1. Titel: Bredbandstestbädd för säker access av samhällstjänster

Transkript

1 1. Titel: Bredbandstestbädd för säker access av samhällstjänster Engelsk titel: Broadband Testbed for secure access to community services. 2. Sammanfattning Projektet Bredbandstestbädd för säker access av samhällstjänster, som slutredovisade sin etapp 1 den 30 nov 2010 går nu in i nästa fas med vissa förändrade förutsättningar. Av olika skäl har Vinnova tvingats reducera sin finansiering av projektet till halva beloppet. Projektet kommer fortfarande att utgå ifrån den breda ansatsen som var det ursprungliga projektets målsättning men av kostnadsskäl kommer fokus att läggas på själva säkerhetslösningarna och inte helhetsgreppet. Vi kommer också att behöva reducera antalet testbäddar till en. Underlag för rekommendationer för den fysiska infrastrukturen kommer att tas fram men den nuvarande ekonomiska ramen räcker inte för skrivandet av själva rekommendationen. Dagens bredbandsnät utnyttjas huvudsakligen för de kommersiella triple play tjänsterna dvs Internetaccess, IP-telefoni och IPTV och fokus idag är inriktat på Mb/s och pris. I framtidens bredbandsnät kommer samhällstjänster och liknande som e-hälsa, e-service, e-handel, e- utbildning, fastighetsautomationen, smart grid och distansarbete vara viktiga komponenter i bredbandstrafiken. Dessa tjänster ställer andra krav på nätet och överföringen end-to-end mellan hemmets terminaler och centralt belägna servrar. Flertalet av dessa nya krav är kopplade till begreppet säkerhet i form av robusthet, tillgänglighet, konfidentialitet och integritet. Samtidigt skall lösningarna fungera i en öppen multitjänst- och multioperatörsmiljö. PC TV Larmutr. Larmtelefon Analysutr. Sensorer Tfn Gateway LAN PAN WAN Wireless Detektorer Access switch WAN VX Hemtjänst Vård central Larm central Projektet syftar till att ta fram förslag till lösningar och prova dessa i en testbäddsmiljö. Fokus sker inom området e-hälsa, dvs vård och omsorg. Detta område är oerhört relevant ur ett samhällsperspektiv med tanke på den demografiska förändringen vi står inför. Det spänner samtidigt upp kravbilden för säkerhet på ett bra sätt samtidigt som enkel hantering för slutanvändaren är ett måste i detta fall. Projektet kommer därför att adressera som tidigare följande huvudområden Att utarbeta krav och förslag till lösningar för det fysiska accessnätet inkluderande skalskydd och kraftförsörjning för att säkra kraven på robusthet och tillgänglighet. Speciell fokus läggs på fastighets- och hemmanät som idag är oreglerade. Däremot saknas nu pengar inom detta projekt för att skriva själva rekommendationen som ingick i det ursprungliga projektet. Att skapa en robust öppen arkitektur som ger säkra och integritetskyddade kanaler för kommunikation till och från hemmet och som möter de krav på tillgänglighet och 1

2 konfidentialitet som tjänsten kräver. Arkitekturen skall när så är möjligt följa etablerade standards och skall erbjuda en enkel hantering för slutkund. Samtidigt tonas multiaspekten vad gäller tjänster och operatörer ner av kostnadsskäl. Att anpassa och i vissa fall utveckla vård och omsorgstjänster som kan verifiera kravställning på systemplattformen och infrastrukturen. Omsorgs- och vårdtjänster via TV är en del av projektet. Utvärderingen görs både på lab och i Acreos tesbädd i Hudiksvall däremot planeras inte längre några andra testmiljöer. Projektets relevans och potentiella framgång är beroende av ingående partners. Representanter finns från nätägare, fastighetsägare, operatörer, system- och systemkomponentleverantörer samt tjänsteföretag inom vård och omsorg. Projektet kommer att fortsätta det i etapp 1 etablerade samarbetet med representanter för avnämare som landsting, kommuner och privata vård- och omsorgsföretag samt regleringsmyndigheten PTS och Hjälpmedelsinstitutet HI. Delar av projektet kan ses som vidareutveckling av EU ramverk 7-projekt som ALPHA, och MonAmi, 3. Projektets huvudsakliga IKT-område Projektet fokuserar på säkra och robusta distribuerade nätverksbaserade systemlösningar endto-end med hög tillgänglighet för hemmamiljöns larmutrustningar, sensorer och IP-baserade bredbandsterminaler som PC, TV över bred- och smalbandiga IP-baserade kanaler i de fasta, och även mobila, näten Projektets tillämpningsområden är i hemmet. Hur skapar man en säker men ändå ur hanteringssynpunkt enkel miljö för alla de terminaler och sensorer som kommer att finnas i det framtida hemmet för att möjliggöra kvarboende, vård och omsorg inklusive anhörigvård. Och samtidigt ger möjlighet till att jobba hemifrån med känslig information, e-handel och olika typer av samhällets e-tjänster som kräver integritet och säkerhet. 4. Projektets relevans 4.1 Fokus Projektets fokus är att skapa en IKT-miljö i hemmet som via en öppen arkitektur ansluter hemmets sensorer, detektorer och olika terminaler via accessnätet till olika informationscentraler end-to-end. Detta på ett robust och tillförlitligt sätt och som möter varje tjänsts specifika krav på säkerhet och integritet samtidigt som man säkerställer enkelheten i handhavandet från användarens sida. 4.2 Behov Fler och fler viktiga samhällsfunktioner kommer i framtiden att utföras från hemmet. Exempel på detta är vård och omsorg där man via IKT lösningar, e-hälsa, kan förlänga kvarboende och därigenom spara stora pengar för samhället och samtidigt öka livskvaliteten för de äldre som kommer att utgöra en allt större andel av befolkningen. Gjorda beräkningar visar att samhället spar mer än kr per år även vid fullt hemtjänststöd jämfört med särskilt boende. 2

3 På samma sätt kan insatser göras inom miljöområdet via Smart Grid och fastighetsautomation. Andra områden som blir beroende av bra och säkra IKT lösningar till och från hemmet är e- handel, distansarbete och distansutbildning. Allt dessa tjänster bidrager också till miljömålen genom att man undviker transporter och bilresor. Det gamla telefonsystemet hade säkerhet inbyggt genom att exempelvis telefonapparaten var kraftmatad från telefonstationen. I samband med bredbandsutbyggnaden har vi tappat bort säkerhetsaspekten för en fokusering enbart på frågor som bandbredd och pris. När nu viktiga samhällsfunktioner skall utnyttja bredbandsnätet blir dessa svagheter tydliga. Hur skall man exempelvis kunna garantera att ett kanske livskritiskt digitalt larm från den äldre i hemmet verkligen går fram till larmcentralen när det inte finns regler hur man bygger och kraftförsörjer fastighets- och hemmanät. Tillgänglighet är en viktig komponent när det gäller end-to end kommunikationen och där spelar redundans och prioritering betydelsefulla roller. Konfidentialitet är en annan viktig egenskap dvs att informationen är skyddad mot obehöriga. Integritet är viktigt exempelvis för patientjournaler för att säkerställa att verkligen bara behörig person kommer åt informationen. När det gäller systemlösningen i hemmet ställs flera i sig motstridiga krav. Man skall kunna hantera många olika tjänster som kan opereras av flera operatörer dvs en öppen multitjänstoch multioperatörsmiljö. Samtidigt ställs krav på säkerhetlösningar och olika sekretessklasser men trots alla säkerhetskrav skall det vara enkelt för användaren att kunna ansluta och hantera sina terminaler. Miljön skall vara plug and play och så långt som möjligt följa befintliga standards vad gäller funktionella protokoll och gränssnittprotokoll. Gatewayfunktionaliteten är en nyckel i sammanhanget som skall säkra multitjänst- och multioperatörsfunktionalitet. Samtidigt skall den vara modulär och skalbar samt managerbar med tanke på den komplexa miljön. Robusthet är en viktig egenskap i sammanhanget allt ifrån motståndskraft från virusangrepp till att varje tjänst isoleras från övriga. Egenskaper som autonomitet kan vara viktiga om det som inte får ske ändå skulle hända. I Sverige, liksom i omvärlden, investerar fastighetsägarna stora belopp i byggandet av hemmanät och fastighetsnät baserade på fiber. Att få fram kravspecar hur man gör sådana nät robusta och framtidssäkra är viktigt. Fastighetsägarna vill skapa en hemmamiljö där hyresgästerna kan bo kvar i lägenheten även när de behöver omsorgsstöd. Om detta även kan byggas ut till stöd för vård i hemmet kommer projektet att leverera för fastighetsägare och samhället angelägna resultat. Problemet med stigande vård- och omsorgskostnader finns i hela västvärlden. Sverige är en av de första länderna i Europa som på allvar möter de demografiska utmaningarna. Det innebär att vi också har en unik chans att ta en ledande position inom området. Då är en genomarbetad säkerhetslösning viktig eftersom den också ger möjligheter även inom energibesparingsområdet. Projektet har därför potentialen att kunna bidra till stora exportintäkter för svenska företag. Det stora antalet kommersiella partners i projektet och demonstrationer via testbädd förstärker den möjligheten i hög grad. Projektet ingår även i förstudien för Norra Djurgårsstaden och vid en implementering ger det stora möjligheter för projektdeltagarna att där visa upp sina tjänster och produkter 3

4 4.3 Mål I projektet kommer krav och lösningar att utarbetas för hur man bygger en säker nätinfrastruktur för hemmanät och fastighetsnät och till dessa anslutna aktiva komponenter som hemmaterminaler, gateway och accesswitchar. Denna del av nätet är oerhört kostnadskänslig vilket ställer stora krav på innovativa, kostnadseffektiva lösningar. Idag finns överhuvudtaget inga krav utarbetade för dessa nätdelar och nätelement när det gäller egenskaper som tillgänglighet och robusthet och det tillhör idag inte PTS ansvarsområde. Exempel på uppenbara åtgärder som måste till är säker kraftförsörjning, skalskydd och nätredundans för att säkerställa att exempelvis livsviktiga larm kommer fram till larmcentralen. Rent generellt måste hemmanätet med sina anslutna, aktiva terminaler som PC, set-top-boxar, sensorer, medicinska givare och andra detektorer ges en konstruktion och arkitektur som tar ett helhetsgrepp på säkerhetslösningarna för alla dessa involverade hemmaenheter. De skall förmedla bredbandiga och smalbandiga, krypterade och okrypterade signaler på ett säkert och robust sätt med hög tillgänglighet till olika huvudmäns centraler som landsting, kommuner, företag och enskilda. Vid hembesök skall det vara möjligt att för en besökande från exempelvis en vårdcentral att återskapa sin egen säkerhetsmiljö. Samtidigt skall miljön erbjuda en generell systemlösning så man undviker specifika, inkompatibla och därmed dyra lösningar för varje delfunktion och terminal och som är svåra för användare att hantera. Miljön är en multitjänst och multioperatörsmiljö vilket ställer krav på separation och prioriteringar för att kunna uppnå rätt säkerhet och robusthet Projektet kommer att arbeta med IP-baserad teknik och de nya möjligheter som IPv6 erbjuder, med protokollet SIP och relevanta krypteringsstandarder. Internationella standarder som HGI (Home gateway Initiative), UpnP (Universal Plug and Play) och Continua Alliance liksom radioaccesser som ZIG-BEE, Z- Wave och Bluetooth för bland annat larm, sensorer och medicinsk övervakningsutrustning skall utnyttjas där så är möjligt. TV är en terminal som upplevs enkel att hantera speciellt för äldre. Med IPTV och kraftfullare Set top boxar skulle många av dagens omsorgstjänster samt bildtelefoni kunna ske via TV och fjärrkontrollen. Men då måste även TV tjänsten göras säker ur informationssynpunkt. En patientjournal på TV får inte göras tillgänglig för vem som helst och får absolut inte manipuleras Resultaten skall verifieras på lab och i testbädd för att därigenom kunna påvisa om de önskade målen vad gäller säkerhet och integritet och en enhetlig systemmiljö har kunnat uppnås. Genom att verkliga testpiloter kommer att deltaga får man ett prov på enkelheten i hanteringen för användarna och här hoppas vi även kunna använda erfarenhet som byggs upp i samband med Norra Djurgårdsstaden. I projektet deltar många olika parter/aktörer från olika branscher. Det finns idag få naturliga mötesplatser för dessa aktörer. I detta projekt ges stora möjligheter för samverkan och skapande av mötesplatser för dessa aktörer. 4

5 4.4 Förhållandet till större nationella och internationella satsningar Projektet har stark koppling till EU Ramverk 7-projektet ALPHA ( ) som Acreo koordinerar. ALPHA-projektet inom EUs Ramprogram 7 fokuserar på access- och hemmanät som ska kunna bära morgondagens avancerade tjänster och detta till ett mycket lägre pris än vad dagens lösningar klarar av. ALPHA undersöker olika typer av fiber (single-, multimode och plastfiber) samt trådlösa teknologier som ska kunna samexistera i konvergerade nät. Dessutom utvecklas nya nätarkitekturer samt kontroll- och styrsystem för dessa nät. Kombinerat med det stora EU projektet MonAmi som berör vård och omsorgsområdet kan man säga att detta projekt kan härledas ur de två ovannämnda som en mer tillämpningsorienterad fortsättning. Dessutom finns en stark koppling till EU:s strukturfondsprojekt Acreos Nationella Testbädd där lösningar från t.ex. ALPHA testas i skarpa miljöer hos riktiga slutanvändare. Sådana tester i samma testbädd ska även göras i detta projekt. Det kommer att finnas starka kopplingar till projektet InSIKT - Säker IKT för inomhusmiljöer. Detta projekt fokuserar på informationssäkerhet och sensornät med tillhörande gatewayfunktionalitet. InSIKT kommer därför på ett bra sätt att komplettera detta projekt. Eftersom Acreo dessutom är är partner i InSIKT kommer detta att ytterligare förenkla samarbete och för att säkerställa detta är projektledaren för gatewayfunktionaliteten samma i båda projekten och schemalagda koordineringsmöten äger rum Det finns i projektet nära kopplingar till projektet BALLAD som drivs på SICS/Acreo. Det går ut på att underlätta det digitala tjänsteutbytet mellan Östersjöns olika regioner. Det ger svenska företag en möjlighet att komma in på internationella marknader med sina digitala produkter och tjänster. SSNf, stadsnätsföreningen, bedriver ett projekt kring säkra nät som även omfattar fastighetsnät. Vi har ett samarbete med detta projekt som främst fokuserar på kabelsidan. Swedish ICT bedriver på Vinnovas uppdrag en förstudie för en testbädd med syftet att säkra de högt ställda miljömålen i Norra Djurgårdsstaden och samtidigt använda en generell öppen teknikplattform. Vårt projekt Bredbandstestbädd för säker access av samhällstjänster ingår som en del av föreslagna demonstratorer. 5. Projektets kvalitet 5.1 Forskningsfronten Projektet tar sin utgångspunkt i de forsknings- och utvecklingsprojekt som genomförs i Sverige och i utlandet. 5

6 Den demografiska förändring många länder i Europa står inför har initierat ett stort antal projekt som inte bara syftar till att åstadkomma nya IKT-tjänster, utan också till att belysa infrastrukturaspekter. Nedan beskriver vi kort ett antal projekt inom 6:e och 7:e ramprogrammet, CIP och HI som utgör indata. ElderGames Ämnar öka kognitiva färdigheter samt livskvalitet för äldre. MonAmi Demonstrera tillgängliga och användbara tjänster för äldre. Utvärderingar av tjänsterna sker i sex olika Europeiska länder däribland Sverige. Koppling till projektet sker via HI, Share-It Utvecklar stödjande teknik för att informera, stödja och assistera användarna samt deras vårdgivare genom bland annat övervakning och mobilt stöd. Soprano Ökar äldre människors självständighet genom att designa och utveckla innovativa, kontextmedvetna och billiga smarta produkter med för slutanvändarna enkla gränssnitt. Teknik för äldre Flera HI-projekt relaterar till området som t.ex. Äldre närstående och teknik, Kommunal IKTtillgänglighet för äldre. Samverkan med HI vad gäller TV tjänster för omsorg epal Detta projekt ämnar ta fram en forsknings- roadmap riktad mot nästa generations support system för aktivt åldrande CommonWell Detta projekt syftar till att stödja självständighet och öka livskvalitet för äldre människor. Projektet kommer leverera IKT-baserade vårdtjänster samt sociala tjänster. 5.2 Position relativt state-of-the-art ur ett internationellt perspektiv Inom lösningar för hemmet (trådade infrastrukturer, styrning av nät, QoS i nätet, funktionalitet i gateway) ligger projektet i absolut framkant även internationellt sett. Av de två ledande EU Ramverk 7 projekt koordinerar Acreo det ena (ALPHA) och vi har ett nära samarbete med det andra (OMEGA). Detta projekt tar utgångspunkt i att Sverige kommit långt i utveckling av verksamheterna och i utveckling av lösningar vad avser IKT-lösningar för vård- och omsorgsrelaterade tjänster. Det unika med projektet är helhetssynen och integrationsaspekten för att skapa en öppen kostnadseffektiv systemlösning för säker hemmamiljö. End-to-end kommunikation, beaktande standards och där tjänsterna styr kraven på underliggande infrastrukturer är målet. EU satsar på forskning inom området Ambient Assisted Living (AAL). Det ingår i aktionsplanen "Ageing Well in the Information Society". AAL syftar bland annat till att utveckla IKT-lösningar som kan hjälpa till att förbättra livskvalitén för äldre och samtidigt skapa starka möjligheter för Europeiska industrier inom IKT sektorn. Medical and Health Informatics är ett identifierat nyckelområde för forskningen i USA och speciellt utpekat av president Obama. Det arbete som med nödvändighet av kostnadsskäl måste bedrivas utanför sjukhuslokalerna ställer nya krav på säkerhetslösningar som blir kontext och lokaliseringsbaserade. Här skapas nya begrepp som Context and Location- Aware Security 6

7 5.3 Effekterna av resultatet Projektet ska ta fram demonstratorer som integrerar projektresultaten. Projektet kommer successivt att visa upp nya IKT-lösningar och tjänster för hemvård och omsorg i testbädden. Lösningarna kommer att via partners föras in i verkliga miljöer med skarpa användare. Projektet skall resultera i överenskomna krav för hur man hanterar säkerhet i kommunikation mellan hem och vårdgivare. Guidelines kommer att utarbetas för hur kommunens och fastighetsbolagens uppbyggnad av bredbandslösningar för vårdtjänster i form av t.ex. larm, övervakning och kommunikation kan användas i situationer där landstinget ser ett behov av att vårda patienter i hem eller äldreboende. Projektet samlar ihop ett stort antal aktörer och branscher som vanligtvis inte samverkar det är en av idéerna bakom projektet att exploatera detta område och denna typ av samarbete. I sådana sammanhang är testbädden ett utmärkt verktyg. Projektet ska resultera i nya typer av öppna lösningar och öppna interface för vård och omsorg. Arbetet baseras på EU-projektet ALPHA och andra EU-projekt inom vård och omsorgsområdet där Sverige redan nu är bland de ledande i Europa. Tillväxt i små och medelstora företag och immateriella tillgångar är ett viktigt skäl för våra partners att vara med som medfinansiärer i projektet. Acreo och projektet avser bidra till deras framgång. Ambitionen är dessutom att den ackumulerade kunskapen i projektet ska leda till deltagande i nya EU- och Vinnovafinansierade projekt. 6. Projektets genomförbarhet 6.1 Angreppssätt Tidigare var projektet uppdelat i 4 etapper varav första etappen redovisades Fortsättningen av projektet skall bedrivas som ett projekt med en löptid på två och ett halvt år med normal rapportering. Projektet avslutas den 31 augusti Projektet är uppdelat i fyra arbetspaket WP1-4 som finns närmare beskrivna under kapitel 6.2. WP1 omfattar arbetet med den fysiska infrastrukturen, WP2 systemnivån och WP3 de olika vård- och omsorgstillämpningar som skall fungera i systemmiljön. Allt detta kommer att verifieras i WP4. Kopplingen mellan arbetspaketen WP 1-3 är främst att det är tillämpningarna som ställer krav på infrastrukturen och systemmiljön, dvs står för kravbilden. Detta innebär inte att man måste vänta på kravbilden utan forskning och utveckling kan pågå parallellt i de tre delarna eftersom de basala kraven är kända. Dessutom i mån av projektresurser skall systemarkitekturen beakta andra tillämpningar som behöver säker access som exempelvis vissa fastighetstjänster. Arbetet kommer att bedrivas med hjälp av work shops där olika partner deltager beroende på inriktningen. Aktuella problemställningar diskuteras och analyseras liksom uppnådda resultat och detta blir sedan underlag för projektets arbete under nästa fas. Vid vissa tillfällen kommer externa experter från exempelvis forskarvärlden att bjudas in liksom avnämare som landsting och kommuner. Detta är speciellt viktigt i samband med fastställande av demonstratorer som skall utvärderas i testbädd. Vid några lämpliga tillfällen kommer alla projektpartners att bjudas in till informations- och diskussionsmöten. 7

8 Projektledarna träffas regelbundet i projektmöten för att synkronisera de olika arbetspaketen och utbyta idéer om fortsättningen Allt eftersom kravbilden växer fram i WP3 är detta en leverabel till de två underliggande arbetspaketen. Genom att ha flera delleveranser från WP3 kommer eventuella förseningar i en leverans att kunna vara hanterbar i projektet. När resultaten från de olika arbetspaketen börjar komma fram integreras dessa först i lab och sedan i de testfaciliteter som ingår i arbetspaket verifierifiering WP4. Projektet har tillgång till följande testbäddar och testmiljöer där demonstratorer ska byggas och utvärderas: Acreos demolägenhet i Kista, att jämföra med labmiljö Acreos Nationella Testbed som är en verklig miljö i ett kommersiellt nät med riktiga testpiloter och riktig utrustning. Hudiksvalls bostäders demolägenhet i nära anslutning till testbädden. Förhoppningsvis kan även Norra Djurgårdsstaden komma ifråga som testbädd. 6.2 Genomförandeplan Konsortiet Konsortiet består av många partners för att kunna skapa den helhetslösning end-to-end som projektet syftar till. De olika organisationerna representerar grupperna fastighetsägare nätägare och operatörer, utrustningsleverantörer för hemaccessmiljön och säkerhetslösningar samt utvecklare av applikationer och lösningar för främst vård och omsorg. FORSKNING Acreo är ett forskningsinstitut inom Swedish ICT vilket samlar de svenska industriforskningsinstituten inom informations- och kommunikationsteknik. Acreo är verksamt bland annat inom området bredbandsnät och tjänsteplattformar FASTIGHETSÄGARE SABO är en intresseorganisation för Sveriges allmännyttiga bostadsbolag. SABO driver frågan om säkra hemma- och fastighetsnät och tryggt boende. Fastighetsägarna är en intresse- och branschorganisation för privata fastighetsägare. Fastighetsägarna har samma intresse i projektet som SABO Hudiksvallsbostäder är motsvarande i Hudiksvall och där finns testlägenhet och anslutning till Acreos nationella testbädd. OPERATÖRER TeliaSonera är en stor svensk operatör som har intresse i säkerhetslösningar för hemmamiljön både på nätnivå och på tillämpningsnivå. Stokab är ägt av av Stockholms stad är en stor nätägare av fibernät och driver Stockholms stad kommunikationsnät där bland annat kritiska tjänster som vård och omsorg ingår. Mälarenergi är stadsnätet i Västerås, Sveriges största i antalet abonnenter, och har som kommunalt bolag intresse av säkerhet för samhällstjänster. Skånet är bredbandsnätet som förenar de olika stadsnäten i Skåne. 8

9 UTRUSTNINGSLEVERANTÖRER Makewave utvecklar system inom provisionering av tredjepartstjänster via en gateway. Detta projekt ligger i linje med deras utvecklingsaktiviteter. PacketFront är leverantör av access- och hemmanätsutrustningar med öppen arkitektur och är en av världens största leverantörer till öppna nät. Inteno är leverantör av access- och hemmanätsutrustningar i Skandinavien. nwise är leverantör av IP baserade multimedia växlar med speciella funktioner kopplade till säkerhet som passar projektets tillämpningar. Intel är känd som världsledande processorleverantör men är också aktiv inom området vård och omsorg. Intel är en av grundarna och en drivande kraft inom Continua Alliance, det globala standardiseringsorganet för vårdtillämpningar Portwise levererar krypteringssystem och certifieringsutrustning för bland annat sjukvården Amino utvecklar set-top-boxar för IPTV marknaden och har pågående utveckling av kraftfullare set-top-boxar som kan stödja bildtelefoni. VÅRD o OMSORG Alleato arbetar främst inom området Trygghet i Boendet inklusive infrastruktur, aktiv utrustning som gateway och ett antal lösningar för det smarta hemmet. OpenCare utvecklar och levererar IT-lösningar och system som möjliggör ett förlängt kvarboende och mer kostnadseffektiv vård och omsorg. Vestalia är ett relativt nystartat bolag med erfaren ledning från Telias tidigare satsning på omsorg som fokuserar på lösningar och drift av vård och omsorgstjänster. Caretech är ett företag som tillhandahåller kompletta trygghetslösningar för boende. PUBLIKA INTRESSENTER PTS kommer aktivt att deltaga i projektet speciellt vad gäller infrastrukturdelen SKL, Sveriges Kommuner och Landsting och HI, Hjälpmedelsinstitutet är två organisationer som kommer att nära följa projektet. HI arbetar med införande av den digitala trygghetstelefonen på uppdrag av socialdepartementet Projektplan Projektet är uppdelat i fyra arbetspaket (WP) WP1 Robust fysisk infrastruktur med hög tillgänglighet WP2 Öppen systemlösning för säker end-to-end kommunikation WP3 Applikationer för vård och omsorgsområdet WP4 Verifiering i testbädd och testlägenhet 9

10 Acreo har det överordnade projektledaransvaret samt är ledare för de olika WP. Alla arbetspaket börjar vid projektstart och fortlöper till projektet slutar men av naturliga skäl ligger aktiviteten hos WP 4 på en lägre nivå i början på projektet. Nedan beskrivs mer detaljerat innehållet i de olika arbetspaketen och dess olika aktiviteter (A). Varje aktivitet avslutas i en definierad milestone (MS). I maj och november 2011 och 2012 avrapporteras projektet och slutrapportering sker under augusti 2013 WP1 Robust Fysisk infrastruktur med hög tillgänglighet WP1 genomförs i samarbete med ett antal partners som har erfarenhet av uppbyggnad eller drift av den här typen av nät, dvs acessnät, fastighetsnät och hemmanät. Projektets partners kommer var och en och tillsammans att ge information som bildar underlag för att kunna utforma nödvändiga kravställningar. Det gäller både kabelförläggning, skalskydd och kratförsörjning, dvs UPS (Uninterrupted Power Supply). Vissa idéer kommer att utvärderas i projektet på lämpligt sätt. Kravställningarna skall säkra att de framtida fastighets och hemmanäten kan användas för kritiska samhällstjänster Tidigare var avsikten att även skapa regelverk och anvisningar för installation och uppbyggnad av ovannämnda nät. Denna del ryms inte längre inom projektbudgeten. A1 1. Identifiering. MS1 1 Rapport Identifiering av säkerhetsbrister och kritiska aspekter i nät och anslutningar i fastigheter och hem. Här ingår fysisk säkerhet, skalskydd och strömförsörjning av nätelement. A1 2. Krav. MS1 2 Rapport Krav för accessnät, fastighetsnät och hemmanät på Kabelförläggning och installation Skalskydd för nät och hemmautrustning Kraftförsörjning av nät och hemmautrustning 10

11 för att säkerställa en säker kommunikation av vård och omsorgstjänster till/från hemmet. A1 3 Lösningsförslag. MS1 3 Rapport Implementering av lösningar för att möta några av kraven ovan. A1 4. Underlag för rekommendationer. MS1 4 Rapport Underlag för rekommendationer, policy och standardisering vad gäller byggande av fastighetsnät och hemmanät för att uppnå de säkerhetskrav som krävs avseende kabelförläggning, skalskydd och kraftförsörjning. Förslag till certifieringskrav beaktande att det saknas reglering inom området. Partners: SABO, Fastighetsägarna, Mälarenergi Stadsnät, Skånet, Stokab, SKL och PTS WP2 Öppen systemlösning för säker end to end kommunikation Översiktligt kan den tänkta arkitekturen beskrivas med följande bild Vård Analysmaskin UPS Larm IP Larm WAN Komm Mgmt Omsorg Telefon Media Web Server Automati on TV Internet Passagekontroll Nyckelhantering Fastighet Den öppna systemlösningen skall stödja de olika applikationerna och möta deras krav på robusthet, säkerhet, konfidentialitet och integritet. Samtidigt skall det vara enkelt ur handhavandesynpunkt att koppla in olika terminaler liksom olika typer av givare och sensorer. Arkitekturen skall bygga på befintliga funktionella standarder och gränssnittsstandarder. Den skall förutom triple play stödja applikationer som vård, larm, omsorg, fastighetsautomation och passagekontroll dvs elektroniska nyckelsystem. Speciellt skall vård och omsorgssektorns krav analyseras och implementeras i arkitekturen. Där ingår även att implementera interaktiva vård och omsorgstjänster på IPTV. Gatewayfunktionaliteteten är kritisk och tillsammans med våra partner skall vi förstå hur man kan bygga kostnadseffektiva modulära lösningar och hur gatewayfunktionen och dess stöd till applikationerna kan realiseras. 11

12 Multitjänst och multioperatörsvyn kan beroende på projektets reducerade resurser inte behandlas i någon större omfattning men skall belysas ur robusthetssynpunkt. A2 1 Arkitektur. MS2 1 Rapport Skapande av en arkitektur för helheten baserat på befintliga standards och som tillåter att man på ett enkelt sätt kan plugga in olika tjänster CPE/ gateway arkitektur som är robust med avseende på brandväggsfunktionalitet, tjänsteseparering, operatörsseparering A2 2. Systemlösning baserad på arkitekturen. MS2 2 Rapport Gemensam säker miljö för både kommuner och landsting Hur kan man kombinera funktionalitet avseende säkerhet från olika applikationer som t.ex. larm, omsorg och vård och därigenom uppnå effektivare lösningar Automatkonfigurering Portabilitet av säker miljö vid hembesök A2 3 Vård och omsorgstjänster via TV. MS2 3 Rapport Implementera en säker miljö för interaktiva TV tjänster Bildtelefoni över TV A2 4 Uppbyggnad av tester i systemlösning på lab. MS2 4 Rapport av labtester Tester av system och arkitektur i labmiljö med hjälp av vård och omsorgstjänster Verifiering att man möter de olika säkerhetskraven Partners: Acreo, Makewave, PacketFront, Inteno, Telia, Portwise. Nwise och Intel WP3 Applikationer för vård och omsorgsområdet WP3 har som överordnat mål att arbeta fram krav och riktlinjer från överliggande applikationslager mot underliggande lager inom framför allt kvarboende, vård och omsorgsområdet. Speciellt kommer fokus vara kring säkerhet men även andra aspekter kommer att belysas. Ett antal vård och omsorgstjänster kommer att visas upp i Acreos demolägenhet och testbädd. Ett antal partners (Intel, Amino, Alleato, Care Tech, Open Care, Vestalia) kommer att bidra med utrustning och tjänster för dessa demonstrationer. A3 1 Framtidsscenarier. MS3 1 Rapport En mer genomarbetad scenariebeskrivning vad gäller vård och omsorg som stämts av med kommuner, landsting och fastighetsbolag. A3 2 Krav på infrastruktur. MS 3 2 Rapport Krav från tjänsterna inom vård och omsorgssektorn på underliggande lager både vad gäller systemlösning och infrastrukturen. 12

13 A3 3 Use cases. MS3 3 Rapport Framtagning av Use cases för olika tjänster inom vård och omsorg med formulerade säkerhetskrav. A3 4 Demonstratorer. MS3 4 Rapport över demonstratorer Ett antal kombinationstjänster som utnyttjar olika kundterminaler som PC, TV och larm/sensorer ska demonstreras och testas i projektets testbädd. Med hjälp av dessa tjänster skall en så heltäckande situation som möjligt skapas för att verifiera kravbilden och dess uppfyllnad Partners: Acreo, CareTech, Alleato, OpenCare, Intel, Amino, Vestalia, SABO, WP4 Verifiering i testbädd och testlägenheter I detta arbetspaket skall de applikationer och lösningar som arbetats fram under WP 1 3 testas i Acreos nationella testbädd samt förhoppningsvis i det bostadsområde Norra Djurgårdsstaden som är under uppbyggnad. Framtagna lösningar skall testas m a p säkerhet och enkelhet i hantering för slutanvändare A4 1 Identifiering av testfall. MS4 1 Rapport Baserat på underlag från WP2 och WP3 sker framtagning av ett antal för projektet relevanta testfall och för varje testfall görs en identifiering av utvärderingskriterier. A4 2 Genomförande av tester. MS4 2 Rapport Genomförande av tester i Acreos Nationella Testbädd med testpiloter och i testlägenhet samt förhoppningsvis i testbädd Norra Djurgårdsstaden. A4 3 Dokumentation av test och testresultat. MS4 3 rapport Partners: Acreo, Acreos testbädd Hudiksvall, Hudiksvallsbostäder, SABO Tidplan De olika aktiviteterna har lagts ut i tiden i nedanstående diagram. Vissa aktiviteter kan komma startas tidigare i begränsad omfattning och även efter aktivitetens slut kan en uppdatering av en rapport behöva göras baserat på senare resultat. Leverabler mellan WP har indikerats i tidplanen 13

14 Projekt Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Rapporter maj dec maj dec Slutrapport aug WP1 A1-1 MS1-1 A1-2 MS1-2 A1-3 MS1-3 A1-4 MS1-4 WP2 A2-1 MS2-1 A2-2 MS2-2 A2-3 MS2-3 A2-4 MS2-4 WP3 A3-1 MS3-1 A3-2 MS3-2 MS3-2 A3-3 MS3-3 A3-4 MS3-4 WP4 A4-1 MS4-1 A4-2 MS4-2 A4-3 MS Budgetsammanställning Sammanställning av hela projektet inklusive etapp 1 Vinnovas bidrag i ksek WP1 WP2 WP3 WP4 Projektl. Summa 1/8 31/ /1 31/ /1 31/ /1-1/ Summa projektet Parternas bidrag och på vilket sätt. Anm. Vissa partner kan välja att reducera sin insats i proportion till projektets ändrade omfattning. 14

15 Värde ksek/år Typ av bidrag Acreo (Koordinator) Tid, tillgång till utrustning och testfaciliteter SABO 300 Tid, kravspecar Fastighetsägarna 250 Tid, kravspecar Hudiksvalls bostäder 100 Testlägenhet TeliaSonera 50 Tid Stokab - Tid Mälarenergi 100 Tid Skånet 100 Tid PacketFront 200 Tid. utrustning Inteno 200 Tid, utrustning Makeway 300 Tid, utrustning nwise 50 Tid, utrustning Portwise 100 Tid, utrustning Intel 100 Tid, utrustning Amino 50 Tid, utrustning Alleato 300 Tid, utrustning Vestalia 250 Tid CareTech 50 Tid, tjänster OpenCare 100 Tid, utrustning Total Projektets exploaterbarhet och nyttiggörande Projektresultaten för de olika konsortiedeltagarna kommer att nyttiggöras på olika sätt beroende på deras inriktning. Acreo har som mål att publicera alla relevanta resultat - om de inte ska hållas konfidentiella av en projektpartner. Detta kommer att göras vid nationella och internationella konferenser och tidskrifter (indikerar en hög akademisk nivå). Den uppbyggda kompetensen på Acreo kommer att utnyttjas för vidare arbete runt samhällstjänster och deras krav på infrastruktur på olika nivåer. SABO och Fastighetsägarna får information och kravspecifikationer hur man skall bygga hemmanät och fastighetsnät som är robusta och stabila samt vilka krav de skall ställa på den aktiva utrustningen för att stödja kvarboende och vård i hemmet. Operatörer som Telia, Stokab, Mälarenergi och Skånet kan ställa relevanta krav på hemma- och fastighetsnät och bätttre specificera sina utrustningar och dess funktionalitet för att möta behovet av en säkrare IKT-hemmamiljö. Utrustningsleverantörer som PacketFront, Inteno, Makewave, Portwise, Nwise, Intel, Amino och Alleato får möjlighet att levererar utrustningar som möter kraven på en öppen säker hemmamiljö och som även kommer att kunna generera en stor internationell marknad. Tillämpningsföretag som Alleato, Vestalia, OpenCare och CareTech får möjlight att utvärdera sina lösningar i projektets testmiljö som samtidigt kan ses som en marknadsplats mot kommuner, landsting och fastighetsägare. Även i detta fall en stor potentiell internationell marknad. 15

16 Myndigheter och Intresseorganisationer som PTS, SKL och HI får stöd i sitt utarbetande av rekommendationer och krav inom sina respektive områden 8. Riskanalys för projektet Riskanalysen är baserad på konsekvens- (1-5) samt sannolikhetsbedömningar (1-5). Ju högre siffra desto större konsekvens. Många partners i konsortiet kan leda till koordineringsproblem (3x3=9) Motåtgärd: Eftersom de olika WP är relativt oberoende av varandra drivs de som separata projekt med identifierade leverabler till övriga WP. Konsortiedeltagare försvinner, speciellt hög risk för SME (2x4=8) Motåtgärd: Det finns i flera av de deltagande projekten speciellt på tillämpnings-och systemnivån deltagare som har liknande profil varför konsekvenserna inte behöver bli alltför allvarliga. På operatörs- och bostadsföretagsnivån upplevs risken minimal. Projektledare lämnar projektet under perioden (2x3) Motåtgärd: Acreo har personer med likartad kompetens som då får ta över projektledarrollen. När projektet har reducerats kan ambitionsnivån vara för hög Motåtgärd: Identifiera tidigt om ett delområde är så krävande att man där tvingas reducera djupet i arbetet men försök behåll bredden. Samverka och dra nytta av insatser i pågående och planerade SSF, MSB och VINNOVA projekt 9. Genus-, jämställdhets- och mångfaldsaspekter Projektet syftar till att man skall skapa en säker och enkel hemmamiljö som gör att äldre kan bo kvar längre, att man kan jobba hemifrån och att man kan utföra mer aktiviteter generellt från hemmamiljön. Det innebär att äldre kan få tillgång till bredband som de kan hantera, att man har mer tid för familjen och att marginaliserade grupper i samhället drar nyttan av det allt mer digitala samhället. Även om projektet i sig inte specifikt adresserar genus- och mångfaldsaspekter kommer projektresultaten överlag att leda till ökad jämlikhet. Acreo har de senaste tre år arbetet fokuserat på genusfrågor både på ledningsnivå och bland forskarna. På Acreo jobbar det ungefär 20 olika nationaliteter vilket ger en god insyn i olika kulturer och kulturskillnader. Detta vill vi ta vara på inom projektet. 16