Utvärderingsmanual för Allergianpassade kommuner och allergikommittéer Jan-Axel Kylén

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärderingsmanual för Allergianpassade kommuner och allergikommittéer Jan-Axel Kylén"

Transkript

1 Utvärderingsmanual för Allergianpassade kommuner och allergikommittéer Jan-Axel Kylén statens folkhälsoinstitut

2

3 Utvärderingsmanual för Allergianpassade kommuner och allergikommittéer Jan-Axel Kylén statens folkhälsoinstitut

4 statens folkhälsoinstitut issn: isbn: projektledare: utredare elisabeth nordling, statens folkhälsoinstitut författare: jan-axel kylén, kylén utbildning och utvärdering omslagsfoto: photos.com övriga foton: bananastock ltd logotype för allergianpassad kommun: konstnär thomas nordström grafisk produktion: layoutstudion i stockholm, 2005 tryck: ab danagårds grafiska, 2005

5 Innehåll Inledning 4 Utvärdering av allergikommittéer grundfrågor 7 Mål 7 Arbetsmetoder 9 Ansvar 11 Människor 13 OU Organisationsutveckling 15 Allergiåtgärder 17 Bilaga Egenutvärdering Teori och praktiska anvisningar 19

6 4 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer Inledning Den nya folkhälsopolitiken Mål för folkhälsan beslutades av riksdagen i april Det visar att Sverige är ett föregångsland inom området folkhälsa i världen. Det övergripande syftet är att skapa förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa. Här nedan följer de elva målen: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande De första sex målen handlar om strukturella faktorer, det vill säga förhållanden i samhället som kan påverkas genom opinionsbildande insatser och politiska beslut. De fem sista målen handlar om levnadsvanor. Det finns dock ingen klar rågång mellan de olika delarna. Medborgarna bestämmer med sina attityder vilka politiska beslut, som kommer att accepteras. Det innebär i förlängningen vad som får påverka levnadsvanorna. Dessutom väljer media genom sina opinionsbildande insatser om dess roll ska vara pådrivande eller konservativ. När det gäller levnadsvanor kan många insatser göras från samhällets sida för att ge förutsättningar till och visa vilka fördelar individen kan vinna genom förbättrade levnadsvanor. Med folkhälsomålen finns grunden för att med gemensamma ansträngningar få en bättre folkhälsa. Kommunernas roll i den nya folkhälsopolitiken Kommunerna har en viktig roll i det förebyggande arbetet i den nya folkhälsopolitiken. Kommunerna har också överlag stärkt sin roll i folkhälsoarbetet under de sista tio åren enligt rapporten Kommunernas organisation för folkhälsofrågor år 2003 (Hamerslag, 2004). I arbetet för att uppnå målet Sunda och säkra miljöer och produkter finns många utgångspunkter: lagstiftning, tillsyn, folkhälsoplaner samt planer med särskild inriktning som Agenda 21 och/eller hållbar utveckling samt allergiförebyggande verksamhet. Denna rapport är framtagen enligt önskemål från kommuner och landsting, dvs. de som har arbetat med förebyggande metoder för allergianpassning och nu vill utvärdera sin verksamhet.

7 Ni kan också använda frågekort för uppföljning (Kerstin Burell et al). De består av olika kortlekar med frågor. Lämpliga kort kan vara Samarbetskort, Utvärdera mötet och/eller Utvärdera presentautvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer 5 Folkhälsoarbete med inriktning på allergi bedrivs i flertalet kommuner i Sverige. En del har allergikommittéer, andra en arbetsgrupp eller enskild person som har ansvar för att förebygga och lindra problem med allergier. I regel ligger arbetet under miljönämnden men varje kommun har sitt sätt att fördela ansvar och arbete. Det mesta är inriktat på barn och ungdomar men det finns säkert anledning att också rikta blicken mot vuxna på arbetsplatser, såväl privata som offentliga. För en allergianpassad kommun finns en handlingsplan som är godkänd av kommunstyrelsen och arbetet utifrån handlngsplanen bedrivs i en allergikommitté med representant bl.a. från en intresseförening. Frågorna i utvärderingsmanualen är i första hand riktade till tjänstemän och förtroendevalda i allergikommittéer eller motsvarande. De kan besvaras enskilt och sammanställas eller diskuteras tillsammans. Det förebyggande allergiarbetet bedrivs inom områdena innemiljö (labyrint), utemiljö (ormbunke), mat (tomat) och hud (celluppbyggnad). Mer information om logotypen finns på Folkhälsoinstitutets hemsida: Konstnär: Thomas Nordström Till er som ska utvärdera er verksamhet i allergikommittén Det material ni har i er hand är till för att ni som arbetar med allergifrågor i kommunerna ska kunna utvärdera er själva och på så sätt kunna utveckla metoder och arbetsinsatser. Ni får ett antal frågor att besvara. En eller två personer som sysslar med allergiarbete får i uppgift att hålla i utvärderingen men samtliga som medverkar ska svara på frågorna. Materialet är till för egenutvärdering. Välj vilka frågor ni vill ha svar på Frågorna utgår från de fyra grundfaktorer som får ett arbete att fungera. Till det kommer att verksamheten hela tiden måste följa med i utvecklingen (Kylén 1992). De fyra grundfaktorerna är Mål Metoder Ansvar Människor och till det kommer Organisationsutveckling = OU Ni väljer ut de frågor i frågebatteriet som ni vill ha svar på. Ni kan till exempel fokusera på ansvar eller metoder. Ett annat sätt är att välja ut en eller två frågor från varje faktor. Gör så här - Låt medlemmarna i allergikommittén besvara de frågor ni valt ut. - Sammanställ svaren. - Diskutera sammanställningen i allergikommittén. - Dokumentera eller skriv rapport. Ta med: Det ni gjort som blivit bra. Vad ni behöver satsa på nu.

8 6 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer tionen. Frågekorten har funnits på marknaden i många år och har efter utprövning reviderats till sin nuvarande form. De bygger på beprövad erfarenhet. Hur har frågorna tagits fram? Efter diskussioner mellan Elisabeth Nordling, uppdragsgivare på Statens Folkhälsoinstitut, och Jan-Axel Kylén, konsult, tog Jan-Axel fram grundidén med de fyra faktorerna och gjorde en del förslag på frågor. Några referensgrupper med medlemmar från olika allergikommittéer diskuterade frågor och upplägg. Materialet utvecklades successivt. Ett förslag, mycket likt detta, har lästs och kommenterats på flera håll i landet. Materialet har också diskuterats vid ett seminarium på Svenska Utvärderarföreningen. Därefter har det fått sin slutversion. Egenutvärderingen har också presenterats vid Folkhälsostämman i oktober Vem äger resultatet av utvärderingen? Slutsatserna från utvärderingen ägs av dem som utvärderat sig. I första hand ska ni själva, med hjälp av svaren, diskutera ert arbete. Det är rimligt att den politiska nämnd som kommittén hör till får en muntlig eller skriftlig rapport, kanske också kommunstyrelsen och aktuell nämnd i landstinget. Med all säkerhet vill också den lokala allergiföreningen få en kopia. Rapporten ska betona vad ni lyckats med. Ta också med vad ni tänker satsa på och de resurser olika parter bör bidra med. Visa på de vinster som kan göras för enskilda och för samhället, det ökar effekten. Försök att se det som att återbetalningen fortsätter under längre tid än de närmaste två åren. Folkhälsoinstitutet har i uppgift att samordna uppföljning och utvärdering av folkhälsomålen. För denna uppföljning är rapporten med kommentarer bra. Det gäller inte minst de avslutande frågorna Allergi 1-8. Skicka alltså gärna en kopia av rapporten till Statens folkhälsoinstitut, Enheten för miljö och hälsa, Elisabeth Nordling, STOCKHOLM eller per e-post till Nästa steg För den som vill fördjupa sin utvärdering har vi tagit fram ytterligare frågor som finns på Där finns tilläggsfrågor för kommitténs egen utvärdering. Dessutom finns frågor som kan besvaras av kommitténs samarbetsparter. Bilaga Egenutvärdering Teori och praktiska anvisningar Referenser Burell K. et al ( ) Frågekort för uppföljning, Kerstin Burell AB, Stockholm. Kylén J-A. (1992) Utvärderingsboken, Kylén Förlag AB, Stockholm. Hamerslag, Anette (2004). Kommunernas roll i folkhälsoarbetet. Västerås: Edita. (Statens folkhälsoinstitut R 2004:21)

9 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer 7 De fyra faktorerna, mål, metoder, ansvar och människor, kan i samklang utveckla en organisation och bidra till ett positivt resultat. Här exemplifieras målet som vägen dit. A. Utvärdering av allergikommittéer grundfrågor De frågor som följer utgör grundfrågor för allergikommitténs utvärdering av sig själva. Flera frågor saknar text för de alternativ som ska bedömas, där står en prickrad. De som utsetts att hålla i utvärderingen skriver där de alternativ ni vill utvärdera. På några ställen finns exempel på vad ni kan välja. OBS. Frågorna Allergi 1-8, sid 11-12, vill FHI ha svar på separat papper. Det räcker om den som vet något om frågorna svarar. MÅL Kvalitet Kvantitet Service Ekonomi Mål 1. Vilka mål har vi och hur realistiska är de? - Numål (närmaste 2 åren)

10 8 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer - Framtidsmålen, (2-7 år framåt i tiden) - Visioner (mer än 7 år framåt i tiden) Mål 2. På vilket sätt påverkar allergikommitténs handlingsplan och mål ansvariga politiker och berörd personal? Hur väl känner de till dem? Påverkas Påverkas Känner Känner mycket inte alls mycket väl till inte alls till Målen påverkar och är kända för Kommunfullmäktiges ledamöter Kommunstyrelsens ledamöter Miljönämndens ledamöter Skolstyrelsens ledamöter Fritidsnämndens ledamöter Berörda landstingspolitiker Allergiföreningen Påverkas Påverkas Känner Känner mycket inte alls mycket väl till inte alls till Berörda tjänstemän inom central förvaltning Berörda tjänstemän inom skolförvaltning Berörda tjänstemän inom miljöförvaltning Berörda tjänstemän inom fritidsförvaltning Berörda tjänstemän på fastighetskontoret Berörda tjänstemän på stadsbyggnadsk Mål 3. a) I vilka avseenden stämmer Den nya folkhälsopolitiken och dess Nationella mål för folkhälsan med mål för vår allergikommittés arbete? b) Behöver vi ändra några mål? I så fall hur?

11 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer 9 ARBETSMETODER Arbetssätt Rutiner Instruktioner Utrustning Metoder 1. Hur arbetar allergikommittén och våra samarbetsparter för att uppfylla handlingsplanen och nå målen? Metoder 2. Hur väl känner alla inblandade i allergiarbetet till hur just de ska arbeta? Känner Känner Behöver Behöver mycket väl till inte alls till inte lära mer lära mer Kommunfullmäktiges ledamöter Kommunstyrelsens ledamöter Miljönämndens ledamöter Skolstyrelsens ledamöter Fritidsnämndens ledamöter Berörda landstingspolitiker Allergiföreningen Känner Känner Behöver Behöver mycket väl till inte alls till inte lära mer lära mer Berörda tjänstemän inom central förvaltning Berörda tjänstemän inom skolförvaltning Berörda tjänstemän inom miljöförvaltning Berörda tjänstemän inom fritidsförvaltning Berörda tjänstemän på fastighetskontoret Berörda tjänstemän på stadsbyggnadsk Metoder 3 a) I vilka avseenden går det bra att arbeta enligt handlingsplanen? b) I vilka avseenden är det svårt att arbeta efter handlingsplanen?

12 10 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer c) Föreslå vad ni kan göra för att det ska vara lättare att arbeta enligt handlingsplanen. Metoder 4. Hur bra fungerar vårt arbete när det gäller att Bra Dåligt Viktigt Onödigt informera internt informera externt påverka internt påverka externt få fram beslut i allergikommittén få fram beslut i nämnd få fram beslut i få fram beslut på andra ställen få beslutade åtgärder genomförda följa upp effekter av åtgärder

13 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer 11 ANSVAR Ansvarsfördelning Arbetsfördelning Beslutsordning Informationsvägar Ansvar1. a) Vad känner ansvariga och inblandade till om sin roll i allergiarbetet och hur påverkar det deras arbetsinsatser? Känner Känner Påverkar Påverkar väl till inte alls till dem mycket dem inte alls Kommunfullmäktiges ledamöter Kommunstyrelsens ledamöter Miljönämndens ledamöter Skolstyrelsens ledamöter Fritidsnämndens ledamöter Berörda landstingspolitiker Känner Känner Påverkar Påverkar väl till inte alls till dem mycket dem inte alls Berörda tjänstemän inom central förvaltning Berörda tjänstemän inom skolförvaltning Berörda tjänstemän inom miljöförvaltning Berörda tjänstemän inom fritidsförvaltning Berörda tjänstemän på fastighetskontoret Berörda tjänstemän på stadsbyggnadskontoret b) Är det något i detta som behöver förändras? Ja - Nej - c) Om Ja, vad kan vi göra för att det ska bli bättre? Ansvar 2. På vilket sätt beskriver allergikommittén vad varje inblandad i allergifrågor ska göra?

14 12 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer Ansvar 3. a) Hur följer allergikommittén, andra inblandade och nämnder upp att alla tar sin del av ansvaret och att de gör det de ska? b) Vad kan vi göra för att behålla det som är bra? c) Vad kan vi göra för att rätta till de brister som finns? Ansvar 4. a) Vilka beslut genomförs, och vilka inte? b) Var finns hindren? Vad kan vi göra åt hindren?

15 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer 13 Allergikommittéernas tvärsektoriella representation möjliggör att många intressenter kan göra sin röst hörd. 1) MÄNNISKOR Individerna Relationerna Kompetens Utveckling Människor 1. a) Hur och i vilka avseenden samarbetar individer och grupper med varandra? b) Vad underlättar respektive hindrar samarbete inom och mellan grupper? 1 Allergikommittéer i tolv kommuner, Folkhälsoinstitutet utvärderar 10/1997.

16 14 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer c) Vad kan vi göra för att förbättra relationer och vad vinner/förlorar olika intressenter på det? För utvärdering av hur samarbetet fungerar kan man också använda frågekorten Samarbetskort, se manual. Människor 2. Vilken kompetens behöver yrkesgrupper som sysslar med allergiarbete? Människor 3. a) Hur går kompetensutvecklingen till? Borde användas Mycket Inte alls Mer Mindre Läser fackböcker Läser facktidskrifter Deltar i kurser Deltar i seminarier Praktiserar på andras arbetsplatser Gör studiebesök Medverkar i projekt Gör utvärderingar Genomför utvecklingssamtal Har erfarenhetsutbyte Samlar egen erfarenhet b) Vad mer kan vi göra för att få en bra kompetens?

17 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer 15 OU Organisationsutveckling Påverkar utvecklingen Följer med i tiden OU 1. a) Får vi i kommittén möjlighet att presentera vårt arbete i olika sammanhang och hur stor effekt får det? Med märkbar Utan Ja Nej effekt effekt Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Miljönämnd Skyddsombud Personalen i allmänhet Landstingets politiker Skolor Föreningsliv Föräldraföreningar b) Vad kan vi göra för att få möjlighet att informera? c) Ge exempel på vad vi har gjort och vad vi skulle kunna göra för att öka effekten av informationen: OU 2. a) I vilka avseenden utvecklas handlingsplanen som en följd av de förändringar som sker i omvärlden?

18 16 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer b) Hur följer de som arbetar med allergifrågor med i förändringen av handlingsplanen? OU 3. Hur styr olika intressenter den utveckling de och vi deltar i och är en del av? OU 4. Vad hade hänt med allergiproblemen om vi inte gjort något de senaste två åren?

19 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer 17 Yrkesbyte p g a hudbesvär är vanligast bland damfrisörer, livsmedelsarbetare, sjukvårdsbiträden, lokalvårdare, metallarbetare, bilmekaniker och tryckeriarbetare. Det är viktigt att unga atopiker nås tidigt i förebyggande syfte med information om eksembenägenhet och riskyrken. 1) ALLERGIÅTGÄRDER Allergi 1. I vilken utsträckning görs allergironder i kommunens Ca vart Någon Varje år tredje år gång Aldrig Vet ej Förskolor Skolor Kommunens arbetsplatser Allergi 2. På vilket sätt uppmuntras folk att åka kollektiva färdmedel i stället för privatbilar i kommunen? 1 Enligt Allergi och annan överkänslighet i huden. Folkhälsoinstitutets rapportserie 1994:19.

20 18 utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer Allergi 3. Vad premieras för att minska bilavgaser i er kommun Ja Delvis Inte alls Vet inte Samåkning Elbilar/biogasbilar Rabatt på kollektivtrafik för ungdomar för studerande för pensionärer Allergi 4. Kollektivtrafik finns till alla enbart större inga köpcentra köpcentra köpcentra Allergi 5. Fungerande kollektivtrafik finns under kvällstid till alla enbart större inga tät/förorter tät/förorter tät/förorter Allergi 6. Görs regelbundna pollenmätningar för kommunen/landstinget? Ja Nej Vet ej Allergi 7. Finns utarbetade rutiner för matallergi i skolorna i kommunen? Ja, Ja, Ja, Inte i alla i flertalet i några i några Vet ej Kommunala förskolor Kommunala grundskolor Kommunala gymnasier Ja, Ja, Ja, Inte i alla i flertalet i några i några Vet ej Friskolor förskolor grundskolor gymnasier Allergi 8. Får ungdomar med atopiskt eksem studievägledning som tar hänsyn till deras problematik? För ytterligare information se Ja, alla Ja, flertalet Ja, några Inga Vet ej

21 bilaga till utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer 19 Egenutvärdering Teori och praktiska anvisningar Bilaga till Utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer Vad är en egenutvärdering? Egenutvärdering är till för att utveckla sin egen verksamhet och hitta möjligheter till att forma en positiv fortsättning. Den är inte kontrollerande. Grunden för all utvärdering är fyra verb: beskriva, förklara, värdera, föreslå. Först beskriver man det som utvärderas. Därefter söker man förklara utvecklingen. Frågan är Hur kommer det sig att.. Det gäller bland annat att se vad som underlättat arbetet och vad som hindrat det. Båda insikterna ska användas för att komma vidare. Insikten om vad det är som underlättar och stöder arbetet är viktigast för en positiv utveckling. Men även insikten om vilka hinder som finns kan bli ett stöd. Genom att lyfta upp hindren till ytan vet man vad man ska gå runt eller arbeta för att komma igenom. Det tredje verbet är värdera. Vid egenutvärdering är det alltid vi själva som värderar. Målet kan dock aldrig vara att bli överens om värderingen, var och en har sina bedömningsgrunder. Några utgångspunkter vid värderingen kan vara: Rätt tänkt Rätt gjort Gett resultat Fått effekt. Slutligen ska vi föreslå insatser och ansvarsfördelning som alla ställer upp på. Uttrycker vi förslagen konstruktivt och utan anmärkningar ökar vi chansen att få igenom dem. Upprepa utvärderingen efter en tid Utvärderingen kan gärna upprepas med samma frågor efter en tid. På så sätt kan vi se en förändring över tiden. Vissa frågor kanske kan tas upp efter att halvår, andra efter ett år. Vissa speciella insatser kan utvärderas ännu snabbare. Den första utvärderingen gör oss ofta mer klarsynta, varför senare bedömningar kan bli hårdare trots att vi blivit bättre. Det är viktigt att se upp så att vi inte lurar oss själva. Utgå därför gärna från konkreta exempel och beskrivningar. Har allting stått still eller kanske till och med blivit sämre kan det vara nyttigt att ställa sig frågan: Vad hade hänt om vi ingenting gjort?. Kanske har våra insatser trots allt stoppat en än mer negativ utveckling. Fyrfaktormodellen för en organisation Arbetsmetoder arbetssätt rutiner instruktioner utrustning Ansvar ansvarsfördelning arbetsfördelning beslutsordning informationsvägar Människor individerna relationerna kompetens utveckling Mål kvalitet kvantitet service ekonomi OU organisationsutveckling Påverkar utvecklingen Följer med i tiden

22 20 bilaga till utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer En organisation kan beskrivas på många olika sätt. För att ha ett konkret utgångsläge arbetar vi här med fyrfaktormodellen, första gången beskriven av Kylén i Utvärderingsboken Den bygger på Leavitts diamant (Leavitt 1989). Modellen utgår från att en organisationen består av minst två personer. Som störst kan den var hur stor som helst. Det centrala är att mål, arbetsmetoder, ansvar och människor ska fungera i samklang. Men de ska inte bara fungera i dag utan också ha en organisation som fungerar i morgon, som följer med i utvecklingen. Fyra faktorer ska fungera för att ett arbete ska bli utfört med rimliga resurser och mot uppsatta mål. Ändrar vi i en faktor påverkar det de andra. Underrubrikerna i de fyra faktorerna ger förslag till vad som kan utvärderas. Den som vill arbeta med alla fyra faktorerna måste med nödvändighet skumma en del. Den som väljer endast en underrubrik kan gå mer på djupet. Mål kan vara inriktade på vad man ska åstadkomma i dag, i framtiden och/eller de visioner man har. Numål kan anses ligga inom de närmaste två åren. Framtiden sträcker sig sju år framåt och bortom det ligger visionerna. Mål kan var mycket konkreta och tala om vad man ska åstadkomma, Under året ska vi genomföra sex informationsträffar med lärare. De kan också ange en riktning, Öka uppmärksamheten på allergifrågor inom föreningslivet. eller Påverka Fastighets-förvaltningen att alltid ta hänsyn till allergifrågor i sina planer. (Kylén 2000) Arbetsmetoder är till för att nå målen. De som arbetar ska klara av de hjälpmedel och metoder som används. Utbildning och träning kan behövas men också uppföljning efter gjorda insatser. Ansvar och ansvarsfördelning inrymmer också arbetsfördelning. Det räcker inte att bara veta vad man själv ska göra, man bör också veta vad andra gör för att söka kontakt i olika frågor. Oklarhet i rollfördelning kan innebära onödigt dubbelarbete och att vissa ärenden hamnar mellan stolarna. Inom området ansvar ligger att informera men flertalet glömmer bort att de också har skyldighet att ta emot information. Att människan är en viktig kugge i organisationen är självklart. Många ler snett när jag säger Arbetet är till för människorna, människorna är inte till för arbetet. Svaret kan bli Men hos oss just nu måste vi... Både den som har allergiska problem och den som arbetar med och för allergiker har rätt att vara människor, annars fungerar inte arbetet i längden. OU, Organisationsutveckling, syftar på att alla fyra faktorerna måste följa med i utvecklingen. Är vi nöjda i dag har omvärlden och de inre förutsättningarna för verksamheten snart gjort oss till en föråldrad organisation, även om vi själva inte märker det. Vad betyder organisation för denna utvärdering? I denna egenutvärdering definierar vi organisationen som Alla som ingår eller borde ingå, i arbetet med allergifrågor oberoende av var de hör hemma i nämnder, förvaltningar, föreningar och företag. De som kan medverka i denna utvärdering, som är samarbetsparter till allergikommittén, kan således vara I kommunen: skolförvaltning, fastighetsförvaltning I landstinget: skolhälsovård, barn- och mödravård, allergikliniker På länsstyrelsen: miljöenhet, social enhet Föreningar: idrott, djuraktiva, teater, hembygd, IT Företag: städfirmor, byggföretag, företag med allergiskapande miljö Grundfrågor och frågekort Materialet utgår från grundfrågor att användas av allergikommittéerna själva: Efter genomförd utvärdering kan man gå vidare med fler frågor för en fördjupning av utvärderingen. Tilläggsfrågor finns tillgängliga på Folkhälsomål 5, Allergi, Metoder.

23 bilaga till utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer 21 Allergikommitténs utvärdering av sitt eget arbete A. Grundfrågorna som består av 3-4 frågor inom respektive faktor, även OU. Sammanlagt blir det 18 frågor att utgå ifrån. Vill ni sedan fördjupa er utvärdering finns ytterligare frågor att hämta. Tilläggsfrågor och frågekort A+. Tilläggsfrågor, som ger möjlighet till fördjupning inom respektive faktor. Välj vilka frågor ni vill ha svar på, det finns många att välja mellan. Har ni från början valt att enbart utvärdera ansvarsfördelning, så vill ni kanske komplettera med några tilläggsfrågor Som nämnts i manualen kan ni också använda frågekort för uppföljning. De består av olika kortlekar med frågor. De kort som nämnts är Samarbetskort, Utvärdera mötet och/eller Utvärdera presentationen (Burell et al). Efter ett möte eller ett gemensamt arbetspass slumpar ni fram några frågar att besvara, max två per person. Samarbetskort gäller som namnet antyder det allmänna samarbetet. Utvärdera mötet är inriktad på mindre möten och sammanträden. Utvärdera presentationen används efter en information. Frågor finns både till den som informerat och de som tagit emot informationen. Bestäm själva om lyssnarna ska få frågor eller ej. Kommitténs samarbetsparters utvärdering B. Samarbetsparternas utvärderingar av sig själva. Någon i kommittén kan föreslå en eller flera samarbetsparter att utvärdera sig själva. B-frågorna är inte fler än att de kan besvara samtliga. Kommittén kan be att få se deras sammanställning och analys eller låta samarbetsparten sköta det helt själv. För Folkhälsoinstitutet är det intressant att få någon återkoppling från denna utvärdering, t ex i kommentarerna till kommitténs egen rapport. C. Kommitténs utvärdering av samarbetsparternas arbete. Efter samråd med en eller flera parter kan kommitténs medlemmar utvärdera samarbetsparternas arbete med allergifrågor. Besvara frågorna enskilt, sammanställ svaren och gör en analys tillsammans med några från den andra parten. Diskutera konstruktivt, sök möjligheter för såväl den andra parten som för kommittén och samarbetet mellan er. D. Samarbetsparternas utvärdering av kommitténs arbete. Be någon eller några samarbetsparter att utvärdera kommitténs arbete. Bestäm vem av er som ska ställa samman svaren och diskutera sedan gemensamt vad kommittén kan utveckla och hur ert arbete kan underlätta för parten att klara sina arbetsuppgifter. Att bearbeta insamlade svar Materialet består av öppna frågor och frågor för bedömning. Öppna frågor kan besvaras i gemensam diskussion likaväl som enskilt. Frågor med bedömning besvaras lämpligen först enskilt. Efter enskilda svar görs en sammanställning av svaren och denna diskuteras sedan gemensamt. Diskussionen behöver inte leda till att man blir överens men väl till beslut om åtgärder. Besluten kan vara att fortsätta som tidigare, ändra sin inriktning eller i mer eller mindre ambitiös projektform pröva nya arbetssätt.

24 22 bilaga till utvärderingsmanual för allergianpassad kommun och allergikommittéer Sammanställning och analys av svar Sammanställningen av svaren blir olika beroende på hur många som svarat. I regel kommer ni inte att få svar från fler än 20 personer och då sker bearbetningen manuellt. Först när man kommer upp i mer än 30 svar kan det löna sig att lägga in bearbetningen i ett datorprogram. De öppna svaren kan bearbetas på två olika sätt: - Läsa och sammanfatta: Upp till ungefär sju svar kan man hålla i huvudet. Läs igenom alla svar på en fråga. Hur har de tänkt? Sammanfatta. Ta med både de typiska och de annorlunda sätten att tänka. - Skriv in svaren i Word. Dela eventuellt upp längre svar i sina delar, avsluta med radövergång. Koda varje svar eller delsvar, sätt koden framför svaret. Sortera i bokstavsordning. (Markera texten ->tabell -> sortera) Alla svar med samma kod står nu tillsammans. Sammanfatta under varje kod. Exempel:Kodning och sortering av öppna svar Ansvar 2. På vilket sätt beskriver allergikommittén vad varje inblandad i allergifrågor ska göra? Vi har fått trettio svar från nio personer. Detta exempel visar elva av svaren, kodade och sorterade. Vilka koder man väljer beror på vad man tycker sig se för struktur som kan leda till slutsatser. Enskilda kontakter ENSK Alla i kommittén har sitt ansvar ENSK Varje medlem i kommittén pratar med sina berörda Möte med intressenter MÖTE Vi försöker kalla varje intressentgrupp för sig och berätta vad de ska och kan göra MÖTE Vi har ett årligt möte med samtliga. MÖTE Vi åker runt och berättar så mycket vi hinner Med handlingsplanen PLAN Genom handlingsplanen PLAN Handlingsplanen Problem PROB Man känner inte till oss hur vi än bär oss åt PROB Svårt att nå alla föräldrar och fritidsledare Skriftlig information SKRIF Ett informationsblad fyra gånger om året, vet inte om dom läser det SKRIF Nämndbeslut skickas ut Bundna svar prickas i en obesvarad svarsblankett på de rader med skalor som finns i frågan. Har ni mer än tio svar kan blanketten förstoras i kopiator för att utrymmet för prickning ska räcka till. Spridningen på skalorna är viktig. Avstå gärna från att räkna medeltal, de suddar ut skillnaderna i svaren. Några udda bedömningar kan vara lika intressanta som när alla ligger på samma nivå. Ibland får man det som kallas bimodal fördelning, prickningen visar två toppar. Några svar samlas kring en låg bedömning och några ligger runt ett högt värde. Det representerar två grupper med olika syn på saken. När ni analyserar svaren är det lämpligt att ni tar alla frågor inom en faktor och försöka få en helhetsbild av hur den bedöms. Avsluta med en samlad helhetsbild och de förslag som kommer fram i svaren och i den efterföljande diskussionen. Stöd för denna analys finns bl.a. i Burell & Kylén, 2003.

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

en allergianpassad kommun

en allergianpassad kommun en allergianpassad kommun Antagen av kommunfullmäktige 2001-10-29 Reviderad 2005-10-20 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Uppdraget... 3 Beslut... 3 Utarbetande

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN Presentation FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN I en attraktiv kommun som jobbar för allas framtid mår, och trivs, människor bra. Skärgårdskommun nära storstad 26 000 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011.

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Borlänge kommun har på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram ett förslag till folkhälsoplan för Borlänge Kommuns långsiktiga,

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning 1(5) Policy för inomhusmiljö och allergianpassning Antagen av Kommunstyrelsen 2005-06-15 Policyns syfte Syftet med policyn är att förebygga hälsoeffekter och symtom som har samband med innemiljön och att

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Reviderad -24 november 2014 BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en arbetsprocess för hur det sociala perspektivet ska beaktas i planprocesser och sedan årsskiftet 2013/2014

Läs mer

Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar

Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar Revisionsrapport Granskning av folkhälsoarbetet för barn och ungdomar Ängelholms kommun Augusti 2009 Jean Odgaard, Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 4

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Tisdagen den 1 april 2014 kl.13.15

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Kommunfullmäktige beslutade remittera motionen till kommunstyrelsen som remitterade den till fritids- och kulturnämnden.

Kommunfullmäktige beslutade remittera motionen till kommunstyrelsen som remitterade den till fritids- och kulturnämnden. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2011-01-10 Blad 15 Ks12 Au 178 Dnr 136/2008-101 Svar på motion om Arboga som allergianpassad kommun Göran Edlund, FP, och Marianne Samuelsson, FP,

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5:

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5: Protokoll Sammanträdesdatum Sida 2014-04-28 15(20) Kommunfullmäktige Dnr 13.K0374 106 Folkhälsopolitiskt program, aktivitetsplan 2014-2017 Sammanfattning Kommunens folkhälsoråd har i uppdrag att genom

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Folkhälsopolitiskt. program

Folkhälsopolitiskt. program Folkhälsopolitiskt program 1 2 Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

1(1) Datum 2013-10-21 Handläggare Personalstrateg Johan Lexfors Kommunledningskontoret Personalavdelningen 0451-26 80 99 johan.lexfors@hassleholm.se Riktlinjer för praktikplatser gällande praktikanter

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner. Övertorneå kommun LÖNEPOLICY Inledning Denna lönepolicy utgör en gemensam värdegrund för lönesättande chefer i Övertorneå kommun och skall bidra till kontinuitet och samsyn i lönebildningsfrågorna. n utgår

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2013-04-15 Handläggare: Cecilia Ljung Dnr: 2013.0048 Folkhälsonämnden Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden bjuder in till den årliga folkhälsokonferensen

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Folkhälsan i Norsjö kommun. Plats för kropp och själ

Folkhälsan i Norsjö kommun. Plats för kropp och själ Folkhälsan i Norsjö kommun Plats för kropp och själ Sammanfattning av folkhälsopolitiskt program 2008-2010 Norsjö, en plats att må bra på En människas hälsa påverkas av många saker. Uppväxtvillkor, utbildning,

Läs mer

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Tisdagen den 2 april 2013 kl. 9.00 12.15 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke

Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke Alkoholpolitiskt program för kommunerna i sydnärke Antagen av kommunfullmäktige den 20 april 1998, 28. Se även riktlinjer för serveringstillstånd. Inledning Det gemensamma alkoholprogrammet är en förstärkning

Läs mer

Robertsfors Verksamhetsledningssystem - VLS Teknisk plattform Flexite Rapporteringssystem och dokumenthanteringssystem ISO 9001:2000 ISO 14001:2004 OHSAS 18001:1999 Föreningar Idrott Kultur Natur Kommunala

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Plats för kropp och själ Sammanfattning av folkhälsopolitiskt program 2012-2016. Foto: Sara Marklund

Plats för kropp och själ Sammanfattning av folkhälsopolitiskt program 2012-2016. Foto: Sara Marklund Plats för kropp och själ Sammanfattning av folkhälsopolitiskt program 2012-2016 Foto: Sara Marklund Norsjö kommun - en plats att må bra på En människas hälsa påverkas av många saker. Uppväxtvillkor, utbildning,

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Nätverket för strategiskt folkhälsoarbete Gävleborg NSFG

Nätverket för strategiskt folkhälsoarbete Gävleborg NSFG Nätverket för strategiskt folkhälsoarbete Gävleborg NSFG Fredagen den 3 maj, 2013 Klockan 09.00 11.30 Region Gävleborg Närvarande: Jan Lahenkorva, Bollnäs Ann Sofie Stenbacka, Hofors Kenneth Axling, Hofors

Läs mer

Stenkulans enhet Bente Törnqvist Förskolechef 0302-521705 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Stenkulans enhet

Stenkulans enhet Bente Törnqvist Förskolechef 0302-521705 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Stenkulans enhet 1 RIKTLINJER VID ALLERGIFRÅGOR/EGENVÅRD Förskolorna på Rutiner när vi tar emot barn med allergi/behov av egenvård: (rutinerna är framtagna utifrån skriften:gott, nyttigt och tryggt Allergi och överkänslighet

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond

Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond En god folkhälsa är en viktig förutsättning för tillväxt, utveckling och livskvalité. Det förekommer tydliga skillnader i hälsa

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDET I SKELLEFTEÅ PROTOKOLL 1(7) 2004-12-09

FOLKHÄLSORÅDET I SKELLEFTEÅ PROTOKOLL 1(7) 2004-12-09 FOLKHÄLSORÅDET I SKELLEFTEÅ PROTOKOLL 1(7) Plats och tid Expolaris Kongresscenter Torsdag 9 december 2004, klockan 13.00-16.15 Jupiter Beslutande Janeth Lundberg Kommunstyrelsen, ordförande Hans-Eric Wallin

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014

Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK10/499 Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK 10/499 Innehållsförteckning Definitioner... 3 Inledning... 4 Planering, och utvärdering... 4 Mål och åtgärder för tillgänglighetsplanen...

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar.

Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar. Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar. 1. KVALITETSSYSTEM För att styra arbetet och vår utveckling, minimera risken för missförstånd

Läs mer