Utvärderingsmanual för Allergianpassade kommuner och allergikommittéer Jan-Axel Kylén

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärderingsmanual för Allergianpassade kommuner och allergikommittéer Jan-Axel Kylén"

Transkript

1 Utvärderingsmanual för Allergianpassade kommuner och allergikommittéer Jan-Axel Kylén statens folkhälsoinstitut

2

3 Utvärderingsmanual för Allergianpassade kommuner och allergikommittéer Jan-Axel Kylén statens folkhälsoinstitut

4 statens folkhälsoinstitut issn: isbn: projektledare: utredare elisabeth nordling, statens folkhälsoinstitut författare: jan-axel kylén, kylén utbildning och utvärdering omslagsfoto: photos.com övriga foton: bananastock ltd logotype för allergianpassad kommun: konstnär thomas nordström grafisk produktion: layoutstudion i stockholm, 2005 tryck: ab danagårds grafiska, 2005

5 Innehåll Inledning 4 Utvärdering av allergikommittéer grundfrågor 7 Mål 7 Arbetsmetoder 9 Ansvar 11 Människor 13 OU Organisationsutveckling 15 Allergiåtgärder 17 Bilaga Egenutvärdering Teori och praktiska anvisningar 19

6 4 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer Inledning Den nya folkhälsopolitiken Mål för folkhälsan beslutades av riksdagen i april Det visar att Sverige är ett föregångsland inom området folkhälsa i världen. Det övergripande syftet är att skapa förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa. Här nedan följer de elva målen: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande De första sex målen handlar om strukturella faktorer, det vill säga förhållanden i samhället som kan påverkas genom opinionsbildande insatser och politiska beslut. De fem sista målen handlar om levnadsvanor. Det finns dock ingen klar rågång mellan de olika delarna. Medborgarna bestämmer med sina attityder vilka politiska beslut, som kommer att accepteras. Det innebär i förlängningen vad som får påverka levnadsvanorna. Dessutom väljer media genom sina opinionsbildande insatser om dess roll ska vara pådrivande eller konservativ. När det gäller levnadsvanor kan många insatser göras från samhällets sida för att ge förutsättningar till och visa vilka fördelar individen kan vinna genom förbättrade levnadsvanor. Med folkhälsomålen finns grunden för att med gemensamma ansträngningar få en bättre folkhälsa. Kommunernas roll i den nya folkhälsopolitiken Kommunerna har en viktig roll i det förebyggande arbetet i den nya folkhälsopolitiken. Kommunerna har också överlag stärkt sin roll i folkhälsoarbetet under de sista tio åren enligt rapporten Kommunernas organisation för folkhälsofrågor år 2003 (Hamerslag, 2004). I arbetet för att uppnå målet Sunda och säkra miljöer och produkter finns många utgångspunkter: lagstiftning, tillsyn, folkhälsoplaner samt planer med särskild inriktning som Agenda 21 och/eller hållbar utveckling samt allergiförebyggande verksamhet. Denna rapport är framtagen enligt önskemål från kommuner och landsting, dvs. de som har arbetat med förebyggande metoder för allergianpassning och nu vill utvärdera sin verksamhet.

7 Ni kan också använda frågekort för uppföljning (Kerstin Burell et al). De består av olika kortlekar med frågor. Lämpliga kort kan vara Samarbetskort, Utvärdera mötet och/eller Utvärdera presentautvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer 5 Folkhälsoarbete med inriktning på allergi bedrivs i flertalet kommuner i Sverige. En del har allergikommittéer, andra en arbetsgrupp eller enskild person som har ansvar för att förebygga och lindra problem med allergier. I regel ligger arbetet under miljönämnden men varje kommun har sitt sätt att fördela ansvar och arbete. Det mesta är inriktat på barn och ungdomar men det finns säkert anledning att också rikta blicken mot vuxna på arbetsplatser, såväl privata som offentliga. För en allergianpassad kommun finns en handlingsplan som är godkänd av kommunstyrelsen och arbetet utifrån handlngsplanen bedrivs i en allergikommitté med representant bl.a. från en intresseförening. Frågorna i utvärderingsmanualen är i första hand riktade till tjänstemän och förtroendevalda i allergikommittéer eller motsvarande. De kan besvaras enskilt och sammanställas eller diskuteras tillsammans. Det förebyggande allergiarbetet bedrivs inom områdena innemiljö (labyrint), utemiljö (ormbunke), mat (tomat) och hud (celluppbyggnad). Mer information om logotypen finns på Folkhälsoinstitutets hemsida: Konstnär: Thomas Nordström Till er som ska utvärdera er verksamhet i allergikommittén Det material ni har i er hand är till för att ni som arbetar med allergifrågor i kommunerna ska kunna utvärdera er själva och på så sätt kunna utveckla metoder och arbetsinsatser. Ni får ett antal frågor att besvara. En eller två personer som sysslar med allergiarbete får i uppgift att hålla i utvärderingen men samtliga som medverkar ska svara på frågorna. Materialet är till för egenutvärdering. Välj vilka frågor ni vill ha svar på Frågorna utgår från de fyra grundfaktorer som får ett arbete att fungera. Till det kommer att verksamheten hela tiden måste följa med i utvecklingen (Kylén 1992). De fyra grundfaktorerna är Mål Metoder Ansvar Människor och till det kommer Organisationsutveckling = OU Ni väljer ut de frågor i frågebatteriet som ni vill ha svar på. Ni kan till exempel fokusera på ansvar eller metoder. Ett annat sätt är att välja ut en eller två frågor från varje faktor. Gör så här - Låt medlemmarna i allergikommittén besvara de frågor ni valt ut. - Sammanställ svaren. - Diskutera sammanställningen i allergikommittén. - Dokumentera eller skriv rapport. Ta med: Det ni gjort som blivit bra. Vad ni behöver satsa på nu.

8 6 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer tionen. Frågekorten har funnits på marknaden i många år och har efter utprövning reviderats till sin nuvarande form. De bygger på beprövad erfarenhet. Hur har frågorna tagits fram? Efter diskussioner mellan Elisabeth Nordling, uppdragsgivare på Statens Folkhälsoinstitut, och Jan-Axel Kylén, konsult, tog Jan-Axel fram grundidén med de fyra faktorerna och gjorde en del förslag på frågor. Några referensgrupper med medlemmar från olika allergikommittéer diskuterade frågor och upplägg. Materialet utvecklades successivt. Ett förslag, mycket likt detta, har lästs och kommenterats på flera håll i landet. Materialet har också diskuterats vid ett seminarium på Svenska Utvärderarföreningen. Därefter har det fått sin slutversion. Egenutvärderingen har också presenterats vid Folkhälsostämman i oktober Vem äger resultatet av utvärderingen? Slutsatserna från utvärderingen ägs av dem som utvärderat sig. I första hand ska ni själva, med hjälp av svaren, diskutera ert arbete. Det är rimligt att den politiska nämnd som kommittén hör till får en muntlig eller skriftlig rapport, kanske också kommunstyrelsen och aktuell nämnd i landstinget. Med all säkerhet vill också den lokala allergiföreningen få en kopia. Rapporten ska betona vad ni lyckats med. Ta också med vad ni tänker satsa på och de resurser olika parter bör bidra med. Visa på de vinster som kan göras för enskilda och för samhället, det ökar effekten. Försök att se det som att återbetalningen fortsätter under längre tid än de närmaste två åren. Folkhälsoinstitutet har i uppgift att samordna uppföljning och utvärdering av folkhälsomålen. För denna uppföljning är rapporten med kommentarer bra. Det gäller inte minst de avslutande frågorna Allergi 1-8. Skicka alltså gärna en kopia av rapporten till Statens folkhälsoinstitut, Enheten för miljö och hälsa, Elisabeth Nordling, STOCKHOLM eller per e-post till Nästa steg För den som vill fördjupa sin utvärdering har vi tagit fram ytterligare frågor som finns på Där finns tilläggsfrågor för kommitténs egen utvärdering. Dessutom finns frågor som kan besvaras av kommitténs samarbetsparter. Bilaga Egenutvärdering Teori och praktiska anvisningar Referenser Burell K. et al ( ) Frågekort för uppföljning, Kerstin Burell AB, Stockholm. Kylén J-A. (1992) Utvärderingsboken, Kylén Förlag AB, Stockholm. Hamerslag, Anette (2004). Kommunernas roll i folkhälsoarbetet. Västerås: Edita. (Statens folkhälsoinstitut R 2004:21)

9 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer 7 De fyra faktorerna, mål, metoder, ansvar och människor, kan i samklang utveckla en organisation och bidra till ett positivt resultat. Här exemplifieras målet som vägen dit. A. Utvärdering av allergikommittéer grundfrågor De frågor som följer utgör grundfrågor för allergikommitténs utvärdering av sig själva. Flera frågor saknar text för de alternativ som ska bedömas, där står en prickrad. De som utsetts att hålla i utvärderingen skriver där de alternativ ni vill utvärdera. På några ställen finns exempel på vad ni kan välja. OBS. Frågorna Allergi 1-8, sid 11-12, vill FHI ha svar på separat papper. Det räcker om den som vet något om frågorna svarar. MÅL Kvalitet Kvantitet Service Ekonomi Mål 1. Vilka mål har vi och hur realistiska är de? - Numål (närmaste 2 åren)

10 8 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer - Framtidsmålen, (2-7 år framåt i tiden) - Visioner (mer än 7 år framåt i tiden) Mål 2. På vilket sätt påverkar allergikommitténs handlingsplan och mål ansvariga politiker och berörd personal? Hur väl känner de till dem? Påverkas Påverkas Känner Känner mycket inte alls mycket väl till inte alls till Målen påverkar och är kända för Kommunfullmäktiges ledamöter Kommunstyrelsens ledamöter Miljönämndens ledamöter Skolstyrelsens ledamöter Fritidsnämndens ledamöter Berörda landstingspolitiker Allergiföreningen Påverkas Påverkas Känner Känner mycket inte alls mycket väl till inte alls till Berörda tjänstemän inom central förvaltning Berörda tjänstemän inom skolförvaltning Berörda tjänstemän inom miljöförvaltning Berörda tjänstemän inom fritidsförvaltning Berörda tjänstemän på fastighetskontoret Berörda tjänstemän på stadsbyggnadsk Mål 3. a) I vilka avseenden stämmer Den nya folkhälsopolitiken och dess Nationella mål för folkhälsan med mål för vår allergikommittés arbete? b) Behöver vi ändra några mål? I så fall hur?

11 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer 9 ARBETSMETODER Arbetssätt Rutiner Instruktioner Utrustning Metoder 1. Hur arbetar allergikommittén och våra samarbetsparter för att uppfylla handlingsplanen och nå målen? Metoder 2. Hur väl känner alla inblandade i allergiarbetet till hur just de ska arbeta? Känner Känner Behöver Behöver mycket väl till inte alls till inte lära mer lära mer Kommunfullmäktiges ledamöter Kommunstyrelsens ledamöter Miljönämndens ledamöter Skolstyrelsens ledamöter Fritidsnämndens ledamöter Berörda landstingspolitiker Allergiföreningen Känner Känner Behöver Behöver mycket väl till inte alls till inte lära mer lära mer Berörda tjänstemän inom central förvaltning Berörda tjänstemän inom skolförvaltning Berörda tjänstemän inom miljöförvaltning Berörda tjänstemän inom fritidsförvaltning Berörda tjänstemän på fastighetskontoret Berörda tjänstemän på stadsbyggnadsk Metoder 3 a) I vilka avseenden går det bra att arbeta enligt handlingsplanen? b) I vilka avseenden är det svårt att arbeta efter handlingsplanen?

12 10 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer c) Föreslå vad ni kan göra för att det ska vara lättare att arbeta enligt handlingsplanen. Metoder 4. Hur bra fungerar vårt arbete när det gäller att Bra Dåligt Viktigt Onödigt informera internt informera externt påverka internt påverka externt få fram beslut i allergikommittén få fram beslut i nämnd få fram beslut i få fram beslut på andra ställen få beslutade åtgärder genomförda följa upp effekter av åtgärder

13 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer 11 ANSVAR Ansvarsfördelning Arbetsfördelning Beslutsordning Informationsvägar Ansvar1. a) Vad känner ansvariga och inblandade till om sin roll i allergiarbetet och hur påverkar det deras arbetsinsatser? Känner Känner Påverkar Påverkar väl till inte alls till dem mycket dem inte alls Kommunfullmäktiges ledamöter Kommunstyrelsens ledamöter Miljönämndens ledamöter Skolstyrelsens ledamöter Fritidsnämndens ledamöter Berörda landstingspolitiker Känner Känner Påverkar Påverkar väl till inte alls till dem mycket dem inte alls Berörda tjänstemän inom central förvaltning Berörda tjänstemän inom skolförvaltning Berörda tjänstemän inom miljöförvaltning Berörda tjänstemän inom fritidsförvaltning Berörda tjänstemän på fastighetskontoret Berörda tjänstemän på stadsbyggnadskontoret b) Är det något i detta som behöver förändras? Ja - Nej - c) Om Ja, vad kan vi göra för att det ska bli bättre? Ansvar 2. På vilket sätt beskriver allergikommittén vad varje inblandad i allergifrågor ska göra?

14 12 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer Ansvar 3. a) Hur följer allergikommittén, andra inblandade och nämnder upp att alla tar sin del av ansvaret och att de gör det de ska? b) Vad kan vi göra för att behålla det som är bra? c) Vad kan vi göra för att rätta till de brister som finns? Ansvar 4. a) Vilka beslut genomförs, och vilka inte? b) Var finns hindren? Vad kan vi göra åt hindren?

15 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer 13 Allergikommittéernas tvärsektoriella representation möjliggör att många intressenter kan göra sin röst hörd. 1) MÄNNISKOR Individerna Relationerna Kompetens Utveckling Människor 1. a) Hur och i vilka avseenden samarbetar individer och grupper med varandra? b) Vad underlättar respektive hindrar samarbete inom och mellan grupper? 1 Allergikommittéer i tolv kommuner, Folkhälsoinstitutet utvärderar 10/1997.

16 14 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer c) Vad kan vi göra för att förbättra relationer och vad vinner/förlorar olika intressenter på det? För utvärdering av hur samarbetet fungerar kan man också använda frågekorten Samarbetskort, se manual. Människor 2. Vilken kompetens behöver yrkesgrupper som sysslar med allergiarbete? Människor 3. a) Hur går kompetensutvecklingen till? Borde användas Mycket Inte alls Mer Mindre Läser fackböcker Läser facktidskrifter Deltar i kurser Deltar i seminarier Praktiserar på andras arbetsplatser Gör studiebesök Medverkar i projekt Gör utvärderingar Genomför utvecklingssamtal Har erfarenhetsutbyte Samlar egen erfarenhet b) Vad mer kan vi göra för att få en bra kompetens?

17 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer 15 OU Organisationsutveckling Påverkar utvecklingen Följer med i tiden OU 1. a) Får vi i kommittén möjlighet att presentera vårt arbete i olika sammanhang och hur stor effekt får det? Med märkbar Utan Ja Nej effekt effekt Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Miljönämnd Skyddsombud Personalen i allmänhet Landstingets politiker Skolor Föreningsliv Föräldraföreningar b) Vad kan vi göra för att få möjlighet att informera? c) Ge exempel på vad vi har gjort och vad vi skulle kunna göra för att öka effekten av informationen: OU 2. a) I vilka avseenden utvecklas handlingsplanen som en följd av de förändringar som sker i omvärlden?

18 16 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer b) Hur följer de som arbetar med allergifrågor med i förändringen av handlingsplanen? OU 3. Hur styr olika intressenter den utveckling de och vi deltar i och är en del av? OU 4. Vad hade hänt med allergiproblemen om vi inte gjort något de senaste två åren?

19 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer 17 Yrkesbyte p g a hudbesvär är vanligast bland damfrisörer, livsmedelsarbetare, sjukvårdsbiträden, lokalvårdare, metallarbetare, bilmekaniker och tryckeriarbetare. Det är viktigt att unga atopiker nås tidigt i förebyggande syfte med information om eksembenägenhet och riskyrken. 1) ALLERGIÅTGÄRDER Allergi 1. I vilken utsträckning görs allergironder i kommunens Ca vart Någon Varje år tredje år gång Aldrig Vet ej Förskolor Skolor Kommunens arbetsplatser Allergi 2. På vilket sätt uppmuntras folk att åka kollektiva färdmedel i stället för privatbilar i kommunen? 1 Enligt Allergi och annan överkänslighet i huden. Folkhälsoinstitutets rapportserie 1994:19.

20 18 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer Allergi 3. Vad premieras för att minska bilavgaser i er kommun Ja Delvis Inte alls Vet inte Samåkning Elbilar/biogasbilar Rabatt på kollektivtrafik för ungdomar för studerande för pensionärer Allergi 4. Kollektivtrafik finns till alla enbart större inga köpcentra köpcentra köpcentra Allergi 5. Fungerande kollektivtrafik finns under kvällstid till alla enbart större inga tät/förorter tät/förorter tät/förorter Allergi 6. Görs regelbundna pollenmätningar för kommunen/landstinget? Ja Nej Vet ej Allergi 7. Finns utarbetade rutiner för matallergi i skolorna i kommunen? Ja, Ja, Ja, Inte i alla i flertalet i några i några Vet ej Kommunala förskolor Kommunala grundskolor Kommunala gymnasier Ja, Ja, Ja, Inte i alla i flertalet i några i några Vet ej Friskolor förskolor grundskolor gymnasier Allergi 8. Får ungdomar med atopiskt eksem studievägledning som tar hänsyn till deras problematik? För ytterligare information se Ja, alla Ja, flertalet Ja, några Inga Vet ej

21 bilaga till utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer 19 Egenutvärdering Teori och praktiska anvisningar Bilaga till Utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer Vad är en egenutvärdering? Egenutvärdering är till för att utveckla sin egen verksamhet och hitta möjligheter till att forma en positiv fortsättning. Den är inte kontrollerande. Grunden för all utvärdering är fyra verb: beskriva, förklara, värdera, föreslå. Först beskriver man det som utvärderas. Därefter söker man förklara utvecklingen. Frågan är Hur kommer det sig att.. Det gäller bland annat att se vad som underlättat arbetet och vad som hindrat det. Båda insikterna ska användas för att komma vidare. Insikten om vad det är som underlättar och stöder arbetet är viktigast för en positiv utveckling. Men även insikten om vilka hinder som finns kan bli ett stöd. Genom att lyfta upp hindren till ytan vet man vad man ska gå runt eller arbeta för att komma igenom. Det tredje verbet är värdera. Vid egenutvärdering är det alltid vi själva som värderar. Målet kan dock aldrig vara att bli överens om värderingen, var och en har sina bedömningsgrunder. Några utgångspunkter vid värderingen kan vara: Rätt tänkt Rätt gjort Gett resultat Fått effekt. Slutligen ska vi föreslå insatser och ansvarsfördelning som alla ställer upp på. Uttrycker vi förslagen konstruktivt och utan anmärkningar ökar vi chansen att få igenom dem. Upprepa utvärderingen efter en tid Utvärderingen kan gärna upprepas med samma frågor efter en tid. På så sätt kan vi se en förändring över tiden. Vissa frågor kanske kan tas upp efter att halvår, andra efter ett år. Vissa speciella insatser kan utvärderas ännu snabbare. Den första utvärderingen gör oss ofta mer klarsynta, varför senare bedömningar kan bli hårdare trots att vi blivit bättre. Det är viktigt att se upp så att vi inte lurar oss själva. Utgå därför gärna från konkreta exempel och beskrivningar. Har allting stått still eller kanske till och med blivit sämre kan det vara nyttigt att ställa sig frågan: Vad hade hänt om vi ingenting gjort?. Kanske har våra insatser trots allt stoppat en än mer negativ utveckling. Fyrfaktormodellen för en organisation Arbetsmetoder arbetssätt rutiner instruktioner utrustning Ansvar ansvarsfördelning arbetsfördelning beslutsordning informationsvägar Människor individerna relationerna kompetens utveckling Mål kvalitet kvantitet service ekonomi OU organisationsutveckling Påverkar utvecklingen Följer med i tiden

22 20 bilaga till utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer En organisation kan beskrivas på många olika sätt. För att ha ett konkret utgångsläge arbetar vi här med fyrfaktormodellen, första gången beskriven av Kylén i Utvärderingsboken Den bygger på Leavitts diamant (Leavitt 1989). Modellen utgår från att en organisationen består av minst två personer. Som störst kan den var hur stor som helst. Det centrala är att mål, arbetsmetoder, ansvar och människor ska fungera i samklang. Men de ska inte bara fungera i dag utan också ha en organisation som fungerar i morgon, som följer med i utvecklingen. Fyra faktorer ska fungera för att ett arbete ska bli utfört med rimliga resurser och mot uppsatta mål. Ändrar vi i en faktor påverkar det de andra. Underrubrikerna i de fyra faktorerna ger förslag till vad som kan utvärderas. Den som vill arbeta med alla fyra faktorerna måste med nödvändighet skumma en del. Den som väljer endast en underrubrik kan gå mer på djupet. Mål kan vara inriktade på vad man ska åstadkomma i dag, i framtiden och/eller de visioner man har. Numål kan anses ligga inom de närmaste två åren. Framtiden sträcker sig sju år framåt och bortom det ligger visionerna. Mål kan var mycket konkreta och tala om vad man ska åstadkomma, Under året ska vi genomföra sex informationsträffar med lärare. De kan också ange en riktning, Öka uppmärksamheten på allergifrågor inom föreningslivet. eller Påverka Fastighets-förvaltningen att alltid ta hänsyn till allergifrågor i sina planer. (Kylén 2000) Arbetsmetoder är till för att nå målen. De som arbetar ska klara av de hjälpmedel och metoder som används. Utbildning och träning kan behövas men också uppföljning efter gjorda insatser. Ansvar och ansvarsfördelning inrymmer också arbetsfördelning. Det räcker inte att bara veta vad man själv ska göra, man bör också veta vad andra gör för att söka kontakt i olika frågor. Oklarhet i rollfördelning kan innebära onödigt dubbelarbete och att vissa ärenden hamnar mellan stolarna. Inom området ansvar ligger att informera men flertalet glömmer bort att de också har skyldighet att ta emot information. Att människan är en viktig kugge i organisationen är självklart. Många ler snett när jag säger Arbetet är till för människorna, människorna är inte till för arbetet. Svaret kan bli Men hos oss just nu måste vi... Både den som har allergiska problem och den som arbetar med och för allergiker har rätt att vara människor, annars fungerar inte arbetet i längden. OU, Organisationsutveckling, syftar på att alla fyra faktorerna måste följa med i utvecklingen. Är vi nöjda i dag har omvärlden och de inre förutsättningarna för verksamheten snart gjort oss till en föråldrad organisation, även om vi själva inte märker det. Vad betyder organisation för denna utvärdering? I denna egenutvärdering definierar vi organisationen som Alla som ingår eller borde ingå, i arbetet med allergifrågor oberoende av var de hör hemma i nämnder, förvaltningar, föreningar och företag. De som kan medverka i denna utvärdering, som är samarbetsparter till allergikommittén, kan således vara I kommunen: skolförvaltning, fastighetsförvaltning I landstinget: skolhälsovård, barn- och mödravård, allergikliniker På länsstyrelsen: miljöenhet, social enhet Föreningar: idrott, djuraktiva, teater, hembygd, IT Företag: städfirmor, byggföretag, företag med allergiskapande miljö Grundfrågor och frågekort Materialet utgår från grundfrågor att användas av allergikommittéerna själva: Efter genomförd utvärdering kan man gå vidare med fler frågor för en fördjupning av utvärderingen. Tilläggsfrågor finns tillgängliga på Folkhälsomål 5, Allergi, Metoder.

23 bilaga till utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer 21 Allergikommitténs utvärdering av sitt eget arbete A. Grundfrågorna som består av 3-4 frågor inom respektive faktor, även OU. Sammanlagt blir det 18 frågor att utgå ifrån. Vill ni sedan fördjupa er utvärdering finns ytterligare frågor att hämta. Tilläggsfrågor och frågekort A+. Tilläggsfrågor, som ger möjlighet till fördjupning inom respektive faktor. Välj vilka frågor ni vill ha svar på, det finns många att välja mellan. Har ni från början valt att enbart utvärdera ansvarsfördelning, så vill ni kanske komplettera med några tilläggsfrågor Som nämnts i manualen kan ni också använda frågekort för uppföljning. De består av olika kortlekar med frågor. De kort som nämnts är Samarbetskort, Utvärdera mötet och/eller Utvärdera presentationen (Burell et al). Efter ett möte eller ett gemensamt arbetspass slumpar ni fram några frågar att besvara, max två per person. Samarbetskort gäller som namnet antyder det allmänna samarbetet. Utvärdera mötet är inriktad på mindre möten och sammanträden. Utvärdera presentationen används efter en information. Frågor finns både till den som informerat och de som tagit emot informationen. Bestäm själva om lyssnarna ska få frågor eller ej. Kommitténs samarbetsparters utvärdering B. Samarbetsparternas utvärderingar av sig själva. Någon i kommittén kan föreslå en eller flera samarbetsparter att utvärdera sig själva. B-frågorna är inte fler än att de kan besvara samtliga. Kommittén kan be att få se deras sammanställning och analys eller låta samarbetsparten sköta det helt själv. För Folkhälsoinstitutet är det intressant att få någon återkoppling från denna utvärdering, t ex i kommentarerna till kommitténs egen rapport. C. Kommitténs utvärdering av samarbetsparternas arbete. Efter samråd med en eller flera parter kan kommitténs medlemmar utvärdera samarbetsparternas arbete med allergifrågor. Besvara frågorna enskilt, sammanställ svaren och gör en analys tillsammans med några från den andra parten. Diskutera konstruktivt, sök möjligheter för såväl den andra parten som för kommittén och samarbetet mellan er. D. Samarbetsparternas utvärdering av kommitténs arbete. Be någon eller några samarbetsparter att utvärdera kommitténs arbete. Bestäm vem av er som ska ställa samman svaren och diskutera sedan gemensamt vad kommittén kan utveckla och hur ert arbete kan underlätta för parten att klara sina arbetsuppgifter. Att bearbeta insamlade svar Materialet består av öppna frågor och frågor för bedömning. Öppna frågor kan besvaras i gemensam diskussion likaväl som enskilt. Frågor med bedömning besvaras lämpligen först enskilt. Efter enskilda svar görs en sammanställning av svaren och denna diskuteras sedan gemensamt. Diskussionen behöver inte leda till att man blir överens men väl till beslut om åtgärder. Besluten kan vara att fortsätta som tidigare, ändra sin inriktning eller i mer eller mindre ambitiös projektform pröva nya arbetssätt.

24 22 bilaga till utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer Sammanställning och analys av svar Sammanställningen av svaren blir olika beroende på hur många som svarat. I regel kommer ni inte att få svar från fler än 20 personer och då sker bearbetningen manuellt. Först när man kommer upp i mer än 30 svar kan det löna sig att lägga in bearbetningen i ett datorprogram. De öppna svaren kan bearbetas på två olika sätt: - Läsa och sammanfatta: Upp till ungefär sju svar kan man hålla i huvudet. Läs igenom alla svar på en fråga. Hur har de tänkt? Sammanfatta. Ta med både de typiska och de annorlunda sätten att tänka. - Skriv in svaren i Word. Dela eventuellt upp längre svar i sina delar, avsluta med radövergång. Koda varje svar eller delsvar, sätt koden framför svaret. Sortera i bokstavsordning. (Markera texten ->tabell -> sortera) Alla svar med samma kod står nu tillsammans. Sammanfatta under varje kod. Exempel:Kodning och sortering av öppna svar Ansvar 2. På vilket sätt beskriver allergikommittén vad varje inblandad i allergifrågor ska göra? Vi har fått trettio svar från nio personer. Detta exempel visar elva av svaren, kodade och sorterade. Vilka koder man väljer beror på vad man tycker sig se för struktur som kan leda till slutsatser. Enskilda kontakter ENSK Alla i kommittén har sitt ansvar ENSK Varje medlem i kommittén pratar med sina berörda Möte med intressenter MÖTE Vi försöker kalla varje intressentgrupp för sig och berätta vad de ska och kan göra MÖTE Vi har ett årligt möte med samtliga. MÖTE Vi åker runt och berättar så mycket vi hinner Med handlingsplanen PLAN Genom handlingsplanen PLAN Handlingsplanen Problem PROB Man känner inte till oss hur vi än bär oss åt PROB Svårt att nå alla föräldrar och fritidsledare Skriftlig information SKRIF Ett informationsblad fyra gånger om året, vet inte om dom läser det SKRIF Nämndbeslut skickas ut Bundna svar prickas i en obesvarad svarsblankett på de rader med skalor som finns i frågan. Har ni mer än tio svar kan blanketten förstoras i kopiator för att utrymmet för prickning ska räcka till. Spridningen på skalorna är viktig. Avstå gärna från att räkna medeltal, de suddar ut skillnaderna i svaren. Några udda bedömningar kan vara lika intressanta som när alla ligger på samma nivå. Ibland får man det som kallas bimodal fördelning, prickningen visar två toppar. Några svar samlas kring en låg bedömning och några ligger runt ett högt värde. Det representerar två grupper med olika syn på saken. När ni analyserar svaren är det lämpligt att ni tar alla frågor inom en faktor och försöka få en helhetsbild av hur den bedöms. Avsluta med en samlad helhetsbild och de förslag som kommer fram i svaren och i den efterföljande diskussionen. Stöd för denna analys finns bl.a. i Burell & Kylén, 2003.

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET?

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET? FOLKHÄLSOPLAN Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2011-11-24 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Höganäs

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

en allergianpassad kommun

en allergianpassad kommun en allergianpassad kommun Antagen av kommunfullmäktige 2001-10-29 Reviderad 2005-10-20 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Uppdraget... 3 Beslut... 3 Utarbetande

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Camilla Brunsberg, Idotts- och fritidsnämnden Magnus Larsson (c), Miljö- och byggnadsnämnden Emina Cejvan, (m), Barn- och ungdomsnämnden

Camilla Brunsberg, Idotts- och fritidsnämnden Magnus Larsson (c), Miljö- och byggnadsnämnden Emina Cejvan, (m), Barn- och ungdomsnämnden FOLKHÄLSORÅD Protokoll Tid 5 februari 2009, kl 13.30-16.00 Plats Kommunhuset, Enigheten Närvarande Ordf Ledamöter Camilla Brunsberg, Idotts- och fritidsnämnden Magnus Larsson (c), Miljö- och byggnadsnämnden

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Hälsosamma Skinnskatteberg

Hälsosamma Skinnskatteberg Hälsosamma Skinnskatteberg Folkhälsoplan 2012 2015 Skinnskattebergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24, 77, Dnr 2012.0577.773 1. Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Länsfolkhälsorådet Gävleborg

Länsfolkhälsorådet Gävleborg Länsfolkhälsorådet Gävleborg Rapport Folkhälsa är politik 17 februari, 2012, Stadshuset Gävle (Deltagarförteckning se bilaga) Introduktion och presentation Roger Persson hälsade alla välkomna till kursen

Läs mer

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Antaget av Bromölla kommuns fullmäktige 2009-04-27 sidan Innehållsförteckning 2 Varför ska Bromölla kommun ha tobaks-,

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Falköping

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Falköping Folkhälsoplan 2008 2011 Folkhälsorådet Falköping 1 2 Folkhälsoplan 2008-2011 Folkhälsoplanen ligger till grund för ett långsiktigt folkhälsoarbete i Falköpings kommun. Genom olika insatser skapas förutsättningar

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Vallentuna kommuns värdegrund:

Vallentuna kommuns värdegrund: PERSONALPOLITISKT PROGRAM Fastställt av kommunfullmäktige 1991. Jämställdhet och mångfald reviderat 2000. Avsnitt "Lön - belöning" reviderat 2001 Reviderat av Kommunstyrelsens arbetsutskott i januari 2007

Läs mer

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN Presentation FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN I en attraktiv kommun som jobbar för allas framtid mår, och trivs, människor bra. Skärgårdskommun nära storstad 26 000 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Folkhälsoplan 2015-2018 Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Folkhälsoplanen 2015-2018 Folkhälsoplanens mål och därmed handlingsplan bygger

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Tisdagen den 1 april 2014 kl.13.15

Läs mer

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE POLICY

DROGFÖREBYGGANDE POLICY DROGFÖREBYGGANDE POLICY 2 DROGFÖREBYGGANDE POLICY Nacka kommuns policy för drogförebyggande arbete för åldrarna 0 18 år. Antagen av Kommunstyrelsen 4 maj 2009. NACKA KOMMUNS DROGFÖREBYGGANDE POLICY Det

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Folkhälsopolicy 4 KS

Folkhälsopolicy 4 KS Folkhälsopolicy 4 KS 2015.126 3 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-11-17 185 Folkhälsopolicy (KS 2015.126) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

HKB har gjorts på motionen.

HKB har gjorts på motionen. Landstingsstyrelsen PROTOKOLL 2008-12-16 LS-LED07-302 153 Hjälpmedel till personer med läs- och skrivsvårigheter. Motionssvar. LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Motionen bifalls.

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

[Titel på arbetsplan]

[Titel på arbetsplan] [Titel på arbetsplan] [Arbetsplan ämne] (Nedan en kort informationstext om studiecirkel och arbetsplan.) En studiecirkel kan läggas upp på många olika sätt, här är ett förslag på arbetsplan och upplägg,

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Från Vision till mål?

Från Vision till mål? Från Vision till mål? Landstinget i Västerbotten antog visionen i början på 2000-talet. Skellefteås kommunfullmäktige beslutade om ett folkhälsopolitiskt program med visionen världens bästa hälsa, i oktober

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer