Ärende 20. Svar på motion om plan för kommunal energiförsörjning

Transkript

1 Ärende 20 Svar på motion om plan för kommunal energiförsörjning 244

2 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN SVAR PÅ MOTION OM PLAN FÖR KOMMUNAL ENERGIFÖRSÖRJNING KS/2013/244 Sammanfattning av ärendet Motion har inkommit från Sven Augustsson (S) den 14 mars Motionären yrkar att en energistrategi och energiförsörjningsplan ska tas fram för Höganäs kommun för att skapa en samlad bild av energiförsörjningen och energianvändningen inom kommunen. Vidare skriver motionären att ett väl fungerande och hållbart energisystem är en mycket viktig del i arbetet med att ligga i främsta ledet i klimatfrågor och att kommunen därigenom skall vara attraktiv. I ett yttrande den 18 mars 2014 skriver samhällsbyggnadschefen och miljöchefen att de delar motionärens ståndpunkt att Höganäs kommun behöver ta fram en energiplan. De skriver vidare att det i det miljöprogram som för närvarande håller på att revideras kommer att finnas mål kring de miljömålsområden som kommunen prioriterar, bland annat energi och klimat. Till miljöprogrammet kommer sedan åtgärdsprogram för de olika områdena att tas fram. Enligt tidplanen ska miljöprogrammet antas av kommunfullmäktige i december 2014 och därefter avses en energiplan att tas fram, vilket blir åtgärdsprogrammet inom energi- och klimatområdet. I ett yttrande den 7 maj 2014 skriver miljö- och folkhälsoutskottets ordförande att Höganäs kommun behöver utarbeta en strategi för energiförsörjningsplan för att kunna leva upp till målen i det kommande miljöprogrammet. Miljö- och folkhälsoutskottets ordförande hänvisar till samhällsbyggnadsförvaltningens miljöchef som i sitt yttrande skriver att man planerar att börja med en energiplan så snart man arbetat färdigt miljöprogrammet som ska antas av kommunfullmäktige i december Energiplanen blir då ett åtgärdsprogram för miljöprogrammets mål inom energioch klimatområdet. Slutligen föreslår miljö- och folkhälsoutskottets ordförande att motionen ska bifallas. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens miljö- och folkhälsoutskotts beslut den 13 maj 2014, 13, Miljö- och folkhälsoutskottets ordförandes yttrande, den 7 maj 2014, Samhällsbyggnadsförvaltningen, miljöavdelningen, Yttrande avseende motion om kommunal energiförsörjning den 19 mars 2014, Kommunfullmäktiges beslut den 21 mars 2013, 63, Sven Augustsson (S), Motion om plan för kommunal energiförsörjning, den 14 mars Kommunstyrelsens beslut Miljö- och folkhälsoutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 245

3 YTTRANDE 1 (1) SLUTLIG INSTANS: KOMMUNFULLMÄKTIGE KS/2013/244 YTTRANDE ÖVER MOTION OM PLAN FÖR KOMMUNAL ENERGIFÖRSÖRJNING Sammanfattning av ärendet Sven Augustsson (S) har i en motion inkommen yrkat att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en energistrategi och energiförsörjningsplan för Höganäs kommun. Beslutsunderlag Sven Augustsson (S), Motion om plan för kommunal energiförsörjning, inkommen den 13 mars Samhällsbyggnadsförvaltningen, miljöavdelningen, Yttrande avseende motion om kommunal energiförsörjning, 19 mars Yttrande Som motionären skriver behöver Höganäs kommun, för att kunna leva upp till målen i det kommande miljöprogrammet, utarbeta en strategi för energiförsörjningen inom kommunen. Samhällsbyggnadsförvaltningens miljöchef skriver i sitt yttrande att man planerar att börja med en energiplan så snart man arbetat färdigt miljöprogrammet som ska antas av kommunfullmäktige i december Energiplanen blir då ett åtgärdsprogram för miljöprogrammets mål inom energi- och klimatområdet. Förslag till beslut Miljö- och folkhälsoutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen. Solweig Adam Stjernvall Miljö- och folkhälsoutskottets ordförande HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 246

4 YTTRANDE 1 (1) SLUTLIG INSTANS: Kommunfullmäktige KS/2013/244 YTTRANDE AVSEENDE MOTION OM KOMMUNAL ENERGIFÖRSÖRJNING Sammanfattning av ärendet Motion har inkommit från Sven Augustsson (S) den 14 mars Motionären yrkar att en energistrategi och energiförsörjningsplan ska tas fram för Höganäs kommun. Yttrande Förvaltningen delar motionärens ståndpunkt att Höganäs kommun behöver ta fram en energiplan. Detta för att lyfta energi- och klimatfrågorna i kommunen och för att arbeta med dem på ett mer systematiskt sätt antog Höganäs kommun ett miljöprogram, där energi- och klimatfrågan ingår. Miljöprogrammet håller för närvarande på att revideras. I det reviderade miljöprogrammet kommer det finnas mål kring de miljömålsområden som kommunen prioriterar, bland annat energi och klimat. Till miljöprogrammet kommer sedan åtgärdsprogram för de olika områdena att tas fram. Enligt tidplanen ska miljöprogrammet antas av kommunfullmäktige i december 2014 och därefter avses en energiplan att tas fram, vilket blir åtgärdsprogrammet inom energi- och klimatområdet. Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att att lämna ovanstående yttrande med anledning av motionen en energiplan ska tas fram för Höganäs kommun Kerstin Nilermark Samhällsbyggnadschef Anneli Gille Miljöchef HÖGANÄS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 247

5 248

6 Till kommunfullmäktige i Höganäs MOTION Plan för kommunal energiförsörjning --:-::--~ HÖGANÄS KOMMUN ' KOM'.,'',.. L.::,t,:~: fet l l ::l "Jr /\ 6/ (_o 13/L L-[ L{ :Z ~ ~ j.,.,.~~~ ! l I oktober 2012 antog kommunfullmäktige ett reviderat miljöprogram som kompletterats med ett nytt tillägg. I detta tillägg finns fem utpekade miljöområden som: "ansluter så väl till de nationella som regionala miljömålen, men är i första hand valda med utgångspunkt i viktiga frågeställningar kring miljöpåverkan från kommunal verksamhet i Höganäs kommun". Under punkt 3, Hållbar resurs- och energianvändning är målet att, "Höganäs kommuns verksamheter använder en låg mängd energi. Effektivare energianvändning och förnybara energikällor krävs för att minska växthuseffekten". Inriktningsmål 3: l uttrycker. "Upphandlad el i Höganäs kommuns egna verksamheter bör till 70 procent uppfylla kraven för förnybar energi år 2014". Energi behövs men samtidigt påverkar energianvändningen vårt klimat och vår miljö. Den energi vi använder i kommunen bör produceras här och energikälloma ska vara förnybara. Det behövs en energistrategi och energiförsörjningsplan för att skapa en samlad bild av energiförsörjning och energianvändning inom kommunen. Det finns en bred enighet om att vi skall arbeta för ett hållbart samhälle. Vi vill att Höganäs skall vara en attraktiv kommun, en del i detta är att ligga i främsta ledet i klimatfrågor. Ett väl fungerande och hållbart energisystem är en mycket viktig del i detta. Helsingborg fick en utmärkelse 2009 som "Sveriges bästa miljökommun". De fick utnämningen bl.a. för att staden är energineutral i så mening att tillförseln av förnybar energi från anläggningar inom staden motsvarar den mängd energi som staden använder. Energianvändningen är effektiv och resurssnål. Det kan vara en utmaning för oss. Härmed yrkas att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag Att ta fram en energistrategi och energiförsörjningsplan för Höganäs kommun. Höganäs du~~~ Sven Augustsson k's) 249

7 Ärende 21 Svar på motion om "alla barn ska ha rätt till 30 timmar i förskolan" 250

8 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN KS/2013/349 SVAR PÅ MOTION OM ATT ALLA BARN SKA HA RÄTT TILL 30 TIMMAR I FÖRSKOLAN Sammanfattning av ärendet Lennart Nilsson (S) och Roger Nilsson (S) inkom den 12 april 2013 med en motion avseende att alla barn ska ha rätt till 30 timmar i förskolan. Motionärerna anser att rätten till 30 timmar i förskolan ska gälla alla barn och yrkar att kommunfullmäktige beslutar uppdra åt utbildningsförvaltningen att utreda förutsättningarna för att ge alla barn rätt till 30 timmar i förskolan. Kommunfullmäktige beslutade den 25 april 2013, 79, att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslutade den 21 maj 2014, 96, att remittera motionen till utbildningsnämnden för att bereda nämnden möjlighet att yttra sig före ärendet behandlas av kommunstyrelsen. Utbildningsnämnden beslutade den 13 mars 2014, 11, att anta yttrandet som sitt svar till kommunfullmäktige samt att informera kommunfullmäktige om att de barn som bedöms ha behov av 30 timmar/vecka i förskolan enligt lag är berättigade att få det, oavsett om deras föräldrar arbetar eller ej, är föräldralediga, föräldrarnas sysselsättningsgrad med mera. Kommunstyrelsens ordförande skriver i ett yttrande den 14 april 2014 att utbildningsnämnden i sitt yttrande påpekat att man inte kan begränsa erbjudande till enbart arbetslösa och föräldralediga föräldrar på grund av likabehandlingsprincipen. Vidare skriver kommunstyrelsens ordförande att utbildningsnämnden i sitt yttrande visat på den stora kostnaden ett genomförande av förslaget skulle ge upphov till och att de som bedöms ha behov av 30 timmars förskola i veckan ha rätt att få det. Slutligen gör kommunstyrelsens ordförande i likhet med utbildningsnämnden bedömningen att kostnaden inte ryms inom utbildningsnämnden nuvarande ramar och att nämnden inte prioriterat det varför motionen föreslås avslås Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 20 maj 2014, 76, Kommunstyrelsens ordförande, yttrande den 14 april 2014, Utbildningsnämndens beslut den 13 mars 2014, 11, Utbildningsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 17 februari 2014, Utbildningsförvaltningen, yttrande den 17 februari 2014, Kommunfullmäktiges beslut den 25 april 2013, 79, Lennart Nilsson (S) och Roger Nilsson (S): Motion om att alla barn ska ha rätt till 30 timmar i förskolan, inkommen den 12 april Ytterligare underlag i ärendet Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut den 25 februari 2014, 8, Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 21 maj 2014, 96. forts. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 251

9 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsens beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs

10 253

11 254

12 YTTRANDE 1 (1) SLUTLIG INSTANS: KOMMUNFULLMÄKTIGE KS/2013/349 MOTION ALLA BARN SKA HA RÄTT TILL 30 TIMMAR I FÖRSKOLAN Sammanfattning av ärendet Lennart Nilsson (s) och Roger Nilsson (s) har i en motion inkommen yrkat att kommunfullmäktige beslutar uppdra åt utbildningsförvaltningen att utreda förutsättningarna för att ge alla barn rätt till 30 timmar i förskolan. Yttrande Utbildningsförvaltningen påpekar att man inte kan begränsa ett sådant erbjudande till enbart arbetslösa och föräldralediga föräldrar pga likabehandlingsprincipen utan måste erbjuda alla 30 timmar i förskolan i så fall. Man har också i sitt yttrande visat på den stora kostnad det här skulle medföra. Utbildningsnämnden ställer sig bakom förvaltningens svar och påpekar också att man redan idag har rätt till 30 timmar/vecka om man anses ha behov av det. Eftersom den ökade kostnaden inte ryms inom utbildningsnämndens nuvarande ramar och nämnden inte prioriterat detta anser jag att motionen ska avslås. Förvaltningens förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen Péter Kovács Kommunstyrelsens ordförande HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Höganäs kommunen@hoganas.se 255

13 PROTOKOLLSUTDRAG UTBILDNINGSNÄMNDEN UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde Utbildningsnämnden, Ordförande Pia Möller (M) Justerande Lars Linderot (M) Sekreterare Elisabeth Bonakdar Hashemi Protokollet har justerats den 25 mars 2014 Anslaget på kommunens anslagstavla den 25 mars 2014 HÖGANÄS KOMMUN Höganäs

14 PROTOKOLLSUTDRAG UTBILDNINGSNÄMNDEN UN/2013/ REMISS FRÅN KOMMUNSTYRELSEN: MOTION OM ATT ALLA BARN SKA HA RÄTT TILL 30 TIMMAR I FÖRSKOLAN Sammanfattning av ärendet Socialdemokraterna motionerar om att alla barn vars vårdnadshavare är arbetssökande eller föräldralediga ska ha rätt till 30 timmar per vecka i förskola. Utbildningsförvaltningen har blivit ombedd att utreda frågan. Beslutsunderlag Förvaltningens utredning Svar på motion Alla barn ska ha rätt till 30 timmar i förskola Motion från Socialdemokraterna; Alla barn ska ha rätt till 30 timmar i förskola Beslut AU , 10 Förslag till beslut på sammanträdet Ordföranden föreslår nämnden besluta att anta yttrandet som sitt svar till kommunfullmäktige, samt att informera kommunfullmäktige om att de barn som bedöms ha behov av 30 timmar/vecka i förskolan enligt lag är berättigade att få det, oavsett om deras föräldrar arbetar eller ej, är föräldralediga, föräldrarnas sysselsättningsgrad med mera. Protokollsanteckning från (S): Vi är fullt medvetna om att en satsning på att alla barn ska ges rätt till 30 timmar i veckan skulle innebära en betydande kostnad för kommunen. De resurserna skulle vi gärna i ett första läge använda till att minska barngrupperna i förskolan och i klasserna för de lägre åldrarna samt för att höja lärarkollektivets löner. Det vi däremot saknar i skrivelsen är den pedagogiska betydelsen av att gå i förskola. Vad tycker förskolecheferna? Vad skulle det innebära för attraktiviteten för Höganäs som kommun? Vi välkomnar därför en debatt i kommunfullmäktige när motionen ska behandlas. Nämndens beslut Utbildningsnämnden beslutar att anta yttrandet som sitt svar till kommunfullmäktige, samt att informera kommunfullmäktige om att de barn som bedöms ha behov av 30 timmar/vecka i förskolan enligt lag är berättigade att få det, oavsett om deras föräldrar arbetar eller ej, är föräldralediga, föräldrarnas sysselsättningsgrad med mera. Beslutet ska skickas till Kommunfullmäktige HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 257

15 TJÄNSTESKRIVELSE UTBILDNINGSNÄMNDEN SLUTLIG INSTANS: Kommunfullmäktige UN/2013/118 SVAR PÅ MOTION ALLA BARN SKA HA RÄTT TILL 30 TIMMAR I FÖRSKOLA Sammanfattning av ärendet Socialdemokraterna motionerar om att alla barn vars vårdnadshavare är arbetssökande eller föräldraledig ska ha rätt till 30 h per vecka i förskola. Utbildningsförvaltningen har blivit ombedd att utreda frågan. Beslutsunderlag Förvaltningens utredning Svar på motion Alla barn ska ha rätt till 30 timmar i förskola Ytterligare underlag i ärendet Motion från Socialdemokraterna; Alla barn ska ha rätt till 30 timmar i förskola Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden besluta att anta yttrandet som sitt svar till kommunfullmäktige. Liselotte Herrlin Utbildningschef Åsa Hallenheim Olsson Verksamhetsledare förskola HÖGANÄS KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 258

16 YTTRANDE 1 (2) SLUTLIG INSTANS: Kommunfullmäktige UN/2013/118 SVAR PÅ MOTION ALLA BARN SKA HA RÄTT TILL 30 TIMMAR I FÖRSKOLAN Sammanfattning av ärendet Svar på fråga från Kommunfullmäktige KS/2013/349 Socialdemokraterna motionerar om att alla barn vars vårdnadshavare är arbetssökande eller föräldraledig ska ha rätt till 30 h per vecka i förskola. Kommunfullmäktige uppdrar år utbildningsförvaltningen att utreda förutsättningarna för motionens intentioner. Yttrande Utbildningsförvaltning fördelar idag resurser till alla kommunala och fristående förskolornas verksamhet baserade på antalet inskrivna barn, ålder och aktuell vistelsetid. En utökning av rätt till 30h per vecka i förskola för barn vars vårdnadshavare är arbetslösa eller studerande skulle innebära en omfattande kostnadsökning för förskoleverksamheten då barnen kommer att stanna längre tid på förskolan. En konsekvens av att barnen är mer tid på förskolan är att det behövs mer personal för att kunna ge dessa barn en utökad vistelsetid. Det kommer också att behövas en utökning av lokaler om många barn ökar sin tid. Den kvalitet som förskolans verksamhet står för idag gällande personaltäthet, barngruppers storlekt och sammansättning, lärandemiljöer etc. är väsentlig att bibehålla även om man ska utöka tiden. I januari 2014 finns det i kommunen 167 barn (126 inom kommunal verksamhet och 41 inom fristående verksamhet) som har 15h/vecka i förskolan pga av att vårdnadshavare är arbetssökande eller studerar. I genomsnitt är ett barn på förskolan 32h/vecka. Utökningen av vistelsetid om samtliga berörda vårdnadshavare önskar 30h i veckan, motsvarar utifrån att dagens kvalité i förskolan bibehålls en ökning av 15 årsarbetare (åa). Med dagens kvalité innebär det också som tidigare nämnts att lokaler måste anpassas till de nya förutsättningarna. Volymökningen motsvarar 79 genomsnittsbarn. Lokalmässigt handlar det om minst 4 avdelningar om verksamheten ska kunna erbjuda samma kvalité som idag. Denna personalökning motsvarar en kostnad på 6,7 mnkr. En ny förskola medför en investeringskostad på 22 mnkr och 2 mnkr i hyreskostnader. Sammanlagt blir detta en årlig kostnad som uppgår till 8,7mnkr samt en investeringskostnad om 22 mnkr. Utbildningsförvaltningen anser att om denna reform iscensätts bör utbildningsnämnden även ta hänsyn till alla andra barn vars föräldrar idag har behov av mindre än 30 h/vecka utifrån likabehandlingsprincipen i Kommunallagen och likvärdighetsperspektivet i Skollagen. Likvärdighetsperspektivet beskrivs i Kommunallagen 1991:900, 2 kap 2 enligt nedan: HÖGANÄS KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 259

17 2 2 Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. I Skollagen 2010:800, 1 kap 8-10 kan man läsa: 8 Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag. 9 Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. 10 I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med kommunallag och skollag som stöd anser utbildningsförvaltningen att kommunen även ska erbjuda ovan nämnda vårdnadshavare möjligheten till 30h/vecka för sina barn. Inom kommunal verksamhet är det 255 barn och inom fristående uppskattningsvis 117 barn. Sammanlagt blir det 372 barn. Volymökningen motsvara 149 genomsnittsbarn. Utifrån att nuvarande kvalitet bibehålls som tidigare beskrivits, innebär detta en ökning av personal med 27 åa. Lokalmässig handlar det om minst 7 avdelningar om verksamheten ska kunna erbjuda samma kvalité som idag. Denna personalökning motsvarar en kostnad på 12,3 mnkr. En ny förskola medför en investeringskostad på 38,5 mnkr och 3,5 mnkr i hyreskostnader. Sammanlagt blir detta en årlig kostnad som uppgår till 15,8 mnkr samt en investeringskostnad om 38,5 mnkr En satsning som innebär att alla vårdnadshavare erbjuds att ha sina barn 30h per vecka i förskola kan innebära en kostnadsökning på maximalt 24,5 mnkr. Men där utöver tillkommer en investering för nybyggnation på 60,5 mnkr. Liselotte Herrlin Utbildningschef Åsa Hallenheim Olsson Verksamhetsledare förskola HÖGANÄS KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 260

18 261

19 HÖGANA ~ 1'0\1MUN KQt; ~T 'R ty :2(} l.v 3 Yl Socialdemokraterna i Höganäs Alla barn ska ha rätt till 30 timmar i förskolan En förskola för alla barn med omsorg och lärande på lekens grund är starten på det livslånga lärandet Socialdemokraterna vill utveckla förskolan så att alla barn kan få en pedagogisk och trygg verksamhet oavsett om vårdnadshavaren är arbetssökande eller föräldraledig. I den 2010 reviderade läroplanen för förskolan Lpfö 98 kan utläsas bland annat: "Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på." "Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få föräldrarnas förtroende är viktig, så att vistelse i förskolan blir ett positivt stöd för barn med svårigheter" Vi socialdemokrater anser att rätten till 30 timmar i förskolan ska gälla alla barn. Positiv sideffekt blir också att kommunen stärker sin attraktivitet och lockar fler barnfamiljer till Höganäs, helt enligt kommunens mål! Socialdemokraterna i Höganäs hemställer därför att kommunfullmäktige beslutar uppdra åt utbildningsförvaltningen att utreda förutsättningarna för motionens intentioner. Socialdemokraterna i Höganäs Roger Nilsson 262

20 Ärende 22 Utvärdering avseende gemensam kostorganisation 263

21 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN KS/2013/123 UTVÄRDERING AVSEENDE GEMENSAM KOSTORGANISATION Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 24 november 2011, 141, bland annat att bilda en gemensam kostorganisation under kommunstyrelsens fastighetsförvaltning samt att uppföljning och återrapportering av den nya kostorganisationen ska ske till kommunfullmäktige ett år efter införande. Efter kommunfullmäktiges beslut den 24 november 2011, 141, har ytterligare skolenheter inkorporerats i den gemensamma kostorganisationen. Sedermera beslutade kommunfullmäktige den 21 januari 2013, 24, att uppföljning och återrapportering av den gemensamma kostorganisationen ska ske till kommunfullmäktige före den 30 september Den 17 oktober 2013, 127, beslutade kommunfullmäktige att ytterligare flytta fram utvärderingen genom att utvärderingen av den gemensamma kostorganisationen skulle redovisas till kommunfullmäktige innan utgången av maj 2014 samt att utvärderingen skulle innehålla kompletta analyser med avseende på kostorganisationens ekonomi, organisation samt den av kunderna upplevda kvalitén på måltiderna. Teknik- och fastighetsförvaltningen skriver i en tjänsteskrivelse den 30 april 2014 att kostavdelningen idag ansvarar för samtliga 13 tillagningskök och samtliga 12 mottagningskök i Höganäs kommun. Kostavdelningen har 55 medarbetare och tillagar ca måltider under ett år. Avdelningen anser att varje gäst är viktig och tillagar samt serverar samtliga typer av koster såsom normalkost, specialkost, konsistensanpassad kost och kost utifrån religiösa samt etiska krav och behov. Sedan kommunfullmäktiges beslut 2011 har kostavdelningen utarbetat en måltidsstrategi vars syfte är att skapa ordning, reda, tydlighet och tydliga mål för kostavdelningens arbete och uppgift. Strategin har utarbetats i diskussioner med beställarna. Kostavdelningen strävar också efter en kontinuerlig diskussion med beställarna genom uppföljningsmöten minst 4 gånger per år. Vidare skriver teknik- och fastighetsförvaltningen att personalen inom kostavdelningen har möjlighet att rotera inom avdelningen genom exempelvis att kombinationstjänster skapas där den enskilde arbetar både inom kostavdelningen och på övriga avdelningar/förvaltningar. Teknik- och fastighetsförvaltningen gör bedömningen att det är en vinst att kunna ta ett samlat grepp om kompetensutveckling för personal inom kostavdelningen men även personal inom beställarorganisationerna. I den undersökning som gjorts av Aktivt ledarskap är personalen nöjda med den nya kostorganisationen, man upplever att samhörigheten är större och att man känner alla. Man anser att maten håller väldigt hög kvalité, att det händer mycket och man har en positiv framtidstro. I teknik- och fastighetsförvaltningens tjänsteskrivelse framkommer även att kostavdelningen upplever att valmöjlighet för gästerna är en viktig utvecklingsfråga. Att välja mellan två rätter till lunch samt middag påbörjades under försök hösten 2012 samt våren 2013 vilket nu har blivit permanent. Förvaltningen har även förändrat layouten på menyn och matsedeln presenteras i en app. Kostavdelningen träffar med jämna mellanrum både gästerna samt beställarna. forts. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 264

22 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN Teknik- och fastighetsförvaltningen har genomfört en utförlig genomgång av vilka kostnader som är relaterade till kostverksamheten inom utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Genomgången blev färdigt den 2 april Utöver detta har även en utförlig ekonomisk uppföljning och analys gjorts i samband med bokslutet 2013 och uppföljningen fortlöper under våren Teknik- och fastighetsförvaltningen konstaterar att uppföljningen visar att de överförda medlen för att täcka vikariekostnader från utbildningsförvaltningen inte räcker till för att täcka det behov som verkligheten finns. Vidare konstaterar teknik- och fastighetsförvaltningen att de inte får in de inkomster som utbildningsförvaltningen tidigare fått in av såld personalmat. Teknik- och fastighetsförvaltningen konstaterar även att kostavdelningen inte fick göra några uppräkningar under 2014 i samband med budgetarbetet trots ökade personalkostnader samt ökade kostnader för livsmedel med mera. Förvaltningens samlade bedömning är att detta sammantaget gör att kostavdelningen kommer att få svårt att klara budget för Men förvaltningen gör även den samlade bedömningen att kostnaderna inte ökat i samband med den nya kostorganisationen. Teknik- och fastighetsförvaltningen skriver att förvaltningen redan efter en kort tid ser att det finns samordningsvinster gällande upphandling av kompetensutveckling, livsmedel, reparation och underhåll av storköksmaskiner, mattransporter, rengöringsmedel men för samtidigt bedömningen att samordning av upphandling inom området kan effektiviseras ytterligare. Kommunens kommande miljöprogram kommer att återspeglas i upphandlingsarbetet såsom exempelvis att andelen ekologiska livsmedel ska öka. Framtida livsmedelsupphandling kommer att ske i kommunikation med lokala näringsidkare. I samarbete med utbildningsförvaltningen återstår utvecklingsfrågan om att få ner matsvinnet i skolmatsalar samt om klockslag för lunchens start på dagen. Vidare kommer teknik- och fastighetsförvaltningen genomföra en upphandling av transporter. Slutligen skriver teknik- och fastighetsförvaltningen att förvaltningens genomföra kundnöjdhetsundersökningar visar att kostavdelningen får betyget 7,6/10 av avdelningens beställare. Högsta betyg ges av avdelningens gäster i skolan där 86 % av respondenterna tycker att matsalspersonalen alltid eller oftast är trevlig. Nästhögsta betyg får frågan om maten är tillräckligt varm, där 84 % svarar alltid eller oftast. På delad tredjeplats med 81 % av svaren alltid eller oftast kommer frågorna Är portionerna tillräckligt stora? och Är matsalspersonalen hjälpsamma Gästerna inom äldreomsorgen är enligt undersökningen otroligt nöjda. Maten både smakar bra och ser god ut. Undersökningen visar också att gäster inom LSS gärna vill få mat via skolan istället för äldreomsorgen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 20 maj 2014, 72, Teknik- och fastighetsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 30 april 2014, Aktivt ledarskap, En nulägesanalys av Kostenheten samt NKI slutkund, Kommunfullmäktige den 17 oktober 2013, 127. Ytterligare underlag i ärendet Kommunfullmäktige den 21 januari 2013, 24, Kommunfullmäktige den 24 november 2011, 141. forts. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 265

23 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsens beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att att återrapportering avseende gemensam kostorganisation har avlagts i enlighet med kommunfullmäktiges beslut, lägga återrapporteringen till handlingarna. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 266

24 PROTOKOLLSUTDRAG KS ARBETSUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde KS Arbetsutskott, Ordförande Péter Kovács Justerande Anders Ståhl Sekreterare Niklas Åkerström Protokollet har justerats den 21 maj 2014 Anslaget på kommunens anslagstavla den 21 maj 2014 HÖGANÄS KOMMUN Höganäs

25 PROTOKOLLSUTDRAG KS ARBETSUTSKOTT KS/2013/ UTVÄRDERING AVSEENDE GEMENSAM KOSTORGANISATION Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 24 november 2011, 141, bland annat att bilda en gemensam kostorganisation under kommunstyrelsens fastighetsförvaltning samt att uppföljning och återrapportering av den nya kostorganisationen ska ske till kommunfullmäktige ett år efter införande. Efter kommunfullmäktiges beslut den 24 november 2011, 141, har ytterligare skolenheter inkorporerats i den gemensamma kostorganisationen. Sedermera beslutade kommunfullmäktige den 21 januari 2013, 24, att uppföljning och återrapportering av den gemensamma kostorganisationen ska ske till kommunfullmäktige före den 30 september Den 17 oktober 2013, 127, beslutade kommunfullmäktige att ytterligare flytta fram utvärderingen genom att utvärderingen av den gemensamma kostorganisationen skulle redovisas till kommunfullmäktige innan utgången av maj 2014 samt att utvärderingen skulle innehålla kompletta analyser med avseende på kostorganisationens ekonomi, organisation samt den av kunderna upplevda kvalitén på måltiderna. Teknik- och fastighetsförvaltningen skriver i en tjänsteskrivelse den 30 april 2014 att kostavdelningen idag ansvarar för samtliga 13 tillagningskök och samtliga 12 mottagningskök i Höganäs kommun. Kostavdelningen har 55 medarbetare och tillagar ca måltider under ett år. Avdelningen anser att varje gäst är viktig och tillagar samt serverar samtliga typer av koster såsom normalkost, specialkost, konsistensanpassad kost och kost utifrån religiösa samt etiska krav och behov. Sedan kommunfullmäktiges beslut 2011 har kostavdelningen utarbetat en måltidsstrategi vars syfte är att skapa ordning, reda, tydlighet och tydliga mål för kostavdelningens arbete och uppgift. Strategin har utarbetats i diskussioner med beställarna. Kostavdelningen strävar också efter en kontinuerlig diskussion med beställarna genom uppföljningsmöten minst 4 gånger per år. Vidare skriver teknik- och fastighetsförvaltningen att personalen inom kostavdelningen har möjlighet att rotera inom avdelningen genom exempelvis att kombinationstjänster skapas där den enskilde arbetar både inom kostavdelningen och på övriga avdelningar/förvaltningar. Teknik- och fastighetsförvaltningen gör bedömningen att det är en vinst att kunna ta ett samlat grepp om kompetensutveckling för personal inom kostavdelningen men även personal inom beställarorganisationerna. I den undersökning som gjorts av Aktivt ledarskap är personalen nöjda med den nya kostorganisationen, man upplever att samhörigheten är större och att man känner alla. Man anser att maten håller väldigt hög kvalité, att det händer mycket och man har en positiv framtidstro. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 268

26 PROTOKOLLSUTDRAG KS ARBETSUTSKOTT I teknik- och fastighetsförvaltningens tjänsteskrivelse framkommer även att kostavdelningen upplever att valmöjlighet för gästerna är en viktig utvecklingsfråga. Att välja mellan två rätter till lunch samt middag påbörjades under försök hösten 2012 samt våren 2013 vilket nu har blivit permanent. Förvaltningen har även förändrat layouten på menyn och matsedeln presenteras i en app. Kostavdelningen träffar med jämna mellanrum både gästerna samt beställarna. Teknik- och fastighetsförvaltningen har genomfört en utförlig genomgång av vilka kostnader som är relaterade till kostverksamheten inom utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Genomgången blev färdigt den 2 april Utöver detta har även en utförlig ekonomisk uppföljning och analys gjorts i samband med bokslutet 2013 och uppföljningen fortlöper under våren Teknik- och fastighetsförvaltningen konstaterar att uppföljningen visar att de överförda medlen för att täcka vikariekostnader från utbildningsförvaltningen inte räcker till för att täcka det behov som verkligheten finns. Vidare konstaterar teknik- och fastighetsförvaltningen att de inte får in de inkomster som utbildningsförvaltningen tidigare fått in av såld personalmat. Teknik- och fastighetsförvaltningen konstaterar även att kostavdelningen inte fick göra några uppräkningar under 2014 i samband med budgetarbetet trots ökade personalkostnader samt ökade kostnader för livsmedel med mera. Förvaltningens samlade bedömning är att detta sammantaget gör att kostavdelningen kommer att få svårt att klara budget för Men förvaltningen gör även den samlade bedömningen att kostnaderna inte ökat i samband med den nya kostorganisationen. Teknik- och fastighetsförvaltningen skriver att förvaltningen redan efter en kort tid ser att det finns samordningsvinster gällande upphandling av kompetensutveckling, livsmedel, reparation och underhåll av storköksmaskiner, mattransporter, rengöringsmedel men för samtidigt bedömningen att samordning av upphandling inom området kan effektiviseras ytterligare. Kommunens kommande miljöprogram kommer att återspeglas i upphandlingsarbetet såsom exempelvis att andelen ekologiska livsmedel ska öka. Framtida livsmedelsupphandling kommer att ske i kommunikation med lokala näringsidkare. I samarbete med utbildningsförvaltningen återstår utvecklingsfrågan om att få ner matsvinnet i skolmatsalar samt om klockslag för lunchens start på dagen. Vidare kommer teknik- och fastighetsförvaltningen genomföra en upphandling av transporter. Slutligen skriver teknik- och fastighetsförvaltningen att förvaltningens genomföra kundnöjdhetsundersökningar visar att kostavdelningen får betyget 7,6/10 av avdelningens beställare. Högsta betyg ges av avdelningens gäster i skolan där 86 % av respondenterna tycker att matsalspersonalen alltid eller oftast är trevlig. Nästhögsta betyg får frågan om maten är tillräckligt varm, där 84 % svarar alltid eller oftast. På delad tredjeplats med 81 % av svaren alltid eller oftast kommer frågorna Är portionerna tillräckligt stora? och Är matsalspersonalen hjälpsamma Gästerna inom äldreomsorgen är enligt undersökningen otroligt nöjda. Maten både smakar bra och ser god ut. Undersökningen visar också att gäster inom LSS gärna vill få mat via skolan istället för äldreomsorgen. HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 269

27 PROTOKOLLSUTDRAG KS ARBETSUTSKOTT Beslutsunderlag Teknik- och fastighetsförvaltningen, tjänsteskrivelse den 30 april 2014, Aktivt ledarskap, En nulägesanalys av Kostenheten samt NKI slutkund. Ytterligare underlag i ärendet Kommunfullmäktige den 17 oktober 2013, 127, Kommunfullmäktige den 21 januari 2013, 24, Kommunfullmäktige den 24 november 2011, 141. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att att återrapportering avseende gemensam kostorganisation har avlagts i enlighet med kommunfullmäktiges beslut, lägga återrapporteringen till handlingarna. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 270

28 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: Kommunfullmäktige KS/2013/123 ÅTERRAPPORTERING AVSEENDE GEMENSAM KOSTORGANISATION Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 24 november 2011, 141 att en ny gemensam kostorganisation skulle bildas under kommunstyrelsens Fastighetsförvaltning, numera benämnd Teknik- och fastighetsförvaltningen med start Tornlycke-enheten och förskolor ingick då ej i den planerade kostorganisationen. Dessa gick över i kostavdelningen Teknik- och Fastighetsförvaltningen fick därefter i uppdrag av Kommunfullmäktige den 17 oktober 2013, 127 att återrapportera och utvärdera den nya kostorganisationen. Utvärderingen skulle innehålla kompletta analyser med avseende på kostorganisationens ekonomi, organisation samt den av kunderna upplevda kvalitén på måltiderna. För att följa upp och återrapportera till kommunfullmäktige har företaget Aktivt ledarskap anlitats och genomfört intervjuer med beställarna på Socialförvaltningen, Utbildningsförvaltningen, samt Kommunledningskontoret. Företaget har också intervjuat medarbetarna inom kostavdelningen samt genomfört en kundnöjdhetsundersökning under januari februari Kundnöjdhetsundersökningen har riktat sig till våra gäster, de som äter maten. Två metoder har använts i kundnöjdhetsundersökningen, webbenkät inom skolan och intervjuer inom äldreomsorgen. Webbenkäten har skickats till 971 skolelever, 591 till grundskolan och 380 till gymnasieskolan. 371 respondenter har svarat vilket ger en svarsfrekvens på 43 %. Inom äldreomsorgen och LSS har 26 personer intervjuats. Sammanfattning av resultatet redovisas i bilaga 1 och bilaga 2. Verksamhetsbeskrivning En ny kostchef för den nya organisationen anställdes, Ann-Louise Luttrén. Kostchefen började sitt arbete i Höganäs kommun , vilket i praktiken är startdatum för den nya kostorganisationen. Biträdande kostchef Helene Persson var åter i tjänst från föräldraledighet i september I kostavdelningen ingår idag samtliga tillagningskök inom förskola, grundskola, gymnasieskola, och äldreomsorgen som finns inom Höganäs kommun totalt 13 tillagningskök, 12 mottagningskök, totalt 25 kök. Kostavdelningen har 55 medarbetare och tillagar ca måltider under ett år. Varje gäst är viktig och kostavdelningen tillagar och serverar samtliga typer av koster såsom normalkost, specialkost, konsistensanpassad kost och kost utifrån religiösa och etiska krav och behov. Kostavdelningen följer samtliga nationella lagar och föreskrifter som finns inom området och kvalitetssäkrar detta. Kostavdelningen drivs av en stark och kompetent ledning som tillsammans med personalen inom kostavdelningen styr och leder mot ökad kvalitet, ökad effektivitet, bättre personalutveckling samt ökad livsmedelssäkerhet. HÖGANÄS KOMMUN TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 271

29 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: Kommunfullmäktige KS/2013/123 Måltidsstrategi Ann-Louise Luttrén startade arbetet tillsammans med personalen inom kostavdelningen med syfte att få ett samlat grepp om den offentliga kosten i Höganäs kommun. Detta arbete ledde fram till Måltidsstrategi. Måltidsstrategins syfte är att skapa ordning och redan, skapa tydlighet och tydliga mål för kostavdelningens arbete och uppgift. Skapa tydlighet och klarhet i vad beställarna dvs Utbildningsförvaltning, Socialförvaltning och Personalavdelningen kan kräva och förvänta sig av kostavdelningen. Syftet är dessutom att tydliggöra de krav som finns gällande offentlig kost via skollag, socialtjänstlag, statens livsmedelsverk, livsmedelslagstiftning etc. Måltidsstrategi har arbetats fram i gemensamma diskussioner mellan kostavdelningens personal, tjänstemän från Utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen och Personalavdelningen. Dessa diskussioner och samtal är också en del av det kostråd som beskrivs i förarbeten till ny kostorganisation. Kommunikation med förvaltningar Med våra beställare Utbildnings- Socialförvaltningen och Personalavdelningen sker kontinuerlig kommunikation i form av uppföljningsmöte minst 4 gånger/år. Vid dessa möten diskuteras bla måltidsstrategin, dess innehåll och hur det fungerar i praktiken. Vi har under året som gått arbetat för att skapa en god kommunikation med Miljöavdelningen vilket anses som mycket positivt från både kostavdelningen och miljöavdelningen sida. Detta skapar i sin tur goda förutsättningar för ett stabilt och långsiktigt arbete inom säker mathantering i kostavdelningen. Personal Personalen inom kostavdelningen har möjlighet att kunna rotera inom avdelningen Att skapa kombinationstjänster både inom kostavdelningen och tillsammans med övriga avdelningar och förvaltningar inom kommunen finns redan idag och det är ett arbete som kommer att fortsätta och utvecklas. En stor vinst är att kunna ta ett samlat grepp om kompetensutveckling för personal inom kostavdelningen. Behov av både riktad och kompetensutveckling för hela personalgruppen hanteras professionellt utifrån de behov som finns och behov som kommer framöver. Kostavdelningen är dessutom behjälpliga och anordnar kompetensutveckling för personal inom äldreomsorgen och inom skolan gällande bla livsmedelslagstiftning, dvs säker hantering av livsmedel. I den undersökning som gjorts av Aktivt ledarskap är personalen nöjda med den nya kostorganisationen, man upplever att samhörigheten är större och att man känner alla. Man anser att maten håller väldigt hög kvalité att det händer mycket och man har en positiv framtidstro. Matsedel, valmöjlighet och kommunikation med våra gäster samt beställare Valmöjlighet för våra gäster är en viktig utvecklingsfråga inom kostavdelningens uppdrag. I våra tillagningskök har försök med 2 rätter inom skola och äldreomsorg samt hemvård under hösten 2012 och våren 2013 resulterat i att 2 rätter till lunch/middag dvs gästen kan välja, blivit permanent under hösten 2013 och under våren 2014 Vi har tillsammans med kommunikationsavdelningen tagit fram en ny layout på matsedel. Matsedeln presenteras dessutom via appen AIVOMENU, denna app är gratis vilket gör att föräldrar/anhöriga och hela världen kan se i mobilen eller appen vad som serveras i våra kök/matsalar och när det gäller skolan kan näringsvärdet dessutom ses. Vilket innebär att vi följer skollagen. HÖGANÄS KOMMUN TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 272

30 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: Kommunfullmäktige KS/2013/123 Våra gäster träffar vi med jämna mellanrum för att diskutera matsedel, matsalsmiljö, matsvinn och gemensamma önskemål. Våra beställare träffar vi med jämna mellanrum för att diskutera utveckling och uppföljning av gemensamma frågor kring kosten och dess betydelse. Bifogat finns resultat av kundnöjdhetsundersökning, Beställare bilaga 1 och Gäster bilaga 2 Ekonomi En utförlig genomgång av vilka kostnader som är relaterade till kostverksamheten inom Utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen är gjord. Dessa kostnader är överförda till kostenheten. Genomgången och överföringen av ekonomin blev klar först den 2/ En utförlig ekonomisk uppföljning och analys har gjorts i samband med bokslutet 2013 och pågår under våren Vi kan konstatera att de överförda medlen för att täcka vikariekostnader från Utbildningsförvaltningen inte räcker till för att täcka det behov som verkligheten visar. Vi kan också konstatera att vi inte får in de inkomster som Utbildningsförvaltningen tidigare fått in av såld personalmat. I budget 2014 beslutades att kostavdelningen inte får göra några uppräkningar under 2014 trots ökade personalkostnader samt ökade kostnader för livsmedel mm. Detta sammantaget gör att kostavdelningen kommer att få svårt att klara budget för Vår samlade bedömning är att kostnaderna inte ökat i samband med den nya kostorganisationen. Utvecklingsområden Vi ser redan efter denna korta tid att det finns samordningsvinster gällande upphandling av kompetensutveckling, livsmedel, reparation och underhåll av storköksmaskiner, mattransporter, rengöringsmedel och att samordning av upphandling inom området kan effektiviseras ytterligare. Kommunens framtida Miljöprogram kommer att återspeglas i upphandlingsarbetet såsom exempelvis att andelen ekologiska livsmedel ska öka. Framtida livsmedelsupphandling kommer att ske i kommunikation med lokala näringsidkare. I samarbete med Utbildningsförvaltningen återstår utvecklingsfrågan om att få ner matsvinnet i skolmatsalar, om klockslag för lunchens start på dagen, som enligt Svenska näringsrekommendationer ej ska starta före kl Ett försök med lunch på schemat kommer att genomföras under hösten på en av grundskolorna Transporter är ett område som kostavdelningen kommer att ta ett helhetsgrepp om under hösten 2014 med hjälp av inköpsavdelningen., dvs att vi gör en upphandling av dessa. Beställares synpunkter på den nya kostorganisationen För att få in synpunkter från våra beställare på utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, personalkontoret och kommunfullmäktige har en kundnöjdhetsundersökning genomförts under januari mars 2014 liknande den undersökning som genomförts inom IT avdelningen och Kullabemanning. Sammanfattningsvis konstaterar vi att i kundnöjdhetsundersökningen får kostavdelningen av våra beställare betyget 7,6 av 10 möjliga. Högsta betyg av våra gäster i ges från skolan där 86 % av respondenterna tycker att matsalspersonalen alltid eller oftast är trevlig vilket är det högsta totalbetyget i undersökningen. Nästhögsta betyg får frågan om maten är tillräckligt varm, där 84 % svarar alltid eller oftast. På delad tredjeplats med 81 % av svaren alltid eller oftast kommer frågorna Är portionerna tillräckligt stora? och Är matsalspersonalen hjälpsamma HÖGANÄS KOMMUN TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 273

31 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: Kommunfullmäktige KS/2013/123 Våra gäster inom äldreomsorgen är otroligt nöjda. Maten både smakar bra och ser god ut. Undersökningen visar också att gäster inom LSS gärna vill få mat via skolan istället för äldreomsorgen. Beslutsunderlag Kommunfullmäktige den 24 november 2011, 141 Kommunfullmäktige den 17 oktober 2013, 127 Ytterligare underlag i ärendet Rapporter från Aktivt ledarskap En nulägesanalys av Kostenheten samt NKI slutkund Teknik- och fastighetsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att Teknik- och fastighetsförvaltningen härmed avlagt återrapportering avseende ny kostorganisation. Margareta Engkvist Björkenhall Förvaltningschef Ann-Louise Luttrén Kostchef HÖGANÄS KOMMUN TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Höganäs kommunen@hoganas.se 274

32 Presentation och överlämning - En nulägesanalys av Kostenheten Aktivt Ledarskap Sverige AB 275

33 Områden vi tittat på n Den nya organisationen n Kvalité n Kommunikation n Ekonomi n Kreativitet n Framtidsvision Aktivt Ledarskap Sverige AB 276

34 Metod n Vi har genomfört 15 gruppintervjuer av kvalitativ karaktär. n Tio av dessa har varit med kunder såsom enhetschefer och kostombud från äldreomsorgen samt rektorer och förskolechefer. Fem grupper har bestått av anställda inom kostenheten. n Intervjuerna har tagit ca 1 timme per grupp. n Antalet deltagare i grupperna har varierat från en till tio personer. Sex av de 15 grupperna har haft mer är fem deltagare. n 31 personer har intervjuats från gruppen kunder och 36 personer från gruppen kostenheten. n Totalt har 67 personer intervjuats. 277 Aktivt Ledarskap Sverige AB

35 Vad tycker man om maten? n Utbildning 7,2 n Vård och omsorg 7,8 n Totalt kunder 7,6 n Personal 9,0 n Högsta möjliga betyg är 10 Aktivt Ledarskap Sverige AB 278

36 Kunder Utbildning - Framtidsvision n n n n n n n n n n n Mer ekologisk och närodlad mat. Tänker mest på trångboddheten, både vad gäller mat- och undervisningslokaler. Hoppas på att få bättre förutsättningar i framtiden. Jag vill se tillagningskök på alla förskolor. Inga transfetter, besprutad mat eller kött från Långtbortistan. Jag tror inte det kommer vara en stor förändring, det kommer vara tummen i spåret. Jag vill göra matsalen mer restaurangig. Närproducerat, miljötänk, näringsriktigt. Det ska lukta mat. Matlagningskök på förskolan, så att barnen kan få dofta maten igen. Närodlat. Eget tillagningskök i så stor skola som vi har. Om man pratar vision, man skulle önska att man drog ner på halvfabrikat. Hade helst av allt förbjudit sånt. För mig är det inte någon mat, det är bukfylla. 279 Aktivt Ledarskap Sverige AB

37 Kunder VoO - Framtidsvision n Om 15 år måste vi ha hittat ett sätt att ge bättre mat till de som bor hemma. Det kostar så mycket samhällsekonomiskt att maten är så dålig så man får sjukdomar. n Mer flexibel kost. Man måste se på mat som något viktigt. n Man vill ha fler alternativ på maträtter. n Vårt önskemål är att ha bättre lokaler. Ha egen matsal och kunna skapa arbetsuppgifter där. Ha kostenheten som stöd bara. Att få ännu mer inflytande över sin egen mat, en matsal som drivs lite av brukarna själva. (LSS) n Man måste se måltiden som en helhet framöver och lyfta det till ett annat plan. I en måltid är den sociala samvaron en stor del. 280 Aktivt Ledarskap Sverige AB

38 Personal - Framtidsvision n Jag tycker Ann-Louise är på rätt väg med lokala odlare och miljötänk. n Tror vi har fått in mycket mer närodlat, ekologiskt och krav. n Allt har blivit mycket mer effektivare vad gäller kommunikation och ekonomi, vi får uppdateringar hela tiden. n Om man ser i skolans värld så kommer det kanske bli större krav på oss, medvetenhet om att alla inte har ätit frukost hemma och att vi serverar det. n Jag hoppas att det är kvar med mat i skolan. Föräldrarna kräver alldeles för mycket från skolmaten. n Tror att föräldrarna involverar sig mer i maten och diskuterar det. n Bättre råvaror. Mer närodlat från sin egen kommun Aktivt Ledarskap Sverige AB

39 Slutsatser Kunder Utbildning n n n n n n n n God mat och extra plus för salladsbordet. Man anser att det är viktigt att ha en alternativrätt av något slag. Maten har blivit bättre de senaste 1,5 åren. Man upplever att det finns en vilja att kommunicera. Ibland upplevs personalen som onödigt kort i tonen. Matsvinnet är stort och man känner att man behöver få en ökad förståelse hos eleverna för vad det egentligen kostar. Man saknar prislista från kostenheten och upplever att man inte vet vad man egentligen betalar. Det råder starkt delade meningar om personalens flexibiltet. Man har stort förtroende för den kompetens som den nya organisationen besitter men tror samtidigt att det är en dyrare lösning än tidigare. Från skolans värld pratar man mycket om att man vill ha närodlad mat i framtiden. 282 Aktivt Ledarskap Sverige AB

40 Slutsatser Kunder Vård och Omsorg n n n n n n n n Maten smakar väldigt bra och man upplever den som vällagad. Gästerna är nöjda. LSS vill ha mat från skolan istället då denna menu passar målgruppen bättre. Rörelsehindrade behöver inte energiberikad mat och vill vara som alla andra unga. Skickportioner måste hålla samma mängd och kvalitet. Man upplever en större öppenhet från kökets sida. Det finns en del missnöje kring datasystem och debiteringar. Det är ganska lite svinn inom äldreomsorgen. Man återanvänder det mesta. Man är mycket nöjd med Ann-Louise som chef och tycker att det har hänt mycket. I framtiden ser man maten i hemmet mer som en helhetsupplevelse där den sociala samvaron blir en viktig del. 283 Aktivt Ledarskap Sverige AB

41 Slutsatser Personal n n n n n n n n Man tycker att den mat man lagar håller väldigt hög kvalitet. Det finns en hel del brister i kommunikationen och man anser att det brister främst hos vårdpersonalen. Man anser att matsvinnet i skolan är stort vilket till stor del beror på barnen stressade matsituation och oförmåga att bedöma hur mycket mat de egentligen ska ta. Man anser själva att man är flexibla och innovativa. Man gillar den nya organisationen och den samhörighet man fått. Man känner alla och är mycket nöjda med Ann-Louise. Det händer mycket och det är bra koll på ekonomin. Man anser att det är för mycket möten och att man inte kan välj själv om man vill vara med eller inte. I framtiden tror man att föräldrar kommer att ställa högre krav och ser gärna närodlade råvaror. 284 Aktivt Ledarskap Sverige AB

42 Presentation och överlämning - NKI Slutkund Aktivt Ledarskap Sverige AB 285

43 Metod skolan n n Vi har skickat ut en webenkät till 971 skolelever. Fördelningen är 591 till grundskolan och 380 till gymnasieskolan. Ursprungligt var tanken att det skulle skickas ut 100 enkäter per grundskola. Då två elever från vardera Nyhamnsskolan, Tornlyckeskolan och Lerbergsskolan samt tre elever från Jonstorpsskolan valt att inte deltaga i enkäten minskas antalet respondenter. Nyhamnsskolan har en svarsprocent på 3% vilket gjort att jag valt att bortse från deras svar och därmed minska urvalet från 971 till 873 respondenter. 371 respondenter har svarat vilket ger en svarsfrekvens på 43% vilket är en hög siffra i sammanhanget. Denna typ av enkäter genererar sällan en högre svarsfrekvens än 20%. Aktivt Ledarskap Sverige AB n Bruksskolan 22/100 vilket ger en svarsfrekvens på 22%. n Vikenskolan 68/100 vilket ger en svarsfrekvens på 68%. n Tornlyckeskolan 45/98 vilket ger en svarsfrekvens på 46%. n Nyhamnsskolan 3/98 vilket ger en svarsfrekvens på 3%. n Lerbergsskolan 51/98 vilket ger en svarsfrekvens på 52%. n Jonstorpsskolan 42/97 vilket ger en svarsfrekvens på 43%. n Kullagymnasiet 141/380 vilket ger en svarsfrekvens på 37%. 286

44 Metod äldreomsorg och LSS n Enligt planen skulle det genomföras sju intervjuer med fokusgrupper från äldreomsorgen och LSS. Av dessa skulle fyra vara med representanter från hemvården. Dessvärre kom det inga respondenter till två av intervjuerna vilket gjorde att endast två intervjuer kunde genomföras med grupper från hemvården. n Addi Grini har genomfört ytterligare fyra intervjuer per telefon med boende med hemtjänst som får mat från Nyhamnsgården. n Antalet deltagare i fokusgrupperna har varierat från två till sex personer. n Fyra personer har intervjuats från LSS, tio personer från två äldreboende samt tolv personer från hemvården. n Totalt har 26 personer intervjuats. 287 Aktivt Ledarskap Sverige AB

45 Områden vi tittat på n Matens smak och upplägg n Portionsstorlek och mättnad n Alternativrätten n Miljön där man äter n Personalen i matsalen n Helhetsbetyg Aktivt Ledarskap Sverige AB 288

46 Skolans värld 289 Aktivt Ledarskap Sverige AB

47 Är maten god? Sammanlagt resultat av betygen Alltid eller Ofta för respektive skola: n Bruksskolan 77% n Vikensskolan 51% n Tornlyckeskolan 82% n Lerbergsskolan 63% n Jonstorpsskolan 81% n Kullagymnasiet 72% n Totalt 70% Aktivt Ledarskap Sverige AB 290

48 Är maten varierad? Sammanlagt resultat av betygen Alltid eller Ofta för respektive skola: n Bruksskolan 68% n Vikensskolan 75% n Tornlyckeskolan 71% n Lerbergsskolan 69% n Jonstorpsskolan 71% n Kullagymnasiet 57% n Totalt 66% Aktivt Ledarskap Sverige AB 291

49 Äter du ofta av alternativrätten? Sammanlagt resultat av betygen Alltid eller Ofta för respektive skola: n Bruksskolan 55% n Vikensskolan 81% n Tornlyckeskolan 40% n Lerbergsskolan 27% n Jonstorpsskolan 69% n Kullagymnasiet 41% n Totalt 51% Aktivt Ledarskap Sverige AB 292

50 Tycker du om att äta där du äter? Sammanlagt resultat av betygen Alltid eller Ofta för respektive skola: n Bruksskolan 77% n Vikensskolan 78% n Tornlyckeskolan 80% n Lerbergsskolan 75% n Jonstorpsskolan 90% n Kullagymnasiet 83% n Totalt 81% Aktivt Ledarskap Sverige AB 293

51 Är personalen i matsalen hjälpsamma? Sammanlagt resultat av betygen Alltid eller Ofta för respektive skola: n Bruksskolan 62% n Vikensskolan 69% n Tornlyckeskolan 89% n Lerbergsskolan 66% n Jonstorpsskolan 88% n Kullagymnasiet 90% n Totalt 80% Aktivt Ledarskap Sverige AB 294

52 Vilket betyg får maten och miljön totalt? Sammanlagt resultat av betygen Mycket bra eller Bra för respektive skola: n Bruksskolan 72% n Vikensskolan 64% n Tornlyckeskolan 82% n Lerbergsskolan 73% n Jonstorpsskolan 88% n Kullagymnasiet 75% n Totalt 74% Aktivt Ledarskap Sverige AB 295

53 Högsta betyg Skolans värld n 86% av respondenterna tycker att matsalspersonalen alltid eller oftast är trevlig vilket är det högsta totalbetyget i undersökningen. n Nästhögsta betyg får frågan om maten är tillräckligt varm där 84% svarar alltid eller oftast. n På delad tredjeplats med 81% av svaren alltid eller oftast kommer frågorna Är portionerna tillräckligt stora? och Är matsalspersonalen hjälpsamma? Aktivt Ledarskap Sverige AB 296

54 De äldre 297 Aktivt Ledarskap Sverige AB

55 Är maten god? Sammanlagt resultat av betygen Alltid eller Ofta för de olika enheterna: n Väsbyhemmet boende 100% n Nyhamnsgården boende 100% n Hemtjänst väster 100% n Hemtjänst norr 100% n LSS 50% n Totalt minus LSS 100% n Totalt 92% Aktivt Ledarskap Sverige AB 298

56 Är maten varierad? Sammanlagt resultat av betygen Alltid eller Ofta för de olika enheterna: n Väsbyhemmet boende 100% n Nyhamnsgården boende 100% n Hemtjänst väster 100% n Hemtjänst norr 100% n LSS 75% n Totalt minus LSS 100% n Totalt 96% Aktivt Ledarskap Sverige AB 299

57 Är maten tillräckligt varm? Sammanlagt resultat av betygen Alltid eller Ofta för de olika enheterna: n Väsbyhemmet boende 100% n Nyhamnsgården boende 80% n Hemtjänst väster 67% n Hemtjänst norr 100% n LSS 75% n Totalt minus LSS 86% n Totalt 85% Aktivt Ledarskap Sverige AB 300

58 Är portionerna tillräckligt stora? Sammanlagt resultat av betygen Alltid eller Ofta för de olika enheterna: n Väsbyhemmet boende 80% n Nyhamnsgården boende 80% n Hemtjänst väster 100% n Hemtjänst norr 100% n LSS 75% n Totalt minus LSS 91% n Totalt 88% Flera av de äldre tycker att portionerna är för stora Aktivt Ledarskap Sverige AB 301

59 Är personalen hjälpsamma? Sammanlagt resultat av betygen Alltid eller Ofta för de olika enheterna: n Väsbyhemmet boende 100% n Nyhamnsgården boende 100% n Hemtjänst väster 67% n Hemtjänst norr 100% n LSS 100% n Totalt minus LSS 91% n Totalt 92% Aktivt Ledarskap Sverige AB 302

60 Vilket betyg får maten och miljön totalt? Sammanlagt resultat av betygen Mycket bra eller Bra för de olika enheterna: n Väsbyhemmet boende 100% n Nyhamnsgården boende 100% n Hemtjänst väster 100% n Hemtjänst norr 100% n LSS 75% n Totalt minus LSS 100% n Totalt 96% Aktivt Ledarskap Sverige AB 303

61 Synpunkter LSS n Denna grupp har mycket synpunkter och önskemål. De anser inte att den mat de äter är anpassad för deras generation. De vill ha spagetti, hamburgare etc. n De tycker inte att maten ser god ut (50%). De är inte heller nöjda med kryddningen (50%). n De påpekar att potatisen ofta är hård och gulaktig. n De vill ha större efterrätter och ser gärna kladdkaka och glass istället för fruktsoppa och kräm. Aktivt Ledarskap Sverige AB 304

62 Synpunkter De äldre n Generellt är de äldre otroligt nöjda. Maten båda smakar bra och ser god ut. n En del av de äldre tycker att kvällsmaten är mindre bra och flera lyfter fram omeletten som blek och smaklös. n En del av de som har hemvård tycker att det är för lugnt där de äter. n Många äldre tycker att portionerna är för stora. n Får dom önska så står kåldolmar och grynkorv högt på önskelistan och de vill helst slippa spagetti. Aktivt Ledarskap Sverige AB 305

63 PROTOKOLLSUTDRAG KOMMUNFULLMÄKTIGE UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde Kommunfullmäktige, Ordförande Göran Tornée Justerande Emilie Nilsson Reinhold Nilsson Sekreterare Niklas Åkerström Protokollet har justerats den 31 oktober Anslaget på kommunens anslagstavla den 31 oktober HÖGANÄS KOMMUN Höganäs

64 PROTOKOLLSUTDRAG KOMMUNFULLMÄKTIGE HÖGANÄS KOMMUN KS/2013/ SENARELÄGGNING AV ÅTERRAPPORTERING TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE AV GEMENSAM KOSTORGANISATION Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 24 november 2011, 141, att bilda en gemensam kostorganisation under dåvarande kommunstyrelsens fastighetsförvaltning, nuvarande teknikoch fastighetsförvaltningen. Kommunfullmäktige beslutade även att uppföljning samt återrapportering av den nya kostorganisationen skulle ske till kommunfullmäktige ett år efter införande. Kommunfullmäktige beslutade den 21 februari 2013, 24, att skjuta upp uppföljningen och återrapporteringen av den gemensamma kostorganisationen skulle ske till kommunfullmäktige före den 30 september Kommunstyrelsens ordförande skriver i ett yttrande den 10 september 2013 att i diskussioner med teknik- och fastighetsförvaltningen har det framkommit ett behov av att ytterligare avvakta en utvärdering av den gemensamma kostorganisationen. Behovet att ytterligare avvakta utvärderingen kan härledas till den tid som förflutit sedan den gemensamma kostorganisationen infördes. I yttrandet skriver kommunstyrelsens ordförande att genomgången och överföringen av ekonomin från tidigare kostorganisationer blev klar först den 2 april En utförlig och korrekt ekonomisk uppföljning och analys kan ske först i samband med bokslutet för 2013 och under våren Vidare förekommer det för närvarande diskussioner initierade av utbildningsnämnden om att den gemensamma kostorganisationen även ska överta förskolekökspersonalen. Slutligen skriver kommunstyrelsens ordförande i yttrandet att med detta i beaktande är det mer rimligt att genomföra en utvärdering som återrapporteras till kommunfullmäktige i maj Utvärderingen kan då genomföras under våren 2014 och generera kompletta samt rättvisa analyser med avseende på ekonomi, organisation och den av kunderna upplevda kvalitén genom en så kallad nöjd-kund-undersökning. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut den 1 oktober 2013, 185, Kommunstyrelsens ordförandes yttrande den 10 september 2013, Kommunfullmäktiges beslut den 21 februari 2013, 24. Ytterligare underlag i ärendet Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 17 september 2013, 141, Kommunfullmäktiges beslut den 24 november 2011, 141. Förslag till beslut på sammanträdet Ulf Molin (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut Höganäs kommunen@hoganas.se 307

65 PROTOKOLLSUTDRAG KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag att att utvärderingen av den gemensamma kostorganisationen ska redovisas till kommunfullmäktige innan utgången av maj 2014,. utvärderingen ska innehålla kompletta analyser med avseende på kostorganisationens ekonomi, organisation samt den av kunderna upplevda kvalitén på måltiderna. Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen Teknik- och fastighetsförvaltningen Kommunledningskontoret (kommunchefen) HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommunen@hoganas.se 308

66 Ärende 23 Förändring avseende räddningstjänstens organisation 309

67 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN FÖRÄNDRING AVSEENDE RÄDDNINGSTJÄNSTENS ORGANISATION KS/2014/194 Sammanfattning av ärendet Kommunledningskontoret skriver i en tjänsteskrivelse den 14 maj 2014 att frågan om räddningstjänstens organisation har diskuterats det senaste året i samband med budgetarbetet. Räddningschefen har framfört behov av ytterligare heltidsanställda och en minskad deltidsstyrka. Vid kommunstyrelsens uppföljning av intern kontroll 2012 och 2013 har det också konstaterats avvikelser av operationell art på grund av att räddningstjänsten har svårt att hålla tidsramar för utryckning. Under hösten 2014 genomförde Ernst & Young på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Höganäs kommun en granskning av kommunstyrelsens styrning och uppföljning av räddningstjänsten. Revisorerna konstaterade bland annat att räddningstjänsten har svårt att påbörja en insats inom godtagbart tid utifrån aktuell riskbild samt har svårt att rekrytera och kompetensutveckla deltidsorganisationen. Vidare skriver kommunledningskontoret att mot denna bakgrund fick kommunchefen i uppdrag att utreda frågan om räddningstjänstens framtida organisation. Räddningstjänsten i Höganäs fick i oktober i uppdrag att se över sin organisation med syfte att komma tillrätta med de operativa insatstiderna och även stärka det förebyggande arbetet i kommunen. Samtidigt ställde kommunchefen frågan till Helsingborgs räddningstjänst om vad det skulle innebära och till vilken kostnad det skulle bli att ingå i det kommande förbundet mellan Helsingborg, Ängelholm och Örkelljunga. De genomförda utredningarna beskriver även övergripligt den lokala riskbild som föreligger i Höganäs kommun. Utifrån de olika utredningarnas förslag samt den lokala riskbild som föreligger i Höganäs kommun förordar kommunledningskontoret en förändring av räddningstjänstens organisation i enlighet med den skrivelse som i tjänsteskrivelsen omnämns som bilaga 3. Förslaget innebär att räddningstjänsten behålles i egen kommunal regi för att ha egen styrning över sin räddningstjänst. Resurser föreslås tilldelas för att räddningstjänstens administrativa delar, förebyggande arbete och operativa arbete kan ske tillfredställande enligt Lagen om Skydd mot Olyckor. På dagtid bemannas insatsorganisationen av ett befäl och tre heltidsbrandmän vilka är på gång inom 90 sekunder, och en femte person (första insats person, FIP) inom cirka 90 sekunder. De tre heltidsbrandmän tjänstgör på räddningstjänsten. Den fjärde är deltidsbrandman och befinner sig hos sin huvudarbetsgivare men har en uttryckningsbil för att kunna åka direkt till olycksplatsen och ansluta till heltidsstyrkan. Detta förslag innebär att man dagtid har en styrka som uppfyller antalet som krävs för rökdykning på gång inom cirka 90 sekunder. Ytterligare två deltidsbrandmän ansluter efter fem minuter vilket innebär att parallella insatser (rökdykning och stegbil samtidigt) kan påbörjas efter fem minuter. Organisationen för kvällar och nätter föreslås bestå av ett befäl och två heltidsbrandmän samt tre deltidsbrandmän, varav en har en utryckningsbil. Det innebär att ett befäl och två heltidsbrandman och en deltidsbrandman (FIP) är på gång inom 90 sekunder, medan två deltidsbrandmän är på gång efter först fem minuter. Rökdykning kan i så fall påbörjas efter fem minuter när deltidsbrandmännen anländer. Det går ej att göra parallella insatser under denna tid på dygnet utan man får välja vilken inriktning man skall börja med. forts. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 310

68 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN Utöver föreslagen insatsorganisation föreslås de fem administrativa tjänsterna och en assistent bibehållas intakt för att klara det löpande arbetet med de kommunala uppgifterna och för att vara tillgängliga för kommunens invånare, företag och förvaltningar. Den föreslagna organisationen innebär en ramutökning med sammanlagt 1,7 mnkr på helårsbasis. Kommunledningskontoret föreslår att organisationen träder i kraft den 1 januari 2015 och finansieras genom ianspråktagande ur kommunfullmäktiges reserv för oförutsedda behov. Det av kommunledningskontoret förordade förslaget har MBL-förhandlats. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut den 20 maj 2014, 74, Kommunledningskontoret, tjänsteskrivelse den 14 maj 2014, Helsingborgs räddningstjänst, förstudie av räddningstjänsten i Höganäs (bilaga 1), Räddningstjänsten, skrivelse avseende Räddningstjänstens framtida organisation - alternativ 1 och 2 (bilaga 2), Kommunledningskontoret, skrivelse avseende slutligt förslag till ny organisation inom Höganäs räddningstjänst (bilaga 3), Protokoll MBL-förhandling (bilaga 4). Kommunstyrelsens beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa räddningstjänstens framtida organisation i enlighet med förslaget i bilaga 3, att anslå från och med 1 januari 2015 till räddningstjänsten en utökad budget med 1,7 mnkr för finansiering av den framtida organisationen, att anslaget finansieras genom ianspråktagande ur kommunfullmäktiges reserv för oförutsedda behov, att uppdra åt kommunstyrelsens budgetutskott att i sitt förslag till budget 2015 och plan iakttaga kommunfullmäktiges beslut. Beslutet ska skickas till HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 311

69 312

70 313

71 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KS/2014/194 FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR I RÄDDNINGSTJÄNSTENS ORGANISATION Sammanfattning av ärendet Frågan om räddningstjänstens organisation har diskuterats det senaste året i samband med budgetarbetet. Räddningschefen har framfört behov av ytterligare heltidsanställda och en minskad deltidsstyrka. Vid kommunstyrelsens uppföljning av intern kontroll 2012 och 2013 har också konstaterats bl.a. avvikelser av operationell art på grund av att räddningstjänsten har svårt att hålla tidsramar för utryckning. Ernst & Young genomförde hösten 2013 på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Höganäs kommun en granskning av kommunstyrelsens styrning och uppföljning av räddningstjänsten. Revisorerna konstaterade bland annat att räddningstjänsten har svårt att påbörja en insats inom godtagbart tid utifrån aktuell riskbild samt har svårt att rekrytera och kompetensutveckla deltidsorganisationen. Mot denna bakgrund fick kommunchefen i uppdrag att utreda frågan om räddningstjänstens framtida organisation. Räddningstjänsten i Höganäs fick i oktober i uppdrag att se över sin organisation med syfte att komma tillrätta med de operativa insatstiderna och även stärka det förebyggande arbetet i kommunen. Samtidigt ställde kommunchefen frågan till Helsingborgs räddningstjänst om vad det skulle innebära och till vilken kostnad det skulle bli att ingå i det kommande förbundet mellan Helsingborg, Ängelholm och Örkelljunga. Till kommunen har nu inkommet förslag på organisationsförändringar utifrån aktuell riskbild. Undertecknad har också anlitat en extern konsult från PriceWaterHouse Coopers (PwC) som har fungerat som bollplank och gett en second opinion vad avser inkomna förslag. Inkomna förslag Helsingborgs räddningstjänst fick i uppdrag att genomföra en förstudie av räddningstjänsten i Höganäs samt utreda vad det skulle innebära och till vilken kostnad det skulle bli att ingå i det kommande räddningsförbundet Skåne Nordväst, bilaga 1. Räddningstjänsten i Höganäs har lämnat två olika förslag till organisationsförändringar, bilaga 2. Utredningarnas syfte har varit att ta fram ett beslutsunderlag med avseende på den framtida inriktningen för Höganäs räddningstjänst. Utredningarna beskriver översiktligt den lokala riskbilden i Höganäs. Riskprofilen är viktig både vad avser det förebyggande och den operativa dimensioneringen av räddningstjänsten i kommunen. Totalt genomfördes 413 stycken insatser under 2012 och 533 insatser under 2013 inom Höganäs insatsområde. Skillnaden mellan verksamhetsåren 2012 och 2013 är framförallt att södra Sverige drabbades hårt av två större höststormar. Det finns en klar trend att antalet larm sjunker under nattetid. Larmfrekvensen är som störst mellan klockan 09:00-18:00, vilket kan bero på att aktiviteten i samhället är som störst under denna tidsperiod. Mellan tidsperioden 24:00-06:00 inträffar cirka 10 % av räddningstjänstens insatser baserat på statistiken för HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 314

72 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KS/2014/194 Vid en studie av uppdragens längd är cirka 85 % av alla räddningsinsatser avklarade inom 1 timme. Insatser med längden 1-2 timmar uppgår till cirka 12 % och insatser överstigande 2 timmar utgör cirka 3 % av samtliga händelser. Den lokala riskbilden visar på att objekt med brandtekniska krav avseende utrymning via räddningstjänsten inom 10 minuter är belägna i centrala Höganäs. De mindre orterna har inte denna typ av bebyggelse där 20 minuter anges som tillräckligt snabb tid för utrymning med hjälp av räddningstjänsten. Resultatet från utredningarna visar på att om räddningstjänsten uppgraderas till en heltidsstyrka kommer större delen av ytan att täckas inom 10 minuter från larm. De områden som har sämst täckning är kuststräckan från Svanshall till spetsen på Kullaberg samt östra delarna av kommunen. Ankomsttiderna till Kullahalvön, Mölle, Arild och östra delarna av kommunen kan uppgå upptill 15 minuter. Med en deltidslösning kommer centrala Höganäs inklusive Lerberget, Väsby och Strandbaden nås inom 10 minuter från larm. Med en differentierad styrka som utgörs av heltid under dagtid och deltid kvällar och nätter ökar täckningsgraden jämfört med dagens dimensionering. Detta med avseende på att merparten av larmen inträffar dagtid. Undertecknad har tillsammans med Sandra Danielsson från PwC gått igenom inkomna förslag. Vidare har diskussioner förts med kommunens räddningschef. Utifrån den lokala riskbilden i Höganäs föreslås att räddningstjänstens framtida organisation i Höganäs dimensioneras utifrån förslaget i bilaga 3. På dagtid innebär den nya organisationen att ett befäl och tre heltidsbrandmän är på gång inom 90 sekunder, och en femte person (första insats person, FIP) inom cirka 90 sekunder. De tre heltidsbrandmän tjänstgör på räddningstjänsten. Den fjärde är deltidsbrandman och befinner sig hos sin huvudarbetsgivare men har en uttryckningsbil, detta för att kunna åka direkt till olycksplatsen och ansluta till heltidsstyrkan. Detta förslag innebär att man har en styrka på gång dagtid inom cirka 90 sekunder, som uppfyller antalet som krävs för rökdykning. Ytterligare två deltidsbrandmän ansluter efter fem minuter vilket innebär att parallella insatser (rökdykning och stegbil samtidigt) kan påbörjas efter fem minuter. Organisationen för kvällar och nätter föreslås bestå av ett befäl och två heltidsbrandmän samt tre deltidsbrandmän, varav en har en utryckningsbil. Det innebär att ett befäl och två heltidsbrandman och en deltidsbrandman (FiP) är på gång inom 90 sekunder, medan två deltidsbrandmän är på gång efter först fem minuter. Det innebär att rökdykning i så fall kan påbörjas efter fem minuter när deltidsbrandmännen anländer. Det går ej att göra parallella insatser under denna tid på dygnet utan man får välja vilken inriktning man skall börja med. En fördel som kan nämnas med att vara heltidsanställd personal på dagtid, är att personalen då kan arbeta med förebyggande och insatsförberedande uppgifter. Det finns inte samma möjlighet till det nattetid då man normalt sett inte har arbetstid nattetid (om det inte går larm). De fem administrativa tjänsterna och en assistent bibehålles intakt för att klara det löpande arbetet med de kommunala uppgifterna och för att vara tillgängliga för kommunens invånare, företag och förvaltningar. Undertecknade har tillsammans med kommunstyrelsens presidium informerat personalen inom räddningstjänsten samt fackliga företrädare. MBL-förhandling har genomförts , se bilaga 4. HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 315

73 TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNSTYRELSEN SLUTLIG INSTANS: KS/2014/194 Ekonomiska konsekvenser Den föreslagna organisationen innebär en ramutökning med sammanlagt 1,7 mnkr på helårsbasis, se bilaga 3. Organisationen föreslås trädda i kraft den 1 januari 2015 och finansieras genom ianspråktagande ur kommunfullmäktiges reserv för oförutsedda behov. Frågan om ingåendet i Räddningstjänstförbundet Skåne Nordväst Det förslag som nu förordas är att räddningstjänsten behålles i kommunal regi för att ha egen styrning över sin räddningstjänst. Resurser tilldelas för att räddningstjänstens administrativa delar, förebyggande arbete och operativa arbete kan ske tillfredställande enligt Lagen om Skydd mot Olyckor. Beslutsunderlag Förstudie av räddningstjänsten i Höganäs, Helsingborgs stad, bilaga 1 Räddningstjänstens framtida organisation - alternativ 1 och 2, Höganäs räddningstjänst, bilaga 2 Slutligt förslag till ny organisation inom Höganäs räddningstjänst, bilaga 3 Protokoll MBL-förhandling , bilaga 4 Kommunledningskontorets förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa räddningstjänstens framtida organisation i enlighet med förslaget i bilaga 3, att anslå från och med 1 januari 2015 till räddningstjänsten en utökad budget med 1,7 mnkr för finansiering av den framtida organisationen, att anslaget finansieras genom ianspråktagande ur kommunfullmäktiges reserv för oförutsedda behov, att uppdra åt kommunstyrelsens budgetutskott att i sitt förslag till budget 2015 och plan iakttaga kommunfullmäktiges beslut. Herman Crespin Titel Lars Scotte Räddningschef HÖGANÄS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Höganäs kommunen@hoganas.se 316

74 HELSINGBORGS STAD BRANDFÖRSVARET Förstudie av räddningstjänsten i Höganäs Helsingborg Februari 2014 Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

75 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FÖRSTUDIE STATIONERNAS RISKTOPOGRAFI RISKER INOM HÖGANÄS INSATSOMRÅDE INSATSSTATISTIK STATION MÖLLE STATION JONSTORP LARMFÖRDELNING ÖVER ÅRET, DYGNET OCH VECKAN PRIORITERADE INSATSER LARMENS LÄNGD KÖRTIDSANALYS KOSTNAD- OCH NYTTOANALYS AVGRÄNSNINGAR KOSTNAD FÖR ATT OMVANDLA DELTID TILL HELTID STATISTISKT UNDERLAG SLUTSATSER AV OPERATIVA DIMENSIONERINGEN HELTID DAGTID 1+4 OCH DELTID KVÄLLAR, NÄTTER OCH HELGER HELTID 1+4 DYGNET RUNT SYNERGIEFFEKTER VID MEDVERKAN I FÖRBUNDET RÄDDNINGSTJÄNSTEN SKÅNE NORDVÄST ADMINISTRATIVA VINSTER EKONOMI PERSONAL OCH KOMPETENS VERKSAMHETSMÄSSIGA VINSTER FÖRSLAG REFERENSER...43 BILAGOR Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

76 Sammanfattning Under hösten 2013 genomfördes en internrevision på räddningstjänsten i Höganäs av konsultföretaget Ernst & Young AB. Analysen utgår från Lag om skydd mot olyckor och Boverkets byggregler. De anmärkningar som framkom, enligt revisionen, var att Höganäs: saknar risk- och sårbarhetsanalys för innevarande mandatperiod saknar handlingsprogram för innevarande mandatperiod kommunstyrelse har en svag uppföljning av räddningstjänsten ej kan påbörja en insats inom godtagbar tid utifrån aktuell riskbild har svårt att rekrytera och kompetensutveckla deltidsorganisationen Förbundsdirektören för Räddningstjänsten Skåne Nordväst fick i uppdrag att genomföra en förstudie. Förstudiens syfte är att ta fram ett beslutsunderlag med avseende på den framtida inriktningen för Höganäs räddningstjänst. Detta omfattar såväl att hantera de framkomna brister som redovisats som att belysa ömsesidiga synergieffekter som uppstår om Höganäs väljer att ingå i förbundet Räddningstjänsten Skåne nordväst. Förstudien beskriver översiktligt den lokala riskbilden i Höganäs. Riskprofilen är viktig både vad avser det förebyggande och den operativa dimensioneringen i kommunen. Den lokala riskbilden visar på att objekt med brandtekniska krav vad avseende utrymning via räddningstjänsten inom 10 minuter är belägna i centrala Höganäs. De mindre orterna har inte denna typ av bebyggelse där 20 minuter anges som tillräckligt snabb tid för utrymning med hjälp av räddningstjänsten. Totalt genomfördes 413 st. insatser under 2012 och 533 insatser under 2013 inom Höganäs insatsområde. Stationen i centrala Höganäs är klart dominerande vad beträffar antalet larm. Skillnaden mellan verksamhetsåren 2012 och 2013 är framförallt att södra Sverige drabbades hårt av två större höststormar. Det finns en klar trend att antalet larm sjunker under nattetid. Larmfrekvensen är som störst mellan klockan 09:00-18:00, vilket kan bero på att aktiviteten i samhället är som störst under denna tidsperiod. Mellan tidsperioden 24:00-06:00 inträffar ca. 10 % av räddningstjänstens insatser baserat på statistiken för Vid en studie av uppdragens längd är ca. 85 % av alla räddningsinsatser avklarade inom 1 timme. Insatser med längden 1-2 timmar uppgår till ca. 12 % och insatser överstigande 2 timmar utgör ca. 3 % av samtliga händelser. Körtidsanalysen i förstudien bygger på befintligt vägnät och gällande hastighetsbestämmelser. Resultatet redovisar hur långt en styrka når inom angiven tidsgräns från larm. Resultatet från körtidsanalysen visar på att om räddningstjänsten uppgraderas till en heltidsstyrka kommer större delen av ytan att täckas inom 10 minuter från larm. De områden som har sämst täckning är Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

77 kuststräckan från Svanshall till spetsen på Kullaberg samt östra delarna av kommunen. Ankomsttiderna till Kullahalvön, Mölle, Arild och östra delarna av kommunen uppgår till minuter. Med en deltidslösning kommer centrala Höganäs inklusive Lerberget, Väsby och Strandbaden nås inom 10 minuter från larm. Med en differentierad styrka som utgörs av heltid under dagtid och deltid kvällar, nätter och helger ökar täckningsgraden jämfört med dagens dimensionering. Detta med avseende på att merparten av larmen inträffar dagtid. Vid beräkning av kostnad- och nytta för verksamheten används en modell framtagen av Karlstad universitet på uppdrag av Statens räddningsverk numera MSB. Metoden belyser tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser och bygger på en sammanställning av ett stort nationellt statistiskt underlag. Nyttan som redovisas i metoden tar ingen hänsyn till var besparingen sker i samhället. I första hand kommer samhällsnyttan den enskilde till gagn i form av minskat lidande och mindre materiella skador i samband med olyckor. Samhällsvinsten kommer även att tillfalla sjukvården och försäkringsbolagen genom lägre skadekostnader. När tidsfaktorn 3,5 minuter studeras, vilket är skillnaden i anspänningstid mellan hel- och deltid uppgår samhällsnyttan till 12,8 miljoner kronor som ett medelvärde för verksamhetsår 2012 och Drygt 60 % av nyttan infaller mellan kl. 06:00-18:00 över veckans alla dagar. Störst samhällsnytta utifrån händelse typ under 2012 och 2013 är brand i byggnad följt av trafikolycka och IVPA-uppdrag. Trots ökningen av antalet larm under 2013 minskade samhällsnyttan till stor del beroende av att det skedde färre trafikolyckor i kommunen. Ur ett kostnad- och nyttoperspektiv befinner sig räddningstjänsten på gränsen mellan deltid- och heltidsverksamhet. Gränsen går generellt vid räddningsuppdrag per år beroende av händelse typ. Dagens organisation är på gränsen att klara uppdraget med befintlig dimensionering. Till stor del handlar det om kommunens egna ambitionsnivå hur den framtida räddningstjänsten ska dimensioneras. Det finns ett antal alternativ till dimensionering av räddningstjänsten i Höganäs. Ett alternativ är att förändra organisationen i två steg där första steget är heltid på dagtid samt deltid på kvällar, nätter och helger kompletterat med ett befäl i beredskap i hemmet när larmfrekvensen är låg för att sedan om så krävs kunna gå över till en heltidslösning dygnet runt. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

78 Förslag till beslut Utifrån genomförd utredning, kostnad-nytta analys, bedömning av risker samt dragna slutsatser föreslås följande inriktning för Höganäs kommun. Höganäs kommun fattar beslut om att gå med i kommunalförbundet Räddningstjänsten Skåne Nordväst. Blir det ett beslut under våren att medverka i förbundet med start den 1 januari 2015 finns stora möjligheter att påverka utformningen och dimensioneringen av den framtida verksamheten. Att ingå i förbundet innebär följande: Att de specificerade uppgifter som beskrivs i förbundsordningen lämnas över till förbundet men kommunens styrning, uppföljning bibehålls via förbundsordning, medlemsdirektiv samt förbundsdirektion. Förbundet garanterar en modern organisation och en stabil ledning. En förutsägbar ekonomi med stordriftsfördelar och en effektivisering av verksamheten. Förbundets samlade kompetens kommer att bli tillgängligt i den dagliga driften. Det innebär en kvalitetsökning gentemot den enskilde medlemskommunen och mot medborgarna. I förbundet kommer det att finnas en hög kompetens och flexibilitet där verksamheten lätt kan omprioriteras vid akuta behov. Redundans bland annat genom personalförflyttning mellan stationerna och för att minska kostnaderna vid underbemanning och vakanser. Ett medlemskap i Räddningstjänsten Skåne nordväst innebär även att de formella bristerna såsom Risk- och sårbarhetsanalys, handlingsprogram, HR-stöd etc. enligt revisionsanmärkningarna kommer att hanteras av förbundet. Höganäs kommun fattar beslut om förändrad ambition av den operativa beredskapen. Förbundet får i uppdrag att förändra den operativa organisationen enligt följande. Dagen två dygnstjänster konverteras till dagtidstjänster för att bemanna en heltidsstyrka på 1+4 under vardagar. Schemat anpassas till förbundets övriga stationer så att de personella resurserna kan användas så effektivt som möjligt. Vid vakanser kan personalförflyttningar ske från förbundets personalpool för att upprätthålla dagtidsstyrkan. Förslaget medför även ökad resurs inom förebyggande och förberedande förmåga då numerären stärks på dagtid. I detta skapas olika mervärden med goda förutsättningar att skapa effektivare räddningsinsatser och stärka den enskildes förmåga att ingripa vid olyckor. Den ökande numerären kan även användas som en förstärkningsresurs för räddningsinsatser under dagtid vid t.ex. avancerad räddning i svårtillgänglig miljö eller andra större händelser inom kommunen. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

79 Deltidsorganisationens ambition anpassas till 1+4 kvällar, nätter och helger kompletterat med ett heltidsbefäl enligt nedan. Ett heltidsbefäl läggs i beredskap för att leda deltidsstyrkan på 1+4. Heltidsbefälet kommer även att åka som första insatsperson (FIP) på alla händelser inom det geografiska området. Förbundets insatsledare placeras utifrån den bästa beredskapstäckning för kommunerna i förbundet. Förbundet hanterar beredskapsläget för kommunen vid insatser så att insatstider hålls så korta som möjligt. Larmen är jämt fördelade dagtid under veckans alla sju dagar. Förslaget med en differentierad dagtidsstyrka på heltid under vardagarna är baseras på att förändringen ska vara kostnadsneutralt jämfört med dagens organisation. Resultatet blir en ökad förmåga under dagtid på vardagar och motsvarande förmåga med dagens organisation på kvällar, nätter och helger. Ovanstående kan genomföras utan att kommunen ingår i förbundet men då krävs omfattande avtal som reglerar stöd till räddningstjänsten avseende ledning, operativ dimensionering samt resurser avseende kompetens inom förberedande och förebyggande. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

80 1 Bakgrund Under hösten 2013 genomfördes en internrevision på räddningstjänsten i Höganäs av konsultföretaget Ernst & Young AB. Analysen utgår från Lag om skydd mot olyckor och Boverkets byggregler. De anmärkningar som framkom, enligt revisionen, var att Höganäs kommun ej har utfört någon ny Risk-och sårbarhetsanalys kompletterat med ett handlingsprogram för innevarande mandatperiod. Verksamheten bedrivs enligt handlingsprogrammet från 2008 och en Risk- och sårbarhetsanalys från 2007 som reviderades Resultatet visar även på att styrningen och uppföljningen av målen i handlingsprogrammet har varit svag från kommunstyrelsens sida. Revisionen pekar även på att en insats ej påbörjas inom godtagbar tid med nuvarande dimensionering av den operativa verksamheten utifrån Höganäs lokala riskbild. Enligt revisionen har deltidspersonalen svårt att upprätthålla sin kompetens. Motivet som framgår av revisionsrapporten är att yrket har blivit mer tekniskt avancerat och att inplanerad övningstid ej är tillräcklig för att uppnå samma nivå som heltidspersonalen. Ett förslag har tagits fram om att stärka heltidsorganisationen med ytterligare tre personer under en treårsperiod. Inga beslut är tagna i aktuellt ärende. Vartannat år genomförs en medarbetarundersökning i Höganäs där den senaste utfördes Räddningstjänsten fick ett lågt resultat 2010 som förbättrades något vid den senaste mätningen. Revisionen bedömer att det är viktigt att räddningstjänsten får stöd av den centrala personalavdelningen att aktivt arbeta för att förbättra resultat. Höganäs kommun gjorde ett aktivt val att inte medverka vid förbundsbildningen inom räddningstjänsten i Skåne nordväst. Frågan har på nytt aktualiserats efter revisionens påpekade av brister inom räddningstjänsten i Höganäs. Efter kontakt med förbundsdirektören för Räddningstjänsten Skåne Nordväst beslutades det att förbundsdirektören ska utföra en förstudie för att analysera dels framkomna brister och vilka synergieffekter som kan uppstå om Höganäs väljer att ingå i förbundet. Resultatet av förstudien redovisas i denna rapport. 1.1 Förstudie Förstudiens syfte är att ta fram ett beslutsunderlag med avseende på den framtida inriktningen för Höganäs räddningstjänst. Detta omfattar såväl att hantera de framkomna brister som redovisats inom räddningstjänsten som att belysa ömsesidiga synergieffekter som uppstår om Höganäs väljer att ingå i förbundet Räddningstjänsten Skåne nordväst. I arbetet ingår att studera den operativa verksamheten utifrån statistik, kostnads-nytta, körtidsanalys och andra förutsättningar för nuvarande organisation. Detta för att klarlägga bilden om organisationen är rätt dimensionerad eller behöver förändras för att möta samhällets behov. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

81 I dagens organisation används samma numerär över dygnet, veckan och året. Riskprofilen förändras med olika hot, aktiviteter eller högtider. Detta kan föranleda att numerären måste vara föränderlig och flexibel utifrån rådande riskbild. Förstudien beskriver även översiktligt den lokala riskbilden i Höganäs genom en utförd grovanalys av kommunens geografiska område. Grovanalysen utgör ingen komplett Risk- och sårbarhetsanalys men kan användas i det kommande arbetet med att utarbeta en ny. Riskprofilen är viktig både vad avser det förebyggande och den operativa dimensioneringen i kommunen. Resultatet redovisas som fakta där det i vissa fall ges olika lösningsalternativ. Slutresultatet kan innebära att dagens organisation är optimerad och inte behöver genomgå några förändringar. Men det kan också innebära ett behov av att genomföra en förändra inom den utryckandeoch/eller förebyggandeorganisationen. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

82 2 Stationernas risktopografi Höganäs kommun finns i en expansiv region med en kontinuerlig befolkningsökning. Detta medför en ökad företagsetablering, bostadsutbyggnad samt ökad logistik och trafik inom det geografiska området. Höganäs har en stor arbetsutpendling till angränsande kommuner. Detta innebär att många av medborgarna arbetar i angränsande kommuner eller i andra delar av Skåne. Detta har medfört en karaktär där många enbart vistas i kommunen på sin fritid, en så kallad sovstad. Av denna anledning har räddningstjänsten haft svårt att rekrytera deltidsbrandmän där anspänningstiden uppgår till 5 minuter både från arbetsplatsen och från bostad. Höganäs har en social och demografisk stabilitet jämfört med många andra kommuner inom Skåne nordväst, vid en jämförelse av medelinkomst, utbildningsnivå, arbetslöshet och andelen med ekonomiskt bistånd. Detta medför att andelen anlagd brand, skadegörelse och brott ligger lågt i förhållande till andra kommuner med sämre sociala och demografiska förhållanden. Kommunen har en annorlunda geografisk placering ute på Kullahalvön och angränsar direkt enbart till Helsingborgs stad. Detta medför att förstärkning från angränsande kommuner i primärskedet endast består av stationerna från Helsingborg och Ängelholm. Enligt insatsstatistiken ökar larmfrekvensen mellan kl. 07:00-18:00 över dygnet. Statistiken visar att över veckans alla dagar finns en likvärdig trend oberoende om det är vardag eller helgdag. Under verksamhetsåren 2012 och 2013 inträffade 59 insatser per år med brand i byggnad. Generellt när det gäller brand i byggnad inträffar ca 55 % av bränderna under dagtid mellan kl. 06:00-18:00 då företagen är som mest aktiva. Bostadsbränderna är dock avvikande då flertalet av händelser inträffar under kvällar och på morgonen när bostaden brukas. Medelvärdet för trafikolyckor under 2012 och 2013 uppgick till ca. 45 insatser per år där 80 % av olyckorna inträffade mellan kl. 06:00-18:00. Detta beror till stor del på en ökad intensitet på vägnäten med pendlingsoch yrkestrafiken. Frekvensen av samtidiga larm är som högst under dagtid och kan orsaka en större resurskonkurrens jämfört med kvällar eller helger när sannolikheten för samtidiga larm är mindre. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

83 2.1 Risker inom Höganäs insatsområde Stationen Höganäs larmas alltid vid händelser inom hela kommunens geografiska område. Bebyggelsen inom kommunen utgörs av villabebyggelse, flerfamiljshus, lantbruk, serviceföretag, vårdanläggningar, köpcentra samt lättare och tyngre industriverksamhet. Höganäs har även en yrkeshamn som framförallt hanterar bulkprodukter till Höganäs AB. Bostadsbebyggelsen har en övervägande andel villor, parhus och radhus jämfört med flerbostadshus. De flesta flerbostadshusen är byggda med få antal våningar och medger fönsterutrymning med hjälp av räddningstjänsten. Villabebyggelsen i gamla Viken, Arild, Mölle och gamla Lerberget utgörs av tät trähusbebyggelse eller stenhus med halmtak. Vid en villabrand finns det risk för brandspridning till omgivande fastigheter. I orterna Mölle och Arild finns ett flertal mindre hotell. Samtliga objekt har utrymningslarm och/eller automatiskt brandlarm enligt regelverket. Vid en hotellbrand är det viktigt med tidig detektion och att utrymningen genomförts innan räddningstjänsten kommer till plats. Tillsyn genomförs regelbundet för att säkerställa att en utrymning kan genomföras inom godtagbar tid innan kritiska förhållanden uppstått i byggnaden. Strategiska objekt inom insatsområdet utgörs av bland annat Höganäs AB, Nordic Waterpoofing, Kullaplast, Finax bageri och Välinge Invest. I insatsområdet finns inga Seveso-II företag och/eller kap 2 4 objekt enligt Lag om skydd mot olyckor. Till dessa företag finns ett par hundratal mindre företag inom kommunen. Inom kommunen passerar både väg 111 till Helsingborg och väg 112 till Ängelholm som är hårt trafikerade både med personbilar och transportfordon, vilket ökar sannolikheten för trafikolyckor. Dessa två vägar utgör även huvudlederna för farligt godstransporter till och från Höganäs. Höganäs omgärdas av en lång kuststräcka både mot Öresund och Skälderviken, vilket ökar risken för drunkning, båtolyckor och oljepåslag på kusten. Höganäs har tolv kommunala småbåtshamnar med hög aktivitet under sommartid. Under våren, sommaren och hösten utövas många äventyrsaktiviteter på Kullaberg vad avser dykning, klättring och vandring inkluderat besök till konstverket Nimis. Detta medför ett antal uppdrag med avancerad räddning i svårtillgänglig miljö. Många av uppdragen är inte att betrakta som räddningsinsats utan hjälp till ambulans där Region Skåne är huvudman för händelserna. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

84 3 Insatsstatistik Insatsstatistiken baseras på verksamhetsåret 2012 och 2013, vilket omfattar alla händelser som är klassificerade som räddningsinsats enligt Lag om skydd mot olyckor. Tidigare statistik är inte komplett varför dessa två verksamhetsår har valts i studien. Statistiken är hämtad från systemet Daedalos som utgör verksamhetens system för insatsrapporter Höganäs Mölle Jonstorp Tabell 3.1 Totalt antalet larm per station och eget insatsområde för 2012 och 2013 Totalt genomfördes 413 st. insatser under 2012 och 533 insatser under 2013 inom Höganäs geografiska insatsområde. Stationen i centrala Höganäs är klart dominerande vad beträffar antalet larm. Skillnaden mellan verksamhetsåren 2012 och 2013 är framförallt att södra Sverige drabbades hårt av två större höststormar, vilket föranledde en ökning med ca. 100 stormrelaterade uppdrag för Det skedde även en viss ökning av de automatiska brandlarmen I övrigt är verksamhetsåren relativt likvärdiga. Vädervarning är händelser som i förväg är kända där kommunen har möjlighet att planera samt förstärka sina resurser både utifrån ett ledningsoch operativt perspektiv. Detta medför att oavsett den normala operativa dimensioneringen hanteras dessa händelser med en förstärkt organisation inom räddningstjänsten och i kommunen. Räddningsvärnen i Mölle och Jonstorp står enbart för en liten andel av larmen inom kommunen. Under 2013 minskade antalet uppdrag för räddningsvärnet i Mölle medan Jonstorp ökade sin andel larm något. Ett brandvärn har ingen beredskap varför styrkan i Höganäs larmas vid i stort sätt alla händelser i hela Höganäs geografiska område. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

85 Tabell 3.2 Larmfördelning station Höganäs 2012 och 2013 En stor andel av insatserna utgörs av automatiska brandlarm, brand i byggnad, stormskador (2013), sjukvårdsrelaterade uppdrag och trafikolyckor. Skillnaden mellan verksamhetsåren 2012 och 2013 består till stor del av att de automatiska brandlarmen ökade med 25 % och stormrelaterade händelser med 3500 %. Dessa händelser är ej tidskritiska och genererar inga större samhällsvinster utifrån tidsfaktorns betydelse vid insats. Vid en jämförelse är verksamhetsåren relativt likvärdiga om ökningen av automatiska brandlarm och stormrelaterade händelser räknas bort. Under verksamhetsåret 2013 ökade de sjukvårdsrelaterade uppdragen med ca. 20 %. Höganäs har alltid haft en hög andel sjukvårdsrelaterade händelser trots att Region Skåne har en dygnsambulans stationerad hos räddningstjänsten i Höganäs. Detta kan delvis bero på att när ambulansen får ett larm finns närmsta akutmottagning i Helsingborg, vilket medför en lång hanteringstid per larm då ambulansen är upptagen på grund av transporttiden mellan Höganäs och Helsingborg alternativt till Lund eller Malmö. Överlämningstiden när patienten ankommer till akutmottagningen har även ökat för ambulanspersonalen. En positiv trend är att antalet trafikolyckorna sjönk med 20 % under verksamhetsåret Detta kan bero på att Trafikverket har satsat på säkerhetshöjande åtgärder vad avser väg 111 och 112 med vajerräcke och 2+1 väg. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

86 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Tabell 3.3 Sjukvårdslarm under delegation per 1000 invånare under 2012 Räddningstjänsten höga andel av uppdrag till ambulanssjukvården omfattar i väntan på ambulans, sjukvård under delegation och hjälp till ambulans. Vid en jämförelse med övriga kommuner inom Skåne nordväst är det bara Båstad, Örkelljunga och Bjuv som har fler uppdrag per 1000 invånare. I dessa kommuner finns ingen ambulans stationerad, vilket sannolikt medför att antalet larm ökar för räddningstjänsten. Vid en jämförelse med kommuner som har ambulans stationerade i sina tätorter, vilka utgörs av Helsingborg, Landskrona och Ängelholm har räddningstjänsten ca. 1 uppdrag per 1000 invånare och år. Motsvarande utfall för Höganäs är ca. 2,5 uppdrag per 1000 invånare och år. En förklaring är att stationerna i Helsingborg, Landskrona och Ängelholm har fler dygnsambulanser kompletterat med dagsambulanser. Detta medför att resurskonkurrensen minskar med en ökad kontinuitet för att lösa uppdragen. Höganäs är en relativt stor kommun med många sjukvårdsuppdrag, vilket kan medföra att ambulansverksamheten är underdimensionerad för det geografiska upptagningsområdet. Detta medför att räddningstjänsten får avlasta verksamheten med en högre andel sjukvårdsuppdrag. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

87 3.1 Station Mölle Tabell 3.4 Larmfördelning station Mölle 2012 och 2013 Station Mölle utförde 36 uppdrag 2012 och 12 uppdrag Det är få uppdrag under tvåårsperioden som är tidskritiska. Dessutom måste brandvärnet invänta styrkan från Höganäs innan en fullvärdig insats kan påbörjas vid t.ex. brand i byggnad. Störst nytta kan utföras vid sjukdomsfall och nödställda personer där styrkan kan påbörja en livsuppehållande uppgift till ambulans och/eller räddningstjänsten från Höganäs anländer till plats. 3.2 Station Jonstorp Tabell 3.5 Larmfördelning station Jonstorp 2012 och 2013 Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

88 Station Jonstorp utförde 29 uppdrag 2012 och 48 uppdrag Den största ökningen under 2013 utgörs av stormrelaterade händelser följt av trafikolyckor. Vid larm måste brandvärnet invänta styrkan från Höganäs innan en fullvärdig insats kan påbörjas vid t.ex. brand i byggnad. Störst nytta kan utföras vid trafikolyckor, sjukdomsfall och nödställda personer där styrkan kan påbörja en livsuppehållande uppgift till ambulans och/eller räddningstjänsten från Höganäs anländer till plats. 3.3 Larmfördelning över året, dygnet och veckan Tabell 3.6 Antal larm fördelat över månader 2012 och 2013 Det går inte att utläsa någon tydlig trend över att antalet insatser påverkas beroende av månad. Stormen i oktober och december under 2013 ger dock tydligt utfall i statistiken Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Tabell 3.7 Antal larm över veckodagarna 2012 och 2013 Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

89 Antalet larm över veckans samtliga dagar är relativt likvärdig för Höganäs räddningstjänst. Den ökade andelen larm på måndag under 2013 är relaterad till stormen Simone som orsakade en stor mängd stormrelaterade händelser i Skåne nordväst. Motsvarande ökning för torsdag och fredag under 2013 är relaterad till stormen Sven som nådde sin kulmen runt midnatt. Undantas de bägge stormarna är det ingen större skillnad mellan verksamhetsåren 2012 och Tabell 3.8 Antal larm fördelat över dygnet 2012 och 2013 När det gäller larmfrekvensen över dygnets timmar finns en klar trend att antalet larm sjunker under nattetid. Larmfrekvensen är som störst mellan klockan 09:00-18:00, vilket kan bero på att aktiviteten i samhället är som störst under denna tidsperiod. Avvikelserna med en ökad andel larm under tidsperioden kl. 18:00-00: är relaterad till stormhändelser. Mellan tidsperioden 24:00-06:00 inträffar ca. 10 % av räddningstjänstens insatser baserat på statistiken för Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

90 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Larm per dygn Larm 06:00-18:00 Larm 18:00-06:00 Tabell 3.9 Antalet larm 2012 i snitt över dygnet för aktuell tidsperiod Höganäs räddningstjänst har i sitt 1,2 larm per dygn baserat verksamhetsåren Verksamhetsår 2013 är likvärdigt om ökningen av stormskador exkluderas från larmstatistiken. Larm på kvällar och nätter mellan kl. 18:00-06:00 utgör ca. 0,4 larm per dygn. Dagtidslarmen mellan kl. 06:00-18:00 uppgår till ca. 0,8 larm per dygn. Under senare kvällen och natten sjunker antalet larm. 3.4 Prioriterade insatser Prioriterade insatser är ett begrepp som Räddningstjänsten Syd tagit fram. Med begreppet menas tidskritiska händelser för att minska skadorna på liv och egendom. Händelser som i denna rapport klassas som prioriterade insatser är: Brand i byggnad Trafikolycka Sjukvårdlarm/IVPA Drunkning/tillbud Nödställd person Dessa händelsetyper (utom nödställd person) har högst värde vid kostnad/nytta-analyser där samhällsnyttan baseras på hur fort hjälpen anländer, jämfört med övriga typer av händelser (Jaldell, H. 2004). I samhällsnytta räknas även materiella kostnader. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

91 Prioriterade Larm Alla larm Tabell 3.10 Prioriterade larm 2012 De prioriterade händelserna utgör drygt 40 % av alla larm och följer i stort samma dygnsrytm som övriga larm. Under dagtid baserat på samtliga veckodagar inträffar ca 70 % av de prioriterade larmen. 3.5 Larmens längd < 1 tim 1-2 tim > 2 tim Tabell 3.11 Längd på larm baserat på verksamhetsår 2012 och 2013 Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

92 Vid en studie av uppdragens längd är ca. 85 % av alla räddningsinsatser avklarade inom 1 timme. Insatser med längden 1-2 timmar uppgår till ca. 12 % och insatser överstigande 2 timmar utgör ca. 3 % av samtliga händelser. Detta ger en fingervisning om uppdragens storlek och behovet av beredskap för ytterligare larm. 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Tabell 3.12 Räddningsinsatser som är längre en 1 timme i relation med tid på dygnet för både verksamhetsår 2012 och 2013 En slutsats som oftast lyfts fram inom räddningstjänsten är att en händelse nattetid oftast får större utbredning på grund av sen upptäckt. Vid en studie av utfallet för 2012 och 2013 med avseende på insatser överstigande en timme, vilket kan vara ett mått på händelsens storlek så infaller fåtal händelser mellan kl. 00:00-06:00. Merparten av de långvariga insatserna sker dagtid och framförallt eftermiddag enligt statistiken för 2012 och Vid större bränder nattetid upptäcks branden sent och först då flammor slår ut genom tak och/eller fönster. Vid denna typ av bränder har förloppet blivit så stort att tidsfaktorns betydelse eller styrkenumerären inte nämnvärt kommer att påverkas skadeutfallet som framförallt består av egendomsskada. För att upptäcka dessa bränder krävs aktiva förebyggandeåtgärder i form av installation av automatiskt brandlarm kopplat till räddningstjänsten. Studeras brand i byggnad med en insatstid överstigande 1 timme inträffar ca. 20 % av händelserna mellan kl. 00:00-06:00 i analyserad statistikperiod. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

93 4 Körtidsanalys I handlingsprogrammet antaget av kommunfullmäktige KF 158 anges prestationsmål med avseende räddningstjänstens verksamhet. Räddningstjänsten skall hålla styrkor med rökdykarstatus så att ankomsttiden till ca 70 % av befolkningen understiger 10 minuter och understiger 20 minuter för 100 % av befolkningen (rökdykning kan ej påbörjas förrän Höganäs deltid ankommer). Motsvarande återfinns i handlingsprogrammets säkerhets mål där 70 % av kommunens invånare skall nås av räddningstjänstens första styrka på 10 minuter under förutsättning att de inte är på annat larm. Körtidsanalysen bygger på befintligt vägnät och gällande hastighetsbestämmelser. Resultatet redovisar hur långt en styrka når inom angiven tidsgräns från larm. Detta innebär att tidsgradienterna omfattas av anspänningstid och körtid. Beräknad anspänningstid för heltid uppgår till 90 sekunder och 5 minuter för deltid. Vid framkomst tillkommer även angreppstiden som kan varierar med avseende på objektets komplexitet och uppgå normalt till någon minut till ett antal minuter. I analysen beräknas tidsgränserna utifrån att Höganäs är dimensionerad med antingen deltid- eller heltidsstation, se även Bilaga 2. Bild 4.1 Täckningsgrad för deltid i Höganäs Vid en dimensionering med deltid kommer centrala delarna av Höganäs att nås inom 10 minuter inklusive södra delarna av Nyhamnsläge, Strandbaden, Väsby och Lerberget. Större delarna av kommunen nås inom minuter från larm med undantag från Kullaspetsen, Mölle och kuststräckan vid Arild där tiden uppgår till minuter från larm. Det är enbart yttersta spetsen på Kullen som har tider överstigande 20 minuter (20-25 minuter). Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

94 Bild 4.2 Täckningsgrad för heltid i Höganäs Uppgraderas Höganäs till en heltidsstation kommer större delen av den geografiska ytan att nås inom 10 minuter från larm. Detta inkluderar även Jonstorp som är den näst största orten i kommunen. En annan skillnad är att nästan hela centrala Höganäs nås inom 5 minuter från larm. De delar som kommer att nås inom minuter utgörs av områdena runt Mölle och Arild samt östra delen av kommunen. Detta innebär att 10 minutersgränsen ej uppfylls för dessa orter oavsett om räddningstjänsten uppgraderas till en heltidsstation. Det sämst belägna området utgörs av Kullaspetesen som nås inom minuter från larm. Bild 4.3 Täckningsgrad från Ängelholm Station Ängelholm har en anspänningstid på 90 sekunder från larm. Ängelholm når precis östra delarna vid Utvälinge inom 10 minuter. Station Ängelholm når de nord östra delarna av Höganäs inklusive Jonstorp inom ca. 15 minuter, vilket är klart acceptabelt som första förstärkande enhet vid större händelser inom detta geografiska område. Inom ca. 20 minuter når Ängelholm centrala Höganäs. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

95 Bild 4.4 Täckningsgrad från Berga i Helsingborg Station Berga har en anspänningstid på 90 sekunder från larm. Berga når precis södra delarna av Viken inom 10 minuter. I övrigt överstiger tidsgradienterna 10 minuter inom hela Höganäs geografiska område. Station Berga når centrala Höganäs inom ca. 15 minuter, vilket är klart acceptabelt som första förstärkande enhet vid större händelser. Station Berga har en bättre tidstäckning av Höganäs område jämfört med Ängelholm. Detta vad avser den västliga kuststräckan från Viken i söder till Kullaberg i norr. Detta innebär att Berga bör utgöra sekundärstation till Höganäs inom detta geografiska område medan Ängelholm är sekundärstation i den nordöstliga delen av kommunen. Bild 4.5 Täckningsgrad från Ängelholm och Berga vid deltidsbemanning i Höganäs Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

96 Bild 4.6 Täckningsgrad från Ängelholm och Berga vid heltidsbemanning i Höganäs Uppgraderas Höganäs räddningstjänst till en heltidsstation kommer detta innebära en bättre geografisk täckning än både Helsingborg och Ängelholm kommun då större delen av det geografiska området nås inom 10 minuter. Med en differentierad styrka som utgörs av heltid under dagtid och deltid kvällar, nätter och helger ökar täckningsgraden jämfört med dagens dimensionering. Detta med avseende på att merparten av larmen inträffar dagtid. Lösningen kan ses som ett mellansteg för att på sikt nå upp till en heltidsstyrka på 1+4 i Höganäs. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

97 5 Kostnad- och nyttoanalys Analysen baseras på en metod framtagen av Karlstad universitet på uppdrag av Statens räddningsverk numera MSB. Metoden belyser tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser och bygger på en sammanställning av ett stort nationellt statistiskt material kopplat till ett ekonomiskt perspektiv /1/, /2/ och /3/. Redovisad nytta är baserad på kronans värde för år 2004 där KPI har stigit med ca. 12 % mellan Utfallet av kostnad och nyttan tar hänsyn till en övergripande samhällsvinst för skada på både liv, miljö och egendom. Beräkningsmetoden är baserad på en styrka som uppgår till 1+4 personer eller fler. Metoden kan användas för att beräkna nyttan i relation till tidsvinsten i tidsintervallet 0-15 minuter. I analysen antas ett linjärt förhållande mellan tidsfaktorn och den ökade skadekostnaden inom angivet intervall. En begränsning i metoden är att den enbart tar hänsyn till faktiskt statistiskt underlag i förhållande till ekonomiskt utfall och därmed inte till en känsloaspekt i form av medborgarens upplevelse av trygghet. Medborgarens upplevda trygghet där närheten till effektiva resurser har visat sig vara av stor betydelse. Analysen tar inte heller hänsyn till den enskildes förmåga att ingripa vid en händelse. Vid ett bra förebyggandearbete inom kommunen ökas den enskildes förmåga att avbryta eller begränsa skadeutvecklingen innan räddningstjänsten anländer till plats. Dessa parametrar bör beaktas vid en dimensionering av den operativa verksamheten. Nyttan som redovisas i metoden tar ingen hänsyn till var besparingen sker i samhället. I första hand kommer samhällsnyttan den enskilde till gagn i form av minskat lidande och mindre materiella skador i samband med olyckor. Samhällsvinsten kommer när det avser liv i första hand att tillfalla sjukvården genom lägre vårdkostnader. På motsvarande sätt kommer försäkringsbolagen att ta del av lägre skadekostnader vid olyckor med avseende på egendom och/eller miljö. Räddningstjänstens verksamhet kommer således att minska samhällets totala skadekostnad. Oavsett vad räddningstjänsten satsar på för skadeavhjälpande åtgärder kommer kostnadsreduktionen att tillfalla andra intressenter i samhället. 5.1 Avgränsningar Utförd analys omfattar endast insatser gjorda inom det egna geografiska insatsområde som klassificeras som en räddningsinsats, enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Detta innebär att ingen hänsyn tas till förstärkningslarm till annan kommun och ej heller till insatser som inte är relaterade till räddningsinsats. Sådana uppdrag kan omfatta eftersläckningsarbete, restvärdesräddning, vilket i sin tur även kan generera intäkter till verksamheten. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

98 Analysen beaktar inte nyttan av att stationen håller beredskap till andra stationer eller samverkande kommuner. Denna beredskap kan dock medföra en tidsvinst vid ett larm. Även effekten av att stationen avlastar en pågående insats bortses från i denna analys. Vid vissa situationer krävs en stor numerär där förstärkning från angränsande kommuner ej kan förväntas ske på grund av att dessa enheter är upptagna av samma skadehändelse. Det gäller framförallt vid väderpåfrestningar eller vid större samhällsstörningar. Dessa typer av händelser beaktas ej då analysen enbart studerar ett särskilt utvalt geografiskt område utan att ta hänsyn till ett övergripande systemperspektiv. Analysen baseras på att samtliga stationer är i sitt utgångsläge, med beredskap på station. Detta innebär att om det sker två samtidiga larm i Höganäs kommun där angränsande kommun måste bistå Höganäs ökar insatstid, vilket ej har tagits hänsyn till i denna analys. Analysen baseras på att jämföra samhällsnyttan vid en dimensionering med heltids- alternativt deltidsbemanning. Anspänningstiden omfattar från när larm inkommer tills enheten lämnar stationen och uppgår till 90 sekunder för heltids- och 5 minuter för deltidsbemanning. Det innebär en tidsdifferens på 3,5 minuters fördröjning som används vid beräkningen i kostnad- och nyttoanalysen. 5.2 Kostnad för att omvandla deltid till heltid Dagens operativa organisation består av en insatsledare i beredskap, en styrkechef och en brandman med 90 sekunders anspänningstid på station. Organisationen kompletteras med tre deltidsbrandmän med 5 minuters anspänningstid och två deltidsbrandmän med 7 minuters anspänningstid. Revisionen föreslår att verksamheten ska bestå av en numerär på fem heltidsanställda brandmän. Nuvarande dimensionering består av två heltidsbrandmän kompletterat med deltidsbrandmän. Detta innebär att tre deltidstjänster omvandlas till tre heltidstjänster. För att upprätthålla en verksamhet med avseende på semester, utbildning, sjukdom, föräldraledighet krävs en bemanningsfaktor på 5,3. För omvandling av tre tjänster kommer det att krävas totalt 16 brandmän. En brandmannatjänst kostar ca kr per år inklusive sociala avgifter. Vid en omvandling från deltid till heltid kommer den totala merkostnaden att uppgå till ca. 7 miljoner kronor. Insatsledartjänsten i Höganäs kostar inklusive fordon, utbildning och beredskapsersättning ca kr per år. Höganäs har totalt 20 deltidsbrandmän anställda med stationering i centrala Höganäs. En deltidstjänst kostar ca kr/år, vilket motsvarar en årskostnad på ca. 2 miljoner kronor. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

99 Brandvärnen i Mölle och Jonstorp har ingen beredskap utan bygger på tjänsteplikt enligt Lag om skydd mot olyckor. Detta innebär en låg kostnad som uppgår till ca kr per värn och år. Mölle har dessutom en person i beredskap kvällar och helger, vilket genererar en årskostnad på ca kr per år. Totalkostnaden för dagens organisation uppgår till ca. 7,5 miljoner kronor, där heltidsverksamheten utgör ca. 5 miljoner kronor, deltidsverksamheten ca. 2 miljoner kronor samt värnen i Mölle och Jonstorp ca kronor. 5.3 Statistiskt underlag Det statistiska underlaget som används i analysen är baserat på insatsrapporter från databasen Deadalos. Underlaget som används är statistik som omfattar insatser inom stations primära insatsområde. Inom räddningstjänsten är insatsorganisationen utbildad för att genomföra IVPA-larm (i väntan på ambulans), sjukvård under delegation och assistans till ambulans. Analysen tar enbart hänsyn till tidsfördröjningen för att nå skadeplatsen och inte när första ambulans anländer till plats. Insatstyp Merkostnad Antal insatser/år Totalkostnad Brand i byggnad kr kr Brand ej i byggnad kr kr Trafikolycka kr kr Utsläpp av farligt ämne kr kr Vattenskada 866 kr kr Stormskada 197 kr kr Drunkning kr kr Djurräddning 630 kr kr Ras/skred kr 0 0 kr Annan kommunal räddningstjänst kr kr där av sjukvårdsrelaterad kr kr Falsklarm/förmodad brand/räddning 0 kr 8 0 kr Automatlarm ej brand 0 kr 87 0 kr Annat uppdrag kr kr IVPA-larm kr kr Summa kr Tabell 5.1 Total nytta baserat på statistik från 2012 Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

100 Insatstyp Merkostnad Antal insatser/år Totalkostnad Brand i byggnad kr kr Brand ej i byggnad kr kr Trafikolycka kr kr Utsläpp av farligt ämne kr kr Vattenskada 866 kr kr Stormskada 197 kr kr Drunkning kr kr Djurräddning 630 kr kr Ras/skred kr kr Annan kommunal räddningstjänst kr kr där av sjukvårdsrelaterad kr kr Falsklarm/förmodad brand/räddning 0 kr 11 0 kr Automatlarm ej brand 0 kr kr Annat uppdrag kr kr IVPA-larm kr kr Summa kr Tabell 5.2 Total nytta baserat på statistik från 2013 De insatser som är mest tidskritiska och genererar störs samhällsnytta är drunkning, brand i byggnad, trafikolyckor, IVPA-uppdrag och sjukvård under delegation. Samhällsnyttan som tidigare påpekats tillfaller inte Höganäs kommun eller räddningstjänsten utan minskar lidandet för drabbad samt minskar kostnaderna för andra samhällsaktörer. När tidsfaktorn 3,5 minuter studeras, vilket är skillnaden i anspänningstid mellan hel- och deltid uppgår samhällsnyttan till ca. 13 miljoner kronor för både verksamhetsår 2012 och Störst samhällsnytta utifrån händelse typ under 2012 och 2013 är brand i byggnad följt av trafikolycka och IVPAuppdrag. När det gäller de sjukvårdsrelaterade larmen behövs enbart 2 personer för att få full samhällsnytta, vilket täcks in av de två heltidstjänsterna inom räddningstjänsten. Även vid andra händelser kan olycksförloppet brytas eller begränsas innan en fullvärdig styrka byggts upp t.ex. vid trafikolycka, kemikalieutsläpp, brand ej i byggnad etc., vilket genererar en samhällsnytta. Den händelse typ som är mest tidskritiks och kräver en bemanning på fem personer är invändig insats vid brand i byggnad. Trots ökningen av antalet larm under 2013 minskade samhällsnyttan till stor del beroende av att det skedde färre trafikolyckor i kommunen. Ökningen med 120 stycken larm 2013, fick ett litet utslag i nyttan då det framförallt utgörs av stormrelaterade händelser och automatiska brandlarm. Stormskadorna är mindre tidskritiska insatser där en försening på 3,5 minuter har mindre betydelse utifrån händelseförloppet. De automatiska brandlarmen betraktas i samma prioritet som ett 112-updrag tills byggnaden har undersökts. Vid automatiska brandlarm som orsakats av en brand klassificeras händelsen om till brand i byggnad i insatsrapporteringssystemet. Detta innebär att ingen samhällsnytta uppstår vid automatiskt brandlarm ej brand. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

101 Insatstyp Merkostnad Antal insatser/år Totalkostnad Brand i byggnad kr kr Brand ej i byggnad kr kr Trafikolycka kr kr Utsläpp av farligt ämne kr kr Vattenskada 866 kr kr Stormskada 197 kr 0 0 kr Drunkning kr 0 0 kr Djurräddning 630 kr 0 0 kr Ras/skred kr 0 0 kr Annan kommunal räddningstjänst kr kr där av sjukvårdsrelaterad kr kr Falsklarm/förmodad brand/räddning 0 kr 3 0 kr Automatlarm ej brand 0 kr 22 0 kr Annat uppdrag kr kr IVPA-larm kr kr Summa kr Tabell 5.3 Nytta under tidsperioden kl. 18:00-06:00 baserat på statistik från 2012 Insatstyp Merkostnad Antal insatser/år Totalkostnad Brand i byggnad kr kr Brand ej i byggnad kr kr Trafikolycka kr kr Utsläpp av farligt ämne kr kr Vattenskada 866 kr 0 0 kr Stormskada 197 kr kr Drunkning kr kr Djurräddning 630 kr kr Ras/skred kr 0 0 kr Annan kommunal räddningstjänst kr 0 0 kr där av sjukvårdsrelaterad kr kr Falsklarm/förmodad brand/räddning 0 kr 7 0 kr Automatlarm ej brand 0 kr 28 0 kr Annat uppdrag kr kr IVPA-larm kr kr Summa kr Tabell 5.4 Nytta under tidsperioden kl. 18:00-06:00 baserat på statistik från 2013 Under tidsperioden kl. 18:00-06:00 på dygnet uppgår nyttan till ca. 5 miljoner kronor för både verksamhetsår 2012 och Den största skillnaden är att brand i byggnad ökade medan trafikolyckorna minskade under Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

102 kr kr kr kr kr kr kr 0 kr Total nytta 06:00-18:00 hel vecka 06:00-18:00 vardag 06:00-18:00 helg 18:00-06:00 hel vecka Tabell 5.5 Nytta beroende av dag och tid på dygnet, medelvärde för 2012 och 2013 Tidsperiod Samhällsnytta kr 2012 kl. 06:00-18: kr 2012 vardagar kl. 06:00-18: kr 2012 kl. 18:00-06: kr kr 2013 kl. 06:00-18: kr 2013 vardagar kl. 06:00-18: kr 2013 kl. 18:00-06: kr Tabell 5.6 Nytta beroende av dag och tid på dygnet, medelvärde för 2012 och 2013 Den totala nyttan uppgår till 12,8 miljoner kronor som ett medelvärde för verksamhetsår 2012 och Drygt 60 % av nyttan infaller mellan kl. 06:00-18:00 över veckans alla dagar. Resultatet visar att nyttan mellan kl. 06:00-18:00 utgör ca. 1,2 miljoner kronor per dag och år. Nyttan för vardagar mellan kl. 06:00-18:00 är baserad på fem dagar medan helgen enbart består av två dagar. Detta medför att nytta under dagtid på helgerna uppgår till 2,4 miljoner kronor per år. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

103 6 Slutsatser av operativa dimensioneringen Enligt revisionens rapport framkommer synpunkter på att den operativa organisationen ej uppfyller de kriterier som ställs utifrån lokal riskbild. Detta med avseende på framförallt brand i byggnad där revisionen påpekar en insatstid över 10 minuter. Räddningsverket hade tidigare haft tillämpningsregler för insatstid beroende på bebyggelsetyp I-III. För grupp I var insatstiden 10 minuter för koncentrerad centrumbebyggelse, flerfamiljshus med 4 våningar eller högre, större samlingslokaler, större vårdboende, större hotell, farlig verksamhet etc. Grupp II var insatstid 20 minuter för bostadsområden med flerfamiljshus i 3 våningar eller lägre, villor, radhus, kedjehus, större byar, enstaka industrier. Grupp III, insatstid 30 min, gällde enstaka villor och landsbygd. Tillämpningsreglerna upphörde när Lag om skydd mot olyckor ersatte Räddningstjänstlagen. I nuvarande lag finns ett nationellt mål som beskriver att en insatstid ska ske inom godtagbar tid och på ett effektivt sätt och det i hela landet ska beredas ett likvärdigt skydd. I denna bedömning ska hänsyn tas till den enskildes förmåga att ingripa vid händelse, det förebyggande arbete i kommunen och räddningstjänstens insatsförmåga. Detta innebär att dimensioneringen inte enbart handlar om Höganäs behöver hel- eller deltidsförmåga utan hänsyn måste tas till hela systemperspektivet. Enligt Boverkets byggregler BBR 5:323 får utrymning ske via fönster med hjälp av räddningstjänsten från industri, kontor, lager eller liknande samt från bostäder, förutsatt att det maximalt omfattar 15 personer från brandcellen. Räddningstjänsten kan därmed utgöra en av utrymningsvägarna om insatstiden så tillåter med hjälp av stege eller höjdfordon. Tillräckligt snabb tid är normalt högst 10 minuter och för friliggande bostadshus upp till tre vångar 20 minuter, enligt rådstexten i BBR. I tidigare byggregler kunde även korta insatstider föranleda mindre avstånd mellan bebyggelsen utan brandteknisk klassning av fasader och tak. Den lokala riskbilden visar på att objekt med brandtekniska krav vad avseende utrymning via räddningstjänsten inom 10 minuter är belägna i centrala Höganäs. De mindre orterna har inte denna typ av bebyggelse där 20 minuter anges som tillräckligt snabb tid för utrymning med hjälp av räddningstjänsten enligt BBR. I hotell och motsvarande lokaler ska det finnas minst två av varandra utrymningsvägar i kombination med utrymningslarm för tidig upptäckt av brand. Utrymningen ska vara avklarad vid räddningstjänstens framkomst. Liksom revisionens lyft fram är flertalet kommuner inom denna storleksgrupp operativt dimensionerade med heltidsanställd personal. Matrisen tar dock inte hänsyn till tidsaspekten för förstärkning från angränsande kommuner. I Skåne nordväst är insatstiderna korta vad avser en sekundär insats i förhållande till många andra delar i landet. Detta beror på en hög täthet med operativa enheter inom litet geografiskt område. Motsvarande gäller för Laholm med ca invånare som har en renodlad deltidsorganisation med 1 befäl och 8 brandmän. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

104 Riskbilden beaktas inte i revisionens jämförelsematris då vissa av orterna bland annat har tung kemisk industri. Höganäs kommun har i förhållande till dessa kommuner en lägre riskbild och en hög social samt demografisk stabilitet. Enligt revisionens slutsats uppfyller Höganäs kommun inte stipulerad insatstid på 10 minuter mer än i centralorten. Kommungruppen under Höganäs storlek är till största del dimensionerad med en renodlad deltidsverksamhet där riskbilden kan vara likvärdig eller högre. Enligt tillsynsmyndigheten uppfyller dessa kommuner kriterierna enligt Lag om skydd mot olyckor och Boverkets byggregler. Några jämförelsekommuner lokalt i Skåne nordväst är Åstorp, Klippan, Bjuv, Svalöv, Båstad, Örkelljunga. En intressant jämförelse är Båstad kommun som vintertid har ca invånare. Under sommarmånaderna ökar kommuninvånarantalet med en faktor 4 till ca invånare. Under 2013 genomfördes totalt 525 insatser varav ca. 450 var inom det egna insatsområdet. Risktopografin består av bland annat ett flertal större hotell, nattklubbar och restauranger. Näringslivet är likvärdigt med Höganäs med stora företag som kompletteras med mindre företag. Inom kommunen löper både väg E6 och Västkustbanan som inom kort kommer att ha en sträckning genom tunneln på Hallandsåsen. Båstads räddningstjänst är dimensionerad med tre deltidsstationer året runt. Det finns ett antal alternativ till dimensionering av räddningstjänsten i Höganäs. Förhållningssättet med att utöka styrkan med ytterligare tre heltidsanställda brandmän är beroende av kommunens ambitionsnivå och servicegrad till sina medborgare. Vid en sådan lösning framkommer ett antal olika alternativ. Insatsledare från förbundet, med en besparing på kr/år Konvertering till heltid deltid 2 Ingen deltidspersonal, förstärkning från Ängelholm och/eller Helsingborg besparing kr/år Första insatsperson i Mölle under kvällar och helger tas bort med en besparing på kr/år Medverkar Höganäs i förbundsbildningen kan en besparing på kr per år göras om insatsledaren kommer från någon av förbundets övriga kommuner. Det är viktigt att insatsstyrkan får en förmåga att hantera den initiala insatsen innan förstärkning anländer. Renodlas insatsstyrkan till heltid kan även en kostnadsreduktion ske genom att ta bort deltidstjänsterna, vilket motsvarar kr per år. Vid en sådan lösning kompletteras vissa larmplaner med en automatisk förstärkning från Helsingborg eller Ängelholm. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

105 Med avseende på en uppgradering till en 1+4 styrka i Höganäs i kombination till fåtalet larm kan även första insatsperson i Mölle reduceras med en besparing på ca kronor per år. Differentiering heltid dag beredskap/deltid natt Insatsledare från förbundet, med en besparing på kr/år Nattetid FIP (första insatsperson) i Höganäs tillika befäl för deltidsstyrkan 1+5 Ett alternativ är att skapa en 1+4 heltid som verkar dagtid då larmfrekvensen är som högst. Mellan kl. 06:00-18:00 inträffar ca. 70 % av larmen inom Höganäs kommun. Detta i kombination med antingen brandmän i beredskap och/eller deltid nattetid. Alternativet kan bestå av ett heltidsbefäl som är i beredskap i hemmet för att leda en deltidsstyrka med numerären 1+5 under nattetid. Detta befäl kan även agera som första insatsperson vid händelser inom kommunen. Förslaget kommer att underlätta rekryteringen av deltidspersonal då det enbart ställs krav på 5 minuters anspänningstid från bostaden. Lösningen kan ses som ett mellansteg till att skapa en fullvärdig heltidsstyrka på längre sikt. Förslaget medför även ökad resurs inom förebyggande och förberedande förmåga då numerären stärks på dagtid. I detta skapas olika mervärden med goda förutsättningar att skapa effektivare räddningsinsatser och stärka den enskildes förmåga att ingripa vid olyckor. Den ökande numerären kan även användas som en förstärkningsresurs för räddningsinsatser under dagtid vid t.ex. avancerad räddning i svårtillgänglig miljö eller andra större händelser inom kommunen. Liksom i tidigare förslag kan insatsledaren komma från förbundet med en kostnadsreduktion. Befintlig organisation heltid deltid 3+2 Insatsledare från förbundet, med en besparing på kr/år Minskning av deltidspersonal med två personer, förstärkning från Ängelholm och/eller Helsingborg besparing kr/år Enligt ovanstående slutsatser kan även befintlig organisation vara tillräcklig för att uppnå en godtagbar insatsförmåga. De föregående förslaget är mer anpassat efter larmfördelningen över dygnet där en heltidsorganisation är i tjänst under dagtid när flertalet larm inträffar. Problemet med att anställa deltidspersonal kvarstår då en anspänningstid på 5 minuter måste upprätthållas både från bostaden och arbetsplatsen. Enligt riskbild och korta insatstider inom Skåne nordväst kan en kostnadsreduktion genomföras då insatsstyrkan alltid uppgår till och att insatsledaren ansluter från förbundet. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

106 Ur ett kostnad- och nyttoperspektiv befinner sig räddningstjänsten på gränsen mellan deltid- och heltidsverksamhet. Gränsen går generellt vid räddningsuppdrag per år beroende av händelse typ. Vid en jämförelse mellan alternativ, renodlad hel- och deltidsverksamhet med en fördröjning på 3,5 minuter genereras en samhällsvinst på ca. 13 miljoner kronor på årsbasis. Totala merkostnaden för att omvandla tre deltidstjänster till heltid uppgår till ca 5,8 miljoner kronor. Ytterligare en kostnadsreduktion på kr kan genomföras om insatsledartjänsten ombesörjs från förbundet. Resultatet från körtidsanalysen visar på att om räddningstjänsten uppgraderas till en heltidsstyrka kommer större delen av ytan att täckas inom 10 minuter från larm. De områden som har sämst täckning är kuststräckan från Svanshall till spetsen på Kullaberg samt östra delarna av kommunen. Ankomsttiderna till Kullahalvön, Mölle, Arild och östra delarna av kommunen uppgår till minuter. Med en deltidslösning kommer centrala Höganäs inklusive Lerberget, Väsby och Strandbaden nås inom 10 minuter från larm. Med en differentierad styrka som utgörs av heltid under dagtid och deltid kvällar, nätter och helger ökar täckningsgraden jämfört med dagens dimensionering. Detta med avseende på att merparten av larmen inträffar dagtid. Täckningsgraden från Ängelholm och Berga är minimal för framkomsttider på 10 minuter och omfattar endast södra delen av Viken. Däremot utgör dessa kommuner en god resurs som sekundärstation vid större händelser inom Höganäs geografiska område. Station Berga når centrala Höganäs på ca. 15 minuter. Slutsatsen blir att dagens organisation är på gränsen att klara uppdraget med befintlig dimensionering. Till stor del handlar det om kommunens egen ambitionsnivå hur den framtida räddningstjänsten ska dimensioneras. Ett alternativ är att förändra organisationen i två steg där första steget är heltid på dagtid samt deltid på kvällar och nätter kompletterat med ett befäl i beredskap i hemmet när larmfrekvensen är låg. Befälet är en heltidsanställd person som tillika är FIP första insatsperson under beredskapstid. Det finns många olika kombinationer i utformningen av numerären varför det är svårt att räkna fram en exakt kostnad för förslaget. Detta beror på inom vilken tidsram heltidsstyrkan ska vara i tjänst och vilken bemanningsgrad som används. Först när schemat är klart kan den slutgiltiga kostnaden beräknas. När kommunen växer ytterligare eller när ekonomin så tillåter kan organisationen konverteras till en fullvärdig heltidsbemanning. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

107 6.1 Heltid dagtid 1+4 och deltid kvällar, nätter och helger 1+5 Förslaget bygger på att befintlig heltid på 1+1 konverteras till dagtidstjänster för att bemanna en heltidsstyrka på 1+4 under dagtid. På kvällar och helger beredskapsläggs ett heltidsbefäl som leder en deltidsstyrka på 1+5. Heltidsbefälet kommer även att åka som första insatsperson på alla händelser inom det geografiska området. Täckningsgraden blir bättre än dagens dimensionering under dagtid på vardagar och likvärdig på kvällar och helger. Vid vakanser kan personalförflyttningar ske från förbundets personalpool för att upprätthålla dagtidsstyrkan. Detta medför en bra geografisk täckning dagtid då merparten av larmen inträffar. På nattetid kommer centrala Höganäs att nås inom 10 minuter från larm. Med avseende på körtiden till Mölle behålls beredskapspersonen FIP under kvällar och helger då anspänningstiden i Höganäs uppgår till 5 minuter. Förslaget innebär även att insatsledaren i Höganäs ersätts med en insatsledare från förbundet. Fördelen med denna organisation är att numerären på dagtid under vardagar ökar, vilket medför en ökad personell resurs som kan användas i det förberedande och förebyggande arbetet. Den ökande numerären kan även användas som en förstärkningsresurs för räddningsinsatser under dagtid vid t.ex. avancerad räddning i svårtillgänglig miljö eller andra större händelser inom kommunen. Kostnaden är jämförbar med dagens organisation och har i grova drag beräknats till ca. 7,4 miljoner kronor, enligt nedan och Bilaga 1. Dimensioneringen medföra även en kostnadsreduktion för deltidsorganisationen under dagtid på vardagarna på grund av färre inkallningstimmar då dagtidsstyrkan hanterar larmen inom kommunen. Konvertering av 10 heltidstjänster till dagtidsstyrkan a kr Heltidsbefäl i beredskap tillika FIP kr kr 20 deltidsbrandmän a kr kr Värn i Mölle och Jonstorp a kr FIP i Mölle på kvällar och helger Totalkostnad kr kr kr Larmen är jämt fördelade dagtid under veckans alla sju dagar. Förslaget med en differentierad dagtidsstyrka på heltid under vardagarna är baseras på att förändringen ska vara kostnadsneutralt jämfört med dagens organisation. Resultatet blir en ökad förmåga under dagtid på vardagar och motsvarande förmåga med dagens organisation på kvällar, nätter och helger. Dimensioneringen av räddningstjänsten handlar om kommunens egna ambitionsnivå. För att uppnå ytterligare ökad effekt kan differentieringen även inrättas under dagtid på helgerna till en ökad kostnad för kommunen. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

108 6.2 Heltid 1+4 dygnet runt Vid införande av en heltidsstyrka 1+4 kommer stora delar av Höganäs område täcks inom 10 minuter från larm. Detta förslag innebär att insatsledaren och deltidsorganisationen tas bort, vilket genererar en lägre kostnad för konverteringen. Den ökade täckningsgraden innebär även att beredskapspersonen FIP under kvällar och helger i Mölle kan ersättas med den ökade förmågan utifrån kortare anspänningstid och utbildningsnivå för heltidsstyrkan i Höganäs. Nackdelen med detta förslag är att det inte frigörs några större personella resurser för att arbeta med förberedande och förebyggande verksamhet. Kostnaden ökar jämförbar med dagens organisation och har i grova drag beräknats till ca. 9,2 miljoner kronor, enligt nedan och Bilaga 1. Detta medför en ökad totalkostnad på ca 2 miljoner kronor jämfört med dagens kostnad. Befintliga 10 heltidstjänster a kr Utökning 16 tjänster a kr Insatsledare från förbund Inga deltidsbrandmän a kr Värn i Mölle och Jonstorp a kr Ingen FIP i Mölle Totalkostnad kr kr kr kr kr kr kr Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

109 7 Synergieffekter vid medverkan i förbundet Räddningstjänsten Skåne nordväst Den politiska målsättningen vid bildandet av förbundet Räddningstjänsten Skåne nordväst är att få en effektivare organisation där resurserna kan användas optimalt i uppdraget att skapa en tryggare region. Vid en stordrift uppstår ömsesidiga synergieffekter och effektiviseringar som är svårt att åstadkomma inom den egna organisationen. Det är viktigt att ta tillvara och utveckla styrkorna hos respektive lokal räddningstjänst som väljer att gå med i förbundet 7.1 Administrativa vinster Förbundet styrs av förbundsordningen där direktionen definierar vision, övergripande mål, kärnuppdrag och tilläggsuppdrag. Detta medför en ökad självständighet och fokus på uppdraget utifrån verksamhetsstyrningen av förbundet. Det ger även snabbare och kortare beslutsvägar, vilket minskar administrationen då direktionen utgör både kommunstyrelse och kommunfullmäktige i förbundet. Ett förbund kan bygga en stark ledning vad avser både politisk styrning och styrning av verksamheten på tjänstemannanivå. Ledningen får tillgång till specialisttjänster och olika stabsfunktioner för att underlätta driften, styrningen och utvecklingen av förbundet för att skapa en effektiv organisation. Hög kunskap i organisationen medför bra beslutsunderlag för den politiska ledningen i de strategiska frågorna. Detta medför väl genomarbetade förslag, vilket leder till en trygghet hos politikerna i beslutsprocessen. En stor synergieffekt är att organisationen får tillgång till kvalificerade stödfunktioner inom olika verksamhetsområdena. Detta innebär en administrativ effektivisering där brandpersonalen kan lägga fokus på kärnuppdraget inom förbundet. Förbundet kommer att ha en väl dimensionerad HR-funktion som stödjer verksamheterna i förbundet. Denna funktion kan medverka till att förbättra resultaten från tidigare medarbetarenkäter i Höganäs, vilket revisionen belyser behov av. Förbundet kommer att ha gemensamma verksamhets- och stödsystem inom personal, ekonomi etc. vilket underlättar uppföljningen av måluppfyllelsen. Detta är även en grundförutsättning för att utveckla verksamheten men även för att fånga upp avvikelser i samhället med behov av riktade insatser. Idag sker en bred samverkan i ett antal olika arbetsgrupper inom räddningstjänsten i Skåne nordväst. Arbetsgrupperna blir oftast stora till numerären då samtliga kommuner ska vara representerade. Detta tar stor kraft från framförallt de mindre kommunerna på grund av fåtalet dagtidsanställd personal med breda arbetsuppgifter. Arbetsgrupperna kan minskas i förbundet då personalen representerar samma organisation. Detta skapar en enklare administration och frigör arbetstid till kärnverksamheten. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

110 I revisionens rapport för Räddningstjänsten i Höganäs framkom brister att ny risk- och sårbarhetsanalys och handlingsprogram för innevarande mandatperiod saknas. Den centrala ledningen inom förbundet ansvarar för att alla medlemskommunerna kontinuerligt har en uppdaterad risk- och sårbarhetsanalys samt handlingsprogram som styr verksamheten. Direktionen har ett ansvar att kontinuerligt följa upp målen och inriktningsbesluten i förbundets handlingsprogram. Detta innebär en minskad belastning för Höganäs kommun vid en medverkan i förbundet. 7.2 Ekonomi Syftet med förbundsbildningen är att skapa en effektivare och mer resursstark organisation inom befintlig ekonomisk ram. Vid ett samgående kommer en del tjänster att bli dubblerade, vilket kan ge långsiktiga rationaliseringsvinster. Vid vakanser kan tjänsterna omvandlas och tillföras till andra funktioner/verksamheter för att stärka organisationens kompetens och förmåga. Idag gör respektive kommun upphandlingar och skriver ramavtal med olika leverantörer. Ramavtalen omfattas sällan av specifik utrustning för räddningstjänsten. Ett förbund får bättre möjlighet till lägre prisbild på specifik utrustning då upphandlingarna kommer att omfattas av större volymer. En större organisation ger möjligheter till en ökad flexibilitet och aktiv personalplanering, vilket kan medföra att antalet övertidstimmar kan reduceras för verksamheten. Vid övertalighet kan personal användas för att täcka vakanser på andra stationer/kommuner eller utföra andra arbetsuppgifter inom organisationen. Idag regleras vissa specialtjänster i civilrättsliga avtal mellan räddningstjänsterna. Det innebär att antalet avtal kan reduceras för de kommuner som väljer att medverka i förbundet. En fördjupad samverkan mellan räddningstjänsterna i Skåne nordväst har reglerats via ett civilrättsligt avtal sedan I avtalet ingår två kostnadsfria timmar vid insats. Avtalet kommer att sägas upp i samband med förbundsbildningen för en omförhandling. Ambitionen är att fortsätta med en fördjupad samverkan inom regionen. Detta kan dock innebära förändringar i det nya avtalet med avseende på prisbild och fakturering mellan förbundet och övriga kommuner. Det kan innebära en ökad kostnad för de kommuner som ej medverkar i förbundet. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

111 7.3 Personal och kompetens Medarbetarna vid mindre räddningstjänster arbetar oftast med breda uppgifter för att hantera verksamhetens dagliga drift. Det finns sällan ekonomiskt utrymme till att anställa andra kompetenser som stöd till verksamheten. Vid en förbundsbildning ökas möjligheten till specialisering vilket ökar kvalitén i uppdragen gentemot den enskilde. Detta medför även en högre stimulans och utveckling för den enskilde medarbetaren med karriärmöjligheter inom den egna verksamheten. Det är viktigt att aktivt arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare dels för att behålla befintlig kompetens samt för att få ett stort urval vid nyrekrytering. Det finns stora samordningsvinster vid nyrekrytering av personal där processen samordnas centralt. Idag sker detta i respektive kommun, vilket innebär både en kostnads- och tidsmässig effektivisering. Ett samgående inom ett förbund medför även ökade möjligheter att driva projekt och utvecklingsarbete. Detta i syfte att utveckla förbundet Räddningstjänsten Skåne nordväst. En synergieffekt är att förbundets organisation medger flexibla personallösningar t.ex. kombitjänster eller tillfälliga omplaceringar, vilket medför en utveckling av medarbetarna genom ny kunskap och stimulans. Förbundets organisation kommer att ha en hög flexibilitet där verksamheten lätt kan omprioriteras vid akuta behov. Det skapar även bra förutsättningar för flexibla lösningar och uthållighet med personalförflyttning mellan stationerna/kommunerna för att minska kostnaderna vid underbemanning. Detta genererar i sin tur en utveckling av medarbetaren och förståelse för verksamhetens inriktning. Vid ett samgående kommer en likriktning att ske med avseende på kompetenskrav för olika befattningar samt gemensamma policys, styrdokument och riktlinjer. Detta underlättar och effektiviserar arbetet både vid operativa insatser och i det förebyggande uppdraget. Inom räddningstjänsten Skåne nordväst finns ett antal specialistkompetenser som vid ett sammangående finns i en och samma organisation. Detta medför att ökade möjligheter till att vidareutveckla och förädla dessa spetsfunktioner. Höganäs kan tillföra både avancerad räddning i svårtillgänglig miljö samt djurlivräddning. Vid en förbundsbildning öppnas även nya möjligheter att anställa personer med annan bakgrund t.ex. inom information, HR, ekonomi, juridik beteendevetenskap etc. som den enskilde räddningstjänsten ej har möjlighet att tillföra verksamheten i egen drift. Detta kan ske genom att dubblerade tjänster på sikt omvandlas till nya tjänster för att möta samhällets framtida behov. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

112 7.4 Verksamhetsmässiga vinster Nuvarande räddningstjänster har många starka sidor som måste tillvaratas och utvecklas i förbundet. Detta innebär att förbundet kommer att få tillgång till ett antal specialisttjänster och uppdrag inom både den operativa och förebyggande verksamheten. De goda exemplen kan vidareutvecklas och implementeras i de övriga kommunerna för att möte framtidens behov för att skapa ett säkert och tryggt samhälle. Det kan omfatta uppdrag som att aktivt arbeta mot riskutsatta grupper, anlagd brand i skolan, ungdomar på glid, medverka i samhällsplaneringen för att skapa ett robust samhälle etc. I förbundet skapas förutsättningar för effektivare och flexiblare insatser med hjälp av gemensam metodik, insatsstöd, övning och utrustning. Detta omfattar även den operativ ledningsorganisation som likriktar och tydliggör strukturerna vid större insatser. Förbundet kommer att öka förutsättningarna till redundans och kontinuitetsplanering. Vid större händelser med långa tidshorisonter ökas förutsättningarna att skapa en uthållig organisation över tiden för att lösa den uppkomna situationen. Detta gäller även i det förebyggande arbetet där omprioriteringar lätt kan genomföras efter samhällets behov. Det uppstår även samordningsvinster i det dagliga arbetet med en gemensam kompetensutveckling av egen personal och externutbildning på Brandoramas utbildnings- och övningsanläggning. Enligt lag om skydd mot olyckor ska det finnas ett likvärdigt skydd i hela landet. Med en gemensam förebyggandeorganisation stärks likabedömning inom hela förbundet utifrån krav och riktlinjer vid myndighetsutövning, remisser, kontakter med företag etc. Detta skapar en ökad trovärdighet då samma krav gäller i samtliga medlemskommuner. Kraften att medverka och delta i utvecklingen ökar inom förbundets organisation. Det kommer att finnas möjlighet att delta i nationella och internationella utvecklingsprojekt som tillför ny kunskap, stimulerar medarbetarna och marknadsför förbundet. Kombinationen medför en effektivare verksamhet både inom det operativa och förebyggande området. Förbundet kan även bistå Höganäs med olycksundersökning och vid behov sakkunnighetsutlåtande till polisen vid misstanke av brott. Förbundet kommer att ha en hög kompetens inom området för att utveckla och kvalitetssäkra verksamheten både ur ett operativt och förebyggande perspektiv. Larm- och ledningscentralen i Bårslöv (Samverkanscentralen) kommer att omformas till en gemensam central för larm och ledning av kommunal räddningstjänst samt eventuellt en kommunal jourcentral för alla kommunerna i Skåne nordväst. Konceptet kommer innebära en helhetssyn gällande dagliga störningar/incidenter till extraordinära händelser i samhället. Allt för att öka tryggheten i kommunerna och ha en bra beredskap för stora händelser. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

113 8 Förslag Utifrån genomförd utredning, kostnad-nytta analys, bedömning av risker samt dragna slutsatser föreslås följande inriktning för Höganäs kommun. Höganäs kommun fattar beslut om att gå med i kommunalförbundet Räddningstjänsten Skåne Nordväst. Blir det ett beslut under våren att medverka i förbundet med start den 1 januari 2015 finns stora möjligheter att påverka utformningen och dimensioneringen av den framtida verksamheten. Att ingå i förbundet innebär följande: Att de specificerade uppgifter som beskrivs i förbundsordningen lämnas över till förbundet men kommunens styrning, uppföljning bibehålls via förbundsordning, medlemsdirektiv samt förbundsdirektion. Förbundet garanterar en modern organisation och en stabil ledning. En förutsägbar ekonomi med stordriftsfördelar och en effektivisering av verksamheten. Förbundets samlade kompetens kommer att bli tillgängligt i den dagliga driften. Det innebär en kvalitetsökning gentemot den enskilde medlemskommunen och mot medborgarna. I förbundet kommer det att finnas en hög kompetens och flexibilitet där verksamheten lätt kan omprioriteras vid akuta behov. Redundans bland annat genom personalförflyttning mellan stationerna och för att minska kostnaderna vid underbemanning och vakanser. Ett medlemskap i Räddningstjänsten Skåne nordväst innebär även att de formella bristerna såsom Risk- och sårbarhetsanalys, handlingsprogram, HR-stöd etc. enligt revisionsanmärkningarna kommer att hanteras av förbundet. Höganäs kommun fattar beslut om förändrad ambition av den operativa beredskapen. Förbundet får i uppdrag att förändra den operativa organisationen enligt följande. Dagen två dygnstjänster konverteras till dagtidstjänster för att bemanna en heltidsstyrka på 1+4 under vardagar. Schemat anpassas till förbundets övriga stationer så att de personella resurserna kan användas så effektivt som möjligt. Vid vakanser kan personalförflyttningar ske från förbundets personalpool för att upprätthålla dagtidsstyrkan. Förslaget medför även ökad resurs inom förebyggande och förberedande förmåga då numerären stärks på dagtid. I detta skapas olika mervärden med goda förutsättningar att skapa effektivare räddningsinsatser och stärka den enskildes förmåga att ingripa vid olyckor. Den ökande numerären kan även användas som en förstärkningsresurs för räddningsinsatser under dagtid vid Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

114 t.ex. avancerad räddning i svårtillgänglig miljö eller andra större händelser inom kommunen. Deltidsorganisationens ambition anpassas till 1+4 kvällar, nätter och helger kompletterat med ett heltidsbefäl enligt nedan. Ett heltidsbefäl läggs i beredskap för att leda deltidsstyrkan på 1+4. Heltidsbefälet kommer även att åka som första insatsperson (FIP) på alla händelser inom det geografiska området. Förbundets insatsledare placeras utifrån den bästa beredskapstäckning för kommunerna i förbundet. Förbundet hanterar beredskapsläget för kommunen vid insatser så att insatstider hålls så korta som möjligt. Larmen är jämt fördelade dagtid under veckans alla sju dagar. Förslaget med en differentierad dagtidsstyrka på heltid under vardagarna är baseras på att förändringen ska vara kostnadsneutralt jämfört med dagens organisation. Resultatet blir en ökad förmåga under dagtid på vardagar och motsvarande förmåga med dagens organisation på kvällar, nätter och helger. Ovanstående kan genomföras utan att kommunen ingår i förbundet men då krävs omfattande avtal som reglerar stöd till räddningstjänsten avseende ledning, operativ dimensionering samt resurser avseende kompetens inom förberedande och förebyggande. Bild 8.1 Täckningsgrad från Ängelholm och Berga vid deltidsbemanning i Höganäs Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

115 Bild 8.2 Täckningsgrad från Ängelholm och Berga vid heltidsbemanning i Höganäs Detta medför en bra geografisk täckning dagtid då merparten av larmen inträffar. På nattetid kommer centrala Höganäs att nås inom 10 minuter från larm. Med avseende på körtiden till Mölle behålls beredskapspersonen FIP under kvällar och helger då anspänningstiden i Höganäs uppgår till 5 minuter. Förslaget innebär även att insatsledaren i Höganäs ersätts med en insatsledare från förbundet. Fördelen med denna organisation är att numerären på dagtid under vardagar ökar, vilket medför att större resurser kan användas i det förberedande och förebyggande arbetet. Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

116 9 Referenser /1/ Tidsfaktorns betydelse vid räddningstjänstens insatser, Birgitta Juås, Forskningsrapport 95:15, Högskolan i Karlstad /2/ Tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser, Henrik Jaldell, FoU- Rapport SRV 2004, Karlstad universitet, Nationalekonomi /3/ Kostnads-nyttoanalys för nybörjare, Mattsson Bengt, SRV 2006 /4/ En nationell strategi för att stärka brandskydd genom stöd till den enskilda, MSB 2010, Redovisning av uppdrag (Fö2009/2196/SSK, ) Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

117 Beräkningar Bilaga 1 Fakta: 10 heltidsbrandmän a kr = kronor per år Utökning med 16 heltidsbrandmän = kronor per år Insatsledartjänsten = kr per år 20 deltidsbrandmän a kr = kronor per år Värnen i Mölle och Jonstorp = kr per år Förts insatsperson i Mölle = kr per år Preliminär totalkostnad för operativ verksamhet med heltid under dagtid 1+4 och deltid kvällar, nätter och helger 1+5 med insatsledare från förbundet Befintliga 10 heltidstjänster konverteras till dagtidsstyrkan a kr Heltidsbefäl i beredskap tillika FIP kr kr 20 deltidsbrandmän a kr kr Värn Mölle och Jonstorp a kr FIP i Mölle på kvällar och helger Totalkostnad kr kr kr Preliminär totalkostnad heltid 1+4 dygnet runt med insatsledare från förbundet Befintliga 10 heltidstjänster a kr Utökning 16 tjänster a kr Insatsledare från förbund Inga deltidsbrandmän (20) a kr Värn Mölle och Jonstorp a kr Ingen FIP i Mölle Totalkostnad kr kr kr kr kr kr kr Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

118 Bilaga 2 Täckningsgrad för deltid i Höganäs Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

119 Bilaga 2 Täckningsgrad för heltid i Höganäs Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

120 Bilaga 2 Täckningsgrad från Ängelholm Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

121 Bilaga 2 Täckningsgrad från station Berga Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

122 Bilaga 2 Täckningsgrad från Ängelholm och Berga vid deltidsbemanning i Höganäs Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

123 Bilaga 2 Täckningsgrad från Ängelholm och Berga vid heltidsbemanning i Höganäs Helsingborgs brandförsvar Tistelgatan Helsingborg Telefon E-post brandforsvaret@helsingborg.se Org.nr (82)

124 Bilaga 3 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Industri Sidnummer: 1 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händel se Pos.nr Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E Frekve ns SLH Kommentar A Industri 1. Brand i större industrilokal Ca 10-tal objekt Värmeöverföring Tekniskt fel Mänskliga faktorn Gnistor Självantändning Hantverkare Anlagd brand Större brand Brandgasemission till omgivning Kontaminerat släckvatten Kemiskt utsläpp Risk för kärlsprängning vid hantering av tryckkärl Komplex insats med lång inträngning o.s.v Systematiskt brandskyddsarbete Utbildning Instruktioner/rutiner Förebyggande säkerhetsarbete Aktiva och passiva system Information och rådgivning Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

125 Bilaga 3 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Industri Sidnummer: 2 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händel se Pos.nr Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E Frekve ns SLH Kommentar 2. Brand i mindre industrilokal Ca 100-tal objekt Värmeöverföring Tekniskt fel Mänskliga faktorn Gnistor Självantändning Hantverkare Anlagd brand Större brand Brandgasemission till omgivning Kontaminerat släckvatten Kemiskt utsläpp Risk för kärlsprängning vid hantering av tryckkärl Systematiskt brandskyddsarbete Utbildning Instruktioner/rutiner Förebyggande säkerhetsarbete Aktiva och passiva system Information och rådgivning Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

126 Bilaga 3 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Industri Sidnummer: 3 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händel se Pos.nr Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E Frekve ns SLH Kommentar 3. Utsläpp farligt ämne industri a. litet utsläpp b. stort utsläpp Mänskliga faktorn/slarv Materialfel Påkörning Mekanisk påverkan Felaktiga reaktioner Tekniska fel Anlagd händelse med uppsåt Kemiskt utsläpp Personskada med ev. dödsfall Miljöpåverkan på grundvatten, eller av marken. Långsiktighet av miljöpåverkan är beroende av vilket ämne som är involverat i händelsen a.1 b Systematiskt brandskyddsarbete Utbildning Instruktioner/rutiner Förebyggande säkerhetsarbete Skyddsutrustning Ökad bevakning/säkerhetssystem Invallning Information och rådgivning Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

127 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Vägtrafiken Sidnummer: 4 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr B Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E Vägtrafiken 1. Trafikolycka centrum Kollision mellan fordon i låg hastighet Kökrockar Halt väglag Vägarbete Dålig sikt (väderberoende) Dålig uppmärksamhet Rattonykterhet Personskador Plåtskador Frekvens SLH Kommentar Trafiksäkerhetskommitté där olika intressegrupper medverkar Kontinuerligt säkerhetsarbete på Teknik- och fastighetsförvaltningen samt Samhällsbyggnadsförvaltningen vid planer och bygglov Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

128 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Vägtrafiken Sidnummer: 5 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E 2. Trafikolycka landsväg Hög hastighet Omkörningar Kökrockar Halt väglag Vägarbete Dålig sikt (väderberoende) Dålig uppmärksamhet Rattonykterhet Personskador Dödsfall Egendomsskador Frekvens SLH Kommentar Trafiksäkerhetskommitté där olika intressegrupper medverkar Teknik- och fastighetsförvaltningen samt Samhällsbyggnadsförvaltningen vid planer och bygglov Dialog med trafikverket Vajervägar Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

129 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Vägtrafiken Sidnummer: 6 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E 3. Trafikolycka vägarbete Hög hastighet Vägarbete Köer Halt väglag Dålig sikt (väderberoende) Dålig uppmärksamhet Rattonykterhet Dålig skyltning från entreprenör Personskador Plåtskador Egendomsskador Frekvens SLH Kommentar Vajervägar/räcken Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

130 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Vägtrafiken Sidnummer: 7 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E 4. Farligt godsolycka Brännbar vätska Kollision Vägarbete Köer Halt väglag Dålig sikt (väderberoende) Dålig uppmärksamhet Rattonykterhet Utsläpp brännbar vätska Konsekvens beroende på var utsläpp sker Antändning större konsekvens mindre sannolikhet Miljöpåverkan på grundvatten, eller av marken. Långsiktighet av miljöpåverkan är beroende av vilket ämne som är involverat i händelsen Frekvens SLH Kommentar Planprocessen. Finns även dagvattensystem som mynnar till separata uppsamlingsbassänger. Skyddsavstånd till känslig bebyggelse Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

131 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Vägtrafiken Sidnummer: 8 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E 5. Farligt godsolycka Kondenserad gas Kollision Avåkning Vägarbete Köer Halt väglag Dålig sikt (väderberoende) Dålig uppmärksamhet Rattonykterhet Utsläpp kondenserad gas Gasplym över Höganäs Stor risk för liv och hälsa Påverkan på stora områden med samhällsstörning inom Höganäs geografiska område Frekvens SLH Kommentar Separerade farligt gods leder väg 111 och 112 Planprocessen. Skyddsavstånd till känslig bebyggelse Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

132 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Vägtrafiken Sidnummer: 9 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E 6. Farligt godsolycka Övriga ämnen Kollision Avåkning Vägarbete Köer Halt väglag Dålig sikt (väderberoende) Dålig uppmärksamhet Rattonykterhet Utsläpp av syror och baser Miljöpåverkan på grundvatten, eller av marken. Långsiktighet av miljöpåverkan är beroende av vilket ämne som är involverat i händelsen Skadade människor Egendomsskador Frekvens SLH Kommentar Separerade farligt gods leder väg 111 och 112 Planprocessen Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

133 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Specifika riskobjekt Sidnummer: 10 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr C 1a Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E Specifika riskobjekt Höganäs AB Vätgasproduktion/naturgas Mekanisk påverkan Kollision Händelse med uppsåt Slarv eller dåligt underhåll Materialutmattning Lokal brand med eventuell jetflamma Explosion Skadade människor Stor risk för liv och hälsa Påverkan på små områden runt fabriken Frekvens SLH Kommentar Byggnaderna har både IR- och gasdetektorer Vattensprinkler Skyddsvallar för att förhindra påkörningsrisker Inhägnat område Kameraövervakning EX-klassat område Alltid bemannat av kunnig personal Tillstånd enligt LBE Utbildning och SBA Stort avstånd mellan de olika fabrikerna Insatsplaner Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

134 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Specifika riskobjekt Sidnummer: 11 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr 1b Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E Höganäs AB Dammexplosion Mekaniska eller statiska gnistor i kombination till dammiga miljöer Elfel Överhettning av mekaniska delar Explosion Skadade människor Stor risk för liv och hälsa Påverkan på små områden runt fabriken Frekvens SLH Kommentar Påkörningsräcke för att förhindra påkörningsrisker Inhägnat område Kameraövervakning EX-klassat område Alltid bemannat av kunnig personal Utbildning och SBA Stort avstånd mellan de olika fabrikerna Kontinuerlig städning av lokalerna Insatsplaner Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

135 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Specifika riskobjekt Sidnummer: 12 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E 1 c Höganäs AB Gasolutsläpp a Jetflamma b Gasmolnsexplosion c BLEVE Tekniskt fel Slangbrott Mänskliga faktorn Händelse med uppsåt Mekanisk påverkan Dåligt underhåll Lokal brand med eventuell jetflamma Explosion Skadade människor Stor risk för liv och hälsa Påverkan på stora områden runt fabriken Tryckvåg/splitterskador a.2 b.5 c Frekvens SLH Kommentar Påkörningsräcke för att förhindra påkörningsrisker Inhägnat område EX-klassat område Alltid bemannat av kunnig personal Tillstånd enligt LBE Utbildning och SBA Stort avstånd mellan de olika fabrikerna Insatsplaner Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

136 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Specifika riskobjekt Sidnummer: 13 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E 2. Höganäs hamn AB Brand Värmeöverföring Tekniskt fel Mänskliga faktorn Gnistor Självantändning Hantverkare Anlagd brand Mekanisk påverkan Materialfel Händelse med uppsåt Fartygsbrand Större brand Brandgasemission till omgivning Kontaminerat släckvatten Miljöpåverkan på grundvatten, hamnbassäng eller av marken. Skadade människor Döda Egendomsskador Frekvens SLH Kommentar Systematiskt brandskyddsarbete Utbildning Instruktioner/rutiner Förebyggande säkerhetsarbete Aktiva och passiva system Information och rådgivning Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

137 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Specifika riskobjekt Sidnummer: 14 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E 3. Nordic Waterproofing (Mataki) Brand 4. Kullaplast Brand Mänskliga faktorn/slarv Materialfel Mekanisk påverkan Felaktiga reaktioner Tekniska fel Överhettning Anlagd händelse med uppsåt Mänskliga faktorn/slarv Materialfel Mekanisk påverkan Tekniska fel Överhettning Anlagd händelse med uppsåt Brand i tjärprodukter med kraftig brandgasemission till omgivningen Tryckökning Risk för brännskador Brand i plastprodukter med kraftig brandgasemission till omgivningen Risk för brännskador Brand i etanol Frekvens SLH Kommentar Systematiskt brandskyddsarbete Utbildning Instruktioner/rutiner Förebyggande säkerhetsarbete Aktiva och passiva system Information och rådgivning Systematiskt brandskyddsarbete Utbildning Instruktioner/rutiner Förebyggande säkerhetsarbete Aktiva och passiva system Information och rådgivning Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

138 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Specifika riskobjekt Sidnummer: 15 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr 5. Finax Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E a. Brand b. Utsläpp av ammoniak 6. Välinge Invest Brand Värmeöverföring Tekniskt fel Mänskliga faktorn Gnistor Självantändning Hantverkare Anlagd brand Händelse med uppsåt Värmeöverföring Tekniskt fel Mänskliga faktorn Gnistor Självantändning Hantverkare Anlagd brand Händelse med uppsåt Större brand Brandgasemission Kontaminerat släckvatten Kemiskt utsläpp Risk för kärlsprängning vid hantering av tryckkärl Skadade människor Döda Egendomsskador Större brand i träprodukter Brandgasemission till omgivning Kontaminerat släckvatten Skadade människor Egendomsskador a.2 b Frekvens SLH 2 2 Kommentar Systematiskt brandskyddsarbete Utbildning Instruktioner/rutiner Förebyggande säkerhetsarbete Aktiva och passiva system Information och rådgivning Inhägnat område Systematiskt brandskyddsarbete Utbildning Instruktioner/rutiner Förebyggande säkerhetsarbete Aktiva och passiva system Information och rådgivning Inhägnat område Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

139 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Hamnverksamhet Sidnummer: 16 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr D Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E Hamnverksamhet 1. Brand i fartyg vid kaj Maskinrum Lastrum Värmeöverföring Tekniskt fel Mänskliga faktorn Gnistor Självantändning Hantverkare Anlagd brand Mekanisk påverkan Materialfel Brandgasemission till omgivning Kontaminerat släckvatten Oljeutsläpp Risk för personskador och ev. dödsfall Egendomsskador Frekvens SLH Kommentar Systematiskt brandskyddsarbete Utbildning Instruktioner/rutiner Förebyggande säkerhetssystem Aktiva och passiva system ISPS-inhägnat Information och rådgivning Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

140 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Vårdanläggningar Sidnummer: 17 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr E Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E Vårdanläggningar 1. Brand på äldreboende Ca 10-tal objekt 2. Brand på annan vårdavdelning (LSS) Ca 10-tal objekt Anlagd brand Ljus Rökning Tekniska fel Mänskliga faktorn Anlagd brand Ljus Rökning Tekniska fel Mänskliga faktorn Spridning av brandgaser Personskada Dödsfall Omfattande egendomsskador Spridning av brandgaser Personskada Omfattande egendomsskador Frekvens SLH Kommentar Systematiskt brandskyddsarbete o Utbildning o Instruktioner/rutiner Förebyggande säkerhetssystem Information och rådgivning Automatiskt brandlarm på alla äldreboenden Systematiskt brandskyddsarbete o Utbildning o Instruktioner/rutiner Förebyggande säkerhetssystem Information och rådgivning Brandvarnare Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

141 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Bostäder Sidnummer: 18 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E F Bostäder Brand villa Anlagd brand Ljus Matlagning Mänskliga faktorn Eldstadsrelaterad brand 2. Brand flerbostadshus Anlagd brand Ljus Matlagning Mänskliga faktorn 3. Brand i tät trä bebyggelse /stenhus med halmtak Gamla Viken, Arild, Gamla Lerberget och Mölle Anlagd brand Ljus Matlagning Mänskliga faktorn Eldstadsrelaterad brand Enstaka dödsfall Rökskador Brännskador Egendomsskador Enstaka dödsfall Rökskador Brännskador Egendomsskador Enstaka dödsfall Rökskador Brännskador Egendomsskador Risk för brandspridning till intilliggande byggnader Frekvens SLH Kommentar Informationskampanjer Stöd till den enskilde Utbildning Sotning/brandskyddskontroll Informationskampanjer Stöd till den enskilde Utbildning Framkörningskort Tvåstationslarm vid brand i gamla Viken Informationskampanjer Stöd till den enskilde Utbildning Sotning/brandskyddskontroll Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

142 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Samlingslokaler Sidnummer: 19 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr G Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E Brand samlingslokaler 1. Höganäs sportcenter Anlagd brand Brand i kök Rökning Ljus Tekniska fel 2. Brand i restaurang Anlagd brand Brand i kök Rökning Ljus Tekniska fel Gasspisar Personskada Stora egendomsskador Personskada Stora egendomsskador Frekvens SLH Kommentar Systematiskt brandskyddsarbete Utbildning Instruktioner/rutiner Förebyggande säkerhetssystem Automatiskt brandlarm Gaslarm Information och rådgivning Systematiskt brandskyddsarbete Utbildning Instruktioner/rutiner Förebyggande säkerhetssystem Information och rådgivning Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

143 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Skolor Sidnummer: 20 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr H Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E Skolor 1. Brand större skola Skadegörelse Anlagd brand Tekniskt fel Ljus Mänskliga faktorn 2. Brand mindre skola/förskola Skadegörelse Anlagd brand Tekniskt fel Ljus Mänskliga faktorn Spridning av brandgaser Stora egendomsskador Spridning av brandgaser Stora egendomsskador Frekvens SLH Kommentar Systematiskt brandskyddsarbete Utbildning Instruktioner/rutiner Brand- och utrymningslarm Samhällsutvecklingen innebär att risken för anlagda bränder ökar Information och rådgivning Systematiskt brandskyddsarbete Utbildning Instruktioner/rutiner Brand- och/eller utrymningslarm Samhällsutvecklingen innebär att risken för anlagda bränder ökar Information och rådgivning Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

144 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Hotell Sidnummer: 21 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E I Brand hotell 1. Brand hotell Mölle - Grand hotell - Hotell Kullaberg - Hotell Strandgården - Hotell Kullagården - Hotell Provance Arid - Rusthållargården - Strand hotell - Mor Cilla - Brunnbygård Höganäs - Bryggan - Köpmansgården - Örestrand - Margereteberg Jonstorp - Söderåkra vandrarhem Anlagd brand Ljus Rökning Mänskliga faktorn Brand i kök Elfel Brand i bastu Enstaka dödsfall Rökskador Brännskador Egendomsskador Frekvens SLH Kommentar Systematiskt brandskyddsarbete Utbildning Instruktioner/rutiner Tillsyn Automatiskt brandlarm / utrymningslarm / krav på sprinkler Information och rådgivning Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

145 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Arrangemang eller tillfällen då det är hög persondensitet i staden Sidnummer: 22 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr J Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E Arrangemang 1. Begränsad framkomlighet / folkmassor Julhandel Julmarknad Kulturnatt Ryds- och vårmarknad Begränsad framkomlighet Försenad och försvårad insats Frekvens SLH Kommentar Tillsyn Information Tillstånd Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

146 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Kulturobjekt Sidnummer: 23 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr K Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E Kulturobjekt 1. Krapperupp slott Anlagd brand Mänskliga faktorn Tekniska fel Ljus Frekvens SLH Kommentar Stora egendomsskador Automatiskt brandlarm Systematiskt brandskyddsarbete Utbildning Instruktioner/rutiner Information Rådgivning 2. Kullabergs fyr Anlagd brand Mänskliga faktorn Tekniska fel Ljus Stora egendomsskador Systematiskt brandskyddsarbete Utbildning Instruktioner/rutiner Information Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

147 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Kulturobjekt Sidnummer: 24 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E Frekvens SLH Kommentar 3. Brand äldre kyrka Ca 10-tal objekt Anlagd brand Mänskliga faktorn Tekniska fel Ljus Stora egendomsskador Samplande system vidarekopplat till räddningstjänsten för gamla kyrkor med stora kulturhistoriska intressen. Systematiskt brandskyddsarbete Utbildning Instruktioner/rutiner Information Rådgivning Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

148 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Naturolyckor Sidnummer: 25 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr L Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E Naturolyckor 1. Väder Storm Snöoväder Åskregn Dåliga insatsmöjligheter Flertal insatser samtidigt Svårframkomligt Egendomsskador Frekvens SLH Kommentar Bra beredskap för extraordinära händelser med kommungemensam stab Bandvagnar 2. Skred och ras Dålig släntstabilitet Omfattande egendomsskador Personskador Dödsfall 3. Översvämning Stigande havsnivå Stora vattenflöden i åar Kraftiga nederbördsmängder Hård pålandsvind Kraftig snösmältning Omfattande egendomsskador Geologiska undersökningar Framförallt vid Kullaberg Bandvagnar Bra beredskap för extraordinära händelser med kommungemensam stab Drabbade område vid Görslövsån och Jonstorp Bandvagnar Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

149 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Drunkningsolyckor Sidnummer: 26 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E Frekvens SLH Kommentar M Drunkningsolyckor 1. Drunkningstillbud Dålig vattenvana Drogpåverkade personer Dålig uppsikt över barn Sjukdom Fordon över kajkant Undervattensströmmar Dykolyckor på Kullaberg 2. Drunkning Dålig vattenvana Drogpåverkade personer Dålig uppsikt över barn Sjukdom Fordon över kajkant Undervattensströmmar Dykolyckor på Kullaberg Risk för drunkning Ytlivräddningsorganisation Badvakter i Höganäs Information Livräddningsredskap Tillsyn på stränder och hamna Dykavtal med Helsingborg Vatten i lungor Medvetslöshet Hjärtstillestånd Död Ytlivräddningsorganisation Badvakter i Höganäs Information Livräddningsredskap Tillsyn på stränder och hamnar Dykavtal med Helsingborg Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

150 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Drunkningsolyckor Sidnummer: 27 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr N Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E Övrigt 1. Brand lantgård Ca 50-tal objekt Elfel Anlagd brand Åska Mänskliga faktorn/slarv 2. Oljeutsläpp Farmartankar cisterner Påkörning Mänskliga faktorn/slarv Materialfel Bränslestöld Nitrösa gaser från gödningsmedel Bekämpningsmedel Gasflaskor Egendomsskador Läckage mer än 100 liter av olja eller bensin Miljöpåverkan Egendomsskador Frekvens SLH Kommentar Systematiskt brandskyddsarbete Utbildning Instruktioner/rutiner Information Rådgivning Underhåll Delvis brandlarm Systematiskt brandskyddsarbete Utbildning Instruktioner/rutiner Information Rådgivning Underhåll Påkörningsskydd Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

151 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Drunkningsolyckor Sidnummer: 28 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E 3. Oljepåslag strand Oljeutsläpp till havs Grundstötning 4. Bombdåd Kriminella uppgörelser Enskilda handlingar Olja på strand Förstörd strandmiljö Stora socioekonomiska värden Enstaka dödsfall och/eller flera svårt skadade 5. Kulturellt hot Politiskt hot Enstaka dödsfall och/eller svårt skadade 6. Flygolycka Höganäs kommun Inflygningsstråk till Ängelholm, Sturup och Kastrup Tekniskt fel Sjukdom Mänskliga faktorn Händelse med uppsåt Passagerarplan störtar med flera dödsfall Miljöpåverkan Egendomsskador Frekvens SLH Kommentar Oljeskyddsplan Skåne nordväst Länsning av hamninlopp Bandvagnar Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

152 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Drunkningsolyckor Sidnummer: 29 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E 7. Flygolycka Höganäs flygplats 8. Brand bensinstation Ca 10-tal objekt Tekniskt fel Sjukdom Mänskliga faktorn Händelse med uppsåt Läckage Antändningskälla Brand verkstad Mänskliga faktorn Händelse med uppsåt Sportflygplan störtar med enstaka skadade och/eller dödsfall Miljöpåverkan Egendomsskador Kraftig brand med rökutveckling Personskada Stor egendomsskada Användning av skum Frekvens SLH Kommentar Systematiskt brandskyddsarbete Utbildning Instruktioner/rutiner Information Rådgivning Underhåll Påkörningsskydd Tillstånd LBE EX-klassat område Tillsyn Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

153 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Drunkningsolyckor Sidnummer: 30 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E 9. Tillfälliga övernattningar (Skolor och andra lokaler som används för övernattningar) Brand i byggnad med sovande personer Anlagd Tekniska fel Kraftig brand med rökutveckling Personskada Dödsfall Stor egendomsskada Frekvens SLH Kommentar Systematiskt brandskyddsarbete Utbildning Instruktioner/rutiner Information Rådgivning Underhåll Brand- och utrymningslarm Nattvakter Brandvarnare 10. Farlig atmosfär i slutet utrymme Biologisk process Förbränningsgaser Förruttnelseprocess Brandfarlig, explosiv miljö Syrefattig eller giftig miljö Personskada Dödsfall First respondutbildning Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

154 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Drunkningsolyckor Sidnummer: 31 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E Frekvens SLH Kommentar 11. Brand i högspänningsanläggning Överslag i ställverk Risk för brandpersonal Utsläpp av transformatorolja Strömavbrott Utbildning Säkerhetsrutiner 12. Fallolyckor Kullaberg Klättring Vandring i området Besök till Nimis Slag mot huvudet och benbrott Skador till dödsfall Specialenhet avancerad räddning för svår belägenhet, resurs för hela Skåne Bandvagnar Båtresurser 13. Räddning på hög höjd Vindkraftverk Sjukdom Fastklämda Skador Sjukdom Specialenhet avancerad räddning för svår belägenhet, resurs för hela Skåne Bandvagnar Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

155 Anläggning: Riskområde: Höganäs kommun Drunkningsolyckor Sidnummer: 32 Arbetsgrupp: Lars Scotte, Marcus Nilsson, Jonas Nylén Referensgrupp: Jonna Ahlberg, Henrik Persson, Gustav Ask Händelse Pos.nr Riskkälla / Skadehändelse Orsak / Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E 14. Brand i fritidsbåtar (tolv kommunal småbåtshamnar) Tekniska fel Felhandlande Anlagd brand Elfel Enskild båtbrand med risk för spridning till andra båtar om det inträffar i hamn Brännskador Eventuella svårt skadade eller dödsfall Frekvens SLH Kommentar Tillsyn av hamnarna Information och rådgivning Släckutrustning i hamnarna 15. Djur i nöd Fastnat i åar, bäckar, kärr Skadade eller sjuka Trafikolycka Sitter fast Är på rymmen Skadade djur på väg eller i vägren Specialenhet för djurlivräddning, tillgänglig resurs för Skåne nordväst Sannolikhet Liv och hälsa Miljö Egendom Klass Frekvens Klass Karaktär Klass Skada Klass Skadekostnad 1. Liten sannolikhet Mindre än en per 1000 år 1. Små Övergående lindriga obehag 1. Små Ingen sanering, liten utbredning 1. Små <0,1 Mkr 2. En gång per år 2. Lindriga Enstaka skadade, varaktiga obehag 2. Lindriga Enkel sanering, liten utbredning 2. Lindriga 0,1 1 Mkr 3. Sannolik En gång per år 3. Stora Enstaka svårt skadade, enstaka dödsfall 3. Stora Enkel sanering, stor utbredning 3. Stora 1 5 Mkr 4. En gång per 1-10 år 4. Mycket stora Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 4. Mycket stora Svår sanering, liten utbredning 4. Mycket stora 5 20 Mkr 5. Mycket sannolik Mer än en gång per år 5. Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade 5. Katastrofala Svår sanering, stor utbredning 5. Katastrofala >20 Mkr Förstudie Höganäs IIII

156 ARBETSMATERIAL (5) Räddningstjänstens organisationsförändring Med anledning av den revisionsrapport för 2013 som ger vid handen att räddningstjänsten har för små resurser för att klara sina uppdrag har vi följande förslag på åtgärder. Bakgrund Grunden till förslaget bygger på att såväl den operativa som den förebyggande delen ska klara sina uppdrag för att kunna verka långsiktigt. För den operativa delen så handlar det om att klara förmågan och insatstiderna utan att tvingas göra och planera för intresseavvägningar från de regelverk som styr den operativa förmågan. De lokala förutsättningarna för räddningstjänsten i Höganäs innebär förutom den ordinarie övnings- och materielvårdstiden ökade krav på deltidsbrandmännen att närvara vid nya utbildningar, övningar och certifieringar. I verksamheten har vi att ta hänsyn till Lagen om skydd mot olyckor, Lagen om brandfarliga och explosiva varor, Lagen om extraordinära händelser, Arbetsmiljölagen, Boverkets byggregler, och mellan AFS:er från Arbetarskyddsstyrelsen, se bilaga (Rökdykning 1+4). Vad gäller Lagen om skydd mot olyckor får det inte råda ett antingen eller förhållande mellan den förebyggande och den operativa förmågan enligt regeringens proposition till reformerad lag för räddningstjänst (2002/03:119). HÖGANÄS KOMMUN RÄDDNINGSTJÄNSTEN Höganäs kommunen@hoganas.se 399

157 ARBETSMATERIAL 2 (5) Förslag I revisionsrapporten ger man förslag på en organisation som skulle innebära att dagens heltidsstyrka skulle utökas med 3 personer per skiftlag, totalt 15 personer. En sådan organisation skulle ge en minimibemanning med 1 insatsledare dagtid med 90 sek anspänning på station och övrig tid med 90 sek anspänning med beredskap i hemmet inom kommungränsen, 1 Styrkeledare och 4 brandmän med 90 sek anspänning dygnet runt samt 2 personer på deltid med en anspänning på 5 min. Dessa kan organiseras enligt olika modeller för att nå bästa och mest optimala funktion ur både insatsförmåga och hur vi kan säkerställa rekrytering av deltidare framöver. Figur 1. Förslag till minsta utryckningsstyrka dygnet runt Med den föreslagna organisationen kan vi inleda livräddande insats vid brand i byggnad inom 10 min i stort sett hela kommunen med undantag för Kullagårdens Wärdshus och objekten i Mölle vid svår framkomlighet med mycket trafik. Motsvarande insats kan vi göra för att evakuera personer via höjdfordon inom samma tid i alla de objekt som har detta krav idag. Vi kan också följa de gemensamma styrdokument som upprättats inom Skåne Nordväst (SKNV) som rör Ledningsdoktrin, Rökdykarinstruktion och Kemdykarinstruktion. Till detta har vi att ta ställning till den kostnad och nytta av ytterligare resurser i de två värnen i Mölle och Jonstorp som då kan larmas i händelse av utbruten brand eller större olycka och inte idag som en primärenhet i sina respektive orter vilket i sig strider mot gällande regelverk för tjänsteplikt. De kunde då båda vara renodlade värn och vara en resurs vid större händelser och ha specifika uppgifter som blir lättare att upprätthålla sin kompetens i. Värnen är en billig resurs och kan användas i de fall vi har behov av många händer och fötter, dock ej till mer komplicerade uppdrag som kräver en omfattande övningsbakgrund. HÖGANÄS KOMMUN RÄDDNINGSTJÄNSTEN Höganäs kommunen@hoganas.se 400

158 ARBETSMATERIAL 3 (5) Implementering Implementeringen av 15 nya heltidsbrandmän föreslår vi, med anledning av de svårigheter vi har att rekrytera och upprätthålla styrkan på deltid, ska få ske med start redan v med 5 brandmän och att vi v ändrar brandordningen till 1+2 på heltid samt minskar deltidsgrupperna med 1 person i varje skiftlag till 4 personer per grupp Denna förändring innebär inga uppsägningar för styrkorna i Höganäs då de redan har personalbrister samt att det är sannolikt att någon ur deltidsleden som kommer att söka och rekryteras till heltidstjänsterna. Vidare föreslår vi att rekrytering påbörjas i v och att organisationen ytterligare växlas upp v med ytterligare 5 heltidsbrandmän och att vi ändrar brandordningen till 1 +3 på heltid samt minskar deltidsgrupperna med 1 person i varje skiftlag till 3 personer per grupp och att deltidsorganisationen i Mölle omvandlas till brandvärn. Beroende på intresse från deltidsgruppen att söka sig till heltidstjänster kan det komma att behöva sägas upp personal om inte detta sker via naturliga avgångar. För deltid i Mölle innebär det att alla med deltidstjänst sägs upp och att de renodlas till värnpersonal med tjänsteplikt. Ytterligare rekrytering påbörjas v för ytterligare 5 nya brandmän Som sista förändring föreslår vi att organisationen växlas upp v med ytterligare 5 heltidsbrandmän och att brandordningen ändras till 1+4 på heltid samt minskar deltidsgrupperna med 1 person i varje skiftlag till 2 personer per grupp. Beroende på intresse från deltidsgruppen att söka sig till heltidstjänster kan det komma att behöva sägas upp personal. Värnen i Mölle och Jonstorp läggs ner beroende på synen av den förmåga de kan upprätthålla. Därmed har vi uppnått det förslag som presenterats och vi tror att det är en rimlig takt att få detta genomfört under bästa former. Den administrativa tjänst som redan getts medel för 2014 föreslår vi rekryteras och stärker upp den administrativa sidan och de förebyggande behov som finns med bl.a. uppföljning av tillsyner, genomföra olycksutredningar samt upprätthålla utbildningsverksamheten för de kommunala förvaltningarna (koncerntänkande) nya brandmän rekryteras v.23 Brandordningen ändras v.35 till 1 ILD, 1 SLD, 2 BmH och 4 BmD Rekrytering av 5 nya brandmän påbörjas i v.35 Mölle deltid läggs ner och omvandlas till värn Brandordningen ändras v.2 till 1 ILD, 1 SLD, 3 BmH och 3 BmD Rekrytering av 5 nya brandmän påbörjas i v.35 Brandordningen ändras v.2 till 1 ILD, 1 SLD, 4 BmH och 2 BmD Värnen i Mölle och Jonstorp läggs ner? Figur 2 Förslag på tidsaxel för implementering utifrån 4 årsprincipen HÖGANÄS KOMMUN RÄDDNINGSTJÄNSTEN Höganäs kommunen@hoganas.se 401

159 ARBETSMATERIAL 4 (5) Ekonomi Deltidsfunktionen försvinner från Mölle 2015 vilket ger en besparing på ca 250 tkr. Med en större styrka på heltid minskas behovet av värnen och därmed blir det en total minskning av värnkostnaderna med en beräknad summa av ca 50 tkr/år. Om värnen läggs ner sparas ytterligare ca 200 tkr samt de intäkter en försäljning av brandstationernas byggnader innebär. Kostnaden för en heltidstjänst beräknas till ca 450 tkr och motsvarande kostnad för en deltidstjänst är 100 tkr. Växlingen skulle då medföra en personalkostnad på tkr per 5 nya brandmän. Totalt ca tkr för tre växlingar. Pengarna som sparas genom minskningen av värnen önskar vi behålla för de ökade kostnader det innebär att hantera en större styrka med förändringar på stationen samt förändringen för att få deltidsfunktionen att bli mer flexibel och slagkraftig i sin roll Utökad personalbudget ca tkr pga att anställningen sker efter första halvåret (1 900 tkr helår) Ingen utökning från 2014 Minskning av kostnaden för deltid i Mölle ca 250 tkr i samband med omvandling till värn Utökad personalbudget tkr Utökad personalbudget tkr Minskad kostnad för ev nedläggning av värnen i Mölle och Jonstorp 200 tkr. Möjlighet till försäljning av fastigheterna. Figur 3. Ekonomisk kalkyl för förändringen Mål och inriktning Med den föreslagna organisationsförändringen så förutom att vi säkerställer den operativa förmågan och uppfyller de lagkrav som ställs kring detta så kommer vi att parallellt kunna arbeta med fler stödfunktioner inom kommunen, kopplat till att vi ska skapa en tryggare men också mer ekonomiskt hållbar kommun. Vi genomför idag flera olika stödfunktioner till kommunens olika förvaltningar. Den förebyggande verksamheten arbetar kontinuerligt med alkoholtillstånd, samråd i plan och byggprocessen samt utbildning inom koncernen. Den operativa verksamheten stödjer socialförvaltningen med lyfthjälp i snitt var tredje dag året runt samt markbyggnadsförvaltningen med akuta insatser med avspärrning och rensning runt badplatser samt flagghissning vid högtidsdagar. HÖGANÄS KOMMUN RÄDDNINGSTJÄNSTEN Höganäs kommunen@hoganas.se 402

160 ARBETSMATERIAL 5 (5) Som förslag på utökade uppdrag anser vi att den viktiga delen med automatlarmshanteringen av kommunens fastigheter kan hanteras från räddningstjänsten vilket skulle ge en god hantering av anläggningarna och bra kännedom för utryckningspersonalen om de kommunala fastigheterna. I Sverige uppmärksammas mer och mer begrepp som social oro i samhället och vilka åtgärder kommunerna vidtar kring detta. Räddningstjänsterna blir ofta engagerade på något vis. I Höganäs kommun kan det konstateras att de anlagda bränderna oroväckande ökat under de senaste två åren. Vi anser att vi skulle kunna samverka med andra förvaltningar och i linje med det arbete som finns på vissa håll redan inom SKNV för att skapa en robust verksamhet som tidigt kan möta de behov som uppkommer. Andra sådana verksamheter som också riktas mot ungdomar är temaveckor med tex vattensäkerhetsveckor där vi skulle kunna vara delaktiga på olika sätt för att öka kunskapen inom vissa riskaktiviteter. Förbundsbildning i SKNV Från kommunchef och politik har man framfört att än en gång utreda huruvida ett samgående i ett förbund i SKNV skulle gynna Höganäs kommun. Inställningen från räddningstjänsten är att med avseende på revisionens rapport påverkas de punkter som revisionen kritiserat inte alls och att vår operativa förmåga inte på något vis skulle få en bättre och större slagkraft om vi ingick i ett förbund, motsvarande förändring som nu föreslås anser vi hade fått göras ändå för att klara insatstiderna i Höganäs kommun. Med den samverkan som finns i SKNV och fortsatt kommer att finnas kommer vi att ha samma tillgång till förstärkande resurser under samma former som idag. Vi anser att det mervärde som räddningstjänsten Höganäs idag ger både inom kommunens koncerntänkande och mot kommunens invånare och företag skulle begränsas genom mer centraliserad styrning och närheten skulle försvinna. HÖGANÄS KOMMUN RÄDDNINGSTJÄNSTEN Höganäs kommunen@hoganas.se 403