EFTER BESÖKET. Winter Games
|
|
- Martin Eklund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EFTER BESÖKET Winter Games
2 Uppgifter efter utställningsbesöket De här uppgifterna återkopplar tillbaka till utställningen Wintergames och kopplar den till elevernas vardag. Vid varje uppgift anges målgrupp, men många av uppgifterna kan anpassas även till andra målgrupper. Det är fritt fram för läraren att välja de uppgifter som är lämpligast. Uppgifterna och besöket på utställningen anknyter till följande skolämnen: idrott och hälsa biologi fysik kemi matematik Kör hårt och lycka till!
3 1. Hur mycket is ryms det i vatten? Årskurs 1-9 Mål: Presentera begreppen densitet (täthet) och aggregationstillstånd. Eleverna lär sig att ställa en hypotes och genomföra ett experiment för att studera ett fysikaliskt fenomen. Utrustning för läraren: Ett stort transparent kärl, en bricka, en stor isklump (i kylväska e.d.) Utrustning för eleverna: Penna och papper. Om experimentet genomförs i grupper ska varje grupp ha ett kärl, en bricka och en isklump. Detta är ett kort experiment som åskådliggör densiteten hos vatten och is och kan integreras i en lektion i något lämpligt ämne. Experimentet tar cirka 10 minuter i början av en lektion och 5 minuter i slutet. Nedan är det läraren som leder experimentet, men det kan också genomföras i grupper. Varje grupp ska tänka tillbaka på de vintersporter som vi testade på utställningen Winter Games. Vilken av dem gillade ni mest? Vilken var mest spännande, svårast eller ny för er? För vilka sporter behövs det is och vilka sporter utförs på snö? Vad behövs för isbildning? Vad är snö? Experimentet: Placera det transparenta kärlet på brickan och fyll det till brädden med vatten. Visa upp isklumpen och låt eleverna känna på hur mycket den väger. Fråga sedan vad eleverna tror kommer att hända när du släpper isklumpen ner i kärlet. Vad händer med vattnet? Kommer isklumpen att sjunka till botten eller flyta på ytan? Låt eleverna ställa hypoteser. Var och en skriver ner sin hypotes på ett papper. Du kan också be eleverna att parvis diskutera motiveringen till sina hypoteser. Skriv upp hypoteserna på tavlan/skärmen så Winter is coming!
4 alla kan se dem. Ni kan också rösta på hypoteserna och se vilken som får flest röster. Släpp sedan ner isklumpen i kärlet. Vad hände? (Vattnet svämmar över kanten och isbiten flyter så att en del av den är ovanför vattenytan.) Vilket ämnet har lägre densitet, vattnet eller isen? Fråga eleverna: Vad kommer att hända när isbiten smälter? En del av den finns ovanför vattenytan, så det ser ut som om den inte ryms helt i kärlet. Kommer mer vatten att svämma över? Låt eleverna ställa nya hypoteser och skriv upp dem. Ni kan rösta på hypoteserna och se vilken klassen anser är den mest sannolika. Låt isklumpen ligga kvar i kärlet (fyll vid behov på vatten så att kärlet är fullt) och töm och torka av brickan. I slutet av lektionen kontrollerar ni om vattnet har svämmat över på brickan. (Det har det inte, eftersom vatten har högre densitet och tar därför mindre plats än is.) Diskutera resultatet med eleverna Vad fick ni reda på om densiteten hos vatten och is? Vad händer med havsytan när isbergen smälter? Vad händer när glaciärerna smälter? Trots att en del av isen finns ovanför vattenytan, finns det ändå plats för den i kärlet. Det betyder att när isen smälter till vatten så ökar dess densitet. Fakta: Vatten är det enda ämne man känner till som expanderar när det kyls ner. Hos de flesta ämnen ökar densiteten ju kallare det blir. Värme är rörelse hos molekyler. Ju varmare ett ämne är, desto mer rör sig molekylerna och desto mer plats tar den (jfr. gaser). Att vatten expanderar när det kyls ner beror på dess speciella molekylstruktur. Vatten expanderar när det fryser till is, genom att dess regelbundna kristallgitter tar upp mer plats än en vätska nära fryspunkten, där vätebindningar bildas och bryts hela tiden. Högst densitet har vatten vid +4 C (vid normalt lufttryck). För att vatten och de flesta insjöar ska frysa ska temperaturen vara 0 C eller lägre. Vattnets fryspunkt påverkas av orenheter och kemikalier. Gymma din hjärna för att bli ännu påhittigare!
5 2. Vet du vilken vintersport det handlar om? Årskurs 1-9 Mål: Eleverna får dra sig till minnes vad de har lärt sig om olika vintersporter. Utrustning: Pennor och utskrifter av hopparningsuppgiften för varje elev. Du kan också skriva ut/visa bilder av de olika sportgrenarna. Instruktion: Vad lärde ni er om vintersporter på utställningen Wintergames? Para ihop sportgrenarna med rätt mening/påstående. Årskurs 1-6 Ishockey Backhoppning Curling Konståkning Skidskytte Slalom Bob Vallning Snöbollskastning Freestyle Ett åk tar normalt en minut En gren där man ska vara både snabb och pricksäker Målet är att fånga motståndarlagets flagga Man styr genom att dra i hantlarna och luta sig från sida till sida. Fästzonen är i mitten och glidzonerna i ändarna Tajma avstampet rätt och flyg som en drake Till utrustningen hör kvast och en sko med glidsula av teflon Händernas ställning inverkar på rotationshastigheten En gren där man ska vara vig och ha gott balanssinne Ett lågt skott går i mål
6 Årskurs 4-9 En proffsåkare kan mäta över 70 cm runt lårmus- Curling keln Backhoppning Slalom Ishockey Skidskytte Bob Konståkning Yukigassen Vallning En vintersport som kommer från Japan Förr användes bland annat kåda och tjära I denna fartfyllda sport kommer man upp i hastigheter på 130 km/h Händernas position inverkar på tröghetsmomentet och därigenom också på rotationshastigheten En gren där man gärna ska vara lätt för att kunna flyga som en drake Målet är att komma i mål så snabbt och rätlinjigt som möjligt Pulsen är avgörande för en lyckad prestation Påminner om schack eftersom man försöker förutspå motståndarens drag Störtlopp Utvecklades i Kanada och blev en olympisk sport 1920 Uppgiften kan också utföras så att sportgrenarna och meningarna finns på separata lappar som delas ut till eleverna (en lapp per elev). Om eleverna är fler än tjugo ska du skriva ut uppgiften i dubbletter. Det viktigaste är att idrottsgrenarna och meningarna motsvarar varandra. Om du använder bildkort, ska du ge bilder på sportgrenarna till en del av eleverna. Eleverna går runt i klassen och försöker hitta sitt par, det vill säga den elev som har lappen med motsvarande mening eller sportgren. Om du använder även bilder, bildas grupper på tre elever för varje gren, så att en har namnet på sportgrenen, en har bilden och en har beskrivningen. När alla elever har hittat sitt par eller sin grupp, presenteras sportgrenarna så att paret/gruppen först läser upp tipset och de andra försöker gissa vilken gren det är fråga om.
7 3. Känn din puls Årskurs 1 - gymnasiet Mål: Eleverna lär sig att ta pulsen på sig själva och tar reda på vad som menas med vilo- och arbetspuls samt varför det är bra att ta pulsen. Utrustning: Tidtagarur (mobiltelefon), pennor och papper. I utställningen Wintergames kunde man på stationen om skidskytte pröva på hur hög puls inverkade på pricksäkerheten. Hjärtslagen, med andra ord hjärtats sammandragningar, kan mätas med mätare som registrerar den elektriska aktiviteten i hjärtat. Pulsen känns som tryckvågor i artärerna och man kan själv mäta den på pulsådern på handleden eller halsen. Normalt går hjärtslagen och pulsen hand i hand, däremot finns det en stor skillnad i hur exakt de kan mätas. Ta pulsen Öva parvis på att ta pulsen. Den ena fungerar som tidtagare. Den andra känner efter på handleden (nedanför tummen), i armvecket eller på halsen tills hen hittar ett ställe där pulsen känns. Pulsen känns bäst när man trycker lätt med pek- och långfingret på pulsådern. Observera att man inte bör ta pulsen med tummen, eftersom tummen har en stark egen puls. Börja med vilopulsen. Därför är det bra att lugnt sitta ner och slappna av under mätningen. Den ena eleven tar tid (30 sekunder) och den andra räknar sina pulsslag. Vilopulsen är antalet pulsslag multiplicerat med två. Anteckna vilopulsen och upprepa mätningen så att eleverna byter plats. Ta sedan arbetspulsen. Den elev vars puls ska mätas utför först en fysisk aktivitet i en minut, t.ex.: springer på stället med höga knän gör burpees i 60 sec Hoppas ni lärde er en massa nytt! Instruktion till burpees: 1. Från stående huka dig ned och sätt händerna mot marken. 2. Hoppa bak med fötterna samtidigt som du böjer på armarna. 3. Sträck på armarna och hoppa tillbaka till huksittande. 4. Avsluta med att hoppa upp med armarna sträckta ovanför huvudet.
8 Instruktion från YouTube: Ta pulsen omedelbart efter prestationen och anteckna resultatet. Upprepa mätningen så att eleverna byter plats. Tänk på att pulsen kan variera mycket mellan individer. Hitta fakta Arbeta parvis och leta till exempel på webben efter svar på frågorna nedan. Diskutera sedan svaren tillsammans med hela klassen. Hur hög är normal vilopuls? Hur varierar den med åldern? Eller med konditionen? Hur hög är den normala vilopulsen i din ålder? Hur hög kan arbetspulsen vara? Hur inverkar åldern på arbetspulsen? Varför är det viktigt att ta pulsen? Matematik Räkna ut hur många gånger ditt hjärta slår på en timme. Hur många gånger slår det på ett dygn? På en vecka? En månad? Ett år? Hur många gånger till kommer ditt hjärta slå om du lever till 80 års ålder? Winter is coming!
UPPGIFTER EFTER UTSTÄLLNINGSBESÖKET
UPPGIFTER EFTER UTSTÄLLNINGSBESÖKET De här uppgifterna återkopplar tillbaka till utställningen Vinterspel och länkar den till elevernas vardag. Vid varje uppgift anges målgrupp, men många av uppgifterna
Läs merINFÖR BESÖKET. Winter Games
INFÖR BESÖKET Winter Games Inför besöket till Winter Games Winter Games är en utställning där du och dina elever kan prova på fartfyllda vintersporter och samtidigt lära sig om bland annat sporters historia,
Läs merFÖRHANDSUPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN VINTERSPEL
FÖRHANDSUPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN VINTERSPEL Vinterspel är en utställning där eleverna kan pröva på fartfyllda vintersporter och få lära sig om bland annat olika sporters historia, sin egen prestationsförmåga
Läs merVatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?
Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten
Läs merVad är vatten? Ytspänning
Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna
Läs merTryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14
Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer
Läs merTrycket är beroende av kraft och area
Tryck Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte uppleva
Läs merTräningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador
Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen
Läs merTrycket är beroende av kraft och area
Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte
Läs merANDNINGSÖVNINGAR. OBS! Vid menstruation eller om du är gravid ingen eldandning, inga rotlås.
ANDNINGSÖVNINGAR Andningen är grundläggande i yogan. Det medvetna djupa andetaget är den röda tråden, den centrala komponenten, runt vilken de olika övningarna byggs upp.vi börjar detta pass med två andningstekniker.
Läs merExempel på progression årskurs 1-9 för förmåga 2
Naturvetenskap och teknik Grundskola åk 1-9 Modul: Förmågor, årskurs 1-3 Del 8. Sammanfattning och reflektion Exempel på progression årskurs 1-9 för förmåga 2 Karin Nilsson, Kristina Svensson, Anna Wirstedt,
Läs merMove! -mätinstrument för den fysiska funktionsförmågan
Move! -mätinstrument för den fysiska funktionsförmågan Omständigheter Move-mätningarna görs inomhus i en gymnastiksal Utrymmets längd åtminstone 25 m (för 20 meters skyttellöpningen) En slät väg som är
Läs merENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT
ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen
Läs merNO: KEMI. Årskurs
NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell
Läs merKondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?
Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje
Läs mergrundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne
Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan
Läs merProduktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto
Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............
Läs merKompendium Styrka & Kondition
Kompendium Styrka & Kondition Kunskapsbetyget E åk 9 : Eleven kan sätta upp mål och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna och föra enkla resonemang om hur
Läs meri vårt lag: Är vi: Ödmjuka, engagerade och sprider glädje Träningsvilliga, kämpar och visar rätt attityd Ärliga och respekterar varandra
Är vi: Ödmjuka, engagerade och sprider glädje Träningsvilliga, kämpar och visar rätt attityd Ärliga och respekterar varandra TiLLSAMMANS Är vi STArKA! 1. Vad menar vi? 2. Hur ska vi göra i vårt lag? 3.
Läs merFlexövningar. Upprepa varje övning 10 gånger. Kör igenom hela passet två gånger.
Flexövningar 6 effektiva övningar med fokus på core Hela kroppen sitter ihop i långa muskelkedjor. Genom att tänja ut dem i de här flexflödena kan du som gymmare och löpare vidareutvecklas. Upprepa varje
Läs merFöreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila
Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa
Läs merVad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite
Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på
Läs merHur man gör en laboration
Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs
Läs merLärarinformation (Avancerad laboration)
Lärarinformation (Avancerad laboration) Dykreflexen: Hur påverkas din hjärtfrekvens av dykning? Introduktion: När marina däggdjur dyker så håller de sig under vatten under lång tid. För att göra detta
Läs merPass 1: Styrka och kondition
Pass 1: Styrka och kondition Ett komplett träningspass för hela kroppen som utvecklar både styrka och kondition. Förbered kroppen genom valfri uppvärming i cirka 10 minuter innan du börjar. Utfall Stå
Läs merDraken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012
Draken Bertas Experiment ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Vi har i vårt arbete med experiment i förskolan tagit avstamp i Läroplan för förskolan (Lpfö 98), som i den reviderade upplagan 2010 på
Läs merTrycket är beroende av kraft (tyngd) och area
Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft (tyngd) och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer
Läs merFJÄRILSIM. Namn Hur övningen utförs Syfte. Andning på varje armtag. Simmas ULTRA dvs. 12,5 m sen 12,5 m löst frisim
Tänk på i FJÄRILSIM Vattenläget Bra kick, från core Fånga vatten Som att häva sig upp ur vattnet på kanten Handisättning Nyckelhålsdrag Avsluta taget med en snärt Avslappnad återföring Håll linje Aldrig
Läs merDELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS
DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. 1 Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten
Läs merLuftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3
Luftundersökningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs mer2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?
2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-
Läs merLÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen
LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt
Läs mer6-8 år, Uppvärmning 1- Vroom Vroom racerbil
6-8 år, Uppvärmning 1- Vroom Vroom racerbil Intro 1x8 Vers 1, Det står en nyköpt.. 8x8 Tappa på stället 4x8, Vicka på höfter 4x8 Brygga, Han backar in.. 4x8 Marchera in i ringen 2x8, Marchera ut + peka
Läs merTips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O
Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK. Hej!
Hej! Nedan finns de olika fysikaliska fenomen vi provade och försökte förklara under denna workshop. Har du frågor om någon av delarna så är du välkommen att höra av dig och jag hoppas du har nytta av
Läs merVÄLKOMMEN TILL. Vikarielärares Experimentkalender 2018
VÄLKOMMEN TILL Vikarielärares Experimentkalender 2018 INSTRUKTION TILL ÅRETS JULKALENDER FRÅN VIKARIELÄRARE.SE Till läraren. Hej, vad kul att du hittat hit och vill göra Vikarielärares experimentkalender.
Läs merKondition uthållighet
Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,
Läs merLärarinformation (grundläggande laboration) Hur påverkas din puls av dykning?
Lärarinformation (grundläggande laboration) Hur påverkas din puls av dykning? Vad tror du kommer att hända med din puls när du doppar ditt ansikte under vattnet? Kommer den att öka? Kommer den att minska?
Läs merÄmnesövergripande matematik och naturvetenskap Helsingfors nov 2016
Ämnesövergripande matematik och naturvetenskap Helsingfors nov 2016 Hans Persson, lektor, läromedelsförfattare, hanper@hanper.se Modellexperiment: Experiment och grafer med gula lappar. Tre små raketer
Läs merSå gör du din fysik- och kemiundervisning kreativ och inspirerande Hans Persson, lektor, författare, inspiratör
Så gör du din fysik- och kemiundervisning kreativ och inspirerande Hans Persson, lektor, författare, inspiratör hanper@hanper.se Hur väcker du elevernas intresse för NO-ämnena och hur håller du intresset
Läs merExercise Organizer. Träningsprogram till: Exempel på Bassängövningar. Övning Illustration Utförande & tips
Copyright 2006 Exercise Organizer 1 onsdag 29. november 2006 Exercise Organizer Instruktör: Leg. Kiropraktor Kim Eriksson Träningsprogram till: Exempel på Bassängövningar 1 Armsving Stå med det ena benet
Läs merLea spelar hockey VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS
Sidan 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM?. Hon är ensam tjej i laget. Hon gillar hockey mycket. När Lea kommer ut på isen gör hon mål men sedan blir hon utvisad. Det andra laget leder med ett mål. Kommer
Läs merTrafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet
Trafiksäkerhetsveckan, material för högstadiet Trafiksäkerhetsveckans tema är ouppmärksamhet användning av mobiltelefon (prata, lyssna på musik, spela) att röra sig i grupp att rikta uppmärksamheten på
Läs mer/////// // ///////// / // /
Utvärdering matematikämnet hösten 2010 Dessa grupper är inskrivna: Åk 7 Petra & Malins grupp Åk 8 Malins grupp Åk 9 Petras grupp Åk 7 Jörgens grupp Åk 8 Jonas & Petras grupp Åk 9 Jonas grupp Åk 7 Evas
Läs merBRUKSANVISNING Maskinöversatt
Svensk (SV) BRUKSANVISNING Maskinöversatt IN-7758 Balance Dome Advance, insportline IN-10973 Balance Trainer Dome Big, insportline Bilder endast i illustrations syfte. Innehållet SÄKERHET INSTRUCTIONER...
Läs merSTYRKETRÄNING / Benböj. Steg 1. Assisterad benböj
ÖVNINGSBANK STYRKA STYRKETRÄNING / Benböj Steg 1. Assisterad benböj håll blicken rakt fram. Stolt och rak hållning i ryggen. Stå axelbrett med fötterna vinklade ca 15 utåt. Ha tyngden på hälarna genom
Läs merLIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA
LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA Jag har varit sjuk och vill få hjälp att komma tillbaka till löpningen och en frisk, vältränad kropp. Jag ska springa Lidingö Tjejlopp 10
Läs merVätskors volymökning
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Läs merStyrketräning för hemmabruk inklusive stretch
Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,
Läs merSommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04
Sommartra ning 2016 KFUM THN, Flickor 04 Välj mellan att träna de Fysiska styrkeövningarna eller att Löpträna. Försök att variera. Utför minst 5 grenar på fysikövningarna utöver uppvärmning. Poängräkning
Läs merSimning i läroplanen I SKOLSIMMET TIPS OCH ÖVNINGAR I
TIPS OCH ÖVNINGAR Simning i läroplanen Simning är en av färdigheterna som finns angivna i kursplanen för Idrott och hälsa. I årskurs 1-3 ska simning finnas med i undervisningen. Det ska leda till att eleverna
Läs merFöreningsträdet Individen i centrum. Handledning Aktiva 11 år. Idrottsintresse Självkänsla/självförtroende Tankens kraft
Föreningsträdet Individen i centrum Handledning Aktiva 11 år Idrottsintresse Självkänsla/självförtroende Tankens kraft Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp
Läs merÖvningar och tester. Dessa kan genomföras av medföljande skolpersonal med de elever som av simlärarna bedömts simkunniga.
Övningar och tester Dessa kan genomföras av medföljande skolpersonal med de elever som av simlärarna bedömts simkunniga. Genomförs i samråd med simlärarna. Övningarna på sid 2 genomförs hemma på egna skolan.
Läs merObservationer från Dyrehaven & Bakken
Observationer från Dyrehaven & Bakken Observationer från Dyrehaven Om ni kommer med tåg till Klampenborg station kan ni eventuellt starta med att ta en liten tur förbi skoghuggarträdet. Det står ca. 150
Läs merKapitel 5 Borg RPE skalan Sida 1 av 5
Kapitel 5 Borg RPE skalan Sida 1 av 5 Kapitel 5 Borg RPE skalan Upplevd ansträngning KAPITEL 5 Borg RPE-skalan Intro... 2 Instruktioner till Borg RPE skalan... 3 Central och lokal ansträngning... 5 Kapitel
Läs merAnvänd 2 markeringar med minst 10 meters mellanrum. Mellan dessa 2 kan du göra följande övingar, byt övning vid varje markering.
Använd 2 markeringar med minst 10 meters mellanrum. Mellan dessa 2 kan du göra följande övingar, byt övning vid varje markering. Kullerbyta Var mjuk i kroppen och rund som en boll. Rulla rakt fram och
Läs merBranschriktlinjer för fisk och skaldjurs produkter för den svenska marknaden Version I utgiven den BILAGA 1
MÄTMETODER Förenklad metod för mätning av glasering styckfrysta skalade räkor Metoden ger ej ett exakt resultat, men ger dock en god vägledning om avvikelse förekommer mot Detta behövs för testet av en
Läs merLEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY)
LEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY) t(s) FRITT FALL Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man
Läs mer27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2
Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen
Läs merKreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015
Kreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015 Hans Persson, lärare, läromedelsförfattare, inspiratör hanper@hanper.se Modellexperiment: Experiment och grafer med gula lappar. Tre små burkar med lock
Läs merLgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Jørn Jensen Boken handlar om: Simon och Jakob spelar fotboll. Simon är målvakt. Han tycker att han är bra i mål. Jakob säger att han också är en duktig målvakt. Nu vill de spela match
Läs merUPPVÄRMNINGSPROGRAM 1 - Del 1
UPPVÄRMNINGSPROGRAM 1 - Del 1 ENBENSKNÄBÖJ - DRAKEN Stå på ett ben och håll en boll framför kroppen på raka armar. Starta rörelsen genom att sänka bollen långsamt mot golvet och fäll samtidigt i höften
Läs merVärmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Läs merROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL
GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta
Läs merEn innebandyspelare består av två olika grundpelare. Den ena är fysik som består av styrka, snabbhet, kondition och balans.
1. Innebandyspelaren 1.1 De två grundpelarna hos en innebandyspelare: Fysik Spelsinne En innebandyspelare består av två olika grundpelare. Den ena är fysik som består av styrka, snabbhet, kondition och
Läs merKemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1
Så trodde vi innan experimentet Station 1 X 2 Hypotes 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Så blev resultatet av experimentet Försök att förklara resultatet och utveckla gärna något nytt experiment för att
Läs merAvancerad övning om dykreflexen
Avancerad övning om dykreflexen Hur påverkas din hjärtfrekvens av dykning? När marina däggdjur dyker så håller de sig under vatten under lång tid. För att göra detta måste de hantera syret sparsamt i kroppen.
Läs merTeknik- & balansövningar på vattnet
SKF Resursteam presenterar Övningar från Lekande Kanot Teknik- & balansövningar på vattnet Resetta Bryta sitt eget paddelmönster för att öka möjligheten att pröva nytt. Öka förmågan att ta ut svängarna
Läs merTrycket beror på ytan
Inledning Trycket beror på ytan Du har två föremål med samma massa och balanserar dem på varsin handflata. Det ena föremålet har en mycket smalare stödyta än det andra. Förmodligen känns föremålet med
Läs merKreativ NO Uppsala aug 2016 Hans Persson, lektor, författare, inspiratör
Kreativ NO Uppsala aug 2016 Hans Persson, lektor, författare, inspiratör hanper@hanper.se Hur kan man väcka elevernas intresse för naturvetenskap och hur kan man hålla intresset vid liv? Hinken Ett konstigt
Läs merMål med temat vad är ljud?
Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar
Läs merBiologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Läs merVarför behöver DU träna? Diskutera med din bänkkompis..
Varför behöver DU träna? Diskutera med din bänkkompis.. Varför kan det vara bra att planera sin träning? Diskutera med bänkkompisen Den bästa träningen är den som blir av Så välj en aktivitet/aktiviteter
Läs merTätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
Läs merKom i form med cirkelträning!
Kom i form med cirkelträning! Varsågod - här bjuder vi på ett cirkelpass som är en form av intervallträning. Det är ett effektivt och varierande sätt att träna kondition, spänst och styrka. Tidsintervallen
Läs merSommarträning utomhus Tips på träningspass
Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna
Läs merIdrott och hälsa. Emma Holström Borås
Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera
Läs merUtfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund
Cirkelträning Utfallssteg Tag ett steg framåt med främre knät i 90 graders vinkel, stanna strax ovanför marken med det bakre knät. Tag därefter ett nytt steg med andra benet. Det främre benets knä ska
Läs merVärmelära. Fysik åk 8
Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar
Läs merLinnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna
Läs merFörfattare: Birgitta Ekstrand-Ohlsson från SONDs Träningsprogram. Presentation: Catharina Benzel från Benzelia Hälsa & Inspiration
1 Vattengympa Lätt 2019 Författare: Birgitta Ekstrand-Ohlsson från SONDs Träningsprogram Presentation: Catharina Benzel från Benzelia Hälsa & Inspiration SOND 2019. För eftertryck krävs skriftligt tillstånd.
Läs merProfiler åk 7-9. Valstaskolan
Profiler åk 7-9 Valstaskolan läsåret 2013-2014 Profiler åk 7-9 Inom ramen för Elevens val väljer varje elev en intresseprofil. Profilen ger möjlighet att fördjupa sig i något, som man är särskilt intresserad
Läs merHej idrottslärare i årskurs 7-9.
Hej idrottslärare i årskurs 7-9. Den 21 april kommer Skol DM i Ultimate Frisbee att anordnas på skatås motionsfält i Göteborg. De västsvenska frisbee föreningarna vill därför ta tillfället i akt att bjuda
Läs merLuftundersökningar. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11
Luftundersökningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs merSamtala om NO-texter. Anna-Maija Norberg, presentation av ramarna för projektet Johanna Malinen och Marianne Svensson, presentation av studien
Samtala om NO-texter Anna-Maija Norberg, presentation av ramarna för projektet Johanna Malinen och Marianne Svensson, presentation av studien STLS (Stockholm Teaching & Learning Studies) Ett samarbete
Läs merUtmana din balans. Testa din balans
1 Utmana din balans Testa din balans 1. Stå upp utan stöd. Ha fötterna ihop. Hur länge klarar du att stå så utan att flytta fötterna? Det är bra om du klarar att stå mer än 30 sekunder. 2. För lätt? Gör
Läs merFör professionella KÄNN DIN PULS FÖREBYGG HJÄRNINFARKT
För professionella KÄNN DIN PULS FÖREBYGG HJÄRNINFARKT Känn din puls FÖREBYGG HJÄRNINFARKT Förmaksflimmer, som förekommer allmänt bland äldre människor, är en rytmrubbning som försämrar konditionen och
Läs merRÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.
RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 111 Sal KÅRA, T1 Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn/benämning BFL11 TEN1 Fysik A för tekniskt/naturvetenskapligt
Läs mer3. Välj den sprajt (bild) ni vill ha som fallande objekt, t ex en tårta, Cake. Klicka därefter på OK.
Moment 2: Klonspel Instruktioner för deltagare Idag ska du få lära dig om: Kloner - kopior av samma figur (sprajt) Variabler - ett värde, exempelvis antal poäng Slumptal - slå en tärning för att välja
Läs merStretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke
Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretcha nacke Övning 1 Stå upprätt som på bilden och rulla med huvudet från den ena sidan till den andra och känn hur du stretchar ut nacken. Stretcha
Läs merKemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.
Läs merHälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion
Hälsa, kondition och muskelstyrka - En introduktion Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,
Läs merRödluvorna kommer in bakifrån mellan MRL
Rödluvorna kommer in bakifrån mellan MRL 1 1 steg - steg - fartsteg / armarna pendlar längs med sidorna, på fartsteget förs armarna upp så att motsatt arm är rakt fram och andra armen 90grader till sidan
Läs merBulgarian Bag. Här är ett träningsprogram. med hjälp av en bulgarian bag, sätter fart på både muskler, puls och endorfiner.
Bulgarian Bag Här är ett träningsprogram som, med hjälp av en bulgarian bag, sätter fart på både muskler, puls och endorfiner. Bulgarian Bag Så kör du övningarna:» Gör så många repetitioner som möjligt
Läs merEdutainmentdag på Gröna Lund, Grupp A (Gy)
Edutainmentdag på Gröna Lund, Grupp A (Gy) Fritt Fall Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när
Läs merPasset är framtaget av Lotta Rahm och granskat av sjukgymnast Roy Sandström.
Gymmix Balansboll Att träna med en balansboll är roligt och utmanande. Bollen är ett instabilt underlag som gör att tankarna kan bara vara på ett ställe när du tränar, på bollen och den övningen du gör
Läs merGör så många positioner du har tid eller lust med. I slutet finns några förslag på sekvenser.
Yinyoga hemma I yinyogan sträcker och stimulerar du kroppens djupa vävnader, bindväv, ligament, fascia och leder. Det måste göras på yinvis, försiktigt och under lång tid. Så du håller positionerna länge,
Läs merINFÖR BESÖK PÅ GRÖNA LUND
1. Insane 1. I Insane upplever man som mest en G-kraft på 3,5 G. Hur många kilo skulle en våg visa om man väger 50 kilo i vanliga fall? 2. Under en timme hinner 600 personer åka Insane om alla fyra vagnarna
Läs mer