Transportutredning Munktellstaden

Transkript

1 RAPPORT 2012:37 VERSION 1.0 Transportutredning Munktellstaden kartläggning av nuläge och förslag på åtgärder för hållbart resande

2 Dokumentinformation Titel: Transportutredning Munktellstaden Serie nr: 2012:37 Projektnr: Författare: Kvalitetsgranskning Beställare: Robin Billsjö, Björn Kaijser, Erik Stigell, Karin Neergaard, Eskilstuna kommun Kontaktperson: Sheraz Iqbal, tfn Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Beställare Justeringar av åtgärder Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel Kontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel Kontor Göteborg: Barnhusgatan Göteborg tel info@trivector.se

3 Förord Denna utredning har genomförts av på uppdrag av Eskilstuna kommun. Rapporten har författats av är Björn Kaijser, Erik Stigell och Robin Billsjö, som även varit uppdragsledare. Karin Neergaard har bidragit med expertkunskap och kvalitetssäkrat arbetet, samtliga från. Kontaktperson på Eskilstuna kommun har varit trafikplanerare Sheraz Iqbal. Stockholm AB

4

5 Innehållsförteckning Förord 1. Inledning Bakgrund Syfte Metod Avgränsning 4 2. Nulägesbeskrivning Resande idag Tillgänglighet med gång, cykel och kollektivtrafik Slutsatser Förslag på åtgärder Kombinera fysiska åtgärder och mobility management Översikt åtgärder Kampanjer Extratrafik Handbollsbussar Lånecykelsystem Fler åtgärder som främjar hållbart resande 27

6 1

7 2 1. Inledning 1.1 Bakgrund Stadsdelen Munktellstaden utgörs av ett gammalt industriområde som ligger relativt centralt i Eskilstuna, strax norr om Eskilstunaån. I Munktellstaden finns idag Munktell Science Park, ett konstmuseum, en konsertlokal och diverse sportaktiviteter inrymda i Munktellarenan. Kommunen planerar för ett nytt badhus, en idrotts- och eventarena samt ca 300 bostäder till området. I samband med det kommer stadens nuvarande badhus och sporthall, som ligger i centrala Eskilstuna strax söder om Eskilstunaån, att omvandlas till andra verksamheter. På en fastighet i närheten av Munktellstaden planeras ca bostäder. Detta innebär en ny situation för trafiken i området då platsen kommer att utökas med flera besöksintensiva verksamheter. Eskilstuna kommun har som målsättning att minska bilresandet i staden till förmån för gång, cykel och kollektivtrafik. Det ställer krav på genomtänkta trafiklösningar för boende, företag och besökare i området. 1.2 Syfte Syftet med utredningen är att identifiera fysiska och beteendepåverkande åtgärder som kan främja ett hållbart resande till verksamheterna i framtida Munktellstaden. Åtgärderna ska vara förankrade med Eskilstuna kommun och beskrivas i en handlingsplan. 1.3 Metod Som en del av denna utredning har tre fältstudier och inventeringar genomförts. Dessa utgörs av en resvaneundersökning vid dagens badhus respektive sporthall, en nummerskrivning av parkerade bilar på befintliga parkeringsanläggningar i Munktellstaden samt en studie av andelen genomfartstrafik i Munktellstaden. Resvaneundersökning Resvaneundersökningen har genomförts som intervjuer med anländande och avresande besökare i entréerna till badhuset och sporthallen. Anläggningarna ligger intill varandra strax söder om Eskilstunaån inom gångavstånd från Munktellstaden. De har skilda entréer men en gemensam parkering med ca 50 parkeringsplatser. Deltagarna valdes ut slumpmässigt och deras kön och ungefärliga ålder noterades. Svaren registrerades med Ipads och programmet Easyresearch för att sedan analyseras med programmet SPSS. Intervjuerna genomfördes vid tre tillfällen;

8 3 en vardag vid lunchtid den 30 januari, en vardagskväll den 30 januari samt en lördag vid lunchtid den 9 februari. Vardagskvällens undersökning genomfördes i anslutning till en hemmamatch för stadens handbollslag GUIF. Totalt tillfrågades ca 282 personer, 147 i badhuset och 135 i sporthallen. I undersökningen ombads besökarna till badhuset och sporthallen att svara på följande frågor: Postnummer till bostad? Varifrån har du rest? Hur har du rest hit? Kommer du med barn? Nummerskrivning av parkerade bilar i Munktellstaden Studien omfattade tre stycken av kommunen utpekade parkeringsanläggningar längs med Västra storgatan i Munktellstaden. I studien antecknades de parkerade bilarnas registreringsnummer. Därefter skickades listan med registreringsnummer till Trafikanalys som tog fram adresser till respektive fordon, dvs. adresser till de personer på vilka bilarna är registrerade. Listan med adresser analyserades sedan med funktionen Bathgeo som transformerar adressuppgifter till koordinater och skriver ut dem på karta. Nummerskrivningen genomfördes vid två tillfällen; en vardag vid lunchtid den 30 januari och helgdag vid lunchtid den 9 februari. Studie av genomfartstrafik Genomfartstrafiken har genomförts genom att under en timme skriva ned registreringsnummer på förbipasserande fordon i de tre punkter som framgår av Figur 1-1. Registreringsnummer har noterats som sista bokstav och samtliga tre siffror, ABC 123 har exempelvis noterats som C123. Trafik som har passerat två av punkterna inom loppet av max fem minuter har sedan klassats som genomfartstrafik. Genomfartstrafiken studerades onsdagen den 30 januari mellan kl och Totalt registrerades 800 fordon, bussar ej inkluderat. Figur 1-1 Punkter för kartläggning av genomfartstrafik

9 4 Workshop kring åtgärder Workshopen bestod i att Trivector presenterade preliminära resultat av kartläggningen och en bruttolista för representanter för Eskilstuna kommun och handbollslaget GUIF varpå en diskussion kring erfarenheter, möjligheter och prioriteringen av olika åtgärder genomfördes. 1.4 Avgränsning Det studerade området avgränsas av området mellan Torshällavägen, Västergatan, Schröderstiernas väg och Eskilstunaån.

10 5 2. Nulägesbeskrivning 2.1 Resande idag En beskrivning av resandet till de verksamheter som ska flytta till Munktellstaden samt bilresandet till Munktellstaden idag ger tillsammans en bild av förväntat resande när den nya bebyggelsen står klar. Resande till badhuset Resvaneundersökningen visar att en stor andel av besökarna till dagens badhus är barnfamiljer. Drygt hälften av deltagarna i undersökningen är mellan år och många av dessa anländer i sällskap med barn. Hälften av deltagarna är män. Undersökningen visar även att en stor andel av besökarna bor i Eskilstuna kommun, närmare 90 %. Omkring hälften av deltagarna uppger att de bor i centrala Eskilstuna. Varifrån har man rest? Drygt 4 av 10 besökare till badhuset har rest från en punkt i centrala Eskilstuna. Som centrala Eskilstuna definieras här Centrum, Nyfors, Öster, Söder, Brottsta, Lundby, Norr, Skiftinge och Årby. Knappt hälften kommer från en plats inom kommunen men utanför centrala Eskilstuna och drygt 1 av 10 besökare kommer från en plats utanför kommunen, se Figur 2-1. Annan ort 12% Övriga Eskilstuna 47% Centrala Eskilstuna 41% Figur 2-1 Startpunkt för resan till badhuset. Färdmedel Omkring 2 av 3 besökare till dagens badhus reser med bil. Övriga är främst gående och kollektivtrafikresenärer. Endast 2 % av de tillfrågade cyklar till badhuset. Detta kan dock förklaras av att undersökningen genomfördes i februari med rådande vinterväglag, se Figur 2-2.

11 6 Figur 2-2 Färdmedel vid resor till dagens badhus. Färdmedel beroende på startpunkt Vid uppdelning av besökarna beroende på varifrån de kommer märks tydliga skillnader mellan centrala Eskilstuna och övriga orter. Bland de som har rest från centrala Eskilstuna är det nästan hälften som går eller cyklar medan 1 av 10 reser kollektivt. Endast drygt 4 av 10 kommer med bil att jämföra med övriga orter i Eskilstuna kommun där närmare 9 av 10 besökare anländer med bil. Värt att notera är även att andelen bilresor är lägre för besökare från annan ort än för besökare från övriga Eskilstuna. Det kan förklaras av att många av besökarna som reser från annan ort kommer från Stockholm dit tågförbindelserna är goda. Se Figur 2-3. Figur 2-3 Färdmedel vid resor till dagens badhus beroende på resans startpunkt. Färdmedel beroende på kön Figur 2-4 visar färdmedelsfördelningen beroende på kön. Figuren visar att resvanorna för män och kvinnor är ungefär desamma.

12 7 Figur 2-4 Färdmedel vid resor till dagens badhus beroende på kön. Resande till sporthallen Resvaneundersökningen vid sporthallen visar att dessa besökare i allmänhet är äldre än besökarna till badhuset. Närmare tre fjärdedelar av deltagarna i undersökningen är 40 år eller äldre. Ca två tredjedelar av deltagarna är män. En stor andel av de kvinnliga besökarna uppger att de kommer i sällskap med sina män. Undersökningen visar att en stor andel av besökarna bor i Eskilstuna kommun, närmare 90 %. Hälften av deltagarna uppger att de bor i centrala Eskilstuna. Varifrån har man rest? Hälften av besökarna till sporthallen anländer från en punkt i centrala Eskilstuna. Som centrala Eskilstuna definieras här Centrum, Nyfors, Öster, Söder, Brottsta, Lundby, Norr, Skiftinge och Årby. Knappt 4 av 10 har rest från en plats inom kommunen men utanför centrala Eskilstuna och drygt 1 av 10 besökare kommer från en ort utanför kommunen. Annan ort 12% Övriga Eskilstuna 38% Centrala Eskilstuna 50% Figur 2-5 Startpunkt för resan till sporthallen.

13 8 Färdmedel Liksom till badhuset är det omkring 2 av 3 besökare till sporthallen som anländer med bil. Övriga deltagare är främst gående och kollektivtrafikresenärer. Liksom för badhuset reser endast ett fåtal besökare med cykel, 3 %, se Figur 2-6. Figur 2-6 Färdmedel vid resor till dagens sporthall. Färdmedel beroende på startpunkt Val av färdmedel beror, liksom för badhuset, till stor del på varifrån man rest. Bland dem som kommer från centrala Eskilstuna är det nästan hälften som går eller cyklar till sporthallen. De som kommer från övriga Eskilstuna har till övervägande del valt bil men också till viss del buss. Kollektivtrafikandelen är högst bland dem som anländer från platser utanför kommunen vilket förklaras av att för denna grupp utgör även tåg ett alternativ. Figur 2-7 Färdmedel för resor till dagens sporthall beroende på resans startpunkt.

14 9 Färdmedel beroende på kön Andelen bilister är ungefär densamma för män respektive kvinnor. Bland män är det vanligare att gå medan kvinnor i högre grad reser kollektivt och cyklar, se Figur 2-8. Figur 2-8 Färdmedel vid resor till dagens sporthall beroende på kön. Bilresande till Munktellstaden Parkeringsbeläggning Besöksparkeringar i planen för Munktellstaden utgörs av befintliga parkeringsanläggningar vilka omfattar omkring 335 platser. Hösten 2012 genomförde Eskilstuna kommun en beläggningsstudie av dessa parkeringar. Studien, som genomfördes under två vardagskvällar samt en helgdag vid lunchtid, visar att parkeringsanläggningarna i området har potential att ta emot fler parkerare än vad som är fallet idag. Vid vardagskvällarnas mättillfällen fanns 124 respektive 96 lediga parkeringsplatser på parkeringsanläggningar vilket motsvarar en beläggning på 63 % respektive 71 %. Vid helgdagens mättillfälle fanns 90 lediga platser vilket motsvarar en beläggning på 73 %. Ofta brukar en beläggningsgrad på mellan % eftersträvas för att erhålla en bra balans mellan nyttjande och tillgänglighet. Varifrån kommer bilisterna? I syfte att få en bild av varifrån dagens besökare till Munktellstaden kommer gjordes en nummerskrivning av parkerade bilar på ovan nämnda parkeringsanläggningar. Nummerskrivningen visar att närmare två tredjedelar av de parkerade bilarna i Munktellstaden är registrerade på personer som är skrivna i Eskilstuna kommun. Av dessa är ca en fjärdedel skrivna på adresser i centrala Eskilstuna. Detta gäller både för vardagar och helgdagar. Av Figur 2-9 framgår den geografiska spridningen av bilarna registrerade i Eskilstuna kommun. Figuren omfattar båda undersökningstillfällena.

15 10 Figur 2-9 Registrerade adresser i Eskilstuna kommun. Resterande fordon är registrerade på personer som är skrivna på annan ort. Majoriteten av personerna är skrivna i Stockholm eller i området mellan Stockholm och Eskilstuna. Andra vanligt förekommande orter är Nyköping och Västerås. Figur 2-10 visar fördelningen av parkerade fordon beroende på varifrån de kommer. I figuren namnges endast kommuner med fler än 10 registrerade parkerare. Figur 2-10 Parkerade bilar och registrerade adresser.

16 11 Genomfartstrafik I syfte att erhålla en bild av hur stor andel av trafiken i Munktellstaden som utgörs av genomfartstrafik har samtliga fordon som passerar in och ut vid infartspunkter till området registrerats under ett bestämt tidsintervall, se mer information i kapitel 1.3. Resultatet av studien av genomfartstrafik visar att ca 21 % av trafiken i Munktellstaden utgörs av genomfartstrafik i rusningstid. Figur 2-9 Andel genomfartstrafik i högtrafik i Munktellområdet

17 Tillgänglighet med gång, cykel och kollektivtrafik Kollektivtrafik Nuläge Kollektivtrafiken i Eskilstuna kommun utgörs av busstrafik och tågtrafik. Busstrafiken utgörs av stombussar och lokalbussar. Sedan december 2011 har kommunen ett nytt stomlinjenät, se Figur 2-11 nedan. Munktellstaden Figur 2-11 Eskilstunas stomlinjenät. En av dessa stomlinjer, linje 6, trafikerar Munktellstaden. Linje 6 går mellan Slagsta och Snopptorp via Eskilstuna Centrum och Eskilstuna Resecentrum. Turtätheten på linjen är 30 minuter i högtrafik. På kvällar och helger är turtätheten 60 minuter. Linje 6 trafikerar två hållplatser som ligger inom ca 150 meter från befintliga verksamheter i Munktellstaden, se Figur 2-12 nedan.

18 13 Figur 2-12 Befintliga busshållplatser i Munktellstaden. Nuvarande lokalisering av hållplatserna innebär att avståndet mellan hållplatser och den nya arenan är längre än avståndet till närmaste bilparkering, se Figur 2-13 nedan. Figur 2-13 Avstånd till parkering och befintliga busshållplatser från den nya arenan i Munktellstaden. På längre avstånd från planområdet, ca 500 meter från befintliga verksamheter, ligger hållplatser som trafikeras av stomlinjerna linje 1, 2, 5 och 9, se Figur Linje 1 och 2 har en turtäthet på 5 respektive 10 minuter i högtrafik. Linje 5 och 9 har en turtäthet på 30 minuter.

19 14 Resvaneundersökningen från dagens badhus och sporthall visar att ca hälften av besökarna kommer från centrala Eskilstuna. Dessa besökare har goda möjligheter att gå och cykla till Munktellstaden eftersom området ligger på nära avstånd och med bra gång- och cykelförbindelser. Av övriga besökare kommer den största delen från Skiftinge, Torshälla, Lagersberg, Fröslunda och Stensby. Dessa områden täcks inte in av stomlinje 6, men väl av linje 1 och 2 som stannar ca 500 meter från området. Planerade förändringar I planförslaget till Munktellområdet planeras en ny bussgata som en förlängning av Verkstadsgatan parallellt med den nya arenan, se Figur På uppdrag av Eskilstuna kommun har trafikanalysföretaget M4Traffic jämfört detta alternativ med andra sträckningar för bussgatan. Bland annat har ett alternativ studerats med en vinklad bussgata mellan Västra Storgatan och Gustafsgatan. Det första alternativet innebär nya hållplatslägen utmed bussgatan vid den nya arenan, i det andra alternativet ligger hållplatserna kvar som idag. Analysen visar att alternativet med en bussgata som löper parallellt med den nya arenan ger kortast restid för busstrafiken, närmare en halv minut kortare än övriga alternativ. Alternativet innebär även att det inte bildas några bilköer vid busshållplatserna eftersom dessa ligger på bussgatan där inga bilar är tillåtna. Vidare innebär alternativet att gångavståndet mellan busshållplatserna och arenan minskar, vilket leder till en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. Figur 2-14 Ny bussgata i anslutning till den nya arenan.

20 15 Gång- och cykeltrafik Nuläge Eskilstuna har ett relativt väl utbyggt gång- och cykelnät. Nätet omfattar ca 160 km och är uppbyggt som ett radiellt nät mellan olika bostadsområden och Eskilstuna centrum. Till det har tvärförbindelser lagts in. Munktellstaden är beläget ca 1 kilometer nordväst om Eskilstuna Centrum och är väl anslutet till det övriga cykelnätet. Området kopplas samman med cykelnätet via gång- och cykelvägar på Västra Storgatan, Norra Hamn och i Stadsparken. I vissa relationer krävs dock omvägar för att ta sig till Munktellstaden på grund av Eskilstunaån som utgör en barriär i kommunen. Figur 2-15 nedan visar en karta över cykelnätet i centrala Eskilstuna med Munktellstaden inringat. Figur 2-15 Karta över cykelnätet i centrala Eskilstuna. Eskilstuna kommun har genomfört analyser av restiden med cykel i olika riktningar från Munktellstaden, se Figur Analysens visar att Munktellstaden ligger inom 10 minuters cykelavstånd från hela centrala Eskilstuna vilket innebär att cykeln är mycket konkurrenskraftig för boende inom detta område.

21 16 De stadsdelar som enligt resvaneundersökningen till dagens badhus och sporthall utgör vanliga startpunkter för besökare, ex. Skiftinge, Torshälla, Lagersberg, Fröslunda och Stensby, ligger alla inom max 20 minuters cykelavstånd. Potentialen för en ökad andel cykelresor till Munktellstaden är därmed mycket god. Figur 2-16 Restider med cykel till den nya arenan. Gång- och cykelvägarna i Munktellstaden är fysiskt åtskilda från biltrafik. Däremot saknas separering mellan gående och cyklister. Beläggningen på GCvägarna är överlag bra. I området finns väderskyddade cykelparkeringsplatser att tillgå, se Figur 2-17.

22 17 Figur 2-17 Befintlig cykelparkering med väderskydd i Munktellstaden. Foto: Trivector. Planerade förändringar I planförslaget till Munktellstaden föreslås en ny gång- och cykelbro över ån mellan Stenmansgatan och John Engellaus gata, se Figur Figur 2-18 Förslag till nytt gång- och cykelvägnät i Munktellstaden. Den nya bron innebär att resvägen för gående och cyklister blir betydligt kortare i många relationer. Det gäller i synnerhet besökare från centrala Eskilstuna som får kortare gångtider till Munktellstaden. Kommunen analyserat tillgängligheten

23 18 och belyst skillnaden i gångtid till området utan respektive med den nya gångoch cykel, se Figur Utan bro Med bro Figur 2-19 Gångtid till Munktellstaden utan respektive med en ny gång- och cykelbro. I förslaget ingår även nya cykelvägar längs med den nya arenan, Arenatorget och Munktellsgatan, liksom separerade cykelbanor på Verkstadsgatan. Inom och i direkt anslutning till planområdet planeras ca cykelparkeringsplatser som komplement till de befintliga cykelparkeringar som finns längs med Verkstadsgatan utanför Munktellarenan och Munktell Science park. 2.3 Slutsatser Resvaneundersökningen från dagens badhus och sporthall i Eskilstuna visar att drygt två tredjedelar av besökarna reser med bil. Detta trots att anläggningarna ligger centralt i kommunen. Resultatet visar att det finns en vana att resa med bil i Eskilstuna. Även kortväga besökare, som bor i centrala Eskilstuna, reser i hög grad med bil. Eskilstuna kommun har som målsättning att minska bilresandet i staden. Målsättningen för Munktellstaden är hålla andelen bilresor på en låg nivå. För att lyckas med det ska andelen kollektivtrafikresenärer i Eskilstuna fördubblas mellan år 2010 och Det är ett högt uppsatt mål som kräver gena och tydliga körstråk för busstrafiken, hög turtäthet och korta restider. Idag trafikeras Munktellstaden av busslinje 6 som har en turtäthet på 30 minuter i högtrafik. Det är sämre än de rekommendationer som ges i TRAST 2. Där rekommenderas turintervaller på minuter för busslinjer i stadstrafik. När det nya området står färdigt bör linje 6 gå med en turtäthet på minst 15 minuter. Linjen bör även kompletteras med extratrafik vid stora evenemang, såsom 1 Trafiken i Eskilstuna Trafik för en attraktiv stad (2004).

24 19 GUIF:s handbollsmatcher. Vidare bör det utredas att låta linje 1 trafikera Muntellstaden. Linje 1 är en viktig stomlinje som täcker många av de områden som har ett stort resande till dagens badhus och sporthall. Idag stannar linje 1 vid hållplatser som ligger ca 500 meter från befintliga verksamheter i Munktellstaden. För att utgöra ett attraktivt alternativ till bilen bör linjen stanna i direkt anslutning till den nya arenans entréer. Avståndet till närmaste hållplats är viktigt för kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot bilen. Minimikravet för lokaliseringen bör vara att avståndet mellan hållplatser och målpunkter är kortare än avståndet till närmaste bilparkering. Om möjligt bör hållplatserna placeras i direkt anslutning till målpunkternas entréer. Idag är avståndet mellan busshållplatser och verksamheter i Munktellområdet längre än avståndet till närmaste bilparkering. I planförslaget till området planeras en ny bussgata som en förlängning av Verkstadsgatan parallellt med den nya arenan. Eskilstuna kommun har låtit analysera olika sträckningsförslag för bussgatan. Analysen visar att alternativet med hållplatser vid den nya arenan ger bäst resultat för kollektivtrafiken. Det innebär bland annat att gångavståndet mellan busshållplatser och arenan minskar, vilket leder till en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik. Kommunen bör därför gå vidare med det förslaget samt utreda möjligheterna att anlägga separerade cykelbanor längs med bussgatan. Målsättningen för cykeltrafiken i Eskilstuna är att fördubbla andelen cyklister mellan år 2010 och Även detta kräver omfattande åtgärder i form av gena, säkra och trygga cykelvägar till skolor, arbetsplatser, handelsområden, fritidsområden etc. Idag är gående och cyklister i Munktellstaden hänvisade till kombinerade gång- och cykelbanor. För att öka säkerheten och trygghetskänslan för gående och cyklister bör dessa separeras med skiljelinje och skyltning. Detta är särskilt viktigt ur ett barnperspektiv. Separeringen av gående och cyklister kan innebära att gång- och cykelvägarna måste breddas. För detta bör GCMhandbokens 4 rekommendationer användas. Vidare bör det eftersträvas att göra gång- och cykelnätet genare. I planförslaget till Munktellstaden föreslås en ny gång- och cykelbro över Eskilstunaån mellan Stenmansgatan och John Engellaus. Bron innebär att resvägen för gående och cyklister blir betydligt kortare i många relationer. Byggandet av bron planeras dock till Eskilstuna kommun bör se över möjligheterna att tidigarelägga byggandet av gång- och cykelbron så att den står färdig samtidigt som den nya arenan, dvs. år Cykelparkeringar är en viktig del i cykeln konkurrenskraft gentemot bilen. I planerna till det nya Munktellområdet planeras för ca cykelparkeringsplatser. Det är viktigt att dessa placeras i nära anslutning till målpunkterna i området, närmare än motsvarande bilparkeringar. Cykelparkeringen bör även ge möjlighet till ramlåsning och väderskydd samt förses med god belysning. 3 Trafikplan för Eskilstuna kommun. 4 SKL och Trafikverket (2010). GCM-handbok Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus. 5

25 20 3. Förslag på åtgärder 3.1 Kombinera fysiska åtgärder och mobility management I utbyggnaden av Munktellstaden ingår stora investeringar i ny och upprustad infrastruktur bland annat en ny gång- och cykelbro över Eskilstunaån och ett nytt vägnät. De nya vägarna och andra fysiska åtgärder påverkar hur besökarna tar sig till badhuset och arenan. Det faktum att stora målpunkter som arenan och badhuset flyttar påverkar resmönstren. När målpunkterna för badhus och arena flyttas blir besökarna tvungna att förändra sina färdvägar och blir samtidigt mer mottagliga för att ändra sina resvanor i stort. Detta gör också att de blir mer mottagliga för beteendepåverkande åtgärder, vanligen benämnt mobility management. Mobility management är ett koncept för beteendepåverkan som handlar om att främja hållbara transporter genom att förändra resenärers resmönster och val av färdmedel. En ofta använd definition av mobility management är mjuka åtgärder för att påverka resan innan den börjar. Det innebär ofta ett kostnadseffektivt sätt att öka andelen hållbara resor. Särskilt effektivt har det visat sig vara när det genomförs i kombination med fysiska åtgärder eftersom åtgärderna gör att infrastrukturen används mer effektivt. Grundläggande för mobility management är användningen av mjuka åtgärder, såsom information och kommunikation, organisation och samverkan, samt marknadsföring. Exempel på vanligt förekommande åtgärder är cykelkampanjer, service för gående och cyklande, resplaner för verksamheter, rabatterad kollektivtrafik, resfria möten etc. En av de bärande tankarna är också samarbetet mellan olika aktörer. Tanken är att om man skall kunna nå varaktiga beteendeförändringar så måste man involvera olika aktörer. I fallet med Munktellstaden handlar detta om samverkan mellan kommunen, ansvarig för kollektivtrafiken samt de företag och idrottsföreningar etc. som kommer att verka i den framtida stadsdelen. Vid arbete med mobility management är själva processen en viktig del av arbetet. Genom arbetssättet - samarbete med många olika aktörer - genererar detta ofta nya processer som ger ytterligare effekter osv. Viktigt att tänka på är vilken målgrupp som åtgärderna vänder sig till. Olika målgrupper är olika benägna att förändra sitt resande, och för att få ut största möjliga effekt av åtgärderna är det viktigt att analysera vem mottagaren är. Genom att kombinera fysiska förändringar med beteendepåverkande åtgärder utförda vid rätt tillfälle och riktade till rätt målgrupp kan många förändra sina resmönster i en mer hållbar riktning och till en låg kostnad.

26 Översikt åtgärder Tillsammans med Eskilstuna kommun och handbollslaget GUIF hölls en gemensam diskussion kring åtgärder i form av en workshop Till denna workshop hade Trivector tagit fram en bruttolista med förslag på åtgärder vilken framgår av bilaga 1. Kommunen beslutade om tre åtgärder som var särskilt prioriterade; kampanjer, extratrafik och lånecykelsystem. Dessa beskrivs mer utförligt. Bland övriga åtgärder gjordes en bearbetning och sammanslagning vilken resulterade i kortfattade beskrivningar under avsnitt 3.6 nedan. Särskilt prioriterade åtgärder Kampanjer Extratrafik Lånecykelsystem Fler åtgärder som främjar hållbart resande Information om hållbart resande Vägvisning & belysning för fotgängare och cyklister Attraktiva gång- och cykelstråk Gång- och cykelbro Säker och attraktiv cykelparkering Förändrat kollektivtrafikutbud Biljetter/kombibiljetter till kollektivtrafiken Realtidsskyltar Reglering av bilparkering Samordning av evenemang 3.3 Kampanjer Beskrivning av åtgärd och målgrupp Kampanjer är ett effektivt sätt att öka andelen besökare som går, cyklar och reser kollektivt till Munktellstaden. Kampanjerna kan vara både informerande, t ex genom att informera om möjligheterna att åka kollektivt, och uppmuntrande, t ex genom att belöna de som går och cyklar. Kampanjerna kan vända sig till flera målgrupper; besökare, boende i området, arbetande i området etc. De kan även vända sig till olika delgrupper i målgrupperna, t ex allmänna besökare respektive besökare till ett specifikt evenemang. Ett exempel kan vara cykeltävlingar där spelare från GUIF utmanar supporterklubben Röda Havet i vem som kan cykla mest till arenan. Resultatet kan visas fortlöpande på GUIF:s och Röda Havets hemsidor. Exempel Tack för att du cyklar -kampanjer genomförs årligen i Stockholm för att uppmuntra fler att cykla till arbetet. Kampanjen innebär att presenter och information delas ut till de som cyklar i ett stort antal utvalda snitt.

27 22 Klimatsmart uppvärmning -kampanjer där barn och vuxna uppmuntras till att gå och cykla till träningen har prövats i Stockholm där kommunen har informerat om fördelarna med att resa hållbart till träningen. Ytterligare ett exempel från Stockholm är Vandrande matchbussar vilket är ett etablerat koncept bland Hammarbys supportrar som träffas på restaurangen Gröna Jägaren på Södermalm för att gå tillsammans till matcherna. Ett annat exempel kan hämtas från Karlstad där fyra krogar i staden erbjuder gästerna gratis bussbiljetter till Färjestads hockeymatcher. Supportrarna äter tillsammans innan match och åker sedan gemensamt till arenan. Före- och efterstudier från Karlstad visar att de så kallade Hockeybussarna har lett till att andelen besökare som reser med buss till matcherna har ökat med 10 %. Genomförande Kampanjer och information bör ses som en övergripande åtgärd som genomsyrar alla övriga åtgärder. Vid alla typer av förbättringar av förutsättningarna för att resa hållbart bör förbättringen marknadsföras och kampanjer kan nyttjas för att uppmuntra besökare att upptäcka förbättringen. Eskilstuna kommun arbetar redan med kampanjer av olika slag. Under de senaste åren har man exempelvis genomfört cykelkampanjer, cykelskolor, busskampanjer och informationskampanjer för ökad hjälm- och reflexanvändning. Man har även genomfört kampanjer riktade mot arbetsplatser samt initierat projekt med testresenärer och cykelambassadörer. Det finns således en vana av att jobba med kampanjer och beteendepåverkan för att förändra folks resande. Detta bör man ta tillvara på när man genomför kampanjer i Munktellstaden. Det är viktigt att arbetet med kampanjer inleds redan innan eller så snart Munktellstaden står färdigt. Detta eftersom det är i inledningsskedet som möjligheterna att påverka besökarnas resvanor är som störst. Cykelkampanjer likt Tack för att du cyklar bör genomföras i området och rikta in sig på badhus- och arenabesökare. Information om möjligheterna att gå, cykla och åka kollektivt till Munktellstaden bör riktas till besökarna vid dagens badhus och sporthall för att uppmuntra till dessa färdsätt när besökarna tvingas bryta sina resmönster. Vid färdigställandet av den nya gång- och cykelbron bör detta uppmärksammas genom riktade informationskampanjer till badhus- och renabesökare vilket kan genomföras såväl i fält som via respektive besökspunkts hemsida. Kampanjer liknande Klimatsmart uppvärmning och cykeltävlingar mellan GUIF och Röda Havet bör föras via kommunens, GUIF:s och Röda Havets hemsidor. Även lokaltidningar bör användas som informationskanal. Ansvar Eskilstuna kommun bör initiera ett samarbete med andra aktörer för att genomföra kampanjer i Munktellstaden. Kommunen bör ta ett huvudansvar för att arbetet påbörjas, därefter kan ansvaret för enskilda kampanjer ligga på olika aktörer. Exempel på aktörer som bör ingå i samarbetet är Länstrafiken i Sörmland, bostadsbolag och arbetsplatser i Munktellstaden, krogar och restauranger i Eskilstuna samt GUIF och Röda Havet. Kommunen bör integrera detta i befintlig MM-organisation.

28 Extratrafik Handbollsbussar Beskrivning av åtgärd och målgrupp För att minska andelen singelbilresor till GUIF:s handbollsmatcher och samtidigt skapa en gemenskap inför evenemanget vill Eskilstuna kommun införa fyra nya specialbusslinjer som går direkt fram till arenan. Målgruppen är främst de omkring hälften av besökarna som enligt resvaneundersökningen kör bil och bor utanför centrala Eskilstuna. Exempel Särskilda bussar till en arena har prövats tidigare i projektet Hockeybussar till Färjestads arena utanför Karlstad och i ett liknande projekt som drivits av Skellefteå AIK för att minska bilresandet till lagets ishockeyarena. I Eskilstuna har tidigare också genomförts ett projekt med busslinjer till Sundbyholms travbana med så kallade Travbussar. I en enkätundersökning som genomfördes cirka ett år efter det att travbussarna invigdes svarade mer än hälften av deltagarna att de hade utnyttjat bussarna vid något tillfälle. Cirka en fjärdedel av besökarna reste kontinuerligt med travbussarna och av dessa var majoriteten tidigare bilister. De nämnda specialbussarna har varit framgångsrika genom att de minskat bilresandet och ökat bussresandet vilket lett till stora miljövinster. Gemensamt för hockeybussarna och travbussen har dock varit att målpunkten legat utanför centrum och att besökarna kommit från tätorten. I Eskilstuna gäller det omvända eftersom arenan ligger centralt i staden. Det är en fördel eftersom befintliga och invanda busslinjer och befintliga hållplatser kan användas med förstärkt turtäthet t.ex. i samband med GUIF-matcher. Genomförande Bussarna kommer att köra ända fram till arenan vilket gör att bussarna kommer stanna närmare ingången än vad bilarna kan parkera. Turtätheten bör vara så god att de extra turerna tillsammans med befintlig trafik på linjerna gör att turtätheten in till centrala Eskilstuna blir åtminstone kvartstrafik. Då blir tillgängligheten god och väntetiden inte särskilt lång. För att minska restiden och göra resorna till tydliga handbollsbussar föreslår vi att bussarna inte stannar vid de stationer som ligger inom 1 kilometer från Munktellstaden eftersom en stor del av de som bor så nära ändå väljer att gå eller cykla till arenan. De extrainsatta linjerna behöver marknadsföras som handbollsbussar och kanske stripas med handbollstema vid några tillfällen så att handbollsbuss blir ett begrepp. En skillnad från ordinarie turer är att handbollsbussarna helst ska erbjuda ett mervärde i form av gemenskap med andra handbollsåskådare, extra information om matchen och kanske visa spännande matchfilmer. Det ska kännas att det är en handbollsbuss även om taxan ska vara den vanliga. Kostnaden för de extra bussarna behöver inte vara så stor eftersom GUIF:s matcher sker på vardagkvällar och helger vilket ligger utanför de dimensionerade tiderna för busstrafiken vilket innebär att det troligtvis finns ledig busskapacitet. Fyra busslinjer finns föreslagna, se Figur 3-1. De föreslagna busslinjerna har ungefär samma sträckning som de befintliga linjerna 2 från Skiftinge, linje 40 och 1 från Torshälla, linje 3 från Hällby och linje 1 och 2 från Borsökna/Stenby.

29 24 Figur 3-1 Föreslagna sträckningar för fyra extrabusslinjer. Ansvar Eskilstunas Stadsbyggnadsförvaltning bör ansvara för åtgärden och beställa extra busstrafik från Länstrafiken. Länstrafiken bör bidra med en kostnadsuppskattning för åtgärden och göra en bedömning av tillgång på busskapacitet samt ge förslag på hur informationen på busstationerna ska se ut. Informationen om extrabussarna bör göras via Länstrafikens ordinarie kanaler, tryckta tabeller, webbsidor mm. GUIF och Eskilstuna kommun ansvarar förslagsvis för riktad information om extratrafiken. Målgruppen bör i första hand vara dagens besökare av GUIFs hemmamatcher och informationskanalen förslagsvis annonser i matchprogram mm. För att skapa en känsla av att det är handbollsbussar kan ett event genomföras i samband med att extratrafiken med handbollsbussarna startar. Ansvariga för en sådan uppmärksamhetskampanj föreslås vara GUIF, Röda havet, GUIFs sponsorer. Möjligheten att i uppmärksamhetssyfte stripa upp bussen med handbollsmotiv klistrade på bussen, vid några tillfällen bör också undersökas av kommunen och Länstrafiken.

30 Lånecykelsystem Beskrivning av åtgärd och målgrupp För den grupp av besökare av Munktellstaden som bor i andra städer och reser till Eskilstuna med tåg är det viktigt att lösa den sista resan från resecentrum till Munktellstaden på ett smidigt sätt. Uppfattningen av kollektivtrafikresan påverkas inte bara av själva resan utan också av hur anslutningarna fungerar till och från kollektivtrafikstationen i början och slutet av resan. För att göra det mer attraktivt att åka kollektivt till evenemang i Munktellstaden kan ett system med lånecyklar höja helhetsupplevelsen av resan. Systemet fungerar så att besökaren enkelt och snabbt kan hämta ut en cykel från ett cykelställ vid Resecentrum och cykla till Munktellstaden. Väl framme kan besökaren ställa ifrån sig cykeln vid ett ställ vid arenan för att senare plocka ut en ny cykel för resan tillbaka till resecentrum. Exempel I Örebro har man i två perioder testat och utvecklat ett system för lånecyklar tillsammans med Delegationen för hållbara städer och KTH. Under testperioden har det varit gratis att låna cyklar. Syftet med Örebros lånecyklar var att underlätta både för pendlare och turister och tillfälliga besökare som kom med tåg. En utvärdering visade att användarna uppskattar systemet men att det funnits vissa tekniska problem med cyklarna. Örebro kommun har beslutat att avveckla cykelpoolen enligt beslut den 19 mars Kostnaderna för provperioden har ansetts vara högre än nyttan. Det system som Örebro använde byggde på att man personligen måste besöka ett utlämningsställe t.ex. resecentrum för att hämta ut ett RFID-kort som användes för att låsa upp cykelstället. Låset satt i stället och inte på cykel vilket krävde ett extra lås om det inte finns ett cykelställ som tillhör systemet vid målpunkten. Örebro valde att låta förvaltningen för vuxenutbildning och arbetsmarknad sköta all drift i form av ett serviceteam har bestått av tre grupper om vardera tre personer (en instruktör och två personer i arbetsmarknadsåtgärd) som jobbat heltid. Örebros cykelpool var gratis men utvärderingen av systemet antyder att det finns en viss betalningsvilja för korttidsuthyrning av cyklar. Uppskattningsvis mellan 25 och 50 kr. Det motsvarar ungefär administrationskostnaden som kan uppskatttas per cykel och år kan kostnaden för ett lånecykelsystem beräknas till oavsett utförare. Om driften utförs av arbetstränande kan kostnaderna visserligen bli större men det är å andra sidan en samhällsvinst. Kostnaden för att driva Örebros cykelpool med 110 cyklar beräknades till mellan 0,9 och 4,2 miljoner kr per år. Den lägre siffran tar enbart hänsyn till avskrivningar och direkta driftskostnader, medan den högre siffran även inkluderar kostnader för instruktörer och personal i arbetsmarknadsåtgärder. Med enbart instruktörernas arbetskostnad inkluderad, vilket kan antas motsvara ett system i kommersiell drift, blir kostnaden för drift och avskrivningar ca 2,2 miljoner kr per år.

31 26 Under den fem månader långa försöksperioden gjordes 2632 utlåningar av cyklar. 804 var med dagskort och 1828 med pendlarkort. Utlåningen med dagskort var dock inte möjlig under hela perioden. Miljöeffekten är begränsad eftersom användarna ofta kommit med tåg eller ersatt en bilresa med lånecykel. Lånecyklarna har däremot uppskattats av en bred majoritet av de 83 personer som besvarade uppföljningsenkäten. Ett annat alternativ är att som Borås handla upp ett lånecykelsystem. Det finns kommersiella aktörer som arbetar med det t.ex. JCDecaux i Göteborg och Clear Channel i Stockholm. De har system med, för kommunen, kostnadsfria lånecyklar men kräver vanligtvis en motprestation av kommunen (betalning) i form av att reklamplatser i staden. Väljer man en lösning där cyklarna är kopplade till reklamplatser förlorar kommunen en del kontroll bland annat får man inte insyn i systemets kostnader och cykelställens placering riskerar att bestämmas av reklamens synbarhet istället för användarnas behov. Vanligtvis äger reklamföretaget också cyklarna och ställen och om ett nytt företag vinner en upphandling kan man riskera att det befintliga reklamföretaget måste lösas ut ekonomiskt eller ett nytt system byggas upp. Genomförande Ett system för lånecyklar som riktar sig till tillfälliga besökare i Eskilstuna bör ta tillvara goda och mindre goda erfarenheter från andra städer som har eller har haft lånecykelsystem t.ex. Örebro. Ett lånecykelsystem bör vara enkelt att använda och helst inte kräva ett personligt möte för att fungera. Helst ska det vara integrerat med något befintligt system som besökare använder sig av, exempelvis evenemangsbiljett, kollektivtrafikbiljett eller turistkort. Systemets driftskostnader bör också vara rimliga i förhållande till dess intäkter. En lösning på det skulle vara att ett befintligt kortsystem används och att det skapas en möjlighet att betala och ladda kortet med en RFIDnyckel för lånecykelsystemet via en automat på resecentrum. Ett system med kortbetalning möjliggör också en identifiering av användaren. Priset för att hyra en cykel en dag kan sättas till mellan 25 och 50 kr baserat på de beräkningar av betalningsvilja som Örebro låtit ta fram i samband med utvärderingen av deras system. Vem som ska sköta driften påverkar kvalitet och kostnad av systemet. Till de driftsaspekter som behöver lösas hör bland annat tillsyn, transport och service av cyklar samt administration och kundservice. Transportfrågan är viktig för tillgängligheten och attraktiviteten i systemet eftersom det alltid bör finnas såväl cyklar som lediga platser i varje ställ. Om Eskilstuna, liksom Örebro, kan integrera lånecyklar i ett arbetsmarknadsprojekt som syftar till arbetsträning eller liknande kan det ge lägre kostnader och en meningsfull sysselsättning för en grupp Eskilstunabor. Erfarenheter från Örebro visar att driftorganisationen behöver vara motiverad och kompetent för att inte kvaliteten på servicen ska bli lidande. Det är därför viktigt att handledarna för de arbetstränande är kunniga och engagerade i projektet.

32 27 Andra alternativ kan vara att handla uppdriften av exempelvis en cykelhandlare eller att handla upp hela systemet av en kommersiell aktör. Ansvar Eskilstunas Stadsbyggnadsförvaltning bör ansvara för en djupare undersökning om ett lånecykelsystem ska upphandlas eller utformas i egen regi som ett arbetsmarknadsprojekt. Om ett system ska utformas i egen regi behöver arbetsmarknadsförvaltningens intresse för att delta undersökas liksom tillgång på kompetens och engagemang för projektet. Driften av systemet administreras förslagsvis av arbetsmarknadsförvaltningen eller upphandlas externt. Stadsbyggnadsförvaltningen bör ansvara för att handla upp ett system med cyklar och cykelställ, förslagsvis Örebros gamla system. Att ta fram ett system för betalning och utlämning av RFID kort kan Stadsbyggnadsförvaltningen ansvara för genom kontakter med Kultur och fritidsförvaltningen, länstrafiken, resecentrum och de kollektivtrafikföretag som trafikerar Eskilstuna. 3.6 Fler åtgärder som främjar hållbart resande Information om hållbart resande Tydlig och medveten information som gör det enkelt att resa hållbart kan ses som en övergripande åtgärd som genomsyrar alla andra åtgärder. Det bör exempelvis finnas tydlig och lättillgänglig information om möjligheterna att gå, cykla, samåka och resa kollektivt till Munktellstaden. Informationen bör finnas på kommunens hemsida och även på badhusets och idrottsklubbarnas samt andra eventbolags webbsidor. På webbplatserna bör det finnas länkar till reseplanerare för cykel och kollektivtrafik där platsen redan är ifyllt som målpunkt. Samåkning kan underlättas genom att informera om befintliga samåkningssajter och länka till dem från relevanta webbsidor. Temporära samåkningssajter kan också upprättas av arrangörer eller supporterklubbar för enskilda tävlingar, matcher och event. Exempel Vätternrundans webbplats uppmanar deltagarna att samåka till tävlingen genom att lägga in sitt resebehov respektive plats i bil på forumet cykla.se. Vägvisning & belysning för fotgängare och cyklister För den grupp som kommer till Eskilstuna utifrån med tåg kan det vara svårt att hitta den närmaste vägen till badhuset och arenan om man inte varit där förut. Blir det för krångligt och svårt kanske man tar bil nästa gång. Den snabbaste och enklaste vägen mellan resecentrum och badhus/arenan behöver därför vara tydligt skyltad och kanske också utmärkt med symboler på asfalten. En tydlig vägvisning är inte bara viktigt för orienterbarheten för gående och cyklister utan är också ett bra sätt att marknadsföra möjligheterna att gå och cykla. Eskilstuna kommun har gjort tillgänglighetsanalyser som visar att Munktellstaden ligger inom rimligt cykelavstånd från i stort sett hela tätorten. Ett bra sätt att informera om detta och att marknadsföra cyklande är att föra in tidsavstånd med cykel till

33 28 viktiga målpunkter i Eskilstuna, exempelvis Munktellstaden, i vägvisningen. Besökare som anländer till stationen kan då mötas av skyltar som visar tiden att gå respektive cykla till Munktellstaden. För att cykel- och gångvägarna ska upplevas som trygga under alla tider på dygnet behöver de även vara belysta. Kommunen har redan ett belysningsprogram som bland annat syftar till att främja säkerhet, trygghet och orienterbarhet. Det bör säkerställas stråken till Munktellstaden omfattas av detta. För den stora grupp som bor inom cykelavstånd från badhuset och arenan kan en cykeltur underlättas genom att marknadsföra Googles cykelreseplanerare som finns för Eskilstuna ( genom att länka till den från relevanta webbsidor. Attraktiva gång- och cykelstråk Kvaliteten på gång och cykelstråken är en viktig del i upplevelsen för den som går och cyklar. Stråkens bredd och separering mellan fotgängare och cyklister är en viktig aspekt för såväl framkomlighet som trygghet. Rekommenderad bredd beror på cykelflödet och om gående förekommer. I GCM-handboken 6 rekommenderas följande bredder för gång- och cykelbanor. Typ av bana Litet cykelflöde/bebyggd miljö* Stort cykelflöde/nybyggnation* Endast gångbana Gångbana: 1,75 meter* Gångbana: 2,0 meter* Separerad enkelriktad gångoch cykelbana Gångbana: 1,8 meter Cykelbana: 1,6 meter Gångbana: 1,8 meter Cykelbana: 2,0 meter Separerad dubbelriktad gångoch cykelbana Gångbana: 1,8 meter Cykelbana: 2,25 meter Gångbana: 1,8 meter Cykelbana: > 2,5 meter Oseparerad dubbelriktad gångoch cykelbana Gång- och cykelbana: 3,0 meter Gång- och cykelbana: 4,0 meter När Eskilstuna kommun planerar och anlägger nya gång- och cykelbanor bör man sträva efter att uppfylla GCM-handbokens rekommendationer. Det gäller exempelvis de nya gång- och cykelvägarna som planeras i Munktellstaden. Separering av gående och cyklister är viktigt för att öka säkerheten och trygghetskänslan för gående och cyklister i Munktellstaden. Det är särskilt viktigt för barn och äldre, vilka förväntas utgöra en stor andel av besökarna till området. Separerade cykelbanor gör det möjligt för cyklisterna att hålla en högre hastighet vilket ger en ökad tillgänglighet. Ett enkelt sätt att separera gående och cyklister är att dra en vit skiljelinje i vägbanan. Linjen ska vara kännbar för synskadade samt kompletteras med skyltning och symboler på asfalten. Gång- och cykelbro I planförslaget till Munktellstaden planeras en ny gång- och cykelbro över ån mellan Stenmansgatan och John Engellaus gata. Den nya bron innebär att resvägen för gående och cyklister blir betydligt kortare i många relationer. Det gäller 6 SKL och Trafikverket (2010) GCM-handbok - Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus.

34 29 i synnerhet besökare från centrala Eskilstuna som får kortare gångtider till Munktellstaden. Eskilstuna kommun bör se över möjligheterna att tidigarelägga byggandet av gång- och cykelbron så att den står färdig samtidigt som den nya arenan, dvs. år När bron står kvar bör de förbättrade förutsättningarna för att gå och cykla marknadsföras i form av information och kampanjer riktade till badhus- och arenabesökare. Säker och attraktiv cykelparkering En viktig förutsättning för att det ska vara attraktivt att cykla till Munktellstaden är utformning och placering av cykelparkeringar. Det innebär att cykelparkeringarna bör medge ramlåsning, möjlighet att parkera olika typer av cyklar samt försedda med väderskydd. Cykelparkeringarna behöver även vara strategiskt placerade nära entréerna till badhuset, arenan och andra målpunkter. Cykelparkeringar bör alltid ligga närmare entrén än bilparkeringar. Cykelparkeringar bör vidare vara försedda med belysning och kan med fördel utrustas med en offentlig cykelpump. Antalet parkeringsplatser ska dimensioneras efter den efterfrågan som eftersträvas. Vid badhuset innebär det att dimensioner för antalet helgbesökare då många barnfamiljer besöker badhuset. Antalet cykelparkeringar vid arenan bör dimensioneras efter besökare till matcher och andra event. Detta kan lösas genom att reservera utrymme där temporära cykelställ kan placeras ut alternativt skapa en cykelparkeringsyta som är inhägnad och bevakad. För att uppmuntra cyklande kan en bevakad cykelparkering kombinerat med cykelservice ordnas i samband med t.ex. en större besöksdag eller vid eventuella tävlingar i badhuset respektive vid en GUIF-hemmamatch eller konsert på arenan. Exempel Musikfestivalen Way Out West i Göteborg har under flera år anordnat bevakad cykelparkering vid festivalområdet. Resultatet har blivit en mer ordnad cykelparkering samt att man sett en stadig ökning av antalet parkerade cyklar till ca 1000 st det senaste året. Under ett år bjöd man också på en enklare cykelservice vilket var mycket populärt. Förändrat kollektivtrafikutbud För att ytterligare förbättra situationen för besökare med buss bör turtätheten i Munktellstaden öka. När det nya området står färdigt bör linje 6 gå med en turtäthet på minst 15 minuter. Vidare bör det utredas att låta linje 1 trafikera området. Detta eftersom linjen täcker många av de områden som har ett stort resande till dagens badhus och sporthall. Idag stannar linje 1 vid hållplatser som ligger ca 500 meter från befintliga verksamheter i Munktellstaden. För att utgöra ett attraktivt alternativ till bilen bör linjen stanna i direkt anslutning till den nya arenan. I planförslaget planeras även en ny bussgata som en förlängning av Verkstadsgatan parallellt med den nya arenan. I anslutning till bussgatan planeras nya busshållplatser i direkt anslutning till arenans entréer. Eskilstuna kommun har låtit analysera olika sträckningsförslag för bussgatan som visar att alternativet med

35 30 hållplatser vid den nya arenan ger bäst resultat för kollektivtrafiken. Kommunen bör gå vidare med det förslaget. Biljetter/kombibiljetter till kollektivtrafiken Resvaneundersökningen vid dagens badhus och sporthall visar att en stor del av besökarna utgörs av barnfamiljer. Idag reser dessa främst med bil. För att uppmuntra fler barnfamiljer att resa kollektivt till Munktellstaden kan en fördelaktig familjebiljett introduceras i kollektivtrafiken förutsatt att det finns kapacitet i busstrafiken. Denna skulle exempelvis kunna gälla under helger och lov då många barnfamiljer besöker badhuset. Då finns det vanligtvis ledig kapacitet i kollektivtrafiken. Eskilstuna kommun bör ta initiativ till en sådan biljett i samarbete med Länstrafiken. Kombibiljetter som gäller både för resa och evenemang kan också prövas. Det kräver dock ett nära samarbete mellan evenemangsarrangören och kollektivtrafikbolaget så att biljettsystem och betalningssystem synkas och att det inte medför något extra besvär för resenären. För större evenemang kan man låta evenemangsbiljetten ge rabatt på bussen eller ge en present, exempelvis en frukt eller en kopp kaffe, när den visas upp i kassan på arenan för att uppmuntra kollektivtrafikresande. Exempel Skånetrafiken har på försök drivit projektet Kulturbiljetter som går ut på att köpare av evenemangsbiljetter enkelt kan köpa till en kollektivtrafikresa med Skånetrafiken och få 20 % rabatt. Resultatet har varit väldigt lyckat enligt Julius biljettservice som hållit i försöket. Cirka biljetter har sålts där kollektivresan varit inkluderad. Informationen om den nya biljettkategorin nådde ut bra till Skånetrafikens entreprenörer och samarbetsparter och resenärernas biljetter mottogs därför utan problem. I Luleå får kollektivtrafikresenärer som har en matchbiljett till Luleå baskets hemmamatcher åka gratis. Försöket har pågått under flera år och gett bra resultat. Antalet bussresenärer till matcherna har ökat och antalet bilburna besökare har minskat. Realtidsskyltar Realtidsskyltar som visar kollektivtrafikens avgångstider är ett effektivt sätt att marknadsföra busstrafik och hållbart resande. Eskilstuna kommun bör sätta upp realtidsskyltar vid samtliga stora entréer i Munktellstaden, såsom badhuset, Munktellarenan, den nya arenan samt vid busshållplatserna. Skyltarna kan visa avgångar för såväl buss- som tågtrafik för att underlätta för långväga besökare att planera sin resa hem. Reglering av bilparkering Reglering av bilparkeringar har en stor påverkan på valet mellan bil och andra färdsätt. Avgiftsbeläggning är ett kraftfullt verktyg för att styra resandet från bil till gång, cykel och kollektivtrafik samtidigt som de faktiska kostnader som finns för en parkeringsyta synliggörs för användarna. En höjning av befintliga parkeringsavgifter är ett sätt att förstärka effekten av kampanjer för att få folk att resa hållbart.