Nationella sektorsrådet

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1(7) Datum Diarienr 2017/625 Nationella sektorsrådet Tid: , kl Plats: Deltagare: Sarek, Naturvårdsverkets lokaler, Vallhallavägen 195, Stockholm Herman Sundqvist Skogsstyrelsen, Ulf Sterler Svenska jägareförbundet, Linda Berggren WWF, Linda Eriksson Skogsindustrierna, Sören Pettersson Holmen skog, Leif Öster Ekoturismföreningen, Hasse Berglund Naturvårdsverket, Jonas Eriksson Norra skogsägarna, Leif Gren Riksantikvarieämbetet, Stefan Forsmark Sametinget, Göran Andersson Friluftsfrämjandet, Per Ohlsson Havs- och vattenmyndigheten, Börje Pettersson Bergvik skog, Olof Johansson Sveaskog, Karin Ewelönn GS-facket, Jan Terstad Naturskyddsföreningen, Sara Hommen Naturvårdsverket (pkt 1-2) Skogsstyrelsen: Göran Rune, Jonas Löfstedt, Svante Claesson, Svante Larsson, Erik Sollander. Antecknat av: Ärende Frånvarande: LRF, Hembygdsförbundet, Samernas Riksförbund, SLU. Erik Sollander Innehåll/Resultat 1 Inledning Herman S hälsade välkomna. En övrig fråga anmäldes, om Skogsstyrelsens uppdragsråd. Herman S: Nationella skogsprogrammet: Vi ser ett intensivt arbete inom regeringskansliet och möten med riksdagens Närings- och Miljöoch jordbruksutskott. Det ser inte ut att bli någon proposition nu i vår. Däremot framåt hösten 2017, då som en separat proposition. Troligen uttrycks det i form av en övergripande vision kompletterat med kanske 5 strategiska mål, förhållandevis allmänt hållna. Det här ligger i linje med upplägget för skogsprogrammet. Finns skäl till viss optimism. Artskyddsförordningen: Vi håller fortfarande på att analysera domen. Skrivelsen som vi och Naturvårdsverket skickade till regeringen, där vi bad om en översyn av förordningen känns inte mindre aktuell nu. Frågan är hur domen ska påverka myndigheternas arbete. Hur ser ni på frågan? Diskussion: Ärendet återförvisas till myndigheterna. Bombmurklan är nationellt skyddad och inte en av arterna i EU-direktivet, så EU-delen av förordningen har inte varit uppe till prövning. Inom EU är det ett ökat fokus på de här frågorna. Tidigare var fokus på Natura 2000, men nu mer på den s.k. andra pelaren.

2 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (7) Ärende 2 Naturvårdsverkets arbete med invasiva arter Innehåll/Resultat Ett rätt tydligt utfall är att intrång från samhället måste ersättas. Samtidigt lite oroväckande att regelverket är så otydligt att det blir stora skillnader mellan myndighets tolkning och domstolen. Herman S: En angelägen fråga vi kommer att återkomma till. Herman S: Välkommen Sara, som ska berätta om arbetet med invasiva arter. Sara H: Naturvårdsverket och Havs och Vattenmyndigheten håller på med ett uppdrag om invasiva arter som går ut på att genomföra EUlagstiftningen. (Se bilaga 1). EU:s förordning innehåller 37 arter, varav 6 berör Sverige. Syftet med förordningen är att förebygga, minimera och mildra negativa effekter på biologisk mångfald. Tidig upptäckt är viktig. I arbetet tittar vi även på ett antal ytterligare arter och har lagt ut ett uppdrag till Artdatabanken om screening och risk klassificering av främmande arter i Sverige. Vi ser ett behov att klassa och bedöma flera arter än de på EU-listan. Vi förväntar oss även en nationell förordning. Förslagsvis ska artförteckningen beslutas av regeringen; tas fram i samverkan med myndigheter, näringar och allmänhet; vara ett levande dokument som uppdateras utifrån aktuell kunskap; samt innehålla flera typer av åtgärder beroende på hotbild. Frågor om vilka myndigheter som får utpekade ansvar; hur finansiering löses och hur samverkan ska ske är fortfarande oklara. Diskussion Den nationella förordningen är på svenskt initiativ och ska inte behöva godkännas av EU. Frihandelskopplingen är stark. WTO är med i internationella arbetet. Om det med ett antal EU-arter och ett antal nationella arter blir en eller två separata förordningar är oklart. De nationella arterna kan även landa i myndigheternas föreskrifter. Frågan om invasiva arter är kontroversiell. EU förordningen ställer skarpa krav på medlemsstaterna att vidta åtgärder, som inte sällan kan bli ekonomiskt kännbara. Även frihandelsreglerna är starka. Exempelvis amerikansk hummer, som hotar svensk hummer, har KOM tagit bort från EU-listan för att undvika en legal WTO-process. När det gäller skogsträd, t.ex. contorta och sitkagran, kommer arbetet ske i samverkan med Skogsstyrelsen. Om risk klassificering bedömer en art som invasiv, då får man göra en avvägning mot ekonomi och sociala skäl. Allmänt ska åtgärder för att bli kvitt en art, även i EU förordningen, vara ekonomiskt försvarbara och beslutas av respektive land. Herman S: Tack. En laddad och viktig fråga som vi kommer att återkomma till. 3 Skogsdatasstrategin Svante L: Vi ser stora värden med en skogsdatastrategi (se bilaga 2), både för skogsbruket och för andra användare. Målet är geodata för skog som är öppna, användbara, tillgängliga och med en välutvecklad samverkan. Vi ser flera insamlingsmetoder, som laser, drönare,

3 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (7) Ärende Innehåll/Resultat flygbilder, radardata och optiska satelliter. De här typerna av data går att kombinera till olika nya produkter. I ett första steg ser vi behov om ett omdrev av laserskanningen. Vid ett rundabordssamtal den 7 februari fanns stor samsyn om behovet och vilja till samfinansiering. Vi tänker oss driva arbetet i projektform med en styrgrupp där Herman S är sammankallande och en projektgrupp från flera berörda organisationer. Vi har några frågor. Diskussion I stort alla som yttrade sig var positiva till satsningen och såg fördelar ur många synpunkter. Vid rundabordssamtalet fanns stor enighet. Budskapet från skogsnäringen var att ett omdrev i laserskanningen är angeläget, så fort som möjligt, gärna med 5 åriga omdrev och med stor vikt vid samordning. Det är värdefullt om staten kan bidra med finansieringen. Historiskt har Lantmäteriet varit lite snåla med tillgång av grunddata, men det har förbättrats i och med Inspire-direktivet. Statens roll kan vara att via initiativ och samverkan ställa data till förfogande. Däremot kanske man inte ska utveckla för mycket specifika tjänster kopplade till datan. Herman S: Tack för bra diskussion. Vi är mitt i ett tekniksprång vilket både är spännande och positivt. 4 Värdefulla skogar Björn Risinger och Herman S gjorde en genomgång av uppdraget om värdefulla skogar som nyligen avrapporterats. Tonvikten låg på den nya strategin för formellt skydd av skog (se bilaga 3). Strategin fokuserar på hur arbetet med att klara det nuvarande etappmålet om formellt skyddad skog till år För närvarande återstår ca ha skogsmark som ska skyddas under perioden. I grunden är grundprinciperna med en värdebaserad ansats kvar. Ädellövskogar, tätortsnära skogar och nyckelbiotopsrika fastigheter prioriteras upp. Listan på prioriterade skogstyper har justerats något. Prioriteringsmodellen är förenklad. Samverkan rullar på med en gemensam implementering mellan myndigheterna. Skogsstyrelsen får ett ökat beting. Avsikten är att göra en etappmålsavstämning Diskussion De frivilliga avsättningarnas relation till strategin togs upp. Flera skogsbruksföreträdare ifrågasatte varför så stor del av formella skyddet landat på frivilliga avsättningar. Björn R: I nya strategin är det mindre viktigt att formellt skydda frivilligt avsatta områden. Det finns ingen allmän instruktion att undvika det, men frivilliga avsättningarna ses som viktigare nu än tidigare. Flera menade att förändringen är positiv och att strategin gärna hade fått bli än tydligare när det gäller frivilliga avsättningar. Herman S: Sen måste vi vara realistiska och prioritera upp ett antal frågor, exempelvis nyckelbiotopsrika fastigheter, för att skapa

4 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (7) Ärende 5 Samverkansprocesser Innehåll/Resultat förutsättningar att lösa ut markägare som upplever problem med hög andel nyckelbiotoper. Hur ställer sig strategin till Komet? Björn R: Fortsatt positiv till initiativ som Komet. Man kan se strategin som en sorts utlysning till markägarna det här är staten intresserad av. Hur öppna är underlagen som använts i strategin? Går de att få ut? Herman S: Det finns stora värden i öppenhet. Vi tar den bollen och återkommer till er. Relationen mellan uppdragen om Grön infrastruktur och strategin togs också upp. Hur kopplar de till varandra? Länsstyrelserna verkar arbeta väldigt olika, en del länsstyrelser verkar tolka Grön infrastruktur som en vidareutveckling på formellt skydd. Hur är det tänkt? Björn R: Vi har fått förlängd tid för uppdraget. Det finns en del spretighet. Grön infrastruktur är inte tänkt som ett nytt instrument utan ett koncept för att sammantaget hantera landskapet. Att knyta ihop olika verktyg som frivilliga avsättningar, formellt skydd o.s.v. Jag är nöjd när vi har byggt konceptet så att människor förstår hur det hänger ihop. Från markägarhåll, då från perspektivet egna fastigheten, till kommunala planerarens, då från kommunens perspektiv. Björn R och Herman S: Vi vill tacka er för det engagemang och de bidrag ni lämnat i vårt arbete med värdefulla skogar. Även om vi inte mäktade med någon remittering så klarade ni av er del bra. Inför nästa gång ser vi behov av en interaktiv process och en remiss. Göran R: För närvarande bedriver vi två olika samverkansprocesser. Om Nyckelbiotoper respektive Skogsproduktion. (Se bilaga 4). Båda processerna har vi diskuterat rätt grundligt här. Flera av era organisationer deltar aktivt, men inte alla. Vi har lovat hålla er a-jour. Nyckelbiotoperna hade upptaktsmöte den 7 februari. Arbetet är nu igång med fyra prioriteringar: Kommunikation och dialog; Kompetens, Förslag fortsatt identifiering av nyckelbiotoper; samt nordvästra Sverige. Arbetet lär pågå under 2017 och Har ni några synpunkter eller medskick? Diskussion Alla som yttrade sig uttryckte sig positivt om arbetet. Någon poängterade vikten av att inte fastna i detaljer utan fokusera på större perspektiv, som landskap, medan andra lägger stor vikt vid en fortsatt identifiering av nyckelbiotoper. Skogsproduktion hade upptaktsmöte den 20 januari. Vi håller nu på att bilda sammanhållande processgrupp och ett antal arbetsgrupper. Avsikten är att kunna presentera övergripande mål och åtgärder under hösten Processgruppen har sitt första möte den 16 mars, arbetsgrupperna räknar vi ska vara igång i början av april. Processgruppen får ett mandat åtminstone till slutet av Vi hoppas de kan ta fram ett gemensamt ställningstagande, och pröva möjligheten att utforma ett mål, inklusive att beskriva varför det är viktigt. Carl

5 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (7) Ärende 6 Regeringsuppdrag Frivilliga avsättningar Innehåll/Resultat Appelqvist håller ihop arbetet. Från mötet den 20 januari har vi identifierat fyra åtgärdsområden: Skador; Vägar och kommunikation; Vardagsåtgärder och Produktionshöjande åtgärder. Har ni några synpunkter eller medskick? Diskussion Allmänt positiva omdömen om vikt och upplägg. Viktigt att titta på konsekvenserna av produktionsåtgärderna på möjligheterna att nå miljöoch andra mål, exempelvis genom att knyta ett råd av forskare till arbetet. Flera organisationer har valt att prioritera ner deltagandet. Avser Skogsstyrelsen ha någon form av bredare konsultation under arbetet? Göran R: Vi ser problemet men har inte löst hur vi ska göra. Någon form av lösning behövs. För skog/viltbalansen finns två kranar som styr utvecklingen. Hur mycket viltbete som skapas och avskjutning. Det är inte bara konflikt mellan produktion och miljö, ur klimatsynpunkt blir det viktigt att odla och ersätta fossila resurser. Observera att det inte bara är avverkningsmöjligheterna på lång sikt som är viktiga, även möjligheterna i relativ närtid är viktiga. Göran R: Vi ser två stora utmaningar: Att skapa transparens: Att vi kör produktion i en process och hänsyn i en annan. De två kopplar hårt till varandra. När vi landar den här processen bör vi kunna lägga det lite större pusslet och lägga ihop de två processerna. Herman S: Tack för bra inspel. Vi återkommer till nästa möte med någon form av lägesinformation. Svante C: Skogsstyrelsen har ett regeringsuppdrag att redovisa frivilliga avsättningar inom skogsbruket (se bilaga 5). Uppdraget ska redovisa i mars I tidigare studier har vi genomfört rätt stora apparater, lottat ut fastigheter, intervjuat ägare och inventerat naturvärden i fält. Det har inte varit möjligt den här gången. Vi har gjort bearbetningar av geografisk information från de 6 största markägarna och gjort enkäter till samtliga innehavare av skogsbrukscertifikat. Inför nästa fördjupade utvärdering är tanken att bygga på en kvalitativ studie genom fältinventeringar och fortsatta studier av avsättningarnas varaktighet. Vi kan inte belägga att den totala arealen frivilliga avsättningar har förändrats sedan Etappmålet om frivilliga avsättningar, att de ska öka med ha till år 2020 verkar inte nås. Vi överväger att föreslå att Skogsstyrelsen bör initiera en dialog om de frivilliga avsättningarna. Etappmålet är uttryckt som skogsmark, men vi har redovisat produktiv skogsmark. Att ändra definitionen till skogsmark vore märkligt. Skulle innebära att vi dubbelräknar delar av de skogliga impedimenten som ju skyddas av skogsvårdslagen. Diskussion Det måste bli tydligt hur det kommer sig att storskogsbrukets arealer verkar minska. Dels har stora arealer försvunnit till det formella

6 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (7) Ärende Innehåll/Resultat skyddet, dels hade bolagen redan certifierat sig 2010, så någon ökning till följd av ökad certifierad areal är knappast möjlig. Viktigt att lyfta fram hur mycket som faktiskt är gjort. Hur det här kommuniceras är mycket viktigt. Även hanteringen av skogsmark och produktiv skogsmark måste bli tydlig. Formuleringen att skogsbruket har haft lågt fokus på etappmålet upplevs bitvis som provocerande. I privatskogsbruket finns ett starkt fokus på bra skogsbruksunderlag. Viktigt att myndigheterna undviker dubbelräkning. Man har tvingats till några tänjningar, men de redovisas vilket är bra. Mycket bra att flödena syns. Vore väl värt att starta en dialog kring de frivilliga avsättningarna, för ökad transparens, kontinuitet och kvalitet. Storskogsbruket har en hög och bra transparens, småskogsbruket har det svårare med lägre transparens. Sammanfattning Herman S: Bra diskussion. Den här typen av uppdrag är en utmaning. Just här har vi otydligheter inbyggda även i målformuleringen som vi måste hantera. Medskick från er: Var mycket tydliga i beskrivningen och kommunikationen av resultat och slutsatser. Tack för bra avstämning. 7 Sektorsdialog 2017 Göran R: Vi ser sektorsdialog som ett nytt skogspolitiskt instrument där vi i diskussioner med enskilda företag och organisationer kan diskutera centrala frågeställningar. Metoden är långt från färdigutvecklad än. Nu går vi in på fjärde året med satsningen (se bilaga 6). Vi har hittills valt ut ett antal ämnen som en gemensam grund, sen får vi normalt rätt mycket inspel från företagen och organisationerna och en del följdaktiviteter. För 2017 tänker vi oss följande: Återkoppling på 2016 års dialog; Sysselsättning för nyanlända och; Skogspolitiska debatten. Vad tycker ni kan vi gå vidare med årets dialoger? Diskussion Ni far rätt mycket mellan olika ämnen. Kanske bättre med mer back to basic - ansats. Kanske tre huvudfrågor. En miljö, en produktion och kanske en till. Plus att stämma av tidigare års dialog den punkten lär vara den viktigaste. Herman S: Intressant tanke vi tar med oss den! Flera organisationer utanför skogsnäringen uttryckte att de ser stora värden i dialogmötena och gärna fortsätter att delta och formar verktyget. Flera uttryckte viss tveksamhet för att lägga för mycket tid på skogsdebatten, däremot menade man att sektorsansvaret absolut bör tas med. Herman S: Tack för värdefulla synpunkter, vi fortsätter att utveckla verktyget. 8 Information Herman S: Vi har två frågor, i form av korta PM. Vi tänker oss ingen föredragning. Några frågor?

7 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (7) Ärende Innehåll/Resultat I regleringsbrevet för 2017 finns fler återrapporteringskrav än vad som finns med på listan. Varför? Svante C: Alla återrapporteringskrav ses inte som uppdrag, däremot de som tidigare varit uppdrag, de ser vi som uppdrag. Ofta är återrapporteringarna fokuserade på att vi beskriver vad vi gjort. Uppdraget om moderna beredskapsjobb. Värdefulla skogar för naturturism bör flaggas upp där. 9 Övriga frågor Jonas E: Vad händer med uppdragsrådet som lades ner. Var inte avsikten att de frågorna skulle hanteras här? Herman S: Vi tänker oss börja med att ha en genomgång i rådet av Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet, förslagsvis vid nästa möte. 10 Avslutning Herman S: Tack för synnerligen bra möte med spänstiga diskussioner om ofta svåra frågor. Vi ses nästa gång i maj!

8 Bilaga Naturvårdsverket och Havs och vattenmyndighetens arbete med invasiva främmande arter NV och HaV i samverkan Naturvårdsverket och Havs och vattenmyndighetens arbete med invasiva främmande arter (IAS) Internationellt arbete EU arbete Nationellt arbete Övervakning CBD COP Arktis M.fl. EU förordning Genomförandekommittén (politiskt forum) Vetenskapligt forum Nationell lagstiftning Vägledning Genomförande Kommunikation Samverkan/samordn. 1

9 IAS i Sverige Vi vill i första hand förebygga IAS 2

10 EU:s förordning om invasiva främmande arter SYFTE: Förebygga, minimera och mildra negativa effekter på biologisk mångfald Gäller såväl avsiktlig som oavsiktlig introduktion och spridning av invasiva främmande arter (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter) Kriterier för invasiva främmande arter av unionsbetydelse (artikel 4) Vetenskapliga belägg för att arten är främmande för EU Kan sprida och etablera sig Sannolikt stora negativa effekter på biologisk mångfald eller relaterade ekosystemtjänster En vetenskaplig riskbedömning som konstaterar att samordnade åtgärder på unionsnivå krävs för att förhindra att arten introduceras, etableras eller sprids Sannolikt att uppförande på unionsförteckning effektivt kommer förhindra, minimera eller mildra de negativa effekterna Kommissionen ska ta vederbörlig hänsyn till genomförandekostnaderna, kostnaderna för att inte vidta åtgärder, kostnadseffektiviteten och de socioekonomiska aspekterna 3

11 37 arter på unionsförteckningen 6 av dem finns i svensk natur Genomförande av EU förordning om invasiva främmande arter Genomförandeprojekt för att i Sverige införa lämpliga föreskrifter, rutiner, arbetssätt och samverkan med anledning av EU förordning 1143/2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter, samt genomföra de arbetsuppgifter som förordningen föreskriver 4

12 Inrättat fullt fungerande strukturer för att utföra offentliga kontroller (art 15) Utan dröjsmål anmäla tidig upptäckt av IAS till KOM och övriga medlemsstater (art 16.2) Möjliggöra tillståndsgivning för verksamheter som bedriver forskning med IAS (art 8) Unionsförteckning beslutad 37 IAS Inom 3 mån vidta utrotningsåtgärder och anmäla till KOM och övriga medlemsstater (art 17) Upprättat handlingsplaner för de identifierade prioriterade spridningsvägarna (art 13.2) 2 jan aug jan juni aug 2019 Gjort analys av spridningsvägarna för oavsiktlig introduktion och spridning (art 13.1) Inrättat övervakningssystem för IAS av unionsbetydelse (art 14) Återrapportering till KOM (art 29) Vidtagit hanteringsåtgärder (stor spridning) Hanteringsprogram innehåll Fakta om arten, biologi och ekologi Ursprung Introduktions och spridningsvägar Effekter på biologisk mångfald, ekosystemtjänster, hälsa och ekonomi Beskrivning om förbyggande åtgärder och hantering av introduktion och spridning enligt krav i förordningen Ansvar Finansiering Anna lagstiftning Ev. restriktioner i nationella regelverk 5

13 Hanteringsprogram process Del 1 & 2 Skribent del 1 under 2017 Referensgrupper i arbetet med del 2 Annat underlag föda in i arbetet, t.ex. resultat av analys av spridningsvägar Screening och riskklassificering av främmande arter i Sverige 6

14 Föreslagna principer Förteckningen över invasiva främmande arter av nationell betydelse ska beslutas av regeringen Förteckningen ska tas fram i medverkan med berörda sektorsmyndigheter, näringar och allmänhet Förteckningen är ett levande dokument som ska uppdateras regelbundet utifrån aktuell kunskap Åtgärderna kan variera stort för olika arter och ska föreslås utifrån hotbilden, riskbedömning samt möjligheter till riskhantering Frågeställningar Vilka myndigheter kommer att få ett utpekat ansvar och hur får vi till en bra samverkan med de myndigheter och aktörer som inte får det men behöver involveras i arbetet? Finansiering av genomförandearbetet, t.ex. hanteringsåtgärder hur arbetar vi effektivt inom befintliga ramar om vi inte får några tillskjutande resurser? Framtida arter som är av nationellt intresse hur får vi till en bra samverkan och kommunikation med de berörda som behöver involveras? 7

15 Bilaga 2 Skogsdatastrategi SKOGSDATASTRATEGI - SVANTE LARSSON Disposition 1. Allmän information om skogsdatastrategin 2. Skogliga datainsamling för framtiden 3. Skogsdatastrategin 1:a steget laserskanningsomdrev 4. Frågor att diskutera SKOGSDATASTRATEGI - SVANTE LARSSON

16 Bakomliggande motiv för skogsdatastrategi Digitaliseringens möjligheter behöver tas tillvara för att utveckla skogen som naturresurs. Digitaliseringen ger möjligheter att klara allt större krav på precision i hänsyn, miljöarbete och allt hårdare krav på effektivisering, och transparens. För att klara detta är det väsentligt med god tillgång till data och en välfungerande digital infrastruktur på lika villkor. SKOGSDATASTRATEGI - SVANTE LARSSON Vision och mål skogsdatastrategi Röd tråd med tydlig koppling till nationella geodatastrategin Vision Skogsnäringen och andra användare ska: Ha fri tillgång till de skogsdata de behöver, när de behöver det och kunna använda skogsdata i egen vald applikation. Alla ska ha fritt tillgång till allt och kunna ta reda på allt vid eget valt tillfälle Målet för skogsdatastrategin har samma inriktning som de fyra huvudmålen i geodatastrategin för perioden : Mål 1 Geodata är öppna Mål 2 Geodata är användbara Mål 3 Geodata är tillgängliga Mål 4 Samverkan är välutvecklad SKOGSDATASTRATEGI - SVANTE LARSSON

17 Skogsdatastrategins mål Sektorsvis fördjupning till nationella geodatastrategin Skapa förutsättningar för: Löpande strategiskt samarbete inom skogsnäringen kring geodataförsörjningen och användningen av geodata. Uppdaterade och fritt lättillgängliga geodataprodukter, som till exempel Skogliga grunddata, som är till nytta för en bred skara användare som behöver bra beskrivande underlag av skogen och terrängen. Gemensamma lösningar där myndigheters och skogsföretags behov samordnas och eventuellt samfinansieras. SKOGSDATASTRATEGI - SVANTE LARSSON Skogsdatastrategi - nytta och behov Goda effekter för ekonomi, sysselsättning och miljöhänsyn inom skogsnäringen. Årliga handlingsplaner tas fram tillsammans med skogsnäringen Foto: Skogsstyrelsen och Kent Norberg SKOGSDATASTRATEGI - SVANTE LARSSON

18 SKOGLIG DATAINSAMLING FÖR FRAMTIDEN SKOGSDATASTRATEGI - SVANTE LARSSON Stora framtida möjligheter för skoglig datainsamling Laserskanning Drönare Flygbilder Radardata (TanDEM-X) Optiska satellitbilder (SPOT HRS, Sentinel-2) SKOGSDATASTRATEGI - SVANTE LARSSON

19 Nya typer av skogsdata = paradigmskifte SKOGSDATASTRATEGI - SVANTE LARSSON SKOGSDATASTRATEGI DET 1:A STEGET LASERSKANNINGSOMDREV SKOGSDATASTRATEGI - SVANTE LARSSON

20 Det 1:a steget - laserskanningsomdrev Avslut av Skogliga skattningar från laserdata resulterade i rundabordssamtal om skoglig datainsamling för framtiden. Rundabordssamtal KSLA 7 februari 2017 Beslutsfattare (skogsnäring & myndigheter) sam representanter regeringskansliet. Samsyn om nödvändigheten att snabbt få till ett laserskanningsomdrev. Samfinansiering stat och skogsnäring Fortsatt process Leds av Skogsstyrelsen och drivs inom ramen för skogsdatastrategin Styrgrupp och projektgrupp utsedd Handlingsplan och beslutsunderlag klart 1 juni. Mål start laserskanning år 2018 SKOGSDATASTRATEGI - SVANTE LARSSON Skogsdatastrategin genomförs som ett projekt Initiering BP0 Planering BP1 En tillfällig organisation Tydlig start och slut Tydliga mål och resultat Bestämd resursinsats Start Genomförande Avveckling BP2 BP3 BP3 BP4 Projektplanen skapar struktur Q2 Avslut BP5 SKOGSDATASTRATEGI - SVANTE LARSSON

21 Projektorganisation 1:a steget Styrgrupp Herman Sundqvist, Skogsstyrelsen (sammankallande) Bengt Kjellson, Lantmäteriet Erik Willén, Skogforsk Ola Kårén, SCA Skog AB Håkan Larsson, Södra Skog Projektgrupp Svante Larsson, Skogsstyrelsen (sammankallande) Mikael Johansson, Lantmäteriet Erik Willén, Skogforsk Mats Nilsson, SLU Johan Viklund (Karl Duvemo), SCA Skog AB Mats Johansson, Södra Skog SKOGSDATASTRATEGI - SVANTE LARSSON Det 1:a steget Leveransplan Leveransobjekt ID Namn L1 Beslutspunkter L2 L3 L4 L4 L6 L7 Projektplan Tidplan för uppdraget Departementskontakter Finansiering skogsföretagen Fördelningsnyckel och principöverenskommelse finansiärer Plan B laserskanningsomdrev Leveransobjekt ID L8 Namn Uppgifter för laserskanningsomdrev L8-1 Kostnadsberäkning (hänsyn tagen till om områden prioriteras bort). L8-2 Eventuella tester av ny teknik t.ex. singlephoton laserskanner L8-3 Teknisk specifikation L8-4 Produktspecifikation L8-5 Genomförandeplan L8-6 Förbereda för ramupphandling L9 Kommunikationsplan L10 Nyttor för andra samhällssektorer än skogsnäringen SKOGSDATASTRATEGI - SVANTE LARSSON

22 Budgetunderlag Skogsstyrelsen respektive Lantmäteriet Föredragning och beslut av budgetunderlag i aktuell fråga är genomfört hos både Skogsstyrelsens och Lantmäteriet den 14 respektive 15 februari. Respektive styrelse beslutade enligt budgetunderlagen dvs. en anslagsförstärkning på 5 mnkr årligen för ajourföring av Skogliga grunddata i samverkan med SLU och en tillförsel på minst 10 mnkr per år, med start år 2018, för att genomföra ett laserskanningsomdrev. SKOGSDATASTRATEGI - SVANTE LARSSON SKOGSDATASTRATEGI - SVANTE LARSSON

23 Förankring Skogsdatastrategi Träffa befintliga grupperingar och andra samhällssektorer Presentera tänkt upplägg Ställa konkreta frågor Hämta in synpunkter rätt riktning eller behöver kompasskursen justeras? 1. Nationellt sektorsråd för skogliga frågor 2. Geodatarådet 3. Näringsdepartementet 4. Miljödepartementet 5. Lantmäteriets 3D-grupp 6. Kartdagarna Örebro 28-29/3 7. PSG Samverkansgrupp inom Skoglig planering med fokus mot fjärranalys och datafångst 8. Miljövården IT MIT 9. Målbildsförvaltningen 10. Användarrådet för statistik 11. Användarrådet för miljödata 12. SLU datavärdskapet 13. Jordbruksverket 14. Naturvårdsverket 15. Riksantikvarieämbetet 16. SGU SKOGSDATASTRATEGI - SVANTE LARSSON Kontakter med andra samhällssektorer/grupperingar Geodatarådet Möte 24/2 (Peter Nylén & Patrik André) Nationellt sektorsråd för skogliga frågor Möte 28/2 (Svante Larsson) Lantmäteriets 3D-grupp Möte 10 mars i Göteborg (Anders Sandin, Lantmäteriet) Göteborgs stad Linköpings kommun Falu kommun Trafikverket SGU Sjöfartsverket Försvaret Skogsstyrelsen Näringsdepartementet Möte 14 mars Miljödepartementet Nationella vägdatabasrådet Kartdagarna Örebro 28/3 (Geodata/skogsdatastrategin, Peter Nylén & Patrik André) 29/3 Ytmodellen för flygbilder, (Birgitta Fyrberg) Jordbruksverket (Anders Forsberg) Samverkan areella näringar? Naturvårdsverket (Birgitta Olsson) Bedöma nyttorna RAÄ (Leif Gren) Bedöma nyttorna SGU (Henrik Mikko?) Bedöma nyttorna) SKOGSDATASTRATEGI - SVANTE LARSSON

24 Steg 2. Exempel på frågor som kan ingå Dataförsörjning Nya metoder, Nya datamängder Effektiva dataflöden Gemensam lagring Standarder Tjänster för lämning/hämtning Ägarskap till data Offentligt Privat Kvalitetsfrågor Kompetensfrågor Utvecklings och metodfrågor SKOGSDATASTRATEGI - SVANTE LARSSON Vilka behov har skogsnäringen av regelbunden försörjning av 3D data från flygburen laserskanning och digital fotogrammetri? a) Precisera de behov som finns. b) Hur ofta behövs nya data? c) Vilka data är mest intressanta/behövliga? 2. Vad är behovet av uppdaterade och fritt lättillgängliga produkter från 3D data, som till exempel Skogliga grunddata, som är till nytta för en bred skara användare? a) Precisera typ av produkter, tjänster och kartor. b) Finns det områden där skogsnäringen inte har tillräckligt bra underlag idag? c) Vad skulle öppna data som kan vara digitalt tillgängliga för alla, från mindre skogsägare till myndigheter och andra samhällssektorer ge för effekter? 3. Vilka förutsättningar finns det för gemensamma lösningar där myndigheters och skogsföretags behov av 3D data samordnas och eventuellt samfinansieras? a) Behövs en samordning och samfinansiering eller ska det statliga åtagandet vara stort och skogsföretagen ansvara för sina egna behov? b) Vilka fördelar skulle en samordning och samfinansiering kunna medföra? SKOGSDATASTRATEGI - SVANTE LARSSON

25 Ytterligare info kontakta: Svante Larsson SKOGSDATASTRATEGI - SVANTE LARSSON

26 Bilaga Regeringsuppdrag om formellt skydd av skog Reviderad nationell strategi - beslutad Bibehållna grundprinciper Ädellövskogar, Tätortsnära värdekärnor + Mål för nyckelbiotopsrika fastigheter (minst ha). Justerad lista på prioriterade skogstyper Förenklad prioriteringsmodell Värdetrakter, regionala uppdateringar, hantering vid akut hotbild, samverkan Gemensam implementering påbörjad Etappmålsavstämning

27 Arealfördelning av etappmålet Utfall Prognos 2016 Återstår Etappmål 2020 Andel oskyddad känd värdekärna utgångspunkt Frivilliga avsättningar nedviktad Ädellövskog uppviktad Nyckelbiotopsrika fastigheter uppviktad Tätortsnära värdekärnor uppviktad Andel formellt skyddad skog % Inkl. N2000, skogsmark % 3,4 % Hela landet: 8 % 2,3 % 3,6 % Nedan fjällnära: 3,1 % 4,1 % 2

28 Rekommendationer och slutsatser Etappmålet är nåbart, men kräver ökad genomförandetakt och ökade medel Mer skog behöver skyddas formellt bortom nuvarande etappmål nya etappmål bör formuleras Analyser av ekologisk representativitet och skyddsbehov Identifiering av nyckelbiotoper, inom samverkansprocessen Samlad information om värdefulla skogar 3

29 Bilaga Samverkansprocesser Nyckelbiotoper Skogsproduktion Hur långt har vi kommit? Hur ser planerna ut framåt? ÅÅÅÅ-MM-DD INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE...) 1 (versionsdatum) Samverkansprocesser Nyckelbiotoper Upptaktsmöte 7 februari med ett 20-tal deltagare från skogsbruket, ideell naturvård, forskning och myndigheter. Syftet: att utveckla befintliga arbetssätt med nyckelbiotoper och att ta fram kompletterande arbetssätt för att få ändamålsenliga kunskapsunderlag om skogsområden med stor betydelse för skogens flora och fauna. Avsikten: är att få ökad samsyn om, och acceptans, för de kunskapsunderlag som tas fram. De ska bidra till avvägningar mellan produktions- och miljömål och ge skogsbruket tydligare planeringsförutsättningar. ÅÅÅÅ-MM-DD INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE...) 2 (versionsdatum) 1

30 Samverkansprocesser Nyckelbiotoper 4 områden att prioritera: Kommunikation och dialog mellan företag, skogsägare, myndigheter och övriga berörda aktörer, vid arbete med nyckelbiotoper. Kompetensfrågor för inventerare och annan skoglig personal, inom både myndigheter och skogsbruk. Förslag till hur fortsatt identifiering av nyckelbiotoper skulle kunna gå till i landet som helhet, med beskrivning av vilka arbetssätt som används och vem som gör vad. De särskilda förutsättningarna i nordvästra Sverige, där det kan behöva utvecklas kompletterande arbetsmetoder. Ytterligare insatser som diskuteras är bland annat att ta fram kunskapsunderlag om skötsel och hänsyn till nyckelbiotoper. ÅÅÅÅ-MM-DD INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE...) 3 (versionsdatum) Samverkansprocesser Nyckelbiotoper Arbetet i processen kommer till stor del att utföras i mindre grupper med deltagare från sektorn, som ska ta fram underlag och förslag inom de prioriterade områdena. Samverkansprocessen kommer att pågå under 2017 och Nulägesbeskrivningen om nyckelbiotoper utgör ett viktigt underlag. Synpunkter/medskick på samverkansprocess NB från sektorsrådet? ÅÅÅÅ-MM-DD INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE...) 4 (versionsdatum) 2

31 Samverkansprocesser Skogsproduktion Upptaktsmöte den 20 januari med ca 30 deltagare från skogsbruket. Beslutades att bilda en processgrupp och arbetsgrupper som ska ta fram förslag inom olika åtgärdsområden. Tidplan för arbetet kommer att fastställas efter gruppernas inledande möten. Planen är att kunna presentera mål och åtgärder under hösten ÅÅÅÅ-MM-DD INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE...) 5 (versionsdatum) Skogsproduktion Samverkansprocesser Processgruppen Kommer att ha sitt första möte den 16 mars och förhoppningen är att arbetsgrupperna kommer igång med sitt arbete i april. får ett långsiktigt mandat, slutet har som uppgift att utarbeta ett tydligt, gemensamt ställningstagande kring skogsproduktion, från skogssektor och stat. ska pröva möjligheten att formulera ett övergripande mål för skogsproduktionen och även beskriva varför ett sådant mål behövs. har även till uppgift att vara sammanhållande och koordinerande i hela arbetet, vilket innefattar att stödja arbetsgrupperna i deras arbete och att vara mottagare av arbetsgruppernas rapporter. Kommer att bestå av representanter från Skogsindustrierna, LRF, Sveaskog, Stora Enso, Södra, Svenska kyrkan, Häradsallmänningarnas förbund och Jokkmokks allmänning. Skogforsk är med och som representant för forskningen. Skogsstyrelsen står för ordförande och sekretariat. ÅÅÅÅ-MM-DD INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE...) 6 (versionsdatum) 3

32 Samverkansprocesser Skogsproduktion Åtgärdsområden och arbetsgrupper Följande åtgärdsområden bör prioriteras: Skador på skog (vilt, insekter, svampar, storm, brand mm) Vägar och kommunikation (även digital kommunikation) Vardagsåtgärder dvs. sådant som vi jobbar med på de stora arealerna, men kan bli bättre på (föryngring, röjning, gallring mm) Produktionshöjande åtgärder (dikning, gödsling, främmande trädslag mm) Synpunkter/medskick på samverkansprocess Skogsproduktion från sektorsrådet? ÅÅÅÅ-MM-DD INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE...) 7 (versionsdatum) 4

33 Bilaga 5 Diskussion om inriktning sektorsdialogen 2017 Nationella sektorsrådet Sektorsdialogen Syfte Avstämning av inriktningen av 2017 års sektorsdialoger på ledningsnivå. SEKTORSDIALOGEN

34 Bakgrund Fjärde året med sektorsdialoger som skogspolitiskt verktyg. 2014: Miljöhänsyn, Kulturmiljöhänsyn, Skogsbruk & vilt, e-tjänster samt Regelförenklingar. 2015; Kulturmiljöhänsyn, Röjning samt Jämställdhet i skogsbruket 2016; Återväxter, Miljöhänsyn, Grön infrastruktur/ Landskapet samt Alternativa skogsbruksmetoder. Responsen på dialogmötena har varit god. En stor mängd följdaktiviteter som tagit oss framåt har noterats, och vi återkopplar löpande alla bra synpunkter och förslag från mötena års områden är; Återkoppling på 2016 års dialog. (Viktigt att följa upp överenskomna följaktiviteter mm) Återväxter Miljöhänsyn Grön infrastruktur/ Landskapet Alternativa skogsbruksmetoder. Sysselsättning för nyanlända i de gröna näringarna. Fånga upp stämningarna, ambitionerna, behoven Skogspolitiska debatten. Ta pulsen på debatten, diskutera orsaker mm SEKTORSDIALOGEN Sysselsättning för nyanlända i gröna näringar Stort och växande behov av arbetskraft i de gröna näringarna I skogsbruket löses majoriteten av säsongsarbetet med importerad arbetskraft, främst från länder inom EU. Samverkan mellan offentliga och privata aktörer måste bli bättre. Frågor till skogsbruket ; Hur ser man på Skogsstyrelsens beskrivning? Hur ser behovet av arbetskraft ut framåt? Vad tas för initiativ kring integrationen av nyanlända? Vad är man villiga att göra? Vilket stöd skulle behövas, För att våga ta steget..? Hur kan vi samverka - Skogsstyrelsen, skogsbruket, entreprenörer och Arbetsförmedlingar? SEKTORSDIALOGEN

35 Den skogspolitiska debatten 2016 och 2017 är år där den skogliga debattens vågor gått högre än vanligt, med fler aktörer engagerade och med mer skilda uppfattningar i olika frågor. Inte bara de traditionella skogsbruksfrågorna på agendan. Taget är bredare och involverar annat nyttjande av skogsmark, industri och värdekedjedelar och inte minst internationella frågeställningar. Debatten är en förutsättning för konstruktiva offentliga och enskilda beslut som stöds av ett flertal. En livlig och öppen diskussion måste vara positiv, och självklart att föredra framför tystnad. Samtidigt finns alltid risken att diskussionen missar viktiga delar som därför kanske blir mindre väl belysta och genomarbetade. Utifrån rådande situation önskar Skogsstyrelsen diskutera; Hur ser ni på diskussionen och debatten kring skogsfrågor under senaste året? Stämmer Skogsstyrelsens bild? Vad är anledningen till att tonlägets skärpts enligt er? Har några viktiga frågor tappats bort? om så vilka? Hur ser ni på er egen, meningsmotståndarnas och Skogsstyrelsens roll i debatten? Hur säkrar vi en konstruktiv dialog? SEKTORSDIALOGEN Frågor till nationella sektorsrådet Anser ni att valda dialogämnen för året är relevanta? Är frågorna rätt ställda? Leder de framåt? OK att vi går vidare med tänkt upplägg för dialogerna 2017? SEKTORSDIALOGEN

36 Bilaga 6 Diskussion om inriktning sektorsdialogen 2017 Nationella sektorsrådet Sektorsdialogen Syfte Avstämning av inriktningen av 2017 års sektorsdialoger på ledningsnivå. SEKTORSDIALOGEN

37 Bakgrund Fjärde året med sektorsdialoger som skogspolitiskt verktyg. 2014: Miljöhänsyn, Kulturmiljöhänsyn, Skogsbruk & vilt, e-tjänster samt Regelförenklingar. 2015; Kulturmiljöhänsyn, Röjning samt Jämställdhet i skogsbruket 2016; Återväxter, Miljöhänsyn, Grön infrastruktur/ Landskapet samt Alternativa skogsbruksmetoder. Responsen på dialogmötena har varit god. En stor mängd följdaktiviteter som tagit oss framåt har noterats, och vi återkopplar löpande alla bra synpunkter och förslag från mötena års områden är; Återkoppling på 2016 års dialog. (Viktigt att följa upp överenskomna följaktiviteter mm) Återväxter Miljöhänsyn Grön infrastruktur/ Landskapet Alternativa skogsbruksmetoder. Sysselsättning för nyanlända i de gröna näringarna. Fånga upp stämningarna, ambitionerna, behoven Skogspolitiska debatten. Ta pulsen på debatten, diskutera orsaker mm SEKTORSDIALOGEN Sysselsättning för nyanlända i gröna näringar Stort och växande behov av arbetskraft i de gröna näringarna I skogsbruket löses majoriteten av säsongsarbetet med importerad arbetskraft, främst från länder inom EU. Samverkan mellan offentliga och privata aktörer måste bli bättre. Frågor till skogsbruket ; Hur ser man på Skogsstyrelsens beskrivning? Hur ser behovet av arbetskraft ut framåt? Vad tas för initiativ kring integrationen av nyanlända? Vad är man villiga att göra? Vilket stöd skulle behövas, För att våga ta steget..? Hur kan vi samverka - Skogsstyrelsen, skogsbruket, entreprenörer och Arbetsförmedlingar? SEKTORSDIALOGEN

38 Den skogspolitiska debatten 2016 och 2017 är år där den skogliga debattens vågor gått högre än vanligt, med fler aktörer engagerade och med mer skilda uppfattningar i olika frågor. Inte bara de traditionella skogsbruksfrågorna på agendan. Taget är bredare och involverar annat nyttjande av skogsmark, industri och värdekedjedelar och inte minst internationella frågeställningar. Debatten är en förutsättning för konstruktiva offentliga och enskilda beslut som stöds av ett flertal. En livlig och öppen diskussion måste vara positiv, och självklart att föredra framför tystnad. Samtidigt finns alltid risken att diskussionen missar viktiga delar som därför kanske blir mindre väl belysta och genomarbetade. Utifrån rådande situation önskar Skogsstyrelsen diskutera; Hur ser ni på diskussionen och debatten kring skogsfrågor under senaste året? Stämmer Skogsstyrelsens bild? Vad är anledningen till att tonlägets skärpts enligt er? Har några viktiga frågor tappats bort? om så vilka? Hur ser ni på er egen, meningsmotståndarnas och Skogsstyrelsens roll i debatten? Hur säkrar vi en konstruktiv dialog? SEKTORSDIALOGEN Frågor till nationella sektorsrådet Anser ni att valda dialogämnen för året är relevanta? Är frågorna rätt ställda? Leder de framåt? OK att vi går vidare med tänkt upplägg för dialogerna 2017? SEKTORSDIALOGEN