Muskelns Fysiologi. Skelettmuskeln
|
|
|
- Siv Ek
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Muskelns Fysiologi Skelettmuskeln
2 Strukturella egenheter Enorma multinukleära celler som är tvärstrimmiga (randiga) Tvärstrimmigheten beror på -myofibriller som består av filament
3 Strukturella egenheter Z-band mellan två sarkomerer = en kontraktil enhet A-band = främst aktinfibriller bundna till myosin eller såkallat aktomyosin H-band = endast myosin I-band = främst aktin
4 Finstruktur Tvärstrimmigheten innehåller olika band som byggs upp av filamenten aktin och myosin Strukturella egenheter
5 Tunna Filamenten - aktin F-Actin[ G-Actin monomer 1) F-actin - en polymer av många G-actin monomerer
6 Tjocka filamenten - myosin Lätta kedjor (L1 and L2) Trypsin Cleavage Site Papain Cleavage Site S-1 S-2 COO - COO - tungt Meromyosin lätt Meromyosin Myosin är en dimer av protein inehållande ett globulärt huvud samt helix strängar Globulära myosin huvudet innehåller: 1) en ATPas aktivitet 2) ett aktin bindnings ställe Såkallade lätta kedjor är associerade till huvudet
7 Strukturella egenheter T-tubuli- Extracellulära - plasmamembranens eller Sarkolemmats inbuktningar T-tubuli finns vid Z- linjen
8 Strukturella egenheter Intracellulära endoplasmiska nätverket specialiserat till ett sarkoplasmiskt nätverk SR Ca 2+ joner förvaras i SR lumen
9 Excitation-kontraktions koppling-sr SR innehåller en ATP beroende Ca 2+ pump som fyller upp SR med Ca 2+ joner 2 mol ATP utnyttjas per mol Ca 2+ jon
10 Excitation-kontraktions Depolarisering av sarkolemmat sprider sig till T-tubuli och får till stånd frisättning av Ca 2+ från sarkoplasmatiska retiklet (SR) över sarkomeren koppling
11 Excitation-kontraktions koppling Depolarisering av sarkolemmat sprider sig till T-tubuli och får till stånd frisättning av Ca 2+ från sarkoplasmatiska retiklet (SR) över sarkomeren
12 Excitation-kontraktions koppling Depolarisering av sarkolemmat sprider sig till T-tubuli och får till stånd frisättning av Ca 2+ från sarkoplasmatiska retiklet (SR) över sarkomeren
13 Elektrisk koppling till kontraktion När membranpotentialen minskar till -50 mv utlöses kontraktionen som en knyck om endast en aktionspotential är triggern E/ mv Aktions potential kontraktion
14 Elektrisk koppling till kontraktion Kontraktionen är betydligt långsammare än de elektriska impulserna E/ mv Aktions potential kontraktion
15 Elektrisk koppling till kontraktion delvis för att muskeln är elastisk och tänjs tills aktomyosin har har bildats +40 delvis på grund av latenser i excitationskontraktionskopplingen -100 E/ mv Aktions potential kontraktion
16 Elektrisk koppling till kontraktion ökning i stimuleringsfrekvens För att en långvarig ökning i tensionen skall ske krävs att flera aktionspotentialers effekt summeras Stimulationsfrekvensen har stor betydelse för snabbhet och styrka. Den frekvens som orsakar maximal kraft kallas tetanus
17 Excitation-kontraktions Signalen från T- tubulin sprids in i cellen till SR via den såkallade Triadstrukturen. koppling -Triaden
18 Excitation-kontraktions Signalen från T- tubulin sprids in i cellen till SR via den såkallade Triadstrukturen. Spänningssensorn är ett protein som kallas koppling -Triaden
19 Excitation-kontraktions koppling -Triaden Dihydropyridin-receptorn som representerar sarkolemmats sida av triaden. Detta protein liknar spännings-känsliga jonkanaler Den är sammankopplad med ett SR protein som kallas Ryanodinreceptorn som ären en kanal som frisätter Ca 2+. Kaffein öppnar denna kanal med en tills vidare okänd mekanism Triadin är ett tredje protein som deltar i excitations-kontraktions kopplingen
20 Kontraktionens utlösningsmekanism vad gör Ca 2+? Mekanismen finns i aktinet som är bundet till tropomyosin som binder ihop kontrollenheterna troponin-t som är bundet till tropomyosin troponin-i som hämmar kontraktionen troponin-c som är Ca 2+ sensorn - binder Ca 2+ som frisätts från SR - upplöser troponin-i:s hämmande verkan
21 Mekanismen finns i tunna filamenten F-Actin[ Ett komplex av flera proteiner: Troponin-I Troponin-C Tropomyosin Troponin-T 1) F-actin - en polymer av flera G-actin monomeer 2) Tropomyosin - strängar ligger bundna till aktinet 3) Tn-T: binder tropomyosin 4) Tn-I: Binder aktin & hämmar aktomyosin interaktion 5) Tn-C: binder Kalcium joner
22 Ca 2+ -bundet Troponin C drar åt sig troponin I vilket frigör aktinet som nu kan binda myosinet Aktin Tn-T TM Tn-C Tn-I Myosin Ca 2+
23 Ca 2+ -bundet Troponin C drar åt sig troponin I vilket frigör aktinet som nu kan binda myosinet Aktin Tn-T TM Tn-C Tn-I Myosin Ca 2+
24 Ca 2+ -bundet Troponin C drar åt sig troponin I vilket frigör aktinet som nu kan binda myosinet Aktin Tn-T TM Tn-C Tn-I Myosin Ca 2+
25 Ca 2+ -bundet Troponin C drar åt sig troponin I vilket frigör aktinet som nu kan binda myosinet Aktin Tn-T TM Tn-C Tn-I Ca 2+ Myosin
26 Ca 2+ -bundet Troponin C drar åt sig troponin I vilket frigör aktinet som nu kan binda myosinet Aktin TM Tn-T Tn-I Tn-C Ca 2+ Myosin
27 Ca 2+ -bundet Troponin C drar åt sig troponin I vilket frigör aktinet som nu kan binda myosinet Aktin Tn-T TM Myosin Tn-C Tn-I Ca 2+
28 Kontraktionens mekanism Kontraktionen består molekylärt av en bindning kallad "cross-bridge" mellan myosin och aktin = aktomyosin samt en rörelse av myosin huvudet framåt
29 I fånvaro av Ca 2+ stannar cykeln här) vila ADP+P i Ca 2+ A + M l ADP l P i Hög aktin affinitet * ADP+P i A-M l ADP l P i * ATP A-M ATP låg aktin affinitet P i ATP A-M * Rigor Komplex ADP I frånvaro av ATP stannar cykeln här (rigot mortis)
30 Kontraktionens mekanism vila myosin aktin
31 Kontraktionens mekanism aktomyosin bindning
32 Kontraktionens mekanism myosinet förflyttas framåt
33 Kontraktionens mekanism bindningen lossnar
34 Kontraktionens mekanism ny bindning
35 Kontraktionens mekanism myosinet förflyttas framåt
36 Kontraktionens mekanism bindningen lossnar
37 Kontraktionens mekanism ny bindning
38 Kontraktionens mekanism myosinet förflyttas framåt
39 Kontraktionens energetik Myosin ATP:as hydrolyserar ATP och relaxerar myosinhuvudet Flera metaboliska reaktioner försöker hålla ATP koncentrationen konstant ATP konsumption måste motsvara produktion Vid hög kontraktionshastighet är ATP konsumption stor
40 Kontraktionens energetik I snabba muskler fås energi från glycolys: glykogenolys aktiveras av Ca 2+ via troponin C creatin-fosfat+adp ATP+creatin vid ansträngning ATP+creatin creatin-fosfat +ADP i vila Adenylat kinas 2ADP ATP+AMP
41 Kontraktionens energetik AMP stimulerar glykolysen via fosfo-fruktokinassteget Mera ATP och laktat produceras Laktaten som produceras omvandlas i levern till glucos
42 Kontraktionens energetik AMP stimulerar glykolysen via fosfo-fruktokinassteget Mera ATP och laktat produceras Laktaten som produceras omvandlas i levern till glucos Ca 2+ glycogen + ADP AMP glucose + crea ATP crea P-crea lactate
43 Kontraktionens energetik
44 Kontraktionens mekanik Muskelns prestationsförmåga Kontraktionsstyrkan är beroende av sarkomer längden dvs direkt proportionell med hur många aktomyosinbindningar kan bildas Vid bestämning av muskelns prestationsförmåga mäts ofta den isometriska kontraktionen
45 Muskelkontraktionens mekanik Isometrisk kontraktion = muskelns rörelse hämmad - ändast spänningen (kraften) mäts Tex armbrytning
46 Tänjnings/spänningskurvan Om man tänjer på en muskel och mäter kontraktionskraften/längd får man en kurva som består av muskelns aktiva och passiva egenskaper.
47 Tänjnings/spänningskurvan Den aktiva delen av kurvan fås genom att reducera bort den passiva spänningen som uppkommer då muskeln tänjs.
48 Tänjnings/spänningskurvan Den aktiva tensionskurvan är bågformad så att spänningen är optimal vid en viss fiberlängd Lo som beror på aktin och myosinsegmentens placering i sarkomeren.
49 Tänjnings/spänningskurvan
50 Muskelkontraktionens Isoton kontraktion = muskeln tillåts röra sig men spänningen (kraften) hålls konstant Tex tyngdlyftning, kulstötning mekanik
51 Kontraktions/ hastighets kurvan Kontraktionshastigheten är beroende av den applicerade kraften på muskeln Den maximala hastigheten bestäms av myosin-atpas molekylernas maximala aktivitet kg Man bestämmer kontraktionshastigheten med olika tyngder för att taga reda på muskelns maximala kontraktionshastighet Vmax. Kontraktionshastigheten minskar med ökad mottyngd.
52 Kontraktions/ hastighets Kontraktionshastigheten minskar med ökad mottyngd. Man extrapolerar kurvan till 0 tyngd och får då maximala hastigheten. kurvan
53 Kontraktions/ hastighets kurvan Produkten av spänning och hastighet ger ett mått på muskelns effekt. Effekten är optimal vid en viss mottyngd. optimalt område effekt
54 Kontraktions/ hastighets kurvan Med träning av muskel kan man förskjuta det optimala området mot högre tyngder optimalt område
55 Energetik/mekanik summary Kraften bestäms av aktomyosinbindingar Hastigheten bestäms av ATPasets hastighet
56 Snabba och långsamma muskelfibrer Snabba fibrer kontraherar snabbt och tröttnar snabbt Långsamma fibrer kontraherar långsamt och tröttnar långsamt
57 Snabba och långsamma muskelfibrer
58 Snabba och långsamma muskelfibrer Snabba fibrer är gykolytiska och vita Långsamma fibrer utnyttjar oxidativ fosforylering och respiration samt innehåller syrebindande myoglobin färgen rödbrun
59 Snabba och långsamma muskelfibrer snabba fibrer har specialiserat ATPas av typ IIA och typ IIB långsamma innehåller typ I ATPas
60 Snabba och långsamma muskelfibrer både snabba och långsamma enheter finns i en muskel - normalt 50/50 enheterna enerveras av en nerv kallad motorisk enhet typ I och II fibrer enerveras av olika nerverfibrer
61 Snabba och långsamma muskelfibrer Olika typer av muskefibrer behövs i olika typer av sportgrenar Långsamma i uthållighetsgrenar såsom maraton Snabba tex i sprinterlöpning
62 Musketrötthet? ATP/CrP rigor Kalcium förråd, RyR desensitisering Glykogen Temperatur Vävnadsskada inflammation Laktat- vanligtvis minskar hastigheten före laktacidos sker
63 Muskelsjukdomar Muskeldystrofier Atrofiering av muskel (= muskelvävnaden tynar bort) Myotonier orsakar spasticitet membrandefekt tex genetiska störningar i jonkanaler Paralys genetiska störningar i jonkanaler tex inaktivering av Na+kanaler Myopatier -svaghet, tröttnar snabbt Mitokondriella Myopatier -Mutationer i mitokondriens genom -abnorma mitokondrier -Nedärvs maternalt -kan upstå spontant
64 Diagnostik av genetiska muskelsjukdomar Histologiska färgningar gendefekter olika mätningar av styrka och snabbhet mätningar av elektrisk aktivitet bestämningar av olika metaboliter från blodet Cytochrome C oxidase färgning visar minskning av mitokondrier
Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s ) Dick Delbro. Vt-10
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s. 326-334) Dick Delbro Vt-10 10-8 Hjärtmuskelvävnaden skiljer sig från skelettmuskelvävnad strukturellt-funktionellt Kardiocyter
Muscle Tissue. Skeletal Muscle Cardiac Muscle
Muscle Tissue Skeletal Muscle Cardiac Muscle Smooth Muscle 1 Skelettmuskelceller består av flera celler som smält ihop. Varje cell innehåller därför flera cellkärnor. Efter födelsen bildas inte fler skelettmuskelceller.
MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska
MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska Skelettmuskulatur uppbyggnaden från hel muskelcell ner till kontraktila proteiner tvärstrimmig flerkärnig viljekontrollerad ingen egenaktivitet energiförsörjning:
Varför är Ca 2+ -kanalbockerare selektiva? Effekt på hjärtat men inte på muskelceller
Av: Rikard Björkman Rickard Frithiof Magnus Lundin Roosi Verendel Nyberg Fysiologi B, Karolinska Institutet 2003-03-26 Varför är Ca 2+ -kanalbockerare selektiva? Effekt på hjärtat men inte på muskelceller
Skelettmusklernas uppbyggnad och funktion. Niklas Dahrén
Skelettmusklernas uppbyggnad och funktion Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Fakta om kroppens skele.muskler Skele.musklernas funk2on Muskelcell jämfört med vanlig cell Skele.musklernas
Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid:
Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta A Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Fall 8: Plötslig svaghet i höger arm och ben
Fall 8: Plötslig svaghet i höger arm och ben Veckans mål: Förklara hur muskler fungerar i vila och arbete ur molekylär,cellulär och makroskopisk synvinkel. Beskriv vilka slags muskelceller som finns i
Musklernas uppbyggnad
Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas
Rörelseapparaten. Rörelseapparaten är den del av kroppen som gör att vi kan röra på oss.
Rörelseapparaten { Blå text extra. Grön text frågor. Svart text läs och kunna. } Rörelseapparaten är den del av kroppen som gör att vi kan röra på oss. På laborationstimmen har vi tittat på tvärstrimmiga
Introduktion till kardiovaskulär
Introduktion till kardiovaskulär farmakologi Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Kardiovaskulära systemet Hjärtat opumpfunktion Blodkärlen ostora och lilla kretsloppet Lymfsystemet oretursystem
Stamceller För att få mer kött på benen
Stamceller För att få mer kött på benen Av Nicole Loginger Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi 2013, Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala. Hunger, miljöproblem
Neuronens Fysiologi 1
Neuronens Fysiologi 1 Neuronens elektriska egenskaper Vilopotentialen Aktionspotentialen Jonkanaler Spännigskänsliga och Ligand aktiverade De funktionella molekylära enheterna består av receptorer för
AVSNITT 4. Muskelfysiologi
AVSNITT 4 Muskelfysiologi TYPER AV MUSKLER Musklernas roll är huvudsakligen, som du kanske kan gissa, att skapa rörelse. Utan muskler hade vårt skelett inte kunnat röra på sig. detta är dock en sanning
Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.
Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler
Motorproteiner. Motorproteiners molekylära struktur - Familjen P-loop-NTPas
Motorproteiner Rörelse används i många situationer. Det handlar inte bara om de stora rörelserna som våra muskler utför utan också de små som sker i cellerna vid t.ex. transport och celldelning. Energin
CYTOSKELETT OCH CELLRÖRELSE
CYTOSKELETT OCH CELLRÖRELSE Cytoskelettet ramverk av proteintrådar cellens skelett: håller cellens form cellens muskler: cellrörelser maskineri för intracellulär rörelse: 1 CYTOSKELETTET Nätverk av 3 olika
Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?
Träningslära Styrka Styrka Vad är styrka? Muskelstyrka = förmågan att utveckla kraft eller spänning i en muskel. Maximal eller uthållig. Varför ska jag vara stark? Hålla upp ryggraden och kroppen, minska
Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad
Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida
Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk
Styrketräning Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk Viktiga ord/termer att känna till Set Hur många gånger
Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning
MAXIMALSTYRKA Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft både excentriskt som koncentriskt Vilka faktorer måste tränas för
1. Introduktion. Biopotentialers ursprung
1. Introduktion Kroppens nervsystem utgörs av ett högt specialiserat nätverk som består av en mängd nervceller kopplade till varandra. Nervcellen har den speciella egenskapen att den kan reagera på yttre
Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:
Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns
muskeltrötthet. som återfinns i referenslistan i slutet av artikeln Aktiverad muskelkontraktion Mxiskelns kraftutveckling är slutprodukten
Muskeltrötthet Jan Seger Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Idrottshögskolan, Institutionen för neurovetenskap, Karolinska institutet Kent Sahlin Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap,
Musklernas uppbyggnad
Anatomi musklerna I Musklernas uppbyggnad www.spaacademy.se Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa
Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga
5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!
Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering
Äter jag rätt när jag tränar?
Kostens betydelse för prestation Äter jag rätt när jag tränar? Eva Blomstrand Individens allmänna kostvanor Intag före träning Intag under träning Intag efter träning Åstrandlaboratoriet, Gymnastik- och
6.7 Musklerna ger dig rörelseförmåga
6.7 Musklerna ger dig rörelseförmåga Musklerna gör att vi kan röra oss och styra vår kropp på alla möjliga sätt. Tre olika typer av muskler; skelettmuskler, glatta muskler och hjärtmuskeln. Skelettmuskler
Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering
Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild
Cellens organisation och rörelse I: Mikrofilament, kap 17.
2014-03-20 Cellens organisation och rörelse I: Mikrofilament, kap 17. Åsa Mackenzie, Inst f Neurovetenskap! asa.mackenzie@neuro.uu.se!! nervcell hjärna beteende och sjukdom 1 Denna föreläsning: - Introduktion!
Man behåller ett antal basövningar för att underhålla bålstabiliteten. Detta för att inte tappa basen eftersom all träning är en färskvara.
HEKDEEK KONCEPTET HEKDEEK konceptet är framtaget framför allt för idrotter där tyngdpunkten är på ett ben i taget. De flesta idrotter jobbar med ett ben, en arm i taget, samtidigt är det många diagonala
Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.
Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan
Ögonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka
Ögonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka Fatima Pedrosa-Domellöf Professor i anatomi, docent i oftalmiatrik, ögonläkare Enheten för oftalmiatrik Det finns fler än 600 muskler i kroppen och de används
Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider
Enzymer Farmaceutisk biokemi Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymet CYP11A1, i t ex binjurar, testiklar och äggstockar, omvandlar kolesterol till könshormoner 1 Enzymet
Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium
Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet
Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?
Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än
Glattmuskel laboration
Glattmuskel laboration Introduktion: Syftet med laborationen är att ta reda på hur potenta alfa- antagonisterna Prazosin och Yohimbin är genom att tillsätta stigande koncentration av agonisten noradrenalin
Cellen och biomolekyler
Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera
WORLD ARCHERY Coach s manual
WORLD ARCHERY Coach s manual Intermediate level Modul 15 FYSIOLOGI FÖR BÅGSKYTTE Modul 15 : FYSIOLOGI FÖR BÅGSKYTTE Innehåll I. Inledning...3 II. Hjärt-kärlsystemet... 3 III. Bioenergi... 5 1. Fosfatsystemet...
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad
Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan.
Vad är styrketräning och vad är inte styrketräning? Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan. Belastning
Hannah Svensson Arena Älvhögsborg
Styrka och rörlighet 2016-11-16 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Fysiologi Muskler 3 typer hjärt, glatt, skelettmuskulatur Typ 1 och typ 2 fibrer (Fotboll har en kombinerad) ppvärmning Varför ska jag
Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar
Fysiologi fysiska kvaliteter Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min Mål Grundläggande kunskap om de 5 fysiska grundkvaliteterna, styrka, uthållighet, rörlighet, koordination/motorik och snabbhet Kännedom
Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen
Idrott och Hälsa A-kurs Teori Anatomi Läran om kroppen Anatomi Skelettet Hur många ben har du i din kropp Vilket är det största / minsta Tillväxtzoner Håligheter där benmärgen bildas www.1177.se Anatomi
Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat
Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;
1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)
Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken
Träningsfysiologi. Kolhydrater. Energi. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE
Träningsfysiologi Kolhydrater Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda Transporteras som glukos, tas upp av lever och muskler och lagras som glykogen Glykogen från levern konverteras vid behov
Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration
Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen
ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten
Konditionsträning Korsbryggecykeln ATP Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna
Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.
Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,
Styrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA.
Styrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA. Det finns tre muskeltyper Hjärtmuskulaturhjärtat slår utan att du tänker på det.
Träningsfysiologi. Mellan teori & praktik. (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning)
Träningsfysiologi Mellan teori & praktik (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning) Elittränarutbildningen, Bosön, 2011-05-05 Mikael Mattsson Upplägg Intro Energi Energiprocesser Aerob genomgång
Rörelseapparaten. Rörelseapparaten är den del av kroppen som gör att vi kan röra på oss.
Rörelseapparaten { Blå text extra. Grön text frågor. Svart text läs och kunna. } Rörelseapparaten är den del av kroppen som gör att vi kan röra på oss. På laborationstimmen har vi tittat på tvärstrimmiga
Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten
Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler
Den Anaeroba kapaciteten har betydelse i t.ex. medeldistanslöpning (800 3000 meter) Michalsik & Bangsbo, 2004.
Precis som när man frigör energi via de aeroba systemen, så skiljer man mellan två begrepp vid anaerob energifrigörelse. Dessa två begrepp är anaerob effekt och anaerob kapacitet, och tillsammans så bestämmer
Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer
IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet
Mutation av strukturella proteiner vanlig orsak till ärftlig kardiomyopati
Gunnar Sjöberg, med dr, barnläkare, barnkardiologiska sektionen, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Stockholm (gunnar.sjoberg@cmm.ki.se) Anna Kostareva, kardiolog, Pavlovs medicinska universitet, Sankt Petersburg;
Ord. Dugga Där inte annat anges ger svaret 1 poäng, 0.5 poäng kan utdelas.
1. Vilken specialiserad ytstruktur hittar man på ytepitelceller i tunntarmen och vilken funktion har denna ytstruktur? Vilket dominerande protein innehåller dessa ytstrukturer? 2. Vad menas med merokrin
KARLSTADS UNIVERSITET KEMI
KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola
Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar
1. SNABBHET - betydelsefull faktor bakom många idrottsprestationer
Många av friidrottens grenar, av vilka sprinterlöpning behandlas i senare kapitel, utgör snabbheten den kanske viktigaste egenskapen att utveckla. Ett bra exempel på en klassisk snabbhetsgren är längdhopp
Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4
Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper
Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila
Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Finns det några skillnader i effektutveckling(kraft x hastighet) mellan koncentriskt och excentriskt arbete på olika belastningar om man vilar olika
fysiologi 1 av 3 BAS 9
fysiologi 1 av 3 BAS 9 TRAINERS ACADEMY Väl k o m m e n ti l l Tr a i n e r s Ac a d e m y Materialen i grundkursen och i BAS9 är framtagna för dig som vill fördjupa eller repetera humanbiologisk a ämnen
Samspelet(koordinationen) mellan nervsystemet, de motoriska enheterna och musklens påverkar hur bra stretch-shortening-cykeln fungerar.
Del 4 Vertikalhopp och benböj med olika långa vila på olika belastningar. Vad händer när vi använder stretch-shorterning-cykeln? Den elastiska energi som kommer från den excentriska fasen i stretch-shortening-cykeln
Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot
Intramuskulär koordination (koordination inom en muskel)( antalet samtidigt insatta motoriska enheter i rörelsen början)
SAMMANSTÄLLT AV KENNETH RIGGBERGER Jag har genom åren träffat många aktiva som säger att de vill bli mer explosiva i sin idrott och att de även vill bli snabbare. För mig är all idrott power = kraft x
Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION
Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION FYSIOLOGI/TRÄNINGSLÄRA Vi har fyra fysiska kvaliteter: 1. Uthållighet (Kondition) 2. Styrka 3. Rörlighet 4. Koordination
Lite basalt om enzymer
Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen
Cellens metabolism (ämnesomsättning)
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)
Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?
Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter
c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)
1. Nisse (62) har rökt sedan han var i tonåren, och inte så lite: upp till 20 cigaretter per dag. På sistone har han börjat märka att han blir ansträngd när han är ute och går, och att han har svårt att
BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos
Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p)
Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-5 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1) Redogör för den generella uppbyggnaden av ett cellmembran och beskriv kort funktionen hos de ingående molekylära
När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om:
Numera tränar flera av våra mest framgångsrika travtränare sina hästar belastat, med tryckvagn, i sand eller backe, för att sänka farten och undvika skador. Jag rekommenderar dig att ta del av Marianne
KARLSTADS UNIVERSITET
KARLSTADS UNIVERSITET Avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Tentamen i Molekylär Cellbiologi 7,5 hp (5p) BMGBM0 (BMC210) Datum: 2009-11-21 Tid: 9.00-14.00 Sal: Se anslagstavlan i universitetets huvudentré
Integrerad signaltransduktion
Integrerad signaltransduktion Table of Contents Intercellulär kommunikation... 1 Intracellulär kommunikation... 2 Signaltransduktion... 2 Typer av aktiveringar... 2 Kinaser/fosfataser... 2 GTP/GDP cykel...
Mörningsprocessen i nötkött och en kartläggning av mörningsmetoder i praktiken
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Institutionen för livsmedelsvetenskap Mörningsprocessen i nötkött och en kartläggning av mörningsmetoder i praktiken The
Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)
Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av
Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen
Kapitel Var är vi i kursen???
Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys
Styrketräning - Grundprinciper
Styrketräning - Grundprinciper Kort om mig Utbildning: Idrottsvetenskap Idrottsmedicin Elittränarutbildning Andra utbildningar Uppdrag inom idrotten Baskettränare Fystränare SISU Idrottsutbildarna Väst
Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg
Mitokondriella sjukdomar Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriell sjukdom Definition Oxidativ fosforylering Genetik och ärftlighet Biokemisk utredning av mitokondriefunktion
Användning av kol och energikällor
Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka
Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,
Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 7 Mars 2005 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ bio04) Personnummer... Glöm inte skriva namn och
Kroppens påverkan av fysisk aktivitet
Kroppens påverkan av fysisk aktivitet och vad som påverkar prestationen Kroppen är en komplicerad helhet som måste fungera in i minsta detalj för att vi ska kunna leva ett normalt liv utan sjukdomar. Som
Träningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda
Träningsfysiologi Korsbryggecykeln Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna som ATP Kolhydrater, fett och protein Vilken enegikälla som används beror på tillgång och på arbetets intensitet Kolhydrater
Aminosyranivåer i långsamma och snabba muskelfibrer förändringar under träning och återhämtning
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G - Aminosyranivåer i långsamma och snabba muskelfibrer förändringar under träning och återhämtning Uthållighetsträning och styrketräning påverkar nivån av aminosyror
Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 15 augusti 2002 kl 13-17 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer
Översikt metabolismen
Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln
75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.
75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring
Förändring av muskelfiber typer vid arbete.
2011 Förändring av muskelfiber typer vid arbete. Yannic Jönsson Hästens biologi 2011-05-09 Innehåll Bakgrund... 2 Inledning... 2 Muskels byggnad... 2 Muskelfibrernas benämning och funktion... 4 Träning
Från receptorpotential till aktionspotential
Lukt och smaksinnet Från receptorpotential till aktionspotential Receptorstimuleringen lokal förändring av membranpotentialen (nästan alltid depolarisering) RP sprids passivt (elektrotont) utmed membranen
Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot
METABOLT SCHEMA: Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot uracil. Dessa molekyler är så energirika