SOLMODELLEN 2040 L U O U T K A S T

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SOLMODELLEN 2040 L U O U T K A S T 5. 5. 2 0 1 4"

Transkript

1 L U O STRUKTURMODELL 2040 FÖR VASA STADSREGION SOLMODELLEN 2040 E N V I S I O N O M E N H Å L L B A R, F U N G E R A N D E O C H E N E R G I E F F E K T I V R E G I O N - O C H S A M H Ä L L S S T R U K T U R U T K A S T

2 INNEHÅLL SAMMANDRAG STRUKTURMODELLARBETET... 4 PROCESSEN VASA STADSREGION I DAG... 6 BOENDE OCH BEFOLKNING... 6 TRAFIK MÅL SOM STYR STADSREGIONENS UTVECKLING 12 BAKGRUND TILL MÅLEN RIKSOMFATTANDE MÅL LANDSKAPSMÄSSIGA MÅL REGIONENS GEMENSAMMA HUVUDMÅL STRUKTURMODELLSALTERNATIV ALT0+ NUTREND ALT1 UTVECKLINGSKORRIDORMODELLEN ALT2 SERVICECENTRUMMODELLEN JÄMFÖRELSE AV ALTERNATIV STRUKTURMODELL FÖR VASA STADSREGION: SOLMODELLEN ALLMÄN BESKRIVNING AV SOLMODELLEN SOLMODELLEN 2040 KOMBINATION AV FLERA STRUKTUR-MODELLER BOENDE NÄRINGAR, LOGISTIK OCH TRAFIK SERVICE REGIONENS IDENTITET OCH ATTRAKTIONSKRAFT35 KONSEKVENSBEDÖMNING PRELIMINÄRT ÅTGÄRDSPROGRAM MARKANVÄNDNING OCH BYGGANDE BOENDE TRAFIK NÄRINGAR OCH SERVICE STRUKTURMODELLENS UPPFÖLJNING STRUKTURMODELLSAVTAL RISKIANALYS SLUTSATSER BILAGOR BILAGA 1. OMRÅDESVIS PROGNOS FÖR VASAREGIONENS STRUKTURMODELL BILAGA 2. STRUKTURMODELLSEMINARIUM , PRELIMINÄRA ÅTGÄRDER BILAGA 3. STRUKTURMODELLKARTOR

3 BILDER Bild 1. Schema över processen och växelverkan... 4 Bild 2. Metoder för växelverkan i intressentgrupperna 5 Bild 3. Befolkningsutvecklingen i Vasaregionen... 6 Bild 4. Tätorternas befolkning i Vasaregionen år Bild 5. Bostadsproduktionen i Vasaregionen Bild 6. Tätorternas befolkningsförändring Bild 7. Ökningen av antalet jobb inom de fem största näringsgrenarna Bild 8. Förändring i antalet arbetsplatser Bild 9. Glesbygsområdenas befolkningsförändring Bild 10. B Byarnas befolkning Bild 11. Byarnas befolkningsförändring Bild 12. Kommunal service utanför Vasas urbana område Bild 13. Mål som styr Vasa stadsregions utveckling Bild 14. Starka sidor och utmaningar i Vasa stadsregion Bild 15. Reviderade riksomfattande mål för områdesanvändningen Bild 16. Utdrag ur Österbottens landskapsplan (Österbottens förbund) Bild 17. Tillgänglighet i Vasa stadscentrum på huvudvägnätet 80 km/h Bild 18. Grunden till målen Bild 19. Grunden för strukturmodellsalternativen Bild 20. Framtagandet av strukturmodellsalternativ för Vasa stadsregion; tre skeden Bild 21. Strukturmodellsalternativens befolkningsprognoser Bild 22. Jämförelse av strukturmodellsalternativens mål Bild 23. Sammanfattning av strukturmodellsalternativens konsekvensbedömning 25 Bild 24. Framtagandet av strukturmodellen Bild 25. Solmodellens grundelement bildas av tre tillväxtstrålar samt ett tillväxtcentrum, dvs. Vasa Bild 26. Boende enligt solmodellen Bild 27. Näringar, logistik och trafik i solmodellen Bild 28. Service i solmodellen Bild 29. Solmodellens regionala identitet och attraktionskraft Bild 30. Sammanfattning av bedömningen av hur målen uppnås Bild 31. Sammanfattning av konsekvensbedömningen indelat i teman

4 SAMMANDRAG STRUKTURMODELL 2040 FÖR VASA STADSREGION SOLMODELLEN 2040 En vision on en hållbar, fungerande och energieffektiv region- och samhällsstruktur För Vasa stadsregion (Storkyro, Korsnäs, Laihela, Malax, Korsholm, Vasa och Vörå) har det upprättats en långsiktig plan för markanvändningen, Strukturmodell 2040 för Vasa stadsregion. Syftet med strukturmodellsarbetet har varit att hitta en gemensam syn på huvudriktlinjerna för stadsregionens samhällsstruktur. Arbetet är starkt anknutet till den livskraft som uppkommer genom regionens energikompetens, havsnära läge och kultur. Genom att värna om en fungerande samhällsstruktur kan man stöda livskraften i hela regionen. Strukturmodellsarbetet har förts vidare genom ett intensivt samarbete mellan kommunerna i regionen och i växelverkan genom att lyssna på olika intressentgrupper. Som huvudkonsult för arbetet fungerade Sweco Ympäristö Oy (f.d. AIRIX Ympäristö Oy). Strukturmodellen för regionens framtida markanvändning har skapats genom olika strukturmodellsalternativ och en granskning av deras konsekvenser. Som resultat av processen bildades Solmodellen 2040, genom vilken man eftersträvar nya invånare och nya arbetsplatser. I solmodellen betonas Vasaregionens ledande ställning som Finlands internationella energikompetensområde. Vasaregionen profileras som en havsnära stadsregion där man satsar på rekreation, högklassigt boende och utveckling av turismen. Det är viktigt att stärka regionens identitet och särdrag för att öka regionens attraktionskraft. Solmodellen 2040 beskrivs genom fyra teman: BOENDE: I strukturmodellen sker största delen av befolkningsökningen i den nuvarande samhällsstrukturen eller i anknytning till den. Utvecklingen är en fortsättning på trenden åren , men i strukturmodellen fördelas befolkningsökningen jämnare över regionen. Största delen av befolkningsökningen koncentreras dock fortfarande till regionens största boendecentrum som finns i Vasa, Korsholm och Laihela. Det nya boendet är högklassigt och ekologiskt och blandas delvis med övriga markanvändningsformer. Det är viktigt att vattendrag, naturobjekt och kulturobjekt är tillgängliga från de nya bostadsområdena. NÄRINGAR, LOGISTIK OCH TRAFIK: Från Vasaregionen skapas fungerande logistiska förbindelser som tjänar näringslivet och turismen. Utvecklingszonen för näringslivet som omfattar betydande arbetsplatskoncentrationer sträcker sig från Storkyro till Replot och från Oravais till Korsnäs. Flygplatsen, hamnen, banförbindelsen och dess stationsregioner samt riksvägsförbindelserna utvecklas som knutpunkter som tjänar näringsverksamhet. I stadscentrumområdet utvecklas arbetsplatsområdet i Vasa centrum, Vasaregionens logistikcentrum, Strömberg Park, Airport Park, Science Park och Smedsby/Fågelberget som näringslivets Hotspot -områden. SERVICE: Servicen utvecklas som centrum på tre nivåer (stadscentrum, lokalcentrum och närservicecentrum) utifrån befolkningsgrund, kundpotential och servicekriterier. Strävan är att bevara närservice (dvs. dagvård, grundskola, service för äldre, barnrådgivning) i bostadsområdena och tätorterna medan service som används mera sällan koncentreras till större centrum. I centrumen utvecklas promenadzoner för att förbättra tillgängligheten till service. Kring promenadzonerna utvecklas cykelzoner. REGIONAL IDENTITET OCH ATTRAKTIVITET: Vasa stadsregion utvecklas som ett särpräglat område med ett stort kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital som även är bundet till dess fysiska strukturer. Genom metoder inom markanvändningen framhävs bl.a. Vasas karaktäristiska rutplanecentrum, värdefulla naturobjekt som bör vårdas, världsarvet Kvarkens skärgård, skärgårdsbyarna i Kvarken, de historiska landskapen längs älven och åarna på landsbygden samt övriga kulturmiljöer. Solmodellen 2040 främjar en enhetligare och fungerande region- och samhällsstruktur samt uppnåendet av mål som berör konkurrensförmåga och image. Genomförandet av strukturmodellen förutsätter konkreta åtgärder, organisering och resursfördelning gemensamt i kommunerna. Syftet är att följa upp strukturmodellen årligen och uppdatera den regelbundet under varje fullmäktigeperiod. För att öka engagemanget för strukturmodellen utvecklas handlingssätt och verktyg som ökar samarbetet. 3

5 1. STRUKTURMODELLARBETET Det viktigaste syftet med strukturmodellarbetet är att hitta en gemensam syn på de långsiktiga huvudprinciperna för Vasa stadsregions samhällsstruktur. Visionen är att skapa en strukturmodell för Vasa stadsregion fram till år 2040 som främjar en hållbar och energieffektiv utveckling av samhällsstrukturen och främjar energiinnovationer och stärker regionens attraktionskraft. I strukturmodellarbetet eftersträvas lösningar för principerna för regionalt betydande funktioner och nätverk. I arbetet presenteras regionala utvecklingsbilder för följande delområden: boende arbetsplatsområden områden för handel och service trafiknät rekreations- och fritidsområden samhällsteknik Syftet är att göra samarbetet kring kommunernas markanvändning intensivare och att skapa en optimal regionstruktur som är oberoende av kommungränser. Genom strukturmodellarbetet förstärks Vasa stadsregions ställning och konkurrenskraft såväl inom det nationella nätverket av stadsregioner som på ett internationellt plan. Syftet är att skapa en gemensam strukturmodell för stadsregionen som på ett allmänt plan styr den kommande planeringen av markanvändningen i kommunerna. Det är meningen att strukturmodellen ska fungera som utgångspunkt, grund och bedömningskriterium för landskaps- och generalplaneringen. Till karaktären är strukturmodellen en gemensam markanvändningsstrategi för kommunerna. I arbetet med strukturmodellen för Vasa stadsregion är det framför allt frågan om hur man kan förverkliga den prognostiserade befolknings- och arbetsplatstillväxten som riktas till regionen på ett kontrollerat sätt och hur olika funktioner kan placeras balanserat i Vasa stadsregion så att de stöder tillväxten. Detta förutsätter strategiska val och ett intensivt samarbete mellan kommuner och tillsammans med aktörer inom näringslivet, lokala läroinrättningar och universitetet. En strukturmodell är en strategisk ram med hjälp av vilken man styr kommunernas och regionens gemensamma planering av markanvändningen. Den förverkligas genom generalplaner och genom olika utvecklingsprojekt som påverkar markanvändningen. Strukturmodellen ger även innehåll till framtida landskapsplaner. Bild 1. Schema över processen och växelverkan 4

6 P R O C E S S E N Projektet Strukturmodell 2040 för Vasa stadsregion påbörjades hösten Alla regionens kommuner har deltagit i arbetet: Storkyro, Korsnäs, Laihela, Malax, Korsholm, Vasa och Vörå. En MBT-tjänstemannagrupp har ansvarat för förberedandet av strukturmodellarbetet. I den har alla kommuner i stadsregionen, Österbottens förbund, Södra Österbottens NTM-central och VASEK varit representerade. Gruppen har stötts av en mindre assisterande MBT-arbetsgrupp med representanter för konsulten, Vasa stad, Korsholms och Laihela kommun samt Österbottens förbund. Sweco Miljö Ab (f.d. AIRIX Miljö Ab) med FM Kimmo Vähäjylkkä, FM EM Susanna Harvio, FM Kimmo Koski, FM Noora Reittu, miljöplanerare Justiina Nieminen och DI Jouko Riipinen har fungerat som huvudkonsult i arbetet. Strafica Oy (trafik), Irmeli Wahlgren (VTT), prof. Mari Vaattovaara samt ekonomidirektör Esa Katajamäki har deltagit som experter i projektet. Arbetet med strukturmodellen för Vasa stadsregion har genomförts genom att sammanställa och analysera ett omfattande utgångsmaterial, skapa gemensamma utvecklingsmål för Vasa stadsregion, skapa alternativa strukturmodeller, samt jämföra dem och utse det mest optimala alternativet. För den strukturmodell som valdes ut bland alternativen gjordes en konsekvensbedömning. Utifrån den utarbetades ett genomförandeprogram. Under projektets gång har följande rapporter sammanställts: Rapport om analys av utgångsuppgifter Målrapport Trots att den strategiska planprocessen inte har stadgats i lagen har strävan varit att utföra strukturmodellarbetet med så mångsidig växelverkan som möjligt, genom att i stor utsträckning höra parterna i planeringen och följa principer för en öppen planeringspraxis. I centrala skeden av projektets gång har det ordnats fyra seminarier för de viktigaste intressentgrupperna, där deltagarna har framfört idéer om och gjort bedömningar av olika strukturmodellsalternativ. Växelverkan med intressentgrupperna och principen om ett öppet planeringsförfarande har dessutom främjats genom en interaktiv ZEF -enkät. I arbetets inledningsskede gjordes också en intervjurunda för att utreda utvecklingsmål för regionens näringsliv. Under projektets gång har man informerat om centrala resultat på adressen: Information har delgetts även genom lokal media. Engageringen och delgivningen av information har skett på både finska och svenska. Intervjuer Enkät Seminarier, workshoppar och meddelanden Bild 2. Metoder för växelverkan i intressentgrupperna 5

7 2. VASA STADSREGION I DAG B O E N D E O C H B E F O L K N I N G Regionstrukturen i Österbotten har bildats längs kusten och åarna samt kring de städer, kommun- och bycentrum som uppkommit omkring dem. I landskapet finns tre tydliga centrumregioner: Jacobstadsregionen, Vasaregionen och Syd-Österbotten. Vasa som ligger vid kusten i mitten av landskapet är centrum för hela landskapet. I Vasaregionen bor invånare ( ). Under 2000-talet har regionens befolkning ökat med ungefär personer. Under de senaste 7 åren har den genomsnittliga tillväxten varit ca 830 invånare om året (ca 0,76 % om året). Befolkningstillväxten i Vasaregionen är den sjunde största av alla Finlands stadsregioner ( ). Till folkmängden är regionen den elfte största. Bild 3. Befolkningsutvecklingen i Vasaregionen Bild 3. Befolkningsutvecklingen i Vasaregionen I regionens tätorter bodde ca invånare, i byarna ca invånare och i glesbebyggda områden ca invånare ( ). efolkningen i regionens tätorter kade med totalt ca 000 invånare under åren Invånarna i byarna minskade med cirka -150, invånarna i små byar ökade med cirka 20 och invånarna i glesbebyggda områden minskade med cirka -370 (YKR-material från Finlands miljöcentral). Största delen av regionens befolkningstillväxt koncentreras till områden i Vasa, Korsholm och Laihela. Deras sammanlagda befolkningstillväxt var invånare under åren (Vasa , Korsholm och Laihela +558). En betydande del av dessa kommuners befolkningsökning koncentreras till de största tätorterna i kommunerna. Bild 4. Tätorternas befolkning i Vasaregionen år

8 Bland dem finns dessutom växande byar och glesbebyggda områden där befolkningsökningen dock är måttlig. Folkmängden i de övriga kommunerna i regionen har minskat under 2000-talet (Korsnäs -48, Malax -81, Storkyro -331 och Vörå -353). Befolkningsutvecklingen är olik i olika delar av kommunerna. Allmänt sett har invånarantalet i de största tätorterna och byarna ökat måttligt, medan invånarantalet i de mindre byarna och glesbebyggda områden har minskat. Befolkningsutvecklingen hittills samt den sannolika framtida utvecklingen är mycket olika i olika delar av regionen. På 2000-talet koncentrerades största delen av regionens befolkningstillväxt till de största tätorterna/bostadscentrumen. Även om befolkningsutvecklingen i regionens byar och glesbebyggda områden i sin helhet varit negativ under 2000-talet, har utvecklingen varit mycket olika i olika delar av regionen. Växande byar och glesbebyggda områden finns i synnerhet kring växande tätorter, i synnerhet i Korsholm. Även där är befolkningsökningen i byar och glesbebyggda områden måttlig. Ju längre bort man kommer från Vasa, Korsholm och regionens tillväxtområden, desto mer har invånarna i byar och glesbebyggda områden minskat. Ett undantag från detta utgörs speciellt av områden längs huvudvägarna. Bostadsproduktionen var något livligare under 1990-talet (i genomsnitt cirka 620 bostäder per år) än vad den varit på 2000-talet (i genomsnitt 590 bostäder per år). Den exceptionellt stora bostadsproduktionen år 1990 och 1991 höjer dock märkbart genomsnittet för 1990-talet. Bild 5. Bostadsproduktionen i Vasaregionen Bild 6. Tätorternas befolkningsförändring

9 A R B E T S P L A T S E R ngefär hälften av landskapets hela befolkning i arbetsf r ålder bor och arbetar i Vasa. Arbetsplatssufficiensen är ver 0. ill Vasa pendlar man f r att arbeta främst från närregionen, yroland och Syd sterbotten. Under åren har antalet arbetsplatser i Vasaregionen ökat med Vasas andel av tillväxten motsvarar ca 90 % (+5 509). Utöver Vasa har antalet arbetsplatser ökat märkbart endast i Korsholm (+670). I övriga kommuner i regionen har antalet arbetsplatser endera ökat måttligt eller minskat något. Indelat i tätorter har antalet arbetsplatser ökat mest i Vasas centrumtätort (+4 764), Smedsby (+800), Oravais (+206), Vörå kyrkby (+183) och Tölby-Vikbyområdet (+150) under åren (YKR-material från Finlands miljöcentral). En betydande andel av Finlands och hela Nordens energiteknologiindustri har koncentrerats till Vasaregionen. I Nordens mest betydande koncentration av energiteknologi finns mångsidig kompetens och starka resurser inom energi- och miljöteknologibranschen. 140 företag av vilka flera är ledande på den globala marknaden. Anställda: , en fjärdedel av alla anställda inom energibranschen i Finland. Forsknings- och utvecklingsarbete drivs av över 1000 personer. Sammanlagd omsättning: 4,4 miljarder euro och andel av export: 80 %. Värdet av exporten i en nationell jämförelse är 12 % av hela exporten inom teknologiindustrin i Finland och 30 % av exporten inom energiteknologin. Bild 7. Ökningen av antalet jobb inom de fem största näringsgrenarna De kommersiella tjänsterna i Vasaregionen har ökat markant under de senaste åren. Enligt utredningen av lokalisering av kommersiell service i landskapet Österbotten (2012) kommer Vasaregionens köpkraft att fördubblas fram till år T R A F I K De mest trafikerade vägarna i Vasa stadsregion är RV 8 och RV 3. Personbilstätheten i Österbotten är bland de högsta i Finland. Enligt en personbilsundersökning som gjordes under år var reslängden i Österbotten (km/person/dygn) tredje kortast och reselängden i Vasa den kortaste bland de största städerna. Banförbindelsen mellan Vasa och Seinäjoki är viktig med tanke på den trafik som uppkommer när människor uträttar ärenden och pendlar till och från arbetet. Längs banavsnittet finns fem stationer. Via Vasa flygplats reser årligen cirka personer. Mera analyser av nuläget har sammanställts i rapporten om analysen av utgångsuppgifterna. 8

10 Bild 8. Förändring i antalet arbetsplatser Bild 9. Glesbygsområdenas befolkningsförändring

11 Bild 10. B Byarnas befolkning 2012 Bild 11. Byarnas befolkningsförändring

12 Bild 12. Kommunal service utanför Vasas urbana område 11

13 3. MÅL SOM STYR STADSREGIONENS UTVECKLING Områdesanvändningen och -utvecklingen i Vasa stadsregion styrs av olika intressentgruppers mål. I strukturmodellarbetet har målet varit att hitta en gemensam syn på långsiktiga huvudprinciperna för stadsregionens samhällsstruktur. I detta kapitel har sammanställts de mest centrala målen som styr utvecklingen samt mål och vision för Vasa stadsregion fram till år 2040 som uppkommit som resultat av granskningen av målen. I granskningen av målen har utöver nationella och landskapsmässiga mål även beaktats resultaten från målseminariet och målenkäten som riktades till olika intressentgrupper. Ytterligare resultat från målskedet har sammanställts i den separata målrapporten. Bild 13. Mål som styr Vasa stadsregions utveckling B A K G R U N D T I L L M Å L E N Bild 14. Starka sidor och utmaningar i Vasa stadsregion 12

14 R I K S O M F A T T A N D E M Å L Riksomfattande regionala utvecklingsmål Statsrådet har fattat ett beslut om nya regionala utvecklingsmål år I målen anges tyngdpunkter för regionala utvecklingsåtgärder på riksnivå. Målen anger riktningen för och styr landskapsprogrammen samt mål och åtgärder för regional utveckling inom olika förvaltningsområden. (Arbets- och näringsministeriet 2010) 4. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 5. Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer De centrala målen för den regionala utvecklingen bör enligt statsrådets beslut vara följande Att förbättra regionernas nationella och internationella konkurrenskraft Att stärka regionernas livskraft och minska regionala utvecklingsskillnader Att hitta lösningar till regionala specialutmaningar Regionala utvecklingsmål: Stärka regionernas nationella och internationella konkurrenskraft Främja den ekonomiska jämvikten och utvecklingen av näringsverksamheten Främja en hållbar sysselsättning Minska utvecklingsskillnader mellan och inom regionerna samt förbättra deras egna starka sidor och specialisering Främja befolkningens välfärd och kompetens samt regionernas kultur Förbättra levnadsmiljöns kvalitet och en hållbar region- och samhällsstruktur Riksomfattande mål för områdesanvändningen Riksomfattande mål för områdesanvändningen är en del av systemet för planering av områdesanvändning som stadgas i markanvändnings- och bygglagen. Målens centrala uppgift är att säkra att nationellt sett viktiga ärenden beaktas i planeringen av områdesanvändningen och i myndigheternas verksamhet. Nya granskade mål trädde i kraft De riksomfattande målen för områdesanvändningen innefattar följande helheter som berör regionen: 1. Fungerande regionstruktur 2. Enhetligare samhällsstruktur och en kvalitet på livsmiljön 3. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Bild 15. Reviderade riksomfattande mål för områdesanvändningen L A N D S K A P S M Ä S S I G A M Å L Österbottens landskapsöversikt Utvecklingen av Vasa stadsregion berörs av Österbottens landskapsöversikt 2040 som godkändes år Vision för Österbotten 2040: Ny energi i Österbotten Kraft ur hög kompetens, kulturell mångfald och stark sammanhållning De strategiska linjerna för Österbotten är: Konkurrenskraft och image Österbotten är känt för att vara energiskt Arbetskraft och kompetens internationella och kunniga innovatörernas Österbotten Tillgänglighet och balanserad regionstruktur de hållbara strukturernas och utmärkta förbindelsernas Österbotten Välfärd, kultur och socialt kapital den kulturella mångfalden är en källa till välfärd i Österbotten Naturens och miljöns välbefinnande Österbotten, område på toppnivå i arbetet för att stävja klimatförändringen 13

15 Tabell 1. Uppföljningsindikatorer som beskriver regionutvecklingen (Österbottens landskapsstrategi , Landskapsprogram , utkast ) Uppföljningsindikator Färskaste uppgift (2012) Mål 2017 Flyttningsrörelse och befolkning - Invånarantal - Befolkningsförändring Konkurrenskraft - BNP/invånare - Företagsstock Sysselsättning - Arbetslöshetsgrad (%) - Antalet arbetsplatser (2010), 107,2 % av nivån i hela landet (2011) 110 % av nivån i hela landet Österbottens förbund håller på med att utarbeta Österbottens landskapsstrategi Under den beredningsprocess som inleddes våren 2013 utarbetas landskapsöversikten 2040 och landskapsprogrammet samtidigt och samlas i ett enda dokument, en landskapsstrategi för Österbotten. (Österbottens Förbund) Österbottens landskapsplan 2030 Österbottens landskapsplan fastställdes bindelser samt sina landsbyggd. Vasaregionen (Vasa och Kyrolands ekonomiska regioner) som landets delcentrum och landskapscentrum fungerar som Vasaregionens ställning som landskapets lokomotiv betonar även dess centrala ställning i varken- och stersj samarbetet samt Vasas ställning som en viktig internationell universitetsstad. den eftersträvade regionstrukturen i betonas livskraftiga stadsregioner och sterbotten 14

16 Bild 16. Utdrag ur Österbottens landskapsplan (Österbottens förbund) Etapplandskapsplan: kommersiell service Landskapsplanens etapplan 1 om kommersiell service godkändes av landskapsfullmäktige fasttälldes av miljöministeriet ). Etapplandskapsplan: Förnybara energiformer Landskapsplanens etapplan om förnybara energiformer väntas bli godkänd under våren 20 4 och därefter skickad till milj ministeriet f r fastställelse. Österbottens trafiksystemplan 2040 Österbottens förbund uppgör tillsammans med Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten en trafiksystemplan för Österbotten. Planen uppskattas bli färdig under år

17 För Österbottens trafiksystemplan uppställdes tre huvudmål: Mål 1: Förutsättningar skapas för att samordna markanvändningen och trafiken i Österbotten Mål 2: Österbottens tillgänglighet och möjligheterna att färdas utvecklas Mål 3: Verksamhetsförutsättningarna för transporter förbättras i Österbotten Bild 17. Tillgänglighet i Vasa stadscentrum på huvudvägnätet 80 km/h 16

18 R E G I O N E N S G E M E N S A M M A H U V U D M Å L Under processens gång har vid beslutsfattares och andra intressentgruppers gemensamma seminarier och möten slagits fast en vision för Vasa stadsregion fram till år 2040 samt centrala mål för utvecklingen. Å 2040 År 2040 är Vasa stadsregion känd för sin internationellt sett starka energikompetens, sina levande centrum och sin landsbygd, närheten till havet och skärgården samt sina internationella förbindelser Målet är att uppnå en tydlig tillväxt fram till år 2040: man tar sikte på en tillväxt på invånare och förbereder sig på en tillväxt på invånare. För att uppnå strukturmodellens befolkningsmål borde antalet arbetsplatser i regionen öka med Detta innebär att det måste skapas betydligt fler bostäder och arbetsplatser, att servicen arrangeras på ett nytt sätt och att det byggs ny infrastruktur. Detta bör genomföras på ett kontrollerat sätt genom markanvändningsmetoder. 1. Unik med en stark identitet Havet, UNESCOs världsarvsobjekt och kusten beaktas som en stark sida Tvåspråkigheten och den starka kulturtraditionen betonas och utnyttjas som en av regionens rikedomar Energikompetens och innovationer utnyttjas i markanvändningen 2. Med en hållbar samhälls- och regionekonomi Skapande av en enhetlig, energieffektiv samhällsstruktur som minskar rörelsebehovet Anpassning till klimatförändringen och förebyggande av den Lokalt producerad energi föredras 3. Med en trivsam och särpräglad bostadsmiljö Vasas särpräglade kärncentrum utvecklas som en gemensam och levande plats där man träffas och sköter ärenden Tätorterna utvecklas som mångsidiga och energieffektiva bostadsområden med närservice På landsbygden utvecklas livskraftiga byar genom att skapa tätare strukturer, öka gemenskapen och stärka det sociala kapitalet. Skärgården utnyttjas på ett mångsidigt sätt som ett område för fast boende och deltidsboende 4. En fungerande vardag Utvecklingen av service tryggas genom kompletterande och tilläggsbyggande i tätorterna och byområdena Innovativa servicelösningar och förbättrad tillgänglighet genom servicedesign 5. Lättillgänglig Direkta, internationella förbindelser förstärks och utvecklas Tillgängligheten förbättras på axeln Seinäjoki Vasa Umeå genom att utveckla trafikförbindelser, trafiksystem, lokalisering av funktioner och genom att utveckla logistiken med beaktande av förbindelser till och från Norge och Ryssland. Virtuella förbindelser förbättras genom att utveckla datanät Kollektivtrafikförbindelser utvecklas i centrum, i närheten av dem och längs livligt trafikerade leder En fungerande kollektivtrafikzon stöds med markanvändningsmetoder 6. Vasa stadsregion är en livskraftig region Regionen utvecklas som en internationellt sett stark toppexpert och utvecklare av energibranschen Företagens möjligheter att förnyas tryggas och etableringsalternativ erbjuds för nya företag Landsbygdsområden utvecklas som områden för produktion av förnybar energi och ren närproducerad mat Den havs- och kulturbaserade turismen utvecklas Bild 18. Grunden till målen 17

19 4. STRUKTURMODELLSALTERNATIV Utifrån målen utarbetades alternativa framtida strukturmodeller för Vasa stadsregion genom att betona olika teman. Målåret för strukturmodellsalternativen är Bild 19. Grunden för strukturmodellsalternativen I det första skedet skapades tre modeller ALT1 Energimodellen: Modell där man betonar lokala energiproduktionsalternativ och energisektorn. ALT2 Solmodellen: Vasa centrum, huvudlederna och arbetsplats- och bostadsområdena längs dem fungerar som tyngdpunkter för utvecklingen. ALT3 Ekomodellen: Ekonomisk modell där energieffektivitet, befintliga kommuncentrum och utveckling av deras närområden betonas. I det andra skedet bortlämnades energitemat som eget separat tema och skapades alternativ som betonar strukturellt sett olika områden. ALT0+ Nuvarande modell; Utvecklingen fortsätter enligt nuvarande sätt utan ökad gemensam strategisk planering av markanvändningen, folkmängden förändras enligt Statistikcentralens prognos. ALT1 Strålmodellen: tyngdpunktsområdet för utvecklingen har en strålliknande form och består av RV3, RV8, kustregionen och banförbindelsen samt bostadsoch arbetsplatsområdena vid stationsområdena längs banan. ALT2 Servicecentrummodellen; energieffektivt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart boende och arbetsplatsområden, tätare och mera koncentrerad regionoch samhällsstruktur än i nuläget. ALT3: Solmodellen: Modell som baserar sig på rörelsezoner, tät samhällsstruktur i zonen för utveckling av boende, delvis tätare boende i zonen för utveckling av landsbygden. Som resultat av det tredje skedet uppkom tre bearbetade strukturmodellsalternativ. 18

20 Bild 20. Framtagandet av strukturmodellsalternativ för Vasa stadsregion; tre skeden. Bild 21. Strukturmodellsalternativens befolkningsprognoser 19

21 A L T 0 + N U T R E N D 20

22 A L T 1 U T V E C K L I N G S K O R R I D O R M O D E L L E N 21

23 A L T 2 S E R V I C E C E N T R U M M O D E L L EN 22

24 J Ä M F Ö R E L S E A V A L T E R N A T I V Strukturmodellsalternativen bedömdes i förhållande till riksomfattande och regionala mål samt de mål som ställts upp för strukturmodellen. Bedömningen gjordes dessutom indelat i teman genom text och en +/- bedömning. Bedömningstemana omfattar bedömningsteman enligt miljöministeriets anvisningar. Bedömningen av konsekvenserna för trafiken har gjorts av Strafica Oy och bedömning beträffande ekoeffektivitet och klimatförändringar har gjorts av Irmeli Wahlgren från VTT. Nutrendsmodellen svarar sämst mot regionala mål modellen främjar inte eller har ingen betydande effekt på förverkligandet av målen. Nutrendsmodellen är även den minst rekommenderade modellen med tanke på konsekvenserna. Med tanke på en positiv utveckling av region- och samhällsstrukturen skulle det vara minst lönsamt att låta utvecklingen fortsätta i samma stil som hittills. Grunden för regionens målinriktade utveckling bör vara en tydlig syn på den region- och samhällsstrukturella helheten och lokaliseringen av olika funktioner. Den regionala lokaliseringen av nybyggande har även en stor betydelse för den kommunala ekonomin. Det är dyrast att låta glesbebyggelsen växa oplanerat för bosättning som kräver kommunalteknik och kommunal service, vilket ingår som en riskfaktor i nutrendsmodellen (Miljöministeriet 2008: Kuntatalous ja yhdyskuntarakenne (kommunal ekonomi och samhällsstruktur)): När det gäller byggande som kompletterar den befintliga samhällsstrukturen medför ett område med cirka 500 invånare kostnader på i genomsnitt 25 miljoner euro för kommunen på trettio år. Oplanerad glesbebyggelse kan kosta kommunen upp till 12 miljoner euro mer ( euro/invånare). Det finns ingen markant skillnad mellan utvecklingskorridormodellen och servicecentrummodellen, men i modellerna betonas aspekter på lite olika sätt. Båda modellerna svarar väl mot riksomfattande och regionala mål och konsekvenserna är till största delen positiva. En region- och samhällsstruktur enligt utvecklingskorridormodellen existerar redan och de positiva konsekvenserna koncentreras speciellt till näringslivet, trafiken och samt till klimat- och energieffekterna. Regionutveckling enligt servicecentrummodellen har ökat i popularitet, men tills vidare har utvecklingen i praktiken koncentrerats till utvecklingskorridorerna. De positiva konsekvenserna koncentreras speciellt till den kommunala ekonomin, tillgången till service, region- och samhällsstrukturen, befolkningen och boendet samt människors levnadsförhållanden och livsmiljö. Bild 22. Jämförelse av strukturmodellsalternativens mål 23

25 Tabell 2. Jämförelse av alternativ ALT0+ ALT1 ALT2 Kommunekonomi Betydligt dyrare lösning än de övriga modellerna när det gäller att bygga och upprätthålla infrastruktur- och servicenätet Kostnadseffektiv endast på utvecklingskorridorens område Mest förmånligt alternativ med tanke på kommunekonomin eftersom det ingår mest kompletterande byggande i denna modell Tillgänglighet till service Tillgången till kommersiell och offentlig service försvagas från nuvarande nivå Koncentrerar service till utvecklingskorridorens område, i andra områden försvagas tillgången till service Möjligheten att utveckla service jämlikt mellan områdena skapar det bästa alternativet med tanke på tillgänglighet Region- och samhällsstruktur Betydligt mera splittrad regionoch samhällsstruktur än i de övriga modellerna Stärker nuvarande centrum, undercentrum och servicestrukturen i utvecklingskorridorens område, men inte i regionens utkanter Stöder bäst målet att skapa en tätare och helare region- och samhällsstruktur Befolkning och boende Bostadsproduktionsutbudet blir inte mångsidigare, vilket kan leda till segregering Främjar delvis målet med en mångsidig bostadsproduktion och förebyggande av segregering Stöder bäst möjligheterna till mångsidigt kompletterande byggande och betonar även möjligheterna till landsbygdsliknande boende Näringsliv För inte med sig några nämnvärda nya förutsättningar för förändring av näringsstrukturen eller placeringen av funktioner Skapar bäst förutsättningar för en gynnsam utveckling av näringslivets verksamhetsmiljö och är logistiskt sett den bästa modellen Alla servicecentrum kan inte utvecklas till betydande centrum för näringslivet. Modellen är logistiskt sett utmanande, men möjlig Trafik och trafikförhållanden Mera behov av att röra sig höjer kostnaderna för kollektivtrafik och ökar användningen av personbil Stöder förbindelserna på det område som redan har bäst tillgänglighetsförhållanden och möjliggör effektivt utnyttjande av kollektivtrafik Stöder sig på personbil som färdmedel vid arbetsresor eftersom det är svårt att anordna kostnadseffektiv kollektivtrafik Naturmiljö, landskap och kulturmiljö Glesbebyggelse kan splittra värdefulla natur- och kulturmiljöer och påverka landskapsskyddsområdenas värde En stor del av den nya bebyggelsen placeras i värdefulla områden, men markanvändningen i utvecklingskorridorens område har inga betydande konsekvenser för skyddsområdena En stor del av det nya boendet placeras på värdefulla områden, men servicecentrumstrukturen främjar bevarandet av dem på andra håll, och markanvändningen har inga betydande konsekvenser för skyddsområdena Rekreation Glesbebyggelse kan splittra grön- och rekreationsnätets funktionalitet och ha konsekvenser för bevarandet av rekreationsförbindelserna Den ökande befolkningen ökar även trycket på rekreationsanvändningen av naturområden Den ökande befolkningen ökar även trycket på rekreationsanvändningen av naturområden Människornas levnadsförhållanden och livsmiljö För inte med sig några positiva konsekvenser för livsmiljön, men försvagar dem inte heller märkbart I utvecklingskorridorens område finns goda förutsättningar för en fungerande vardag Bäst förutsättningar för en fungerande vardag är bäst vad gäller basservice, gång- och cykeltrafiksrutter och utveckling av gemenskap 24

26 Regionens image Vasaregionen har en bra image, men den är inte särskilt stark Bättre image än i nutrendsmodellen och attraktiviteten byggs upp så att den riktar sig speciellt till Vasa och till följd av internationaliseringen Bättre image än i nutrendsmodellen och attraktiviteten baserar sig i synnerhet på en god livsmiljö som ökar områdets attraktionskraft som område för fast boende Klimat och luftkvalitet Byggnaderna, grundstrukturen och trafiken medför mest växthus- och övriga gaser/invånare Producerar minst utsläpp/invånare Utsläpp/invånare ligger mellan de två övriga modellerna Energi och ekoeffektivitet Byggnaderna, grundstrukturen och trafiken medför störst konsumtion av energi och råvaror, växthus- och övriga gaser samt kostnader Orsakar minst konsumtion, utsläpp och kostnader per invånare Konsumtion, utsläpp och kostnader per invånare ligger mellan de övriga två modellerna Bild 23. Sammanfattning av strukturmodellsalternativens konsekvensbedömning. 25

27 5. STRUKTURMODELL FÖR VASA STADSREGION: SOLMODELLEN 2040 A L L M Ä N B E S K R I V N I N G A V S O L M O D E L L E N Strukturmodellen för Vasa stadsregion är en kombination av de tre strukturmodellsalternativ som beskrivs i föregående kapitel. Solmodellen har skapats utifrån seminariets, MBT-tjänstemannagruppens och den assisterande MBT-arbetsgruppens resultat och idéer. Solmodellens mål är att Vasa stadsregion ser på framtiden på ett djärvt och fördomsfritt sätt. Målet är att uppnå en tydlig tillväxt fram till år 2040: man tar sikte på en tillväxt på invånare och förbereder sig på en tillväxt på invånare. Genom att förverkliga strukturmodellen och dess åtgärder (planläggning och utvecklingsåtgärder) borde tillväxten styras på ett kontrollerat sätt i Vasa stadsregion. I solmodellen framhävs Vasaregionens ledande ställning som Finlands internationella område för energikompetens. Vasaregionen profileras som en havsnära stadsregion där man satsar på rekreation, högklassigt boende och utveckling av turismen. Det är viktigt att stärka regionens identitet och särdrag för att öka regionens attraktionskraft. I utvecklingen spelar logistik och internationella förbindelser en mycket viktig roll: tillväxtaxeln omfattar förbindelserna S:t Petersburg huvudstadsregionen Seinäjoki Vasa Umeå Norge samt nord-sydliga förbindelser till Åbo, Björneborg, Karleby och Uleåborg. Tillväxten innebär en betydligt större nettoinflyttning i flyttrörelsen inom landet och att födelsetalet förblir på minst samma nivå som under de senaste åren. Det innebär också att den redan tidigare kraftiga invandringen fortsätter. Tillväxten framkommer i djärva och ekologiska markanvändningslösningar: täta centrum, levande byar på landsbygden, satsningar på kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik samt att det havsnära läget utnyttjas i boendet. En viktig konkurrensfaktor för nytt byggande är att det håller en högklassig nivå och att den lokala identiteten framhävs. För att uppnå strukturmodellens befolkningsmål borde antalet arbetsplatser i regionen öka med Tillväxten förutsätter en kraftig ökning av arbetsplatser inom energiteknologikoncentrationen, näringslivet och handeln. Den offentliga sektorns andel av tillväxten är betydligt mindre än tidigare och en stor del av de nya arbetsplatserna uppkommer inom socialoch hälsovården samt utbildningssektorn. Uppkomsten av arbetsplatser innebär att antalet arbetsplatser ökar kraftigare än hittills (på 2000-talet har antalet arbetsplatser i regionen ökat med cirka 6 200, om arbetsplatserna ökar i samma takt uppkommer cirka nya arbetsplatser fram till år 2040). Med andra ord stärker ökningen av antalet arbetsplatser fenomenet i sig samtidigt som det får fart på näringsverksamheten. Under 2000-talet har den offentliga sektorns andel av ökningen av arbetsplatserna varit cirka 50 %. Största delen av de nya arbetsplatserna inom den offentliga sektorn har uppkommit inom social- och hälsovårdstjänsterna, vars andel av den totala ökningen av arbetsplatser i regionen var cirka 40 % under åren (cirka arbetsplatser). En del av de nya arbetsplatserna inom social- och hälsovårdstjänsterna har även uppkommit inom den privata sektorn. Strukturmodellens centrala innehåll presenteras på följande kartor. Kartorna finns i A3-storlek som bilaga till rapporten. Boende Näringar, logistik och trafik Service Regional identitet och attraktionskraft 26

28 Bild 24. Framtagandet av strukturmodellen. S O L M O D E L L E N K O M B I N A T I O N A V F L E R A S T R U K T U R - M O D E L L E R Solmodellens grundelement bildas av tre tillväxtstrålar samt tillväxtcentrum, dvs. Vasa. Strålar (utvecklingszoner) 1) Stråle som stärker näringslivet Företagszon som utnyttjar nationella och internationella förbindelser och service som stöder företagen Logistiska knutpunkter och arbetsplatskoncentrationer i anknytning till dem Boende som stöder sig på service- och arbetsplatsområden och grundar sig på goda trafikförbindelser och kollektivtrafik Internationell turism 2) Stråle som betonar det havsnära läget Havsnära boendemiljöer i närheten av rekreationsområden Strandrutter och rekreationsförbindelser Energiproduktion och turism som grundar sig på närheten till havet Världsarvet Kvarkens skärgård 3) Strålar som stärker landsbygden Trivsamma boendemiljöer och närservicecentrum i byarna God tillgänglighet, miljöer för gång- och cykeltrafik och täckande datatrafiknät Lokal energiproduktion vid sidan av mångsidigt företagande på landsbygden Landsbygdsturism, närproducerad mat 27

29 Bild 25. Solmodellens grundelement bildas av tre tillväxtstrålar samt ett tillväxtcentrum, dvs. Vasa. 28

30 B O E N D E I strukturmodellen sker största delen av befolkningsökningen inom den nuvarande samhällsstrukturen eller i anknytning till den. Utvecklingen fortsätter enligt trenden för åren Den största skillnaden är att befolkningsutvecklingen fördelas mera balanserat runt om i regionen. Alla regioners bostadscentrum/tätorter väntas växa. Enligt strukturmodellens prognos är befolkningsökningen större i bostadscentrum och byar utanför Vasa, Korsholm och Laihela än i den prognos som gjorts utifrån befolkningsutvecklingen under åren Största delen av befolkningsökningen koncentreras dock fortsättningsvis till de största bostadscentrumen som finns i Vasa, Korsholm och Laihela. Koncentrationen av befolkningsökningen stöds av den fortsatta urbaniseringen och den ökande invandringen. Folkmängden ökar enligt befolkningsmålet med cirka invånare. För jämförelsens skull kan nämnas att ifall den befolkningsökning som skett i regionen under de senaste 7 åren fortsätter fram till år 2040 ökar befolkningen med cirka invånare (840 inv./år). I strukturmodellen skulle största delen av befolkningstillväxten ske i bostadscentrum som utgörs av befintliga tätorter och byar. År 2040 varierar deras befolkning från de cirka invånarna i Vasa tätort till cirka 900 invånare i bytätorterna i Replot och Korsnäs kyrkbyar. Strukturmodellens prognos följer med andra ord trenden för åren , då största delen av regionens befolkningsökning koncentrerades till de största bostadscentrumen/tätorterna. I strukturmodellen väntas även befolkningen öka i byar och glesbebyggda områden (nya arbetsplatser på landsbygden, ny uppgång för jordbruket). Med en by avses här en koncentration med under 600 invånare. Detta är en avsevärd förändring, eftersom den sammanlagda befolkningen i byar och glesbebyggda områden minskade under åren När det gäller byar och glesbebyggda områden måste man komma ihåg att utvecklingen under åren har varit väldigt olik i olika delar av Bild 26. Boende enligt solmodellen 29

31 regionen. Allmänt taget, i de områden där befolkningen i tätorterna och bytätorter med lägre befolkningstäthet ökar, ökar även befolkningen i byar och glesbebyggda områden. Detta gäller i synnerhet Korsholm. Även där ökar dock befolkningen i byar och glesbebyggda områden måttligt. Befolkningen har minskat i synnerhet i byar och glesbebyggda områden i regionens randområden. Ett undantag till detta är bl.a. områden längs huvudvägarna (strukturmodellens områdesvisa befolkningsprognos finns som bilaga till rapporten). Utvecklingen under åren ger försmak på kommande utveckling: - År 2012 bodde cirka invånare i bostadscentrum, dvs. cirka 82 % av regionens befolkning. Befolkningen i bostadscentrumen ökade med invånare under åren År 2012 bodde cirka invånare i bytätorter och större byar, medan cirka invånare bodde i medelstora byar, mindre byar och glesbebyggda områden, dvs. totalt cirka 18 % av regionens befolkning. Befolkningen i byar och glesbebyggda områden minskade under åren (tot inv.); bytätorter (-44 inv.), stora byar (-6 inv.), medelstora byar (-147), små byar (+23) och glesbebyggda områden (-370). I promenad- och cykelzonerna finns kompakt stadsboende i närheten av service. I stationsområdena beaktas möjligheterna att utveckla spårtrafiken genom att reservera områden för boende och etablering av arbetsplatser och service. Boende vid kusten utvecklas som en attraktionsfaktor i Vasaregionen på områden med god tillgänglighet, befintlig infrastruktur (bl.a. kommunalteknik) samt service (t.ex. Replot och Sundom). I kustzonen finns områden där både fast boende och semesterboende blandas. Aktivt landsbygdsboende finns i gamla bysamhällen och i utvecklingszonen Vasa Seinäjoki där det finns arbetsplatser och goda trafikförbindelser. Strävan är att bevara servicen i små tätorter och byar genom att rikta nytt byggande till tätorters och byars centrum och deras närhet. En kollektivtrafikzon med täckande kollektivtrafikservice (buss, lokaltåg) sträcker sig från Vasa centrum norrut till Kvevlax, söderut till Malax och österut till Storkyro (därifrån det fortsättningsvis finns goda spårförbindelser till Seinäjoki). 30

32 N Ä R I N G A R, L O G I S T I K O C H T R A F I K Från Vasaregionen skapas fungerande förbindelser som tjänar näringslivet och turismen västerut till Umeå, Norge och Atlanten samt österut och söderut till Seinäjoki, Helsingfors och S:t Petersburg. Ökande betydelse av riksvägar som är viktiga för logistiken, deras anslutningsområden, hamnen, spårförbindelsen och av flygplatsen med sina internationella flygförbindelser. Tyngdpunkten för utvecklingen är de logistiska korridorerna Rv 3 + spårförbindelsen samt Rv 8 och Rv 18. Nya förbindelsebehov är: Vasa hamnväg (hamnen Rv 3 och Rv 8), förbindelse från Helsingby och Fågelberget till Vassor och förbindelser från Alskatvägen till Runsor och till Karperö. I skärgården byggs nytt fast boende och fritidsboende samt förbindelser som tjänar turismen. Rekreationsmöjligheterna förbättras genom att skapa nya strandrutter. Båtförbindelser till Umeå tryggas och förbindelser till andra hamnar vid Östersjön utvecklas. Zonen för utveckling av näringslivet, där det finns viktiga arbetsplatskoncentrationer, sträcker sig från Storkyro till Replot samt från Oravais ända till Korsnäs. De arbetsplatskoncentrationer som är potentiella mål för utveckling och som ligger utanför Vasa har minst 150 arbetsplatser, av vilka en betydande del består av industri, näringslivsservice och kommersiella funktioner. Koncentrationerna grundar sig på befintliga arbetsplatsområden och företagares utvecklingsbehov. Arbetsplatsområdet i Vasa centrum (med nuvarande arbetsplatser), Vasaregionens logistikområde, Strömberg Park (4 000 arbetsplatser), Airport Park (4 000 arbetsplatser), Science Park och Smedsby/Fågelberget (2 500 arbetsplatser) utvecklas som näringslivets hotspot -områden i stadscentrumområdet. En förutsättning för tillväxten är att 2000-talets kraftiga ökning av arbetsplatser fortsätter. Under talet har antalet arbetsplatser i regionen ökat med cirka Detta stöds av regionens näringspolitiska mål att fördubbla antalet arbetsplatser inom energibranschen från nuvarande nivå fram till år 2020 (till ca Bild 27. Näringar, logistik och trafik i solmodellen 31

33 arbetsplatser). En fortsatt kraftig ökning av antalet arbetsplatser förutsätter bland annat att nuvarande arbetsplatsområden byggs ut samt att det skapas nya arbetsplatsområden och nya verksamhetsutrymmen. Vid sidan av mångsidigt företagande på landsbygden skapas enheter och arbetsplatser inom den lokala energiproduktionen. Andra tyngdpunktsområden för utvecklingen är landsbygdsturism och produktion av närproducerad mat. För att öka produktionen och höja förädlingsgraden är det viktigt att trygga bevarandet av enhetliga åker- och skogsområden. Odlade och enhetliga åkrar borde inte användas för tätortsfunktioner, och värdefulla och vidsträckta skogsområden borde inte splittras. Vasa stadscentrum är ett betydande turismcentrum med ökande inkvarteringskapacitet och växande övrig turisminfrastruktur. Konferens-, kongress- och evenemangsturism i kärncentrum Gamla Vasa Trafikförbindelser, logistik och infrastruktur som tjänar turismen Byggande som tjänar turismen i Vasa centrum Flygplatsen med sina internationella förbindelser och dess logistikservice Passagerarterminal och turistservice i hamnområdet Vasa järnvägsstation som tjänar turismen samt dess näromgivning (övriga stationsområden) 32

34 S E R V I C E Servicecentrumen kan indelas i tre funktionella klasser. Nedan beskrivs minimibefolkningsunderlaget för klasserna (invånare och serviceanvändare) samt kriterier som beskriver servicenivån. Stadscentrum: Befolkningsunderlag med över invånare Mångsidig service på stadsnivå Vasa stadscentrum Lokalcentrum: Befolkningsunderlag med över invånare Mångsidig service i centrumtätorten Smedsby, Laihela och Sundom Närservicecentrum: Befolkningsunderlag med över invånare Helsingby, Kvevlax, Malax, Merikart, Oravais, Solf, Tervajoki, Lillkyro, Vörå, Storkyro Befolkningsunderlaget kan vara invånare ifall avståndet till följande servicecentrum är långt (över 10 km) och centrumet tjänar ett större område: Korsnäs, Petalax, Maxmo, Replot Minst tre offentliga tjänster (t.ex. lågstadium, daghem, service för äldre) Dynamisk närservice (m.a.o. dagvård, grundskola, service för äldre, barnrådgivning) strävas efter att bevaras i bostadsområdena och i tätorterna i större utsträckning än tidigare. Däremot centraliseras övrig offentlig service, som enstaka invånare använder förhållandevis sällan, i allt större grad. Detta innebär t.ex. hälsovårdsoch socialtjänster, där man genom större enheter garanterar fungerande, multiprofessionell service. Utveckling av servicen i denna riktning medför stora utmaningar när det gäller att arrangera förutsättningar att röra sig och ordna kollektivtrafik. Mobila och andra mindre platsbundna teknologiska servicelösningar utvecklas. Promenadzoner som ska utvecklas i centrumen samt Bild 28. Service i solmodellen 33

35 cykelzoner som omger promenadzonerna. I promenadzonerna sköter man ärenden främst till fots och i cykelzonen finns den viktigaste servicen på cykelavstånd. Det viktiga i utvecklingen av servicen är att den verkställs på ett flexibelt sätt regionalt över språkoch kommungränserna. Promenadzonen ligger på cirka en kilometers avstånd och cykelzonen på cirka 2,5 kilometers avstånd från centrum (enligt zonerna i Urban Zone) I framtiden kan avstånden öka så att promenadzonen sträcker sig 2 kilometer och cykelzonen 5 kilometer från centrum. 34

36 R E G I O N E N S I D E N T I T E T O C H A T T R A K T I O N S K R A F T Under tidens gång har Vasa stadsregion utvecklats till ett särpräglat område med ett stort kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital som även är anknutet till dess fysiska struktur. Den högklassiga fysiska miljön och byggnadsarvet har en stor betydelse för stadsregionens konkurrens- och attraktionskraft och välmåendefaktor. Genom att identifiera, värna och stärka dessa särdrag kar man samtidigt platsanknytningen, hela regionens konkurrenskraft och attraktivitet både som boendemiljö och med tanke på näringar och framför allt turismen. Stadsregionen som helhet, dess innehåll och bild är en viktig mätare för regionens utvecklingsnivå, där själva centrumstaden är viktigast. Då man skapar framtiden måste man på samma gång beakta alla dessa dimensioner ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella. Vasas särpräglade rutplanecentrum med dess institutioner och stadsvävnad som bildats av värdefulla byggnader skapar en stark sammanförande plats för regionens möten. De historiska landsbygdslandskapen längs åarna, kulturmiljöerna och skärgårdsbyarna i Kvarken ger en möjlighet till olika boende- och arbetsmiljöer. Kvarkens landhöjningsområde som erhållit världsarvsstatus är en betydande attraktionsfaktor som anknyter till naturvärden och ett rekreationsområde i samband med vilket det uppkommer nya turism- och rekreationstjänster. Mötet mellan det traditionella och det nya, naturen och den byggda miljön samt den högklassiga arkitekturen och byggandet är en sammanförande och inspirerande faktor när det gäller att verkställa en särpräglad och hållbar utveckling av stadsregionen. Trafikförbindelser med olika färdmedel är viktiga för regionen och tillgängligheten, och man ser till att de fungerar. Infrastrukturen utvecklas genom olika fysiska nät, zoner och rutter samt teknologin för att underlätta invånarnas vardag och förnyelsen. Möjligheter att färdas på ett ekologiskt sätt utvecklas. Bild 29. Solmodellens regionala identitet och attraktionskraft 35

37 K O N S E K V E N S B E D Ö M N I N G Solmodellen 2040 bedömdes i förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen, Österbottens landskapsöversikt och -plan, Österbottens trafiksystemplan och Västra Finlands miljöstrategi. Dessutom granskades modellens konsekvenser för olika teman såsom Valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet Pohjanmaan maakuntasuunnitelma 2040 Pohjanmaan maakuntakaava Pohjanmaan liikennejärjestelmäsuunnitelma 2040 Länsi-Suomen ympäristöstrategia VAIKUTUS / KONSEKVENS Myönteinen Kohtuullisen myönteinen Ei merkittävää vaikutusta Kohtuullisen kielteinen Kielteinen Positiv Förhållandevis positiv Ingen betydande kondekvens Förhållandevis negativ Negativ samhällsstruktur och kommunekonomi. En sammanfattning av bedömningen presenteras på bilderna nedan. Bild 30. Sammanfattning av bedömningen av hur målen uppnås Utifrån bedömningen som gjorts kan det anses att modellen svarar väl mot alla mål som nämnts ovan. Modellen främjar framför allt en enhetligare och fungerande region- och samhällsstruktur samt uppnående av mål beträffande konkurrenskraft och image, vilket är mycket viktigt med tanke på Vasaregionens målinriktade utveckling. Riksomfattande mål för områdesanvändningen Österbottens landskapsöversikt 2040 Österbottens lanskapsplan Österbottens trafiksystemplan 2040 Västra Finlands miljöstrategi I den konsekvensbedömning som gjordes utifrån olika teman framkom inga tydligt negativa konsekvenser. Konsekvenserna för naturmiljön, landskapet och kulturmiljön samt rekreation kan vara negativa till följd av den kraftiga ökningen av byggandet. De negativa konsekvenserna är inte betydande och de kan stävjas och kontrolleras genom en noggrann planering av markanvändningen samt genom att bevara skydds- och rekreationsområden. Utvecklingen som koncentreras till kollektivtrafiken skapar möjligheter, men orsakar även tryck och förutsätter utvecklingsåtgärder. I övrigt är konsekvenserna endera måttligt positiva (+) eller positiva (++). Det är av särskild vikt att konsekvenserna för den kommunala ekonomin, region- och samhällsstrukturen, trafiken och rörligheten, näringslivet och regionens image är positiva. Dessa är stöttestenar på vilka Vasaregionen kan utvecklas på ett sätt som är kontrolllerat och ekonomiskt ur kommunernas perspektiv och som samtidigt är lockande för nya invånare och företag. För att det ska uppstå positiva konsekvenser förutsätts att man i samförstånd strävar efter en region- och samhällsstruktur enligt solmodellen och att man förbinder sig till de uppställda målen, åtgärderna och handlingssätten. En av de viktigaste faktorerna i modellen är att göra samhällsstrukturen tätare och att bygga färre glesbebyggda bostadsområden och att överlag minska glesbebyggelse i avsevärd grad. För att uppnå detta behövs starka politiska beslut, regionalt samarbete när det gäller planläggning samt planering av hur bostads- och arbetsplatsbyggande ska genomföras på ett regionalt plan och tidsmässigt. Det är också viktigt att förbinda sig till planen, följa den och skapa enhetliga praxis i planläggningen och beviljandet av bygglov för glesbebyggelse. I Vasaregionen är en del av de nya småhusområdena utspridda och glesa och de befinner sig långt från arbetsplatser och service. Områdena blir heller inte en del av den befintliga samhällsstrukturen utan de bildar egna avskilda öar. Ifall utvecklingen fortsätter på detta vis, uppkommer inte ovan nämnda positiva konsekvenser, i synnerhet inte ur den kommunekonomiska kostnadseffektivitetens och ekoeffektivitetens perspektiv. 36

38 Vaikutukset kuntatalouteen Vaikutukset palvelujen saavutettavuuteen Vaikutukset alue- ja yhdyskuntarakenteeseen Vaikutukset väestöön ja asumiseen Vaikutukset elinkeinoelämään Vaikutukset liikenteeseen ja liikkumiseen Vaikutukset luonnonympäristöön, maisemaan ja kult. ymp Vaikutukset virkistykseen Vaikutukset ihmisten elinoloihin ja elinympäristöön Vaikutukset ilmastoon ja energia- ja ekotehokkuuteen Vaikutukset seudun imagoon Konsekvenser för kommunekonomin Konsekvenser för tillgången på service Konsekvenser för region- och samhällsstrukturen Konsekvenser för befolkning och boende Konsekvenser för näringsliv Konsekvenser för trafiken och trafikförhållandena Konsekvenser för naturmiljö, landskap och kulturmiljö Konsekvenser för rekreation Kons. för människans levnadsförhållanden och livsmiljö Konsekvenser för klimat och energi- och ekoeffektivitet Konsekvenser för regionens image VAIKUTUS / KONSEKVENS Myönteinen Kohtuullisen myönteinen Ei merkittävää vaikutusta Kohtuullisen kielteinen Kielteinen Positiv Förhållandevis positiv Ingen betydande kondekvens Förhållandevis negativ Negativ Bild 31. Sammanfattning av konsekvensbedömningen indelat i teman Vid planering av den kommande utvecklingen bör det dessutom beaktas att den tidigare utvecklingen har lett till en situation där det endast finns ett begränsat utbud av områden längs med goda trafikförbindelser och färdig infrastruktur. Ifall glesbebyggelse inte begränsas på sådana områden, försvagas möjligheterna att skapa en hållbar region- och samhällsstruktur i fortsättningen. Genomförandet av strukturmodellen måste med andra ord regionalt sätt ske kontrollerat och genom att komplettera den befintliga strukturen (inte långt bort, inte glest på ett och samma område och framför allt splittrat). Till exempel med tanke på kommunekonomin skapar strukturmodellen i huvudsak en kostnadseffektiv samhällsstruktur, eftersom största delen av befolkningstillväxten sker i bostadscentrum och kompletterar befintliga tätorter. Ifall utvecklingen av region- och samhällsstrukturen inte framskrider enligt detta mål, eller i värsta fall fortsätter på samma sätt som hittills, ökar glesbebyggelsen avsevärt till följd av den kraftiga befolkningstillväxten. Det är frågan om en mycket betydande aspekt eftersom etableringen av olika funktioner inverkar avgörande på hur samhällsstrukturen fungerar och på så sätt även har ekonomiska följder för stadsregionen och invånarna. Konsekvenserna av de lösningar som man väljer i dag är även långvariga och det kan vara svårt och kostsamt att ändra dem i ett senare skede. Genom markanvändningslösningar binder man även betydande kapital till byggnader och kommunteknik för en lång tid. Byggande som stöder sig på och koncentreras till den befintliga samhällsstrukturen är i regel en förmånligare lösning än att skapa en splittrad struktur. Detta kan åskådliggöras genom en exempelberäkning som grundar sig på miljöministeriets publikation Kuntatalous ja yhdyskuntarakenne (kommunekonomi och samhällsstruktur, Suomen Ympäristö 42/2008). I publikationen granskas kommunekonomiska intäkter och kostnader i tre olika områden med cirka 500 invånare som är belägna på olika sätt i samhällsstrukturen. De granskade områdestyperna består av ett område som kompletterar en tätort, ett område som ligger avskilt från en tätort och ett glesbebyggt område utanför en tätort. I det område som kompletterar en tätort och i det område som ligger avskilt från en tätort översteg de kommunekonomiska intäkterna utgifterna, vilket innebär att nettoeffekten var positiv. I det glesbebyggda området var utgifterna däremot större än intäkterna och nettoeffekten negativ. För de olika områdestyperna var den kommunekonomiska nettoeffekten per invånare på 30 år enligt följande: - område som kompletterar en tätort /invånare 37

39 - område avskilt från tätort 00 /invånare - glesbebyggelse /invånare I strukturmodellen ökar folkmängden i glesbebyggda områden i Vasaregionen med cirka 300 invånare. Beräknat med det ovan nämnda enhetspriset för glesbebyggelse utgör denna folkmängd en utgift på cirka en miljon euro för kommunekonomin. Om folkmängden i glesbebyggda områden till skillnad från strukturmodellen ökar till exempel till det dubbla, fördubblas även kostnaderna till två miljoner euro. Summan i sig kan anses vara liten eftersom den uppkommer under en förhållandevis lång tid. Det viktigare är däremot att nya invånare som flyttar till ett glesbebyggt område medför kostnader för kommunerna. Nya invånare som flyttar till tätorterna och närheten av dem för i sin tur med sig intäkter. Även skillnaden mellan ett område som ligger separat från en tätort och ett område som kompletterar en tätort är väsentlig; en invånare i ett område som ligger separat från en tätort ger en inkomst på 700 euro till kommunen, men en invånare som bor i en tätort ger nästan hälften mer. Då man ytterligare beaktar det faktum att glesbebyggelse inte fördelas regionalt sett jämnt, riktas största delen av konsekvenserna till ett fåtal kommuner. I planeringen av markanvändningen och kommunekonomin är det en utmaning att gestalta konsekvenserna av kraftig glesbebyggelse på ett realistiskt sätt, i synnerhet när det gäller att ha kontroll över kostnaderna för produktion av kommunala tjänster och byggande av infrastruktur konsekvenserna upprepas varje år. Konsekvenserna av glesbebyggelse framkommer långsamt läget av ett enskilt småhus har ingen stor effekt på kommunernas ekonomi. Konsekvenserna ökar däremot när byggnadsmängden ökar. Enskilda bostadsbyggnadsprojekt kan under årens lopp bilda en splittrad och ineffektivt byggd tätort om utvecklingen sker oplanerat. Det är svårt och dyrt att bygga kommunteknik i en sådan tätort i efterhand och även svårt att uppgöra en detaljplan. Redan en byggnad som finns på fel plats kan f rsvåra uppgörandet av en plan till exempel genom att hindra byggande av en gata som skulle vara mera funktionell och kosta mindre. Utvecklingen kan framskrida på till exempel följande sätt: Folkmängden i området har vuxit långsamt, men jämnt, under flera års tid. Då bostadsbyggandet fortsätter att öka byggs ett vatten- och avloppsnät i området och ansluts till det kommunala nätet. Kommunen betalar de investeringar som behövs. Anordnandet av vattenförsörjningen gör området ännu attraktivare och utnyttjandet av de gjorda investeringarna förutsätter mera byggande. Det är allt svårare att genomföra den ökande byggnadsverksamheten genom enskilda bygglov. En delgeneralplan upprättas för området. Den allt snabbare växande bosättningen höjer skolans elevantal över kapaciteten. Trycket på att bygga en ny skola eller bygga ut den nuvarande ökar. Även skolskjutsarnas mängd ökar snabbt. Anordnandet av dagvård för områdets barn på dagvårdsplatser på annat håll börjar bli ett stort problem. Borde dagvårdsplatserna byggas ut eller borde det byggas ett eget daghem i området? Trots att folkmängden ökar är det svårt att ordna en ekonomiskt lönsam kollektivtrafik eftersom bostadsstrukturen fortfarande är splittrad och invånarna använder sina egna bilar. Alternativen är att stöda kollektivtrafiken, dra in turer eller lägga ner busslinjen. En nerläggning innebär att de elever som åker buss till skolan måste skjutsas med taxi. På grund av den ökande personbilstrafiken belastas de vägar som leder till området och trafikmängderna ökar även längs privata vägar. Trycket att förbättra områdets vägnät ökar och det krävs belysning och gång- och cykelvägar. Under tidens lopp börjar området påminna om en tätort och man överväger att inleda en detaljplanering. I själva verket är detaljplanering det enda alternativet när det gäller tilläggsbyggande, men planläggningen medför även plikter för kommunen. Utgångspunkten är dålig för kommunen eftersom flera drag som är typiska för tätorter saknas på området. Där finns ingen skola och inga kommersiella tjänster. Det finns inte heller några parker eller andra allmänna områden. Vägarna är inte belagda och de saknar huvudsakligen belysning. Även trottoarer saknas. Den från början oplanerade utvecklingen har lett och leder vidare till mycket kostsamma lösningar för kommunekonomin. Med tanke på planeringen av kommunekonomin är frågan speciellt svår eftersom investeringar inte är nödvändiga genast eller inom den närmaste framtiden. I något skede når man den tröskel varefter åtgärder behövs. Den viktiga frågan lyder: när överstiger man denna tröskel och vad innebär den för kommunekonomin? Vid sidan av den ökade folkmängden kan tröskeln överstigas även till följd av invånarnas krav: kostnader kan uppkomma till exempel genom åtgärder som förbättrar trafiksäkerheten, till exempel när man måste bygga underfarter, cykelvägar och gatubelysning. 38

40 Även verksamhetskostnaderna för kommunala tjänster uppnår en tröskel med tiden. Detta sker till exempel då hemvårdsservicens personal måste tillbringa största delen av sin arbetstid bakom ratten: när man inte hinner sköta alla klienter behövs mera personal. Tröskeln kan komma emot även från invånarnas sida. Trots att invånarna i början betalar kostnaderna för den plats de valt att bo på, kan de senare uppleva att kommunen borde ta ett större ansvar för deras tjänster. En sådan situation kan bli aktuell till exempel när man kräver familjedagvård till området för att det nuvarande daghemmet finns för långt borta. Kommunala tjänster är även viktiga att beakta i planeringen av markanvändningen eftersom tjänsternas verksamhet ofta bildar minst två tredjedelar av de totala kostnaderna i nybyggda områden. Med tanke på kontrollen över kommunekonomin berörs ett glesbebyggt område ytterligare av hur planerad glesbebyggelsen utanför tätorterna är. Om man endast har beviljat få bygglov och slutligen inga alls överstiger man nödvändigtvis inte ovan nämnda trösklar. Det är svårt att ha kontroll över utvecklingen och förutspå kostnaderna om det endast finns tillgång till osäkra uppgifter om placeringen och mängden av den nya bebyggelsen. Jämfört med planlagda områden är skillnaden tydlig. Dessutom finns det skäl att beakta att bostadsområdenas invånarantal och befolkningens åldersstruktur förändras under tidens gång. Efter byggskedet ökar folkmängden snabbt men börjar därefter långsamt sjunka. Samtidigt minskar antalet barn och befolkningen åldras. Då en generation övergår till en annan börjar förändringarna på nytt. Detta innebär att även kommunens ekonomiska plikter förändras under tidens lopp. I tätorterna är det lättare att förbereda sig för förändringarna än i glesbebyggda områden eftersom det är lättare att förutse befolkningsförändringarna. Planeringen av investeringar och driftsekonomin är lättare då bostadsbyggandet styrs till tätorterna på ett planerat sätt. I Vasaregionen är det på samma sätt som i andra stadsregioner i vårt land inte möjligt att skapa en tätare region- och samhällsstruktur och minska glesbebyggelsen genom kommunspecifik planering utan regionalt samarbete. Kommunen är alltid en del av en större regionstruktur där invånarnas, arbetsplatsernas och servicens placering påverkar region- och samhällsstrukturens funktion samt kommunernas attraktionskraft och konkurrensförmåga. En framgångsrik kommun kan i hög grad svara för den regionala attraktionskraften och konkurrensförmågan, men genom samarbete med flera kommuner, som delar upp arbetet sinsemellan, är utvecklingsmöjligheterna bättre. I framtiden kommer de regioner som har en enhetlig och funktionell regionoch samhällsstruktur att ha den mest gynnsamma ställningen. Genom kommunalt samarbete är det också möjligt att minska de ekonomiska konsekvenserna för grannkommunerna av ett beslut som fattats i en kommun. Sådana kan uppkomma till exempel till följd av byggande och underhåll av vägnätet om boendet, arbetsplatserna och servicen koncentreras alltför mycket till olika kommuner. Trafiken är en av de mest betydande faktorerna som påverkar samhällenas energikonsumtion och klimatförändring. För att stävja en ökande trafik krävs även ett kommungränsöverskridande perspektiv. Konsekvenserna av ett beslut som fattas i en kommun stannar inte vid kommungränsen. Genom att planera placeringen av bostäder, arbetsplatser och service regionalt kan trafikmängderna minskas. Samtidigt minskar även konsekvenserna av trafiken, dvs. trafikkostnader som riktas till kommunerna, invånarna och företagen samt bygg- och underhållskostnader som trafiken medför för kommunen samt utsläpp som orsakas av trafiken. 39

41 6. PRELIMINÄRT ÅTGÄRDSPROGRAM Verkställandet av strukturmodellen förutsätter konkreta åtgärder gemensamt mellan kommunerna. Man kan inte verkställa allt, utan man måste välja ut de främsta målen och schemalägga dem. Verkställandet av strukturmodellen är en fortgående process där det lönar sig att framskrida i skeden och med små steg i taget. Idéer till åtgärder gavs vid Vasaregionens strukturmodellsseminarium samt vid MBTtjänstemannagruppens och den assisterande MBTarbetsgruppens möten. M A R K A N V Ä N D N I N G O C H B Y G G A N D E ÅTGÄRD BESKRIVNING AV INNEHÅLLET TIDTABELL FÖR GENOM- FÖRANDET / VIKTIGHETSORD NING 1. KOORDINERAD MARKPOLITIK 1.1 Mer gemensam information om markpolitiska medel och möjligheter. 1.2 Gemensamma markpolitiska åtgärder påbörjas. Genom dessa prognostiseras utvecklingen av region- och samhällsstrukturen samtidigt som man svarar på utvecklingsbehov för näringsliv och boende. 1.3 Gemensamma spelregler för glesbyggandet utarbetas. 1.4 Främja ibruktagandet av gemensamma GIS-databaser och -program samt elektroniska tjänster. RESURSER ANSVARS- PART 2. KOORDINERAT PLANLÄGGNINGSPROG- RAM 3. REGIONALT VERKSTÄLLIGHETS- PROGRAM FÖR MARKANVÄNDNING 4. EN GEMENSAM REGIONAL BYGGNDADSTILLSYN ORGANISERAS 2.1 Tätare samarbete mellan tjänstemän. 2.1 Regionalt viktiga projekt prioriteras och koordineras årligen i planläggningsprogram/- översikter. 3.1 Ett verkställighetsprogram för markanvändningen utarbetas. Programmet innehåller bl.a. en programmering av bostadsproduktionen, arbetsplatsområdena, stora gemensamma projekt samt byggandet av kommunalteknik. Arbetet kopplas till regionens befolknings-och arbetsplatsprognoser samt till kommunernas ekonomi. 4.1 Förberedandet av en sammanslagning av byggnadstillsynerna är under arbete (miljöministeriets förslag kommer på hösten) för att trygga förverkligandet av kommunernas markanvändningsmål, effektivera byggnadstillsynernas verksamhet och rikta resurserna. 4.2 Utvecklingen av gemensamma informationssystem och elektroniska tjänster främjas. 40

42 5. REGIONALT ENERGI- OCH MILJÖPROGRAM 6. PLAN FÖR UTVECKLING AV LANDSBYGDSOMRÅDEN 7. REGIONALT KULTURMILJÖPROGRAM 8. UTVECKLA STATIONSOMRÅDENA 5.1 Deltagande i klimatstrategiarbetet som dras av Österbottens förbund. I det definieras regionspecifika åtgärder. Fokus ligger på åtgärder med vilka man strävar efter att förebygga klimatförändringen. Samtidigt förbereder man sig för konsekvenserna av den. 5.2 Principerna för ekoeffektivt byggande definieras och landsbygdsområdenas utvecklingsmöjligheter som lokala energiproducenter beaktas. 5.3 En utredning över hur energisystemen för nytt boende och verksamhetsutrymmen kan kopplas till användningen av förnybar energi utarbetas (avfalls, sol- och vindenergi). Förverkligandet av strukturmodellen kopplas till energiteknologiinnovationer (INKAprojekten). 6.1 En långsiktig plan för utveckling av landsbygdsboende och jordbruksnäringar utarbetas. Behov som berör människors boende samt landsbygdens möjligheter att producera rena livsmedel och närproducerad energi beaktas 6.2 Byspecifika utvecklingsprinciper beskrivs t.ex. i bykort. 7.1 Ett kulturmiljöprogram utarbetas med vilket man stöder invånarnas trivsel, nya och existerande näringars utveckling samt sådan utveckling som baserar sig på områdets egna styrkor såsom turism. 7.2 En god skötsel av det befintliga byggnadsbeståndet, infrastrukturen och kulturmiljöerna som grund för en hållbar utveckling. 8.1 Utvecklingsförutsättningarna för en samhällsstruktur som baserar sig på spårtrafik utreds Österbottens Förbund B O E N D E ÅTGÄRD BESKRIVNING AV INNEHÅLLET TIDTABELL FÖR GENOM- FÖRANDET / VIKTIGHETSORD NING 9. GEMENSAM BOSTADSPOLITIK 9.1 Målet är bl.a. att utveckla en programmerad bostadsproduktion, gemensamma hyresbostadsmarknader, skötseln av myndighetsuppgifter, reparationsunderstöd och specialanpassat boende. RESURSER ANSVARS- PART 41

43 T R A F I K ÅTGÄRD BESKRIVNING AV INNEHÅLLET TIDTABELL FÖR GENOM- FÖRANDET / VIKTIGHETSORD NING 10. TRAFIKFÖRBINDELSERN A UTVECKLAS 10.1 Enligt Österbottens trafiksystemplan Definiera möjligheterna att genomföra (finansiering, genomförarparter, tidsplan) centrala trafikprojekt: Rv 3 Vasa-Tammerfors förverkligas, trafikarrangemang i Laihela Vasa förbindelseväg breddas till en fyrfilig väg Rv8 förbättras på avsnittet Österbottens förbundvasa-karleby Vasa hamnväg byggs (hamnen- Rv3- Rv8) Förbindelse från Helsingby till Vassor/Fågelberget Vägförbindelserna mellan kommuncentrum förbättras mellan Vörå och Storkyro Banförbindelsen Vasa-Seinäjoki förbättras (möjligheten att flytta flygplatsen invid järnvägen utreds) Förbindelse från Alskatvägen till Runsor och Karperö RESURSER ANSVARS- PART Österbottens förbund 11. REGIONAL KOLLEKTIVTRAFIK Förverkligandet av stadsregionens kollektivtrafikplan (Ketju-projektet) och bildandet av en gemensam, behörig kollektivtrafikmyndighet. I utvecklingen av trafiken är fokus på framför allt sammanjämkandet av markanvändning och boende, kombinerandet av service- och kollektivtrafik samt skapandet av centrala trafikkedjor (infartsparkering och - förbindelser, mobility management) Möjligheterna och förutsättningarna att införa regionaltågtrafik och/eller en snabbspårväg i regionen utreds. 12. REGIONAL GÅNG- OCH CYKELSTRATEGI 13. FARTYGSTRAFIKEN OCH VASA HAMN UTVECKLAS 12.1 En strategi som främjar gång- och cykeltrafik, servicens tillgänglighet, motion, rekreation och turism utarbetas. Målet är trivsamma och kontinuerliga rutter och trygga samt fungerande möjligheter att röra sig En ekologisk förbindelse som tjänar logistiken och den ökande turismen utvecklas mellan Vasa och Umeå. Även hamnlogistiken och företagsverksamheten utvecklas. 42

44 N Ä R I N G A R O C H S E R V I C E ÅTGÄRD BESKRIVNING AV INNEHÅLLET TIDTABELL FÖR GENOM- FÖRANDET / VIKTIGHETSORD NING 14. REGIONAL LIVSKRAFTSSTRATEGI 14.1 Arbetet inleddes i början av år 2014 och dras av Vasa stads stadsutveckling. Målet är att utveckla åtgärder som förstärker regionens livskraft. RESURSER ANSVARS- PART Kommunerna och VASEK 15. VASAREGIONENS LOGISTIKOMRÅDE FÖRVERKLIGAS 16. REGIONAL SERVICENÄTSUTREDNIN G 17. VATTENTRAFIKEN OCH SMÅBÅTSHAMNARNA UTVECKLAS I VASAREGIONEN 18. REGIONAL TURISMSTRATEGI 19. KVARKENS VÄRLDSARV 15.1 Samarbetet för att förverkliga området fortsätts genom NLC Företagsverksamheten utvecklas och marknadsförs aktivt En utredning av dimensionering och placering av kommersiell och offentlig service och möjligheter att utveckla servicen utarbetas. Med hjälp av den gestaltas behovet av tomter och utrymmen, servicehelheter och utvecklingsmöjligheter speciellt i sekundärcentrum Förändringarna i servicebehovet kartläggs med en servicemodell som beaktar befolkningsprognoser. Genom den förutses det kommande behovet av service och dess placering. Nya former av serviceproduktion utreds Plan för utveckling av småbåtsfarleder och båthamnar. Planen omfattar även utveckling av näringsverksamhet, turism och rekreation 18.1 Det nya turismbolaget ansvarar för utarbetandet av strategin Delta i områdets utvecklingsarbete och främja områdets marknadsföring. Utvecklingsåtgärder bl.a. skärgårdsturism, friluftsrutter samt småbåtsfarleder och -hamnar Nordic Logistic Center 2015 Österbottens Förbund 18.2 Strategin ska beakta att turismområdena blir nåbara och hur de ansluter sig till markanvändningen. Vasaregionens Turism Ab Forststyrelsen, Kvarkens världsarv r.f. 43

45 7. STRUKTURMODELLENS UPPFÖLJNING Genomförande av strukturmodellen uppföljs på årsbasis och den uppdateras regelbundet till exempel varje fullmäktigeperiod. En regelbunden och schemalagd uppföljning är nödvändig för att kunna genomföra en utveckling enligt strukturmodellen. Planen bör med jämna mellanrum utvärderas i förhållande till uppställda mål och den utveckling som skett. Uppföljningen sker med entydiga indikatorer som är både kvantitativa och kvalitativa. Med indikatorerna bedöms hur strukturmodellen och de uppställda målen har uppnåtts. Den viktigaste delen av uppföljningen består av genomförande av åtgärdsprogrammet, analys av statistiska uppgifter och lägesbunden data samt olika åsiktsmätningar och respons som beskriver välfärden. Uppföljningsindikatorer kan vara till exempel följande: Genomförande av åtgärderna och dess konsekvenser för boende, markanvändning, näringslivets verksamhetsförutsättningar och grannkommunerna Uppföljning av samhällsstrukturella f örändringar med allmänna indikatorer: analys av statistik och lägesbunden data, utnyttjande av uppföljningssystemet för samhällsstrukturen (YKR), planläggningsanalyser Intressentgruppsanalyser : Invånarnöjdhet, näringslivets verksamhetsförutsättningar, systematisk insamling av fortlöpande respons och beaktande av den, sommarboende, företagarenkät, beaktande av unga Allmänna i ndikatorer är bl.a.: Invånarantal, åldersstruktur, nettoflyttning, byggande, beviljade bygglov och hustypsfördelning, semester- och annan fritidsbosättning, antalet företag och branschfördelning, utveckling av turismen (turistintäkter, antalet övernattningar, användningsgrad), antalet arbetsplatser och branschfördelning, arbetsplatssufficiens, sysselsättning och kommunekonomi. I samband med att strukturmodellen uppdateras är det också bra att undersöka bl.a. följande indikatorer: Servicenätanalys: tillgång till service, behov och användning Uppföljning av trafik och rörlighet : upprättas som en del av Österbottens trafiksystemplan i regionala grupper (t.ex. Vasaregionen, Jakobstadsregionen och Sydbotten) Indikatorer för den regionala a t- traktionskraften: innovativ verksamhet (bl.a. FoU-utgifter), företagens konkurrenskraft, investeringar osv. Välfärdsindikatorer: Invånarnöjdhet, välfärdsstatistik (bl.a. SOTKAnet) Miljöindikatorer: energikonsumtion, växthusutsläpp, trafik, hållbar utveckling 44

46 8. STRUKTURMODELLSAVTAL kommuninvånare. Att genomföra strukturmodellen på ett konkret sätt är viktigt med tanke på Vasaregionens utveckling och framtida markanvändning. Det är viktigt att man engagerar sig tillsammans i de uppställda målen och strategiska valen. Metoder som ökar engagemanget är bl.a.: regionalt strukturmodellsavtal konkret verkställighetsprogram program för uppföljning av strukturmodellen markpolitik och andra verktyg Utöver dessa behövs en öppen och fördomsfri växelverkan diskussioner med kommuner, företagare och Strukturmodellsavtalet är kommunernas gemensamma dokument som baserar sig på frivillighet och gemensamma utvecklingsmål. Dokumentet har använts för att skapa engagemang bl.a. i Jyväskylä och Kuopio stadsregioner. Avtalet kan kopplas bl.a. till MBTintentionsavtalet eller till ett tillväxtavtal som tecknas med staten. I strukturmodellsavtalet beskrivs gemensamma strategiska riktlinjer och principer för markanvändningen för hela regionen. I strukturmodellsavtalet ingår till exempel följande huvudpunkter: avtalets mål avtalsparter beslut om avtalets bindande nivå avtalets styrningseffekt riktlinjer för samordnande avtalets centrala innehåll (beskrivning av strukturmodellen) definition av uppföljningsgruppen och dess uppgifter I Vasaregionen tar man ställning till genomförande av strukturmodellen och engageringsmetoder för detta under våren 2014 bl.a. på uppdrag av styrgruppen. 45

47 9. RISKIANALYS I anknytning till strukturmodell 2040 för Vasa stadsregion finns osäkerhetsfaktorer och risker som det är skäl att identifiera. Det är frågan om en situation som befinner sig 27 år framåt i tiden, under vars gång många faktorer påverkar utvecklingen. Det exakta årtalet är riktgivande åtminstone när det gäller den eftersträvade befolkningstillväxten. Till exempel i Jyväskyläs strukturmodellarbete bands målen till året 20X0, vilket motsvarar det år då man överstiger ett invånarantal på personer i regionen. Den största osäkerhetsfaktorn gäller befolkningsmålet på invånare, vilket skulle innebära en mycket stor tillväxt (alltför stor?) i regionens kärnområden (en ökning på invånare innebär en ökning på invånare per år, en ökning på invånare innebär en ökning på inv./år, om nutrenden fortsätter 850 inv./år). Tillväxten kommer att vara störst i Vasa, Korsholm och Laihela som redan länge har haft den största nettoinflyttningen och nativiteten. Inflyttningen från bl.a. Jakobstad och Närpes och övriga håll i Österbotten ger en nettoinflyttning till Vasaregionen, men trots detta behövs en stor flyttvåg även från det övriga Finland och framför allt från utlandet. Förutsättningen för inflyttningen är att arbetsplatserna ökar märkbart i Vasaregionen. I takt med en kraftig ökning av antalet arbetsplatser och folkmängd uppstår en risk speciellt med tanke på hur tillväxten kan kontrolleras och hur regionens service kan ordnas. Samtidigt med tillväxten ökar även den relativa andelen av den äldre befolkningen. Detta kan i och för sig balanseras upp av livlig arbetsrelaterad inflyttning. I värsta fall drabbas regionen av en serviceoch ekonomisk kris, där kommunernas ekonomiska situation inte håller för att bygga upp ny service. En annan betydande osäkerhetsfaktor finns i anknytning till byggande i tätorter/bytätorters randområden som redan nu är glest bebyggda samt i glesbebyggda områden, som ökar ytterligare till följd av en kraftig befolkningstillväxt. Ifall region- och samhällsstrukturen inte utvecklas enligt strukturmodellens mål och folkmängden ökar enligt befolkningsmålet, leder det till att byggandet ökar kraftigt i områden som är ofördelaktiga med tanke på samhällsstrukturen. Detta har betydande kostnadseffekter för kommunekonomin eftersom det kräver bl.a. byggande och underhåll av infrastruktur och servicenät och produktion av kommunal service. Även planeringen av markanvändningen försvåras om sådant byggande ökar. Det är svårt att kontrollera utvecklingen och förutse kostnader om man främst har tillgång till osäker information om den nya bosättningens placering och mängd. Skillnaden jämfört med planlagda områden är tydlig. En annan eventuell osäkerhetsfaktor är målet att skapa en tätare region- och samhällsstruktur ifall det regionala samarbetet kring planeringen av markanvändningen inte framskrider som väntat. I regionen bygger man i dagsläget både tätt (främst Vasa och Smedsby) och glest (glesa småhusområden och oplanerat byggande i bytätorter mm.) Målet med att skapa en tätare struktur har huvudsakligen att göra med att det behövs tätare och mera planerat byggande. Detta förutsätter starka politiska beslut. En avsevärt tätare struktur förutsätter stora politiska beslut, en noga övervägd plan för hur nybyggande i regionen ska genomföras både regionalt sett och tidsmässigt. Dessutom förutsätts att man förbinder sig till planen, följer den och att man följer enhetliga praxis i planläggningen och då man beviljar bygglov. Modellens positiva konsekvenser uppkommer inte av sig själv. I en region där man eftersträvar en avsevärd tillväxt bör man speciellt beakta den regionala identiteten och miljöns värden vid byggande. En stor grupp inflyttare ändrar ofrånkomligen identiteten och okontrollerat byggande medför ett hot för boendetrivseln. Det är viktigt att identifiera de risker för landskapet, miljön och befintliga samhällen som tillväxten medför. Utöver lokala risker påverkas framtiden i Vasaregionen av globala megatrender som är så gott som omöjliga att påverka. De största osäkerhetsfaktorerna gäller utvecklingen av den globala ekonomiska situationen, vilket genom exporten inverkar märkbart även på utvecklingen av Vasaregionen. Oberoende av riskerna bör man förbereda sig inför och eftersträva en tillväxt eftersom det är en förutsättning för näringslivets funktion och konkurrenskraft. En försämrad åldersstruktur förutsätter ny arbetskraft. I konkurrensen mellan tillväxtcentrum i Finland består de framgångsrika regionerna av dem som har en till- 46

48 räckligt stark attraktionskraft och förmåga att ta emot nya investeringar, arbetskraft och turister. 10. SLUTSATSER Uppnåendet av en befolkningstillväxt ( invånare) och en ökning av antalet arbetsplatser ( arbetsplatser) enligt strukturmodellen för Vasa 2040 är en enorm utmaning för regionens kommuner och näringsliv. För att uppnå målet krävs ett sömlöst samarbete mellan regionernas kommuner oberoende av kommunstrukturerna samt att aktörer inom näringslivet aktivt deltar i planläggnings- och utvecklingsprocesserna. I Vasaregionen pågår en drivkraft som man bör kunna utnyttja genom att skapa nya arbetsplatser, ny företagsverksamhet, investeringar, bostadsbyggande och turist- och fritidsbyggande. Tillväxten måste vara kontrollerad och balanserad så att gränserna för serviceproduktionens och kommunekonomins hållbarhet inte överskrids. Med tanke på Vasaregionens framtid skulle den minst förmånliga lösningen vara att låta utvecklingen fortsätta på samma sätt som hittills. Grunden för planeringen och utvecklingen av markanvändningen i regionen bör bestå av en tydlig syn på region- och samhällsstrukturen som helhet och placeringen av olika funktioner. Ett strategiskt perspektiv räcker ensamt inte till ifall markanvändningen inte kan utvecklas på önskat sätt, på önskade områden och enligt önskat tidsschema. Detta förutsätter aktiv och förutseende markanskaffning och markpolitik, vilket den markpolitiska lagstiftningen erbjuder effektiva metoder för. Ett viktigt verktyg för att uppnå tillväxten är kommande planläggning som bör styras av strukturmodellen för Vasa stadsregion. Strukturmodellarbetets konkreta åtgärder bör prioriteras och påbörjas omedelbart med beaktande av befintliga resurser och tidtabell. För att uppnå målen måste man förbinda sig till strukturmodellarbetet. Viktiga metoder med hjälp av vilka man utöver genomförandeplanen kan binda parterna till arbetet är ett gemensamt strukturmodellsavtal med regionens kommuner och ett gemensamt system för uppföljning av strukturmodellen. Det finns skäl att uppdatera strukturmodellen varje strategiperiod (minst varannan valperiod). Strukturmodellen bör fungera som ett dagligt hjälpverktyg för planeringen, som styrverktyg för planläggning och som bedömningskriterium. Utöver strukturmodellen finns det också skäl att fundera på gemensamma spelregler för markanvändningen i Vasaregionen. Inget verktyg eller uppföljningssystem kan ersätta ett öppet och interaktivt samarbete och den atmosfär som redan uppkommit under strukturmodellsprocessen. Ett intensivt diskussionsförhållande och förtroende är nyckeln till en framgångsrik markanvändning. 47

49 BILAGOR B I L A G A 1. O M R Å D E S V I S P R O G N O S F ÖR V A S A R E G I O N E N S S T R U K T U R M O D E L L

VASAREGIONENS LOGISTIKOMRÅDE

VASAREGIONENS LOGISTIKOMRÅDE VASAREGIONENS LOGISTIKOMRÅDE NORDENS LEDANDE KONCENTRATION AV ENERGITEKNOLOGI ERBJUDER ETT TOPPLÄGE FÖR LOGISTIKFÖRETAG EnergyVaasa LEDANDE PÅ ENERGI Vasaregionen är ledande i Norden på energiteknologi.

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council

Läs mer

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor:

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor: Stadsstyrelsen 58 17.03.2014 Utlåtande om Egentliga Finlands landskapsstrategi 1088/00.04.01/2014 Stadsstyrelsen 58 Beredare Näringslivschef Tomas Eklund, tfn 040 488 5675 Föredragande Stadsdirektör Folke

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan. KIMITOÖNS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR KIMITO CENTRUM PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 1 Planläggningsområde och planens syfte För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.

Läs mer

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013 Mål för delgeneralplanearbetet Delgeneralplanen för Kungsporten och Estbacka utarbetas i huvudsak

Läs mer

Energiska. Vasaregionen

Energiska. Vasaregionen Energiska Vasaregionen BILD: Pekka Mäkynen Välkommen till Vasaregionen Energisk Mångsidig Multimodal Kunnig Öppen Unik 3 Det här är Vasaregionen. Läs vidare för att se vad vi menar med de här orden. BILD:

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Österbotten. Lokalisering av kommersiella tjänster i landskapet

Österbotten. Lokalisering av kommersiella tjänster i landskapet Österbotten Lokalisering av kommersiella tjänster i landskapet Österbotten Lokalisering av kommersiella tjänster i landskapet Rapport: Tuomas Santasalo Ky Utgivare: Österbottens förbund 2010 Nr: 69 S ISBN:

Läs mer

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND MAL-planen för VÄSTRA NYLAND ARBETSPROGRAM 15.1.2007 1. Beskrivning av arbetet 2. Innehållet i planen 3. Tidtabellen för arbetet 4. Organisering av arbetet 1. BESKRIVNING AV ARBETET Projektet för en reform

Läs mer

Detaljplanändring SMEDSBY KVARTER 226

Detaljplanändring SMEDSBY KVARTER 226 Detaljplanändring SMEDSBY KVARTER 226 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (PDB) 24.1.2012 2/11 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (PDB) Syftet med program för deltagande och bedömning (PDB) beskrivs

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

Landskapsplan, etapp 2: Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING

Landskapsplan, etapp 2: Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Landskapsplan, etapp 2: Förnybara energiformer och deras placering i Österbotten PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Förslag INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. Inledning 2 2. Planeringsområde 2 3. Landskapsplanens

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Närings-, trafik- och miljöcentralerna skapar hållbar välfärd

Närings-, trafik- och miljöcentralerna skapar hållbar välfärd Strategi för åren 2012 2015 Närings-, trafik- och miljöcentralerna skapar hållbar välfärd ELY-centralerna öppnar möjligheter Närings-, trafik- och miljöcentralerna utvecklar och stödjer i samarbete med

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Lokalisering av kommersiell service i landskapet Österbotten Beskrivning. Godkänd av landskapsfullmäktige 14.5.2012

Lokalisering av kommersiell service i landskapet Österbotten Beskrivning. Godkänd av landskapsfullmäktige 14.5.2012 Lokalisering av kommersiell service i landskapet Österbotten Beskrivning Godkänd av landskapsfullmäktige 14.5.2012 2 ÖSTERBOTTENS LANDSKAPSPLAN ETAPP 1 LOKALISERING AV KOMMERSIELL SERVICE I LANDSKAPET

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 örnybara naturresurser en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 Bästa läsare! Denna nya strategi för jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

MUOKKAA PERUSTYYLEJÄ NAPS. - Muokkaa tekstin perustyylejä napsauttamalla - toinen taso kolmas taso neljäs taso viides taso

MUOKKAA PERUSTYYLEJÄ NAPS. - Muokkaa tekstin perustyylejä napsauttamalla - toinen taso kolmas taso neljäs taso viides taso MUOKKAA PERUSTYYLEJÄ NAPS. - Muokkaa tekstin perustyylejä napsauttamalla - toinen taso kolmas taso neljäs taso viides taso MUOKKAA PERUSTYYLEJÄ NAPS. - Muokkaa tekstin perustyylejä napsauttamalla - toinen

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Två språk, ett mål. Landskapsöversikt för Österbotten 2020

Två språk, ett mål. Landskapsöversikt för Österbotten 2020 Två språk, ett mål Landskapsöversikt för Österbotten 2020 Österbottens förbund Pohjanmaan liitto Nr 36 S: 2003, ISBN 951-592-061-2, ISSN 1238-0822 Utgivare: Österbottens förbund 2003 Ombrytning: Mainostoimisto

Läs mer

En kvinna som chef på en regionutvecklingsmyndighet

En kvinna som chef på en regionutvecklingsmyndighet En kvinna som chef på en regionutvecklingsmyndighet Regionalutvecklingsdirektör Varpu Rajaniemi 1.10.2012 Österbottens förbund Pohjanmaan liitto Österbottens förbund En samkommun för de 16 kommunerna i

Läs mer

Mark för Näringslivet

Mark för Näringslivet Mark för Näringslivet Beskrivning av uppdraget och nuläge Arbetsgruppen föreslår pilotstudie Metodik, datainsamling, förväntade resultat Fortsatt arbete Utgångspunkter Bakgrundsmaterial Vi vill tillsammans

Läs mer

Aviabulevarden Knutpunkten för experter

Aviabulevarden Knutpunkten för experter Aviabulevarden Knutpunkten för experter Huvudstadsregionens snabbast växande företagsområde i Finlands logistiska mittpunkt innebär möjligheter till framgång och nätverkande Redan läget är unikt. Kontorslokalerna

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Eeva Lehtimäki, politisk redaktör, MTV3 Eeva Lehtimäki är en erfaren och mångsidig journalist. Hon är konferencier för seminariepanelen.

Eeva Lehtimäki, politisk redaktör, MTV3 Eeva Lehtimäki är en erfaren och mångsidig journalist. Hon är konferencier för seminariepanelen. SEMINARIETS TALARE Outi Mäkelä, riksdagsledamot, landskapsstyrelsens ordförande, Saml. Outi Mäkelä leder Nylands landskapsstyrelse, organet som styr och beslutar om beredningen av landskapsplanen. Outi

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Klimatet år 2030 Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Kervo med sammanlagt över 60 000 arbetstagare har

Läs mer

BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43

BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43 KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43 PLANOMRÅDE 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

MARKNADSFÖRINGSPLAN FÖR VÄRLDSNATURARVET KVARKENS SKÄRGÅRD 2008-2020. Planen utarbetad av marknadsföringsgruppen för Kvarkens världsarv

MARKNADSFÖRINGSPLAN FÖR VÄRLDSNATURARVET KVARKENS SKÄRGÅRD 2008-2020. Planen utarbetad av marknadsföringsgruppen för Kvarkens världsarv MARKNADSFÖRINGSPLAN FÖR VÄRLDSNATURARVET KVARKENS SKÄRGÅRD 2008-2020 Planen utarbetad av sgruppen för Kvarkens världsarv 1 INNEHÅLL 1. Bakgrund och syfte... 3 2. Övergripande mål... 3 3. Målgrupper...

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning.

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning. ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO GRUNDAVTAL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Samkommunen för Österbottens förbund. Namnet kan även användas i formen Österbottens förbund.

Läs mer

AB JAKOBSTADSREGIONENS UTVECKLINGSBOLAG CONCORDIA. MBT-SAMARBETE I JAKOBSTADSREGIONEN Definiering av mål

AB JAKOBSTADSREGIONENS UTVECKLINGSBOLAG CONCORDIA. MBT-SAMARBETE I JAKOBSTADSREGIONEN Definiering av mål AB JAKOBSTADSREGIONENS UTVECKLINGSBOLAG CONCORDIA MBT-SAMARBETE I JAKOBSTADSREGIONEN Definiering av mål Rapport Målsättningar uppdaterade 10.12.2012 FCG KOULUTUS JA KONSULTOINTI OY I Innehållsförteckning

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

www.korsholm.fi Näringslivsstrategi

www.korsholm.fi Näringslivsstrategi www.korsholm.fi Näringslivsstrategi Handlingsplan 2014 2015 Godkänd av utvecklingssektionen 3.12.2014 Vision Med sitt företagsvänliga klimat och ypperliga läge är Korsholm den naturliga kommunen för företag

Läs mer

ÖSTERBOTTENS FÖRBUND. www.obotnia.fi facebook.com/obotnia

ÖSTERBOTTENS FÖRBUND. www.obotnia.fi facebook.com/obotnia ÖSTERBOTTENS FÖRBUND ENERGIKUSTEN En klimatstrategii för Österbotten www.obotnia.fi facebook.com/obotnia Internationellt FN:s klimatkonvention (UNFCCC) från1994 (ny klimatkonvention träder i kraft 2020)

Läs mer

Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag

Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera erbjuder finansieringslösningar för etablering av företagsverksamhet, vid

Läs mer

Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden

Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden Rolf Myhrman Social- och hälsoministeriet (Finland) Innehåll Samspel

Läs mer

KONSEKVENSBEDÖMNING Godkänd av landskapsfullmäktige 12.5.2014

KONSEKVENSBEDÖMNING Godkänd av landskapsfullmäktige 12.5.2014 KONSEKVENSBEDÖMNING Godkänd av landskapsfullmäktige 12.5.2014 Pärmbild: Pirjo Niemi ÖSTERBOTTENS LANDSKAPSPLAN ETAPPLANDSKAPSPLAN 2 FÖRNYBARA ENERGIFORMER OCH DERAS PLACERING I ÖSTERBOTTEN (VINDKRAFTSPLAN)

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

180 Smedsby Kvarter 281

180 Smedsby Kvarter 281 180 Smedsby Kvarter 281 Ändring av detaljplan i kvarter 281 samt till kvarteret angränsande vägoch rekreationsområde. Planläggningsavdelningen 16.5.2013 Planen godkänd av samhällsbyggnadsnämnden _..201_

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8

Läs mer

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009

Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling 2007-2009 Kommunerna i norra Bohuslän i samverkan Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Ann-Carin Andersson www.tillvaxtbohuslan.se Vi är attraktiva

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

DALSBRUKS DELGENERALPLAN

DALSBRUKS DELGENERALPLAN 1 KIMITOÖNS KOMMUN DALSBRUKS DELGENERALPLAN PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Syftet med programmet för deltagande och bedömning (PDB) beskrivs i markanvändnings och bygglagen 63 bl.a. som följande:

Läs mer

Stranddetaljplan för del av Hästhagen RNr 10:5 i Petsmo by samt del av Östanpå RNr 4:258 och del av Lillölandia RNr 4:265 i Iskmo by

Stranddetaljplan för del av Hästhagen RNr 10:5 i Petsmo by samt del av Östanpå RNr 4:258 och del av Lillölandia RNr 4:265 i Iskmo by Bilaga 1 S i d a 1 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 ) Planläggningsavdelningen 6.2.2013 Stranddetaljplan för del av Hästhagen RNr 10:5 i Petsmo by samt del av Östanpå RNr 4:258 och del av Lillölandia

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 april 2014 356/2014 Statsrådets förordning om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten Utfärdad i Helsingfors den

Läs mer

Lojo stads vitalitets- och konkurrenskraftsprogram för 2014 2021 åtgärdsprogram

Lojo stads vitalitets- och konkurrenskraftsprogram för 2014 2021 åtgärdsprogram Lojo stads vitalitets- och konkurrenskraftsprogram för 2014 2021 åtgärdsprogram SPETS 1: LOJO I TILLVÄXT * en ökning i antalet invånare på 1 % per år * en arbetsplatssufficiens på mer än 83 % * ett ökande

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN

SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN SLUTRAPPORT 30 november 2011 Vaasa, Vähäkyrö ja Mustasaari Väestö: syyskuu 2011 Vasa, Lillkyro och Korsholm Befolkningen:

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Hemhamnen kvalitativt boende i skärgården

Hemhamnen kvalitativt boende i skärgården Hemhamnen kvalitativt boende i skärgården Yrjö Sahlstedt arkitekt SAFA Ordf. Miljönämnden, Hangö 2009 - Stadsarkitekt, planläggare, Ekenäs 2000 2008 Biträdande stadsarkitekt, Åbo 1996-2000 Stadsarkitekt,

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1

AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1 AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1 AKTIVITETSPLAN 2013:1 VÄRLDSKLASS 2015 Världsklass 2015 är kommunens utvecklingsarbete med huvudmål att Örnsköldsvik ska vara en kommun av världsklass att leva i,

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Centerpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Parker och grönområden utgör välbehövlig plats för återhämtning

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGD-MARK-HÄRRYDA KOMMUNER!

UTVECKLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGD-MARK-HÄRRYDA KOMMUNER! UTVECKLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGD-MARK-HÄRRYDA KOMMUNER! Utökning av göteborgsregionen Göteborg Borås mot Stockholm Östra göteborgsregionen BORÅS GÖTEBORG HÄRRYDA BOLLEBYGD KINNA Ny järnväg Göteborg - Stockholm

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM Vilka intressekonflikter kan uppstå i mötet mellan betalande turister, frilufts människor och vattenbrukare? Får alla

Läs mer

Seminariet för skärgårds-, kust-, och insjöfrågor

Seminariet för skärgårds-, kust-, och insjöfrågor INBJUDAN Seminariet för skärgårds-, kust-, och insjöfrågor Malax 6. 7.6.2011 Tid Seminariet inleds måndag 6.6.2011 kl. 12.00 och avslutas tisdag 7.6.2011 kl. 12.00. Plats Första dagen på Petalax högstadium,

Läs mer

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning?

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning? GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 29.4.2011, uppdaterat 26.3.2012 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vad är ett program för deltagande och bedömning?

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

- den hållbara vägen in i framtiden

- den hållbara vägen in i framtiden - den hållbara vägen in i framtiden En stark och sammanhållen region, där invånarna har frihet att bo och arbeta i olika delar av Skåne, har sin grund i en god infrastruktur. Simrishamnsbanan kopplar samman

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014 Innovationsrådgivning för jordbrukare Seinäjoki 4.10.2014 Innovation Innovation = Uppfinning + business En innovation är en ny eller väsentligt förbättrad produkt (vara eller tjänst) som lanseras av ett

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer