Förändringar ger nya möjligheter

Transkript

1 Fem förslag till regeringen Förändringar ger nya möjligheter

2

3 Fem förslag till regeringen Förändringar ger nya möjligheter

4 ISBN (paperback) ISBN (URL: Helsingfors 03/2011

5 Innehåll Inledning...6 Sammandrag...7 Reformera finansieringen av hälso- och socialvården i Finland...8 Införa statlig koncernstyrning Skapa en gemensam klientdatabas inom den offentliga förvaltningen...12 Stödja klimat-, energi- och naturresurspolitiken genom markanvändning, byggande och samhällsbyggande...14 Fokusera de offentliga stöden på nyetablerade företag och på internationaliseringen i små och medelstora företag...18 Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra Det krävs omfattande och genomgripande förändringar för ett konkurrenskraftigt Finland och välmående finländare. Sitra arbetar med ett föregripande perspektiv och främjar förändringar i samarbete med olika aktörer. Sitra tar itu med de viktigaste utmaningarna för Finland med hjälp av olika program och strategiprocesser. Sitra är en oberoende offentligrättslig fond, vars uppgift är att bygga morgondagens framgångsrika Finland

6 INLEDNING Fem förslag till regeringen Förändringar ger nya möjligheter 6 inland söker sin väg mot en ansvarsfull, konkurrenskraftig och hållbar serviceekonomi Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra vill lyfta fram fem viktiga frågor för Finlands framtid, ekonomiska tillväxt och välfärd i de kommande regeringsförhandlingarna. Sitra är en oavhängig aktör som lyder under riksdagen och dess uppgift är att främja en stabil och balanserad utveckling och den ekonomiska tillväxten i Finland. Grunden för vårt välfärdssamhälle, som härrör från en tid då Finlands ekonomi var relativt sluten och samhället industrialiserades, kommer att omdefinieras i riksdagsvalet. Strukturerna inom den offentliga sektorn som anlades på den tiden fyller inte längre dagens krav. Enligt Sitras uppfattning står den nordiska samhällsoch välfärdsmodellen på en solid grund. Den stöttar medborgarna under globaliseringens tvära kast. Men denna modell måste ses över. Då vi lösgör oss från den industriella erans produktionsorienterade strukturer och övergår till en ekologiskt hållbar serviceekonomi måste vi omvärdera grunderna för vårt agerande. Morgondagens Finland existerar i en serviceekonomi som är hållbar, beaktar klimatförändringarna och utgår från växelverkan. Kärnan i förändringen är en både kvalitativ och immateriell tillväxt där människan, medborgaren, är subjekt. Vi tror på att de konkreta temana som framförs i detta förslag ska styra Finland mot en vital och hållbar kultur där den ekonomiska tillväxten existerar i samhället jämsides med ekologisk hållbarhet, ett människovärdigt liv och social rättvisa.

7 Förslagen i sammandrag En av de viktigaste uppgifterna som åläggs den följande regeringen är att sätta igång en reform av samhällsstrukturerna. Enligt Finansministeriets uppskattning borde de viktigaste strukturreformerna ha vidtagits för år sedan. Den offentliga ekonomin kan inte utgå från statlig skuldsättning som endast skjuter upp skattebördan och leder till en skev inkomstfördelning mellan generationerna. Det viktigaste är att stärka Finlands konkurrenskraft och främja produktiviteten och samordningen inom den offentliga sektorn. Förändringar är nödvändiga för att stävja ökningen av de offentliga utgifterna och garantera de kommande generationerna ett gott liv. Jämlikhet och social rättvisa ska förverkligas; Finland ska vara ett gott land att bo och leva i för alla medborgare. Nedan följer en sammanfattning av de fem förslagen som behandlas närmare var för sig längre fram I varje avsnitt diskuterar man varför förändringarna behövs och presenterar konkreta åtgärder för att genomföra dessa. Dessutom redogör man i korthet för Sitras tidigare eller planerade insatser för att förslagen ska realiseras. Reformera finansieringen av hälso- och socialvården i Finland Det befintliga hälsovårdssystemet i Finland är ojämlikt och utgår från utbudet. Vårdkedjan och finansieringen saknar såväl flexibilitet som samordning och incitament. Finansieringen och styrningen av hälso- och socialvården ska reformeras under regeringsperioden. Finansieringen över flera kanaler ersätts med en finansieringskanal. Hela folkets hälsobehov ska tillgodoses på lika grunder. Upphandlarrollen och leverantörsrollen avskiljs från varandra och medborgarna ges större frihet att välja primärvårdsleverantör. Behoven inom kommunernas statsandelssystem ska bedömas i samband med reformen. Införa statlig koncernstyrning Av den statliga förvaltningen fordras nytt horisontellt samarbete, enhetliga arbetssätt och tväradministrativ substansledning. Inom förvaltningen ska införas en styrmodell som innehåller definitioner av de viktigaste koncernledda funktionerna och en beskrivning av effektiv ledning över ministeriegränserna. Det horisontella samarbetet ska pilottestas inom klimat-, energi- och naturresurspolitiken. Samordnade handlingssätt och tväradministrativ ledning är nödvändiga för att man ska kunna höja produktiviteten och tillgodogöra sig kompetenser på olika plan. Skapa en gemensam klientdatabas inom den offentliga förvaltningen I Finland saknas ett övergripande offentligt klientregister (master data). En gemensam klientdatabas ska skapas genom att slå ihop informationen inom skatteförvaltningen, samtyckeshanteringen i Nationella hälso- och sjukvårdsarkivet (KanTa) och uppgifter från Befolkningsregistercentralen. Utifrån ett centraliserat klientregister är det möjligt att harmonisera den offentliga dataförvaltningen och förbättra medborgarnas rättigheter. Markanvändningen, byggandet och samhällsbyg gandet ska stödja klimat-, energi- och naturresurspolitiken I sin nuvarande form stödjer markanvändningsplaneringen och byggstyrningen inte en konsoliderad samhällsstruktur, förbättrad regional energieffektivitet och utveckling av en grön lokalekonomi. En omvärdering av planläggningssystemet behövs omgående. För att höja energieffektiviteten fastställs ett program för revidering av byggbestämmelserna som ska överspänna regeringens mandatperiod. Dessutom ska det utformas lokala lösningar inom den gröna ekonomin, vilka utnyttjar lokala energikällor och naturresurser och effektiviserar materialkretsloppet. Exempel på sådana lösningar är närproducerad energi och lokal bioförädling. De offentliga stöden ska fokuseras på nyetablerade företag och på internationaliseringen i små och medelstora företag För att hitta och stimulera finansieringsdugliga företag ska volymen för snabba marknadsbetingade och styrda experiment i nyetablerade företag utökas. Finansieringen av experimenten kanaliseras genom en strukturreform inom den offentliga sektorn och en omfördelning av finansieringen. Också kunnigt privatkapital ska lockas med i experimenten. De direkta företagsstöden ska allokeras mer till nyetablerade företag medan FoU-skatteincitament ska riktas in senare i företagets utveckling. Produktutvecklingen och den internationella potentialen i små och medelstora verkstads- och metallföretag ska främjas. 7SAMMANDRAG

8 FÖRSLAG 1 8 Reformera finansieringen av hälso- och socialvården Finansieringen och styrningen av hälso- och socialvården ska reformeras under regeringsperioden. Finansieringen över flera kanaler ersätts med en finansieringskanal. Upphandlarrollen och leverantörsrollen ska avskiljas från varandra och medborgarna får större frihet att välja primärvårdsleverantör. Behoven inom kommunernas statsandelssystem ska bedömas i samband med reformen.

9 Motivering därför behövs förändringar Hälso- och sjukvårdens nuvarande uppbyggnad har lett till en amerikansk modell där de som förvärvsarbetar och har försäkrat sig är privilegierade i förhållande till den övriga befolkningen. Den åldrande befolkningen och de splittrade beslutsprocesserna leder till att hälsovårdskostnaderna och vårdpriserna trappas upp då antalet behövande är stort och utbudet litet. I dag är det läkarna och kapitalinvesterarna som kontrollerar den oligopolistiska marknaden. Systemet utgår från att behandla sjukdomar och fokuserar inte på friskvård. Verksamheten hos flera överlappande offentliga aktörer, med inslag av privata aktörer, leder till segmenterad optimering. I det nuvarande systemet är klienterna inte likställda och får inte alltid den service de behöver. Företagshälsovård och olika försäkringar skapar en privilegierad klass som dessutom stöttas genom lagstiftningen och finansieringen. De som varken har anställning eller försäkring är klart förfördelade. Största delen av finansieringsansvaret har fördelats på de över trehundra kommunerna, som är för små för att kunna bära den finansiella risken. Genom att sjukvårdskostnaderna ökar måste kommunerna bli större för att kunna hantera sjukdomsvariationen i befolkningen. I en modell med flera finansiärer är det ingen som tar ansvar för effektiviteten. Ingen axlar heller det övergripande ansvaret för klienterna. Med andra ord är finansieringen frikopplad från det övergripande ansvaret. Hur ska förändringen genomföras? De många finansieringskanalerna inom hälsovården ersätts med en enkanalsmodell. Tillhandahållandet av tjänsterna ska åläggas en aktör som är större än en enskild kommun. Den riksomfattande styrningen av hur tjänsterna finansieras och tillhandahålls ska stärkas. I den s.k. KATIRA-modellen för en riksomfattande upphandlare och finansiär inom hälsovården och äldreomsorgen, som Sitra har föreslagit, har den nuvarande finansieringen koncentrerats till en aktör. Enligt KATIRA är det en riksomfattande upphandlare-finansiär som ser till arrangemangen inom specialsjukvården. Inom primärvården och äldreomsorgen är det klienternas (medborgarnas) val, och inte de administrativa strukturerna, som styr systemet. Ett riksomfattande finansieringssystem som baserar sig på skatteintäkterna förenklar den nuvarande finansieringen över flera kanaler och skiljer på upphandlaren och leverantören. Utgångspunkten är att hela folkets hälsobehov ska tillgodoses på lika grunder och att medborgarna ska få större valfrihet. Utbudsfixeringen motarbetas av monopolkraften hos en upphandlingsorganisation som fokuserar på medborgarnas väl. 9FÖRSLAG 1 Sitras aktioner för att främja förändringen Sitra har publicerat en utredning av de europeiska systemen för finansiering av hälsovården (Terveydenhuoltojärjestelmien kehityssuunnat Euroopassa, Sitras utredningar 16, 2010). Sitra publicerade ett förslag om ett nytt finansierings- och styrsystem för hälsovården i juni 2010 (Sitras utredningar 24). Sitra har utrett lämpligheten av en enhetlig IKT-lösning för hälsovården i Finland. Enligt utredningen är det möjligt att bland de patientdatasystem som används i andra länder hitta en alternativ modell för Finland som skulle både underlätta spridningen av information mellan hälsovårdsaktörerna och garantera hög patientsäkerhet. Utredningen av patientdatasystemen inom projektet Sirius som publicerades i januari 2011 genomfördes i samarbete med de fem universitetssjukvårdsdistrikten.

10 FÖRSLAG 2 10 Införa statlig koncernstyrning Inom statsförvaltningen ska införas en koncernstyrningsmodell som innehåller en definition av de viktigaste kundhelheterna och en beskrivning av effektiv ministerieövergripande ledning med de befintliga resurserna och bibehållen ansvarsfördelning. Pilotprojekt med horisontellt samarbete ska inledas inom klimat-, energi- och naturresurspolitiken. Utifrån erfarenheterna ska modellen införas också inom andra tväradministrativa sektorer inom politiken.

11 Motivering därför behövs förändringar Det finländska samhället kommer att ställas inför många utmaningar de närmaste åren. Till dessa hör klimatförändringarna, hållbarhetsgapet inom ekonomin, den åldrande befolkningen, den globala konkurrensen om företagens lokalisering som påverkar arbetstillfällena, och medborgarnas ökande behov av service. För att kunna tackla utmaningarna behövs det nytt horisontellt förvaltningssamarbete, samordnade handlingssätt och tväradministrativ substansledning, med andra ord koncernstyrning och ledning. Endast på detta sätt är det möjligt att lösa gemensamma problem, höja produktiviteten och tillgodogöra sig människornas kompetens. Statlig koncernstyrning utgör ett instrument för den statsministerledda regeringen med vilket man effektivt kan uppnå de fastställda politiskt-strategiska effekterna. Styrningen omfattar processer, strukturer och en ledningsmodell med vilka regeringen verkställer, utvärderar och uppdaterar regeringsprogrammet och de preciserande målen och åtgärderna för programmet. Den nya styrmodellen som införs inom förvaltningarna och vissa större ämbetsverk stödjer genomförandet av regeringsprogrammet. Speciellt omställningen till en grön ekonomi kräver en ny ledningsmodell med en starkare koppling mellan klimat-, energi- och naturresurspolitikerna. Största delen av utsläppen av drivhusgaser orsakas antingen direkt eller indirekt av en ohållbar användning av naturresurserna. Samtidigt inverkar klimatförändringarna, bl.a. genom förändrade temperatur- och vattenförhållanden, betydligt på möjligheterna att utnyttja naturresurserna. Pilotprojekten med horisontellt samarbete ska sättas in först inom klimat-, energi- och naturresurspolitiken. Det är inte längre möjligt att se på naturresurserna, energin och klimatet som separata frågor. Klimatförändringarna kan inte bromsas om man inte tar itu med källan till problemen genom en naturresurspolitik, och naturresurspolitiken är inte hållbar om man inte tar klimatförändringarna och behovet att bromsa dem som en av de viktigaste utgångspunkterna. Hur ska förändringen genomföras? Man beslutar om att införa koncernstyrning och utarbetar en styrmodell. Man gör de nödvändiga ändringarna i regleringen och inför modellen. Man pilottestar horisontella, dvs. ministerieövergripande teman inom klimat-, energi- och naturresurspolitiken. FÖRSLAG 2 11 Sitras aktioner för att främja förändringen Sitra publicerade en idérapport om statens koncernstyrning: Kaikki yhden ja yksi kaikkien puolesta Valtion konsernijohdon vaativa mutta mahdollinen tehtävä (Sitras utredningar 21, 2010). År 2009 var Sitra samordnare för utformningen av naturresursstrategin för Finland ( naturresursstrategin.htm) som gav impulser och bakgrund till bioekonomistrategin (2010) och regeringens naturresursredogörelse (2010). I samtliga betonas behovet av att skapa en ny förvaltningsöverskridande ledningsmodell för naturresurspolitiken. Element av koncernstyrning finns också i utvecklingsprogrammet Trafikrevolution. I programmet skapar och testar Sitra ett nytt tanke- och handlingskoncept för markanvändningen och trafikplaneringen i samarbete med Kommunikationsministeriet, Miljöministeriet, Arbets- och näringsministeriet, Finansministeriet och Trafikverket. I Sitras program för offentlig ledning och förvaltning är man beredda på att delta i utvecklingen av statens koncernstyrning. Man arbetar också vidare på att utveckla gemensamma processer för lagberedning tillsammans med Justitieministeriet och pilotministerierna. Tillsammans med Finansministeriet och tre pilotministerier startades ett projekt för att utveckla ministeriernas innovationsprocesser. Resultaten av projekten kommer att spridas till de övriga ministerierna.

12 FÖRSLAG 3 12 Skapa en gemensam klientdatabas inom den offentliga förvaltningen En gemensam klientdatabas ska skapas för att höja produktiviteten inom den offentliga sektorn och möjliggöra elektronisk ärendehantering. Alla offentliga aktörer ska åläggas att använda registret.

13 Motivering därför behövs förändringar I Finland saknas ett centraliserat klientregister (master data), och de viktigaste aktörerna och programvarupaketen har sina egna databaser. I avsaknad av ett centralregister över klienterna är det omöjligt att med säkerhet veta vilka alla datasystem som innehåller uppgifter om medborgarna. Inrättandet av ett centraliserat klientregister skapar en grund för harmoniseringen av de offentliga IKT-funktionerna och innebär en förbättring av medborgarnas rättigheter. IT-utvecklingen inom kommunerna, samkommunerna och staten har varit splittrad, vilket har lett till den fragmenterade IT-strukturen som vi har i dag. De olika datasystemen innehåller klientdatabaser av olika slag och eftersom det inte finns någon samordning är det ingen som vet vilka alla register som innehåller information om medborgarna. Genom att denna information samlas i en klientdatabas kan medborgarna kontrollera riktigheten av sina uppgifter och också begära att onödiga uppgifter ska raderas. Hur ska förändringen genomföras? En gemensam klientdatabas skapas genom att man slår ihop informationen inom skatteförvaltningen, samtyckeshanteringen i Nationella hälso- och sjukvårdsarkivet (KanTa) och uppgifter från Befolkningsregistercentralen. Alla offentliga aktörer åläggs att använda den gemensamma databasen. Härigenom finns informationen alltid på ett ställe och myndigheterna kan lätt kontrollera informationskällan. Också medborgarna kan få insyn i de uppgifter som lagrats om dem i databasen genom att vända sig till en kontaktpunkt. FÖRSLAG 3 13 Sitras aktioner för att främja förändringen Sitras projekt Kommunernas servicecenter gav upphov till 76 kommunala aktörers gemensamma bolag, KPK ICT Oy, som tillhandahåller expert-, program- och infrastrukturtjänster inom dataadministration och IT för kommunerna. De delägande kommunerna och samkommunerna representerar över en miljon invånare i vårt land. Invånarunderlaget förväntas överstiga 1,5 miljoner människor före mars Projektet Kommunernas servicecenter gav också upphov till KPK THH Oy som tillhandahåller kommunerna tjänster inom ekonomi- och personaladministration. Bolagets syfte är att påverka produktivitetsutvecklingen och stimulera utvecklingen inom den offentliga sektorn. Sitra har utrett lämpligheten av de mest betydande internationella patientdatasystemen för den finländska hälso- och sjukvården. Utredningen genomfördes i samarbete med de fem universitetssjukvårdsdistrikten. Sitra har deltagit aktivt i den nationella debatten om informationssamhället. Dessutom medverkar Sitra i delegationen för informationsförvaltning inom den offentliga förvaltningen (JUHTA) och i andra viktiga beredningsorgan inom området. Inom Sitras projekt för datavolymer med hälsoinformation pågår arbetet med tjänsten Taltioni som ska bli ett datalager med hälso- och friskvårdsinformation om medborgarna och en gemensam plattform för hälsovårdsaktörerna och friskvårdsleverantörerna. Avsikten är att skapa större medborgarfokus inom hälso- och sjukvården.

14 14 FÖRSLAG 4 Stödja klimat-, energi- och naturresurspolitiken genom markanvändning, byggande och samhällsbyggande Styrningen av markanvändningen och den byggda miljön spelar en viktig roll om man vill minska utsläppen av drivhusgaser, höja energieffektiviteten, stimulera decentraliserad energiproduktion, effektivisera materialkretsloppet och tillämpa en hållbar naturresursekonomi. Planeringen av markanvändningen ska omvärderas de närmaste åren ur klimat-, energi- och naturresurspolitikens perspektiv. Programmet för revidering av byggbestämmelserna som spänner över regeringens mandatperiod ska stödjas för att öka energieffektiviteten. Dessutom ska man ta fram omedelbara och omfattande åtgärder för att verkställa klimat-, energi- och naturresurspolitiken.

15 FÖRSLAG 4 15 Motivering därför behövs förändringar Finland har förbundit sig att minska sina utsläpp av drivhusgaser med 80 procent före Regeringen har gett riksdagen en naturresursredogörelse där man lägger grunden för en övergång till en generellt hållbar naturresursekonomi. Kopplingarna inom klimat-, energi- och naturresurspolitiken blir allt fler och för att målen ska kunna uppnås är det viktigt att man styr markanvändningen, samhällsstrukturen och byggandet. Gällande praxis stödjer dessvärre varken energieffektiviteten och utsläppsminskningen på regional nivå eller utvecklingen av en grön lokalekonomi. Konsolidering av samhällsstrukturen har fastställts som mål i otaliga planer, inklusive de riksomfattande målen för områdesanvändning. Ändå sprider det okontrollerade byggandet ut sig till städernas randområden. Enligt utredningar är trafikkostnaderna i dessa områden upp till sex gånger så höga som i tätorterna. Kompletterande byggande i stadsområden gör det möjligt att utnyttja den befintliga infrastrukturen. Därigenom kan man också utveckla servicen, trygga kollektivtrafiken, skapa förutsättningar för renovering av byggnadsbeståndet, höja energieffektiviteten och motarbeta klimatförändringarna. I kyrkbyarna och landsorterna kan man med fördel gynna byggnation som är självförsörjande på energi. Detta kräver satsningar på både renovering av byggnadsbeståndet och utnyttjande av lokal energi. Genom att utveckla byarnas och tätorternas servicekapacitet främjar man också energieffektiviteten och livskraften på landsbygden. Bättre energieffektivitet förutsätter förändringar i konsumentbeteendet. Därför behövs riksomfattande energirådgivning som riktar sig till konsumenterna. EU:s energiprestandadirektiv (EPBD), som kräver praktiskt taget nollenerginivå i byggandet, kommer att införas före För att kunna tillgodose energibehovet i byggnaderna bör vi snabbt hitta koldioxidneutrala lösningar som baserar sig på lokala förnybara energikällor och är oberoende av nätverken. För att minska utsläppen av drivhusgaser måste vi också fästa uppmärksamhet vid materialeffektiviteten i byggandet samt utsläppen från materialtillverkningen. Dessa är hänsyn som gynnar utvecklingen av träbyggande. Smarta lokala lösningar behövs för att Finlands omfattande landareal och naturresurser ska kunna

16 16 FÖRSLAG 4 utnyttjas på ett hållbart sätt. När det gäller lokala lösningar inom den gröna ekonomin kan det vara frågan om decentraliserad energiproduktion, avfallshantering eller förädling av biomassa. Närproducerad mat och närturism ingår också i framtidens gröna ekonomi. Genom att kombinera utnyttjandet av lokala naturresurser med smart teknik kan man i många fall höja energieffektiviteten, främja en hållbar naturresursekonomi samt minska på transporterna och användningen av fossila energikällor. Utvecklingen av lokala lösningar för den gröna ekonomin möjliggörs genom lämpliga lösningar för markanvändningen och planeringen. Hur ska förändringen genomföras? 1. Planeringen av markanvändningen ska omvärderas. Inom planläggningen ska man leta efter nya metoder och stärka de befintliga metoderna för att minska på klimatutsläppen, konsolidera samhällsstrukturen och utveckla en grön lokalekonomi. Speciellt normativ och faktabaserad styrning ska sättas in för att en hållbar klimat-, energi- och naturresursekonomi ska beaktas i all markanvändning. 2. Ett reformprogram av byggbestämmelserna som sträcker sig över regeringens mandatperiod ska fastställas i syfte att höja energieffektiviteten. Genomförandet av det riksomfattande stimulansprogrammet ERA17 för hållbart byggande ska understödas. Energieffektiviteten i det nuvarande byggnadsbeståndet ska höjas vid renoveringar och omfattande reparationer med stöd av förpliktande byggnadsbestämmelser. Riksomfattande energirådgivning till konsumenterna ska understödas. Materialeffektivitet och utsläppen från byggmaterialtillverkningen ska inkluderas i byggstyrningen. Beredningen av ett tariffstöd eller annat ekonomiskt incitament för att öka användningen av solenergi ska inledas. 3. Lokala lösningar inom den gröna ekonomin, som utnyttjar lokala energikällor och naturresurser och effektiviserar materialkretsloppet, ska utformas. Exempel på sådana lösningar är närproducerad energi och lokal bioförädling. Småskalig produktion av förnybar energi på husoch områdesnivå ska stimuleras med administrativa och ekonomiska medel.

17 Sitras aktioner för att främja förändringe FÖRSLAG 4 Sitras Energiprogram och programmet Landmärken samarbetar på många plan med olika intressenter för att uppnå de ovannämnda målen. I Energiprogrammet ( ) arbetar man för att minska samhällens energiförbrukning och utsläpp av drivhusgaser. Man har tagit fram en modell för riksomfattande energirådgivning och berett det riksomfattande programmet ERA17 för höjning av energieffektiviteten i byggda miljöer i samarbete med Miljöministeriet och Tekes. 17 I programmet Landmärken (Landsbygdens betydelser ) utvecklar man framför allt lokala lösningar inom den gröna ekonomin. Dessa anknyter till exempel till närproducerad mat, närproducerad energi, närturism och nätverkslösningar för lokal bioekonomi. Dessutom utreder man hur Finlands största naturresurs, det fria rummet, kan användas på ett mer hållbart sätt som en källa för välbefinnande. Sitra samordnade beredningen av naturresursstrategin för Finland (2009) som utgjorde en viktig utgångspunkt för regeringens naturresursredogörelse (2010).

18 FÖRSLAG 5 18

19 Fokusera de offentliga stöden på nyetablerade företag och på internationaliseringen i små och medelstora företag För att hitta och stimulera finansieringsdugliga företag ska volymen av snabba marknadsbetingade och styrda experiment i nyetablerade företag ökas. De direkta företagsstöden ska främst allokeras till nyetablerade företag medan skatteincitamenten för forskning och produktutveckling ska inriktas på ett senare skede i företagets utveckling. Produktutvecklingen och den internationella potentialen i små och medelstora verkstads- och metallföretag ska främjas. FÖRSLAG 5 19 Motivering därför behövs förändringar Den finländska finansmarknaden är inne i ett brytningsskede varigenom utbudet på utländskt kapital kommer att krympa och det inhemska kapitalet kommer att inriktas främst på strukturförändringar och finansiering av väletablerade företag. Tillgången på riskkapital som är nödvändig för nyetablerade företag har minskat betydligt. Därför måste volymen av snabba marknadsexperiment i etableringsskedet utökas för att fler finansieringsdugliga företag ska nå tillväxtfasen. Avsikten är att man redan i ett tidigt skede ska kunna avgöra om företagets affärsidé är livsduglig. En annan stor omvälvning är på gång inom den i dagens läge riskutsatta verkstads- och metallindustrin som är en stor arbetsgivarsektor i Finland. De internationellt verksamma storföretagen flyttar produktionen till lågkostnadsländer och till länder där marknaden och kompetensen redan finns. De små och medelstora företagen måste bemöda sig extra mycket för att uppnå internationell närvaro och utvecklas från underleverantörer till produkt- och serviceleverantörer. Om de kan tillgodogöra sig den pågående förändringen, har de finländska små och medelstora företagen goda möjligheter att öka exporten.

20 20 FÖRSLAG 5 Hur ska förändringen genomföras? 1. Företagsstöden ska inriktas på marknadsbetingade och styrda experiment i nyetablerade företag varigenom de finansieringsdugliga företagen kan sållas fram. Experimenten ska omfatta både finansiering och styrning. Genom att på detta sätt gallra bort de olönsamma projekten kan man samtidigt garantera att företagsstöden ger effekt. 2. Finansieringen av experimenten kanaliseras genom en reform av de befintliga strukturerna inom den offentliga sektorn och en omfördelning av finansieringen. Också kunnigt privatkapital, såsom affärsänglar, ska lockas med i experimenten. För att locka investerare används skatteincitament och försök med asymmetrisk vinstfördelning mellan den offentliga och den privata sektorn. De direkta företagsstöden ska allokeras företrädesvis till nyetablerade företag medan skatteincitamenten för forskning och produktutveckling ska riktas in senare i företagets utveckling. 3. Stöden till små och medelstora verkstads- och metallindustrier ska höjas för att aktivera företagens internationella affärsverksamhet. Marknadsförings- och konsulttjänster som tillhandahålls och stöds offentligt, liksom också finansiering för internationalisering och nätverk, ska riktas in på små och medelstora företag inom branschen. Utöver direkta stöd testas FoU-skatteincitament för att främja företagens internationella produktutvecklingsaktiviteter. Incitament har redan tillämpats med framgång i andra länder (ETLA 2009).

21 FÖRSLAG 5 Sitras aktioner för att främja förändringen Sitra genomför experiment inom sektorer som berörs av omvälvningar och tillväxtutveckling samt lockar privat kapital till företagen. Som investerare fokuserar Sitra på nya affärsområden där investeringar är förknippade med stora risker och som därför inte attraherar privat kapital. 21 Finansiering av nyetablerade företag: a) I utredningar finansierade av Sitra har man konstaterat att skatteincitament är en välfungerande metod för att aktivera investerare till att satsa på nyetablerade företag (t.ex. Markku Maula: Verokannustimet yksityishenkilöiden riskipääomasijoitusten aktivoinnissa, 2007; Laura Valkonen: Verokannustimet innovaatiopolitiikan välineenä Katsaus verokannustimien käyttöön OECD-maissa, 2006). b) Sitra kartlägger finansieringen i nyetablerade företag och bidrar till införandet av nya finansiella instrument med hjälp av försöksprojekt. Sitra utreder bland annat finansieringsmodeller för sociala företag. Små och medelstora verkstads- och metallföretag: a) För små och medelstora företag har det arrangerats exportfrämjande exkursioner och utbildningar i potentiella exportländer. Ytterligare resor och utbildningar kommer att arrangeras. Dessutom har man investerat i omstrukturerade företag som inriktar sig internationellt. b) Sitra har också inlett ett experiment som omfattar uppföljning av marknadsläget för små och medelstora företag och utveckling av ett uppföljningssystem. Sitra har också gett ut böcker i vilka man kartlagt exportpotentialen och förändringarnas betydelser samt arrangerat seminarier och workshopar för att främja internationaliseringen.

22

23 Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra Östersjötorget 2, PB 160, Helsingfors Telefon (09) , fax (09) , sitra.fi ISBN (paperback) YTTerligare information: Mikko Kosonen, överombudsman Päivi Yli-Kyyny, överombudsmannens assistent tel. (09) Energiprogrammet Jukka Noponen, tel. (09) Programmet för offentlig ledning och förvaltning Juha Kostiainen, tel. (09) Tillväxtprogrammet för maskinindustrin Mauri Heikintalo, tel. (09) Kommunprogrammet Antti Kivelä, tel. (09) Programmet Landmärken Eeva Hellström, tel. (09) Strategisk förnyelse Jari Pasanen, tel. (09) Kommunikation Teppo Turkki, tel. (09) Tuula Tiihonen, tel. (09) Kommunikationens kontakttelefon, tel Våra e-postadresser har följande format: