Nationella sektorsrådet

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1(5) Datum Diarienr 2018/673 Nationella sektorsrådet Tid: , kl Plats: Lokal Sarek, Naturvårdsverkets lokaler, Vallhallavägen 195, Stockholm Deltagare: Herman Sundqvist Skogsstyrelsen, Göran Andersson Friluftsfrämjandet, Maria Tiricke Naturvårdsverket, Linda Eriksson Skogsindustrierna, Leif Gren Riksantikvarieämbetet, Stefan Forsman Sametinget, Christer Johansson Birdlife Sverige, Linda Berglund WWF, Ulf Sterler Svenska jägareförbundet, Jonas Eriksson Norras skogsägarna, Olof Johansson Sveaskog, Lars-Erik Wigert Bergvik skog, Sören Petersson Holmen Skog,), Leif Öster Ekoturismföreningen; Skogsstyrelsen: Carl Appelqvist, Svante Larsson, Frida Carlstedt, Johan Wester (punkt 6), Göran Rune, Erik Sollander. Antecknat av: Ärende Frånvarande: Hembygdsförbundet, LRF, Samernas Riksförbund, Havs- och vattenmyndigheten, SMF Skogsentreprenörerna (SE), GS-facket, SLU, Naturskyddsföreningen, Erik Sollander Innehåll/Resultat 1 Inledning Herman S hälsade välkomna. En presentationsrunda hölls. Inga ytterligare övriga frågor anmäldes. Herman S: Skogsprogrammet och formuleringen av uppdraget om inventering av nyckelbiotoper bereds fortfarande inom regeringskansliet. Så där har vi inte mycket att berätta om. Istället tänkte jag ta lite om Skogsstyrelsens vision och verksamhetsidé (se bilaga 1). Visionen Skog till nytta för alla har vi haft länge och har valt att behålla. Däremot har vår styrelse nu beslutat om en ny verksamhetsidé Vi arbetar för att skogens alla värden ska bidra till de globala målen för hållbar utveckling. Vi driver på för en omställning till ett biobaserat samhälle genom ökad skogsproduktion med levande skogar. Vi är en öppen och utvecklingsinriktad kunskapsmyndighet som arbetar i bred samverkan. I första punkten avser vi FNs 17 mål inom Agenda Väldigt många av målen har direkt eller indirekt bäring på skog. Andra punkten, vi har väl alla fått bilden från skoltiden att Sveriges välfärd byggdes av ett antal basnäringar, bland annat skog. Men mycket av försörjningen består fortfarande av fossil olja. Det utgör en av våra stora utmaningar.

2 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (5) Ärende Innehåll/Resultat Att öka skogsproduktionen är viktigt, naturligtvis inom hållbar utveckling. Debatten om skog är polariserad. Det oroar. Så den tredje punkten, om hur vi vill verka öppna, utvecklingsinriktade och i samverkan. Vi ser verksamhetsidén som avstamp inför vår verksamhetsstrategi som i sin tur påverkar verksamhetsplanen. 2 Geodata skog Svante L redovisade det kommande arbetet med laserskanningen (se bilaga 2). Vi kommer att få 12 Milj kr/år för att fortsättningsvis, i samverkan med Lantmäteriet och SLU, ta fram yttäckande grunddata om skogarna. Vi börjar skanna nu i mars Hur kan vi involvera fler, både i finansiering och utvecklingsarbeten? Diskussion Alla som yttrade sig menade att underlagen som tas fram verkligen behövs och kan användas till en lång rad olika tillämpningar. Några menade att möjliga krav på öppna data kan göra att drivkraften att delta försvagas. Andra menade att oavsett det bör man delta. Det möjliggör att data kan hållas färska, vilket många pekar på är viktigt. Sammanfattning Herman S: Tack Svante. Visserligen är allmändiskussion lite grälig just nu, men jag uppmanar alla att prata om det här arbetet. Vi kan lyfta det och det är inte konfliktfyllt. 3 Samverkansprocess skogsproduktion Carl A redogjorde för samverkansprocessen, hur långt man har nått och hur arbetsplanen ser ut framöver (Se bilaga 3). Avsikten är att ha en gemensam rapport framme till den 15 juni, som då remitteras till och med september. Vid årsskiftet ska de slutliga förslagen kunna finnas framme. De förslag som ligger framme har tidigare lyfts i flera utredningar, men har då inte inneburit några förändringar. Det här arbetssättet hoppas vi kunna stimulera till ökad aktivitet. Diskussion Någon menade att det viktiga är att skapa incitament och möjligheter för skogsägarna att agera och investera. Älgförvaltning och regelverk för gödsling nämndes som exempel som inte upplevs fungera tillräckligt väl. Andra uttryckte oro över om de produktionshöjande åtgärderna i arbetsgrupp fyras rapport blir verklighet och menade att de både är kraftigt kontroversiella och kan åstadkomma stora skador på andra värden i skogen. Flera menade att man upplever arbetsprocessen som logisk, transparent och lätt att följa. Sammanfattning Herman S: Incitamentfrågan är viktig och spännande. Vad gäller regelverkshinder, tar vi gödsling så ligger näringen långt ifrån de nivåer som regelverket har. Kanske det skapar hinder, men det är knappast hela sanningen. Snarare handlar det om legitimitet och lönsamhet. Kanske också om mål och ambition från staten. Arbetsgruppernas rapporter var första steget. Nu går vi vidare. Vi avrapporterar löpande till regeringen hur arbetet går.

3 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (5) Ärende Innehåll/Resultat 4 Äbin Frida Carlstedt, projektledare för Äbin samt regional viltsamordnare, presenterade organisation och genomförande av Äbin (se bilaga 4). Skogsstyrelsen har uppdrag att ta fram inventeringsmetoder för användning i älgförvaltningen. Inventeringen finansieras av skogsbruket. Organisatoriskt ingår Skogsstyrelsen och Skogforsk tillsammans med den ekonomiska föreningen Älgbetesinventering i Sverige som skogsbrukets organisationer bildat. Själva fältarbetet genomförs av entreprenörer. Arbetet bedrivs med ett kontinuerligt kvalitetssäkringsarbete som inkluderar flera moment. Diskussion Flera pekade på värdet av inventeringen och resultaten och kvitterade att man upplever att inventeringen fungerar väl. Det har funnits kritik men flera menade att kritiken minskat. Omdaningen av rapporterna för något tag sen gjorde att flera inte kände igen sig. Det är viktigt att resultaten med stor tydlighet. Flera diskuterade RASE, hur det mäts och vilket mål man har. Skogsbrukets mål är att arterna ska kunna bli trädbildande. Flera efterlyste ett mer resolut beslutsfattande från främst länsstyrelsernas sida. Det är inte rimligt att inte ändra avskjutningsplanerna fastän skadorna går upp. Skogsstyrelsen kan bidra ytterligare genom att ta fram ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av betesskadorna. Bra också att Skogsstyrelsen åter lyfter viltfrågan i sektorsdialogerna. Sammanfattning Herman S: Bra, då vet ni i rådet vad som pågår. Jag ser det här som en av de viktigaste frågorna vi måste lösa. 5 Nyckelbiotoper Johan Wester redovisade hur Skogsstyrelsen tar sig an de aviserade uppdragen kring främst inventering av nyckelbiotoper (se bilaga 5). Vi har inte fått uppdragsformuleringen än, vilket innebär att vi utgår från skrivningarna i budgetpropositionen. Både inventering och utökat områdesskydd tänker vi driva inom ramen för ett införandeprojekt. Samverkansgruppen kommer att följa arbetet och lämna synpunkter succesivt. I nordväst tänker vi använda den utvecklade metod som vi tagit fram. Metoden ska utvärderas under Den landsomfattande inventeringen tänker vi kommer starta i augusti Diskussion Flera intressenter uttryckte besvikelse över den nya inventeringsmetoden och menade att förändringarna hade behövt vara mycket mer genomgripande. Vad är syftet med nyckelbiotopsinventeringen? Är det ett kunskapsunderlag, eller ett beslut? Andra menade att samverkansprocessen har fungerat väl och att det nu är nödvändigt att tänka nästa steg efter inventeringen. Hur ska vi få en bra helhet? Det lär inte räcka bara att prioritera nyckelbiotopsrika fastigheter för formellt skydd. Johan W: Inventeringen ser vi användas som beslutsunderlag av företag och stat. I så måtto är det både besluts- och kunskapsunderlag.

4 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (5) Ärende Innehåll/Resultat Herman S: Hur regeringen beskriver syftet i uppdraget kommer att bli styrande för vårt arbete. Jag tror inte kunskapsunderlag eller beslut motsäger varandra. Sammanfattning Göran R: Den här frågan kommer fortsätta att diskuteras, den har många perspektiv. Jag tror det viktigaste här är att vi värnar samverkansprocessen. Det är där vi kan hantera frågor som inte upplevs som lösta. Herman S: Vi hoppas kunna redovisa regeringens uppdrag närmare hur vi avser agera på nästa möte. 6 Sektorsdialog 2018 Göran Rune redovisade upplägget för 2018 års sektorsdialoger (se bilaga 6). I princip tänker vi gå över till ett två-årsomdrev där vi träffar huvuddelen av företagen vartannat år istället för varje. Nya sakområden vi avser lyfta är nyckelbiotoperna; Statstjänstemannarollen samt Skog och vilt. Diskussion Flertalet som yttrade sig menade att anslaget är bra. Dessutom finns väl som tidigare möjlighet för företagen att lyfta egna frågor. Erik S: Ja, som tidigare är vi angelägna att företagen lyfter frågor till dagordningen. Vi vill inte att det bara blir Skogsstyrelsens agenda. Sammanfattning Göran R: Tack för synpunkterna. 7 Information Herman S: Den här gången har vi tre olika informationspm om: Artskydd; Regelverk föryngring samt Regeringsuppdrag. Några frågor? Artskydd: I princip Status quo sedan sist. Regelverk föryngring: Herman S: Skogsstyrelsen har fått förlängning till 31 oktober, vilket innebär att vi hoppas kunna förankra förslagen bättre. Diskussion Flera signalerade att man inte tycker det referensgruppsmöte som hållits var tillfredställande. Erik S: Vi är inte heller nöjda med mötet. Jag räknar med att en kallelse till ett nytt möte kommer snart. Vi tar frågan på allvar. PM regeringsuppdrag: Inget. 8 Övriga frågor Herman S: Här utbyter vi information. Vi är tacksamma för att ni spelar in frågor. Den här gången är det Birdlife Sverige som spelat in två frågor.

5 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (5) Ärende Innehåll/Resultat Birdlife Sverige: Målbilder för god miljöhänsyn. Christer J: Vi är lite frågande kring revisionen av målbilder för närskogar som gjorts. Vi uppfattar att man i revisionen har man försvagat skrivningarna om små åtgärdsenheter respektive användning av hyggesfria metoder. Är det en normförskjutning. Jag har talat med Oskar Forsberg på Skogsstyrelsen som håller ihop arbetet och han menar att syftet inte har varit att ändra utan att förtydliga. Herman S: Det är den samlade sektorns målbilder. Vad säger ni? Diskussion Flera som deltagit i revisionen yttrade sig och menade att syftet varit att förtydliga, precis som Oskar F redovisat. Sammanfattning Herman S: Tack. Sektorns engagemang i målbilderna är mycket viktig. Birdlife Sverige: Tjädern en kunskapssammanställning Christer J redovisade en kunskapssammanställning om tjädern som Birdlife Sverige nyligen genomfört, samt delade även ut ett exemplar av rapporten till var och en av mötesdeltagarna. 9 Avslutning Herman S: Tack för bra möte. Nästa möte håller vi den 16 maj 2018.

6 Bilaga 1 Verksamhetsidé Vi arbetar för att skogens alla värden ska bidra till de globala målen för hållbar utveckling. Vi driver på för en omställning till ett biobaserat samhälle genom ökad skogsproduktion med levande skogar. Vi är en öppen och utvecklingsinriktad kunskapsmyndighet som arbetar i bred samverkan. 1 1

7 Bilaga 2 Geodata Skog Utveckling och uppdatering av Skogliga grunddata mha laserskanning Sektorsvis fördjupning till nationella geodatastrategin Disposition 1. Bakgrund 2. Laserskanning 3. Nya möjligheter 4. Tillhandahållande 5. Frågor & avslutning 1

8 Bakgrund Geodata Skog Skogliga grunddata Statlig satsning på Skogliga skattningar från laserdata år Mycket lyckad satsning Mervärde på nationella höjdmodellen och Riksskogstaxeringens provytor För första gången vet vi vad skogen innehåller Skogsbruket har tagit ett tekniksprång och vill inte gå tillbaka 2

9 Laserdata och Skogliga grunddata Vi har fått stora mängder nya rikstäckande data Trädhöjd Gallring Volym Grundyta Medeldiameter D GV Medelhöjd H GV Biomassa Ras och skred Grön infrastruktur Markfuktighet Lutning Skogliga Grunddata en satsning som ger effekt Omställning till bioekonomi Nyttan i skogssektorn motiverar investeringen Samhällsvärden ekonomi Samhällsvärden miljö 3

10 Staten garant för en samlad dataförsörjning Fragmenterad datafångst missgynnar många Om staten inte medverkar riskerar vi att de stora skogsbolagen skannar och producerar skogliga grunddata själva. Ingen samlad dataförsörjning Små aktörer får inte tillgång till data Resten av samhället får inte data Digitaliseringen Smart landsbygd får ingen draghjälp Skogliga grunddata Ett tekniksprång för planering kopplat till skog och mark Laserskanning (Lantmäteriet) Laserdata Bearbetning (SLU) Rikstäckande Skogliga grunddata Nytta i skogen 4

11 Skogliga grunddata nyttan är öppenbar AI Skogliga grunddata och krishantering Indalsälven Gesunden Västmanland 2014 Geodata om skog & mark avgörande Risk för ett nytt Döda fall Drabbade skogsägares ersättning grundades på Skogliga grunddata 5

12 Skoglig datainsamling för framtiden Rundabordssamtal KSLA 7 februari 2017 Ny lasserskanning för skogliga ändamål Hög tid att starta omdrevet Vägen framåt = Samverkan mellan myndigheter och näringsliv Vi är beredda att aktivt delta i detta arbete om det startar omgående Samfälld deklaration från skogsbruket givet vid KSLA seminariet Skogen växer och åtgärdas data behöver uppdateras Geodata Skog Ytmodell från flygbilder Samfinansiering en möjlig väg framåt 12 miljoner/år från staten för uppdatering av Skogliga grunddata mha laserskanning Laserskanning start år 2018 Högre upplösning Skog Finansiering från skogsföretagen kan möjliggöra en omdrevstid på 5-7 år Öppna & fria data = knäckfråga Andra samhällssektorer 6

13 Samfinansiering en möjlig väg framåt Geodata Skog Ytmodell från flygbilder 12 miljoner/år från staten för uppdatering av Skogliga grunddata mha laserskanning Finansiering från skogsföretagen kan möjliggöra en omdrevstid på 5-7 år Laserskanning start år 2018 Högre upplösning Öppna & fria data = knäckfråga Skog Andra samhällssektorer Laserskanning för Geodata Skog 7

14 Genomförandeplan laserskanning Ålder NH-data Aktivitet i skogsbruket Stormar Omfattning ca km 2 reserv ca km 2 Ägarförhållanden Planen framtagen av Lantmäteriet Skogsstyrelsen Skogforsk SLU SCA Skog Bergvik Skog Södra Tidplan laserskanning Jan 2018 Avtalsstart laserskanning Mars 2018 Påbörja laserskanning April 2018 Påbörja tillhandahållandet av nya laserdata Återkommer till samma område efter 5-7 år. 8

15 Nya möjligheter Geodata skog Skogliga grunddata fastighetstaxering Skogliga grunddatas uppgifter om virkesförråd viktiga i Skatteverkets underlag 9

16 Skogens tillväxt Två dataset från olika tidpunkt möjliggör beräkning av skogens tillväxt ända ner på pixelnivå Bild: Mats Hannerz Bonitetskarta Rikskogstaxeringen Nytta i skog Trädslagsklassning SLU En metod för att klassificera trädslag (troligen tall-, gran-, löv- och blandskog) med hjälp av spektrala data från Sentinel 2 och metriker från fotogrammetriska ytmodeller håller på att utvecklas. Vid uppdateringen Skogliga grunddata till hösten beräknas trädslagsinformation kunna tas fram. 10

17 Skiktade bestånd Identifiering av områden Med höga naturvärden Lämpliga för hyggesfritt skogsbruk Hyggesfritt skiktade bestånd Skogliga grunddata 64 volymsvärden/ha Stor spridning i virkesvolym inom ett bestånd fångas på ett bra sätt. 11

18 Tillhandahållande Lantmäteriet och Skogsstyrelsen Tillhandahållande höjddataprodukter 12

19 Tillhandahållande Skogsstyrelsens geodata Nationella sektorsrådet frågor att diskutera (1) 1. Hur involverar vi andra intressenter än skogsnäringen? a) Som medfinansiärer, i. för att trygga långsiktigheten ii. för att få en bredare gruppering i genomförandet. b) I utvecklingsarbete (användarstyrt) i. Kartprodukter ii. Tjänster iii. Tillgängliggörande 13

20 Nationella sektorsrådet frågor att diskutera (2) 2. Huvudfokuset med Geodata Skog är uppdateringen av Skogliga grunddata (volym, medelhöjd, medeldiameter, grundyta och biomassa) med hjälp av laserskanning. Det ska även ingå en utveckling av Skogliga grunddata som bör innefatta utveckling av befintliga underlag och tjänster för skog, mark och terräng som användarna kommer ha stor nytta av. Vad är mest angeläget att utveckla för att det ska ge största möjliga skogspolitiska nytta? Tack för uppmärksamheten! Svante Larsson

21 Bilaga Samverkansprocess skogsproduktion Nationellt sektorsråd 20 februari 2018 SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 1 Därför behövs hög tillväxt i skogen Tillväxten i skogen är viktig för klimatet och för ett minskat fossilberoende Utredningar och politiska ställningstaganden beskriver att en hög tillväxt i skogen ska eftersträvas En ökad tillväxt ska ske inom ramen för skogspolitikens jämställda mål Ansvaret vilar på myndigheter och skogsnäringen gemensamt SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 2 1

22 Skogsbruket måste vara hållbart Agenda 2030, FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling Avvägningar mellan de tre dimensionerna ekonomi, miljö och sociala värden Åtgärder inriktade på skogsproduktion (ekonomi) får inte skada funktioner inom dimensionerna miljö och socialt mer än vad som kan anses rimligt SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 3 Ekosystemtjänster Skogens ekosystemtjänster påverkas av hur skogsbruket bedrivs Skogsproduktionen måste göra avvägningar med utgångspunkt från ekosystemtjänster INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE...) ÅÅÅÅ-MM-DD 4 2

23 Skogsägarens mål Olika mål och inriktning i brukandet av skogen Bestämmer skötseln av skogen så länge regelverket följs Variation för att uppfylla andra mål än hög skogsproduktion INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE...) ÅÅÅÅ-MM-DD 5 Samverkansprocessens mål Formulera ett gemensamt mål för hållbar skogsproduktion Åtgärder för att förbättra skogsproduktionen i landet SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 6 3

24 Fyra åtgärdsområden Skador på skog (vilt, insekter, svampar, storm, brand mm) Infrastruktur (vägar, kartor, planer, datasystem, bredband mm) Effektiv skogsskötsel dvs. sådant som vi jobbar med på de stora arealerna, men kan bli bättre på (föryngring, röjning, gallring mm) Produktionshöjande åtgärder (dikning, gödsling, främmande trädslag, förädling mm) SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 7 Samverkansprocessens arbete Bred sammansättning (skogsbolag, skogsägarrörelsen, virkesköpare och privatskogsägare) Processgrupp håller samman arbetet En arbetsgrupp per åtgärdsområde Arbetsgruppernas förslag till åtgärder publicerade i fyra rapporter INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE...) ÅÅÅÅ-MM-DD 8 4

25 Förslag i rapporten om skador på skog (vilt, insekter, svampar, storm, brand mm) Viltskador: 1. Effektivisera klövviltförvaltningen, t.ex. styr mot skadenivåerna per ÄFO inte ÄSO 2. Ge en myndighet ansvar för klövviltsförvaltningen (Skogsstyrelsen) 3. Ta fram beräkningsmodell för viltskadornas ekonomiska konsekvenser per ÄFO 4. Var vaksam på skador av övrigt klövvilt (ex allmän jakttid på kronhjort, rådjursstam i balans) Andel % 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Andel tallstammar med färsk skada N Norrland S Norrland Svealand Götaland Hela landet Andel skadade tallar mellan 1 4 meters höjd mätt med Äbin-metodik, källa Riksskogstaxeringen. SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 9 Förslag i rapporten om skador på skog (forts) (vilt, insekter, svampar, storm, brand mm) Övriga skador: 6. Säkra kompetensförsörjningen kring skador på skog 7. Förstärk övervakningen, t.ex. efter stormar eller skadeutbrott 8. Öka krisberedskapen inför stormar, bränder och skadeutbrott 9. Anpassa och variera skötseln rätt trädslag (gäller även viltskador), röj & gallra i tid 10. Satsa på forskning och skogsträdsförädling för vitala träd med ökad resistens 11. Ha beredskap mot introducerade arter (bevakning, regelverk) SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 10 5

26 Förslag i rapporten om infrastruktur (vägar, kartor, planer, datasystem, bredband mm) Ny nationell laserskanning för att göra tillhörande skogliga skattningar Införa enhetliga standarder för enkel och säker digital kommunikation i skogsbruket Bygga ut telefoni- och datatäckning till alla områden där skogsbruk bedrivs Utveckla modell för att skatta bärighet med hänsyn till nederbörd, humiditet och jordart SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 11 Förslag i rapporten om infrastruktur (forts) (vägar, kartor, planer, datasystem, bredband mm) Ta fram standard för att klassificera avverkningstrakter Samordna vägplaner över fastighetsgränser i betydligt större utsträckning än nu Klassa om vägnätet till BK4 och införa 74-tons virkesbilar så långt möjligt Genom fusioner bilda stora enheter av samfällda vägar eller stora vägföreningar med kompetenta styrelser SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 12 6

27 Förslag i rapporten om effektiv skogsskötsel (föryngring, röjning, gallring mm) 1. Trädslag, tidpunkt, täthet vägval i produktionsskogen. Målet är en ökad tillväxt av grova, raka barrträd. Förkortad produktionstid och begränsad risk för skador. 2. Tryggad föryngring Målet är att den planterade skogen vid en ålder av 5 till 7 år når 1 m medelhöjd. Beståndet håller de trädslag samt den täthet som är lämpligt för ståndorten. SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 13 Förslag i rapporten om effektiv skogsskötsel (forts) (föryngring, röjning, gallring mm) 3. Vital ungskog Målet är att ungskogen vid 5 meters höjd är röjd till rätt täthet och trädslag utifrån sin ståndorts förutsättningar. 4. Värdefull gallringsskog Målet är att gallring utförs vid rätt höjd till rätt täthet med stamval som skapar värdefull gallringsskog. SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 14 7

28 Förslag i rapporten om produktionshöjande åtgärder (dikning, gödsling, främmande trädslag, förädling mm) I rapporten behandlas 12 olika möjliga produktionshöjande åtgärder Fastmarksgödsling med kväve och förädlade plantor från fröplantager - de högst prioriterade åtgärderna av arbetsgruppen De flesta åtgärder är beskrivna med produktionspotential, drivkraft för genomförande, konsekvenser för miljön och för andra intressen och hinder för genomförande SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 15 Fortsatt arbete Februari 2018: Heurekaanalyser görs för de föreslagna åtgärderna för att få en bild av vad det kan ge för effekter på sikt. Våren 2018: Processgruppen jobbar vidare med förslagen i rapporterna och skriver en rapport för hela arbetet. Prioriteringar och avvägningar kommer att göras löpande. SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 16 8

29 Fortsatt arbete Information i sektorsråd och i Skogsstyrelsens rådgivande grupper. Processgruppen tar emot synpunkter. 20 mars: Forskarseminarium med inbjudna forskare 15 juni: Remissversion av rapport klar Juli-september: Bred remiss av rapport September: Regionala seminarier genomförs som en del av remissen Oktober-november: Hantering av synpunkter och färdigställa rapport SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 17 Fortsatt arbete Arbetsgruppernas rapporter är grunden Prioritera och pröva mot andra samhällsmål SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 18 9

30 Frågor eller medskick? Välkommen med dina synpunkter! Mer information finns på Skogsstyrelsens hemsida SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 19 10

31 Bilaga 4 Älgbetesinventeringen (Äbin) Grundstrukturen och organisationen Syfte och bakgrund Skogsstyrelsen har i uppdrag att ta fram inventeringsmetoder för skogen som rutinmässigt kan användas i älgförvaltningen Beskriva skogens tillstånd och förvalta metoder för att inventera betesskador samt foderprognoser Äbin och foderprognoser Skogsbruket finansierar fältinventeringen Fotograf Frida Carlstedt 2 1

32 Organisationer Skogsstyrelsen Skogforsk Älgbetesinventering i Sverige, ekonomisk förening Skogsbruket Entreprenörer till fältjobbet Fotograf Karl-Johan Krekula 3 Årsplaner Äbin ÅRSPLAN ÄBIN

33 Rutor Bestånd provytor Äbinområde (ÄFO) Km-ruta 100 ha Bestånd Ungskog Provyta 3,5 m radie Målet med Äbin är att leverera beslutsunderlag till älgförvaltningarna. Uppföljning sker genom observation av hur skadenivåerna utvecklas på sikt. Äbin omfattar hela landet och pågår under perioden april till juni med start i Götaland och avslut i Norrland. Den årliga inventeringen täcker cirka 50 procent av landets areal och genomförs genom fältinventering. 6 3

34 Skogsstyrelsens förvaltning av Äbin Namn Befattning Enhet Roll i Äbin-processen Patrik André Processansvarig Enheten för geografisk information Ansvarig chef Cecilia Ulfhielm Processförvaltare Enheten för geografisk information Samordnar alla inventeringar. Adjungeras vid behov Frida Carlstedt Projektledare, Viltsamordnare region Nord Västernorrlands distrikt Leda och driva Skogsstyrelsens arbete med Äbin, Viltsamordnare inom södra delen av region Nord, utbildning Äbinskolan, sakkunnig och kvalitetssäkringsarbete Christer Kalén Inventeringsledare Skogsenheten Inventeringsledare. Övergripande sakkunnig samt metod och resultatansvarig. Ansvarig för resultatframställning och pressmeddelanden tillsammans med Peter Jernberg, pressansvarig Jonas Bergqvist Skogsskötselspecialist Skogsenheten Fältmetodik. Vetenskapliga sammanställningar, kvalitetssäkring av instruktion, kalibreringsövning och utbildningsmaterial. Agneta Jonsson Processförvaltare GIS, GISspecialist Enheten för geografisk information Kartframställning, GIS-bearbetning och underlag foderprognoser. Lars Ingemarsson Viltsamordnare region Syd Östergötlands distrikt Mall för resultatrapport, sakkunnig, utbildning, rådgivning och kvalitetssäkringsarbete. Anders Lindqvist Viltsamordnare region Nord Skellefteå distrikt Viltsamordnare norra delen av region Nord. Sakkunnig och kvalitetssäkringsarbete. Martin Nylander Statistiker Enheten för policy och analys Statistik, databas Matts Rolander Viltsamordnare region Mitt Uppsala-Västmanlands distrikt Sakkunnig, rådgivning, kommunikation och kvalitetssäkringsarbete. 7 Äbin styrgrupp Namn Organisation Roll i styrgruppen Patrik André Skogsstyrelsen Sammankallande och ordinarie ledamot Peter Christoffersson Holmen Skog AB Skogsbrukets representant och ordinarie ledamot Marie Larsson Stern Skogforsk Ordinarie ledamot Märtha Wallgren Skogforsk Adjungerad, projektledare Skogforsk Christer Kalén Skogsstyrelsen Adjungerad, viltspecialist och inventeringsledare Frida Carlstedt Skogsstyrelsen Adjungerad, projektledare Skogsstyrelsen 8 4

35 Älgbetesinventering i Sverige, ekonomisk förenings styrelse Namn Befattning Enhet Peter Christofferson VD Holmen Skog AB Tommy Nilsson Styrelseledamot Sveaskog Joachim Söderberg Styrelseledamot SCA Skog AB Michael Larsson Styrelseledamot Bergvik Skog AB Anders Wetterin Styrelseledamot LRF Per Sandberg Styrelseledamot Skogsindustrierna Ronny Löfstrand Styrelseledamot Sveaskog Johan Frisk Styrelseledamot Södra Skog 9 Kontinuerligt kvalitetssäkringsarbete 2016 Äbinskolan Kalibreringsövning i fält Äval - Valideringsverktyg Effektiviseringar och förbättringar Resultatrapporter med foderprognoser 2018 slopa produktionsstammarna Räkna antalet RASE-arter, förtydliga klassificeringen av vegetationstyp Biologisk mångfald (Rönn, Asp, Sälg och Ek) Analyser av resultatet Mellanårsvariationer 10 5

36 Analyser av resultatet Endast 9 ÄFO av 146 klarar målet med mindre än 5% skador Förgraning Norrland OK, södra Götaland inte bra. RASE gynnsam status i mellannorrland och Östra Svealand. 11 Mellanårsvariation i betesskador Orsakas av Hjortdjurens täthet i ÄFO Klimat Slump..? Analogt med Älgobs så ger trendmått och flerårsmedelvärde säkrare information Slumpens inverkan påverkas bl.a. av antal km-rutor i stickprov Klimat påverkar var djuren befinner sig

37 Frågor och diskussionspunkter Mycket tid och resurser läggs på Äbin men litet genomslag i beslutsfattandet i älgförvaltningarna Varför tas inte Äbin på större allvar? Äbin mäter andelen RASE-arter, mycket svårt för dessa att bli trädbildande (stamformiga) Miljöorganisationerna har inga synpunkter på detta, varför? Övriga frågor 13 7

38 Bilaga 5 Nyckelbiotoper februari Läget just nu Regeringsuppdraget har inte beslutats ännu Vi får utgå från att den övergripande inriktning som stod i budgetpropositionen för 2018 kvarstår Beslut fattat om att använda utvecklad metod när identifiering och registrering återupptas i nordväst Skogsstyrelsen arbetar med att förbereda inventeringen och utökat arbete med områdesskydd inom ramen för ett införandeprojekt Samverkansgruppen kommer att följa utrednings- och utvecklingsarbetet och lämna synpunkter successivt 2 1

39 Beslut om nordvästra Sverige Skogsstyrelsen ska använda en utvecklad och förbättrad metod när identifiering och avgränsning av nyckelbiotoper återupptas. Identifiering och registrering av nyckelbiotoper görs i samband med andra verksamheter på motsvarande sätt som i övriga landet. Efter registrering av nyckelbiotoper ska frågan om biotopskydd och naturvårdsavtal alltid prövas. Särskilt om det är en nyckelbiotopsrik brukningsenhet 3 Innehåll i beslutet forts Den utvecklade och förbättrade metoden ska testas och utvärderas under 2018 Efter utvärdering och eventuella förändringar av metoden görs återbesök av de objekt där detta bedöms kunna leda till ett nytt utfall Återbesök av objekt i fält för ny bedömning ifall det finns behov Om klassificeringen av objektet förändras ska ändringar införas i nyckelbiotopsdatabasen och kommuniceras med berörd markägare 4 2

40 Nordvästra Sverige Kommunerna Kiruna, Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Dorotea, Strömsund, Krokom, Åre, Berg, Härjedalen, Älvdalen, Malung-Sälen samt Torsby kommun öster om Klarälven. 5 Landsomfattande nyckelbiotopsinventeringen Inriktningsbeslut för SKS arbete i början på 2018 Kompetensförsörjning, utbildningar mm Utvecklingsarbete påbörjas systematiskt arbetssätt, GIS-stöd, teknikstöd, uppföljning Utredningar i särskilda frågeställningar Fortsatt arbetsmiljöarbete Intern och extern kommunikation Fältinventering startar i hela landet i augusti 6 3

41 Utredningar kommer att göras i några särskilda frågeställningar: formerna för ställningstagandet vid bedömning av nyckelbiotoper, bör det ske i form av myndighetsbeslut eller enbart en dokumentation? om registrering av nyckelbiotoper ska ske i samband med fältkontroll av avverkningsanmälningar och andra händelsestyrda situationer om ackreditering/personcertifiering bör ske vid nyckelbiotopsinventering. 7 4

42 Bilaga 6 Sektorsdialog Sektorsdialog 2018 Dialoger med ca 35 företag och organisationer på nationell ledningsnivå. Dialoger på lokal nivå med en annorlunda, mer lösningsorienterad ansats och friare till formen. Sedan starten 2014 har en rad skogspolitiskt viktiga ämnen avhandlats; 2014: Miljöhänsyn, Kulturmiljöhänsyn, Skogsbruk & vilt, e-tjänster samt Regelförenklingar. 2015; Kulturmiljöhänsyn, Röjning samt Jämställdhet i skogsbruket 2016; Återväxter, Miljöhänsyn, Grön infrastruktur/ Landskapet samt Alternativa skogsbruksmetoder. 2017; Sysselsättning för nyanlända i de gröna näringarna, Frivilliga avsättningar samt Nyckelbiotoper 2 1

43 Sektorsdialog 2018 De områden Skogsstyrelsen lyfter till 2018 års agenda är; Återkoppling på 2017 års dialog. Sysselsättning för nyanlända i de gröna näringarna Frivilliga avsättningar Nyckelbiotoper Nyckelbiotoper Statstjänstemannarollen. Skog och vilt 3 Sektorsdialog 2018 Nyckelbiotoper Syftet med punkten är i första hand att identifiera åtgärder för att öka kunskapen, förståelsen och acceptansen för den kommande inventeringen 4 2

44 Sektorsdialog 2018 Statstjänstemannarollen Syftet med punkten är att förmedla Skogsstyrelsens syn på rollen, diskutera den utifrån erfarenheter och praktiska exempel från sektorsdialoger, tillsyn och uppdrag, samt ta del av externa parters syn på rollen och i vilken mån vårt agerande överensstämmer med den. 5 Sektorsdialog 2018 Skog och vilt Främsta syften med punkten är att; testa viltpolicyn hos fler aktörer än i remissrundan. utifrån gällande älgförvaltning fånga upp synpunkter och förslag kring engagemang och aktiviteter som Skogsstyrelsen kan medverka till att utveckla. i övrigt fånga upp sådant som upplevs vara särskilda hinder eller möjligheter för att anpassningen mot acceptabla skadenivåer ska åstadkommas. 6 3

45 Sektorsdialog 2018 Sektorsrådets synpunkter/medskick? 7 4