Budgetskrivelse från kommunstyrelsens ordförande 3. Linköpings kommuns politiska organisation 4. Rotelansvarigas kommentarer till budgeten 5

Transkript

1 Budget för 2015 med plan för

2 2 Innehållsförteckning Budgetskrivelse från kommunstyrelsens ordförande 3 Linköpings kommuns politiska organisation 4 Rotelansvarigas kommentarer till budgeten 5 Inledning 8 - God ekonomisk hushållning 8 - Budgeten i korthet 8 - Styrning, roller och ansvar 9 - Kommunstyrelsens uppsiktsplikt 11 Förutsättningar för budgetarbetet 13 - Jämförelser med andra kommuner skattesats m m 13 - Jämförelser med andra kommuner verksamhetens kostnader samt utjämning 14 - Underlag för beräkningarna i budgeten för Befolkningsprognoser som används som underlag till budgeten 17 - Det kommunala skatteunderlaget enligt Sveriges Kommuner och Landsting 18 - Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 19 Mål för god ekonomisk hushållning finansiella mål 20 - Målavstämning för budget Budget för 2015 med plan för Budgeten i sammandrag 22 - Uppdrag till styrelser och nämnder 25 - Förändringar av nämndernas ramar 29 - Resultaträkning 35 - Nämndernas ramar 36 - Investeringsramar 37 - Exploatering 38 - Balansplan 40 - Kassaflödesplan 41 - Förändringar av nämndernas ramar, sammanställning 42 - Förändringar av nämndernas ramar, specifikation 43 - Skatt och Finansiering 51

3 3 Högre ambitioner för Linköping Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg. Här finns ett högklassigt universitet, ett framgångsrikt universitetssjukhus, högteknologiska näringar, ett näringsliv med stora möjligheter att fortsätta blomstra och en vacker stadskärna. Det är en expansiv stad dit människor kommer från hela världen för att förverkliga sina drömmar. Linköping har en viktig funktion som navet i en alltmer växande region. Linköping kommer också att vara en betydelsefull knutpunkt för regionala kommunikationer, inte minst i och med Ostlänken som kommer att korta reseavstånden och ha avgörande betydelse för vår tillväxt. Den kommunala organisationen kännetecknas av drivna och engagerade medarbetare. Vi ska satsa på barn och unga Trots det finns stora utmaningar. Vi är övertygade om att Linköping kan nå längre och höja ambitionerna för tillväxten och välfärden. För det krävs samarbete, gemensamma lösningar och politisk handlingskraft. En positiv utveckling för Linköping bygger på att många jobbar och bidrar till en stark ekonomi. Bara så kan en god och trygg välfärd säkras. Arbetslösheten är därför vår största utmaning. Många unga har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och långtidsarbetslösheten riskerar att bita sig fast och cementera människor i utanförskap. För de som drabbas av arbetslöshet under en längre tid kan resan tillbaka till arbete bli svår. För att Linköping ska utvecklas positivt behöver den utmaningen mötas genom investeringar i företagande, aktiva insatser för att minska ungdomsarbetslösheten, stärkt vuxenutbildning och nya möjligheter för de som står längst från arbetsmarknaden. En bra start i livet börjar med skolan. Skolan ska därför ge alla barn jämlika förutsättningar att få växa och utvecklas till sin fulla potential. För barns språkliga och sociala utveckling är förskolan avgörande. Därför investerar vi i mer personal bland de yngsta barnen och på uppsökande verksamhet inom öppna förskolan. I Linköping skolor ska ingen elev lämnas efter och ingen elev hållas tillbaka. Linköping ska ha likvärdiga skolor med skickliga lärare som har tid att fokusera på att ge barn och unga den bästa tänkbara utbildningen. Tid för omtanke om de äldre Det finns ingen övre åldersgräns i viljan att forma sitt eget liv. Ingen ska behöva oroa sig för om man kan garanteras en trygg och innehållsrik ålderdom den dag man inte längre klarar sig på egen hand. Äldreomsorgen ska ha hög kvalitet, personalen ska hinna med och det ska finnas tid för omtanke och som äldre ska man kunna använda sina förmågor så långt det är möjligt. Personalen ska ha rätt till heltid och satsningar ska göras på förbättrade arbetsvillkor, vilket är en långsiktig investering i höjd kvalitet. Ett av Linköpings största tillväxthinder är bostadsbristen. Resultatet är ungdomar som inte kan flytta hemifrån, studenter som väljer andra studieorter och företag som får svårt att rekrytera nyckelkompetenser och expandera. Här ska politiken tillsammans med näringslivet göra mer. Vad som behövs är politisk vilja och handlingskraft där man söker gemensamma lösningar för att nå längre. I Linköpings utsatta stadsdelar är arbetslösheten hög, hälsan sämre, skolan står inför stora utmaningar och fler människor upplever ökad otrygghet. Att vända den utvecklingen är en uppgift för hela Linköping. Långsiktigheten i samhällets insatser ska stärkas, genom en större närvaro från samhällets organisationer i utsatta bostadsområden, ett stärkt trygghetsarbete och ett ökat fokus på delaktighet. Vi ska bli en ekologiskt hållbar kommun Att stoppa miljöförstöringen och minska klimatutsläppen är en av vår generations största uppgifter. Genom en framåtsyftande miljöpolitik kommer Linköpings kommun ta sin del av ansvaret för att minska miljöpåverkan och ta ansvar för kommande generationers välbefinnande. Linköping ska bli en ekologiskt hållbar kommun där satsningar på ny grön teknik ger oss möjligheter att skapa nya jobb för att utveckla vår kommun. För att våra ambitioner ska kunna förverkligas är en god kommunal ekonomi en viktig förutsättning. Därför är en ansvarstagande förvaltning av linköpingsbornas gemensamma resurser en viktig utgångspunkt inför den kommande mandatperioden. Linköpings kommun har i nuläget en god ekonomi och vår ambition är därför att kommunalskatten ska vara oförändrad under mandatperioden Den nya majoriteten med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet presenterar här budgeten för Det är en budget där vi investerar för framtiden. Till grund för budgeten ligger vårt gemensamma samverkansprogram Högre ambitioner för Linköping. Vi ser och antar de stora utmaningar som Linköping står inför, så att fler får möjlighet att känna framtidstro och delaktighet. Så höjer vi ambitionerna för Linköping. Lena Micko (S) Tillträdande kommunstyrelseordförande

4 4 Linköpings kommuns politiska organisation

5 5 Rotelansvarigas kommentarer till budget Skolroteln En skola där alla elever kan lyckas En bra start i livet börjar med skolan. Alla barn och unga har rätt till kunskap och bildning, och skolans centrala uppgift är att ge alla elever gedigna kunskaper och lust att vilja lära mer. Linköping är på många sätt en bra kommun att gå i skolan i. Vi har engagerade lärare och många bra skolor men mycket kan bli bättre. Alla hänger inte med kunskapsmässigt. Föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar en alltför stor roll för elevernas resultat och skillnaderna i kunskapsresultat visar sig redan i skolans lägre årskurser. Mycket behöver göras för att göra skolan likvärdig så att alla elever får jämlika förutsättningar att nå kunskapsmålen. Förskolan är avgörande för barns språkliga och sociala utveckling och lägger grunden för såväl individens utveckling som för den kommande skolgången. Därför investerar vi i mer personal bland de yngsta barnen och på uppsökande verksamhet inom öppna förskolan. På sikt ska klasserna i årskurs f-3 bli mindre och lärarna fler. Lärarna ska ha möjlighet att ägna sig åt sitt kärnuppdrag undervisning. Tiden för undervisning ska öka och administrationen minska. Så skapar vi bättre förutsättningar för varje elev att få det stöd den behöver. Elevens möjlighet att hänga med i undervisningen ska inte bero på föräldrarnas möjlighet att hjälpa till med läxor. Därför investerar vi i att läxläsning ska erbjudas på varje skola. En meningsfull fritid och tillgång till kultur är en förutsättning för en god uppväxt. Därför investerar vi i att stärka ungdomars tillgång till meningsfull fritidssysselsättning. Linköping ska verka för att alla barn och unga ges goda uppväxtvillkor och når sin fulla potential. Därför investerar vi i en likvärdig skola med kompetenta lärare som fokuserar på att höja kunskapsresultaten för alla elever. Jakob Björneke (S) Kommunalråd Samhällsbyggnadsroteln Fler bostäder i en attraktiv och grönare stad Linköping står inför spännande utmaningar. Att många människor vill flytta till kommunen, att företag ser möjligheter att etablera sig och växa här i kombination med förändrade levnadsmönster ställer nya krav på stadsplaneringen. En av Linköpings största utmaningar är att möta en stegrande bostadsbrist. För att unga ska kunna flytta hemifrån, fler studenter ska välja att studera i Linköping och företagen ska kunna rekrytera arbetskraft är igångsättandet av fler bostäder högt prioriterat. Samtidigt ställer en ung och medveten befolkning krav på attraktiva och intressanta boende och stadsmiljöer. Ambitionerna ska därför höjas för att snabba på nyproduktionen, med fokus på att förtäta och bygga ut innerstaden. Vi vill utveckla en attraktiv stad med myllrande miljöer där människor smidigt och klimatsmart kan transportera sig. En välutvecklad kollektivtrafik kan också bidra till att minska det mentala avståndet mellan kommunens olika delar och bidra till en mer sammanhållen stad. Byggnationen av höghastighetståg med station i Linköping öppnar också upp stora möjligheter för att forma innerstaden på ett sätt som gynnar framtida generationer och som sätter sin prägel på stadsmiljön under lång tid framöver. Vi satsar på en stadsplanering som bidrar till utvecklingen av Linköping till en ekologiskt och socialt hållbar kommun. Vi investerar i att starta ett omfattande arbete för att snabba upp processen med att få till nya, klimatsmarta bostäder, nya trafiklösningar och en stad som är socialt sammanhållen. För det krävs också gemensamma krafttag, med byggaktörer, med näringsliv och med medborgare. Vi höjer ambitionerna och investerar i ett grönare, mer attraktivt och växande Linköping där alla invånare kan trivas. Kristina Edlund (S) Kommunalråd

6 6 Arbetsmarknads- och bildningsroteln Stärkta insatser för fler i arbete En vass jobbpolitik kräver handlingskraft, aktiva insatser, en gymnasieskola av hög kvalitet, ett hungrigt näringsliv och ett starkt samarbete däremellan. En jobbpolitik som får fler Linköpingsbor att gå från bidrag till jobb behöver balansera två delar. Företagen behöver bättre förutsättningar och kommunen behöver bli bättre på att hjälpa de som idag inte får ett jobb. I Linköping ska det vara glädjefyllt att vara företagare. Genom en positiv attityd och vassare service ska vi underlätta för företag att starta och växa i Linköping. Det är näringslivet som skapar jobben och det är vi politiker som ska ge de bästa förutsättningarna. En ökad samverkan mellan näringslivsbranscherna och kommunen ska drivas hårt för att skapa nya arbetstillfällen. Linköpingsborna ska ha anledning att känna framtidstro och veta att de behövs på arbetsmarknaden. Samtidigt behöver vi arbeta med att fler ska ha de kompetenser och erfarenheter som behövs för att bli anställd. För att säkerställa detta krävs att gymnasiet motiverar och inspirerar för att elever ska nå kunskapskraven. Därför kommer vi genomföra ett pilotprojekt där studiecoacher sporrar, knuffar och stöttar elever till att nå sina mål. Gymnasieskolan ska tillsammans med de framtida arbetsgivarna utveckla fler attraktiva yrkesutbildningar som leder till jobb och vi ska fortsätta utveckla våra insatser så att kommunen har en palett av aktiva åtgärder för att hjälpa arbetslösa att gå från bidrag till arbete. Med en aktiv politik, nya idéer och ett starkt samarbete kan vi höja ambitionerna för ett Linköping där alla känner sig behövda. Karin Granbom Ellison (FP) Kommunalråd Sociala roteln Omsorg med kvalitet och människan i centrum Människor kan i olika skeden i livet behöva stöd från samhället för att kunna leva ett gott och självständigt liv. I Linköpings kommun finns idag många bra insatser. Men vi vill investera i mer uppsökande verksamhet och en bättre kedja av vård- och stödinsatser. Genom tidigare insatser för barn och deras familjer kan vi bidra till en god hälsa. Alla människor ska kunna leva ett gott liv och ingen ska behöva vara rädd för sitt liv och sin hälsa. Många som i sin vardag har kontakt med äldreomsorgen i Linköpings kommun beskriver att den rymmer stort engagemang och kompetens, men att det saknas personal. I dagens äldreomsorg finns det brister som behöver åtgärdas för att tillit och trygghet ska öka. Vi investerar därför i en kraftig förstärkning av personal inom äldreomsorgen. Äldreomsorgen ska ha hög kvalitet, personalen ska hinna med och det ska finnas tid för omtanke och som äldre ska man kunna använda sina förmågor så långt det är möjligt. Personalen är den viktigaste faktorn för kvalitet. Därför vill vi investera i personalen och den framtida kompetensförsörjningen. Vi vill införa rätt till heltid och satsningar ska göras på förbättrade arbetsvillkor - en långsiktig investering i höjd kvalitet. Eva Lindh (S) Kommunalråd

7 7 Miljöroteln Ett grönare Linköping med klimatarbetet i fokus Linköpings kommun, liksom resten av världen, står inför omfattande utmaningar till följd av klimatförändringarna. Trots stora klimatutsläpp besitter vi stora möjligheter och tillgångar för att vända den negativa utvecklingen och gå i bräschen för klimatsmarta satsningar och en klimatsmart ekonomi. Vi låter anställa en strategisk resurs i form av en klimatstrateg med en egen budget. Hen får i uppgift att samordna hela kommunkoncernens samlade klimatinsatser samt genomföra olika informations- och utbildningsinsatser riktat mot medarbetare och medborgare. Kommunen ges i uppdrag att ta fram en lämplig finansieringsmodell för investeringar i förnyelsebar och klimateffektiv energi, i syfte att kompensera för kommunens nettoutsläpp av koldioxid. Vi tar dessutom höjd för att påbörja dessa investeringar redan nästa år varför det avsätts resursmedel för att täcka eventuella räntekostnader för investeringar i storleksordningen 300 mnkr. Vi ger i uppdrag att utreda inrättandet av en så kallad distributionscentral, som är tänkt att fungera som en gemensam omlastningsplats för varor som transporteras till olika kommunala inrättningar. Även den privata handeln skulle kunna inkluderas. Syftet är främst att minska trafikutsläppen genom färre transporter, men försök från andra kommuner visar också på högre trafiksäkerhet och bättre villkor för småföretagare i kommunala upphandlingar. Kommunen bedriver redan idag ett arbete för att reducera gifter och farliga ämnen inom förskolan. Vi växlar upp arbetet för en giftfri miljö genom att förstärka tillsyns- och informationsarbetet på kemikalieområdet, särskilt riktat mot just barn och unga. På så sätt kommer fler produkter och inomhusmiljöer att granskas och åtgärdas för att säkra en god miljö för våra yngsta medborgare. Nils Hillerbrand (MP) Kommunalråd

8 8 INLEDNING Budgeten är kommunens huvudsakliga verktyg för planering och styrning av verksamheten. I budgeten fastställs hur kommunens samlade resurser ska prioriteras mellan olika nämnder och verksamheter. Varje nämnd/styrelse formulerar och föreslår mål för verksamheten inom sitt uppdrag. Detta görs inom ramen för av kommunfullmäktige anvisade ekonomiska ramar, övergripande mål samt majoritetens samverkansprogram. Till grund för budgeten finns även OBS som är ett kommungemensamt planeringsunderlag för nämnder och styrelser. Vid konflikt mellan mål och medel gäller medlen. Nämnderna ska under året löpande följa upp och utvärdera verksamheten och ekonomin samt vidta erforderliga åtgärder vid avvikelser från fastställda planer och rapportera detta till kommunstyrelsen. God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen (Kap 8 1) ska kommunerna ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. En god ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna går ihop, utan innefattar även ett krav på att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. För att uppnå detta krävs en ändamålsenlig styrning, till exempel genom att sätta upp mål, upprätta planer och program samt kontinuerligt följa upp utvecklingen för såväl verksamhet som ekonomi. Som underlag för denna styrning bör nämnderna göra kostnads- och kvalitetsjämförelser med andra organisationer. Nämnderna ska genomföra intern kontroll för att säkerställa styrsystemet. Till en god ekonomisk hushållning hör också att ha en beredskap att möta framtida utmaningar genom att i god tid inför förväntade förändringar vidta nödvändiga åtgärder och insatser i stället för insatser i efterskott. Ett positivt resultat behövs för att kunna egenfinansiera investeringar som överstiger årets avskrivningar och inte definieras som stora och långsiktiga. Om kommunen lånar även till övriga investeringar finns risk att ränta och amortering kommer att tränga undan övriga kostnader för drift av kommunens verksamhet i resultaträkningen. Linköpings kommun har bra förutsättningar för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Kommunen har historiskt sett haft en välskött och stark ekonomi med en låg skattesats. Bokslutsresultaten har varit goda, soliditeten god och investeringarna har kunnat finansieras med egna skattemedel. Kommunen har inga lån och Linköping är en av få kommuner som kunnat göra så stor avsättning för framtida pensioner. I kommunallagen regleras att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna samt att för verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning, se avsnittet Mål för kommunens ekonomi. Respektive nämnd ska i budgeten formulera och föreslå mål för sin verksamhet. Dessa ska visa hur respektive nämnd avser att bidra till uppfyllandet av kommunens övergripande mål och strategier. Budgeten i korthet Budgeten för 2015 är i balans. Fullmäktige bedömer att målen för god ekonomisk hushållning finansiella mål uppfylls i budgeten för Skattesatsen sänks med 3 öre till 20,20 procent för 2015 enligt samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland. Regleringen innebär att landstinget höjer skattesatsen med 3 öre Nämndernas ramar utökas med sammanlagt 328 mnkr för I utökningen ingår justering för demografi samt en generell uppräkning för pris och lön med sammanlagt 163 mnkr. I budgeten finns resursmedel med 57 mnkr för 2015 som kan fördelas till nämnderna som tilläggsanslag efter beslut i kommunstyrelsen. Den centrala reserven för att finansiera demografiska förändringar samt löne- och priskompensation för nämnderna uppgår till 172 mnkr för Kommunen har 150 mnkr reserverade i en resultatutjämningsreserv för att vid behov kunna utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Därutöver finns markeringar om sammanlagt cirka 630 mnkr för specifika ändamål. Både skatteintäkter och reserv för löne- och priskompensation har beräknats utifrån SKL:s prognoser. Investeringsramen är 287 mnkr netto för Avskrivningarna beräknas till 145 mnkr för I budgeten beräknas kommunen kunna finansiera investeringarna för 2015 utan att ta upp lån. För 2016, 2017 och 2018 finns ett ofördelat effektiviseringskrav som fördelas om det fortfarande behövs när budgeten ska fastställas för respektive år, bland annat beroende på utveckling av skatteintäkter och demografi.

9 9 Styrning, roller och ansvar Det pågår ett arbete med att se över Linköpings styrmodell som beräknas vara klart i början av Inför varje ny mandatperiod formulerar tillträdande majoritet ett program för den politik och verksamhet som man avser att bedriva under mandatperioden. Den övergripande styrprocessen Majoritetens program Revisionen KF kommunala styrdokument Statliga krav Uppdraget Återrapportering Nämndernas mål för verksamheten KS uppsiktsplikt Kvalitetssäkring Mål för kommunens ekonomistyrning Ekonomistyrning är en del i det totala styrsystemet och handlar, liksom all styrning, om att påverka agerandet i en viss önskvärd riktning. Ekonomistyrningsreglerna ska uppmuntra till ett sunt ekonomiskt agerande. Det innebär till exempel att alla ekonomiskt ansvariga ska handla med kommunens bästa för ögonen, vilket kan medföra att nyttan för den totala ekonomin ibland måste gå före den enskilda enhetens bästa. Målet är att kommunens resurser ska användas på ett effektivt sätt. För att nå dit handlar det om att: - Precisera ansvar och roller - era och budgetera verksamheten - Fortlöpande redovisa ekonomi och verksamhet - Följa upp om ekonomin och verksamheten utvecklas enligt plan - Vidta korrigerande åtgärder vid befarade avvikelser Roller och ansvar Nämnderna bekräftar genom budgeten sitt åtagande gentemot kommunfullmäktige. Det sker genom att nämnderna inom den angivna ekonomiska ramen åtar sig att uppfylla de kommunövergripande mål som berör verksamheten samtidigt som man på ett övergripande sätt beskriver hur man kommer att arbeta för att uppnå dessa mål. Nämnderna ansvarar också för att - målen följs upp och utfallet rapporteras i enlighet med fastställda rutiner och tidplaner - genomföra intern kontroll som stöd för en effektiv verksamhet - mätning och redovisning av resultat och effekter av genomförd verksamhet görs i enlighet med de krav som olika statliga myndigheter har - kostnads- och kvalitetsjämförelser görs med andra organisationer Nämnderna har ett ansvar att hantera förändringar som inte avser demografi, prisökningar eller av kommunstyrelsen godkända löneökningar inom ram. Vid behov ska nämnden justera verksamhetsplan och internbudget så att verksamheten kan bedrivas inom fastställd ram.

10 10 Respektive nämnd ska upprätta internbudget med beaktande av fullmäktiges beslut vad gäller inriktning och omfattning av verksamhet. I internbudget kan nämnden göra avsteg från den uppdelning av nettokostnaderna på verksamheter som redovisats i budgetförslaget dock med beaktande av fullmäktiges beslut vad gäller nämndernas förväntade resultat och effekter av verksamhet enligt beslut om mål och riktlinjer för verksamheten. För investeringar erhåller nämnderna ett årligt nettobelopp i form av nettoinvesteringsram utifrån verksamhetsområde och ändamål. För enstaka investeringar av större omfattning eller som av annan anledning är av principiell betydelse, fastställs en ram för respektive investering. Samtliga nämnder ska löpande följa upp verksamhet, resultat och ekonomi samt vidta erforderliga åtgärder vid avvikelser. Konflikt mellan mål och medel Vid konflikt mellan mål och medel gäller medlen. Det innebär att tillgång till ekonomiska och andra resurser sätter gräns för måluppfyllelsen och verksamhetens inriktning och omfattning. I de fall det finns en tvingande lagstiftning som innebär en skyldighet för kommunen att göra utbetalningar eller svara för kostnader är det möjligt att överskrida medelsramen. Berörd nämnd är dock skyldig att snarast anmäla detta till kommunstyrelsen. Tilläggsanslag under budgetåret Under året medges nämnderna tilläggsanslag som finansieras med resursmedel eller ianspråktagande av markering. Normalt fattas inte beslut om tilläggsanslag löpande utan de samlas ihop och behandlas av kommunstyrelsen vid två tillfällen per år, i samband med delårsrapporterna per den 30 april och 31 augusti. Resultathantering Beslut om resultatöverföring Kommunstyrelsen gör en särskild prövning av förslagen till resultatöverföring och fastställer dessa efter respektive års bokslut. Åtgärdsplaner vid oplanerade underskott Nämnder som redovisar eller befarar ett underskott som överstiger en procent av tilldelad budgetram ska, om underskottet uppgår till mer än en miljon kronor, snarast redovisa en åtgärdsplan till kommunstyrelsen. Intäktsfinansierad verksamhet För den intäktsfinansierade verksamheten (enheterna) gäller liksom tidigare att enheterna får behålla uppkommet resultat i form av eget kapital under 3 år, men att ianspråktagande av detta resultat endast får ske inom ramen för de medel som särskilt budgeteras för ändamålet. Uppkomna underskott ska på motsvarande sätt inarbetas under 3-års perioden.

11 11 Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Enligt kommunallagen 6 kapitlet ska kommunstyrelsen leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunens företag och kommunalförbund som kommunen är medlem i. Styrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen ska också hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs. Styrelsen får från övriga nämnder, beredningar och anställda i kommunen eller landstinget begära in de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter. Det åligger styrelsen särskilt att: 1. Bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige, 2. Ha hand om den ekonomiska förvaltningen, 3. Verkställa fullmäktiges beslut, 4. I övrigt fullgöra de uppdrag som fullmäktige har lämnat över till styrelsen. Uppföljning från nämnder, styrelser och bolag till Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige På nästa sida redovisas den formella uppföljningen för kommunkoncernen som omfattar: - Delårsrapporter per den 30 april, 31 augusti samt den 31 oktober - Årsbokslut - Internkontrollrapport - Månadsrapporter - Finansrapporter - Bolagens uppfyllelse av det kommunala uppdraget - Bolagen och förbunden ingår i delårsrapporterna per den 30 april, den 31 augusti samt i årsbokslutet Varje månad, utom för januari och juni, redovisas även en finansrapport och en kortfattad månadsrapport med nyckeltal för ekonomi, verksamhet, personal, befolkning, arbetsmarknad och bostäder till Kommunstyrelsen. Internkontrollen följer upp att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt att det finns system och rutiner och att de fungerar på avsett vis. I delårsrapporterna och årsredovisningen uppmärksammas kommunstyrelsen särskilt på de avvikelser som de bör följa med anledning av uppsiktsplikten. I årsredovisningen beskrivs även hur kommunstyrelsen arbetat med uppsiktsplikten under året. Utöver den formella uppföljningen kan kommunstyrelsen genomföra en informell uppföljning och dialog inom kommunstyrelsens uppsiktsplikt.

12 12 Den formella uppföljningen inom Linköpings kommunkoncern under ett år Uppföljning Delårsrapport per den 30 april inkl helårsprognos Delårsrapport per den 31 augusti inkl helårsprognos Delårsrapport per den 31 oktober inkl helårsprognos Behandling i Uppföljningarna omfattar KS/KF KS juni - Uppföljning av nämndernas verksamhet och ekonomi - Uppföljning av investeringar - Uppföljning och analys av kommunens samlade ekonomi och koncernens finansverksamhet - Uppföljning av personal - Uppföljning av befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande - Uppföljning av resp bolag och förbund KS oktober - Uppföljning av nämndernas mål (inkl de mål i KF november strategisk plan som kan följas upp per delår), verksamhet och ekonomi - Uppföljning av investeringar - Uppföljning av personal - Uppföljning av befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande - Uppföljning av resp bolag - Uppföljning och analys av kommunens samlade ekonomi och finansverksamhet inkl sammanställd redovisning (koncernredovisning) - Uppföljning av fullmäktiges mål för kommunens ekonomi - Granskas av kommunens revisorer KS november - Uppföljning av nämndernas ekonomi samt påverkan på internbudget kommande år - Uppföljning och analys av kommunens samlade ekonomi - Uppföljning av personal Internkontrollrapport KS december - Nämnderna behandlar rapport samt plan för nämndens internkontroll vid novembersammanträdet. Controller från ekonomiavdelning och stadsrevisorn besöker samtliga nämndansvariga tjänstemän för en genomgång av nämndens arbete med internkontroll innan rapport och plan behandlas i nämnden. Bolagens uppfyllelse av det Kommunala uppdraget 2015 KS mars 2016 KF mars 2016 Årsbokslut för 2015 KS mars 2016 KF april Uppfyllelse av det kommunala uppdraget för resp bolag inkl de mål i strategisk plan som berör bolaget - KS bedömer om resp bolags verksamhet under föregående år varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. - Grankas av kommunens revisorer - Uppföljning av nämndernas mål (inkl de mål i strategisk plan som kan följas upp per år), verksamhet och ekonomi - Uppföljning av investeringar - Uppföljning och analys av kommunens samlade ekonomi och finansverksamhet inkl bolagen - Uppföljning av fullmäktiges mål för kommunens ekonomi - Uppföljning av personal - Uppföljning av befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande - Granskas av kommunens revisorer

13 13 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BUDGETARBETET Linköpings kommun har i grunden en god ekonomi samt en låg kommunalskatt. Även kommunens bolag en har en god ekonomi med stabila resultat. Budgeten för 2015 är i balans. För 2016, 2017 och 2018 finns ett ofördelat effektiviseringskrav som fördelas om det fortfarande behövs när budgeten ska fastställas för respektive år, bland annat beroende på utvecklingen av skatteintäkter och demografi. I delårsrapporten per den 31 augusti prognostiserades 2014 års resultat till plus 214 mnkr. Överskottet jämfört med budget beräknas i prognosen till 374 mnkr då det budgeterade resultatet är minus 160 mnkr på grund av ianspråktagande av markeringar. Det innebär att ekonomin är i balans vid ingången till år Årets resultat före extraordinära poster år 2005-prognos 2014 (mnkr) Mnkr Prognos Likviditeten uppgick den 31 augusti 2014 till 617 mnkr. Kommunen har inga egna lån. Marknadsvärdet för pensionsmedelsplaceringarna uppgick den 31 augusti till mnkr. Det motsvarar 100 procent av pensionsskulden som är intjänad från och med 1998 samt 40 procent av pensionsskulden som är intjänad före Nettoinvesteringarna som i prognosen beräknas till 272 mnkr för år 2014 överstiger avskrivningarna med 132 mnkr. Jämförelser med andra kommuner skattesats m m Den genomsnittliga totala kommunalskatten (kommun och landsting sammantaget) för riket ökar från 31,73 för 2013 till 31,86 procent för Linköping har 30,90 i skattesats år För kommuner ligger den genomsnittliga skattesatsen på 20,65 procent och för landsting på 11,20 procent. För 2014 är Linköpings skattestats 20,23 på grund av en höjning med 0,25 procentenheter för skatteväxling med landstinget i Östergötland för hemsjukvård från och med Linköping har lägst skattesats i Östergötland som har 21,52 i genomsnitt. I tabellen nedan redovisas jämförelser av skattesats med några större kommuner. Kommun Andel av rikets Skattesats kommun Skattesats landsting Skattesats totalt Skatteväxling Hemsjukvård Skatteväxling Kollektivtrafik Procent medelskattekraft Eskilstuna 88,3 22,13 10,77 32,90 0,20 ingen Gävle 97,7 22,26 11,51 33,77 0,22-0,26 Jönköping 96,8 21,34 11,21 32,55 0,34-0,47 Linköping 98,3 20,23 10,67 30,90 0,25-0,42 Norrköping 91,9 21,28 10,67 31,95 0,25-0,42 Uppsala 102,1 20,84 11,16 32,00 0,29-0,49 Västerås 101,9 20,36 10,88 31,24 0,16-0,04 Örebro 93,8 20,88 11,52 32,40 0,54-0,34

14 14 Andel av rikets medelskattekraft visar skatteunderlaget (de beskattningsbara förvärvsinkomsterna) per invånare som andel av rikets medelskattekraft. Skatteunderlaget påverkas av att vi har många studenter. Inkomstutjämningen gör att Linköpings skatteintäkter endast påverkas marginellt av de egna invånarnas skattekraft. För 2015 är skattesatsen 20,20 procent. Det är en sänkning med 3 öre jämfört med 2014 på grund av samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland som medför en ekonomisk reglering där regionen från och med den 1 januari 2015 höjer skattesatsen med 3 öre och respektive kommun sänker sin skattesats i motsvarande omfattning. Jämförelser med andra kommuner verksamhetens kostnader samt utjämning För vissa kommunala verksamheter varierar kostnaden väsentligt utifrån strukturella olikheter. Sådana olikheter är exempelvis åldersstrukturen, invånarnas sociala bakgrund, elevernas programval i gymnasieskolan med mera. Vid beräkning av kostnadsutjämningen som ska utjämna för strukturells kostnadsskillnader mellan Sveriges kommuner beräknas kommunvisa standardkostnader för vissa verksamheter. Standardkostnaden är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Den kan också beskrivas som den kostnad som kommunen skulle ha haft om man bedrev verksamheten till en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningssystemet Vid kostnadsjämförelser mellan kommuner är det lämpligt att jämföra avvikelse mellan kommunens verkliga kostnad och den beräknade standardkostnaden för verksamheten. Standardkostnad beräknas för verksamheterna förskola, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg samt individ- och familjeomsorg. En negativ avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är lägre än vad strukturen motiverar. Linköping ingår i ett nätverk för jämförelse med Eskilstuna, Jönköping, Norrköping, Västerås och Örebro. Därutöver redovisas jämförelser med ytterligare fyra kommuner i tabellen nedan. Avvikelse redovisad kostnad och standardkostnad Värde 2013, andel (%) Eskilstuna Gävle Jönköping Linköping Lund Norrköping Umeå Uppsala Västerås Örebro Medelvärde alla Medelvärde 6 kommuner kommuner Förskola och skolbarnsomsorg -1,0 6,2 10,9 3,0 19,6-2,3 22,7-4,8 2,0-4,6 5,2 1,3 Grundskola -5,9-3,1-1,5 0,0 10,4-7,2 6,9-2,6-8,9-4,3-1,6-4,6 Gymnasieskola -9,6-1,6-6,4-5,2-12,4-14,0 11,0 14,9 0,9-12,1-3,5-7,7 Individ- och familjeomsorg 19,3 6,8 18,2 9,8-0,4 15,4 26,6 13,6 5,9 11,3 12,6 13,3 Äldreomsorg -4,6 1,9 6,5-23,9 14,0-5,9 13,8 10,6-5,7 6,5 1,3-4,5 Totalt -1,3 1,6 5,0-4,9 10,0-3,4 15,1 4,1-2,8-0,4 2,3-1,3 Linköping avviker mest när det gäller äldreomsorg där kommunens kostnadsnivå är 23,9 procent lägre än vad strukturen motiverar. Linköpings kommuns kostnader för äldreomsorg skulle vara cirka 300 mnkr högre om kostnaden låg på kommunens standardkostnad enligt beräkning som SKL gjort. För Individ- och familjeomsorg har kommunen istället högre kostnader än vad strukturen motiverar.

15 15 Med egentlig verksamhet avses verksamhet som huvudsakligen är skattefinansierad, diagram och tabell nedan, Linköping har lägst nettokostnad för kommunens verksamhet per invånare i jämförelse med kommunerna ovan. Det beror delvis på en gynnsam struktur som i sin tur innebär att vi får minst nettobidrag från inkomstutjämning och kostnadsutjämning per invånare, se tabell nedan. Linköping bör ha lägre kostnader för att kunna finansiera avgiften till kostnadsutjämningen som för 2015 budgeteras till 245 mnkr (inklusive LSS-utjämning men exklusive införandebidrag). Det motsvarar cirka 80 öre i utdebitering. I diagrammet nedan ingår även inkomstutjämningen som beräknas utifrån kommunens andel av rikets medelskattekraft, se tabell ovan.

16 16 Underlag för beräkningarna i budgeten för 2015 De redovisade budgetramarna för nämnderna är angivna i 2015 års pris- och löneläge enligt följande: - Priskompensation 0 % - Lönekompensation 2,0 % (fr o m 1 april 2015) - PO-pålägg 38,46 % (Differentierat men 38,46 % i snitt) - Intern ränta 2,5 % Resterande löne- och prisuppräkningar enligt SKL:s prognos den 2 oktober 2014 budgeteras som en central reserv. I budgetförslaget uppgår den centrala reserven för att finansiera förändringar under budgetåret av demografi samt löneoch priskompensation till nämnderna till 172 mnkr för 2015, 490 mnkr för 2016, 874 mnkr för 2016 och mnkr för Slutlig justering av nämndernas ramar görs när de slutliga förhandlingarna för respektive år är klara. Budgeten är beräknad utifrån SKL:s prognoser både vad gäller beräkningen av reserv för pris och lön samt skatteintäkter. Budgetförutsättningar Skatteintäkter och utjämning per invånare i Linköping Skatteintäkter kr/invånare Slutavräkning 2015 kr/invånare 162 Inkomstutjämning, bidrag kr/invånare Kostnadsutjämning, avgift kr/invånare Strukturbidrag kr/invånare Införandebidrag kr/invånare 113 Regleringsbidrag/avgift kr/invånare LSS-utjämning, bidrag kr/invånare Känslighetsanalys 1 % ökning av lönerna motsvarar för helår 50 mnkr 1 % ökning av priserna motsvarar, netto 20 mnkr 1 krona i utdebitering motsvarar ca 300 mnkr OBS 2014, planeringsunderlag för budget 2015 Den 11 februari 2014 fastställde kommunstyrelsen OBS 2014 (Omvärldsbevakning Bedömning Strategi) samt beslutade att den ska utgöra ett bakgrundsmaterial för nämnders- och styrelsers budgetarbete. OBS 2014 är ett dokument som har till syfte att ge en samlad, enhetlig och kortfattad bild av nuläget samt identifiera trender inom en rad viktiga områden för kommunstyrelsen. Dokumenten behandlar nuläge och utveckling inom följande områden: befolkning, bostäder, arbetsmarknad, näringsliv, regionalt, infrastruktur, idéburen sektor, IT, landsbygd, ekonomi, personal och hållbar utveckling.

17 17 Befolkningsprognoser som används som underlag till budgeten Skatteprognoserna har beräknats utifrån befolkningsprognosen som kommunstyrelsen den 22 april 2014 godkände som underlag för kommunens planering. Även nämnderna har i sina budgetförslag använt befolkningsprognoser från april för sina beräkningar. Därutöver finns centrala reservmedel för demografiska förändringar under budgetåret. I befolkningsprognosen för 2014 beräknas antalet invånare öka med personer. Årstaktsutfallet till och med vecka 36 ligger väldigt nära prognosen på total nivå. Prognos antal invånare per den 1 januari respektive år Ålder Totalt I tabellen ovan redovisas den befolkningsprognos som använts som underlag vid framtagande av budget för perioden. När det gäller skatteberäkningar så grundar de sig på uppgifter om antal invånare per 1 november året innan medan kostnadsutjämningen grundar sig på befolkningen den 1 januari innevarande år Kommunprognos , befolkningsutveckling för åldersgrupper Prognos Kommunprognos , födelsenetto och flyttningsnetto Prognos Flyttningsnetto Födelsenetto

18 18 Det kommunala skatteunderlaget enligt Sveriges Kommuner och Landsting Den 2 oktober gjorde Sveriges Kommuner och Landsting följande beskrivning av den ekonomiska utvecklingen i cirkuläret om Budgetförutsättningar för åren De skriver att i år och de närmaste åren växer det reala skatteunderlaget starkt vilket hänger samman med att det är normalt med höga tillväxttal när konjunkturåterhämtningen tar fart BNP 1,3 1,5 2,1 3,3 3,4 2,7 2,2 Sysselsättning, timmar 0,6 0,4 1,2 1,3 1,4 0,8 0,5 Arbetslöshet, nivå 8,0 8,0 8,0 7,4 6,8 6,6 6,5 Realt skatteunderlag 1,9 1,6 1,8 2,1 2,0 1,7 1,3 Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter ,5 3,5 4,7 4,9 4,8 4, Sysselsättning Timlön Övrigt Exkl. regeleffekter För kommunerna är det bäst när skatteunderlagstillväxten beror på ökad sysselsättning eftersom ökade timlöner även ökar kommunens kostnader. Jämförelse med regeringens prognos Regeringen gör en annan bedömning än SKL av utfallet för år I år och nästa år förutser regeringen svagare skatteunderlagstillväxt än SKL, främst till följd av större ökningar av grundavdragen. Åren därefter är det tvärtom; regeringen räknar med att skatteunderlagets tillväxt blir större än enligt SKL:s prognos, främst till följd av mindre ökningar av grundavdragen men även starkare sysselsättningstillväxt åren 2017 och Olika skatteunderlagsprognoser, Procentuell förändring Totalt SKL, okt inkl budgetpropositionen 3,4 3,5 4,8 5,1 4,8 4,5 28,9 Regeringen, okt 3,7 3,3 4,6 5,5 5,3 4,6 30,2 Källa: Regeringen, SKL. Prognosen för utvecklingen år 2015 och 2016 har justerats till följd av två regeländringar som föreslås i budgetpropositionen för En höjning av grundavdragen för personer som fyllt 65 år håller tillbaka skatteunderlaget år 2015 medan en successiv avveckling av avdraget för pensionssparande ger ett tillskott till skatteunderlaget. Den positiva nettoeffekten på kommunernas ekonomi av dessa ändringar regleras genom motsvarande minskning av bidraget Kommunalekonomisk utjämning (regleringsbidraget).

19 19 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Den samlade nettointäkten för skatt, utjämning, statsbidrag och den kommunala fastighetsavgiften uppgår till mnkr för Det motsvarar en ökning med 3,9 procent jämfört med budget Beräkningen av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning i budget 2015 med plan för bygger på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos över skatteunderlagets utveckling från den 24 oktober Skatteintäkterna för 2015 är beräknade utifrån aprilprognosen för antal invånare. Då beräknades antal invånare den 1 november 2014 till vilket innebär en ökning med invånare jämfört med den 1 november Linköping har 150 mnkr reserverade i en resultatutjämningsreserv för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. I budgeten beräknas att Linköping på grund av en gynnsam demografisk struktur ska betala netto 245 mnkr till kostnadsoch LSS-utjämningen (exklusive införandebidrag) för år 2015 vilket motsvarar cirka 80 öre i utdebitering. För 2014 och framåt infördes en ny modell för kostnadsutjämning mellan Sveriges kommuner som ökar Linköpings avgift. Under 2014 får Linköping ett införandebidrag med 80 mnkr och för 2015 med 17 mnkr för att minska konsekvenserna av den nya modellen. För 2015 är skattesatsen 20,20 procent. Det är en sänkning med 3 öre jämfört med 2014 på grund av samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland. som medför en ekonomisk regleringen där regionen från och med den 1 januari 2015 höjer skattesatsen med 3 öre och respektive kommun sänker sin skattesats i motsvarande omfattning. En sänkning med 3 öre motsvarar cirka 9,2 mnkr i lägre skatteintäkter för I budgeten för 2015 minskas ramarna för kommunstyrelsen, bildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden med sammanlagt 7,6 mnkr för uteblivna avgifter till Östsam.

20 20 MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING FINANSIELLA MÅL Linköpings kommuns ekonomi ska präglas av ansvarstagande i såväl goda tider som stunder av finansiell oro. God ordning på ekonomin skapar handlingsutrymme på både kort och lång sikt. Linköping ska ha regionens lägsta kommunalskatt. Mål Kommunkoncernen ska ha en långsiktig tillväxt i balans och ha ett resultat som tillförsäkrar framtida kommuninvånare en bibehållen eller förbättrad nivå på verksamhet, service och anläggningar. Linköping har en stark ekonomi, men påverkas av händelser i omvärlden. Det är därför viktigt att det finns marginaler i ekonomin, att resurserna används på effektivaste sätt och att investeringar sker på ett ansvarsfullt sätt. Skattebetalarnas pengar ska förvaltas väl. Kommunen ska främja konkurrens och vara öppen för alternativa utförare i den kommunalt finansierade verksamheten. Den starka befolkningstillväxten och de ambitioner som finns för Linköping medför att vi nu står inför flera viktiga framtidsinvesteringar, men alla investeringar låter sig inte förverkligas samtidigt. Kommunen, näringslivet och kommunens egna bolag kommer alla att vara viktiga i förverkligandet av de stora framtidsinvesteringarna som väntar. Indikatorer 1. Kommunkoncernens soliditet ska inte vara lägre än 18 procent och inte minska fler än två år i rad. 2. Kommunens soliditet ska inte vara lägre än 50 procent och inte minska fler än två år i rad. 3. Bolagen inom Stadshuskoncernen ska generera resultat som möjliggör koncernbidrag eller utdelning till moderbolaget för att täcka moderbolagets kostnader och utdelning. 4. Bolagen inom Stadshuskoncernen ska klara att finansiera investeringar utan aktieägartillskott. 5. Kommunen ska endast lånefinansiera stora och långsiktiga investeringar*, det vill säga där det är rimligt att kostnaderna för investeringen ska bäras även av kommande generationer. 6. Kommunens resultat inklusive reavinster/-förluster och med pensionerna redovisade enligt fullkostnadsmodellen ska under en tvåårsbudgetperiod vara så stort att investeringar som inte är stora och långsiktiga* kan egenfinansieras. 7. Kommunens likviditet ska under en tremånadsperiod i genomsnitt inte understiga beloppet som motsvarar en månads utbetalning av löner exklusive arbetsgivaravgifter vilket för 2014 uppgår till cirka 200 mnkr. * Med stora och långsiktiga investeringar avses investeringar och investeringsbidrag som överstiger 30 mnkr och har en livslängd på minst 20 år. Målavstämning för budget 2015 Indikatorer 2. Kommunens soliditet ska inte vara lägre än 50 procent och inte minska fler än två år i rad. Soliditeten beräknas till 60 procent för I bokslut 2013 uppgick soliditeten till 59 procent. 4. Bolagen inom Stadshuskoncernen ska klara att finansiera investeringar utan aktieägartillskott. I budgeten finns inga aktieägartillskott från kommunen till bolagen budgeterade. 5. Kommunen ska endast lånefinansiera stora och långsiktiga investeringar, det vill säga där det är rimligt att kostnaderna för investeringen ska bäras även av kommande generationer. Investeringsramen för 2015 är 287 mnkr. Kommunen har inga lån och i budgeten beräknas kommunen kunna finansiera investeringarna för 2015 utan att behöva ta upp lån.

21 21 6. Kommunens resultat inklusive reavinster/-förluster och med pensionerna redovisade enligt fullkostnadsmodellen ska under en budgetperiod vara så stort att investeringar som inte är stora och långsiktiga kan egenfinansieras. För 2015 budgeteras ett resultat på 1 mnkr. Investeringsramen för 2015 föreslås till 287 mnkr. Avskrivningarna beräknas till 145 mnkr för Det innebär att delar av investeringarna för 2015 kommer att finansieras med kommunens likviditet. 7. Kommunens likviditet ska under en tremånadsperiod i genomsnitt inte understiga beloppet som motsvarar en månads utbetalning av löner exklusive arbetsgivaravgifter vilket för 2014 uppgår till cirka 200 mnkr. Den 31 augusti 2014 uppgick likviditeten till 617 mnkr. I kassaflödesplanen beräknas likviditeten uppgå till 190 mnkr den 31 december Fullmäktige bedömer att de finansiella målen kommer att uppfyllas med budgeten för 2015.

22 22 BUDGET FÖR 2015 MED PLAN FÖR Budgeten i sammandrag Budgeterat resultat Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Kommunen budgeterar ett resultat i balans för Eftersom utvecklingen av bland annat skatteintäkterna för kommande år är osäker finns ett ofördelat effektiviseringskrav i planen för åren Det fördelas om det fortfarande behövs när budgeten ska fastställas. Förändringar av nämndernas ramar I nedanstående tabell redovisas en sammanställning över nettot av förändringarna av ramarna för de olika nämnderna. I beloppen ingår justeringar för demografiska förändringar. Belopp tkr Budget Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens anställningsmyndighet Överförmyndarnämnden Valnämnden Äldrenämnden Omsorgsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Bygg- och miljönämnden Utförarstyrelsen Pensionering, exkl finansiella poster Summa förändring av nämndernas ramar I tabellen ovan ingår en generell uppräkning för 2015 med 2 procent för löneökningar och 0 procent för prisökningar som påverkat nämndernas ramar med sammanlagt 148 mnkr Reserver för osäkra faktorer samt specifika ändamål I resultatet ingår reserver för osäkra faktorer i form av resursmedel med 57 mnkr och reserv för demografi, lön och pris med 172 mnkr för Kommunen har 150 mnkr reserverade i en resultatutjämningsreserv för att vid behov kunna utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Därutöver finns markeringar om sammanlagt cirka 630 mnkr för specifika ändamål. Resursmedel I budgeten finns resursmedel som kommunstyrelsen under löpande budgetår kan besluta om att fördela. Kommunstyrelsen måste alltid ta hänsyn till målen för kommunens ekonomi vid beslut om ianspråktaganden av resursmedel. Dessa utgör en budgeterad reserv för olika specificerade ändamål enligt tabellen nedan. I resursmedel ingår även ett årligt utrymme för att ge möjlighet för intäktsfinansierade verksamheter att kunna disponera tidigare års överskott. I budgeten för 2015 är utrymmet 10 mnkr.

23 23 Specifikation över resursmedel Belopp tkr Budget Förstärkning äldreomsorg varav finansiering med statsbidrag enl budgetpropositionen Verksamhetsreserv Egen finansiering statliga satsningar barn och unga Klimatarbete Upphandling, kvalitetsarbete, näringsliv, arbetsmarknad m m Resurs för tidigare års överskott Summa Central reserv för demografi, pris- och lön I budgeten ingår reserv för förändringar avseende demografi, lön och pris med 172 mnkr för 2015, 490 mnkr för 2016, 874 mnkr för 2016 och mnkr för Budgeten är beräknad utifrån SKL:s prognoser både vad gäller beräkningen av reserv för pris och lön samt skatteintäkter. När 2015 års löneförhandlingar är klara sker en slutlig fördelning till nämnderna, om utfallet avviker från den generella kompensationen, samt för riktade lönesatsningar som beslutas under budgetåret. En viktig faktor vid bedömning av framtiden är utvecklingen av antalet invånare. Den befolkningsprognos som kommunstyrelsen fastställde våren 2014 har varit basen för nämndernas beräkningar och därutöver finns reservmedel för demografiska förändringar jämfört med prognosen. Finansnetto Ursprungligen sattes ett årligt avkastningsmål för de långsiktiga placeringarna till lägst 200 mnkr. Marknadsförutsättningarna, kraftigt sjunkande marknadsräntor, har förändrats betydligt sedan portföljen implementerades. I budgeten för 2015 har avkastningen prognostiserats till cirka 150 mnkr. Intäkter från Kommunens borgensåtagande avseende Stadshus upplåning budgeteras till 20 mnkr för 2015 och utdelningen från Linköpings Stadshus har budgeterats till drygt 34 mnkr för Den budgeterade utdelningen har minskat jämfört med budget 2014 på grund av att Linköpings Stadshus ersätter Linköpings City Airport. För pensionsmedelsplaceringarna budgeteras direktavkastningen för 2015 till 25 mnkr och reavinster om minst 10 mnkr förväntas tillkomma. En detaljerad redovisning av budgeten för finansverksamheten finns längre fram i handlingen. Investeringar Under 2014 har en investeringsplan för de kommande 10 åren tagits fram för att förbättra planering, prioritering och samordning med nämndernas lokalförsörjningsplaner samt utgöra underlag för budgetarbetet. Under året har även tilllämpningsanvisningar för beslut, styrning och uppföljning av investeringar, förhyrningar och andra stora projekt i Linköpings kommun fastställts. Den största förändringen kommer att bli en tydligare struktur för styrningen av investeringar och förhyrningar. Investeringsramen för 2015 är 287 mnkr. Investeringsnivån överstiger avskrivningarna som beräknas uppgå till 145 mnkr för Exempel på investeringar 2015: I området Bo2017 kommer det göras investeringar för cirka 60 mnkr under år Totalt är projektet budgeterat till 169 mnkr. Nettoinvesteringen under år 2015 kommer att bli drygt 13 mnkr då resterande del finansieras via exploateringen. På Hertig Karl Johans allé kommer en ny bussträcka möjliggöra busstrafik från Garnisonen till Lambohov. Bussgatan, med gång- och cykelväg, är budgeterad till totalt 25,5 mnkr netto och 25 mnkr kommer belasta investeringsutfallet år Investeringen i Smedstad ridcenter kräver nya gång- och cykelvägar, nya busshållplatser, nya gång- och cykeltunnlar under Haningeleden. Samhällsbyggnadsnämndens investering beräknas bli totalt 36 mnkr för projektet. Under år 2015 beräknas kostnaden bli 13 mnkr varav drygt 4 mnkr belastar investeringsverksamheten.