året påbörjats med att samla verksamheter från IFO:s barn- och ungdomsenhet och barnoch utbildningsförvaltningens elevhälsa. Med samma utgångspunkt pågår också ett arbete att samla kommunens verksamheter som arbetar med stöd till vuxna i försörjnings- och arbetsmarknadsfrågor samt stöd till vuxna med psykiska funktionshinder och beroendeproblematik. För att arbeta mer offensivt med dessa två områden har IFO tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen anställt en projektledare från 1 december. 50 nyanlända har tagit emot 50 nyanlända personer med uppehållstillstånd. Under året har individ och familjeomsorgen förstärkt arbetet med att integrera barnen i samhället och gett stöd till föräldrarna genom att till fälligt anställa en handläggare för detta ändamål. Klockarebolets gruppbostad öppnade under våren Denna gruppbostad har inriktning mot personer med autism. Verksamheten bygger på varje enskild individs funktionsnedsättning, motivation och intresseområde. Verksamheten innefattar både boenden och sysselsättning. Idag bor det tre personer på Klockarebolet. Aurora Chamber Music Festival 2013 inleddes arbetet med Old ox Aurora Chamber Music Festival. Festivalen ska bidra till att bredda kulturutbudet i regionen till gagn för både turism, lokalt näringsliv och kommun - invånarna. Två nya förskolor Två nya förskolor har invigts, Österåsen i januari och Kompassen i augusti.

13 Inledning och struktur 13 Kommunens nya profilfilm Kommunens nya profilfilm, som även den är en del av varumärkesbyggandet, har fått stor uppskattning efter att den under året sänts i TV 4 Skaraborg samt visats på webben och evenemang där kommunen deltagit. För att varumärket Mariestad ska omfatta och ta hänsyn till visionen har informationsenheten genomfört ett projekt där man reviderat kommunens varumärkesplattform. Plattformen antogs av Kommunfullmäktige. Bygga ett hållbart samhälle Under året har avfallsenheten, tillsammans med Gullspångs kommun, när det gäller arbetet med att införa insamling av matavfall påbörjat ett samarbete med biosfärskommunerna Götene och Lidköping. Kommunerna vill hitta former för samarbete inom avfallsområdet och en samsyn på insamlingssystem för matavfall och återvinningsmaterial för att bygga ett hållbart samhälle. Ökad andel närproducerade livsmedel Kostenheten har under 2013 ökat andelen närproducerade livsmedel. Ett projekt med stöd från Leader norra skaraborg och i samverkan med Lokalproducerat i väst har genomförts för att öka lokalproducerat livsmedel i verksam - heterna. I samband med att en ny upphandling av bland annat frukt och grönt gjordes, ökade de lokala leveran - törernas intresse och fler närodlade/närproducerade livsmedel kom in på anbud. Fördjupad översiktsplan En fördjupad översiktsplan för Mariestads tätort antogs, utarbetad med Vision 2030 som grund. Mariestads skolor är bättre än rikssnittet Nationell statistik (SCB/Skolverket) som presenterades under hösten visar att kunskapsresultaten i Mariestads skolor är bättre än rikssnittet. Planer mot diskriminering och kränkande behandling Kvalitetssäkring inom barn- och utbildningsförvaltningen, av verksamheternas planer mot diskriminering och kränkande behandling har genomförts. Samarbete i form av en byggmässa har inletts mellan Göteborg Universitet och Vadsbogymnasiet, bygg- och anläggningsprogrammet.

14 14 2 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen är den text som berättar vad kommunen har gjort under året. Den ska innehålla en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet. I förvaltningsberättelsen ska det finnas upplysningar om förhållanden som inte redovisas i balansräkningen eller resultaträkningen men som ändå är viktiga för bedömningen av kommunens resultat eller ekonomiska situation. I förvaltningsberättelsen beskrivs även andra viktiga händelser som har inträffat under året eller efter dess slut. Här kan man också hitta informtion om kommunens förväntade utveckling, viktiga personalförhållanden och annat som är av betydelse för styrningen och uppföljningen av den kommunala verksamheten. Ekonomisk hållbarhet KOMMUNÄGDA BOLAG Social hållbarhet PERSONALEKONOMISK REDOVISNING VÄLFÄRDSBOKSUT Ekologisk hållbarhet

15 2013 Ekonomisk hållbarhet 2 Förvaltningsberättelse 15 Ekonomisk hållbarhet är en av de tre delarna i hållbar utveckling. För att uppnå en hållbar utveckling måste alla dimensionerna, social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet samspela. Ekonomisk hållbarhet kan likställas med god ekonomisk hushållning. Enligt kommunallagen ska kommunen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Därför ska dagens kommuninvånare själva finansiera sin egen välfärd och inte förbruka vad tidigare generationer tjänat ihop eller skjuta upp betalningen till framtida generationer. För att säkerställa en god ekonomisk hushållning arbetar Mariestads kommun utifrån följande: en ekonomi i balans ett effektivt resursutnyttjande en rättvisande ekonomisk bild en god betalningsberedskap säkerställa framtida pensionsutbetalningar. Omvärlden Vi är en del av vår omvärld. Den internationella ekonomin påverkar vår nationella ekonomi. Utvecklingen i omvärlden har gradvis stärkts under Hur ser då prognosen ut för världsekonomin 2014? På de flesta håll ser förutsättningarna ännu bättre ut inför nästa år men tillväxten internationellt kommer trots det bli ganska svag vilket får till följd att också den svenska exportens utveckling blir relativt dämpad. Världens BNP beräknas växa med 3,7 procent 2014 vilket kan jämföras med 3,0 procent Utsikterna i världen har överlag ljusnat men den nödvändiga offentliga budgetsaneringen i Europa kommer innebära en svag efterfrågeutveckling och fortsätta påverka Sveriges export eftersom dessa länder är Sveriges viktigaste handelspartners. Den svenska ekonomin Den svenska ekonomin har utvecklats fortsatt svagt under hösten Flertalet bedömare tror ändå att tillväxten tar bättre fart Det beror framförallt på att den inhemska efterfrågan såväl investeringarna som hushållens konsumtionsutgifter växer i relativt snabb takt. Även exporten ökar men här väntas tillväxten bli mer begränsad. Läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras gradvis under Nedgången i arbetslösheten beräknas dock bli liten vilket dämpar pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter att understiga 3 procent och inflationen håller sig runt 1 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, det vill säga efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år beräknar Sveriges kommuner och landsting (SKL) att Sveriges BNP växer med 2,6 procent vilket kan jämföras med en tillväxt på 0,9 procent Efter två år med svag tillväxt blir det i år bättre fart i den svenska ekonomin. Sysselsättningen växer och arbetslösheten pressas tillbaka något. Resursutnyttjandet i den svenska ekonomin förblir dock lågt vilket innebär att en betydande potential finns för fortsatt höga tillväxttal under kommande år, förutsatt att utvecklingen i omvärlden pekar rätt. Sammanfattning Ekonomisk hållbarhet Kommunens resultat för 2013 uppgår till 56,5 mnkr. Det är ett överskott på ca 52 mnkr jämfört med det budgeterade resultatet på 3,8 mnkr. I resultatet ingår en jämförelsestörande post för försäkringspremier från AFA för åren 2005 och 2006 på 23 mnkr som nu betalats tillbaks till kommunen. I resultatet ingår också realisationsvinster vid försäljningar på i första hand bostadsrätter på 18 mnkr. Bortser man från den jämförelsestörande posten är överskottetet 14 mnkr. Kommunfullmäktiges två finansiella målsättningar har uppfyllts. Resultatet 2013 har påverkats positivt av varaktiga effekter i form av minskade driftskostnader som resultat av effektiviseringsarbetet i samband med det så kallade åtgärdspaketet. Kommunen har klarat det lagstadgade balanskravet samtliga år Soliditeten (exklusive pensionsskuld) är förbättrad men den ligger fortfarande under genomsnittet för kommunerna i Västra Götalands län. Pensionsförpliktelserna är omfattande och uppgår totalt till 709 mnkr. Kommunen har inte gjort några inbetalningar under de senaste tre åren för att minska pensionsskulden. Nämndernas kontroll och styrning avseende tilldelad budget är god. Fyra nämnder visar ett positivt resultat, en nämnd har ingen avvikelse och två nämnder visar mindre underskott (socialnämnden och miljöoch byggnadsnämnden). Låneskulden har minskat med 22 mnkr trots investeringar på 77 mnkr 2013 tack vare det goda resultatet och god likviditet. Utgångsläget för Mariestads ekonomi är ansträngt trots det mycket goda resultatet Det beror på att statsbidragen minskar och skatteintäktsökningen inte är tillräcklig för att klara ökade verksamhetskostnader och löneökningar. Kommunernas ekonomi Den kommunala sektorn uppvisar ett fortsatt mycket gott resultat Den främsta anledningen är återbetalning av AFA-premier och förbättrade skatteintäkter. Engångsintäkterna innebär precis som 2012 att få kommuner väntas få ett underskott 2013.

16 16 2 Förvaltningsberättelse Skatteunderlaget är fortfarande inte tillbaka på de nivåer som rådde före finanskrisen. Det beror på en lägre sysselsättningsgrad och därmed långsammare löneutveckling. I takt med att läget på arbetsmarknaden förbättras ökar skatteunderlagstillväxten. Trots en relativt gynnsam utveckling på den svenska arbetsmarknaden har arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. De förbättrade konjunkturutsikterna väntas leda till att sysselsättningen ökar i något snabbare takt i år. Arbetslösheten pressas därmed tillbaka och når 7,5 procent i slutet av året. Åren växer skatteunderlaget med omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat framförallt av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. I år och nästa år ökar timlönerna med 2,5 respektive knappt 3 procent för att sedan öka med 4,0 procent år 2017 ett år då den svenska ekonomin återfått konjunkturell balans. Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,5 till 1,9 procent. Utsikter inför framtiden Vad har vi då att vänta de kommande åren? För åren ser tillväxten i omvärlden ut att bli väsentligt starkare än i år. Arbetade timmar ökar rejält och även löneökningstakten tilltar tillsammans med att pensionerna höjs i snabbare takt. Resultatet blir att skatteunderlaget växer men kommunerna saknar inte utmaningar. Ökade behov till följd av befolkningsförändringar, utvecklingen av kostnaderna för funktionshindrade och ekonomiskt bistånd är några väldigt osäkra områden framöver. På längre sikt är situationen svårare då kostnader för pensioner och äldreomsorg ökar snabbare än tillväxten av skatteunderlaget. Det finns all anledning att fortsätta effektivisera verksamheten. Årets resultat Mariestad har 2013 gjort ett rekordresultat. Det ekonomiska resultatet för året blev 56,5 mnkr. Det är ett överskott på 52,7 mnkr jämfört med det budgeterade resultatet 2013 på 3,8 mnkr. Föregående års resultat låg på 36,0 mnkr. I resultatet ingår en jämförelsestörande post för försäkringspremier från AFA för åren 2005 och 2006 på 23,0 mnkr som nu betalas tillbaka till kommunen. Återbetalningen som har skett i samtliga Sveriges kommuner var inte budgeterad vid årets början. I resultatet ingår också realisationsvinster vid försäljningar på i första hand bostadsrätter på 18,0 mnkr. Bortser man från de posterna är överskottet 14 mnkr vilket även det är ett mycket bra resultat. Den största positiva avvikelsen är arbetsgivaravgifter och pensioner på 14,2 mnkr. Även skatteintäkterna har under året genererat 5,6 mnkr mer än budgeterat. Internräntan, skillnaden mellan verksamheternas räntekostnad och den budgeterade intäkten på den centrala finansförvaltningen, ger ett överskott mot budget på 1,4 mnkr. Nämnderna har en positiv samlad budgetavvikelse med 2,7 mnkr. Resultatet 2013 har fått en positiv effekt av det omfattande struktur- och effektiviseringsarbete som påbörjades Bakgrunden är att kommunfullmäktige i november 2011 beslutade om ett åtgärdspaket som ska minska kommunens kostnader med 60 mnkr till För 2013 har åtgärder motsvarande 34 mnkr av budgeterade 40 mnkr genomförts. Till 2014 når vi 40 mnkr i minskade kostnader jämfört med nivån Större poster som inte nås är effekten av minskade investeringar samt Mariehus överskott för bostadsförsörjningsansvar. årets resultat mnkr Kommunen klarar balanskravet 2013 Kommunallagen med det så kallade balanskravet, säger att intäkterna under ett räkenskapsår skall vara större än kostnaderna. Ett eventuellt negativt resultat skall återställas under de tre närmast följande åren. har inget negativt resultat att återställa från föregående år. När avstämning av balanskravet görs ska realisationsvinster/förluster från försäljningar inte räknas in. I Mariestads fall uppgår dessa till 18 mnkr Resultatet i kommunen innebär därmed att balanskravet för 2013 uppnås. Kommunallagen ställer krav på god ekonomisk hushållning. Det innebär att resultatet ska vara positivt över en längre period. måste framöver prioritera att skapa ett långsiktigt sparande för att kunna hantera situationer då det ekonomiska resultatet är otillräckligt. Från 2013 är det möjligt att reservera till eller disponera medel i en resultatutjämningsreserv (RUR). RUR är inte resultatpåverkande utan en del av eget kapital och är ett sätt att, om möjlighet balanskravsutredning 2013 (mnkr) Kf budget Bokslut Årets resultat 8,1* ) 56,5 Reavinster 20,3 Reaförluster 0 Sänkning av diskonteringsränta 0,8 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 8,1 37,0 2 % av skatteintäkter och statsbidrag 22,4 22,5 Möjligt belopp att reservera till RUR enligt kommunens riktlinjer 0 14,5 Soliditet exkl. pensionsförpliktelser 39 % 44 % Soliditet inkl. pensionsförpliktelser 20 % 21 % Skatter och statsbidrag 1 120, ,2 * ) Avser budget innan ombudgeteringar.

17 Förvaltningsberättelse 17 finns, reservera medel för att täcka underskott vid senare tillfällen. Det finns dock vissa restriktioner för de kommuner, som Mariestad, vilka har en negativ soliditet när hänsyn tas till pensionsskulden. Kommunfullmäktige har beslutat att reservera 14,1 mnkr inom det egna kapitalet från resultatet 2012 till en resultatutjämningsreserv (RUR). För 2013 blir beloppet 14,5 mnkr. behållning rur (mnkr) Totalt Belopp mnkr 14,1 14,5 28,6 Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av flera omständigheter. Vissa delar påverkas direkt genom egna kommunala beslut medan andra påverkas av beslut och händelser i omvärlden. Känslighetsanalysen beskriver hur olika händelser har påverkan på vår kommuns ekonomiska situation. känslighetsanalys (Resultateffekt, +/- mnkr) mnkr 1 kr förändring av kommunalskatten 42,2 1 % prisförändring 5,5 1 % löneförändring 8,0 10 mnkr förändrad upplåning 0,3 1 % avgiftsförändring 1,5 1 % förändrad kort ränta 1,3 1 % förändring av generellt statsbidrag 2,2 10 heltidstjänster ( kr/mån inkl PO) 4,3 100 nya invånare 4,6 God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har fattat beslut om två finansiella mål. Kommunen ska ha ett resultat som motsvarar 2,0 % av kommunalskatt och statsbidrag, Soliditeten ska öka. Båda målen har uppnåtts, resultatet motsvarar 3,0 procent när man räknar med den jämförelsestörande posten. Vad gäller mål två är soliditeten 43,7 procent vilket är en klar förbättring jämfört med 39 procent Soliditet betyder andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Kommunen kan i och med måluppfyllelsen anses ha uppnått god ekonomisk hushållning för verksamhetsåret Vi jämför oss med andra kommuner Kommunforskning i Väst (Kfi) har under året presenterat jämförelser mellan kommunerna i Västra Götaland (så kallade finansiella profiler). Resultatet och förhållandet till övriga deltagande kommuner presenteras på hemsidan / Om kommunen / Ekonomi. Mariestad deltar även i Sveriges kommuner och landstings jämförelser Kommuners kvalitet i korthet (Kkik). Resultaten från genomförda undersökningar 2013 presenteras även det på hemsidan. finansiella målsättningar Årets resultat (mnkr) Förändring av eget kapital (%) Verksamhetens nettokostn. inkl. finansnetto jämfört med skatt o statsbidrag (%) Egenfinanseringsgrad av investeringar (%) Fortsatt samarbete med grannkommunerna Samarbetet med grannkommunerna genom de gemensamma nämnderna fortsätter. Mariestad är huvudman för den gemensamma tekniska nämnden för Mariestad, Gullspång och Töreboda. Nämnden startade den 1 jan Mariestad är även huvudman för avfallsnämnden som är gemensam för Mariestad och Gullspång. Den gemensamma IT-nämnden har Töreboda som huvudman och Gullspång ansvarar för den gemensamma lönenämnden. Låg ökning av verksamhetens nettokostnader Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna är ett viktigt nyckeltal för att analysera utvecklingen av kommunens ekonomi. Verksamhetens nettokostnader bör täckas av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Skatteintäkterna ska också räcka till att finansiera det negativa finansnettot. Ökade intäkter Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning har under året ökat med 30 mnkr (2,7 procent). Detta är klart bättre än föregående års ökning på 5,5 mnkr (0,5 procent). Det beror på en bättre skatteunderlagsutveckling i riket. Enligt resultaträkningen är verksamheternas nettokostnader 9 mnkr högre än Ökningstakten på bara 0,8 procent är låg för tredje året i rad vilket är positivt. Den var 1,1 procent både 2011 och I nettokostnadsförändringen ingår reavinster/förluster och nedskrivningar eftersom det anses som löpande poster. Tas dessa bort 2013 hamnar vi på en ökning med 1,8 procent jämfört med 1 procent Verksamhetens intäkter ökar med 16,5 mnkr (3,8 procent) jämfört med 2012 då de minskade med 4,2 mnkr (0,9 procent). Ökningen 2013 beror på försäljning av Humlets bostadsrätter 18 mnkr och övrig markförsäljning 2 mnkr. Försäljning av verksamhet är den största posten och innefattar bland annat försäljningar inom den gemensamma tekniska nämnden.

18 18 2 Förvaltningsberättelse intäktsstruktur (mnkr) Taxor och avgifter Driftbidrag Försäljning av verksamhet och entreprenader Bostads- och lokalhyror Övrigt Summa Låg kostnadsökning Verksamheternas kostnader ökar med 14,5 mnkr (1,0 procent) jämfört med Personalkostnader och sociala avgifter ökar endast med 6 mnkr (0,7 procent) trots att årets löneökning uppgick till 23 mnkr. Detta beror framförallt på pensionsavgångar, att antalet årsarbetare minskat med 9 stycken samt att Tolkförmedlingen nu drivs i annan regi. kostnadsstruktur (mnkr) Löner Övriga personalkostnader (soc.avg och pensioner m.m.) Entreprenader, köp av verksamhet och konsulter Lokal och markhyror och fastighetsservice Bränsle, energi och vatten Förbrukningsmaterial Övriga kostnader Summa Nämndernas budgetavvikelse är låg Nämndernas totala avvikelse mot budget uppgår till +2,7 mnkr eller motsvarande ca 0,2 procent av budgetomslutningen. Detta är en mycket låg siffra och visar på god budgetföljsamhet totalt sett. Motsvarande resultat uppgick 2012 till ett underskott på 1,8 mnkr (0,1 procent). I nämndernas resultat ingår realisationsvinster med 18 mnkr och en direktavskrivning exploatering med 8,5 mnkr. Fem av sju nämnder redovisar överskott eller nollresultat. Kulturnämndens resultat är noll. Kommunstyrelsen redovisar överskott med 10,7 mnkr vilket främst beror på kommunledningskontorets och utvecklingsenhetens överskott med 8,6 mnkr. Anpassning till besparingsuppdraget, vakanser och engångsposter ligger bakom det positiva resultatet för kommunledningskontoret. Den centrala lönepotten fick ett överskott på 2,6 mnkr. Barn- och utbildningsnämnden har ett överskott på 3,2 mnkr. Resultatet beror på att grundskolor, vuxenutbildning, AME och centrala förvaltningsdelen målmedvetet har arbetat för att få överskott som kompenserar för underskott inom den interkommunala ersättningen (IKE). Det har till exempel varit mindre kostnader än förväntat för nyanlända elever, ett bättre resultat på hösterminens IKE för gymnasieskolan, extra statsbidragsintäkter på vuxenutbildningar och icke tillsatta tjänster inom olika delar av förvaltningen. Den med Töreboda och Gullspång gemensamma miljö- och byggnadsnämndens resultat är minus 0,1 mnkr beroende på lägre intäkter under i första hand miljöbalken. Socialnämnden visar ett underskott på 0,9 mkr beroende på försörjningsstödets underskott på 1,9 mkr. En del av detta underskott beror på arbetsmarknadsåtgärder. Individ- och familjeomsorgen visar ett överskott på 0,5 mnkr eftersom kostnader för externa placeringar även under 2013 har minskat. Även flyktingverksamheten visar ett positivt resultat. Vård- och omsorg visar ett överskott på 0,5 mnkr. För att möta de ökade kostnaderna inom hemtjänsten/hemsjukvården har motsvarande besparingar genomförts till exempel genom att stänga en avdelning på äldreboendet Fredslund. Tekniska nämnden visar ett överskott på 1,6 mnkr men då ingår tilldelade men ej använda budgetmedel för rivning av Vänershofshallen på 2,4 mnkr så egentligen visar verksamheten ett underskott på 0,8 mnkr. Även den avgiftsfinansierade verksamheten har ett underskott på 0,8 mnkr. Ökade skatteintäkter Skatteintäkterna uppgår till 894,9 mnkr vilket är en ökning med 23,6 mnkr (2,8 procent) jämfört med Detta är en högre ökningstakt än förra årets 0,2 %. Det beror på det allmänna sysselsättningsläget i Sverige. Jämfört med budget visar skattintäkterna ett överskott på 5,6 mnkr. Skälet var att 2013 års löne- och sysselsättningsutveckling blev betydligt bättre än förväntat. Redovisningsrådets rekommendation om periodisering av skatteintäkterna tillämpas. Det innebär att SKL:s prognos används. Prognosen för slutavräkningen för 2013 är negativ och innebär att 5,8 mnkr (-244 kr/invånare) har dragits ifrån resultaträkningen. Mellanskillnaden mellan prognos och slutligt utfall kommer att belasta 2013 års bokslut. Slutavräkningen för 2012 uppgår till +11,3 mnkr (+475 kr/invånare). Av dessa har 10,7 mnkr bokförts år 2011 och differensen mellan prognos och slutligt utfall, 0,6 mnkr, har tillförts årets resultat. Svagt ökade statsbidrag Jämfört med 2012 ökar Mariestads nettointäkter från utjämningssystemet med 6,1 mnkr till 231,4 mnkr. Detta är en liten ökning jämfört med förra årets ökning på 3,3 mnkr. Intäkten från fastighetsavgiften är i stort sett oförändrad från 2012 och uppgår till 42,2 mnkr. Mariestads bidrag från utjämningssystemet för LSSverksamheten uppgår till 16,8 mnkr, en ökning med 1,4 mnkr jämfört med Den totala ökningen av skatt- och statsbidrag på 30 mnkr räcker till att kompensera för årets löneökningar som uppgick till 23 mnkr, så var inte fallet 2012.

19 Förvaltningsberättelse 19 Finansnettot bättre Redovisat finansnetto för 2013 är en kostnad på 5,0 mnkr. Jämfört med budgeten redovisas ett överskott på 5,3 mnkr. Utfallet innebär en minskad kostnad på 1,0 mnkr jämfört med Minskningen beror dels på att kommunen kunnat finansiera mycket av investeringarna med egna pengar och dels på amortering av lån på grund av god likviditet. Budgeten 2013 var baserad på en nyupplåning på 20 mnkr men utfallet blev att låneskulden istället minskade med 22 mnkr. Den genomsnittliga räntan på de långfristiga lånen är för närvarande 3,2 procent mot 3,3 procent för Kommunen är inte så räntekänslig eftersom endast 17 % av lånen består av lån med rörlig ränta om swapparna på 250 mnkr räknas med. Övriga lån är med fasta räntor och räntorna säkras även med finansinstrumentet swappar. Lägre investeringar Årets nettoutgifter för investeringar uppgår till 77 mnkr vilket är 8 mnkr lägre än förra året. Jämfört med budget redovisas ett överskott på 8 mnkr. Av de totalt cirka 100 olika investeringsprojekten, är det flera som överskridit sina budgetramar och en del som inte haft något utfall under året trots budgetbeslut i kommunfullmäktige. Det pågående arbete med översyn av arbetsprocessen och redovisning av investeringar måste fortsätta. Flera investeringar har gjorts som tillsammans utgör steg mot Vision Marieholmsskolan, 21,1 mnkr Trädgårdsmästeri/plantskola, Gärdesparken, 8,2 mnkr Stockholmsvägen omgestaltning, 5,7 mnkr Mariaskolan ombyggnad etapp ett, 4,3 mnkr Exploatering Sjöstaden, 3,3 mnkr. Minskning av låneskulden Kommunens långfristiga låneskuld uppgick vid årsskiftet till 321 mnkr. De långfristiga skulderna har minskat med 22 mnkr sedan förra årsskiftet. Detta är ett positivt trendbrott då låneskulden ökat årligen de senaste fem åren hade en låg ökning på 8 mnkr men året innan ökade skulderna med 99 mnkr. Borgensåtagandet uppgår till 616 mnkr vilket är oförändrat från föregående år. Det avser till allra största delen borgen till kommunägda bolag, främst Mariehus Fastigheter AB. Ett mindre borgensåtagande finns för ett antal föreningar. låneskuld mnkr Bättre soliditet Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens styrka på lång sikt. Soliditeten är ett mått på hur stor del av våra totala tillgångar vi har kunnat finansiera med egna medel. Den bestäms av två faktorer: resultatutveckling och ökning/minskning av tillgångsmassan. För 2013 uppgår soliditeten till 44 procent. Det är förbättrad mot 39 procent 2011 och var soliditeten bättre; 46 procent. Den negativa trenden, som berodde på nyupplåning på grund av högre investeringsnivå, har därmed brutits. Resultatet för året är ett överskott med 56 mnkr, vilket ökar det egna kapitalet. Tillgångsmassan har under året minskat med 2 mnkr. Anläggningstillgångar har ökat med 21 mnkr och omsättningstillgångar har minskat med 23 mnkr. Eftersom intjänade pensioner före år 1998 inte finns som en skuld i balansräkningen, utan istället som en ansvarsförbindelse, påverkar denna inte soliditeten. Om hänsyn tas till kommunens hela pensionsskuld (inklusive löneskatt) är soliditeten fortfarande negativ (-22 procent). Detta är en försämring jämfört med föregåendeårsvärde på -20 % beroende på den kraftiga ökningen av pensionsskulden. soliditet (%) Soliditet Tillgångsförändring Förändring av eget kapital Soliditet inkl. pensionsskuld före borgensåtagande (mnkr) Borgensåtagande varav till kommunägda företag Koncernens resultat Kommunens resultat pensionsskulden (långfristig) (mnkr) Avsättning för pensioner Pensionsförpliktelser före Total pensionsskuld

20 20 2 Förvaltningsberättelse Ökad pensionsskuld Årets kostnad för pensioner som belastat resultaträkningen är 73,3 mnkr inklusive löneskatt. Minskningen på 7 mnkr från 2012 beror framförallt på att barn- och utbildningsnämnden hade ökade kostnader för ett omställningsprogram Den individuella delen utbetalas enligt de anställdas önskemål. En försäkring för kompletterande ålderspension och efterlevandepension har tidigare tecknats. Pensionsförpliktelserna är omfattande och pensionsskulden uppgår totalt till 709 mnkr. Kommunen har inte gjort några inbetalningar under 2013 för att minska pensionsskulden som har ökat med 66 mnkr från Under året sänktes diskonteringsräntan med 0,75 procent vilket påverkat samtliga kommuner och landstings pensionsskulder. Detta innebar en ökad pensionsskuld för kommunen med 53 mnkr inklusive löneskatt. Ökningen ingår i beloppet Förutom 15 miljoner kr år 2010 har kommunen inte gjort några inbetalningar för att minska pensionsskulden. Framtida förpliktelser För avfallsanläggningen Bångahagen har kommunen dispens från Länsstyrelsen till och med Beräknad kostnad för återställning av deponin är 7,5 mnkr. Avfallsfond 7,8 mnkr täcker kostnaden. Ny beräkning sker årligen och 2013 har ingen förändring på avsättningen gjorts, detta utifrån avfallschefens bedömning. Under 2014 förväntas en sluttäckningsplan bli godkänd vilket gör att prisnivån då får ses över. Kommunfullmäktige har godkänt ett förslag till avsiktförklaring om medfinansiering av E20-utbyggnad genom Västra Götaland. Detta innebär att kommunen kommer satsa minst 48 mnkr framöver om det blir ett ytterligare beslut.

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Krokoms kommun 2008-04-07 Hans Stark Kjell Pettersson Maj-Britt Åkerström Certifierade kommunala revisorer *connectedthinking Innehållsförteckning 1

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Kiruna kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Kommunrevisorerna i Nora kommun har granskat kommunens årsredovisning för år 2014.

Kommunrevisorerna i Nora kommun har granskat kommunens årsredovisning för år 2014. NORA KOMMUN 2015-03-26 Revisorerna Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktige Revisionsrapport över årsredovisning 2014 Kommunrevisorerna i har granskat kommunens årsredovisning för år 2014.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport April 2010 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.3 Bakgrund... 5 2.4 Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

RESULTATRÄKNING. Redovisning Redovisning Avvikelse mot 2005 2006 budget 2006 Belopp i Mkr

RESULTATRÄKNING. Redovisning Redovisning Avvikelse mot 2005 2006 budget 2006 Belopp i Mkr RESULTATRÄKNING Redovisning Redovisning Avvikelse mot 2005 2006 budget 2006 Belopp i Mkr Intäkter...not 1 73,6 83,0 9,4 Kostnader...not 1-261,5-278,8-7,5 Avskrivningar...not 6-10,3-9,0 0,9 Verksamhetens

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter

Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter 2015-03-05 1 (13) Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter Resultaträkning POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Säters kommun. Rapport beträffande granskning av bokslut och årsredovisningen 2014. KPMG AB 19 mars 2015 Antal sidor:13

Säters kommun. Rapport beträffande granskning av bokslut och årsredovisningen 2014. KPMG AB 19 mars 2015 Antal sidor:13 Rapport beträffande granskning av bokslut och KPMG AB 19 mars 2015 Antal sidor:13 Rapport beträffande årsredovisning.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen 1 1.2 Underlag

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer