Reserapport från studieresa till New York

Transkript

1 Reserapport från studieresa till New York sep 2011 Christian Ottosson Güzel Ciziri 13 december 2011

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Lärdomar 3 Om brottslighet i New York 4 Genomförda studiebesök 5 Uppföljning 10 Bilagor 11

3 Inledning Under våren 2011 anmäldes två personer från Huddinges brottsförebyggande råd, Hubrå, till studieresan till New York. Det var då Christian Ottosson (C) och Johan Fjellman (S) som utsågs att åka, men p.g.a. förhinder fick Güzel Ciziri (V) ersätta Johan. Stiftelsen Tryggare Sverige arrangerade resan som innehöll studiebesök inriktade på att ge en så bra helhetsbild som möjligt över de prioriterade frågorna: metoder för brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder i bostadsområden och stadsdelar, samt ge en inblick i New York-modellen som beskriver polisens framgångsrika arbete. Denna rapport fokuserar på dessa delar. I rapporten ges en hel del länkar för vidare läsning. Lärdomar En viktig fråga är förstås vad vi har lärt oss under resan och vad vi tar med oss hem till Huddinge kommun. Först och främst tycker vi att det har varit inspirerande att delta inte bara i programmet för resan utan även i alla diskussioner med resedeltagarna som pågick under de fyra dagarna. Det har ett stort värde att diskutera trygghetsfrågorna med andra kommuner och företag, något som vi tycker att Hubrå bör fortsätta att göra. Samverkan kan göra stordåd. Vi har under resan fått se mycket goda exempel på vad samverkan kan uträtta, främst i form av samverkan mellan fastighetsägare och myndigheter. Dessa kan bestämma sig att arbeta med en gemensam målbild, men exemplen från BID-områdena (fastighetsägarsamverkan för att öka attraktiviteten i ett visst område) visar också att ett sådant arbete kan kräva ekonomiska resurser för att förverkliga intentionerna. Hubrå bör fortsatt arbete för att stärka samverkan mellan aktörer som kan bidra i det brottsförebyggande arbetet. Polisen är viktig i det brottsförebyggande arbetet. Med hjälp av nya statistiska verktyg och förebyggande fokus har New York-polisen lyckats att minska brottsligheten. Några exempel på förklaringsfaktorer är att poliserna känner ett tydligt ansvar för brottsligheten i sitt område, att poliser i fält har tillgång till uppdaterat brottsregister, att polisresurserna hela tiden styrs enligt hur brottsligheten förändras samt att polisen tar så kallade vardagsbrott som klotter och skadegörelse på stort allvar. Det situationella preventionsarbete gör skillnad. Det behövs ett brottsförebyggande arbete som tar bort möjligheterna eller åtminstone höjer kostnaden för att begå brott. Så här skriver Hubrå i rapporten Trygghet i Huddinge 2010: Det situationella brottsförebyggande arbetet syftar till att minska sannolikheten för att brott begås genom att göra brotten mindre lönsamma, mer riskabla och svårare att utföra. Då det sociala brottsförebyggande arbetet syftar till att på lång sikt påverka de förhållanden som har betydelse för individens brottsbenägenhet, utgår man vad gäller situationellt brottsförebyggande arbetet från själva brottssituationen. Utgångspunkten för det sociala brottsförebyggande arbetet är att människors benägenhet att 3

4 begå brott grundläggs tidigt i livet och att den är ett resultat av individuella egenskaper och social integration i samhället. (sid 7) New York-resan präglades av situationell brottsprevention och vi tycker att det finns goda skäl att även i Huddinge jobba på detta sätt, i samverkan med lokala aktörer. Om brottslighet i New York Utöver denna rapport har också stiftelsen Tryggare Sverige skrivit en egen reserapport. Här citerar vi ett avsnitt ur den. Inledning I början av 1990-talet var brottsligheten hög och otryggheten påtaglig i New York. Dagligen rapporterade media om grova våldsbrott, det ena värre än det andra, och hamnade man ett kvarter fel på Manhattan kunde det gå illa. Narkotikabrottsligheten var ett allmänt inslag i gatubilden. I dag, cirka 20 år senare, är bilden helt annorlunda. Den anmälda brottsligheten har minskat med närmare 80 procent sedan 1990, och minskningen verkar fortsätta. Utvecklingen är inte chimär; flera studier visar att resultaten inte kan hänföras till en minskad anmälningsbenägenhet eller att brottsligheten flyttat. Samtidigt som situationen i New York (och i många andra amerikanska städer) har förbättrats, har utvecklingen i Sverige varit den motsatta. Under de senaste 20 åren har den anmälda brottsligheten ökat med över 20 procent samtidigt som den grova organiserade brottsligheten fått fotfäste. Detta har ställt bland annat rättsväsendet och kommunerna inför mycket stora utmaningar. Brottsförebyggande program inom polisen i New York, NYPD - Det finns hundratals BIDs som fungerar i staden, som ett komplement till polisen - NYPD Shield Program handlar bl.a. om samverkan mellan polisen och privata initiativ, bl.a. integrerad kameraövervakning, Adonis beträffande samverkan med säkerhetsindustrin - NY Nightlife Association handlar om samverkan mellan polisen och alla olika aktörer som bedriver publik verksamhet under nätterna, t.ex. restauranter, klubbar, hotell, taxirörelsen etc. - Community Boards där polisen möter olika företrädare för allmänheten (t.ex. Community Councils en gång/månad) - Ett Operation Safe Store Program för att förbättra säkerheten hos affärsidkare - Leads On-line för att kunna lämna tips m.m. direkt till polisen - COP-programmet (Civilian Observation Program) där allmänheten kan observera i det egna området och lämna tips till polisen - Civilian Observation Ride Along Program där allmänheten och andra kan få åka med i polisbilarna för att få en uppfattning om hur poliserna arbetar, allt för att öka förtroendet för polisen - Citizens Police Academy, ett sätt för polisen att utbilda allmänheten bl.a. i när, var och hur en polis får ingripa 4

5 - Emerging Immigrant Communities för att stärka banden mellan olika minoriteter och polisen, allt för att minska rädslan för polisen. Om BIDs Det är de lokala aktörerna som finansierar ett BID:s aktiviteter, men de ekonomiska medel som behövs för arbetet tas in av staden New Yorks administration för att därefter distribueras ut till respektive BID. Hur stora avgifterna skall vara och vilka som skall betala beslutas av resp. BID. I varje BID finns en styrelse, en chef samt ett antal anställda som ansvarar för det konkreta arbetet. Men även konsulter och andra sakkunniga anlitas ibland för särskilda uppgifter. Arbetsformerna kan variera beroende på förutsättningarna i det enskilda området. Den teoretiska/kriminologiska grunden för arbetet i en BID återfinns i den kända artikeln Fixing Broken Windows: Restoring Order and Reducing Crimes in Our Communities som de välkända amerikanska kriminologerna George L Kelling och Catherine M Coles skrev för mer än 30 år sedan. Det handlar ytterst om att ett sönderslaget fönster måste lagas så snart som möjligt för annars kommer fler fönster att slås sönder inkl. annan vandalisering. Området kommer succesivt att förfalla och det kommer att uppfattas som allt mer okontrollerat och övergivet; ett sådant övergivit tillstånd kommer i sig att generera mer otrygghet och brott. Om förklaringar till den minskade brottsligheten CompStat-systemet är, enligt McCrie, den enskilt största åtgärden för att brottsligheten i staden har kunnat minskas med 80 procent på 20 år ( good policing is necessary for the society ). Polisledningen ställde samtidigt stora krav på att cheferna för respektive precinct måste börja ta tag också i småbrotten; Maples erfarenhet var att alla de stora skurkarna också sysslar med småbrott (i vart fall i inledningen av sina brottsliga karriärer). Ett känt exempel var åtgärder mot tjuvåkning i tunnelbanan. Alla stationer byggdes om och biljettlösa resenärer började lagföras, även i välbeställda områden. Ett annat exempel, en till synes symbolisk åtgärd, var att måla två tunnelbane-set helt vita varje gång de kom in i vagnhallen för att på så sätt visa att klotter inte tolererades. Genomförda studiebesök Programmet framgår av bilaga. Här beskrivs det viktigaste i de olika aktiviteterna. Business Improvement Districts (BID) samverkan mot brott Ett BID är en egen organisation för samverkan, och oftast är syftet att öka tryggheten genom olika typer av åtgärder. Vanligt förekommande är att en BID organiserar egna renhållningsinsatser i form av t ex fler skräpkorgar och mer regelbunden tömning, i jämförelse med stadens egen service. Utifrån behovet lokalt samverkar framför allt fastighetsägarna tillsammans och de finansierar också gemensamt verksamheten med en insats i relation till ytan verksamhetslokaler i området. När en BID fungerar som bäst ger det goda exempel på vad man kan uträtta genom lokal samverkan, och det var detta som var ett viktigt syfte med studieresan där vi besökte två BIDs. I New York finns över 60 BIDs totalt och det är ofta lite större privata aktörer som ingår i dem och som därmed också kan finansiera dem. 5

6 34 th Street Partnership var en av USA:s första BID och bildades redan Den omkringliggande miljön var då mycket otrygg och många människor vågade inte besöka stadsbiblioteket, som ligger i området. Sedan ett BID bildades och olika åtgärder vidtagits har tryggheten ökat samtidigt som vakanser i hyresbeståndet försvunnit. I 34 th Street Partnership s förvaltning ingår också Bryant Park. För år sedan var Bryant Park en otrygg och mörk plats med narkotikaförsäljning och omfattande våldsbrottslighet. I dag är parken en grön, attraktiv och trygg plats med många besökare. De åtgärder som vidtagits för att öka tryggheten har bl.a. handlat om förbättrad belysning och översyn buskage etc., men framför allt om att skapa en levande och attraktiv miljö. Välbesökt Bryant Park med aktiviteter Rena och trevliga toaletter i parken Det andra BID-området som vi besökte låg inte som 34th Street Partnership mitt på Manhattan utan i Brooklyn. Båda områdena delar historien av att ha varit platser med stor otrygghet. Innan MetroTech BID bildades i Brooklyn fanns olika frivilliga kvartersföreningar och nu arbetar BID bl.a. med trygghet och säkerhet, stöd till lokala myndigheter och politiker samt affärsutveckling. Många skräpkorgar i Metrotech BID Pingisbord i Bryant Park Här har samverkansorganisationen valt att komplettera samhällets övriga service med inte minst renhållning och anställd personal i området. Det innebär fler skräpkorgar och fler vuxna som är där enbart för att hålla snyggt och bidra till en tryggare miljö. En del i verksamheten är också att utveckla och utnyttja teknik i det godas tjänst. Vid studiebesöket såg vi en del av denna teknik och blev visade hur området kameraövervakas i stor skala. 6

7 Peter Coyne beskrev det vid besöket som att området på 1990-talet var underutvecklat med en hel del kriminalitet och skjutningar. Allteftersom har fler privata fastighetsägare etablerat sig i området och samverkan sker utifrån att one feeds on the other d.v.s. alla är beroende av varandra. Idag finns inte mindre än 27 anställda genom extra patruller som bl.a. kan hjälpa skolan om det uppstår problem med någon elev. Var kommer då pengarna ifrån för att finansiera allt det som görs? Grafen nedan visar fallet med Bryant Park, som idag har en budget på cirka 8 miljoner dollar, varav bara drygt 10 procent utgörs av de avgifter (gult) som fastighetsägarna måste bidra med. Under de första tio åren var det dessa avgifter och stöd från myndigheterna (rött) som var basen i parkens ekonomi, tillsammans med sponsring vissa år (brunt). Idag är den stora delen av intäkterna avgifter för arrangemang (blått) och hyra till restaurangoperatören (grönt). Vidare läsning och och Intervju med Jerome Barth, 34th street BID / Bryant Park: Intervju med Peter Coyne, Metrotech BID / Brooklyn: Kriminalitet i New York möte med professor Robert McCrie Professor Robert McCrie vid John Jay Collage of Criminal Justice delgav erfarenheter och forskning kring polisens och andra aktörers brottsförebyggande verksamhet i New York. Professor McCrie berättade bl.a. om New York-polisens (NYPD) uppmärksammade arbete för att minska brottsligheten och öka tryggheten som pågått sedan början av 1990-talet. 7

8 På 1960-talet var kriminaliteten låg ända fram till oroligheterna i slutet av decenniet, när oroligheter gjorde att en del företag började lämna staden av säkerhetsskäl. Kriminaliteten ökade stadigt under 70- och 80-talen, under en tid då resurserna till polisen också i relativa tal mätt minskade. Ungdomsbrottsligheten ökade och användningen crack likaså anställdes William Bratton som polischef av borgmästaren Rudy Giuliani, samtidigt som den senare utlovade att minska kriminaliteten i staden. I det arbete som därpå följde var även John Jay College delaktiga, och längs vägen kom verktyget CompStat att implementeras och kriminaliteten minskade rejält under 1990-talet. Enligt McCrie spelar det en mycket stor roll att ledare som borgmästaren och polischeferna bestämde sig för att det faktiskt gick att göra något åt situationen. CompStat har varit användbart därför att det riktar fokus på den verkliga brottsligheten och samlar alla resurser kring vad man ska göra åt det. There is nothing that we cannot change var McCries kommentar kring hur viktigt det är med en övertygad ledning. Vidare läsning Studiebesök på lokal polisstation (20th Precinct) Vi togs emot av inspektören Gerald Clarke som berättar om konkret brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete i en av Manhattans 22 polisdistrikt. Vi fick också information om brottsutvecklingen i området samt om polisens samarbete med handlare, organisationer och fastighetsägare, dvs. privat och offentlig samverkan. Totalt finns runt 120 anställda i området som har invånare, enligt uppgift på plats. Vid besöket lyfte polisen Holliday fram att CompStat som dataverktyg har gett polisen realtidsinformation om brottsligheten i området, vilket har ökat effektiviteten. T ex kan en polis som stoppar en bil med hjälp av detta system få en helhetsbild över om bilföraren har ett kriminellt förflutet. Knutet till detta polisområde finns också ett 40-tal volontärer som får bära en uniform och som utan ersättning hjälper till vid t ex utställningar, fester och demonstrationer. Vidare läsning Studiebesök på NYC311 NYC311 är New Yorks service för myndighetsinformation och ickelarmtjänster. Boende, företagare och besökare kan oavsett ärende ringa 311 för felrapportering och information. NYC311 vidarebefordrar vid behov uppgifter till rätt förvaltning. Kommunikation kan ske på fler än 50 språk, inklusive svenska. Det intressanta med NYC311 är den samordning som ligger bakom denna tjänst, vilket möjliggör att invånarna kan vända sig till ett och samma nummer med olika frågor. 8

9 Vidare läsning Studiebesök på Office of Victim Services (OVS) Under en förmiddag besökte vi Office of Victim Services som drivs av staten New York och hjälper brottsdrabbade med ekonomisk ersättning, information och advokathjälp. Det blev tydligt att brottsofferverksamheten har ett annat stöd än vad det har i Sverige, möjligen delvis beroende på att fler personer saknar försäkringsskydd. Inte mindre än 20 personer jobbar på OVS i delstaten New York, och vi fick en beskrivning över brottsofferrörelsens långa historia från 1960-talet och framåt. En milstolpe i detta arbete var Victim of crime Act i mitten av 1980-talet. Personalen på OVS gav oss också en bra inblick i arbetet mot våld i hemmet, vilket staten i början inte uppmärksammade såsom med brottsofferrörelsen. På senare år har den ekonomiska krisen bidragit till att våld i hemmen fortsätter, och OVS har tillgång till egna lägenheter som de kan anvisa för kvinnor som är utsatta. Det finns också en möjlighet för ett sjukhus att skicka räkningen direkt till OVS, t ex för en våldtäktsundersökning. Totalt finansierar delstaten New York OVS med 30 miljoner dollar per år. Vidare läsning Besök vid Highline Park Ett bonusbesök som genomfördes vid sidan av programmet var till parken High Line som har anlagts där det tidigare gick tåg. Användandet av tåg hade i princip helt upphört i denna del av staden och spårområdet, som är byggt på plattform uppe i luften, upplevdes av boenden som ett otryggt och mörkt område. Efter ett initiativ från två personer i området blev till slut idén om att istället anlägga en park där tågen tidigare gick verklighet. Idag är parken välbesökt och utgör ett exempel på hur det går att omvandla en del av staden från otryggt område till ett område som både är trevligt och som genererar en del jobb genom t ex butiker och caféer. Grönskan visar var parken finns Välbesökt park en fredagseftermiddag Vidare läsning 9

10 Uppföljning Tryggare Sverige arrangerade en debattkväll i oktober kring resan och trygghetsarbetet i New York. Träffen samlade ett 40-tal politiker, poliser, åklagare, studenter, journalister m.fl. men tyvärr hade inte Hubrå möjlighet att närvara. SVT Rapport gjorde en satsning på studieresan och följde med två personer med under hela tiden i new York. Det resulterade i två TV-inslag i ABC och Rapport som lyfte fram BID respektive polisen: (Rapport) (ABC) Christian Ottosson träffade tillsammans med kommunens brottsförebyggare Andree Hansing Årman några representanter för Tryggare Sverige i oktober för att dels följa upp studieresan, dels diskutera eventuellt fortsatt samarbete. 10

11 Bilagor Lista på genomförda aktiviteter under studieresan Studiebesök på 34 th Street Partnership BID Studiebesök på One Police Plaza Studiebesök på NYC311 Studiebesök på Metrotech BID i Brooklyn Möte med professor Robert McCrie Studiebesök på lokal polisstation: 20th Precinct Studiebesök på Office of Victim Services (OVS) Besök vid parken High-line park Avslutning, erfarenhetsutbyte och utvärdering 11