SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN FRAMTIDENS KOMMUNIKATIONSOPERATÖR FAS II: FRAMTIDENS ÖPPNA NÄT

Transkript

1 FAS II: FRAMTIDENS ÖPPNA NÄT

2 FAS II: FRAMTIDENS ÖPPNA NÄT 2(10) Följande personer har bidragit till rapporten. Claus Popp Larsen (författare), Acreo Örjan Mattsson, Acreo Bruce Horowitz, TeliaSonera

3 FAS II: FRAMTIDENS ÖPPNA NÄT 3(10) Sammanfattning Detta dokument är en delrapport i Smart IKT-projektet. Dokumentet kan ses som en fortsättning och fördjupning av studien kring framtidens kommunikationsoperatör från projektets iteration 1. Dokumentet föreslår en modell för ett accessnät där olika typer av operatörsroller kan samexistera: såväl dagens kommunikationsoperatörer i öppna nät som vertikalt integrerade operatörer. För att komma dit finns det ett antal utmaningar på vägen, t.ex. av teknisk, affärsmässig och organisatorisk natur, som måste identifieras och adresseras. Följande grundantaganden görs i rapporten: Varken dagens KO-modell eller dagens triple play-modell är tillfredsställande för användarna. Framtidens tjänster kommer alla att vara IP-baserade. I stället för at välja a la carte tjänster från olika tjänsteleverantörer kommer man att välja mellan olika IP-operatörer. Dagens operatörsmodeller har av tekniska och affärsmässiga orsaker svårt att samexistera, och varje modell har fördelar och nackdelar. Dessutom kännetecknas de två modellerna av olika tekniska lösningar. I stället föreslås en modell som kombinerar fördelarna från båda modeller. Det kommer fortfarande att finnas en kommunikationsoperatör, men rollen kommer att förändras jämfört med i dag. I stället för att välja mellan olika kategorier av tjänsteleverantörer (leverantörer av TV, telefoni och internet över bredbandet) föreslår vi att man ska välja mellan olika IP-leverantörer som kan leverera alla typer av tjänster dagens såväl som framtidens tjänster inom ex. e-hälsa och energistyrning över internet, både med och utan kvalitetssäkring.

4 FAS II: FRAMTIDENS ÖPPNA NÄT 4(10) 1 Terminologi och förkortningar Internet är en best effort-tjänst på det sättet att tjänsteleverantören eller nätet inte ger garanti för att data kommer fram, att användaren får en garanti på kvalitén av tjänsten eller att den blir prioriterad i förhållande till annan trafik. I dagens nät levereras IPTV typiskt i ett eget VLAN vilket är ett sätt att garantera quality of service (QoS) så att vanlig best effort internettrafik nedprioriteras om det finns t.ex. bandbreddsbegränsningar för kunden. I rapporten argumenterar vi för att QoS genom VLAN-separation och -prioritering kommer att försvinna, men att det fortfarande kan existera QoS ovanpå internetleveransen. Det kommer alltså att finnas både kvalitetssäkrade och icke-kvalitetssäkrade tjänster över internet. En internettjänsteleverantör levererar en internettjänst till slutkund. En e-hälsaleverantör är ett exempel på en internettjänsteleverantör som kan erbjuda antingen kvalitetssäkrade eller ickekvalitetssäkrade tjänster, eller båda samtidigt. Terminologin måste diskuteras och förankras under iteration 3, och vissa definitioner och beteckningar kan komma att ändras. Förkortningar (A)DSL (Asynchronous) digital subscriber line IPTV Internet protocol TV IP Internet protocol ISP Internet service provider KO Kommunikationsoperatör OTT Over the top QoS Quality of service SLA Service level agreement TV Television VoD Video on demand VoIP Voice over IP VLAN Virtual local area network 2 Dagens situation Det finns idag i Sverige huvudsakligen två operatörsmodeller för distribution av telefoni, TV och Internet över bredbandsnätet. I denna rapport antas att bredbandsnätet är ett fibernät, men den största delen av analysen och resonemangen är även giltiga för andra typer av accessnät som t ex DSL. Den traditionella vertikalt integrerade operatören äger och styr den aktiva utrustningen i nätet samt tjänster som telefoni och TV som är specifikt integrerade i denna operatörs nät och icke åtkomlig i andra operatörers nät. I många fall, men inte alltid, äger den vertikalt integrerade operatören även den passiva fiberinfrastrukturen. Exempel på vertikalt integrerade operatörer är TeliaSonera och Telenor.

5 FAS II: FRAMTIDENS ÖPPNA NÄT 5(10) I öppna nätmodellen (som är sällsynt utanför Sverige) är de olika rollerna separerade och bygger på att en aktör äger den passiva fiberinfrastrukturen, en annan aktör äger och kontrollerar den aktiva utrustningen i nätet, och det finns ett större antal leverantörer av telefoni, TV och internetaccess. Det finns många varianter på öppna nät, så beskrivningen stämmer inte alltid utan ska snarare ses som ett typexempel. Det finns för- och nackdelar för båda operatörsmodeller. Dessa är beskrivna i den tidigare delrapporten om framtidens KO [1]. Vi utgår i rapporten ifrån följande antaganden: Varken dagens KO-modell eller dagens triple play-modell är tillfredsställande för användarna. Framtidens tjänster kommer alla att vara internetbaserade. I stället för at välja a la carte tjänster från olika tjänsteleverantörer kommer man att välja mellan olika IP-operatörer. 3 Aktiviteter under iteration 2 Under iteration 1 beskrevs rollen för framtidens kommunikationsoperatör och öppna nät ganska löst. Under iteration 2 har följande uppnåtts: KO-rollen har förtydligats. Förståelsen för konsekvenserna av en ny modell för teknik, organisation och omvärldens acceptans har förtydligats. Förståelsen för hur KO-rollen hänger ihop med affärsmodeller för tjänster i hemmet har förbättrats. Modellen har förankrats hos olika typer av aktörer. Vi har pratat med aktörer som representerar allmännyttiga bostadsbolag, byggbolag, befintliga kommunikationsoperatörer, operatörer, stadsnät m.fl., vissa av dem är inte med i Smart IKTprojektet. Generellt sett har det funnits en bred acceptans för modellen men framförallt för att nuvarande modeller kan förbättras. Det har än så länge inte varit någon som har varit negativ till modellen efter att ha fått den förklarad. Det kan bero på flera saker: Modellen är inte beskriven i tillräcklig grad för att skapa en förståelse för alla konsekvenser, eller så vi ha pratat med fel person från de berörda aktörerna. Alternativt är modellen är precis det som alla väntat på. Troligtvis är det en kombination av flera faktorer, men vi förväntar oss mer motstånd i takt med att modellen konkretiseras ytterligare och fler konsekvenser identifieras. 4 Framtidens kommunikationsoperatör 4.1 Typer av tjänster Dagens IP-baserade tjänster är huvudsakligen triple-play-tjänster (TV, telefoni, och internetaccess), samt de tjänster som är åtkomliga över internet. TV via en IPTV-leverantör levereras idag nästan uteslutande över ett nät där tjänsten är integrerad och där transporten har kvalitetssäkrats. Detta gäller även telefontjänster (VoIP), och det leder till en högre tröskel för introduktion av denna typ av tjänster, både tekniskt och ekonomiskt.

6 FAS II: FRAMTIDENS ÖPPNA NÄT 6(10) TV från en IPTV-leverantör levereras nästan alltid som en quality of service (QoS) tjänst även om det finns undantag i ett fåtal stadsnät. VoIP är typiskt också en QoS-tjänst. Internettjänsten är däremot per definition best-effort. Vi differentierar alltså här mellan QoS (kvalitetssäkrat) och best effort (icke-kvalitetssäkrat). Den klart mest tekniskt krävande tjänsten är IPTV, och som tjänst har den inte utvecklats nämnvärt sedan den introducerades för över tio år sedan. Dock erbjuder t ex Telia m.fl. en IPTV-lösning med en viss tjänsteflora som exempelvis video on demand (VoD), men över en proprietär plattform. I stället dyker det upp massor med nya typer av VoD baserade TV/videotjänster som Voddler, Playkanalerna, Netflix, HBO, Pirate Bay etc. Dessa tjänster är alla internetbaserade (best effort) och bygger på antingen peer-to-peer eller streaming eller en kombination av dessa, men de erbjuder inte tablå-tv på det sättet som vanlig TV gör idag. Dock finns nu Magine som betatjänst, och Magine är delvis tablåbaserat och krockar enligt bolaget själv inte på samma sätt med innehållsägarna eller distributörernas affärsmodeller. Leverans av video över internet kallas ibland för over-the-top, OTT. Poängen är att tjänster som inte sett större utveckling (t ex IPTV) och som är relativt dyra att introducera på grund av krav på integration och kvalitetssäkrad transport, idag håller på att bli omsprungna av liknande tjänster som har låg eller ingen tröskel vid introduktion mot slutkund. En anledning till varför detta är möjligt är att det inte är någon skillnad mellan prioriterade och icke-prioriterade tjänster så länge det inte uppstår några flaskhalsar i transporten från källa till slutkund. Det är oklart när övergången från IPTV till OTT-TV sker på bred front, och det kan ge problem med bredbandsnät som har låg bandbredd som t ex ADSL där man inte bor tillräckligt nära en telestation. Vi kommer dock att göra antagandet i rapporten att framtidens TV-tjänster och alla andra tjänster är internetbaserade (antingen kvalitetssäkrade eller icke-kvalitetssäkrade), och rollen för framtidens KO kommer att utvecklas efter detta. Detta bygger på ett annat antagande, att om man klarar av att leverera den mycket krävande tjänsten TV som via internet, då klarar man även att leverera alla andra typer av tjänster med tillräcklig hög kvalité. Tekniska krav på tjänsterna diskuteras i nästa avsnitt. Om alla tjänster är internetbaserade fungerar inte termerna internetleverantör eller ISP (internet service provider) så bra. I stället använder vi termen IP-operatör. En IP-operatör är alltså den aktör som erbjuder slutanvändare en internettjänst som möjliggör triple play-tjänster samt alla andra typer av tjänster över internet. D.v.s., en IP-operatör är bredare än en internetleverantör. Vad gäller alla andra tjänster kan vi framöver förvänta oss nya typer av tjänster som e-hälsa i hemmet, tjänster relaterade till energistyrning (smart grid) i hemmet, mer avancerade fastighetstjänster, etc. Just nu diskuteras ofta om att dessa ska levereras som VLAN-separerade tjänster, men vi rekommenderar att detta inte bör göras. I stället kan dessa tjänster levereras som kvalitetssäkrade eller icke-kvalitetssäkrade internettjänster. Ett exempel är det nya kravet på digitala trygghetslarm som är en del av SKL Kommentus Inköpscentrals nationella upphandling, som alltså alla kommuner och landsting i Sverige bör följa [2]. Trygghetslarmet är utformat som en internettjänst, utan kvalitetssäkring men med kryptering.

7 FAS II: FRAMTIDENS ÖPPNA NÄT 7(10) 4.2 Tekniska krav på tjänsterna Det finns ett antal tekniska högnivå- skallkrav på nätet och tjänsterna. Alla tjänster har inte samma höga krav, men nätet ska kunna klara av alla kraven samtidigt: Hög säkerhet (t ex banktjänster, e-hälsa och energitjänster) Låg fördröjning (t ex telefoni, videokonferens och spel) Hög kapacitet (t ex TV och videokonferens) Tvåvägskommunikation, alltså att de ovanstående kraven gäller åt båda håll (t ex telefoni och videokonferens) Dessa ska brytas ned till mera specifika krav, vilket kommer att ske i kommande iterationer Bandbredd Accessnät som idag klarar IPTV problemfritt bör i princip kunna hantera alla dessa krav. Det kan dock finnas situationer där det kommer in multipla TV-strömmar till hemmet som aggregerat kräver högre bredband än vad som är tillgängligt hos kunden. Beroende på teknisk lösning kan man då antingen få kvalitetsproblem med strömmen (exempelvis hack och fördröjningar, ingen signal), eller lägre upplösning på strömmen Säkerhet Bankernas internettjänster har nått en acceptabel nivå både för dem själva och för deras kunder. Dessa tjänster är inte homogena och det är en balans mellan lättillgänglighet och säkerhet, men med tiden kommer vi troligen att se enklare sätt att identifiera sig. Den höga acceptansen som dessa tjänster åtnjuter bland både banker och användare är en indikation att även andra typer av tjänsteleverantörer kan uppnå samma balans av lättillgänglighet och säkerhet i deras tjänster. Hög säkerhet är egentligen ett krav på tjänsterna och alltså inte nätet, men om tjänsterna levereras över internet kommer accessnätet att kunna klara av olika typer av säkerhetslösningar. Leveranssäkerhet Under normala betingelser så klarar ett nät som är dimensionerat för leverans av IPTV även att leverera de flesta andra typer av tjänster. Även internettelefoni utan QoS fungerar i normalfallet. I värsta fall blir det en fördröjning på ett par hundra millisekunder, men de flesta e-hälsatjänster har inte stora krav på låg fördröjning. T ex medför den nya specifikationen för trygghetslarm ett krav på heartbeats varannan minut och i det sammanhanget så är en fördröjning på 100 ms är helt obetydlig. Detsamma gäller för olika typer av energistyrning i hemmet. Det kan dock dyka upp tjänster som har högra krav på latency. 4.3 Funktionella krav på IP-operatören I detta avsnitt ska vi gå igenom de krav som finns på framtidens KO från ett användarperspektiv. Kraven kan förstås som en kombination av fördelarna från dagen vertikala operatörer och dagens öppna nät: Det ska vara enkelt som kund att välja och ansluta sig när man flyttar in. TV, internet och alla andra tjänster ska finnas tillgängliga i varje bredbandsuttag i hemmet. Det ska vara möjligt att välja mellan olika IP-operatörer. Det ska vara minimal inlåsning.

8 FAS II: FRAMTIDENS ÖPPNA NÄT 8(10) Det ska vara enkelt, snabbt och smidigt att byta tjänsteleverantör. Det ska bara finnas en first line supportenhet; en kund ska inte behöva bekymra sig om vem man ska ringa till om det blir fel. Ovan beskrivna funktionella krav ställer i sin tur krav på båda teknik och affärsmodell/organisation. Tekniken har redan diskuterats, nedan följer en diskussion om affärsmodeller. 4.4 Överordnat affärsmodell Dagens två affärsmodeller med öppna nät och vertikalt integrerade operatörer beskrevs i en tidigare rapport [1]. För framtidens kommunikationsoperatörsroll har vi valt en modell som i den tidigare rapporten kallades kombolösning nr 1. Längst ned finns nätägaren (den aktör som äger den passiva infrastrukturen) som i Norra Djurgårdstaden är Stokab och/eller Skanova. Över denna finns KO som är den aktör som äger och styr den aktiva utrustningen i nätet, och längst upp finns tjänsteleverantörerna. Vertikala operatörer tar hand om både aktiva utrustning och tjänsteleverans. KO-rollen är förminskad i kombolösningen jämfört med öppen access. Det betyder inte nödvändigtvist att det är mindre uppgifter eller ansvar, men rollen kommer att förändras. Exakt vad denna roll inkluderar är ännu oklart, men en diskussion kring detta sker senare i rapporten. Bland annat ska det utredas hur fördelningen av funktioner blir mellan KO och IP-operatör. I kombolösningen är det möjligt att välja mellan olika IP-operatörer. Det är alltså fortfarande ett öppet nät, men med denna konstruktion får slutanvändaren fördelarna från en vertikalt integrerat operatör. Vissa tjänster kan genom tekniska, legala eller affärsmässiga krav hos en eller flera aktörer i kedjan leda till att en separat infrastruktur i hemmet behövs i alla fall. Ett sådant exempel är de typer av e- hälsa där utrustning i hemmet är kopplat till sjukhuset.

9 FAS II: FRAMTIDENS ÖPPNA NÄT 9(10) 5 Konsekvens för affärsmodell för tjänster i hemmet Ett av de funktionella kraven för framtidens öppna nät är att det bara ska finnas en first line support. D.v.s., det ska finnas en aktör som man ska kontakta om problem med tjänster eller utrustning som har med bredbandet att göra uppstår. I dagens öppna nät är det olika supportenheter beroende på om det är Internet, TV eller telefoni det är fel på, och ibland ska man även kontakta KO. Frågan är då vem som ska ansvara för first line support. Det kan antingen vara KO, IP-leverantören eller en tredje aktör. De fel (tekniska eller handhavande) som kan uppstå orsakas antingen av KO, IPoperatören eller IP-tjänsteleverantören. Därutöver kan det förstås bli fel på konsumentelektronik, uttag i hemmet, etc. Det kommer framöver troligen att finnas IP-tjänster i hemmet som behöver en supportfunktion, se också systerrapporten Affärsmodeller för samhälls- och fastighetstjänster [3]. Det gäller t ex för vissa typer av e-hälsa, energistyrning i hemmet eller fastighetstjänster. I så fall behövs ett avtal med SLA (service level agreement) som reglerar förhållandet mellan first line support och IPtjänsteleverantören. De flesta supportärenden kommer troligen att finnas hos IP-leverantören vilket är ett argument för att de tar first line supporten. Befintliga ISP och vertikala operatörer har dessutom redan en first line supportfunktion idag, vilket dagens KO typiskt inte har. Oavsett vem behövs det troligen finnas en second line support som delvis är utanför den organisation som ansvarar för first line. Det är oklart vad som är bäst, och det kanske inte är möjligt att besvara inom projektet, men i den efterföljande iterationen ska vi åtminstone belysa problemställningen och identifiera primära hinder och möjligheter. Supporten bör på sikt bli betydligt enklare än i dagens öppna nät om alla tjänster blir internetbaserade. Det är helt enkelt mindre som kan bli fel i nätet och i hemmet, och det kommer troligen att finnas större incitament för tjänsteleverantörerna (över internettjänsten) att erbjuda mer robusta tjänster. Jämför t ex med Skype som inte har någon telefonsupport. Detta diskuteras mer ingående i Affärsmodeller för samhälls- och fastighetstjänster [3]. 6 Övergångsperiod Dagens IPTV-tjänst kommer inte att försvinna över en natt, och troligen kommer IPTV att samexistera med OTT-TV ett tag, kanske även i samma nät. Troligen kommer OTT-TV att initialt slå igenom i fiberaccessnät där bandbredden är tillräckligt hög, men den kan komma at fortsätta ett tag till i de DSLnäten där bandbredd är en reell begränsning. Modellen för framtidens KO och öppna nät bör fungera bra i områden som i Norra Djurgårdsstaden (och för nybyggnation i Stockholm generellt), där det finnas möjlighet för obruten fiber mellan nodrum och hem. I befintliga områden med öppna nät som i stadsnäten finns det däremot aktiv utrustning mellan nodrum och hem; utrustning som KO i dag ansvarar för. Dessa stadsnät har typiskt inga tjänster från de traditionella vertikalt integrerade operatörer eftersom dessa (ofta med rätta) inte kan lita på att leveranskvalitén är tillräckligt hög i nätet, vilket kan leda till en tveksam tjänsteupple-

10 FAS II: FRAMTIDENS ÖPPNA NÄT 10(10) velse för slutanvändaren. Detta är dock ett problem som måste lösas i alla fall, och sannolikt bör åtminstone de tekniska hindren för framtidens KO vara lösbara i framtiden även i stadsnäten. Om de vertikala operatörerna av affärsmässiga skäl ändå avstår från att leverera tjänster i stadsnäten återstår att se. Framtidens KO-roll kommer att förändras jämfört med dagens roll, men exakt hur är omöjligt att säga i dagsläget. I fallet med Norra Djurgårdsstaden är ett extremscenario att den enda uppgift en KO har är att agera broker mellan olika IP-operatörer samt att koppla om kablar i Stokabs nodrum. Ett annat extremscenario är att KO går upp i värdekedjan och tar rollen som IP-operatör inklusive first line support-funktionen. Framtidens KO-roll ska analyseras under iteration 3 tillsammans med befintliga KO. Dessutom ska konsekvensanalyser utifrån olika typer av befintliga öppna nät tas fram: hur förändras KO-rollen om man applicerar vår modell i dessa nät? Härigenom kan vi dessutom föreslå olika migrationsscenarier. 7 Referenser 1. Claus Popp Larsen, Framtidens Kommunikationsoperatör, april 2012 (Iteration 1-rapport i Smart IKT-projektet, finns på Meltwater) 2. Trygghetslarm en vägledning, november 2012, 3. Örjan Mattson, Affärsmodeller för samhälls- och fastighetstjänster, november 2012 (Iteration 2-rapport i Smart IKT-projektet, finns på Meltwater)