Förändrade utsikter. Rädda Barnens verksamhetsberättelse med årsredovisning 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förändrade utsikter. Rädda Barnens verksamhetsberättelse med årsredovisning 2005"

Transkript

1 Förändrade utsikter Rädda Barnens verksamhetsberättelse med årsredovisning 2005

2 Tidiga giftermål förbjuds i Sudan När ett nytt förslag till grundlag togs fram i södra Sudan förra året bidrog Rädda Barnen med ett rättighetsperspektiv som ledde till att flickor ska skyddas mot kvinnlig könsstympning och tidiga giftermål. Grundlagen tar även upp flickors rätt till utbildning och drar upp riktlinjer för att försäkra sig om att flickor går färdigt skolan. Militärer i Västafrika tar barns rättigheter på allvar Som ett resultat av Rädda Barnens och våra partners påverkansarbete har nu nio länder i Västafrika så kallade barnskyddsenheter i sina arméer. I elva länder har en utbildning i barns rättigheter inkluderats i den nationella arméns kursplan. Under 2005 fick alla fredsbevarande styrkor från Västafrika utbildning i barns rättigheter. Förbud mot kvinnlig könsstympning på sjukhus i Jemen Under 2005 lyckades Rädda Barnens partner Cultural Information and Humanitarian Service Centre i Jemen få hälsodepartementet att utfärda ett förbud mot kvinnlig könsstympning på sjukhus. Organisationen bidrog också med kunskap genom att tala med gynekologer, barnmorskor, lärare, religiösa ledare och inflytelserika personer i samhället om de skadliga konsekvenserna av kvinnlig könsstympning och genom att sprida information via media. Bättre möjligheter för barn med funktionshinder i Ryssland The Institute for early intervention i S:t Petersburg är en viktig samarbetspartner i arbetet för att integrera barn med funktionshinder i det ryska samhället. Institutet driver barnens rättigheter gentemot myndigheter och andra beslutsfattare och visar att barnen kan bo hemma, istället för på institution, om föräldrarna får rätt stöd. Institutets arbete har fått stort genomslag och liknande verksamhet finns numera i Ukraina och Vitryssland. Arbetande barn i Syd- och Centralasien diskuterar sin situation I augusti 2005 samlades 40 arbetande barn i Katmandu, Nepal, för att diskutera hur de ser på sin situation och vad som kan förbättras. Barnen var eniga om att de inte vill att barnarbete ska förbjudas om det inte finns andra alternativ. Men de uttryckte samtidigt krav på skydd, skäliga arbetstider och möjlighet till utbildning. Rädda Barnen kommer att arbeta för att barnen får möjlighet att vara med och påverka utarbetandet av lagar och förordningar som kan förbättra livet för miljontals arbetande barn. Barn tog fram lokala handlingsplaner i Moldavien En av Rädda Barnens samarbetspartner i Moldavien, Informationscentret för barns rättigheter, har i samråd med barn och unga tagit fram handlingsplaner för hur barns rättigheter ska förverkligas lokalt. Nio av de fjorton planerna har blivit godkända av lokala myndigheter vilket innebär att resurser från de kommunala budgetarna kommer att användas för verksamhet som bidrar till att uppfylla planerna. Ny lag ger skydd till unga lagöverträdare i Serbien Efter två års påverkansarbete har Rädda Barnens partnerorganisation i Belgrad, Child Rights Centre, sett konkreta resultat. Under 2005 antog det serbiska parlamentet en ny lag om skydd av unga lagöverträdare. Tillsammans med Unicef arrangerade centret seminarier där representanter från polisen, domstolsväsendet och socialtjänsten fick kunskap om vad den nya lagen kommer att innebära i praktiken. Journalister i Vietnam skriver om barns rättigheter Rädda Barnen samarbetar med journalisthögskolan i Hanoi för att få unga journalister att skriva fler artiklar om barn och på ett sätt som respekterar barnets integritet. I samarbetet ingår också en webbsajt där journalister kan utbyta yrkeserfarenheter och diskutera frågor som rör barns rättigheter. Webbsajten har gjort det möjligt för flickor och pojkar med olika bakgrund att ge uttryck för vad de tycker om medias skildring av barn och barns rättigheter. Mer pengar till barnen i Perus statsbudget I samarbete med ett peruanskt universitet undersökte Rädda Barnen 2004 hur budgetmedel på kommunal och statlig nivå fördelas på verksamheter för barn. Under 2005 arbetade ett nationellt nätverk av frivilligorganisationer vidare med resultaten. Efter en nationell kampanj och flera konferenser och seminarier om barnens situation i Peru, lobbyarbete gentemot politiker, information via media samt gatudemonstrationer, antog Perus kongress en nationell budget för 2006 som inkluderar de förslag som nätverket framförde. Resultat: 30 procent mer i budgeten för barn!

3 Innehåll Verksamhetsberättelse Förord Rädda Barnens arbete syftar till varaktiga förbättringar för barn i utsatta situationer. Vi arbetar med barnets rättigheter som grund. Det innebär att allt arbete som vi och våra samarbetsorganisationer gör ska genomsyras av grundprinciperna om alla barns lika värde och rättigheter, barns och ungas rätt att delta på sina villkor och regeringars och andra beslutsfattares ansvar och skyldigheter att se till att barns rättigheter respekteras. 6 Det här är Rädda Barnen 8 Rädda Barnen i Sverige och världen 11 International Save the Children Alliance 12 Barns rätt till skydd mot våld 16 Barns rätt till utbildning 18 Barns rätt till vuxenstöd 20 Lokalt arbete i Sverige 22 Samarbeten utomlands 24 Kommunikation och profil 26 Ett år av katastrofer 28 Rädda Barnens insamlingsarbete 29 Ekonomi i sammanfattning Årsredovisning Förvaltningsberättelse 35 Resultaträkning 36 Balansräkning 37 Kassaflödesanalys 38 Noter 46 Bilaga 48 Revisionsberättelse 49 Rädda Barnens styrelse 50 Stöd Rädda Barnens arbete

4 4 Förord Ett drama 2005 blev på många sätt ett dramatiskt och händelserikt år sett både till skeenden i omvärlden och förändringar inom Rädda Barnen. Året inleddes i sorg och förtvivlan efter tsunamikatastrofen och fortsatte med flera stora naturkatastrofer som ställde organisationens förmåga att hantera svåra kriser, såväl i Sverige som utomlands, på sin spets. Samtidigt släppte vi aldrig taget om våra övriga åtaganden med att stödja och stärka barns rättigheter. Vårt arbete i Sverige och internationellt med att bland annat stoppa våld och övergrepp mot barn, främja barns rätt till utbildning och vår kampanj för att stoppa avvisningen av flyktingbarn i apatiskt tillstånd fortsatte parallellt med oförminskad kraft. Listan över positiva förändringar som Rädda Barnen på ett eller annat sätt medverkade till under 2005 kan göras lång: Möjligheterna för asylsökande barn i apatiskt tillstånd att få uppehållstillstånd i Sverige ökade avsevärt. Fakta om barn i världen Omkring hälften av världens barn lever i fattigdom. Bara 15 länder i världen har lagstiftning som förbjuder aga i hemmet, i skolan och på institutioner. Varje år utnyttjas två miljoner barn sexuellt för kommersiella syften. Över 100 miljoner barn i skolåldern går inte i skolan. Majoriteten av dem är flickor. Omkring 246 miljoner barn mellan fem och fjorton år arbetar. Av dem arbetar ungefär hälften heltid. Cirka 70 procent jobbar med saker som på något sätt är skadligt för dem. Antalet barn som förlorar sina föräldrar på grund av aids ökar hela tiden. År 2010 beräknas över 18 miljoner barn i Afrika ha mist en eller två föräldrar. De senaste tio åren har två miljoner barn dött i väpnade konflikter runt om i världen. Sex miljoner har skadats allvarligt eller fått funktionshinder. En försöksverksamhet med så kallade Barnahus, där barn som utsatts för våld och övergrepp kan få ett samlat stöd, inleddes över hela landet. Rumänien antog en lag som förbjuder aga och flera latinamerikanska länder är på god väg att göra detsamma. Nio länder i Västafrika införde barnskyddsenheter i sina arméer för att motverka förekomsten av barnsoldater. Förbud mot kvinnlig könsstympning infördes på sjukhus i Jemen. I Afghanistan fördubblades antalet elever som erbjuds skolundervisning. Du kan läsa om många fler exempel här i verksamhetsberättelsen. Samarbete över hela världen Rädda Barnen är mycket aktiva inom International Save the Children Alliance som består av 27 medlemsorganisationer med verksamhet i 110 länder. Under 2005 intensifierades samarbetet, inte minst i samband med tsunamin i Sydostasien och jordbävningen i Pakistan men också genom den planerade insatsen för att främja barns rätt till utbildning. Det handlade också om att bygga upp nya Save the Children-organisationer runt om i världen och stärka befintliga organisationer. Sex viktiga satsningar Under 2005 inleddes också ett medvetet och målinriktat arbete med de sex satsningar som Rädda Barnens verksamhetsplan fokuserar på. Satsningarna har formulerats mot bakgrund av organisationens specifika kompetens och erfarenhet och handlar om: Barns rätt till skydd mot våld. Barns rätt till utbildning. Barns rätt till vuxenstöd. Att stärka det lokala arbetet i Sverige för att förverkliga barnets rättigheter. Att stärka samarbetsorganisationer utomlands och bidra till en starkare global barnrättsrörelse. Att stärka Rädda Barnens kompetens, identitet och profil som barnrättsorganisation. De sex satsningarna genomsyrar numera hela organisationen och verksamheten. På sidan finns exempel på vad vi gör inom satsningarna. Vi har blivit bättre på att prioritera våra insatser och skapat en mer effektiv organisation. Tydliga verksamhetsmål har fastställts. Ökade intäkter 2005 blev ett rekordår både när det gäller insamlade medel och antal medlemmar. Intäkterna ökade med hela 39 procent och antalet medlemmar ökade med personer, vilket är den största ökningen ett enskilt år sedan Därtill lyckades vi åter pressa kostnaderna för insamling och administration, från 19 procent av kostnaderna år 2004 till 17 procent år Att pengarna används enligt givarnas önskemål och så effektivt som möjligt är avgörande för förtroendet för Rädda Barnen. Arbetet för att ytterligare effektivisera verksamheten och minska administrationskostnaderna kommer därför att fortsätta. Källa: Unicef, om barn

5 Förord 5 tiskt 2005 växa samt förbättra och öka våra insatser för att stärka barns rättigheter i Sverige och runt om i världen. Vi hoppas och tror att alla vi som utgör Rädda Barnen oförtrutet kämpar vidare för en värld där alla barn har möjligheter och framtidstro. Till sist; ett stort tack för stöd och arbetsinsatser det gångna året! Charlotte Petri Gornitzka Generalsekreterare Marianne Nivert och Charlotte Petri Gornitzka. Stärkt roll Rädda Barnen har under året stärkt rollen som den främsta barnrättsorganisationen i Sverige. Det är särskilt roligt att se hur exemplen på lokalt barnrättsarbete i Sverige blir allt fler. Två exempel är Haninge lokalförenings genomlysning av den egna kommunens arbete med Barnkonventionen och Varbergs studie av våld hemma. Det är med stolthet vi kan konstatera att förtroendet för organisationen fortsätter att öka. Bakom detta ligger slit och hårt arbete av medarbetare i Sverige och internationellt, samt fantastiska insatser av medlemmar och givare. Nya utmaningar Vi kommer att fortsätta arbetet med att utveckla och modernisera verksamheten. Och vi har flera utmaningar framför oss: I vårt arbete i Sverige måste vi fortsätta att stärka arbetet i kommunerna. Det är där Barnkonventionen blir verklighet och vi vet att det ser väldigt olika ut för barn beroende på var man bor. Med styrkan i vår lokala organisation kan vi göra stor skillnad. Vi vill också påverka arbetet inom Alliansen. Att vi arbetar tillsammans innebär stora möjligheter men utvecklingen går snabbt och stora intressen är inblandade. Det är viktigt att vi kan föra fram våra värderingar och ta en aktiv roll i utvecklingen. Vi behöver arbeta vidare med att skapa nya former för samarbeten med näringsliv och samhället i övrigt. Vi har kommit långt i våra företagssamarbeten men här finns en outnyttjad potential för påverkan och insamling som vi bör ta tillvara. Även samarbeten med andra delar av samhället som påverkar barn är viktiga, inte minst hela idrottsrörelsen. Vår bransch står för en gemensam pedagogisk utmaning när det gäller att enkelt kunna visa hur vi jobbar, vilka resultat vi når och hur vi använder våra resurser. I detta arbete tar Rädda Barnen en aktiv och drivande roll. För fortsatt förändrade utsikter Rädda Barnen är och bör vara en organisation i ständig förändring. Detta är avgörande för om vi ska kunna fortsätta att Marianne Nivert Ordförande Fakta om barn i Sverige Av de cirka anmälningar om våld och sexuella övergrepp mot barn under femton år som kommer in till polisen varje år går bara vart femte till åtal. Mellan och barn blir vittne till våld inom familjen varje år. Mer än hälften av ungdomarna har någon gång känt sig hotade: på stan, i skolan, hemma eller på andra platser. (Källa: Lunarstorm) Många barn som utsätts för våld och övergrepp berättar inte för någon vuxen barn utsätts för mobbning. Många av landets grundskolor är inte anpassade för barn med funktionshinder och barnen har inte samma möjligheter till fritidsaktiviteter. Flyktingbarn far illa, både i asylprocessen och i mottagandet. I varje skolklass lever i snitt tre barn i ekonomiskt utsatta familjer.

6 6 Information om Rädda Barnen Det här är R Vårt ursprung Rädda Barnens historia börjar i England Första världskriget var slut och de allierade genomförde en handelsblockad mot fienden. Närmare tre miljoner barn led av svält. Från en vindskupa i Cambridge kämpade Eglantyne Jebb mot handelsblockaden. Hon höll föredrag, spred appeller och delade ut flygblad. Hennes mål var att häva blockaden och sätta in humanitär hjälp. Inga barn skulle lida, inte heller på fiendesidan. Den 19 maj 1919 arrangerade hon ett massmöte i Albert Hall som blev startskottet för den första Save the Childrenorganisationen. Eglantyne Jebb insåg att samhället måste förändras för att barn ska få det bättre och hon var en av de första att formulera begreppet barnets rättigheter. Bara några månader senare, den 19 november 1919, startade Rädda Barnen i Sverige. Vår organisation Rädda Barnen är en politiskt och religiöst obunden demokratisk folkrörelse. Vi har drygt medlemmar i 260 lokalföreningar och ett ungdomsförbund. Totalt är det närmare personer medlemmar och givare som stöder vårt arbete. Vi har huvudkontor i Stockholm, elva regionkontor runt om i Sverige och åtta regionkontor utomlands. Rädda Barnen är en av de ledande medlemmarna inom International Save the Children Alliance som verkar i 110 länder. De 27 medlemsorganisationerna bildar en slagkraftig rörelse för barn och barns rättigheter över hela världen. Läs mer om Alliansen på sidan 11. Vår vision Vår vision är en värld där alla barns rättigheter är tillgodosedda. Det är en värld där varje barn uppskattas och respekteras, där alla barn har inflytande och där alla barn har möjligheter och framtidstro. Vår verksamhetsidé och värdegrund Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår värdegrund utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Värdegrunden bygger på övertygelsen att alla människor har lika värde, att barn har särskilda rättigheter och att alla människor har ett ansvar för att de ska bli verklighet. Den bygger också på att stater har särskilda skyldigheter för att barns rättigheter efterlevs. Därför arbetar vi för att påverka staterna att ta detta ansvar. Barnkonventionen Konventionen om barnets rättigheter, Barnkonventionen, antogs av FN den 20 november Barnkonventionen är en internationellt och folkrättsligt bindande överenskommelse. Det innebär att de länder som ansluter sig till konventionen är skyldiga att se till att deras lagstiftning och politik också överensstämmer med konventionen. Staterna är ansvariga för att förverkliga konventionens artiklar och att informera barn och vuxna om dem. Barnkonventionen är en av de sju övergripande konventionerna om mänskliga rättigheter och den som har fått allra störst genomslag; 192 länder har anslutit sig till konventionen. Våra mål Rädda Barnens arbete inriktas i första hand på de barn som har allra svårast att få sina rättigheter respekterade och tillgodosedda. Barn som utsätts för våld och övergrepp. Barn som inte får den utbildning de har rätt till. Barn som är skilda från eller saknar tillräckligt stöd från sin familj eller andra vuxna. Barn i väpnade konflikter och katastrofer. Och barn som lever i fattigdom. De viktigaste målen för vårt arbete är att barn inte diskrimineras, utnyttjas eller utsätts för våld och andra övergrepp. Att barn kan göra sina röster hörda och har inflytande över sin situation. Och att barn får en trygg och hälsosam uppväxt och en utbildning som ger självtillit och kunskap. Bestående och varaktiga förbättringar Rädda Barnens arbete syftar till varaktiga förbättringar för barn i utsatta situationer. Vi arbetar med barnets rättigheter som grund. Det innebär att allt arbete som vi och våra samarbetsorganisationer gör ska genomsyras av grundprinciperna om alla barns lika värde och rättigheter, barns och ungas rätt att delta på sina villkor och regeringars och andra beslutsfattares ansvar och skyldigheter att se till att barns rättigheter respekteras. Fyra arbetsmetoder För att åstadkomma bestående resultat arbetar vi på fyra olika sätt. Vi samlar fakta, lyssnar på barnen själva och analyserar deras situation och villkor. Vi ger stöd direkt till barn.vi sprider våra kunskaper och erfarenheter vidare till dem som har inflytande över barns livsvillkor. Och vi väcker opinion och påverkar beslutsfattare från kommuner till FN att förverkliga barns rättigheter. Vårt arbete sker i samarbete med internationella organ och lokala och nationella organisationer och bygger på människors egen vilja att påverka och förändra sina villkor. Genom att stärka kapaciteten hos våra samarbetspartners blir de bättre rustade att arbeta för barns rättigheter och på det sättet åstadkommer vi långsiktiga förbättringar i barnens levnadsvillkor.

7 Information om Rädda Barnen 7 ädda Barnen Barnkonventionen slår fast att alla barn och ungdomar upp till 18 år har samma rättigheter. Rätt att leva och utvecklas. Rätt att växa upp i trygghet och skyddas mot övergrepp. Och rätt att respekteras för vad de tycker och tänker. Barnkonventionens 54 artiklar bygger på fyra grundprinciper som är vägledande för hur alla artiklar ska tolkas och förverkligas: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det.

8 8 Rädda Barnen i Sverige och världen Rädda Barnen i Rädda Barnen har verksamhet i Sverige och i åtta regioner utomlands. Genom vårt arbete inom International Save the Children Alliance verkar vi i 110 länder. För att lyckas i vårt arbete ger vi stöd till både nationella och regionala nätverk och utomlands stärker vi våra samarbetsorganisationer så att de kan bidra till att barn får sina rättigheter tillgodosedda. Sverige Rädda Barnen oroas över de växande klyftorna mellan barn i det svenska samhället. Många barn får det bättre men andra får se sina rättigheter kränkas i allt högre grad. Trots att det gått 15 år sedan Sverige skrev under Barnkonventionen är dess ställning fortfarande alltför svag för att göra skillnad i barns och ungas vardag, framför allt när det gäller kommuner och landsting. Rädda Barnen har därför lagt ett ökat fokus på frågan om decentralisering och barnets rättigheter. Rädda Barnens barnindex visar att skillnaderna ökar; mellan rika och fattiga barn, mellan barn med utländsk och barn med svensk bakgrund och mellan barn till ensamstående och barn med sammanboende föräldrar. Ungas marginalisering handlar också om brist på makt och inflytande. Barn som har drabbats av våld och övergrepp upplever sig inte bli lyssnade till i socialtjänsten eller i rättsväsendet. Under 2005 har vi fortsatt vårt arbete för att stärka barns ställning och motverka våld och övergrepp. Vi har fått värdefull kunskap genom behandlingsarbetet på Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i kris och Rädda Barnens föräldratelefon. Kunskap som kan användas för att påverka beslutsfattare att öka skyddet för barn i utsatta situationer. För att komplettera bilden och ha löpande dialog med många barn har Rädda Barnen en ungdomswebb Och i samarbete med Lunarstorm har vi haft kontakt med hundratusentals ungdomar kring teman som skilsmässor, våld i nära relationer, utsatthet på Internet och våld på gatan. Europa EU:s utvidgning 2004 var en viktig milstolpe för integration och demokrati i Europa. Utvidgningen ökar också möjligheterna att samverka kring barns livsvillkor, som ser mycket olika ut i de olika länderna. Rädda Barnen har tillsammans med de andra Alliansen-medlemmarna i Europa stöttat de nya medlemsländerna i EU att gå med i nätverk som jobbar med barnfrågor och barns rättigheter, och under 2005 gick flera av dem med i nätverket för barns rättigheter i Europaparlamentet, projektet för ensamkommande barn i Europa och Euronet, ett nätverk av barnorganisationer. En regional samverkansgrupp för alla tolv Alliansen-medlemmarna i Europa har också tagit form. Handel (trafficking) med barn är ett växande problem som har fått stor uppmärksamhet i media och på politisk nivå. Rädda Barnen försöker tillsammans med andra barnrättsorganisationer vidga frågan till att också handla om orsakerna till varför barn flyttar mellan olika länder utan identitetshandlingar och utan skyddsnät. FN:s studie om våld mot barn har uppmärksammat vikten av att bekämpa och förbjuda aga och flera av våra samarbetsorganisationer är med i arbetet. Under 2005 har Rumänien, Ungern och Serbien-Montenegro antagit nya lagar mot aga. Litauen och Estland är på väg. Vårt stöd till barnrättscentrum i sju länder har underlättat för dem att övervaka att barns rättigheter blir tillgodosedda. Många av våra samarbetsorganisationer fortsätter att arbeta för att barn inte ska placeras på institutioner och arbetar praktiskt med föräldrar och professionella för att barn med funktionshinder ska få sina rättigheter tillgodosedda. Mellanöstern och Nordafrika Krig, interna konflikter och ockupation försvårar för barn att få sina rättigheter tillgodosedda. Konflikten mellan Israel och Palestina och kriget i Irak har påverkat flera generationer barn och gjort regionen instabil. Palestinska flyktingar i grannländerna Jordanien, Syrien och Libanon samt barn från etniska minoriteter lever under svåra omständigheter. Peru Under 2005 arbetade Rädda Barnen tillsammans med lokala och nationella organisationer med köns- och våldsfrågor och bidrog till FN:s studie om våld mot barn i samarbete med Alliansen. Våra samarbetsorganisationer utbildade makthavare, lärare, föräldrar och barn i hur barn kan uppfostras utan aga och informerade om faran med kvinnlig könsstympning. Tillsammans arbetade vi för lagreformer och mot barnäktenskap samt bedrev ett intensivt internationellt påverkansarbete för att palestinska barn i israeliska fängelser ska släppas. Vi arbetade också mot människohandel och såg till att barn i konflikt med lagen fick juridiskt stöd och rehabilitering i Syrien, Jemen, Västbanken/Gaza och Libanon. I dessa länder har Rädda Barnen även arbetat med organisationsutveckling, för att förbättra situationen

9 Rädda Barnen i Sverige och världen 9 Sverige och världen Alliansen Sverige Libanon Ett gränslöst samarbete Genom samarbetet med 26 systerorganisationer inom Alliansen International Save the Children Alliance ökar vi genomslagskraften i arbetet för barns rättigheter. Tillsammans arbetar vi i 110 länder. Nepal Senegal Thailand Etiopien Sydafrika Rädda Barnen har verksamhet i Sverige och i åtta regioner utomlands. Europa Mellanöstern Östra och centrala Afrika Västafrika Södra Afrika Latinamerika Sydostasien Syd- och Centralasien Länder där Rädda Barnen har regionkontor Andra Rädda Barnen-kontor för flyktingbarn och för att barn med särskilda behov ska få gå i skolan. Vi har spridit kunskap om Barnkonventionen och tagit fram goda exempel på hur man kan hålla igång undervisningen i krislägen. Vi bidrog även till att stärka det civila samhället i Irak. Östra och centrala Afrika Östra och centrala Afrika är en av världens fattigaste regioner, hårt drabbad av väpnade konflikter och interna motsättningar. Många barn i regionen går inte i skolan och flera utnyttjas och utsätts för övergrepp. Hiv/aids är mycket utbrett vilket innebär att många barn blir föräldralösa och tvingas till ett liv på gatan. Trots denna mörka bild gör flera länder framsteg i riktning mot verklig demokrati och många människor och organisationer är ivriga att lära sig hur man bättre ska kunna stödja och skydda sina barn. Rädda Barnens arbete i östra och centrala Afrika inriktas i första hand på barns rättigheter i väpnade konflikter och katastrofer. Vi arbetar för att flickor, barn med funktionshinder och hivsmittade inte ska diskrimineras. Vi arbetar för barns rätt till utbildning och för att förhindra skadliga kulturella sedvänjor som kvinnlig könsstympning. Under 2005 var Rädda Barnen med och tog fram riktlinjer för barns rättigheter i den nya konstitutionen i södra Sudan och vi ökade vårt stöd till de tiotusentals barn som befinner sig i flyktinglägren i Darfur. I Etiopien fokuserade vi på att stärka våra partnerorganisationer i deras arbete för barns rättigheter och utvecklade nya metoder för att förebygga hiv/aids bland barn och unga. I Uganda fortsatte vårt arbete med att leta reda på och rehabilitera barnsoldater. Västafrika Fattigdomen är utbredd i Västafrika och även om antalet väpnade konflikter har minskat i regionen är många länder svårt sargade av tidigare krig, naturkatastrofer och politiska kriser. Mycket återstår innan barns grundläggande rättigheter respekteras. Samtidigt görs framsteg i riktning mot mer demokratiskt styre. Ett ganska starkt och dynamiskt organisationsliv och en relativt oberoende press har på många håll fått ökade möjligheter att påverka. Under 2005 har Rädda Barnen i Västafrika tillsammans med våra samarbetspartners gjort insatser för att skydda barn från våld och över-

10 10 Rädda Barnen i Sverige och världen grepp, skadligt arbete och människohandel. Vi har stöttat barn som drabbats av krig, bekämpat kvinnlig könsstympning och arbetat för att alla barn ska få gå i skola, även i krigsoch konfliktsituationer. Barn i flera länder har gjort studier om aga och deltagit aktivt i arbetet med alternativrapporter till FN:s kommitté för barnets rättigheter. En viktig del av verksamheten har varit stöd till nationella och regionala nätverk som kan bidra till att barns rättigheter förverkligas. Södra Afrika I södra Afrika hör våld och övergrepp mot barn, fattigdom och den utbredda förekomsten av hiv/aids till de stora problemen. Rädda Barnen samarbetar med organisationer som bevakar och gör undersökningar om barns situation, stöder barn i utsatta situationer och lyfter upp barns förhållanden på den politiska dagordningen genom lobby- och påverkansarbete. Tillsammans förebygger vi övergrepp mot barn och kämpar för att barn inte ska agas. Vi bevakar hur barn som invandrar till Sydafrika behandlas och genom utbildning och påverkan ser vi till att tjänstemän, socialarbetare och lagstiftare bidrar till att dessa barns situation förbättras. Vi försöker förebygga att barn och ungdomar smittas av hiv och vi agerar för att nationella lagar och riktlinjer om hiv/aids ska erbjuda särskilt stöd till barn. Vi hjälper barn att utöva inflytande på lokal och nationell nivå. Vi arbetar också för att ländernas lagar ska ge barn ett bättre skydd i lokalsamhället och inom familjen. Genom att förespråka utökade socialförsäkringssystem och en statlig budgetering och ekonomiska strategier som inriktas på barn kan vi på sikt lindra situationen för miljontals barn i fattigdom. För att förbättra allmänhetens syn på och behandling av barn stöder vi tidningar, radio och tv att följa en god etik när de rapporterar om barn. Till detta arbete bidrar barn och ungdomar genom att följa och påverka medias rapportering och genom att själva producera media. Latinamerika De problem som framför allt hotar barn som växer upp i Latinamerika är våld, diskriminering och utnyttjande. Klyftan mellan fattiga och rika är mycket påtaglig. Rädda Barnens arbete under 2005 inriktades på alla dessa problem. Tillsammans med våra partners arbetade vi mot våld inom familjen och okontrollerad handel med vapen, för ett samhälle som ska välkomna alla, även barn med funktionshinder, och mot sexuellt utnyttjande och handel med barn. Att en rimlig andel av de offentliga utgifterna ska gå till barn i utsatta situationer har varit ett genomgående tema i de olika kampanjer som Rädda Barnen har stött. I vårt arbete med katastrofer fortsätter vi att stärka kapaciteten att lokalt förebygga, agera och ge särskilt stöd åt barn. Vi verkar genom lokala organisationer och anstränger oss att bistå dem i att bli starka försvarare av barns rättigheter. Inte minst uppmuntras flickor och pojkar att själva förändra och göra sina röster hörda. I årets resultat ingår det regionala arbetet med systemet att hitta försvunna barn via Internet, kartlägga handeln med barn, delaktighet i flera katastrofinsatser, insatser för att minska den så kallade sexturismen, flera lagförslag mot våld och övergrepp mot barn samt stöd till före detta barnsoldater i Colombia. Sydostasien Stillahavsregionen Flodvågen som drabbade Asien i december 2004 har påverkat livet för miljontals barn i regionen. I nära samarbete med våra systerorganisationer inom Alliansen har vi koncentrerat oss på att återförena familjer, få igång skolor och barnvänliga områden samt att ge skydd och psykosocialt stöd till barn. Läs mer på sidan11 och Våld och övergrepp mot barn fortsätter att vara ett stort problem i regionen. En undersökning med över barn i nio länder visade att aga är mycket vanligt, särskilt i hemmen. Rädda Barnen arbetar aktivt med att få till förbud mot aga. Rädda Barnen prioriterar att barn själva ska komma till tals, speciellt de som är diskriminerade och lever i ett utanförskap. I Vietnam har journalister fått bättre kunskaper om barns rättigheter och barn har fått möjlighet att tycka till om hur media skildrar barn och ungdomar. Vi fortsätter också att verka för att skolorna i Vietnam ska bli barnvänligare, det vill säga att det ska vara förbjudet att slå barn i skolan, att barn får inflytande över undervisningen och att de får lära sig om sina rättigheter. Under 2005 fick fler barn, särskilt barn med funktionshinder, möjlighet att gå i skola och vi var med i utformandet av en ny nationell bestämmelse om en skola för alla. Under 2005 genomgick Rädda Barnens arbete i Sydostasien stora organisationsförändringar. De tragiska följderna av tsunamin resulterade i att flytten av regionkontoret från Vietnam till Thailand skedde tidigare än planerat. Syd- och Centralasien Flera faktorer bidrar till att barns rättigheter inte respekteras i Syd- och Centralasien. Beslutsfattare ställs inte till svars, resurserna är ojämnt fördelade och patriarkala strukturer råder. Barn diskrimineras, våld är accepterat som en metod att lösa konflikter och vuxna motsätter sig att barn ska få säga vad de tycker. Men många regeringar arbetar också för att främja barns rättigheter och framsteg sker framför allt när det gäller utbildning och hälsa. Många organisationer arbetar nu med ett mer rättighetsbaserat synsätt. En del statliga myndigheter och internationella organisationer har börjat fråga vad barnen tycker innan de utvecklar planer och riktlinjer. Under 2005 drabbades området av två svåra naturkatastrofer: tsunamin och en jordbävning. I Indien och Sri Lanka arbetar vi för att skydda barn mot våld och övergrepp, att skapa barnvänliga miljöer och se till att alla barn får gå i skolan. I Pakistan stöder vi barnen i nära samarbete med lokalbefolkningen. Katastroferna har gjort oss uppmärksamma på vikten av att ha en beredskapsplan och vi arbetar nu med att upprätta en sådan för regionen. Vi har fortsatt att främja barns rättigheter i all verksamhet, framgångsrikt arbetat för att öka barns deltagande och satsat särskilt på att motverka våld mot barn, i synnerhet aga och annan kränkande behandling samt sexuella övergrepp.

11 Alliansen 11 International Save the Children Alliance Rädda Barnen ingår i International Save the Children Alliance. Alliansen består av 27 medlemsorganisationer från alla delar av världen och har verksamhet i 110 länder. Tillsammans arbetar vi för att barn ska få gå i skola, skyddas från våld och övergrepp och för att barn ska få hjälp vid katastrofsituationer. Genom samarbetet med våra systerorganisationer i Alliansen globaliseras Rädda Barnens arbete allt mer. Genom samverkan kan vi göra mer Organisationerna i Alliansen har delvis olika kompetens och inriktning. Det gör att vi kompletterar och förstärker varandra. Ibland får vi göra kompromisser men vi finner också att vi genom samverkan kan åstadkomma mer. Nu satsar medlemmarna i Alliansen på att fördjupa samarbetet, koncentrera sig på några få avgränsade verksamhetsområden och på att stärka finansieringen. Alla barns rätt till skolgång i konfliktsituationer De närmaste åren kommer Alliansen att göra en kraftsamling för alla barns rätt till skolgång. Över 100 miljoner av världens barn går inte i skolan och hälften av dem bor i områden som har varit eller är drabbade av krig och väpnade konflikter. Målet för är att tre miljoner barn ska få tillgång till en grundläggande skolutbildning och att totalt åtta miljoner barn ska få bättre kvalitet i utbildningen. Alliansen ska i första hand arbeta med utbildning i 27 länder, varav Rädda Barnen särskilt ska göra insatser för barn i Afghanistan, Sudan, Elfenbenskusten, Senegal, Sri Lanka och Indonesien. Gemensamma insatser efter tsunamin Alliansen har också utvecklat sitt samarbete i en rad katastrof- och krigshärjade områden. Under 2005 deltog Rädda Barnen eller gav ekonomiskt stöd till insatser i Mali, Niger, Malawi, Sudan, Pakistan, Indien, Haiti, Guyana, El Salvador, Guatemala och Mexiko. I Sri Lanka, Indien, Thailand och Indonesien gjorde Rädda Barnen och 15 andra medlemsorganisationer i Alliansen stora insatser efter tsunamin, något som underlättades av att flera Save the Children-organisationer redan fanns på plats. En stor del av arbetet utförs av lokala samarbetsorganisationer. I den första akuta fasen fick personer, varav barn, tak över huvudet, mat, rent vatten och sjukvård barn som kommit bort från sina föräldrar registrerades och flera tusen kunde återförenas med sina föräldrar eller släktingar. Genom Alliansens insatser har också lärare utbildats och skolor reparerats så att många barn snabbt kunnat börja skolan igen efter katastrofen. För de yngre barnen har Alliansen stött förskoleverksamhet där barnen kan leka och få ett mål mat i en trygg miljö. Och de äldre barnen har fått ställen där de kan träffas efter skolan. Alliansen arbetar långsiktigt för att barns rättigheter inte glöms bort under och efter katastrofer. Barn och ungdomar ska få vara med och påverka återuppbyggnaden och få möjlighet att lyfta fram sina erfarenheter och behov. Stöd till nya medlemsorganisationer Alliansen arbetar för att få fler och starkare medlemmar och under 2005 bildades Save the Children-organisationer i Tyskland, Indien och Schweiz. Kina och Brasilien är på gång. Inom Alliansen ger resursstarka och väletablerade organisationer stöd till mindre och nyare medlemmar. Rädda Barnen fortsätter att ge särskilt stöd till systerorganisationerna i Litauen och Rumänien. Medlemmarna i Alliansen samverkar även för att tillsammans samla in mer pengar. Besök eller om du vill veta mer om Alliansens verksamhet. Länder där Alliansen har verksamhet Alliansenkontor i London, Bryssel, Genève och New York

12 12 Satsning 1: Barns rätt till skydd mot våld Barns rätt till skydd mot våld Våld mot barn är ett stort problem, både i Sverige och övriga världen. En del länder har tagit fram handlingsplaner för hur barn ska skyddas mot våld men i praktiken får barn inte det skydd de har rätt till. De flesta av världens regeringar har inte heller lagstiftat mot aga. Rädda Barnen arbetar mot alla former av våld mot barn, inte minst aga och sexuella övergrepp. Vi arbetar även för att förhindra könsbaserat våld, våld på gatan, handel med barn (trafficking), barnpornografi och skadliga former av barnarbete. Under 2005 har Rädda Barnens insatser inom ramen för FN:s globala studie om våld mot barn präglat den internationella verksamheten. Rädda Barnen har ansvarat för Alliansens arbetsgrupp som jobbar med FN-studien och vi har varit aktiva i de regionala konsultationer som har ägt rum med både barn och vuxna i olika länder. Barnens synpunkter och rekommendationer om hur våld kan förhindras är en viktig del i rapporterna som Alliansen nu lämnat till FN. Hösten 2006 kommer den slutgiltiga studien att presenteras i FN och då ska vi arbeta vidare för att förverkliga rekommendationerna i den. Bara att åka till skolan och hämta barnet till ett första förhör kräver samordning mellan polis, socialtjänst, åklagare och kanske rättsläkare. Och Åsa Landberg dessutom måste barnet vara i skolan och inte på museibesök just den tiden. Allt sådant praktiskt fungerar bättre när alla inblandade sitter tillsammans i ett Barnahus, säger Åsa Landberg, psykolog på Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i kris. Åsa konstaterar att det ofta inträffar samordningsmissar som till exempel gör att socialtjänsten inte hämtar upp ett barn i tid efter ett polisförhör. Plötsligt är bar- Barnahus över hela landet Rädda Barnen har länge arbetat för att alla myndigheter som har ett ansvar för barn som utsatts för brott ska samverka i så kallade Barnahus. Där blir alla barn synliga och får ett samlat stöd. Under 2005 kom ett genombrott i arbetet. Regeringen beslutade att stödja en försöksverksamhet med Barnahus över hela landet och nu finns verksamheter på sex platser: Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping, Sundsvall och Umeå. På barnens villkor Att barn som utsatts för övergrepp ska behandlas utifrån sina förutsättningar i rättsprocessen kräver eftertanke och samordning hos en rad myndigheter. Rädda Barnen har drivit frågan om speciella barnrättscentrum i flera år.

13 Satsning 1: Barns rätt till skydd mot våld 13 net tillbaka hos den förälder som misshandlat. Sådant får inte ske. Inget barn får falla mellan stolarna och inget barn ska utsättas för onödiga påfrestningar eller utfrågningar, säger Åsa Landberg. En fråga för justitiedepartementet Rädda Barnen har länge, tillsammans med andra aktörer, arbetat för att stärka barns rättigheter i rättsprocessen. Vi har gett ut flera rapporter om barns utsatthet i rättssystemet och under 2005 ordnade Rädda Barnen tillsammans med den tvärpolitiska barngruppen i riksdagen ett välbesökt seminarium om Barnahus. Rädda Barnen har hela tiden tryckt på för att det ska vara justitiedepartementet som driver frågan. På det sättet har åklagarmyndigheten och polismyndigheten fått i uppdrag att ta initiativ på det lokala planet. Det är bra eftersom det då kan startas Barnahus där flera kommuner samverkar, säger Åsa Landberg. Ett arbete som gett resultat När regeringen fattade beslutet om försöksverksamhet med Barnahus fick Rädda Barnen ett kvitto på att organisationens arbete haft betydelse. Som enda representant för en frivilligorganisation finns Åsa Landberg med som samrådspartner i den grupp som organiserar och utvärderar försöken. Rädda Barnen har haft en drivande roll i att ta fram en plan för utvärderingen. Vi har fått med att huvudsyftet i utvärderingen ska vara att studera hur man kan stärka barns rättigheter genom Barnahus, säger Åsa Landberg. Läs mer i Därför Barnahus så stärker vi rättigheterna för barn som utsatts för våld och övergrepp som går att ladda ner på Globalt förbud mot aga I stora delar av världen är aga en socialt accepterad form av uppfostran. Idag är det bara 15 länder som totalförbjuder aga och Rädda Barnen arbetar för ett globalt förbud. Många föräldrar anser att aga är ett sätt att disciplinera barn och förstår inte att det är en form av våld. Det finns en föreställning om att barn behöver tuktas för att kunna bli goda vuxna samhällsmedborgare, säger Mali Nilsson, ansvarig för det internationella arbetet mot aga på Rädda Barnen. Paulo Sérgio Pinheiro, ansvarig för FN:s studie om våld, med barn från Västafrika. En politiskt laddad fråga Rädda Barnen arbetar för att FN:s pågående studie om våld ska utmynna i en rekommendation om att alla länder bör förbjuda aga i hemmet och skolan. Till studien har en kartläggning gjorts för att ta reda på hur vanligt aga är i olika länder. Under året har nio överläggningar ägt rum runt om i världen där regeringar, frivilligorganisationer och barn samlats för att diskutera frågan. Där har Rädda Barnen bland annat sett till att barn gett sina förslag på alternativ till aga.

14 14 Satsning 1: Barns rätt till skydd mot våld Men aga är laddat. Många politiker är rädda för att förlora röster och törs inte ta tag i frågan. Föräldrarnas frihet att uppfostra sina barn går före barns rätt att inte bli slagna. Mänskliga rättigheter Barnkonventionen är tydlig med att barn ska skyddas från fysiskt våld och förnedrande behandling. För aga handlar inte bara om fysiskt våld. I många länder får barnen ständigt höra att de är obegåvade och lärarna gör narr av dem inför andra elever. Barnen upplever ofta det som värre än till exempel en örfil. Vi som driver Mali Nilsson frågan får inte bara prata om förbud och lagstiftning, utan också erbjuda alternativ. Vi måste få lärare och föräldrar att inse att det som lönar sig i längden är uppmuntran, säger Mali Nilsson. I Libanon arbetar Rädda Barnen med att utbilda lärare i hur man kan hantera svåra situationer i klassrummet utan att ta till aga. I Pakistan utbildas poliser att inte misshandla barn som sitter i fängelse. Och i Latinamerika har studier genomförts för att ta reda på hur vanligt aga är och vad barnen själva tycker om aga. Samma skydd som för vuxna I många fattiga länder finns en rädsla för att ett förbud skulle innebära stora problem. Man resonerar ungefär så här: om vi kriminaliserar föräldrarnas beteende och de hamnar i fängelse kommer fler barn att bli föräldralösa och kanske hamna på gatan. Men det är helt fel tänkt, säger Mali Nilsson: Barn i Hong Kong tycker till om aga. Det är viktigt att betona att förbudet mot aga rent lagtekniskt inte finns i brottsbalken, utan i familjebalken. Det handlar inte om att sätta föräldrar bakom lås och bom, det handlar om att skapa attitydförändringar. Man måste få föräldrar att inse att aga kanske hjälper för stunden men att det långsiktigt skapar problem. Barnen måste ges samma skydd som vuxna. Det var inte smärtan som gjorde mig illa, utan känslan av förödmjukelse när mina klasskamrater skrattade åt mig. Det blev sista gången jag satte foten innanför grindarna på skolan. Pojke i Etiopien som blev slagen av sin lärare Pojkar lär sig ifrågasätta våld I Etiopien har frågor som rör könsroller alltid setts som en angelägenhet för flickor och kvinnor. Men allt fler inser att det inte räcker att fokusera på kvinnorna om man ska komma till rätta med mäns våld. I ett pilotprojekt organiserar tre av Rädda Barnens samarbetsorganisationer pojkgrupper för att sätta killarnas perspektiv och ansvar i fokus. Syftet är att få deltagarna att ifrågasätta stereotypa könsroller och få dem att inse att även unga män har allt att vinna på mer jämställda relationer. Ungdomsgrupper i Etiopien diskuterar könsroller. Revolutionerande metoder Spridningen av hiv bland unga är ett stort problem i Etiopien och oron över att bli

15 Satsning 1: Barns rätt till skydd mot våld 15 smittad har gjort att många tvingats skaffa sig mer kunskap om sex och samlevnadsfrågor. Många pojkar är villiga att ändra sitt beteende och vill lära sig mer, men det har saknats mötesplatser. Dessa vill vi skapa, säger Etsub Berhanesellasie, handläggare vid Rädda Barnens kontor i Addis Abeba och en av initiativtagarna till projektet. I Etiopien är arbetet med pojkgrupperna revolutionerande. I en kultur där den konservativa ortodoxa kyrkan har ett mycket stort inflytande över folks tankar och värderingar är det mesta som kan förknippas med sex tabu. Familjerna har en väldigt stark ställning och föräldrar pratar mycket sällan med sina barn om kontroversiella saker. Även våra samarbetspartners var väldigt Etsub Berhanesellasie skeptiska i början. Men sedan vi övertygat dem om att liknande program blivit framgångsrika i Sydostasien och Latinamerika lyckades vi få med dem, berättar Etsub Berhanesellasie. Förändringar tar tid I maj förra året kom arbetet igång. I grupper om cirka 20 ungdomar ledda av en handledare träffas man en gång i veckan, pratar och utbyter erfarenheter. Teman som tas upp handlar om hur man ska påverka konservativa föräldrar eller hur man kan sträva efter jämställdhet mellan pojkar och flickor när det gäller synen på sex. För många av killarna har dessa möten blivit något av veckans höjdpunkt, ett forum där man kan vara sig själv och ventilera en massa saker som man gått och tänkt på. En viktig del av arbetet i pojkgrupperna är att sprida diskussionen vidare. Man ordnar bland annat musik- och dramaunderhållning som följs upp av resonemang med publiken. Arbetet med pojkgrupperna handlar om att ändra värderingar och sådana förändringar tar tid. Många pojkar som ifrågasätter invanda könsroller möts av ett kompakt motstånd från sina föräldrar. Vi märker också ett motstånd hos hälsokliniker dit pojkarna vänder sig. Ofta blir de bryskt utkörda, utan att ha fått svar på några frågor, säger Etsub Berhanesellasie. Kortresultat Förbud mot aga i statliga skolor i Afghanistan Tillsammans med norska Redd Barna har Rädda Barnen arbetat för att utbildningsdepartementet i Afghanistan ska förbjuda aga och kränkande behandling av barn i skolan. I augusti 2005 skrev utbildningsdepartementet under ett förbud mot aga i alla statliga skolor. Tack vare det kan nu Rädda Barnen utbilda lärare i alternativa uppfostringsmetoder. För barnen innebär det att de kan gå till skolan utan rädsla för att bli slagna eller utsatta för förödmjukande bestraffningar. Kommuner i Sverige ger stöd till barn som blivit vittne till våld Efter många års aktivt påverkansarbete från Rädda Barnen beslutade kommunerna i Skaraborgs län att de ska finansiera barnverksamheten i Utväg från och med Utväg erbjuder gruppverksamhet för män som utövat våld mot kvinnor, för kvinnor som utsatts för våld och för barn som blivit vittnen till våldet. Verksamheten för vuxna blev tidigt permanent och finansierad av kommunerna men finansieringen av barnverksamheten var länge osäker. Ny lag mot våld inom familjen i Bosnien- Hercegovina En lag mot familjevåld antogs 2005 i den serbiska delen av Bosnien-Hercegovina. Lagen innehåller ett förbud mot att aga eller kränka barn inom familjen. Rädda Barnens samarbetspartner i regionen har varit aktiva i den process som ledde fram till det utökade skyddet mot våld för barn inom familjen. Studie om organiserat våld bland ungdomar Våren 2005 lanserades studien Varken krig eller fred utgiven av Rädda Barnens samarbetsorganisation Viva Rio i Brasilien. Studien har gjorts i tio städer, från kåkstäderna i Rio de Janeiro och Johannesburg till den filippinska landsbygden och Chicagos ghetton. Studien försöker ge svar på vad det finns för likheter och skillnader mellan ungdomsgrupperna i dessa städer, varför vissa barn blir indragna i organiserat väpnat våld och varför andra klarar av att stå emot. Studien ger en god grund för Rädda Barnens fortsatta arbete med att förebygga väpnat våld bland unga. Lokalföreningen i Varberg frågar barn om våld En undersökning som Rädda Barnens lokalförening i Varberg har genomfört visar att var femte sjätteklassare i Varberg upplever våld hemma. Undersökningen visar bland annat att barn som drabbas av våld sällan berättar för vuxna om sina upplevelser. Lokalföreningen kommer därför att försöka få Varbergs kommun att arbeta mer strukturerat med förebyggande och uppsökande verksamhet bland barn som far illa. Barnen i södra Afrika tycker till om aga Rädda Barnen har gjort en undersökning med nära barn från Sydafrika, Swaziland och Zambia för att ta reda på deras tankar och känslor om aga hemma och i skolan. Resultaten av undersökningen har presenterats för myndigheter, lärare och andra intressenter som en del av de nationella kampanjer som förs för att ändra nuvarande förhållningssätt till aga. Resultaten utgör också en del av Rädda Barnens bidrag till FN:s studie om våld mot barn som beräknas bli klar 2006.

16 16 Satsning 2: Barns rätt till utbildning Barns rätt till utbildning Över 100 miljoner av världens barn går inte i skolan. Det gäller framför allt barn från fattiga förhållanden, flickor, barn med funktionshinder, arbetande barn och barn som lever i konfliktområden. Skolan är inte heller alltid barnvänlig. Barn riskerar att bli slagna, de blir inte respekterade och har inget att säga till om. Få barn lär sig att de har egna rättigheter. Också i den svenska skolan finns brister. Barn med utländsk bakgrund, gömda flyktingbarn och barn med funktionshinder har ofta inte samma möjligheter som andra barn. Rädda Barnen arbetar för en utbildning och skola som är tillgänglig och meningsfull för alla barn, där elever inte utsätts för våld eller annan kränkande behandling och där eleverna deltar aktivt och har inflytande över sitt lärande. I samarbete med våra systerorganisationer i Alliansen gör vi de närmaste åren också en särskild satsning för att barn i väpnade konflikter ska få tillgång till en bra utbildning. Skolbarn i Vietnam. Utveckling av skolan i Vietnam Bra skolmiljö, stimulerande undervisning och respekt för elevernas rättigheter är viktigt för att barn ska få bästa möjliga skolgång. I Vietnam arbetar Rädda Barnen för att skolorna ska förbättras så att eleverna och deras föräldrar motiveras att satsa på skolgången. Utbildning utifrån speciella behov Den officiella statistik som Vietnams myndigheter presenterar visar att 95 procent av barnen går i grundskola. Men många hoppar av innan de fullföljt sin skolgång och den undervisning som bedrivs i de flesta av Vietnams skolor passar inte alltid barn som är funktionshindrade, fattiga eller tillhör någon av Vietnams etniska minoriteter. Rädda Barnen stöder 23 skolor i utvecklingen av child-friendly-learningenvironment, vilket innebär att eleverna får undervisning i en trygg och stimulerande miljö där elever och lärare respekterar varandra. Lärarna får bland annat lära sig hur de kan uppmuntra eleverna att prata och uttrycka sina åsikter. I klasserna där modellen används har eleverna bättre självförtroende och tycker att det går bättre att lära sig nya saker. Modellen passar också elever som har speciella behov och som behöver extra uppmuntran för att komma till skolan och klara av undervisningen. Alternativa metoder Hanh Ta Thuy har arbetat för Rädda Barnen sedan början på 1990-talet och sett hur landets Hanh Ta Thuy myndigheter blivit allt mer medvetna om hur viktigt det är att skolorna blir bättre. Men det återstår en massa arbete. Förändringarna behöver spridas till alla klassrum och föräldrarna behöver bli mer involverade i skolan. Idag får lärarstudenter undervisning om Barnkonventionen. Men det är för få timmar. Nu pågår ett påverkansarbete för att läroplanen för blivande skolpersonal ska ge mer kunskap om barns rättigheter, säger Hanh Ta Thuy. Myndigheterna och Rädda Barnen jobbar också tillsammans för att skolledare ska lära sig hur barns rättigheter bör påverka undervisningen. Trots att det är förbjudet i lag bestraffar fortfarande lärare barn genom aga och annan kränkande behandling och därför är detta en viktig fråga för Rädda Barnen att jobba vidare med.

17 Satsning 2: Barns rätt till utbildning 17 Mot diskriminering i skolan En viktig del i Rädda Barnens arbete med barns rätt till utbildning är att motverka diskriminering i skolan. Där står frågan om jämställdhet i fokus. Tillsammans med Ungdomsförbundet och Växjö universitet togs under året rapporten Oj då, unga om jämställdhet på gymnasiet fram. Den användes bland annat som underlag till den stora jämställdhetskonferens som ägde rum i Norrköping i april Med jämställdhet i fokus Inför konferensen tog Rädda Barnen och Ungdomsförbundet fram en rad krav på hur skolan ska arbeta med jämställdhetsfrågor. Kraven har också förts fram vid andra tillfällen, bland annat i ett möte med skolminister Ibrahim Baylan och i ett remissvar om en ny skollag. Ungdomsförbundet är ofta ute på skolor runt om i landet för att diskutera jämställdhetsfrågor. Vi arbetar mycket med värderingsövningar. På det sättet kan vi få igång bra diskussioner. Vi är ju själva unga och det gör att vi kan nå fram på ett bra sätt, berättar Simon Nummela på Ungdomsförbundet. Med stöd av regionkontoren har Rädda Barnens arbete för Simon Nummela en jämställd skola förstärkts ytterligare. I exempelvis Östersund och Malmö har kartläggningar om jämställdhet i skolan genomförts. Och till Barnrättsveckan ett skolprojekt om barns rättigheter som Rädda Barnen driver har en ny handledning om jämställdhet tagits fram för lärare i högstadiet och gymnasiet; Snacka om jämställdhet. Läs mer om boken på Kortresultat Nya skolor för barnen i Pakistan Jordbävningen i norra Pakistan raserade skolbyggnader och barn blev utan skola. Rädda Barnen arbetar tillsammans med andra organisationer för att få myndigheterna att prioritera byggandet av nya skolor, något som kan ge trygghet och rutiner i en i övrigt kaosartad situation. De lokala myndigheterna har avsatt mark samt ställt arbetskraft och byggnadsmaterial till förfogande. De första skolorna blev klara i februari 2006 och kan ta emot cirka elever. Arbete mot mobbning i Estland Rädda Barnens samarbetsorganisation Tallinn Child Support Centre i Estland har bjudits in till flera skolor för att tala om mobbning med eleverna. De senaste åren har centret arbetat mycket med konfliktlösning och med att upplysa barn om vikten att säga nej i allvarliga situationer, ämnen som numera är upptagna på skolschemat i Tallinnområdet. Fler barn kan gå i skolan i Sydafrika Alla barn i Sydafrika har rätt till gratis grundutbildning men i praktiken nekas många barn eftersom de saknar skoluniform eller för att föräldrarna inte har råd att betala indirekta kostnader som skolmaterial och böcker. Många barn får även utstå fysisk bestraffning. Detta är brott mot de lagar som finns och med stöd från Rädda Barnen drar en nationell organisation enskilda skolor och utbildningsdepartementet inför rätta för att få regeringen att ta bort alla hinder som försvårar att lagarna följs. Jämställdhetsfrågor är viktiga för Rädda Barnens Ungdomsförbund. Stöd till utbildning för barn i Sudan Sedan fredsfördraget skrevs under förra året har tiotusentals flyktingar återvänt till Sudan från flyktingläger i angränsande länder. Det ställer stora krav på att organisera och tillhandahålla utbildning för barnen som kommer tillbaka. I Darfur har Rädda Barnen sett till att barn och ungdomar får gå i skola. Tillsammans med samarbetspartners har Rädda Barnen också påverkat regeringen i Khartoum att ordna skolgång för internflyktingar och barn med funktionshinder.

18 18 Satsning 3: Barns rätt till vuxenstöd Barns rätt till vuxenstöd För att kunna utvecklas och känna trygghet, och för att själva hitta vägen in i vuxenlivet, har barn och ungdomar rätt till stöd från föräldrar eller andra vuxna. Om de vuxna inte finns till för barnet ökar utsattheten och bristen på vuxenstöd är en bakomliggande orsak till att många barn hamnar på gatan, tvingas till barnarbete eller hamnar i människohandlares händer. Många gånger är det också en orsak till att barnen inte kan gå kvar i skolan. Rädda Barnen arbetar med att ge stöd till vuxna så att de bättre kan tillgodose barnens behov. Vi jobbar också för att statens stöd till föräldrar och vårdnadshavare ska öka och att det skapas goda förutsättningar för familjer. Barnen måste få säga sin mening Varje år placeras svenska barn som av olika anledningar inte kan bo hemma i familjehem eller på HVB-hem (hem för vård eller boende). Under 2005 arbetade en statlig utredning med att ta fram ett förslag till hur vården av dem och andra barn och ungdomar ska se ut i framtiden. Men kommittén tänkte inte ta in synpunkter från barnen själva. Unga röster När Rädda Barnen fick reda på att kommittén inte hade planerat att tala med några barn startades projektet Carolina Överlien Unga röster. Vi ville lyssna på experterna i det här fallet, det vill säga barnen och ungdomarna själva, säger Carolina Överlien, ansvarig för Rädda Barnens arbete mot våld i Sverige. För att få fram barnens och ungdomarnas röster utan de vuxnas tolkningar användes en norsk metod som kallas höringar. Den utgår från att barnen är experterna. De berättar om sina erfarenheter, definierar problemen och presenterar själva förslag på lösningar och förbättringar. Resultatet av de sju höringar som genomfördes beskrivs i boken Rakt från hjärtat. Dom bestämmer vad jag tycker, utan att ens fråga mig. Ur boken Rakt från hjärtat Barnen och ungdomarna tog bland annat upp problemen med outbildad personal på HVB-hemmen och att barn med olika problem placeras tillsammans. De hade också flera förslag om hur kontakten med socialtjänsten skulle kunna förbättras. Projektet visar på vikten av att verkligen lyssna på barn. De hade många viktiga tankar och idéer att förmedla, säger Carolina Överlien. Stor besvikelse När boken lanserades i maj 2005 fick den ett positivt mottagande både av den statliga kommittén och socialtjänstministern. Desto större blev besvikelsen när kommitténs betänkande kom i oktober Ett tydligt budskap som barnen förmedlar i boken är att vuxna inte lyssnar på dem. Vi är därför mycket kritiska till att kommittén inte lagt ett enda förslag om hur man kan öka barns möjligheter att komma till tals, säger Carolina Överlien. Rädda Barnen tycker bland annat att socialtjänstens uppföljningssamtal med barnen ska ske på neutral plats, utan att personal och eller vuxna från familjehemmen eller HVB-hemmen är med. Barnen måste känna att de kan tala fritt. Det är också viktigt att det finns ett ställe dit barnen kan vända sig med frågor eller synpunkter på placeringen. Rädda Barnen föreslår att länsstyrelsen får den uppgiften. I boken Rakt från hjärtat finns bland annat verklighetslådor som visar hur ungdomarna känner sig på insidan och vad de visar utåt.

19 Satsning 3: Barns rätt till vuxenstöd 19 Webbportal hjälper familjer att återförenas I Latinamerika försvinner tusentals barn spårlöst varje år. Bara vid gränsen mellan Guatemala och Mexiko tar polisen hand om 300 ensamma barn varje månad. Barn som tappat kontakten med sin familj riskerar att hamna i händerna på människohandlare eller andra som utnyttjar dem. Rädda Barnen tog 2004 initiativet till en webbportal med en sökfunktion som används för att spåra barn som försvunnit. Förhindrar handel med barn Problemen med barn som försvinner och handel med barn är nära förknippade med migration. Den extrema fattigdomen tvingar många föräldrar att leta efter arbete långt hemifrån och många barn lämnas kvar hos släktingar eller grannar. Människohandlare utnyttjar barn och unga från fattiga förhållanden som söker alternativ till sina svåra levnadsförhållanden. Med löften om hederliga jobb luras de iväg och tvingas sedan utföra sexuella tjänster för att betala för resor och andra skulder. Webbportalen är ett praktiskt verktyg som både förhindrar handel med barn och hjälper familjer att återförenas. Allmänheten kan anmäla försvinnanden eller lämna information om barn som hittats eller som de sett någonstans, säger Ana Salvado, chef för Rädda Barnens kontor i Costa Ana Salvado Rica besök i månaden På portalen finns information om saknade personer med bild, namn, ålder och andra uppgifter som kan underlätta sökandet. Hittills har omkring fall registrerats, varav är barn. Sajten har besökare varje månad. Webbportalen kan också användas för att anmäla misstänkta fall av barnprostitution, bordellverksamhet, barnpornografi och liknande. Under 2005 ledde till exempel tips till att en fjortonårig flicka som tagits till fånga av människohandlare hittades tillsammans med sju andra minderåriga flickor på en nattklubb i Peru där de tvingades arbeta. I Costa Rica har över 157 fall av handel med barn lösts med hjälp av portalen. Portalen används idag i sju länder i Latinamerika och målet är att tjugotvå länder i regionen ska använda den på sikt. Kortresultat Lokala frivilliggrupper i Västafrika kämpar för barns rättigheter I Västafrika ger Rädda Barnen stöd till lokala barnskyddskommittéer som arbetar ideellt med förebyggande arbete och som reagerar när barns rättigheter kränks. De flesta av dessa grupper arbetar i konfliktområden och en del undervisar också barn som inte går i vanlig skola. Enbart i Elfenbenskusten har mer än barn blivit hjälpta av dessa frivilliggrupper. Barnbidrag till familjer förbättrar situationen för barn i Sydafrika En majoritet av de sydafrikanska barnen växer upp under extremt fattiga förhållanden. Children s Institute, en av Rädda Barnens partnerorganisationer, arbetar för att barn och deras familjer ska få tillgång till det barnbidrag på 160 kronor per månad som de har laglig rätt till. Under 2005 resulterade organisationens ansträngningar i att ytterligare barn fick sitt bidrag. Stöd till föräldrar via telefon i Sverige Under 2005 har cirka 1200 föräldrar fått stöd i sitt föräldraskap genom Rädda Barnens föräldratelefon. Tjänsten har funnits sedan 1991 och bemannas av ideellt arbetande medlemmar som själva är föräldrar. Föräldratelefonen erbjuder medmänskligt stöd och hjälp att sortera i tankar och känslor kring föräldraskapet. Bevakning av palestinska barns rättigheter Rädda Barnens samarbetspartner Defence for Children International/Palestine Section arbetar med politisk påverkan på internationell nivå för att Israel ska behandla palestinska barn i enlighet med Barnkonventionen. Deras undersökningar visar att det finns många palestinska barn i israeliska fängelser och att situationen för dem är mycket svår. Organisationen erbjuder behövande barn och familjer gratis rådgivning. Rättshjälp ges till palestinska barn som sitter häktade och som ställs inför israelisk militärdomstol. Försvunna söks via webben på

20 20 Lokalt arbete i Sverige Medlemmar s I slutet av 2005 hade Rädda Barnen drygt 260 lokalföreningar med sammanlagt medlemmar, en ökning med personer jämfört med Tillsammans med andra organisationer har vi ett viktigt uppdrag när det gäller att påverka lokalt och sprida kunskap om barnets rättigheter. För att öka slagkraften i vårt lokala arbete satsar vi extra på att utveckla våra lokalföreningars förmåga att arbeta för barns rättigheter på den egna orten. Vi stöder medlemmarnas engagemang genom utbildningar, en utveckling av Medlemsportalen på webben och genom våra regionhandläggare på elva kontor runt om i Sverige. I Sverige har kommunerna stor självbestämmanderätt vilket betyder att de flesta beslut kring offentliga verksamheter som berör barn och unga fattas i kommuner och landsting. Genom många starka lokalföreningar kan Rädda Barnen påverka de lokala besluten. Mona Lindström, ordförande i Sundsvalls lokalförening I år firar Mona Lindström 20 år som ordförande för Sundsvalls lokalförening. När vår son blev äldre tyckte jag att jag kunde ägna mer tid och kraft åt andra barn. Min man brukar säga att vår familj består av alla världens barn, berättar Mona Lindström. Insatser för barn och ungdomar Mona är pensionerad hushållslärare. De andra omkring tjugo aktiva medlemmarna i lokalföreningen är mellan 27 och 75 år och representerar många olika yrken. Tillsammans gör de många insatser för barn och ungdomar i Sundsvall med omnejd, bland annat för asylsökande barn. En gång i månaden träffar de mammor och deras barn på en av kommunens flyktingförläggningar. Projektet Glada mammor gör glada barn handlar om att få mammor att må bättre så att de kan bli ett bättre stöd för sina barn, även under en så svår period som väntan på besked om uppehållstillstånd, berättar Mona Lindström. Nya erfarenheter Lokalföreningen har ett gott samarbete med Röda Korset och två år i rad har de ordnat ett dagläger för asylsökande pojkar som kommit ensamma till Sverige. Här kommer Monas hushållslärarerfarenhet väl till pass. Under veckan får pojkarna praktisk information om livet som flykting, killsnack med unga manliga representanter från de två organisationerna och inte minst; övning i matlagning. All mat som de äter under veckan lagar de tillsammans. Det är stimulerande att jobba i en organisation som Rädda Barnen för man får så mycket tillbaka. Nya erfarenheter och en annan syn på tillvaron, säger Mona Lindström. Mona Lindström

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut foto: Pernilla Norström Ett tryggt barn blir en trygg vuxen och en trygg förälder. Utbildning ger barn möjligheten att utvecklas och ta kontroll

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Förändrade utsikter. Rädda Barnens verksamhetsberättelse med årsredovisning 2004

Förändrade utsikter. Rädda Barnens verksamhetsberättelse med årsredovisning 2004 Förändrade utsikter Rädda Barnens verksamhetsberättelse med årsredovisning 2004 Innehåll 4 Förord 6 Det här är Rädda Barnen 8 Förändrade utsikter under 2004 10 Rädda Barnen i Sverige och världen 13 International

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-16 Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-2015 Västra Hargs förskola Kerstin Nilsson kerstin.nilsson@mjolby.se Tel.0142-856 40 Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn, föräldrar och medarbetare

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Anteckningar Alla barn har samma rättigheter

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar Internationellt engagemang Påverkansarbete för säkra vägar Påverkansarbete för säkra vägar Vill du engagera dig i Rädda Barnens internationella påverkansarbete? Nu lyfter vi frågan om barn på flykt från

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Utbildningar och träffar 2015 JANUARI 13 14 Rädda Barnen bevakar FN:s barnrättskommittés utfrågning av den svenska regeringen i Genève Regeringen ansvarar

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 LINDESKOLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 1 Innehåll Utgångspunkter 3 Definitioner av begrepp 3 Vad säger FN:s barnkonvention? 3 Vad säger lagen? 4 Vad säger Lindesbergs

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE

SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE Bild: UNICEF SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE Bild: UNICEF/Estey LIVET är en GÅVA som du kan ge vidare Vi vet att det går att skapa en bättre värld för alla barn. En värld där alla barn i alla

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Dhaka, Bangladesh. ISBN 978-91-7321-293-9 Artikelnummer 3066 Rädda Barnen 2008. Projektledare: Pernilla Norström

Dhaka, Bangladesh. ISBN 978-91-7321-293-9 Artikelnummer 3066 Rädda Barnen 2008. Projektledare: Pernilla Norström Rädda Barnens verksamhetsberättelse & årsredovisning 2007 ISBN 978-91-7321-293-9 Artikelnummer 3066 Rädda Barnen 2008 Projektledare: Pernilla Norström Texter: Pernilla Norström, Anna-Carin Carlsson och

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015

Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015 Attendo Individ och Familj AB - Box 28-575 21 Eksjö Tel. 0730-660 116 - - lisbeth.lindstrom@attendo.se 1. Mål och Vision Mål: Skolan ska ha en likabehandlingsplan

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Trygghetsplan Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Kårstaängen och Skogsbrynets förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Visioner

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Detta är en sammanställning av den svenska utländsk bakgrund-befolkningen en generation bakåt

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan Guide: Musikhjälpen 2014 Hjälp oss att stoppa spridningen av hiv Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan starten 2008 vuxit sig enormt populärt. Genom att rikta

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Material för Förskolan - årskurs 3

Material för Förskolan - årskurs 3 Material för Förskolan - årskurs 3 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol 1 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Montessoriförskolan Villa Caprifol Rev. 2015 03 09 Maria Montessori, som i början av 1900-talet utvecklade Montessoripedagogiken, hade en vision

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104 Likabehandlingsplan för Förskola Lingonet Läsåret 2009/2010 Antagen 091104 Innehållsförteckning Lagstiftning och styrdokument..s 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy s 4 Förskolan Lingonets mål

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Mänskligarättighe ter

Mänskligarättighe ter Mänskligarättighe ter & ISO 26000 Sandra Atler, jurist ECPAT Sverige Mot barnsexhandel Barnsexhandel =kommersiell sexuell exploatering av barn Hear no evil Barnsexturism = kommersiellt sexuellt utnyttjande

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

En berättelse om förändring

En berättelse om förändring En berättelse om förändring Rädda Barnens verksamhetsberättelse med årsredovisning 2003 Några av projekten som förändrar: Arbete för barn utsatta för övergrepp i Estland. Hotline mot barnpornografi på

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer