Förändringar ger nya möjligheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förändringar ger nya möjligheter"

Transkript

1 Fem förslag till regeringen Förändringar ger nya möjligheter

2

3 Fem förslag till regeringen Förändringar ger nya möjligheter

4 ISBN (paperback) ISBN (URL:http://www.sitra.fi) Helsingfors 03/2011

5 Innehåll Inledning...6 Sammandrag...7 Reformera finansieringen av hälso- och socialvården i Finland...8 Införa statlig koncernstyrning Skapa en gemensam klientdatabas inom den offentliga förvaltningen...12 Stödja klimat-, energi- och naturresurspolitiken genom markanvändning, byggande och samhällsbyggande...14 Fokusera de offentliga stöden på nyetablerade företag och på internationaliseringen i små och medelstora företag...18 Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra Det krävs omfattande och genomgripande förändringar för ett konkurrenskraftigt Finland och välmående finländare. Sitra arbetar med ett föregripande perspektiv och främjar förändringar i samarbete med olika aktörer. Sitra tar itu med de viktigaste utmaningarna för Finland med hjälp av olika program och strategiprocesser. Sitra är en oberoende offentligrättslig fond, vars uppgift är att bygga morgondagens framgångsrika Finland

6 INLEDNING Fem förslag till regeringen Förändringar ger nya möjligheter 6 inland söker sin väg mot en ansvarsfull, konkurrenskraftig och hållbar serviceekonomi Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra vill lyfta fram fem viktiga frågor för Finlands framtid, ekonomiska tillväxt och välfärd i de kommande regeringsförhandlingarna. Sitra är en oavhängig aktör som lyder under riksdagen och dess uppgift är att främja en stabil och balanserad utveckling och den ekonomiska tillväxten i Finland. Grunden för vårt välfärdssamhälle, som härrör från en tid då Finlands ekonomi var relativt sluten och samhället industrialiserades, kommer att omdefinieras i riksdagsvalet. Strukturerna inom den offentliga sektorn som anlades på den tiden fyller inte längre dagens krav. Enligt Sitras uppfattning står den nordiska samhällsoch välfärdsmodellen på en solid grund. Den stöttar medborgarna under globaliseringens tvära kast. Men denna modell måste ses över. Då vi lösgör oss från den industriella erans produktionsorienterade strukturer och övergår till en ekologiskt hållbar serviceekonomi måste vi omvärdera grunderna för vårt agerande. Morgondagens Finland existerar i en serviceekonomi som är hållbar, beaktar klimatförändringarna och utgår från växelverkan. Kärnan i förändringen är en både kvalitativ och immateriell tillväxt där människan, medborgaren, är subjekt. Vi tror på att de konkreta temana som framförs i detta förslag ska styra Finland mot en vital och hållbar kultur där den ekonomiska tillväxten existerar i samhället jämsides med ekologisk hållbarhet, ett människovärdigt liv och social rättvisa.

7 Förslagen i sammandrag En av de viktigaste uppgifterna som åläggs den följande regeringen är att sätta igång en reform av samhällsstrukturerna. Enligt Finansministeriets uppskattning borde de viktigaste strukturreformerna ha vidtagits för år sedan. Den offentliga ekonomin kan inte utgå från statlig skuldsättning som endast skjuter upp skattebördan och leder till en skev inkomstfördelning mellan generationerna. Det viktigaste är att stärka Finlands konkurrenskraft och främja produktiviteten och samordningen inom den offentliga sektorn. Förändringar är nödvändiga för att stävja ökningen av de offentliga utgifterna och garantera de kommande generationerna ett gott liv. Jämlikhet och social rättvisa ska förverkligas; Finland ska vara ett gott land att bo och leva i för alla medborgare. Nedan följer en sammanfattning av de fem förslagen som behandlas närmare var för sig längre fram I varje avsnitt diskuterar man varför förändringarna behövs och presenterar konkreta åtgärder för att genomföra dessa. Dessutom redogör man i korthet för Sitras tidigare eller planerade insatser för att förslagen ska realiseras. Reformera finansieringen av hälso- och socialvården i Finland Det befintliga hälsovårdssystemet i Finland är ojämlikt och utgår från utbudet. Vårdkedjan och finansieringen saknar såväl flexibilitet som samordning och incitament. Finansieringen och styrningen av hälso- och socialvården ska reformeras under regeringsperioden. Finansieringen över flera kanaler ersätts med en finansieringskanal. Hela folkets hälsobehov ska tillgodoses på lika grunder. Upphandlarrollen och leverantörsrollen avskiljs från varandra och medborgarna ges större frihet att välja primärvårdsleverantör. Behoven inom kommunernas statsandelssystem ska bedömas i samband med reformen. Införa statlig koncernstyrning Av den statliga förvaltningen fordras nytt horisontellt samarbete, enhetliga arbetssätt och tväradministrativ substansledning. Inom förvaltningen ska införas en styrmodell som innehåller definitioner av de viktigaste koncernledda funktionerna och en beskrivning av effektiv ledning över ministeriegränserna. Det horisontella samarbetet ska pilottestas inom klimat-, energi- och naturresurspolitiken. Samordnade handlingssätt och tväradministrativ ledning är nödvändiga för att man ska kunna höja produktiviteten och tillgodogöra sig kompetenser på olika plan. Skapa en gemensam klientdatabas inom den offentliga förvaltningen I Finland saknas ett övergripande offentligt klientregister (master data). En gemensam klientdatabas ska skapas genom att slå ihop informationen inom skatteförvaltningen, samtyckeshanteringen i Nationella hälso- och sjukvårdsarkivet (KanTa) och uppgifter från Befolkningsregistercentralen. Utifrån ett centraliserat klientregister är det möjligt att harmonisera den offentliga dataförvaltningen och förbättra medborgarnas rättigheter. Markanvändningen, byggandet och samhällsbyg gandet ska stödja klimat-, energi- och naturresurspolitiken I sin nuvarande form stödjer markanvändningsplaneringen och byggstyrningen inte en konsoliderad samhällsstruktur, förbättrad regional energieffektivitet och utveckling av en grön lokalekonomi. En omvärdering av planläggningssystemet behövs omgående. För att höja energieffektiviteten fastställs ett program för revidering av byggbestämmelserna som ska överspänna regeringens mandatperiod. Dessutom ska det utformas lokala lösningar inom den gröna ekonomin, vilka utnyttjar lokala energikällor och naturresurser och effektiviserar materialkretsloppet. Exempel på sådana lösningar är närproducerad energi och lokal bioförädling. De offentliga stöden ska fokuseras på nyetablerade företag och på internationaliseringen i små och medelstora företag För att hitta och stimulera finansieringsdugliga företag ska volymen för snabba marknadsbetingade och styrda experiment i nyetablerade företag utökas. Finansieringen av experimenten kanaliseras genom en strukturreform inom den offentliga sektorn och en omfördelning av finansieringen. Också kunnigt privatkapital ska lockas med i experimenten. De direkta företagsstöden ska allokeras mer till nyetablerade företag medan FoU-skatteincitament ska riktas in senare i företagets utveckling. Produktutvecklingen och den internationella potentialen i små och medelstora verkstads- och metallföretag ska främjas. 7SAMMANDRAG

8 FÖRSLAG 1 8 Reformera finansieringen av hälso- och socialvården Finansieringen och styrningen av hälso- och socialvården ska reformeras under regeringsperioden. Finansieringen över flera kanaler ersätts med en finansieringskanal. Upphandlarrollen och leverantörsrollen ska avskiljas från varandra och medborgarna får större frihet att välja primärvårdsleverantör. Behoven inom kommunernas statsandelssystem ska bedömas i samband med reformen.

9 Motivering därför behövs förändringar Hälso- och sjukvårdens nuvarande uppbyggnad har lett till en amerikansk modell där de som förvärvsarbetar och har försäkrat sig är privilegierade i förhållande till den övriga befolkningen. Den åldrande befolkningen och de splittrade beslutsprocesserna leder till att hälsovårdskostnaderna och vårdpriserna trappas upp då antalet behövande är stort och utbudet litet. I dag är det läkarna och kapitalinvesterarna som kontrollerar den oligopolistiska marknaden. Systemet utgår från att behandla sjukdomar och fokuserar inte på friskvård. Verksamheten hos flera överlappande offentliga aktörer, med inslag av privata aktörer, leder till segmenterad optimering. I det nuvarande systemet är klienterna inte likställda och får inte alltid den service de behöver. Företagshälsovård och olika försäkringar skapar en privilegierad klass som dessutom stöttas genom lagstiftningen och finansieringen. De som varken har anställning eller försäkring är klart förfördelade. Största delen av finansieringsansvaret har fördelats på de över trehundra kommunerna, som är för små för att kunna bära den finansiella risken. Genom att sjukvårdskostnaderna ökar måste kommunerna bli större för att kunna hantera sjukdomsvariationen i befolkningen. I en modell med flera finansiärer är det ingen som tar ansvar för effektiviteten. Ingen axlar heller det övergripande ansvaret för klienterna. Med andra ord är finansieringen frikopplad från det övergripande ansvaret. Hur ska förändringen genomföras? De många finansieringskanalerna inom hälsovården ersätts med en enkanalsmodell. Tillhandahållandet av tjänsterna ska åläggas en aktör som är större än en enskild kommun. Den riksomfattande styrningen av hur tjänsterna finansieras och tillhandahålls ska stärkas. I den s.k. KATIRA-modellen för en riksomfattande upphandlare och finansiär inom hälsovården och äldreomsorgen, som Sitra har föreslagit, har den nuvarande finansieringen koncentrerats till en aktör. Enligt KATIRA är det en riksomfattande upphandlare-finansiär som ser till arrangemangen inom specialsjukvården. Inom primärvården och äldreomsorgen är det klienternas (medborgarnas) val, och inte de administrativa strukturerna, som styr systemet. Ett riksomfattande finansieringssystem som baserar sig på skatteintäkterna förenklar den nuvarande finansieringen över flera kanaler och skiljer på upphandlaren och leverantören. Utgångspunkten är att hela folkets hälsobehov ska tillgodoses på lika grunder och att medborgarna ska få större valfrihet. Utbudsfixeringen motarbetas av monopolkraften hos en upphandlingsorganisation som fokuserar på medborgarnas väl. 9FÖRSLAG 1 Sitras aktioner för att främja förändringen Sitra har publicerat en utredning av de europeiska systemen för finansiering av hälsovården (Terveydenhuoltojärjestelmien kehityssuunnat Euroopassa, Sitras utredningar 16, 2010). Sitra publicerade ett förslag om ett nytt finansierings- och styrsystem för hälsovården i juni 2010 (Sitras utredningar 24). Sitra har utrett lämpligheten av en enhetlig IKT-lösning för hälsovården i Finland. Enligt utredningen är det möjligt att bland de patientdatasystem som används i andra länder hitta en alternativ modell för Finland som skulle både underlätta spridningen av information mellan hälsovårdsaktörerna och garantera hög patientsäkerhet. Utredningen av patientdatasystemen inom projektet Sirius som publicerades i januari 2011 genomfördes i samarbete med de fem universitetssjukvårdsdistrikten.

10 FÖRSLAG 2 10 Införa statlig koncernstyrning Inom statsförvaltningen ska införas en koncernstyrningsmodell som innehåller en definition av de viktigaste kundhelheterna och en beskrivning av effektiv ministerieövergripande ledning med de befintliga resurserna och bibehållen ansvarsfördelning. Pilotprojekt med horisontellt samarbete ska inledas inom klimat-, energi- och naturresurspolitiken. Utifrån erfarenheterna ska modellen införas också inom andra tväradministrativa sektorer inom politiken.

11 Motivering därför behövs förändringar Det finländska samhället kommer att ställas inför många utmaningar de närmaste åren. Till dessa hör klimatförändringarna, hållbarhetsgapet inom ekonomin, den åldrande befolkningen, den globala konkurrensen om företagens lokalisering som påverkar arbetstillfällena, och medborgarnas ökande behov av service. För att kunna tackla utmaningarna behövs det nytt horisontellt förvaltningssamarbete, samordnade handlingssätt och tväradministrativ substansledning, med andra ord koncernstyrning och ledning. Endast på detta sätt är det möjligt att lösa gemensamma problem, höja produktiviteten och tillgodogöra sig människornas kompetens. Statlig koncernstyrning utgör ett instrument för den statsministerledda regeringen med vilket man effektivt kan uppnå de fastställda politiskt-strategiska effekterna. Styrningen omfattar processer, strukturer och en ledningsmodell med vilka regeringen verkställer, utvärderar och uppdaterar regeringsprogrammet och de preciserande målen och åtgärderna för programmet. Den nya styrmodellen som införs inom förvaltningarna och vissa större ämbetsverk stödjer genomförandet av regeringsprogrammet. Speciellt omställningen till en grön ekonomi kräver en ny ledningsmodell med en starkare koppling mellan klimat-, energi- och naturresurspolitikerna. Största delen av utsläppen av drivhusgaser orsakas antingen direkt eller indirekt av en ohållbar användning av naturresurserna. Samtidigt inverkar klimatförändringarna, bl.a. genom förändrade temperatur- och vattenförhållanden, betydligt på möjligheterna att utnyttja naturresurserna. Pilotprojekten med horisontellt samarbete ska sättas in först inom klimat-, energi- och naturresurspolitiken. Det är inte längre möjligt att se på naturresurserna, energin och klimatet som separata frågor. Klimatförändringarna kan inte bromsas om man inte tar itu med källan till problemen genom en naturresurspolitik, och naturresurspolitiken är inte hållbar om man inte tar klimatförändringarna och behovet att bromsa dem som en av de viktigaste utgångspunkterna. Hur ska förändringen genomföras? Man beslutar om att införa koncernstyrning och utarbetar en styrmodell. Man gör de nödvändiga ändringarna i regleringen och inför modellen. Man pilottestar horisontella, dvs. ministerieövergripande teman inom klimat-, energi- och naturresurspolitiken. FÖRSLAG 2 11 Sitras aktioner för att främja förändringen Sitra publicerade en idérapport om statens koncernstyrning: Kaikki yhden ja yksi kaikkien puolesta Valtion konsernijohdon vaativa mutta mahdollinen tehtävä (Sitras utredningar 21, 2010). År 2009 var Sitra samordnare för utformningen av naturresursstrategin för Finland (http://www.sitra.fi/sv/framtidsarbete/strategiprocesser/naturresursstrategin/ naturresursstrategin.htm) som gav impulser och bakgrund till bioekonomistrategin (2010) och regeringens naturresursredogörelse (2010). I samtliga betonas behovet av att skapa en ny förvaltningsöverskridande ledningsmodell för naturresurspolitiken. Element av koncernstyrning finns också i utvecklingsprogrammet Trafikrevolution. I programmet skapar och testar Sitra ett nytt tanke- och handlingskoncept för markanvändningen och trafikplaneringen i samarbete med Kommunikationsministeriet, Miljöministeriet, Arbets- och näringsministeriet, Finansministeriet och Trafikverket. I Sitras program för offentlig ledning och förvaltning är man beredda på att delta i utvecklingen av statens koncernstyrning. Man arbetar också vidare på att utveckla gemensamma processer för lagberedning tillsammans med Justitieministeriet och pilotministerierna. Tillsammans med Finansministeriet och tre pilotministerier startades ett projekt för att utveckla ministeriernas innovationsprocesser. Resultaten av projekten kommer att spridas till de övriga ministerierna.

12 FÖRSLAG 3 12 Skapa en gemensam klientdatabas inom den offentliga förvaltningen En gemensam klientdatabas ska skapas för att höja produktiviteten inom den offentliga sektorn och möjliggöra elektronisk ärendehantering. Alla offentliga aktörer ska åläggas att använda registret.

13 Motivering därför behövs förändringar I Finland saknas ett centraliserat klientregister (master data), och de viktigaste aktörerna och programvarupaketen har sina egna databaser. I avsaknad av ett centralregister över klienterna är det omöjligt att med säkerhet veta vilka alla datasystem som innehåller uppgifter om medborgarna. Inrättandet av ett centraliserat klientregister skapar en grund för harmoniseringen av de offentliga IKT-funktionerna och innebär en förbättring av medborgarnas rättigheter. IT-utvecklingen inom kommunerna, samkommunerna och staten har varit splittrad, vilket har lett till den fragmenterade IT-strukturen som vi har i dag. De olika datasystemen innehåller klientdatabaser av olika slag och eftersom det inte finns någon samordning är det ingen som vet vilka alla register som innehåller information om medborgarna. Genom att denna information samlas i en klientdatabas kan medborgarna kontrollera riktigheten av sina uppgifter och också begära att onödiga uppgifter ska raderas. Hur ska förändringen genomföras? En gemensam klientdatabas skapas genom att man slår ihop informationen inom skatteförvaltningen, samtyckeshanteringen i Nationella hälso- och sjukvårdsarkivet (KanTa) och uppgifter från Befolkningsregistercentralen. Alla offentliga aktörer åläggs att använda den gemensamma databasen. Härigenom finns informationen alltid på ett ställe och myndigheterna kan lätt kontrollera informationskällan. Också medborgarna kan få insyn i de uppgifter som lagrats om dem i databasen genom att vända sig till en kontaktpunkt. FÖRSLAG 3 13 Sitras aktioner för att främja förändringen Sitras projekt Kommunernas servicecenter gav upphov till 76 kommunala aktörers gemensamma bolag, KPK ICT Oy, som tillhandahåller expert-, program- och infrastrukturtjänster inom dataadministration och IT för kommunerna. De delägande kommunerna och samkommunerna representerar över en miljon invånare i vårt land. Invånarunderlaget förväntas överstiga 1,5 miljoner människor före mars Projektet Kommunernas servicecenter gav också upphov till KPK THH Oy som tillhandahåller kommunerna tjänster inom ekonomi- och personaladministration. Bolagets syfte är att påverka produktivitetsutvecklingen och stimulera utvecklingen inom den offentliga sektorn. Sitra har utrett lämpligheten av de mest betydande internationella patientdatasystemen för den finländska hälso- och sjukvården. Utredningen genomfördes i samarbete med de fem universitetssjukvårdsdistrikten. Sitra har deltagit aktivt i den nationella debatten om informationssamhället. Dessutom medverkar Sitra i delegationen för informationsförvaltning inom den offentliga förvaltningen (JUHTA) och i andra viktiga beredningsorgan inom området. Inom Sitras projekt för datavolymer med hälsoinformation pågår arbetet med tjänsten Taltioni som ska bli ett datalager med hälso- och friskvårdsinformation om medborgarna och en gemensam plattform för hälsovårdsaktörerna och friskvårdsleverantörerna. Avsikten är att skapa större medborgarfokus inom hälso- och sjukvården.

14 14 FÖRSLAG 4 Stödja klimat-, energi- och naturresurspolitiken genom markanvändning, byggande och samhällsbyggande Styrningen av markanvändningen och den byggda miljön spelar en viktig roll om man vill minska utsläppen av drivhusgaser, höja energieffektiviteten, stimulera decentraliserad energiproduktion, effektivisera materialkretsloppet och tillämpa en hållbar naturresursekonomi. Planeringen av markanvändningen ska omvärderas de närmaste åren ur klimat-, energi- och naturresurspolitikens perspektiv. Programmet för revidering av byggbestämmelserna som spänner över regeringens mandatperiod ska stödjas för att öka energieffektiviteten. Dessutom ska man ta fram omedelbara och omfattande åtgärder för att verkställa klimat-, energi- och naturresurspolitiken.

15 FÖRSLAG 4 15 Motivering därför behövs förändringar Finland har förbundit sig att minska sina utsläpp av drivhusgaser med 80 procent före Regeringen har gett riksdagen en naturresursredogörelse där man lägger grunden för en övergång till en generellt hållbar naturresursekonomi. Kopplingarna inom klimat-, energi- och naturresurspolitiken blir allt fler och för att målen ska kunna uppnås är det viktigt att man styr markanvändningen, samhällsstrukturen och byggandet. Gällande praxis stödjer dessvärre varken energieffektiviteten och utsläppsminskningen på regional nivå eller utvecklingen av en grön lokalekonomi. Konsolidering av samhällsstrukturen har fastställts som mål i otaliga planer, inklusive de riksomfattande målen för områdesanvändning. Ändå sprider det okontrollerade byggandet ut sig till städernas randområden. Enligt utredningar är trafikkostnaderna i dessa områden upp till sex gånger så höga som i tätorterna. Kompletterande byggande i stadsområden gör det möjligt att utnyttja den befintliga infrastrukturen. Därigenom kan man också utveckla servicen, trygga kollektivtrafiken, skapa förutsättningar för renovering av byggnadsbeståndet, höja energieffektiviteten och motarbeta klimatförändringarna. I kyrkbyarna och landsorterna kan man med fördel gynna byggnation som är självförsörjande på energi. Detta kräver satsningar på både renovering av byggnadsbeståndet och utnyttjande av lokal energi. Genom att utveckla byarnas och tätorternas servicekapacitet främjar man också energieffektiviteten och livskraften på landsbygden. Bättre energieffektivitet förutsätter förändringar i konsumentbeteendet. Därför behövs riksomfattande energirådgivning som riktar sig till konsumenterna. EU:s energiprestandadirektiv (EPBD), som kräver praktiskt taget nollenerginivå i byggandet, kommer att införas före För att kunna tillgodose energibehovet i byggnaderna bör vi snabbt hitta koldioxidneutrala lösningar som baserar sig på lokala förnybara energikällor och är oberoende av nätverken. För att minska utsläppen av drivhusgaser måste vi också fästa uppmärksamhet vid materialeffektiviteten i byggandet samt utsläppen från materialtillverkningen. Dessa är hänsyn som gynnar utvecklingen av träbyggande. Smarta lokala lösningar behövs för att Finlands omfattande landareal och naturresurser ska kunna

16 16 FÖRSLAG 4 utnyttjas på ett hållbart sätt. När det gäller lokala lösningar inom den gröna ekonomin kan det vara frågan om decentraliserad energiproduktion, avfallshantering eller förädling av biomassa. Närproducerad mat och närturism ingår också i framtidens gröna ekonomi. Genom att kombinera utnyttjandet av lokala naturresurser med smart teknik kan man i många fall höja energieffektiviteten, främja en hållbar naturresursekonomi samt minska på transporterna och användningen av fossila energikällor. Utvecklingen av lokala lösningar för den gröna ekonomin möjliggörs genom lämpliga lösningar för markanvändningen och planeringen. Hur ska förändringen genomföras? 1. Planeringen av markanvändningen ska omvärderas. Inom planläggningen ska man leta efter nya metoder och stärka de befintliga metoderna för att minska på klimatutsläppen, konsolidera samhällsstrukturen och utveckla en grön lokalekonomi. Speciellt normativ och faktabaserad styrning ska sättas in för att en hållbar klimat-, energi- och naturresursekonomi ska beaktas i all markanvändning. 2. Ett reformprogram av byggbestämmelserna som sträcker sig över regeringens mandatperiod ska fastställas i syfte att höja energieffektiviteten. Genomförandet av det riksomfattande stimulansprogrammet ERA17 för hållbart byggande ska understödas. Energieffektiviteten i det nuvarande byggnadsbeståndet ska höjas vid renoveringar och omfattande reparationer med stöd av förpliktande byggnadsbestämmelser. Riksomfattande energirådgivning till konsumenterna ska understödas. Materialeffektivitet och utsläppen från byggmaterialtillverkningen ska inkluderas i byggstyrningen. Beredningen av ett tariffstöd eller annat ekonomiskt incitament för att öka användningen av solenergi ska inledas. 3. Lokala lösningar inom den gröna ekonomin, som utnyttjar lokala energikällor och naturresurser och effektiviserar materialkretsloppet, ska utformas. Exempel på sådana lösningar är närproducerad energi och lokal bioförädling. Småskalig produktion av förnybar energi på husoch områdesnivå ska stimuleras med administrativa och ekonomiska medel.

17 Sitras aktioner för att främja förändringe FÖRSLAG 4 Sitras Energiprogram och programmet Landmärken samarbetar på många plan med olika intressenter för att uppnå de ovannämnda målen. I Energiprogrammet ( ) arbetar man för att minska samhällens energiförbrukning och utsläpp av drivhusgaser. Man har tagit fram en modell för riksomfattande energirådgivning och berett det riksomfattande programmet ERA17 för höjning av energieffektiviteten i byggda miljöer i samarbete med Miljöministeriet och Tekes. 17 I programmet Landmärken (Landsbygdens betydelser ) utvecklar man framför allt lokala lösningar inom den gröna ekonomin. Dessa anknyter till exempel till närproducerad mat, närproducerad energi, närturism och nätverkslösningar för lokal bioekonomi. Dessutom utreder man hur Finlands största naturresurs, det fria rummet, kan användas på ett mer hållbart sätt som en källa för välbefinnande. Sitra samordnade beredningen av naturresursstrategin för Finland (2009) som utgjorde en viktig utgångspunkt för regeringens naturresursredogörelse (2010).

18 FÖRSLAG 5 18

19 Fokusera de offentliga stöden på nyetablerade företag och på internationaliseringen i små och medelstora företag För att hitta och stimulera finansieringsdugliga företag ska volymen av snabba marknadsbetingade och styrda experiment i nyetablerade företag ökas. De direkta företagsstöden ska främst allokeras till nyetablerade företag medan skatteincitamenten för forskning och produktutveckling ska inriktas på ett senare skede i företagets utveckling. Produktutvecklingen och den internationella potentialen i små och medelstora verkstads- och metallföretag ska främjas. FÖRSLAG 5 19 Motivering därför behövs förändringar Den finländska finansmarknaden är inne i ett brytningsskede varigenom utbudet på utländskt kapital kommer att krympa och det inhemska kapitalet kommer att inriktas främst på strukturförändringar och finansiering av väletablerade företag. Tillgången på riskkapital som är nödvändig för nyetablerade företag har minskat betydligt. Därför måste volymen av snabba marknadsexperiment i etableringsskedet utökas för att fler finansieringsdugliga företag ska nå tillväxtfasen. Avsikten är att man redan i ett tidigt skede ska kunna avgöra om företagets affärsidé är livsduglig. En annan stor omvälvning är på gång inom den i dagens läge riskutsatta verkstads- och metallindustrin som är en stor arbetsgivarsektor i Finland. De internationellt verksamma storföretagen flyttar produktionen till lågkostnadsländer och till länder där marknaden och kompetensen redan finns. De små och medelstora företagen måste bemöda sig extra mycket för att uppnå internationell närvaro och utvecklas från underleverantörer till produkt- och serviceleverantörer. Om de kan tillgodogöra sig den pågående förändringen, har de finländska små och medelstora företagen goda möjligheter att öka exporten.

20 20 FÖRSLAG 5 Hur ska förändringen genomföras? 1. Företagsstöden ska inriktas på marknadsbetingade och styrda experiment i nyetablerade företag varigenom de finansieringsdugliga företagen kan sållas fram. Experimenten ska omfatta både finansiering och styrning. Genom att på detta sätt gallra bort de olönsamma projekten kan man samtidigt garantera att företagsstöden ger effekt. 2. Finansieringen av experimenten kanaliseras genom en reform av de befintliga strukturerna inom den offentliga sektorn och en omfördelning av finansieringen. Också kunnigt privatkapital, såsom affärsänglar, ska lockas med i experimenten. För att locka investerare används skatteincitament och försök med asymmetrisk vinstfördelning mellan den offentliga och den privata sektorn. De direkta företagsstöden ska allokeras företrädesvis till nyetablerade företag medan skatteincitamenten för forskning och produktutveckling ska riktas in senare i företagets utveckling. 3. Stöden till små och medelstora verkstads- och metallindustrier ska höjas för att aktivera företagens internationella affärsverksamhet. Marknadsförings- och konsulttjänster som tillhandahålls och stöds offentligt, liksom också finansiering för internationalisering och nätverk, ska riktas in på små och medelstora företag inom branschen. Utöver direkta stöd testas FoU-skatteincitament för att främja företagens internationella produktutvecklingsaktiviteter. Incitament har redan tillämpats med framgång i andra länder (ETLA 2009).

21 FÖRSLAG 5 Sitras aktioner för att främja förändringen Sitra genomför experiment inom sektorer som berörs av omvälvningar och tillväxtutveckling samt lockar privat kapital till företagen. Som investerare fokuserar Sitra på nya affärsområden där investeringar är förknippade med stora risker och som därför inte attraherar privat kapital. 21 Finansiering av nyetablerade företag: a) I utredningar finansierade av Sitra har man konstaterat att skatteincitament är en välfungerande metod för att aktivera investerare till att satsa på nyetablerade företag (t.ex. Markku Maula: Verokannustimet yksityishenkilöiden riskipääomasijoitusten aktivoinnissa, 2007; Laura Valkonen: Verokannustimet innovaatiopolitiikan välineenä Katsaus verokannustimien käyttöön OECD-maissa, 2006). b) Sitra kartlägger finansieringen i nyetablerade företag och bidrar till införandet av nya finansiella instrument med hjälp av försöksprojekt. Sitra utreder bland annat finansieringsmodeller för sociala företag. Små och medelstora verkstads- och metallföretag: a) För små och medelstora företag har det arrangerats exportfrämjande exkursioner och utbildningar i potentiella exportländer. Ytterligare resor och utbildningar kommer att arrangeras. Dessutom har man investerat i omstrukturerade företag som inriktar sig internationellt. b) Sitra har också inlett ett experiment som omfattar uppföljning av marknadsläget för små och medelstora företag och utveckling av ett uppföljningssystem. Sitra har också gett ut böcker i vilka man kartlagt exportpotentialen och förändringarnas betydelser samt arrangerat seminarier och workshopar för att främja internationaliseringen.

22

23 Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra Östersjötorget 2, PB 160, Helsingfors Telefon (09) , fax (09) , sitra.fi ISBN (paperback) YTTerligare information: Mikko Kosonen, överombudsman Päivi Yli-Kyyny, överombudsmannens assistent tel. (09) Energiprogrammet Jukka Noponen, tel. (09) Programmet för offentlig ledning och förvaltning Juha Kostiainen, tel. (09) Tillväxtprogrammet för maskinindustrin Mauri Heikintalo, tel. (09) Kommunprogrammet Antti Kivelä, tel. (09) Programmet Landmärken Eeva Hellström, tel. (09) Strategisk förnyelse Jari Pasanen, tel. (09) Kommunikation Teppo Turkki, tel. (09) Tuula Tiihonen, tel. (09) Kommunikationens kontakttelefon, tel Våra e-postadresser har följande format:

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

Sitra ifrågasätter våra hävdvunna handlingsmönster och påskyndar de förändringar som behövs i samhället.

Sitra ifrågasätter våra hävdvunna handlingsmönster och påskyndar de förändringar som behövs i samhället. Sitra ifrågasätter våra hävdvunna handlingsmönster och påskyndar de förändringar som behövs i samhället. För att vi ska kunna vara välmående och konkurrenskraftiga i framtiden krävs systemiska omfattande

Läs mer

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10. Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor

Läs mer

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN NATIONELL STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN NATIONELL STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN NATIONELL STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM Statsrådet har i dag fattat följande principbeslut: 1. Behovet av och möjligheterna till en ny trafikpolitik Trafikpolitiken

Läs mer

Sitra möjliggör övergripande förändringar i samhället som visionär och aktör.

Sitra möjliggör övergripande förändringar i samhället som visionär och aktör. Sitra möjliggör övergripande förändringar i samhället som visionär och aktör. Morgondagens framgångsrika Finland behöver omfattande och genomgripande förändringar som främjar välbefinnandet. Genom sin

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet är en del av statsrådet och svarar för» en finanspolitik som förstärker förutsättningarna för en stabil och hållbar

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

RP 164/2016 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017.

RP 164/2016 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om Nordiska projektexportfonden samt till vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL År

Läs mer

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet: 2.1.1 Hur ser situationen för digital pedagogik, nya läromedel och lärandemiljöer ut för närvarande och vilka förutsättningar finns för att utveckla dem? Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018 Beskrivning

Läs mer

URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb strukturfondsprogrammet för Finland

URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb strukturfondsprogrammet för Finland 1 Regionavdelningen/Strukturfonderna 13.6.2014 URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb 2014-2020 strukturfondsprogrammet för Finland Uppföljningskommittén har i enlighet med förordningen om allmänna

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Den nya kommunen och de digitala servicenäten i det finländska samhället

Den nya kommunen och de digitala servicenäten i det finländska samhället Den nya kommunen och de digitala servicenäten i det finländska samhället 1 Kommunernas uppgifter efter reformen v [pvm] Etunimi Sukunimi titteli Tapahtuma 2 Sammanfattning Kommunen är en central aktör

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

HELSINGFORS- REGIONEN 2050

HELSINGFORS- REGIONEN 2050 HELSINGFORS- REGIONEN 2050 Strategiska riktlinjer för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens VISION Helsingforsregionen är ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer.

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Digital information Innovativa tjänster Goda förbindelser

Digital information Innovativa tjänster Goda förbindelser Digital information Innovativa tjänster Goda förbindelser Kommunikationsministeriet främjar befolkningens välfärd och näringslivets konkurrenskraft. Välfärd och konkurrenskraft genom goda förbindelser

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Sju viktiga frågor för ett bra Söderköping

Sju viktiga frågor för ett bra Söderköping Sju viktiga frågor för ett bra Söderköping En stabil ekonomi som alltid är i god ordning är grunden för långsiktiga, angelägna och framåtsyftande satsningar inom alla kommunens områden. Centerpartiet i

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9 Förebyggande av våld i närrelationer och inom familjen 2004 2007 Broschyrer 2004:9 Trygghet är en grundläggande rättighet Trygghet är en grundläggande rättighet för envar och en förutsättning för välbefinnande.

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 örnybara naturresurser en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 Bästa läsare! Denna nya strategi för jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-0165/2. Ändringsförslag. Andrew Lewer, Ruža Tomašić för ECR-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B8-0165/2. Ändringsförslag. Andrew Lewer, Ruža Tomašić för ECR-gruppen 1.2.2016 B8-0165/2 2 Skäl H H. Tillgängligheten till regionerna och förbindelserna mellan öarna utgör viktiga faktorer för att öka öarnas attraktionskraft. Kostnaderna för sjö- och flygtransporter för

Läs mer

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer INLEDNING Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens

Läs mer

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Verksamhetsplan för 2010

Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsplan för 2010 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion Birgitta Aava-Olsson Hållbar utveckling Social Ekologisk Hållbar Ekonomisk Brundtlandrapporten, Our Common Future, rapport utarbetad av FN:s Världskommission

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN?

LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? LANDSKAPS- PLANEN VAD ÄR EN LANDSKAPSPLAN? Nylands förbund 2016 2 PLANLÄGGNINGEN PÅ LANDSKAPSNIVÅ är en planeringsprocess som tar beslut om markanvändningens riktlinjer för ett landskap eller för flera

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Hannele Häkkinen, sakkunnig EU:s direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag

Från idéer till framgångsrika företag UPPDRAG TILLVÄXT Från idéer till framgångsrika företag ALMI FÖRETAGSpartner När idéer ska utvecklas och företag ska växa. Svenska innovationer och affärsidéer har lagt grunden till många små och medelstora

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 145/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om allmänna vägar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker Strategisk inriktning 2016-2019 Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet - i Vingåker Politisk plattform Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för att leda Vingåkers

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård

Hälsa Sjukvård Tandvård 1 Hälsa Sjukvård Tandvård Viktigt med en strategisk agenda Vi tror på att nära vård med god tillgänglighet och kvalitet har betydelse för befolkningens hälsa och vår förmåga att klara vår uppgift i framtiden

Läs mer

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård RP 177/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om specialiserad

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB Organisationsnummer 556532-6187 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Stadsnät AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att anskaffa, äga och förvalta

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM ELEKTRONISK IDENTIFIERING 5.3.2009

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM ELEKTRONISK IDENTIFIERING 5.3.2009 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM ELEKTRONISK IDENTIFIERING 5.3.2009 2 Målen med principbeslutet Syftet med detta principbeslut är att komma överens om den interna arbetsfördelningen inom statsrådet på området

Läs mer