Information om laboratoriesäkerhet, arbetsmiljö, miljö vid IKE Lisbeth Hjälle

Transkript

1 Information om laboratoriesäkerhet, arbetsmiljö, miljö vid IKE

2 Organisation IKE 2015 Institutionsstyrelsen Proprefekt GU Oliver Gimm Proprefekt FO Jan-Ingvar Jönsson Prefekt Christina Ekerfelt Ledningsråd prefekt, proprefekter, administrativ chef, avdelningschefer Administrativ chef Helena Blackert Forskarutbildningsstudierektor Annelie Lindström Cellbiologi Avd chef Karin Öllinger Biträdande chefer Neuro- och inflammations vetenskap(niv) Avd chef Anders Ljungman Biträdande chefer Kliniska vetenskaper Avd chef Mikael Wirén Biträdande chefer Mikrobiologi och molekylär medicin (MMM) Avd chef Jorma Hinkula Biträdande chefer Verksamhetsstöd Avd chef Helena Blackert Biträdande chefer 2

3 Organisation Arbetsmiljö/Miljö IKE Koordinator för infrastruktur och arbetsmiljö Samordnare arbetsmiljö, miljö och lokaler Arbetsmiljöansvar delegerat från rektor till Prefekt Miljörevisor Vidaredelegering av arbetsmiljöuppgifter utanför laboratorium Avd chef Vidaredelegering av arbetsmiljöuppgifter inom SAMS prioriterade områden Ing av till koordinatorerna Personalin tendent Vidaredelegering av övergripande arbetsmiljöuppgifter för laboratorium till avdelningschefer Avd chef MMM Avd chef Cellbiologi Avd chef NIV Avd chef Kliniska vetenskaper Koordinator Miljö/avfall Ombud på varje arbetsplats Koordinator Brand Koordinator Biosäkerhet Koordinator El/maskin Bitr. avd chef Bitr. avd chef Bitr. avd chef Bitr. avd chef Koordinator Strålskydd Koordinator Kemikalier/ Brandfarlig vara 3

4 Organisation av laboratoriesäkerhetsarbetet IKE Laboratoriesäkerhets gruppen LiÖ Tillstånd Gemensamma arbetsplatser Prefekt Christina Ekerfelt Koordinator för infrastruktur och arbetsmiljö Miljösamordnare/samordnare Koordinatorer för biosäkerhet, brand,, miljö, kemikalier, strålskydd och el/ maskin SAMS styrgrupp Avdelningschefer Biträdande avd.chef Ombud på varje laboratoriearbetsplats Arbetsmiljö (fackligt AMO), miljö, brand, kemikalier, strålskydd SAMS arbetsgrupper (Avfall, Biosäkerhet Strålskydd, Kemikalier, El/ maskin och Brand) Avdelningar med laboratorieverksamhet Labbarbetsplatser Cellbiologen Karin Öllinger Avd.chef Biträdande avd.chefer: - Plan 13 Anneli Lindström - Plan 12 Annika Thorsell - Plan 11 Johan Brask - Plan 10 Peter Påhlsson - Plan 09 Lena Thunell -Exp. patologi Katarina Kågedal MMM Jorma Hinkula Avd.chef Biträdande avd.chefer: - Plan 13 Stefan Thor - Plan 12 Maria Lerm - Plan 11 Marie Larsson - Plan 09/10 NIV Anders Ljungman Avd.chef Biträdande avd.chefer: - AIR Jonas Wetterö -Arbets- och miljömedicin Anders Ljungman Kliniska Vetenskaper Mikael Wirén Avd.chef Biträdande avd.chefer: KEF Olle Stål 4

5 Organisation brandskydd IKE Prefekt SAMS styrgrupp LiUs brandkoordinator SAMS Koordinator Brandskydd Alexandra Morén Lab-säkerhets gruppen Brandombud på samtliga IKEs arbetsplatser Medarbetare med arbetsplats i sjukhusmiljöer omfattas av LiÖs brandskyddsorganisation och ska följa landstingsarbetsplatsens regler och instruktioner för brandskydd 5

6 Koordinatorer, IKE Biosäkerhet Mats Söderström, Cellbiologi, plan 12 Telefon: Brandsäkerhet Alexandra Morén, Patologen, plan 11 Telefon: Strålskydd Åsa Schippert, Cellbiologi, plan 09 Telefon: El/Maskin Håkan Wiktander, KEF, plan 10 Telefon: Kemikalier och Brandfarlig vara Elisabet Hollén, MMM plan 12 Telefon: Arbetsmiljö/Avfall, Klin kem, Lab1, plan11 Mobil: Infrastruktur och Arbetsmiljö Veronika Brodin Patcha, IKE:s Kansli Mobil : veronika.brodin.patcha@liu.se 6

7 Ombud inom prioriterade område på varje arbetsplats If you have questions regarding the areas of priority please contact Brandombud (Fire): Miljöombud (Environment): Strålskyddsombud (Radiation): Kemikalieombud (Chemical): Lika Villkor(Equal Opportunities ):Humlan Svensson, Anna-Carin Rehn Bjurström, Biosäkerhetssamordnare(Biosafety):Mats Söderström, Anmäl ALLA tillbud till personalintendent (PINT) Report ALL incidents to PINT 7

8 LiU:s modell för hantering av arbetsmiljöfrågor i samverkan med de fackliga organisationerna AMO = fackligt arbetsmiljöombud utsedd av facket. Skall vara en länk mellan arbetsgivare och arbetstagare. APT = arbetsplatsträffar på arbetsplatsen LSG = Lokal Samverkansgrupp IKE Lokalt avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare vid LiU Samverkan gemensamma intressen Arbetsmiljölagen (AML) Medbestämmandelagen (MBL) olika intressen CSG = Centrala Samverkansgruppen LIU 8

9 LSG - ledamöter // Christina Ekerfelt, prefekt, ordförande Helena Blackert, administrativ chef Anette Wiklund, personalintendent Pernilla Eriksson, personalintendent Ann-Marie Fornander, arbetsmiljöombud, ST Ing-Marie Ruuth Knutsson, arbetsmiljöombud, ST, suppleant Mary Esping OFR/S Kristina Briheim, SACO Annelie Lindström, SACO, suppleant Rosemarie Dahlström, SEKO Lika villkorsgruppen, Lika villkor 9

10 Arbetsmiljöombud (skyddsombud) IKE Utsedda av resp. fackförbund - Campus US: CAMO, centralt arbetsmiljöombud, Veronika Brodin Patcha AMO, arbetsmiljöombud AIM: Anne-Marie Fornander, AIR, plan 10, Patologen Cellbiologen: KEF: Kliniska vetenskaper: MMM: Elisabet Hollén plan 12 Neurovetenskap: Ing-Mari Ruuth Knutsson Verksamhetsstöd: Genus/Medicin/Pediatrik: Humlan Svensson 10

11 Introduktion av nya medarbetare avseende säkert laborativt arbete Syftet med introduktionen är att ge grundläggande information om säkert laborativt arbete. Introduktionen ska anpassas till individens förutsättningar och innehålla de delar som är relevanta i det enskilda fallet beroende av uppdrag och arbetsuppgifter avseende säkerhets- /skydds- och arbetsmiljöfrågor. Sid.1(2) Personuppgifter Namn: Huvudsakliga arbetsuppgifter: Tidsperiod: Placering Arbetsplats/rum: Ansvarig för att introduktionsprogrammet genomförs Handledaren/mottagaren till/av den nya medarbetaren (examensarbetare, stipendiat, gästlärare, postdoktor, forskarassistent eller annan person som av någon anledning skall utföra laborativt arbete). Aktivitet Förberedelser Utse handledare/praktisk handledare/mentor/fadder.(namn) Information till blivande arbetskamrater Förbered arbetsplats Nycklar och passerkort anpassat för verksamhetens behov Att gå igenom innan laborativt arbete påbörjas Visa runt i lokalerna Presentera för laborativt ansvarig personal Presentera för arbetsmiljösamordnare och arbetsmiljöombud Gå runt på avdelningar/enheter inom arbetsplatsen Presentera för arbetskamrater Länk till introduktion av nya medarbetare er-och-instruktioner?l=sv Brandskydd Utrymning och brandredskap Nöddusch/ögondusch 11

12 Förbandslåda Säkerhetsföreskrifter Ensamarbete Riskbedömning vid arbete med kemikalier, utrustning, processer Märkning och förvaring av kemikalier Farligt avfall Avfallshantering (källsortering) Brandfarliga varor Gasflaskor Radioaktivitet/Strålskydd/Dosimetri Laser UV-ljus GMM Sterilt arbete/cellodling Human vävnad Blod El Skyddsutrustning Annat specifikt för avd/inst... Beställning och inköpsrutiner IT-säkerhet (IT-ansvarig) Informera om LSG Försäkring Närmast anhörig Namn: Telefonnummer: Sid 2 Kommentar: Introduktion har genomförts Datum. Handledare Medarbetare Kopia till:.. Originalet förvaras hos ämnesadministratören eller motsvarande. 12

13 Riskbedömning Fara Aktivitet Skyddsåtgärder Identifiera vilka faror och hälsoskadliga ämnen som finns T ex vilka kemikalier, material, utrustningar, tillstånd och rapportering, medicinska kontroller Identifiera kritiska arbetsmoment T ex hur använder jag utrustningen, kemikalien? Under vilka förhållanden? Vilka risker gäller för mig i normalfallet och vid en driftstörning? Uppskatta riskernas storlek och värdera riskerna. Kom ihåg: Vad göra vid oväntade händelser? T ex spill, stick/skärskada, ventilationsavbrott mm Vilka skyddsåtgärder behövs? T ex val av arbetsmetod, utrustning och produkter. Val av arbetsplats och skyddsventilation. Personlig skyddsutrustning som skyddsrock, handskar, glasögon, andningsskydd. Dragskåp, ögon- och nöddusch. Arbets- och hanteringsinstruktioner även vad gäller vid oväntad händelse! 13

14 Välj kemikalie Kom ihåg: Produktval (Substitution) att ersätta en farlig kemisk produkt med en mindre farlig Före inköp Krävs tillstånd eller anmälan? Registerföring vid arbete med vissa hälsoskadliga ämnen? Finns produkten redan? Vem köper in? Var ska den förvaras, finns plats? Efter inköp Val och inköp av kemikalier Kom ihåg att registrera inköpta kemikalier i kemikaliehanteringssystemet KLARA (mer om det snart) Om ny produkt skicka säkerhetsdatablad till Kristina Orselius så lägger hon in 14

15 Riskbedömning av laborativt arbete Riskbedömning ska göras inför allt potentiellt riskfyllt arbete, vid planeringen, före inköp och när något ändras Säkert laborativt arbete handlar om: Tillgång till information om de kemikalier, mikroorganismer, gaser, utrustningar, tryck, spänning m.m. som hanteras. Bedömning av risker och vilka moment som är riskfyllda med avseende på det sätt det arbetas, var det arbetas samt vilka förhållanden som råder på arbetsplatsen. Vidta de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som är nödvändiga för att eliminera/minska riskerna Sunt förnuft! Hur gör man en riskbedömning? En riskbedömning ska göras vid planeringen av allt arbete där kemikalier (även gaser) ingår eller bildas. Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligen och utgöra grunden för produktval, val av skyddsåtgärder, avfallshantering och planering av olycksberedskapen. QR kod till KLARA Se mall (blankett)för riskbedömning (pdf-fil som går att skriva i och spara elektroniskt) eller använd den som finns i KLARA filarkiv/ /mall2-riskbedomning.pdf 15

16 Laboratoriesäkerhetshandboken Säker arbetsmiljö på labb (bl.a. sanktioner och medicinska kontroller) Innehåll i Laboratoriesäkerhetshandboken: Avfall och Hantering av laboratorieavfall vid LiU Brandskydd Biosäkerhet Tillstånd och rapportering (t.ex. cancerframkallande ämnen) Substitution av farliga kemikalier Gravida och ammande Strålskydd Miljö Hantering av flytande kväve Ensamarbete Riskbedömningar Lagar Hantering av laboratorieavfall vid LiU Tillstånd och rapportering -Hälsoskadliga ämnen grupp A och B -Narkotika -Narkotika prokursorer 16

17 Strängare regler för vissa kemikalier Tillstånd för kemikalier - Grupp A och B ämnen Cancerframkallande, allergiframkallande och reproduktionstoxiska Listade i bilaga 1 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker AFS 2011:19 Grupp A ämnen får inte hanteras (man kan få hantera efter särskilt tillstånd), exempel på ämnen Benzidin, 1,1-diklordimetyleter, 4-nitrodifenyl Grupp B ämnen får endast hanteras efter tillstånd, exempel på ämnen är Hydrazin, etylenglykolmonometyleter, dimetylsulfat. Reglerna om tillstånd gäller även ämnenas salter Ansökan hos Arbetsmiljöverket. Överträdelse innebär sanktionsavgift! Mer information finns via Arbetsmiljöverkets Temasida om Tillstånd och anmälan för kemiska ämnen /tillstand-och-rapportering?l=sv 17

18 KLARA - kemikaliehanteringssystem anteringssystemet-klara?l=sv Följande funktioner finns i Klara: Inventering Riskbedömningsverktyg Inköpsregistrering Kemikalieförteckning Söka kemikalier och skriva ut Skriva etiketter Riskbedömning i KLARA: Logga in med grupp inlogg för avdelningen. (Finns på anslagstavlan ) Gå till kemikaliehantering, klicka på riskbedömningar 18

19 Instruktioner vid ensamarbete Riskfyllt ensamarbete ska inte förekomma. Allt laborativt arbete kan potentiellt vara riskfyllt. Måste arbete utföras utanför normal arbetstid ska en riskbedömning göras och lämpliga åtgärder vidtas. Tänk på att även dagtid, med kollegor på plats i angränsande rum, finns det arbete som ej ska utföras om man är ensam på labbet. Studenter ska aldrig arbeta ensamma! Riskfyllt ensamarbete Ha en telefon/mobil nära tillhands Informera en kontaktperson (som vet vilket arbete som ska utföras) att du ska arbeta och uppge telefonnummer och var du finns: Telefonnummer Huskropp.... Rumsnummer.. Håll tät kontakt med kontaktpersonen (minst var 15 min) Informera när du är färdig Instruktioner för kontaktpersonen Om du ej hör från den som arbetar vid den avtalade tiden: Ring till telefonen, nummer:. Om du ej får kontakt, ring Securitas US Från fast linje (inom US): miljo/instruktioner-vid-ensamarbete?l=sv Från extern telefon/mobil: Be dem att gå till Hus. och rum. Om du inte får tag i Securitas, ring 112 och be dem gå till Hus.. och rum.. Mindre riskfyllt ensamarbete Ex: Byte av cellodlingsmedium. Samma anvisningar gäller som för riskfyllt arbete men här kan det räcka att kontaktpersonen kontaktas före och efter avslutat arbete (en bestämd tid meddelas då den som arbetar ska höra av sig). 19

20 LIÖ:s avfallshantering vid US Avfall OBS! - Under ombyggnadstiden på Universitetssjukhuset kommer autoklaven vara avstängd. Under tiden kommer smittförande avfallet att skickas till SAKAB, det är därför viktigt att använda godkänt emballage. Avfall är en av de kringtjänster som hanteras av FM centrum. På dessa sidor hittar du information om avfall och vanliga frågor runt avfall. Hittar du inte det du söker, kontakta FIXA som är FM centrums kundtjänst så får du hjälp! Inom Landstinget delas avfall generellt in i: Källsorterat avfall Brännbart avfall Farligt avfall är avfall som enligt lag måste hanteras särskilt på grund av dess hälso- och miljöskadlighet. Hit hör tex elektronisk utrustning, utrustning med innehåll av tungmetaller som tex kvicksilvertermometrar, kemikalier, läkemedel och cytostatika. Annat avfall som ska särbehandlas på grund av dess farlighet, risker eller etiska skäl. I vänstermenyn, på LIOs hemsidan hittar du information om olika typer av avfall och hur de hanteras. 20

21 Hantering av farligt avfall på arbetsplatsen Förvaringsplatsen (KIFS 2008:2) av farligt avfall och brandfarlig vara (2010:1011) ska vara väl skyltad på arbetsplatsen Farligt avfall ska förvaras så kort tid som möjlig på arbetsplatsen. Kemikalier och brandfarlig vara ska förvaras i ventilerat utrymme som är anpassade för innehållet. Giftiga ämnen ska förvaras i låsta skåp Samförvaring Syror och baser ska förvaras åtskilda. Brandfarliga ämnen ska förvaras åtskilt från giftiga ämnen. Sanering På arbetsplatsen ska det finnas absorptionsmedlet t.ex. Vermikulit Isotophantering, se lokala föreskrifter under strålskydd i Laboratoriesäkerhetshandboken Avfall som innehåller GMM Allt material som innehåller GMM ska dekontamineras innan det diskas, återanvänds eller slängs, se Laboratorieavfall LIU i laboratoriesäkerhetshandboken Miljöfarligt Märk alla kärl och förvaringsskåp med farosymboler och produktnamn! Vid olycka med lösningsmedel eller farliga kemikalier som kan rinna ut i avlopp, kontakta avdelningschef och ring FIXA Vid större utsläpp ring Tekniska verken Lisbeth Hjälle och Miljökontoret,

22 Rutiner för omhändertagande av farligt avfall Allt farligt avfall ska lämnas på plan 7, IKE:s miljörum, Cellbiologen. Ta kontakt med, , eller Mats Söderström, Vad som räknas som farligt avfall framgår av Avfallsförordningen SFS Viktigt att följa nedanstående instruktion: Märk avfallskärlet med - Innehåll - Mängd - Koncentration - Sorteringsgrupp och varnings etikett ( SAKAB ämneslista) - Uppgiftslämnare Skriv in i loggboken - Vad som ställs ner - Från vem - Datum Om kemikalien inte finns i ämneslistan SAKAB, ta kontakt med eller Mats Söderström (Avfallet packas av Mats och Lisbeth och hämtas av COOR) Vissa kemiska avfall får inte transporteras utan måste behandlas på plats. Vid användning av denna typ av ämnen ska riskbedömning göras. Vid behov av hjälp, kontakta LIU koordinator laboratoriesäkerhet Hanna Wessman,

23 Avfall, som källsorteras enligt LIÖ och lämnas i LIÖ:s miljörum - Kontorspapper samt tidningar - Förpackning av kartong samt wellpapp - Förpackningar av ofärgat respektive färgat glas - Förpackningar av plast - Krympplast och sträckfilm - Förpackningar av metall - Stål/metallskrot samt kablar - Trä - Småelektronik och batterier - Glödlampor/lågenergilampor Avfall, som hämtas av COOR, ring tel Elektronikavfall -Möbler och utrustning -Farligt avfall (se rutiner för IKE) Vid byte av lysrör, ring FIXA

24 Farligt avfall, som får lämnas i LIÖ:s miljörum Stickande/skärande avfall Smittförande avfall Cytostatika- och antibiotika avfall, Biologiskt avfall GMM-avfall (F och L) Farligt avfall märkt med farosymbol/faropiktogram får ej lämnas i LIÖ:s miljörum Lämnas i IKE miljörum plan 7, Cellbiologen 24

25 Avfall innehållande GMM typ F- verksamhet (ej smittförande) Avfall från F-verksamhet (ej smittförande, klass 1) PDS-kartong med gul plastpåse eller gul tunna. Vid vätska, sätt till vermikulit som kan suga upp vätskan Märk med etikett UN 3245 Etiketter kan erhållas från Charlotte Immerstrand Etikett på gul tunna måste klistras över Lämna på avsedd plats i miljörummet Avfall innehållande GMM typ L-verksamhet (smittförande) Avfall från L-verksamhet (smittförande, klass 2) PDS-kartong med gul plastpåse eller gul tunna. Sätt till vermikulit i kärlet som kan suga upp vätska Märk med etikett UN 3373, Biologiskt ämne, kategori B Etiketter kan erhållas från Charlotte Immerstrand Etikett på gul tunna måste klistras över Lämna på avsedd plats i miljörummet Vid frågor, kontakta Charlotte Immerstrand Avfall GMM F-verksamhet c Avsändare Sjukhus: Universitetssjukhuset, Linköping Institution/Avdelning.. Enhet/motsv... Försluten av (namn). Telefon.... BIOLOGISKT ÄMNE, KATEGORI B GMM (L-verksamhet) Avsändare Sjukhus: Universitetssjukhuset, Linköping Institution/Avdelning.. Enhet/motsv... Försluten av (namn). Telefon.... c UN 3245 UN

26 Avfall innehållande cellkulturer, mikroorganismer, ej smittförande/gmm Levande celler ska ej hällas ut direkt i vask Alternativ för avdödning: Autoklavering Kemisk behandling (validerad metod) Förbränning: - Flytande cellkulturer/medium/buljong hälls på helt tätslutande flaska, max 1liter, fyll till 75% lägg i labbavfallskartong med innersäck eller svart tunna, sortera till brännbart Bakterier på fast medium: Avdöda genom autoklavering och sortera till brännbart, alternativt sortera som smittförande avfall (central hantering) Blodavfall Blodavfall som ej bedöms vara smittförande hanteras som brännbart avfall, ska alltid förpackas och transporteras så att läckage förhindras Blodavfall som innehåller eller misstänks innehålla blodsmitta (tex Hepatit B eller C, HIV) ska hanteras som smittförande avfall. 26

27 Sanering vid kemikaliespill Om du inte vet vad som har spillts eller vilka risker som finns fråga kontaktpersonen för labbet innan sanering! Om flytande spill, häll först på vermikulit (ska finnas på varje lab) Hämta saneringsvagnen på och följ instruktionerna på vagnen OBS! På varje labb ska det finnas vermikulit OBS! Från laboratoriesäkerhetshandboken: Sanering vid mindre spill Vid mindre spill använd skyddsutrustning och hjälpmedel efter behov. Fasta ämnen läggs i hink eller plastsäck. Flytande spill sugs upp med absorptionsmaterial (vermikulit) och läggs i hink eller plastsäck. Torka efter med papper fuktat med tvållösning. Avfallet hanteras enligt regler för hantering av kemikalieavfall d.v.s. är det som spillts ut att betrakta som farligt avfall ska absorptionsmaterial, torkpapper m.m. också betraktas som farligt avfall. Vid frågor kontakta ansvarig för farligt avfall i respektive organisation. Sanering vid större spill som runnit ut i avloppet: Ring Fixa: Kontakta Tekniska verken: Miljökontoret: Lämna följande uppgifter om utsläppet: När och var inträffade utsläppet? Vad släpptes ut? Hur mycket släpptes ut? Kontaktperson på arbetsplatsen Informera avdelningschef om vad som hänt 27

28 Anmäl alla tillbud till PINT! tel tel Blankett finns vid anslagstavlan i pärmen 28

29 Akut olycks- eller sjukdomsfall Larma räddningstjänst 112 och (LiÖ) Uppge ditt namn, varifrån du ringer och berätta vad som hänt. Vid behov, börja hjärt/lungräddning och ropa på hjälp Skicka någon att möta ambulansen Brand Rädda Larma - Varna Släck Larma Räddningstjänst 112 Uppge namn, adress och vad som hänt Den som larmar tar på gula västen och ansvarar för utrymningen Skicka någon att möta brandbilen Gå till uppsamlingsplatsen för arbetsplatsen Vid vattenskada, elfel eller gasläcka Ring till FIXA (fast linje) eller och ange namn, adress och vad som hänt Hot Ring LiU campusväktare eller US väktare, mobil Tala om namn, adress och beskriv situationen Adress: Byggnad Plan Ingång 29

30 Lagar och andra krav Webbaserad lagbevakningstjänst från Askengren och Co Lagbevakning inom arbetsmiljö, miljö och säkerhet Linköpings universitet berörs av en stor mängd lagar, förordningar och föreskrifter inom arbetsmiljö, miljö och säkerhet och det finns därmed ett behov av ett verktyg som möjliggör för chefer, expertfunktioner och alla anställda att ta del av gällande lagstiftning. LiU har en webbaserad lagbevakningstjänst som innebär att gällande lagstiftning finns tillgänglig för alla anställda på ett och samma ställe och att uppdateringar genomförs fortlöpande. Leverantören av systemet bistår LiU genom att identifiera gällande lagstiftning och därefter systematiskt bevaka ny och ändrad lagstiftning så att LiU i god tid kan vidta lämpliga åtgärder för att säkra en god lagefterlevnad. Till LiU:s laglista 30

31 Lathund, QR koder till viktiga dokument IKE hemsida arbetsmiljö Anställnings upphörande - Check out lista 4/Anst-upphorande-Checkout-lista-2012-sv.pdf Introduktion av nyanställda SAKAB ämneslista Användning av flytande kväve Tillstånd och rapportering Biosäkerhet Laboratoriesäkerhetsboken 31

32 Fortsättning Medicinska kontroller Laboratorieavfall Tillstånd och rapportering Information om sanktionsavgifter Arbetsskada och tillbud 32

33 Vi hjälper till vid frågor och problem Laboratoriesäkerhetsgruppen Koordinatorer inom arbetsmiljö/miljö, biosäkerhet, kemikalier, strålskydd, brand, el och maskin Ombuden på arbetsplatsen Problem med ventilation, temperatur, lukt, byte av lampor, vattenskada etc. Ring alltid FIXA och anmäl 33