Minnesanteckningar från BUiF-internatet den 5-6/11 på Kaptensgården i Falsterbo

Transkript

1 Minnesanteckningar från BUiF-internatet den 5-6/11 på Kaptensgården i Falsterbo 1. Dag 1 Närvarande: Bim, Sven, Jonas A, Anna C, Anna L, Jonas Q, Ove, Ingegerd, Johan D Övergripande organisatoriska frågor: Hitta ett innehåll för framtida seminarier som speglar vad som är på gång och vad som görs på Malmö högskola. Utveckla detta och hitta tydligare profiler som kan generera forskningsansökningar och stärka den områdesövergripande forskningsmiljön. Hur formaliserar vi BUiF? Nätverket bör skärpas till innehållsligt, framför allt vad gäller teman (som i nuläget kan vara för utspritt). Få igång en diskussion om hur vi tänker oss nätverket i framtiden. Det behövs en tydlig struktur och en central organisatorisk tillhörighet samtidigt som nätverket måste få behålla karaktären av en gräsrotsrörelse. BUiF är ett mellanområde eller en allmänning som ingen enskild inblandad part äger utan som existerar mellan de befintliga miljöerna; LUT, Hälsa & Samhälle Odontologi och Kultur & Samhälle. Formera nätverket som ett mellanområde som är av intresse för alla inblandade områden men som äger sig själv och har friheten att agera oberoende genom en styrgrupp med representanter för de olika involverade miljöerna. De olika områdena kunde satsa medel i nätverket för att skapa en gemensam pott som används till seminarier, konferenser, forskning och kurser på avancerad och forskarnivå framför allt. Gbg Universitet och Södertörn arbetar också med liknande frågor i en centrumbildning som knyter flera olika fakulteter till varandra. Dessa är en tänkbar samarbetspartner framöver. På sikt kan man få till stånd en nationell forskarskola där BUiF är en av flera parter. För att stärka miljön kan samtal föras med ex Malmö Stad (kommunen) för att pröva möjligheten till finansiering av doktorandtjänster inom ramarna för BUiF som tematiskt ramverk. Här finns stora gemensamma intressen o projekidéer. Fokusera ett mer begränsat antal teman för att spetsa till miljön och få till stånd både forskarutbildning och kurser. Ha ett färre antal seminarier och istället ordna en profilerande konferens som är skandinavisk, eller rent av internationell, för att placera nätverket på kartan vad gäller barndoms- och ungdomsforskning. Skapa en tydligare identitet för nätverket. Det centrala blir att skapa en forskningsmiljö som är nationellt uppkopplad och i förlängningen även kan fungera internationellt. Att ha ett symposium tillsammans med Gbg och Södertörn till våren där man spånar på tänkbara kurser som samkörs miljöerna emellan. I konferensen kan vi visa upp vad BUiF är. I samtal med Reepalu blir det nationella samarbetet en nyckel där regionen och Malmö lyfts i ett nationellt perspektiv vilket gör miljön säljbar.

2 Dra nytta av RMS (resurscentrum för mångfaldens skola) och det mångfaldsperspektiv som finns där. Detta skulle kunna bli en intressant och viktig inspelspartner. Att låta alla inblandade områden betala gör också att många olika parter kan vara delaktiga och ansvariga på ett mindre toppstyrt sätt. Frågan angående vad grundutbildningarna har att vinna på att engagera sig i miljön väcks. Kan det vara masterutbildning eller forskarutbildningsmöjligheter? Eftersom grundutbildningarna bygger på forskning så sker avkastning till grundutbildningar därmed automatiskt efter hand. Att skapa en bra och kreativ forskningsmiljö som arbetar med några centrala frågeställningar får efterverkningar i grundutbildningen där materialet så småningom kan användas på högskolegemensam basis. Detta är inget forskarutbildningsämne utan en gemensam miljö där flera forskarutbildningsämnen kan få mötas och som kan stärka flera forskarutbildningar och grundutbildningar parallellt. Detta måste lyftas fram för att undvika revirtänkande och för att stärka högskoleövergripande samarbeten. Det blir ett tillägg och ett sammanhang utöver det man redan har och inget som ersätter det man redan har. Alla tjänar på det men ingen äger det. Det är en öppen arena som alla delar av högskolan ska kunna använda sig av och dra nytta av. Poängen är att behålla nätverkskaraktären och bredden samtidigt som det finns spetsar som syns och som märker ut nätverket. Vidare bör vi låta (de färre men mer genomtänkta) aktiviteterna tala och på så vis ge nätverket ett tydligt ansikte. Därmed har nätverket också en möjlighet att bli ett nationellt centrum för barn och ungdomsforskning där tanken om en forskningsallmänning blir en tänkbar ledstjärna. Miljön behöver en institutionell hemvist för att kunna få en organisatorisk position eller bas. Nätverket får ett ansvar när det gäller att synliggöra kunskap om barndom och ungdom i förändring inför den politiska sfären. Kan man knyta nätverket till aktörer som Mana för att eventuellt knyta an till rättighetsbärarna på ett tydligare vis? Allmänningen kommer så småningom att behöva en fysisk hemvist, men var ska den vara? Hemvisten måste till (på längre sikt) för att samordna och sammanföra forskarstudenter och så vidare. Det bör dessutom finnas en liten pott knuten till nätverket där forskare kan söka pengar. Vad gör vi 2010? Behöver vi ett gemensamt policydokument som sammanfattar allmänningens idégods? När man söker medel från de olika områdena kan det vara idé att knyta an till personer med tydlig koppling till miljöerna så att det finns ett mervärde för de enskilda miljöerna eftersom pengarna som miljöerna skjuter till på så vis går tillbaka till dem själva. Återigen, hur kan vi vara tydliga med att förankra till grundutbildningarna? Kan detta formuleras tydligt? Det poängteras att forskarnas positioner stärks genom att vara uppkopplade till nätverket

3 vilket i sin tur ger avkastning till grundutbildningarna. Dessutom går hela universitetsvärlden mot den här formen av nätverksarbete. Hur ser ansökningsmöjligheterna ut? Dessa måste kartläggas. 2. Dag 2: Närvarande: Bim, Anna C., Sven, Jonas Q, Jonas A, Ove, Ingegerd, Johan D. Diskussionspunkt: Resursförstärkning i form av doktorandtjänster behövs så småningom. Fortsätta med seminarier, planera konferenser och kurser. Vi ingår i en nationell trend (tar ett nationellt initiativ) där både Gbg och Södertörn också är med. Barndom och ungdom i förändring är ett Malmöbaserat initiativ som kan prägla den här typen av forskning nationellt. Lyfta fram en tänkbar samverkan med bl.a. centrum för professionsstudier (CPS). Tona ner det institutionella men skriva fram betydelsen för grundutbildningen som nätverket får. Den forskningsbaserade grundutbildningen kräver den här typen av miljöer som kan erbjuda kurser och forskningssamarbeten. Styrgruppen krävs för att de olika parterna ska få ha en representant med inflytande över allmänningen. Det behövs det ett vetenskapligt råd eller en vetenskaplig ledare eller en kombination av ett råd med en företrädargestalt (i alla fall i ett inledningsskede). Ett arbetsutskott eller föreståndare. Någon som ansvarar för informationsspridning och nätverkets ekonomi. Det behövs en handlingsplan för etablerandet av nätverksmiljön för att undvika ad hoc-lösningar. Beslutsärende: Det beslutas att Ove får i uppdrag att sammanställa en skrivelse till rektor för MAH där förslag om nätverkets framtida utveckling som högskoleövergripande samproduktion presenteras. Detta blir första steget för att etablera idén om en allmänning förenat med en organisatorisk sammanhållning som är centralt underställd och inte direkt knuten till någon specifik miljö inom högskolan. Ove skriver fram ett kortare utkast till ett förslag under veckan och skickar ut det till styrgruppen. Där etableras att nätverket inte kommer att bli en profil utan kommer att fungera som högskoleövergripande miljö. Nätverket vill ligga under den centrala organisationen. Fortsatt finansiering och ansökningar: Ett första steg när det gäller budgetplanering skulle kunna innebära att söka pengar för ett nationellt nätverk för att i ett senare skede få till stånd forskarutbildning o.s.v. Nätverkspengar kan man bl.a. söka från Riksbankens Jubileumsfond. Ansökningar kan göras löpande. Tillsammans med Gbg och Södertörn söker vi på tre år till det nationella nätverket. En ansökan bör skrivas så fort som möjligt. Söka pengar till ett symposium till våren och en konferens till hösten och till löpande nätverksträffar.

4 Söka pengar från Riksbankens Jubileumsfond till forskningsinitiering som innefattar bl.a. konferenser och internationella samarbeten och mobilitet. Kan det vara intressant med ett internationellt samarbete med King s College (Childhood and Social Institutions) i Kanada? Ansökningar sker löpande. Maxbelopp finns ej angett. Kan man knyta det internationella samarbetet (ex Kanada) till BUiF? Kan man koppla in andra internationella samarbetspartners, som t.ex. Danmark och USA, i detta? Fyra tänkbara parter i ett internationellt samarbete kring teman som välfärdsstaten och barndomens styrning/reglering (eller välfärdsstaten och inkludering eller barndom, mångfald, inkludering) skulle då kunna vara Sverige, Danmark, Kanada och USA. Kan den ökade dokumentationen (documentality) av barn och ungdomar bilda underlag för ett nätverkssymposium? Söka bidrag till konferenser från Vetenskapsrådet. Kan vi anordna en konferens på temat Barndom och Ungdom i förändring redan till nästa höst (typ i oktober, november)? Kan man tänka sig att stanna vid en nordisk konferens? Detta blir ett viktigt led i marknadsföringen av nätverket både nationellt och internationellt och som en samlad manifestation av nätverkets ansikte i Malmö i samarbete med inbjudna forskare internationellt. Söka konferens- och nätverksbidrag från FAS. Ansökan kan lämnas in löpande. För BUiF aktuella huvudområden inom FAS är Omsorg och sociala relationer och Välfärd och socialförsäkring. På agendan: Nätverksymposium i Malmö i vår 2010 (tillsammans med Gbg och Södertörn); forskningssymposium i New York (våren 2011) finansierat av forskningsinitieringspengar för att få till stånd ett internationellt samarbete; nordisk konferens (2 halvdagar) i oktober/november Två ansvariga för konferensen bör utses; en som ansvarar för barndelen och en för ungdomsdelen. Eventuellt skippa paper-förfaranden för att förenkla arbetsprocessen. Ju färre åtaganden (såsom fria luncher m.m.) desto enklare att arrangera. Två gemensamma huvudtalare och fyra parallella sessioner. Kan det vara styrgruppens gemensamma uppgift att diskutera fram ett underlag för samt anordna en nordisk konferens istället för att lägga huvudansvaret på någon enskild individ? Förändrar detta styrgruppens funktion i grunden? Två tänkbara teman för konferensen; förortsproblematik (ungdom) och barndomens styrning (barndom). Men speglar detta hela nätverket? Kan man lägga samma perspektiv på barndom och ungdom för att bredda ansatsen? Hur ser forskningen på de olika områdena ut? Även temat Välfärdsstaten och reglerad barndom föreslås. Kan välfärdstaten bli en gemensam utgångspunkt för konferensen som då knyter an till både ungdom och barndom? Måste man kanske då problematisera välfärdsstaten som begrepp för att beskriva den föränderlighet som begreppet genomgått under de senaste åren? Föreslagen konferenstitel: Barndom och ungdom i förändring: Välfärdsstat i omvandling. Reglerad barndom, oregerlig ungdom?

5 Den nya (kommande) styrgruppsbildningen hör ihop med centrumbildningen men tills dess gäller den nuvarande styrgruppen. Arbetsfördelning: Ove skriver fram ett förslag till skrivelse till rektor. Ove arbetar fram en ansökan angående nätverkande med Södertörn och Göteborg. Jonas Q håller i forskningsinitieringsansökan med tanke på att han har kontakt med forskarna i Kanada och därmed får företräda internationaliseringen av nätverket. Tidsplan: Vecka 12 tänkbar tidpunkt för symposium i Malmö (tor 25/3) tillsammans med Södertörn och Gbg. (Söka nätverkstöd från Riksbanken, , Ove sköter detta t9illsammans med Ingegerd). Vecka 42 tänkbar tidpunkt för konferens. Tor- fre är lämpliga dagar (21-22 okt). Titel se ovan. Till dess ska det ha ansökts om konferensmedel från VR (3 månader innan) ( Ove o Ingegerd ansvarar för detta) och från FAS (löpande) (Jonas A. ansvarar för detta). Diskussionspunkt: Interreg Ingegerd Går ut på att stärka kommunikationen i öresundsregionen. 7 olika svenska och danska universitet är inkopplade. Vardagsintegration. Interreg 4A. Inget forskningsprojekt. Kan man presentera en idé om ett projekt som knyter an till vardagsintegration inom ramarna för BUiF. Kan detta kopplas till FOU eller kommunen? Kan idén vara att koppla samman forskare som sysslar med vardagsintegration på bägge sidor sundet? Kan mötet I Roskilde (där Jonas A och IMER är involverade) (jan/feb) knytas ihop med nätverket? (Vi tar reda på mer detaljer om detta innan vi går vidare med det) Kommande styrgruppsmöten: 2009 Torsdagen 3/12, kl 12:30 Torsdagen 17/12, kl 13: Torsdagen 4/2, kl 12:00-14:00 (Orkanen C477)

6 Onsdagen 24/3, kl 15:00-17:00 (Orkanen C477) Torsdagen 15/4, kl 15:00-17:00 (Orkanen C477) Torsdagen 20/5, kl 15:00-17:00 (Orkanen C477) Kommande seminarier: (preliminärt, ännu ej fastställt och fler tillkommer) Hittill 3 tänkta tillfällen under våren 2010 Torsdagen 18/2, kl 13:00-15:00. Föreläsare: Carina Listerborn. Torsdagen 15/4, kl 13:00-15:00. Föreläsare: Ove Sernhede. Torsdagen 20/5, kl 13:00-15:00. Föreläsare: Marie Torstensson Levander. För nätverket, Johan