Förändringar ger nya möjligheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förändringar ger nya möjligheter"

Transkript

1 Fem förslag till regeringen Förändringar ger nya möjligheter

2

3 Fem förslag till regeringen Förändringar ger nya möjligheter

4 ISBN (paperback) ISBN (URL:http://www.sitra.fi) Helsingfors 03/2011

5 Innehåll Inledning...6 Sammandrag...7 Reformera finansieringen av hälso- och socialvården i Finland...8 Införa statlig koncernstyrning Skapa en gemensam klientdatabas inom den offentliga förvaltningen...12 Stödja klimat-, energi- och naturresurspolitiken genom markanvändning, byggande och samhällsbyggande...14 Fokusera de offentliga stöden på nyetablerade företag och på internationaliseringen i små och medelstora företag...18 Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra Det krävs omfattande och genomgripande förändringar för ett konkurrenskraftigt Finland och välmående finländare. Sitra arbetar med ett föregripande perspektiv och främjar förändringar i samarbete med olika aktörer. Sitra tar itu med de viktigaste utmaningarna för Finland med hjälp av olika program och strategiprocesser. Sitra är en oberoende offentligrättslig fond, vars uppgift är att bygga morgondagens framgångsrika Finland

6 INLEDNING Fem förslag till regeringen Förändringar ger nya möjligheter 6 inland söker sin väg mot en ansvarsfull, konkurrenskraftig och hållbar serviceekonomi Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra vill lyfta fram fem viktiga frågor för Finlands framtid, ekonomiska tillväxt och välfärd i de kommande regeringsförhandlingarna. Sitra är en oavhängig aktör som lyder under riksdagen och dess uppgift är att främja en stabil och balanserad utveckling och den ekonomiska tillväxten i Finland. Grunden för vårt välfärdssamhälle, som härrör från en tid då Finlands ekonomi var relativt sluten och samhället industrialiserades, kommer att omdefinieras i riksdagsvalet. Strukturerna inom den offentliga sektorn som anlades på den tiden fyller inte längre dagens krav. Enligt Sitras uppfattning står den nordiska samhällsoch välfärdsmodellen på en solid grund. Den stöttar medborgarna under globaliseringens tvära kast. Men denna modell måste ses över. Då vi lösgör oss från den industriella erans produktionsorienterade strukturer och övergår till en ekologiskt hållbar serviceekonomi måste vi omvärdera grunderna för vårt agerande. Morgondagens Finland existerar i en serviceekonomi som är hållbar, beaktar klimatförändringarna och utgår från växelverkan. Kärnan i förändringen är en både kvalitativ och immateriell tillväxt där människan, medborgaren, är subjekt. Vi tror på att de konkreta temana som framförs i detta förslag ska styra Finland mot en vital och hållbar kultur där den ekonomiska tillväxten existerar i samhället jämsides med ekologisk hållbarhet, ett människovärdigt liv och social rättvisa.

7 Förslagen i sammandrag En av de viktigaste uppgifterna som åläggs den följande regeringen är att sätta igång en reform av samhällsstrukturerna. Enligt Finansministeriets uppskattning borde de viktigaste strukturreformerna ha vidtagits för år sedan. Den offentliga ekonomin kan inte utgå från statlig skuldsättning som endast skjuter upp skattebördan och leder till en skev inkomstfördelning mellan generationerna. Det viktigaste är att stärka Finlands konkurrenskraft och främja produktiviteten och samordningen inom den offentliga sektorn. Förändringar är nödvändiga för att stävja ökningen av de offentliga utgifterna och garantera de kommande generationerna ett gott liv. Jämlikhet och social rättvisa ska förverkligas; Finland ska vara ett gott land att bo och leva i för alla medborgare. Nedan följer en sammanfattning av de fem förslagen som behandlas närmare var för sig längre fram I varje avsnitt diskuterar man varför förändringarna behövs och presenterar konkreta åtgärder för att genomföra dessa. Dessutom redogör man i korthet för Sitras tidigare eller planerade insatser för att förslagen ska realiseras. Reformera finansieringen av hälso- och socialvården i Finland Det befintliga hälsovårdssystemet i Finland är ojämlikt och utgår från utbudet. Vårdkedjan och finansieringen saknar såväl flexibilitet som samordning och incitament. Finansieringen och styrningen av hälso- och socialvården ska reformeras under regeringsperioden. Finansieringen över flera kanaler ersätts med en finansieringskanal. Hela folkets hälsobehov ska tillgodoses på lika grunder. Upphandlarrollen och leverantörsrollen avskiljs från varandra och medborgarna ges större frihet att välja primärvårdsleverantör. Behoven inom kommunernas statsandelssystem ska bedömas i samband med reformen. Införa statlig koncernstyrning Av den statliga förvaltningen fordras nytt horisontellt samarbete, enhetliga arbetssätt och tväradministrativ substansledning. Inom förvaltningen ska införas en styrmodell som innehåller definitioner av de viktigaste koncernledda funktionerna och en beskrivning av effektiv ledning över ministeriegränserna. Det horisontella samarbetet ska pilottestas inom klimat-, energi- och naturresurspolitiken. Samordnade handlingssätt och tväradministrativ ledning är nödvändiga för att man ska kunna höja produktiviteten och tillgodogöra sig kompetenser på olika plan. Skapa en gemensam klientdatabas inom den offentliga förvaltningen I Finland saknas ett övergripande offentligt klientregister (master data). En gemensam klientdatabas ska skapas genom att slå ihop informationen inom skatteförvaltningen, samtyckeshanteringen i Nationella hälso- och sjukvårdsarkivet (KanTa) och uppgifter från Befolkningsregistercentralen. Utifrån ett centraliserat klientregister är det möjligt att harmonisera den offentliga dataförvaltningen och förbättra medborgarnas rättigheter. Markanvändningen, byggandet och samhällsbyg gandet ska stödja klimat-, energi- och naturresurspolitiken I sin nuvarande form stödjer markanvändningsplaneringen och byggstyrningen inte en konsoliderad samhällsstruktur, förbättrad regional energieffektivitet och utveckling av en grön lokalekonomi. En omvärdering av planläggningssystemet behövs omgående. För att höja energieffektiviteten fastställs ett program för revidering av byggbestämmelserna som ska överspänna regeringens mandatperiod. Dessutom ska det utformas lokala lösningar inom den gröna ekonomin, vilka utnyttjar lokala energikällor och naturresurser och effektiviserar materialkretsloppet. Exempel på sådana lösningar är närproducerad energi och lokal bioförädling. De offentliga stöden ska fokuseras på nyetablerade företag och på internationaliseringen i små och medelstora företag För att hitta och stimulera finansieringsdugliga företag ska volymen för snabba marknadsbetingade och styrda experiment i nyetablerade företag utökas. Finansieringen av experimenten kanaliseras genom en strukturreform inom den offentliga sektorn och en omfördelning av finansieringen. Också kunnigt privatkapital ska lockas med i experimenten. De direkta företagsstöden ska allokeras mer till nyetablerade företag medan FoU-skatteincitament ska riktas in senare i företagets utveckling. Produktutvecklingen och den internationella potentialen i små och medelstora verkstads- och metallföretag ska främjas. 7SAMMANDRAG

8 FÖRSLAG 1 8 Reformera finansieringen av hälso- och socialvården Finansieringen och styrningen av hälso- och socialvården ska reformeras under regeringsperioden. Finansieringen över flera kanaler ersätts med en finansieringskanal. Upphandlarrollen och leverantörsrollen ska avskiljas från varandra och medborgarna får större frihet att välja primärvårdsleverantör. Behoven inom kommunernas statsandelssystem ska bedömas i samband med reformen.

9 Motivering därför behövs förändringar Hälso- och sjukvårdens nuvarande uppbyggnad har lett till en amerikansk modell där de som förvärvsarbetar och har försäkrat sig är privilegierade i förhållande till den övriga befolkningen. Den åldrande befolkningen och de splittrade beslutsprocesserna leder till att hälsovårdskostnaderna och vårdpriserna trappas upp då antalet behövande är stort och utbudet litet. I dag är det läkarna och kapitalinvesterarna som kontrollerar den oligopolistiska marknaden. Systemet utgår från att behandla sjukdomar och fokuserar inte på friskvård. Verksamheten hos flera överlappande offentliga aktörer, med inslag av privata aktörer, leder till segmenterad optimering. I det nuvarande systemet är klienterna inte likställda och får inte alltid den service de behöver. Företagshälsovård och olika försäkringar skapar en privilegierad klass som dessutom stöttas genom lagstiftningen och finansieringen. De som varken har anställning eller försäkring är klart förfördelade. Största delen av finansieringsansvaret har fördelats på de över trehundra kommunerna, som är för små för att kunna bära den finansiella risken. Genom att sjukvårdskostnaderna ökar måste kommunerna bli större för att kunna hantera sjukdomsvariationen i befolkningen. I en modell med flera finansiärer är det ingen som tar ansvar för effektiviteten. Ingen axlar heller det övergripande ansvaret för klienterna. Med andra ord är finansieringen frikopplad från det övergripande ansvaret. Hur ska förändringen genomföras? De många finansieringskanalerna inom hälsovården ersätts med en enkanalsmodell. Tillhandahållandet av tjänsterna ska åläggas en aktör som är större än en enskild kommun. Den riksomfattande styrningen av hur tjänsterna finansieras och tillhandahålls ska stärkas. I den s.k. KATIRA-modellen för en riksomfattande upphandlare och finansiär inom hälsovården och äldreomsorgen, som Sitra har föreslagit, har den nuvarande finansieringen koncentrerats till en aktör. Enligt KATIRA är det en riksomfattande upphandlare-finansiär som ser till arrangemangen inom specialsjukvården. Inom primärvården och äldreomsorgen är det klienternas (medborgarnas) val, och inte de administrativa strukturerna, som styr systemet. Ett riksomfattande finansieringssystem som baserar sig på skatteintäkterna förenklar den nuvarande finansieringen över flera kanaler och skiljer på upphandlaren och leverantören. Utgångspunkten är att hela folkets hälsobehov ska tillgodoses på lika grunder och att medborgarna ska få större valfrihet. Utbudsfixeringen motarbetas av monopolkraften hos en upphandlingsorganisation som fokuserar på medborgarnas väl. 9FÖRSLAG 1 Sitras aktioner för att främja förändringen Sitra har publicerat en utredning av de europeiska systemen för finansiering av hälsovården (Terveydenhuoltojärjestelmien kehityssuunnat Euroopassa, Sitras utredningar 16, 2010). Sitra publicerade ett förslag om ett nytt finansierings- och styrsystem för hälsovården i juni 2010 (Sitras utredningar 24). Sitra har utrett lämpligheten av en enhetlig IKT-lösning för hälsovården i Finland. Enligt utredningen är det möjligt att bland de patientdatasystem som används i andra länder hitta en alternativ modell för Finland som skulle både underlätta spridningen av information mellan hälsovårdsaktörerna och garantera hög patientsäkerhet. Utredningen av patientdatasystemen inom projektet Sirius som publicerades i januari 2011 genomfördes i samarbete med de fem universitetssjukvårdsdistrikten.

10 FÖRSLAG 2 10 Införa statlig koncernstyrning Inom statsförvaltningen ska införas en koncernstyrningsmodell som innehåller en definition av de viktigaste kundhelheterna och en beskrivning av effektiv ministerieövergripande ledning med de befintliga resurserna och bibehållen ansvarsfördelning. Pilotprojekt med horisontellt samarbete ska inledas inom klimat-, energi- och naturresurspolitiken. Utifrån erfarenheterna ska modellen införas också inom andra tväradministrativa sektorer inom politiken.

11 Motivering därför behövs förändringar Det finländska samhället kommer att ställas inför många utmaningar de närmaste åren. Till dessa hör klimatförändringarna, hållbarhetsgapet inom ekonomin, den åldrande befolkningen, den globala konkurrensen om företagens lokalisering som påverkar arbetstillfällena, och medborgarnas ökande behov av service. För att kunna tackla utmaningarna behövs det nytt horisontellt förvaltningssamarbete, samordnade handlingssätt och tväradministrativ substansledning, med andra ord koncernstyrning och ledning. Endast på detta sätt är det möjligt att lösa gemensamma problem, höja produktiviteten och tillgodogöra sig människornas kompetens. Statlig koncernstyrning utgör ett instrument för den statsministerledda regeringen med vilket man effektivt kan uppnå de fastställda politiskt-strategiska effekterna. Styrningen omfattar processer, strukturer och en ledningsmodell med vilka regeringen verkställer, utvärderar och uppdaterar regeringsprogrammet och de preciserande målen och åtgärderna för programmet. Den nya styrmodellen som införs inom förvaltningarna och vissa större ämbetsverk stödjer genomförandet av regeringsprogrammet. Speciellt omställningen till en grön ekonomi kräver en ny ledningsmodell med en starkare koppling mellan klimat-, energi- och naturresurspolitikerna. Största delen av utsläppen av drivhusgaser orsakas antingen direkt eller indirekt av en ohållbar användning av naturresurserna. Samtidigt inverkar klimatförändringarna, bl.a. genom förändrade temperatur- och vattenförhållanden, betydligt på möjligheterna att utnyttja naturresurserna. Pilotprojekten med horisontellt samarbete ska sättas in först inom klimat-, energi- och naturresurspolitiken. Det är inte längre möjligt att se på naturresurserna, energin och klimatet som separata frågor. Klimatförändringarna kan inte bromsas om man inte tar itu med källan till problemen genom en naturresurspolitik, och naturresurspolitiken är inte hållbar om man inte tar klimatförändringarna och behovet att bromsa dem som en av de viktigaste utgångspunkterna. Hur ska förändringen genomföras? Man beslutar om att införa koncernstyrning och utarbetar en styrmodell. Man gör de nödvändiga ändringarna i regleringen och inför modellen. Man pilottestar horisontella, dvs. ministerieövergripande teman inom klimat-, energi- och naturresurspolitiken. FÖRSLAG 2 11 Sitras aktioner för att främja förändringen Sitra publicerade en idérapport om statens koncernstyrning: Kaikki yhden ja yksi kaikkien puolesta Valtion konsernijohdon vaativa mutta mahdollinen tehtävä (Sitras utredningar 21, 2010). År 2009 var Sitra samordnare för utformningen av naturresursstrategin för Finland (http://www.sitra.fi/sv/framtidsarbete/strategiprocesser/naturresursstrategin/ naturresursstrategin.htm) som gav impulser och bakgrund till bioekonomistrategin (2010) och regeringens naturresursredogörelse (2010). I samtliga betonas behovet av att skapa en ny förvaltningsöverskridande ledningsmodell för naturresurspolitiken. Element av koncernstyrning finns också i utvecklingsprogrammet Trafikrevolution. I programmet skapar och testar Sitra ett nytt tanke- och handlingskoncept för markanvändningen och trafikplaneringen i samarbete med Kommunikationsministeriet, Miljöministeriet, Arbets- och näringsministeriet, Finansministeriet och Trafikverket. I Sitras program för offentlig ledning och förvaltning är man beredda på att delta i utvecklingen av statens koncernstyrning. Man arbetar också vidare på att utveckla gemensamma processer för lagberedning tillsammans med Justitieministeriet och pilotministerierna. Tillsammans med Finansministeriet och tre pilotministerier startades ett projekt för att utveckla ministeriernas innovationsprocesser. Resultaten av projekten kommer att spridas till de övriga ministerierna.

12 FÖRSLAG 3 12 Skapa en gemensam klientdatabas inom den offentliga förvaltningen En gemensam klientdatabas ska skapas för att höja produktiviteten inom den offentliga sektorn och möjliggöra elektronisk ärendehantering. Alla offentliga aktörer ska åläggas att använda registret.

13 Motivering därför behövs förändringar I Finland saknas ett centraliserat klientregister (master data), och de viktigaste aktörerna och programvarupaketen har sina egna databaser. I avsaknad av ett centralregister över klienterna är det omöjligt att med säkerhet veta vilka alla datasystem som innehåller uppgifter om medborgarna. Inrättandet av ett centraliserat klientregister skapar en grund för harmoniseringen av de offentliga IKT-funktionerna och innebär en förbättring av medborgarnas rättigheter. IT-utvecklingen inom kommunerna, samkommunerna och staten har varit splittrad, vilket har lett till den fragmenterade IT-strukturen som vi har i dag. De olika datasystemen innehåller klientdatabaser av olika slag och eftersom det inte finns någon samordning är det ingen som vet vilka alla register som innehåller information om medborgarna. Genom att denna information samlas i en klientdatabas kan medborgarna kontrollera riktigheten av sina uppgifter och också begära att onödiga uppgifter ska raderas. Hur ska förändringen genomföras? En gemensam klientdatabas skapas genom att man slår ihop informationen inom skatteförvaltningen, samtyckeshanteringen i Nationella hälso- och sjukvårdsarkivet (KanTa) och uppgifter från Befolkningsregistercentralen. Alla offentliga aktörer åläggs att använda den gemensamma databasen. Härigenom finns informationen alltid på ett ställe och myndigheterna kan lätt kontrollera informationskällan. Också medborgarna kan få insyn i de uppgifter som lagrats om dem i databasen genom att vända sig till en kontaktpunkt. FÖRSLAG 3 13 Sitras aktioner för att främja förändringen Sitras projekt Kommunernas servicecenter gav upphov till 76 kommunala aktörers gemensamma bolag, KPK ICT Oy, som tillhandahåller expert-, program- och infrastrukturtjänster inom dataadministration och IT för kommunerna. De delägande kommunerna och samkommunerna representerar över en miljon invånare i vårt land. Invånarunderlaget förväntas överstiga 1,5 miljoner människor före mars Projektet Kommunernas servicecenter gav också upphov till KPK THH Oy som tillhandahåller kommunerna tjänster inom ekonomi- och personaladministration. Bolagets syfte är att påverka produktivitetsutvecklingen och stimulera utvecklingen inom den offentliga sektorn. Sitra har utrett lämpligheten av de mest betydande internationella patientdatasystemen för den finländska hälso- och sjukvården. Utredningen genomfördes i samarbete med de fem universitetssjukvårdsdistrikten. Sitra har deltagit aktivt i den nationella debatten om informationssamhället. Dessutom medverkar Sitra i delegationen för informationsförvaltning inom den offentliga förvaltningen (JUHTA) och i andra viktiga beredningsorgan inom området. Inom Sitras projekt för datavolymer med hälsoinformation pågår arbetet med tjänsten Taltioni som ska bli ett datalager med hälso- och friskvårdsinformation om medborgarna och en gemensam plattform för hälsovårdsaktörerna och friskvårdsleverantörerna. Avsikten är att skapa större medborgarfokus inom hälso- och sjukvården.

14 14 FÖRSLAG 4 Stödja klimat-, energi- och naturresurspolitiken genom markanvändning, byggande och samhällsbyggande Styrningen av markanvändningen och den byggda miljön spelar en viktig roll om man vill minska utsläppen av drivhusgaser, höja energieffektiviteten, stimulera decentraliserad energiproduktion, effektivisera materialkretsloppet och tillämpa en hållbar naturresursekonomi. Planeringen av markanvändningen ska omvärderas de närmaste åren ur klimat-, energi- och naturresurspolitikens perspektiv. Programmet för revidering av byggbestämmelserna som spänner över regeringens mandatperiod ska stödjas för att öka energieffektiviteten. Dessutom ska man ta fram omedelbara och omfattande åtgärder för att verkställa klimat-, energi- och naturresurspolitiken.

15 FÖRSLAG 4 15 Motivering därför behövs förändringar Finland har förbundit sig att minska sina utsläpp av drivhusgaser med 80 procent före Regeringen har gett riksdagen en naturresursredogörelse där man lägger grunden för en övergång till en generellt hållbar naturresursekonomi. Kopplingarna inom klimat-, energi- och naturresurspolitiken blir allt fler och för att målen ska kunna uppnås är det viktigt att man styr markanvändningen, samhällsstrukturen och byggandet. Gällande praxis stödjer dessvärre varken energieffektiviteten och utsläppsminskningen på regional nivå eller utvecklingen av en grön lokalekonomi. Konsolidering av samhällsstrukturen har fastställts som mål i otaliga planer, inklusive de riksomfattande målen för områdesanvändning. Ändå sprider det okontrollerade byggandet ut sig till städernas randområden. Enligt utredningar är trafikkostnaderna i dessa områden upp till sex gånger så höga som i tätorterna. Kompletterande byggande i stadsområden gör det möjligt att utnyttja den befintliga infrastrukturen. Därigenom kan man också utveckla servicen, trygga kollektivtrafiken, skapa förutsättningar för renovering av byggnadsbeståndet, höja energieffektiviteten och motarbeta klimatförändringarna. I kyrkbyarna och landsorterna kan man med fördel gynna byggnation som är självförsörjande på energi. Detta kräver satsningar på både renovering av byggnadsbeståndet och utnyttjande av lokal energi. Genom att utveckla byarnas och tätorternas servicekapacitet främjar man också energieffektiviteten och livskraften på landsbygden. Bättre energieffektivitet förutsätter förändringar i konsumentbeteendet. Därför behövs riksomfattande energirådgivning som riktar sig till konsumenterna. EU:s energiprestandadirektiv (EPBD), som kräver praktiskt taget nollenerginivå i byggandet, kommer att införas före För att kunna tillgodose energibehovet i byggnaderna bör vi snabbt hitta koldioxidneutrala lösningar som baserar sig på lokala förnybara energikällor och är oberoende av nätverken. För att minska utsläppen av drivhusgaser måste vi också fästa uppmärksamhet vid materialeffektiviteten i byggandet samt utsläppen från materialtillverkningen. Dessa är hänsyn som gynnar utvecklingen av träbyggande. Smarta lokala lösningar behövs för att Finlands omfattande landareal och naturresurser ska kunna

16 16 FÖRSLAG 4 utnyttjas på ett hållbart sätt. När det gäller lokala lösningar inom den gröna ekonomin kan det vara frågan om decentraliserad energiproduktion, avfallshantering eller förädling av biomassa. Närproducerad mat och närturism ingår också i framtidens gröna ekonomi. Genom att kombinera utnyttjandet av lokala naturresurser med smart teknik kan man i många fall höja energieffektiviteten, främja en hållbar naturresursekonomi samt minska på transporterna och användningen av fossila energikällor. Utvecklingen av lokala lösningar för den gröna ekonomin möjliggörs genom lämpliga lösningar för markanvändningen och planeringen. Hur ska förändringen genomföras? 1. Planeringen av markanvändningen ska omvärderas. Inom planläggningen ska man leta efter nya metoder och stärka de befintliga metoderna för att minska på klimatutsläppen, konsolidera samhällsstrukturen och utveckla en grön lokalekonomi. Speciellt normativ och faktabaserad styrning ska sättas in för att en hållbar klimat-, energi- och naturresursekonomi ska beaktas i all markanvändning. 2. Ett reformprogram av byggbestämmelserna som sträcker sig över regeringens mandatperiod ska fastställas i syfte att höja energieffektiviteten. Genomförandet av det riksomfattande stimulansprogrammet ERA17 för hållbart byggande ska understödas. Energieffektiviteten i det nuvarande byggnadsbeståndet ska höjas vid renoveringar och omfattande reparationer med stöd av förpliktande byggnadsbestämmelser. Riksomfattande energirådgivning till konsumenterna ska understödas. Materialeffektivitet och utsläppen från byggmaterialtillverkningen ska inkluderas i byggstyrningen. Beredningen av ett tariffstöd eller annat ekonomiskt incitament för att öka användningen av solenergi ska inledas. 3. Lokala lösningar inom den gröna ekonomin, som utnyttjar lokala energikällor och naturresurser och effektiviserar materialkretsloppet, ska utformas. Exempel på sådana lösningar är närproducerad energi och lokal bioförädling. Småskalig produktion av förnybar energi på husoch områdesnivå ska stimuleras med administrativa och ekonomiska medel.

17 Sitras aktioner för att främja förändringe FÖRSLAG 4 Sitras Energiprogram och programmet Landmärken samarbetar på många plan med olika intressenter för att uppnå de ovannämnda målen. I Energiprogrammet ( ) arbetar man för att minska samhällens energiförbrukning och utsläpp av drivhusgaser. Man har tagit fram en modell för riksomfattande energirådgivning och berett det riksomfattande programmet ERA17 för höjning av energieffektiviteten i byggda miljöer i samarbete med Miljöministeriet och Tekes. 17 I programmet Landmärken (Landsbygdens betydelser ) utvecklar man framför allt lokala lösningar inom den gröna ekonomin. Dessa anknyter till exempel till närproducerad mat, närproducerad energi, närturism och nätverkslösningar för lokal bioekonomi. Dessutom utreder man hur Finlands största naturresurs, det fria rummet, kan användas på ett mer hållbart sätt som en källa för välbefinnande. Sitra samordnade beredningen av naturresursstrategin för Finland (2009) som utgjorde en viktig utgångspunkt för regeringens naturresursredogörelse (2010).

18 FÖRSLAG 5 18

19 Fokusera de offentliga stöden på nyetablerade företag och på internationaliseringen i små och medelstora företag För att hitta och stimulera finansieringsdugliga företag ska volymen av snabba marknadsbetingade och styrda experiment i nyetablerade företag ökas. De direkta företagsstöden ska främst allokeras till nyetablerade företag medan skatteincitamenten för forskning och produktutveckling ska inriktas på ett senare skede i företagets utveckling. Produktutvecklingen och den internationella potentialen i små och medelstora verkstads- och metallföretag ska främjas. FÖRSLAG 5 19 Motivering därför behövs förändringar Den finländska finansmarknaden är inne i ett brytningsskede varigenom utbudet på utländskt kapital kommer att krympa och det inhemska kapitalet kommer att inriktas främst på strukturförändringar och finansiering av väletablerade företag. Tillgången på riskkapital som är nödvändig för nyetablerade företag har minskat betydligt. Därför måste volymen av snabba marknadsexperiment i etableringsskedet utökas för att fler finansieringsdugliga företag ska nå tillväxtfasen. Avsikten är att man redan i ett tidigt skede ska kunna avgöra om företagets affärsidé är livsduglig. En annan stor omvälvning är på gång inom den i dagens läge riskutsatta verkstads- och metallindustrin som är en stor arbetsgivarsektor i Finland. De internationellt verksamma storföretagen flyttar produktionen till lågkostnadsländer och till länder där marknaden och kompetensen redan finns. De små och medelstora företagen måste bemöda sig extra mycket för att uppnå internationell närvaro och utvecklas från underleverantörer till produkt- och serviceleverantörer. Om de kan tillgodogöra sig den pågående förändringen, har de finländska små och medelstora företagen goda möjligheter att öka exporten.

20 20 FÖRSLAG 5 Hur ska förändringen genomföras? 1. Företagsstöden ska inriktas på marknadsbetingade och styrda experiment i nyetablerade företag varigenom de finansieringsdugliga företagen kan sållas fram. Experimenten ska omfatta både finansiering och styrning. Genom att på detta sätt gallra bort de olönsamma projekten kan man samtidigt garantera att företagsstöden ger effekt. 2. Finansieringen av experimenten kanaliseras genom en reform av de befintliga strukturerna inom den offentliga sektorn och en omfördelning av finansieringen. Också kunnigt privatkapital, såsom affärsänglar, ska lockas med i experimenten. För att locka investerare används skatteincitament och försök med asymmetrisk vinstfördelning mellan den offentliga och den privata sektorn. De direkta företagsstöden ska allokeras företrädesvis till nyetablerade företag medan skatteincitamenten för forskning och produktutveckling ska riktas in senare i företagets utveckling. 3. Stöden till små och medelstora verkstads- och metallindustrier ska höjas för att aktivera företagens internationella affärsverksamhet. Marknadsförings- och konsulttjänster som tillhandahålls och stöds offentligt, liksom också finansiering för internationalisering och nätverk, ska riktas in på små och medelstora företag inom branschen. Utöver direkta stöd testas FoU-skatteincitament för att främja företagens internationella produktutvecklingsaktiviteter. Incitament har redan tillämpats med framgång i andra länder (ETLA 2009).

21 FÖRSLAG 5 Sitras aktioner för att främja förändringen Sitra genomför experiment inom sektorer som berörs av omvälvningar och tillväxtutveckling samt lockar privat kapital till företagen. Som investerare fokuserar Sitra på nya affärsområden där investeringar är förknippade med stora risker och som därför inte attraherar privat kapital. 21 Finansiering av nyetablerade företag: a) I utredningar finansierade av Sitra har man konstaterat att skatteincitament är en välfungerande metod för att aktivera investerare till att satsa på nyetablerade företag (t.ex. Markku Maula: Verokannustimet yksityishenkilöiden riskipääomasijoitusten aktivoinnissa, 2007; Laura Valkonen: Verokannustimet innovaatiopolitiikan välineenä Katsaus verokannustimien käyttöön OECD-maissa, 2006). b) Sitra kartlägger finansieringen i nyetablerade företag och bidrar till införandet av nya finansiella instrument med hjälp av försöksprojekt. Sitra utreder bland annat finansieringsmodeller för sociala företag. Små och medelstora verkstads- och metallföretag: a) För små och medelstora företag har det arrangerats exportfrämjande exkursioner och utbildningar i potentiella exportländer. Ytterligare resor och utbildningar kommer att arrangeras. Dessutom har man investerat i omstrukturerade företag som inriktar sig internationellt. b) Sitra har också inlett ett experiment som omfattar uppföljning av marknadsläget för små och medelstora företag och utveckling av ett uppföljningssystem. Sitra har också gett ut böcker i vilka man kartlagt exportpotentialen och förändringarnas betydelser samt arrangerat seminarier och workshopar för att främja internationaliseringen.

22

23 Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra Östersjötorget 2, PB 160, Helsingfors Telefon (09) , fax (09) , sitra.fi ISBN (paperback) YTTerligare information: Mikko Kosonen, överombudsman Päivi Yli-Kyyny, överombudsmannens assistent tel. (09) Energiprogrammet Jukka Noponen, tel. (09) Programmet för offentlig ledning och förvaltning Juha Kostiainen, tel. (09) Tillväxtprogrammet för maskinindustrin Mauri Heikintalo, tel. (09) Kommunprogrammet Antti Kivelä, tel. (09) Programmet Landmärken Eeva Hellström, tel. (09) Strategisk förnyelse Jari Pasanen, tel. (09) Kommunikation Teppo Turkki, tel. (09) Tuula Tiihonen, tel. (09) Kommunikationens kontakttelefon, tel Våra e-postadresser har följande format:

Sitra ifrågasätter våra hävdvunna handlingsmönster och påskyndar de förändringar som behövs i samhället.

Sitra ifrågasätter våra hävdvunna handlingsmönster och påskyndar de förändringar som behövs i samhället. Sitra ifrågasätter våra hävdvunna handlingsmönster och påskyndar de förändringar som behövs i samhället. För att vi ska kunna vara välmående och konkurrenskraftiga i framtiden krävs systemiska omfattande

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet är en del av statsrådet och svarar för» en finanspolitik som förstärker förutsättningarna för en stabil och hållbar

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen

Utvecklande och styrning av den elektroniska kommunikationen Resumé 351 /54/04 UTVECKLANDET AV ELEKTRONISKA KOMMUNIKA- TIONSTJÄNSTER I DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN Huvudfrågan vid revisionen var att kartlägga hur den elektroniska kommunikationen i den offentliga

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 örnybara naturresurser en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 Bästa läsare! Denna nya strategi för jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM ELEKTRONISK IDENTIFIERING 5.3.2009

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM ELEKTRONISK IDENTIFIERING 5.3.2009 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM ELEKTRONISK IDENTIFIERING 5.3.2009 2 Målen med principbeslutet Syftet med detta principbeslut är att komma överens om den interna arbetsfördelningen inom statsrådet på området

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 9/2013 1 (5) Stadsfullmäktige Kj/20 15.5.2013

Helsingfors stad Föredragningslista 9/2013 1 (5) Stadsfullmäktige Kj/20 15.5.2013 Helsingfors stad Föredragningslista 9/2013 1 (5) 20 Ryj / Den av ledamoten Mika Ebeling väckta motionen om bättre energieffektivitet i det gamla byggnadsbeståndet HEL 2012-014525 T 00 00 03 Beslutsförslag

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 18.3.2015 2014/2210(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Familjeföretag i Europa (2014/2210(INI)) Utskottet för industrifrågor,

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Hannele Häkkinen, sakkunnig EU:s direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnvera Abp Finnvera är ett specialfinansieringsbolag som ägs av finska staten och

Läs mer

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer INLEDNING Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag

Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag Tekes finansieringstjänster för små och medelstora företag Visste du det här? Nästan 70 procent av Tekes företagsfinansiering kanaliseras till utvecklingsprojekt i små- och medelstora företag. Tekes finansieringstjänster

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Nya projektförslag från landskapscentrum för energirådgivning för konsumenter ute på fältet efterfrågas.

Nya projektförslag från landskapscentrum för energirådgivning för konsumenter ute på fältet efterfrågas. 8.11.2012 Energirådgivning för konsumenter: Nya projektförslag från landskapscentrum för energirådgivning för konsumenter ute på fältet efterfrågas. På uppdrag av arbets och näringsministeriet (ANM) ber

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård

Hälsa Sjukvård Tandvård 1 Hälsa Sjukvård Tandvård Viktigt med en strategisk agenda Vi tror på att nära vård med god tillgänglighet och kvalitet har betydelse för befolkningens hälsa och vår förmåga att klara vår uppgift i framtiden

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Kommunerna och klimatförändringen

Kommunerna och klimatförändringen Kommunerna och klimatförändringen 1. Klimatförändringen måste hejdas och vi måste anpassa oss till det föränderliga klimatet Kommunerna är viktiga Stävjandet av klimatförändringen är en global uppgift

Läs mer

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat?

Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? AR BETSLIVETS KV ALITET Resultat genom kvalitet Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? Låt oss tala om morgondagen och lite om

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Oy Apotti Ab Affärsplan

Oy Apotti Ab Affärsplan 1 Oy Apotti Ab Affärsplan Version 2.00 7.5.2015. 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bolagets strategiska mål... 4 3 Bolagets verksamhetsidé och vision samt affärsidé... 5 3.1 Verksamhetsidé och

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog)

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) 1 Fördelar med att införa en fri flytträtt 93% av svenskarna vill ha det Tvingar försäkringsbolagen att skapa en rättvis prissättning mellan kundgrupperna Skärper

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN

ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN 1. Konsumentens förtroende och den finländska matens anseende 5 2. Den finländska matkedjans konkurrenskraft 6 3. Den finländska matkedjans konkurrensfördelar 6 3.1 Spårbarhet

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Turism- och kosthållsbranschen

Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Turism- och kosthållsbranschen Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Turism- och kosthållsbranschen Vad är VOSE-projektet? Valtakunnallinen ammatillisten osaamistarpeiden ennakointi Nationell modell för identifiering

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Ledande Strategiarbete Påverkande Ny ledare ombord Förändringsprocesser Värden och etiska principer Förändringar i verksamhetsmiljön Kommunicera

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Bärkraft Journalnummer: 2008-4809 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Sammanfattning av partneravtal för Finland 2014-2020

Sammanfattning av partneravtal för Finland 2014-2020 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel, 7 oktober 2014 Sammanfattning av partneravtal för Finland 2014-2020 Övergripande information PA täcker fyra medel: Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Revisionsverkets ställningstaganden

Revisionsverkets ställningstaganden Revisionsverkets ställningstaganden Exportfinansiering Exporten spelar en viktig roll för nationalekonomin och därmed även för statsfinanserna. Exportens värde har varit cirka 40 procent i förhållande

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Effektivitets- och resultatprogrammet. i ett nötskal

Effektivitets- och resultatprogrammet. i ett nötskal Effektivitets- och resultatprogrammet i ett nötskal Effektivitets- och resultatprogrammet Söker efter interna medel som på ett verkligt sätt ökar produktiviteten inom statsförvaltningen så att hållbarhetsunderskottet

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Digital agenda för Åland

Digital agenda för Åland Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 1 2.1 Varför digital agenda?... 1 2.2 En vision för det åländska e-samhället... 2 2.3 Omvärlden... 3 2.3.1 Finlands digitala agenda... 3 2.3.2 Sveriges digitala

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående.

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående. Utlåtande, STM 022:00/2013 Social- och hälsovårdsministeriet PB 33 00023 Statsrådet SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder (SAMS) och Finlands Svenska Handikappförbund (FSH) tackar för möjligheten

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Västra Götalandsregionens plattform Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Johan Assarsson Västra Götalandsregionens plattform vår gemensamma grund Som medarbetare i Västra Götalandsregionen har vi

Läs mer

På väg mot ett Stockholm i världsklass

På väg mot ett Stockholm i världsklass På väg mot ett Stockholm i världsklass Utmaningar inom upphandling och inköp Daniel Moius Chef upphandling och konkurrens Stadsledningskontoret The Capital of Scandinavia Det tredje stora steget The Capital

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer