Kommunstyrelsens ordförande: fler, bättre och starkare - vad hände? 1

Transkript

1

2 I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g Kommunstyrelsens ordförande: fler, bättre och starkare - vad hände? 1 Laholm under Förvaltningsberättelse Omvärldsbeskrivning och utvecklingen i kommunen 7 Ekonomisk översikt 11 Nyckeltal 21 Utgifts- och inkomststruktur 22 Personalekonomisk redovisning 23 Resultaträkning 27 Kassaflödesrapport 27 Balansräkning 28 Noter 29 Driftredovisning 32 Större inv projekt budgeterade över flera år 34 Investeringsredovisning 35 Resultaträkning Balansräkning va-verksamhet 39 Noter 40 Resultaträkning avfallshantering 42 Den politiska organisationen 43 Nämndsredovisningar: Kommunfullmäktige 44 Kommunstyrelse 45 Utvecklings- och Näringslivsnämnd 49 Servicenämnd Skattefinansierad verksamhet 52 Avgiftsfinansierad verksamhet 54 Kultur- och Fritidsnämnd 56 Miljö- och Byggnadsnämnd 59 Barn- och Utbildningsnämnd 62 Socialnämnd 66 Överförmyndarnämnd 71 Revision 72 Sammanställd redovisning: Förvaltningsberättelse 73 Ekonomisk översikt 75 Resultaträkning 76 Balansräkning 77 Noter 78 Redovisningsprinciper 79 Ord- och begreppsförklaringar 80 Revisionsberättelse 81

3 2008 fler, bättre och starkare - vad hände? 2008 var ett annorlunda år i världen, i Sverige och i Laholms Kommun. Vi startade året med en mycket positiv syn på den ekonomiska utvecklingen. Det var högkonjunkturernas högkonjunktur och allting pekade uppåt. Framåt vårkanten började vi ana att något höll på att hända och under andra halvan av året uppenbarade sig finanskrisen fullt ut och lågkonjunkturen tog fart. Detta påverkar vår kommun på många sätt. Det mest uppenbara är utvecklingen av skatteutfallet. Våra så välbehövliga intäkter börjar minska. Samtidigt som intäkterna minskar är ökningstakten på våra kostnader alltför hög. Om man ser på en tidsaxel från 2006 har våra nettokostnader ökat med 2,1procent, 6,5 procent och 5,9 procent. Även om 2008 var ett brott i kurvan så är ändå ökningen för stor. En av många orsaker är lönekostnadsökningen som representerar 2,4 procent Samtidigt ligger det psykologiska faktorer bakom, att de ekonomiska hjulen snurrar för fort. Efter ett antal svåra år är det lätt att gripas av den ekonomiska euforin. Årets resultat- minus kronor - är alltför dåligt. För att leva upp till kommunfullmäktiges krav skulle det behöva vara minst 19 miljoner kronor. Som en följd av detta har vi inte heller uppnått fullmäktiges mål vad gäller finansiering av investeringar. Det som oroar extra mycket är att verksamheterna gjorde ett större underskott och att det är andra faktorer som räddar bokslutet. Främst socialnämnden men även barnoch utbildningsnämnden gör ett kraftigt underskott. En positiv faktor är att vi trots allt uppfyller balanskravet. På så sätt har vi ingen ryggsäck med oss in i framtiden. Ser vi på året som gått har vi i kommunen producerat mer tjänster än någonsin. Efterfrågan på vår verksamhet ökar för varje år. Sett över en tioårsperiod har utbudet ökat med 2,1 procent cirka 15 miljoner kronor - per år. Detta är en takt som vi inte kan hålla framöver, och det får konsekvenser. Nu måste vi tillsammans utveckla kommunen på ett sådant sätt att vi blir ännu bättre på att förvalta skattepengarna samtidigt som vi värnar om vår kärnverksamhet. Det blir en stor utmaning för varje förvaltning att se över sina kostnader i syfte att kunna bli ännu mer effektiv. Under 2008 har det hänt många positiva saker. Att nämna alla tar för stor plats men mycket kan ni läsa om i bokslutet. En sak som dock bör nämnas är att kommunfullmäktige har antagit en ny vision och nya mål. I Laholm vill vi bli fler, bättre och starkare. Här förenas livskvalitet och tillväxt för en hållbar utveckling. Detta är vårt rättesnöre som tillsammans med målen skall utveckla Laholms kommun. Vi måste ha ett kommunövergripande synsätt, där varje nämnd och förvaltning har ett ansvar att se till att de gemensamma målen uppnås. Detta borde också förhindra att vi får nämndspartier. Med detta arbetssätt skapas större förståelse för hela kommunens verksamhet; vi får ett helhetsperspektiv. Slutligen vill jag framföra ett stort TACK till all personal för alla fantastiska arbetsinsatser som ni har gjort under Per Asklund kommunstyrelsens ordförande 1

4 2

5 Laholm under 2008 Protester mot vindkraftsparker Den industriella vindkraftsexploateringen i kommunens östra delar stod i fokus under i stort sett hela året. Ju närmare byggstart för den första vindkraftsparken i kommunen, i Oxhult utanför Hishult, desto mer tilltog proteststormen. Många i Hishult var starka motståndare till vindkraftsexploateringen och hävdade att denna skulle påverka samhället på ett negativt sätt. Turisterna skulle vända byn ryggen när friden stördes av 100 meter höga vindmöllor. Protesterna förändrade emellertid inte exploateringen i Oxhult. I början av 2009 byggdes de första stora verken. Men i närliggande Kåphult, där det enligt planerna också ska byggas en vindkraftspark, ledde protesterna till förändringar i samrådsförfarandet. Befolkning befolkningen med 69 personer till Liksom tidigare år var omflyttningen stor flyttade in i kommunen och flyttade ut. Födelsenettot var däremot fortsatt negativt. Under flera år har fler dött än En av fyra sektioner till de 100 meter höga vindkraftverken i Oxhult utanför Hishult. fötts. Under året blev Strandbyn i Mellbystrand med 26 bostadsrättslägenheter inflyttningsklar. Många av ägarna bodde tidigare på orter utanför Laholms kommun. Varumärke Rolf och Gunilla flyttade från Sandviken till Strandbyn i Mellbystrand Politikerna har satt målet ska det bo i Laholms kommun. Än är vi inte där, men väl på god väg. Under 2008 ökade Utvecklingschef Gerry Andersson jobbar med Varumärket Laholm. Som ett led i strävan efter att bli fler påbörjade kommunen ett omfattande varumärkesarbete under Med enkäter, telefonintervjuer och webbundersökning kartlades bilden av kommunen. Det visade sig att flertalet förknippade kommunen med hav och bad. - Kommuner, likväl som företag, är konkurrensutsatta. Varumärket Laholm blir därför ett viktigt instrument för att uppnå den utveckling och tillväxt som kommunfullmäktige önskar, förklarar utvecklingschef Gerry Andersson. 3

6 Väg för 100 miljoner Länsväg 117 har länge slingrat sig genom södra Halland och gått rakt igenom Skogaby och Veinge. Nu är det betydligt tystare på orterna. I oktober klippte ordföranden för Region Halland, Göran Karlsson, bandet till drygt en mil ny väg. Trafiken går nu söder om såväl Skogaby som Veinge. Med den nya sträckan, som kostade cirka 100 miljoner kronor, har länsvägen getts en avsevärd standardförbättring och än mer ökat i betydelse som transportled mellan Blekingeregionen och Västsverige. Arkeologerna Per Wranning och Lena Bjuggner har skrivit en bok om utgrävningarna. Innan vägbyggarna med maskiners hjälp schaktade sig fram genom landskapet finkammade arkeologer vissa sträckor. Här och var gjordes så många fynd och iakttagelser att Kultumiljö Halland bestämde sig för att ge ut en populärt skriven bok om platserna med titeln Vägen genom historien, arkeologi längs med väg årig skola firades den 11 oktober med utställningar, teateruppsättningar, presentation av skolans och byns historia samt gammeldags marknad. Under hela höstterminen arbetade personal och elever med evenemanget. För Veteranbilar var först ut när nya väg 117 öppnades förbi Veinge. att ge en så levande bild som möjligt av skolans historia jobbade barnen tillsammans med tidigare anställda. I läraren Ulla Mårtensson, som kom till skolan redan 1958, hade de en rik källa att ösa ut. IP-telefoni Oktober blev också en historisk månad för telefonin inom Laholms kommuns verksamheter. Tisdagen den 14 oktober blev lite av dagen D. Då klev kommunen in i IPtelefonins era. Telias koppartråd byttes ut mot det nät av fiberkabel som Laholms stadsnät tidigare byggt upp. Numera går såväl datortrafik som telefoni i detta nät, vilket beräknas minska driftkostnaderna med närmare kronor om året. Ny kommundirektör I slutet av året fick kommunen ny kommundirektör. Kristiina Kosunen Eriksson, som tidigare haft samma befattning i Ronneby kommun, tog över rodret. Boverket i Karlskrona har också varit hennes arbetsgivare. Kristiina Kosunen Eriksson Genevadsskolan är kommunens äldsta verksamma skola med 100 år på nacken. Jubilieet - Laholm har goda förutsättningar för att bli en framtidsinriktad kommun, säger hon. 4

7 Laholmsmässan Vartannat år arrangeras Laholmsmässan, en företagsoch konsumentmässa. Drygt 120 utställare var på plats under tre dagar i augusti. På mässan samsades små och Laholms kommun hade egen monter på Laholmsmässan, som åter lockade tusentals besökare. stora företag, föreningar och Laholms kommun om utrymmet i och utanför Lagaholmshallens idrottshallar i Laholm. Dessutom fanns en mässa i mässan. Företag och myndigheter presenterade sig och beskrev sina framtida rekryteringsbehov. Håkan Danfors, fastighetsmäklare i kommunen, anser att Laholmsmässan spelar en viktig roll för den samlade företagsamheten i kommunen. - På mässan knyts nya kontakter mellan företag. Samtidigt skapar den samhörighet och känsla för den region vi verkar i, säger han. Ny Stadspark Årets vackraste park. Programledaren för Gröna Rum, Gunnel Carlson, är övertygad om att Laholms Stadspark kan få denna utmärkelse inom några år. Hon var mycket förtjust i skapandet av den nya parken, som invigdes under midsommarhelgen. Naturgeneralisten Peter Gaunitz fick fria händer att forma norra delen av parken. Här har han skapat ett woodland och ett savannområde av importerade växter och träd. På en guidad rundtur berättade han om växterna. Med entusiasm och stor kunnighet beskrev han den framtida grönskan, som nyligen planterats i parken. -Det är ett bra initiativ att lägga pengar på gröna ytor, som kan njutas och användas av många. En stadspark kan ge sinnesro och njutning, sa programledaren på invigningsdagen. Naturgeneralisten Peter Gaunitz har skapat den nya Stadsparken i Laholm, som invigdes med pompa och ståt under midsommarhelgen. Knäred och Hishult fick också sin beskärda del av kommunens försköningspengar. För att förstärka orternas centrumbildning anlades ett nytt torg i Knäred och i Hishult en park mitt i byn. 5

8 Hallands vassaste företagskommun Under en följd av år har Laholms kommun klättrat på Svenskt Näringslivs rankingskala över företagsklimatet i landets kommuner. Laholm är bäst i Halland, men inte nog med det. Med sin 13:e plats tillhör Laholm landets toppskikt. Lasse Lundqvist, som äger och driver Hotell Freden i Knäred, är mycket nöjd med kommunens engagemang för det lokala näringslivet. Kommunstyrelsens ordförande Per Asklund understryker att resultatet är en effekt av kommunens målmedvetna satsning på tillgänglighet och service. En annan aspekt är skolans roll. Framtiden skolungdomarna - har också getts en given plats bland de samlade insatserna. Lasse Lundqvist, ägare till Hotell Freden i Knäred, betonar också att kommunens företrädare har ett starkt engagemang för det lokala näringslivet. - Företagslotsen är ett verkligt bra hjälpmedel för att snabbt få kontakt med olika myndighetsföreträdare, säger han. Pristagare Mikael Bengtsson älskar film, Matilda och Linus Nilsson har byggt energisnålt hus utanför Våxtorp och på samma ort finns Bois, en oumbärlig tillgång för samhället. På kommunfullmäktiges sista sammanträde för året var de väl så mycket i fokus som politikerna. De fick nämligen Laholms kommuns kulturpris, miljöpris, och utmärkelsen Årets förening. - Jag känner mig glad och stolt över priset. Det känns som en bekräftelse på att det jag gör och brinner för är rätt, sa Mikael Bengtsson när han tilldelades utmärkelsen av kultur- och fritidsnämndens ordförande Lars-Anders Bengtsson års pristagare. Linus och Matilda Nilsson (miljö), Jan-Eric Eriksson, Ingmarie Elofsson, Anna-Carin Jönsson, Ingela Croon (Årets förening), Mikael Bengtsson (kultur). 6

9 FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE Omvärldsbeskrivning och utvecklingen i kommunen Samhällsekonomin I spåren av finanskrisen följer nu en nedgång i efterfrågan i världsekonomin. För en ekonomi som den svenska, som är finansiellt integrerad och väldigt beroende av handel med omvärlden, får det omedelbara konsekvenser. Såväl orderingång som produktion och sysselsättning inom svensk industri minskade betydligt under den senare delen av Företagen redovisade ett kraftigt fall i kapacitetsutnyttjandet. Särskilt inom byggsektorn har det skett en snabb försämring. Orderläget har snabbt försämrats och byggaktiviteten har avtagit. För helåret 2008 minskade BNP Sverige med 0,2 procent. Under fjärde kvartalet var minskningen hela 4,9 procent jämfört med motsvarande kvartal Framför allt minskningen av lagerinvesteringarna bidrog till den negativa BNP-utvecklingen, men även hushållens konsumtionsutgifter och exportnettot gav kraftigt negativa bidrag. Antalet arbetade timmar i hela ekonomin minskade med 1,3 procent och antalet sysselsatta var oförändrat. Detta innebar en minskad medelarbetstid. Arbetsmarknaden slutade att förstärkas under 2008 och försämrades tydligt under andra halvåret. Efter flera år med ökad sysselsättning har utvecklingen bromsat in. Uppgången i antal varsel var betydande och rekryteringar till nya jobb minskade kraftigt. Antalet arbetslösa ökade i alla åldersgrupper och har fortsatt att öka i början av 2009 samtidigt som efterfrågan på arbetskraft minskar. Inflationstakten, räknad som förändringen under de senaste tolv månaderna, var i januari ,3 procent. Under motsvarande period föregående år var inflationen hela 3,2 procent. Den låga inflationstakten i kombination med konjunkturavmattningen har medfört att räntenivåerna sjunkit kraftigt under vintern. Kommunsektorns ekonomi Behoven ökar inom barn- och äldreomsorg. Kommunernas ekonomiska förutsättningar är starkt beroende av den samhällsekonomiska utvecklingen. Skatteinkomsterna är direkt knutna till sysselsättningen och inkomstutvecklingen i samhället. Även vissa kostnader påverkas av de samhällsekonomiska förutsättningarna. Försvagningen av arbetsmarknaden påverkar skatteunderlaget negativt både genom en minskad sysselsättning och genom lägre löneökningstakt. Sveriges kommuner och landsting bedömer att skattunderlagets svaga tillväxt i kombination med nominellt oförändrade statsbidrag medför att utrymmet för kostnadsökningar i kommuner och landsting kommer att vara starkt begränsat under kommande år. Under perioden räknar SKL med att kommunsektorns resultat successivt kommer att försämras. Först under år 2011 vänder sysselsättningen upp och då väntas också lönehöjningarna bli något större, med snabbare skatteunderlagstillväxt som följd. 7

10 Sammantaget för hela kommunsektorn beräknas konsumtionstillväxten bli lägre under de kommande åren än vad som varit fallet under de senaste tio åren. Huvudförklaringen till de svagare finanserna finns därför att finna på inkomstsidan. Även om de demografiskt betingade behovsförändringarna bedöms bli måttliga under de närmaste åren står många kommuner inför krav på omprioriteringar inom och mellan verksamheterna. Ett exempel är att antalet elever i grundskolan minskar samtidigt som behoven inom förskola och äldreomsorg ökar. Det är inte osannolikt att det också kan innebära vissa omställningskostnader. Bostadsmarknad Mellbystrand, 29 lägenheter i Agnespark i Laholm samt 34 på norra station i Laholm. Antalet bygglov för villor uppgick till ett drygt 40-tal. Färdigställda lägenheter Lägenhet Flerbostadshus Småhus I diagrammet beskrivs antal färdigställda lägenheter uppdelade på flerbostadshus och småhus. Antalet outhyrda lägenheter i kommunen ligger på fjolårets nivå. Vid årsskiftet fanns det i princip inga lediga lägenheter i Laholmshems bestånd. Även de privata värdarna har väntetid på lägenheter. Boende Nästan 80 procent av befolkningen bor i villa/småhus. Av bebyggelsen är cirka småhus och lägenheter i flerbostadshus. Dessutom finns drygt fritidshus, varav ligger i kustområdet (Mellbystrand och Skummeslövsstrand). Befolkning Inv Befolkningsutveckling Flera nya villor har byggts i Ysby års bostadsbyggande låg under våren på en fortsatt hög nivå. Under hösten skedde dock en inbromsning till något enstaka enbostadshus. Ett stort antal byggen som påbörjades med dåvarande statsbidrag - har färdigställts under året. Här kan nämnas 26 lägenheter i Strandbyn i Vid årsskiftet 2008/2009 hade kommunen invånare. Fler flyttade in i kommu- 8

11 nen än ut. 203 personer föddes och 247 avled. Den totala befolkningsökningen blev 69 personer att jämföra med 36 personer för Inflyttade Utflyttade Netto Födda Avlidna Netto bor knappt Övriga invånare är fördelade på 13 tätorter. Arbetsmarknad I likhet med landet i övrigt har arbetsmarknaden i kommunen försämrats. Dessutom har andelen arbetslösa ökat mer i Laholms kommun än i övriga länet och riket. I januari 2009 var 572 personer öppet arbetslösa (439 i januari 2008), vilket är en ökning från 3,1 procent till 4,0 procent. Vid årsskiftet var den öppna arbetslösheten i kommunen 0,9 procentenheter över länets nivå och 0,5 procentenheter över rikets. Det totala antalet arbetslösa, inklusive personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, var 970 i januari Procent 5,0 Arbetslöshet (årsgenomsnitt) 4,0 Rolf och Gunilla Lindblom flyttade från Gävle till Strandbyn i Mellbystrand. Av församlingarna ökade Laholm med 172 personer och Skummeslöv med 8. Övriga församlingar gick bakåt. Veinge-Tjärby minskade med 37, Ränneslöv-Ysby med 34, Våxtorp-Hasslöv med 23, Knäred med 12 och Hishult med 8. Befolkningens åldersfördelning I tabellen redovisas den procentuella åldersfördelningen i kommunen jämfört med länet och riket. Ålder Riket Länet Laholm 0 1,2 1,1 0, ,7 5,9 5,1 6 1,1 1,2 1, ,2 6,6 6, ,8 4,1 3, ,2 4,5 4, ,0 57,9 57, ,4 13,1 14,2 80-5,3 5,6 6,4 Befolkningens geografiska fördelning Laholm är kommunens centralort med drygt en fjärdedel av invånarna. På landsbygden 3,0 2,0 1,0 0, Laholm Näringsliv och sysselsättning Antalet bygglovärenden för omoch tillbyggnad samt nybyggnad av industri- och verksamhetslokaler har minskat, speciellt under hösten. Några företag har dock byggt ut lokalerna och utökat verksamheten under året, som exempelvis Meson AB i Laholm, Arena Kemi i Skottorp och LBC Ängstorp i Laholm. Riket Lögnäs gård är ett av flera småföretag i Laholms kommun. 9

12 I nedanstående tabell visas procentuell fördelning av arbetsplatserna inom olika branscher. Jordbruket har fortfarande en viktig roll, betydligt större än i riket. En annan betydelsefull faktor är det stora antalet småföretag i flera näringsgrenar. Näringsgren Riket Laholm Jord och skogsbruk 1,8 7,0 Industri och övr tillverk. 16,5 23,0 Energi, vatten, avfall 1,0 1,0 Byggverksamhet 6,5 8,2 Handel, kommunikation 18,4 17,5 Fin. verks. o företagstj. 14,5 6,1 Utbildning och forskning 10,9 11,1 Vård och omsorg 16,3 15,3 Pers. o kulturella tjänster 7,4 5,9 Offentlig förvaltning 5,7 2,8 Pendling Utpendlingen från kommunen är således större än inpendlingen och ökar mer än denna. I förhållande till föregående år har nettoutpendlingen stigit med 114 personer. I tabellen redovisas några orter med arbetspendlingsutbyte. Pendling Pendling Netto ut in Göteborg Helsingborg Örkelljunga Ängelholm Båstad Markaryd Falkenberg Halmstad Totalt Energi Det går utmärkt att pendla till jobbet med tåg från Laholm. Av antalet förvärvsarbetande har sin bostad i kommunen och sin arbetsplats i kommunen. I början av 2008 kom de första vindkraftverken på plats i Oxhult. Under 2008 började den första större vindkraftverken byggas i kommunen. I Oxhult, utanför Hishult, uppfördes tolv verk på vardera 2 MW. Ytterligare ett antal vindkraftparker planeras. Planläggningen för dessa är dock ännu inte klar. Under året har samliga vattenkraftverk i Lagan bytt ägare. Nu ägs de av den norska koncernen Statkraft. 10

13 Ekonomisk översikt Nämndernas nettokostnader Summan av nämndernas nettokostnader ökade med 5,9 procent mellan 2007 och Motsvarande kostnadsökning under 2006 och 2007 uppgick till 2,1 procent respektive 6,5 procent. Bruttokostnaderna ökade med 5,3 procent medan intäktsökningen stannade vid 2,9 procent. Av den totala kostnadsökningen avser ca 2,4 procent avtalsmässiga lönekostnadsökningar. Kostnadsökningstakten var inte fullt ut lika stor som året innan. Samtidigt är nivån på ökningen ändå inte hållbar på sikt. Även om kommunens totala verksamhet omfattar en stor mängd olika områden är naturligtvis den finansiella utvecklingen i huvudsak beroende av kostnadsutvecklingen inom de största verksamheterna. I följande tabell redovisas kostnadsförändringarna för de största verksamheterna i procent i förhållande till föregående år Förskola Grundskola Gymnasieskola Individ-o fam.omsorg Äldreomsorg LSS-verksamhet Som framgår har ökningstakten trappats upp under de två senaste åren för samtliga tre huvudverksamheter inom omsorgerna. Även inom förskoleverksamheten har kostnaderna ökat markant. Ökningen för de olika kostnadsslagen inom nämndernas verksamheter har varit följande under 2008: Procent Mkr Personalkostnader 5,3 33,1 Köp av verksamheter 6,3 13,7 Tjänster 4,8 4,3 Material 2,7 1,5 Bidrag 1,1 0,5 Nämndernas budgetutfall Nämndernas sammantagna budgetunderskott uppgick under året till 6,7 mkr vilket kan jämföras med 2007 års underskott som uppgick till 3,8 mkr. Det totala budgetunderskottet har uppkommit genom följande avvikelser per nämnd (mkr): Kommunfullmäktige +0,0 Kommunstyrelsen +2,1 Utveckling- o näringslivsnämnden +1,1 Servicenämnden skattefin verk +0,3 Servicenämnden avgiftsfin verks +1,7 Miljö- o byggnadsnämnden +0,2 Kultur- o fritidsnämnden +0,9 Barn- o utbildningsnämnden -4,1 Socialnämnden -8,9 Överförmyndarnämnden +0,0 Revisionen +0,0 Totalt -6,7 Det finns naturligtvis ett samband mellan socialnämndens budgetöverskridande och de kraftiga kostnadsökningarna inom de verksamheter som nämnden ansvarar för. Under året fick socialnämnden ett tilläggsanslag om 12,0 mkr. Utfallet visar därför på kostnader som är 20,9 mkr högre än den ursprungliga budgeten. Investeringsbudgeten uppgick till 98,0 mkr medan utfallet stannade vid 52,9 mkr. Här är det i huvudsak servicenämndens investeringar som blivit lägre än planerat. Mkr 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0-20,0 Budgetavvikelse I ovanstående diagram beskrivs nämndernas sammantagna budgetavvikelse per år sedan 11

14 år De sammantagna budgetunderskotten har under denna tidsperiod varit betydligt större än överskotten. En viktig del för att bibehålla eller uppbringa en god finansiell kontroll och styrning är att det finns en budgetföljsamhet i kommunen och då speciellt inom nämndernas verksamheter. Som framgått har denna varit undermålig under 2003 och Under de senaste åren har inte den sammantagna avvikelsen varit extremt stor. Däremot har enskilda nämnder redovisat relativt stora avvikelser. En annan viktig förutsättning för kontroll och styrning är god prognossäkerhet. Prognoserna för nämndernas budgetavvikelse under 2008 har visat på ett marginellt budgetöverskott. Prognossäkerheten för den sammantagna nämndsverksamheten har försämrats något i förhållande till Differensen mellan prognos och utfall uppgick till 0,7 procent. Delårsrapportens resultat som omfattade perioden januari juli uppgick till 5,2 mkr. Nettokostnaderna var alltså något högre under årets fem sista månader än vad som varit fallet under de sju första. Årets resultat Efter att resultatet varit positivt i tre år i följd blev kommunens slutliga resultat för 2008 negativt, -0,2 mkr. Även om underskottet är marginellt är det dock en försämring med 17,3 mkr i förhållande till föregående år och 35,6 mkr i förhållande till år 2006 då resultaten blev +17,1 mkr respektive +35,4 mkr. Resultatförsämringen kan i första hand hänföras till de ökade verksamhetskostnaderna med förhållandevis kostsamma löneavtal, i kombination med en försvagad skatteunderlagsökning. Budgeterat resultat, inkl kompletteringsbudget och tilläggsanslag uppgick till +2,6 mkr. Differensen mot budget (-2,8 mkr) förklaras enligt följande: Nämndernas verksamhet Pensionskostnader Realisationsvinster, fastigheter Nedskrivning av fastigheter Avskrivningar Skatteintäkter och statsbidrag Finansnetto Avtalsförs. arbetsg.avg. o övrigt Summa -6,7 mkr -0,6 mkr +2,6 mkr -1,7 mkr +1,1 mkr -1,8 mkr +1,3 mkr +3,0 mkr -2,8 mkr Av följande diagram framgår tydligt den kraftiga resultatförsämringen under de senaste åren. Mkr 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0 Resultat På grund av skattehöjning år 2004, förbättrad skatteunderlagstillväxt och lägre kostnadsökningstakt förbättrades successivt resultaten efter år Denna trend bröts emellertid 2007 efter ett ovanligt starkt resultat Avstämning mot balanskrav Enligt det lagstadgade balanskravet skall årets intäkter överstiga årets kostnader. Vid avstämning av balanskravet skall inte realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar medräknas. I nedanstående avstämning justeras även resultatet för en nedskrivning av värdet i de aktiefonder som ingår i kommunens pensionsförvaltning. Resultat enl resultaträkningen -0,2 mkr Justeringar - Realisationsvinster -2,6 mkr - Nedskrivning av aktiefonder +6,1 mkr Justerat resultat +3,3 mkr Efter justeringar uppfylls således balanskravet även under

15 Enligt kommunallagen skall ett negativt resultat regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmaste följande tre åren. Skatteinkomster och utjämningsbidrag Av kommunens totala inkomster uppgår kommunalskatt och utjämningsbidrag till 81 procent. Kommunens handlingsutrymme är således i praktiken nästan helt avhängigt av dessa inkomsters utveckling. Taxeringsutfallet för inkomståret 2007 visade att den beskattningsbara inkomsten i riket ökade med 5,64 procent vilket kan jämföras med 4,29 procent föregående år. Ökningstakten för den beskattningsbara inkomsten i Laholms kommun var något högre än riket, 5,68 procent. Procent Skattekraft Andel av riket Diagrammet åskådliggör utvecklingen av kommunens relativa skattekraft i förhållande till rikets. Den relativa skattekraften har ökat under de sju senaste åren och uppgår nu till 88,0 procent. Den genomsnittliga ökningen per år under dessa år har varit 1,0 procentenhet. Eftersom utfallet i riket översteg den fastställda uppräkningsfaktorn för 2007 utbetalas ytterligare 11,6 mkr till kommunen. I 2007 års redovisning beräknades den prognostiserade slutavräkningen till 13.1 mkr. Den lägre uppräkningen medför således nu en korrigering i negativ riktning med 1,5 mkr vilket belastar 2008 års resultat. Prognosen för slutavräkningen 2008 skall, enligt Rådet för kommunal redovisning baseras på den prognos på taxeringsutfallet för 2008 som Sveriges Kommuner och Landsting presenterade i december. Enligt denna prognos ökar skatteunderlaget 2008 med 5,3 procent vilket är lägre än den uppräkningsfaktor som används för att beräkna de preliminära skatteutbetalningarna från staten. Detta innebär att prognostiserad slutavräkning av årets skatteintäkter blir negativ. Skulden beräknas till 242 kronor per invånare eller 5,6 mkr. Faktisk reglering sker i nästkommande års redovisning. En krona i utdebitering motsvarade under inkomståret ,6 mkr i skatteintäkter. Kommunalskattesatsen i Laholms kommun, inkl skatt till landstinget, uppgick 2008 till 30:00. From 2008 infördes en kommunal fastighetsavgift. Utbetalningen till kommunerna under detta år utgick från ett visst antal kronor per invånare. Detta innebar att reformen under det första året var helt neutral för kommunerna då utjämningsbidraget minskades med samma belopp. För Laholms kommun uppgick intäkten från denna avgift till 30,4 mkr. From 2009 kommer däremot förändringen av taxeringsvärdet att tillfalla respektive kommun En ny delmodell för utjämning av strukturellt betingade löneskillnader infördes i kostnadsutjämningen from Införandet av faktorn medförde en tillkommande årlig avgift för Laholms kommun på ca 2,7 mkr. Utfallet av de olika delarna i utjämningsbidraget framgår i not till resultaträkningen. Skatteintäkterna, fastighetsavgiften och det statliga utjämningsbidraget inkl LSS-utjämningen uppgick till 938,2 mkr. Finansnettot Finansnettot beskriver skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Intäkterna består i huvudsak av ränteintäkter från likvida medel samt utdelningar från värdepappersfonderna i pensionsförvaltningen. Kostnaderna avser räntor på lån och räntekostnader på pensionsskulden. Någon försäljning av fondandelar har inte skett under året. Därför har det varken upp- 13

16 stått realisationsvinster eller förluster. På grund av fallande marknadsvärde på aktiefonderna har däremot finansnettot belastats av nedskrivningar av värdet på dessa fonder. Därmed anpassas det bokförda värdet till balansdagens marknadsvärde. Dessa nedskrivningar uppgick till 6,1 mkr. Nettoöverskottet under 2008 uppgick till 4,3 mkr. Motsvarande överskott var 5,0 mkr år De finansiella intäkterna uppgick till 13,7 mkr medan kostnaderna uppgick till 9,4 mkr. Att finansnettot ändå blir positivt, trots nedskrivningarna, beror på att ränteintäkterna blivit större på grund av högre likviditet och en höjd räntenivå samt en hög utdelning på obligationsfonden. Den genomsnittliga räntesatsen på kommunens upplåning har under de fem senaste åren uppgått till följande: ,30% 3,03% 3,01% 3,49% 4,06% Mkr Finansnetto Endast under år 2002 har finansnettot varit negativt. Under detta år gjordes en betydande nedskrivning av kommunens aktieportfölj som belastade finansnettot. Denna nedskrivning återfördes emellertid under Nettokostnadsandelen Nettokostnaden avser verksamheternas kostnader minskat med deras intäkter i form av t ex avgifter och verksamhetsanknutna statsbidrag. Nettokostnaden skall täckas av kommunalskatt och utjämningsbidrag. Nettokostnadsandelen visar hur stor del av dessa intäkter som går till den löpande verksamheten inklusive avskrivningar och finansnetto. För att på sikt med, viss marginal, uppnå kravet på en god ekonomisk hushållning bör ej mer än ca 98 procent av dessa intäkter användas för den löpande verksamheten. Resterande 2 procent finns då kvar för att finansiera investeringar. Procent 104,0 102,0 100,0 98,0 96,0 94,0 Nettokostnadsandel Nettokostnadsandelen uppgick under året till 100,0 procent vilket är en försämring med 1,9 procentenheter jämfört med Under åren låg nettokostnadsandelen på över 100 procent. Om man inte inkluderar det positiva finansnettot hamnar nettokostnadernas andel av intäkterna på 100,5 procent. Förändring av intäkter och kostnader Nedanstående diagram beskriver utvecklingen av nettokostnader och skatteintäkter, inkl utjämningsbidrag, i förhållande till föregående år. Nettokostnader avser både nämndernas kostnader och gemensamma kostnader som pensionskostnader, ned- och uppskrivningar av fastigheter, särskilda engångskostnader eller intäkter etc. Procent Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter Nettokostnader Skatteint.utjämn.bidrag 14

17 Under 2005 och 2006 ökade nettokostnaderna i en relativt blygsam takt. Samtidigt ökade skatteintäkter och utjämningsbidrag avsevärt mer. Den kraftiga intäktsökningen under 2004 beror till stor del på skattehöjningen som genomfördes det året. Under 2007 var kostnadsökningen betydande samtidigt som intäkterna ökade i ungefär samma takt som under de senaste åren. Såväl kostnader som intäkter ökade i mindre omfattning under 2008 men obalansen mellan ökningen av kostnader och intäkter fortsatte emellertid vilket medförde en ytterligare resultatförsämring. Investeringar Nettoinvesteringarna uppgick till 52,9 mkr medan bruttoinvesteringarna slutade på 63,5 mkr. Genomsnittlig nettoinvestering per år under de senaste 10 åren har uppgått till 39,3 mkr. Trots att flera större planerade projekt försenats var ändå fjolårets investeringsvolym den näst högsta under de senaste tio åren. Mkr 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Nettoinvesteringar Av nettoinvesteringarna avser 9,2 mkr VAverksamheten. Bland de enskilt större investeringarna kan nämnas ombyggnad av kök vid Våxtorpsskolan (8,8 mkr), förskola vid Glänninge (4,1 mkr), anläggningsarbete i stadsparken (3,3 mkr). Utgifter i samband med markförvärv och nyexploateringar, exklusive VA-anläggningar och har totalt uppgått till 7,1 mkr. Samtidigt har kommunen under året sålt industri- och bostadsmark för 7,7 mkr. Av försäljningsintäkten avser 3,1 bostadstomter på Örelidsområdet och 2,5 mkr markförsäljning i Skummeslöv. Självfinansiering av investeringar kan sägas beskriva hur stor andel av nettoinvesteringarna som finansierats med årets resultat från den löpande verksamheten och avskrivningarna. Annan finansiering måste ske genom tidigare sparade medel, försäljningar eller lån. Att inte samtliga investeringar finansierats av löpande inkomster under 2008 beror i huvudsak på det svaga driftresultatet % 100% 100% 100% 71% Likviditet Likviditeten uppgick vid årsskiftet till 134,8 mkr kronor, vilket är en minskning med 26,7 mkr i förhållande till föregående år. Att likviditeten ligger på en så hög nivå, trots att ett lån på 30,0 mkr amorterats, är framför allt en konsekvens av den under flera år låga investeringsvolymen Mkr Likviditet Att enbart studera likviditeten vid ett visst tillfälle i syfte att fastställa kommunens finansiella styrka är inte meningsfullt. Likviditeten måste i stället ses tillsammans med skillnaden mellan planerade och verkställda investeringar och kostnader, framtida åtaganden, upplåning och utlåning etc. Mot bakgrund av de mycket omfattande investeringarna som planeras genomföras under de närmaste åren är ändå nivån på likviditeten rimlig. Långfristiga låneskulder Kommunens totala låneskuld uppgick vid årsskiftet till 25,0 mkr. På grund av förseningar av planerade investeringar och därmed hög likviditet har ett lån på 30,0 mkr amorterats under året. 15

18 Soliditet Soliditeten, som visar kommunens egna kapital i förhållande till de totala tillgångarna, är ett uttryck för kommunens långsiktiga finansiella styrka. Ju mer man finansierar med egna medel desto stabilare och starkare är kommunen på sikt. Soliditeten påverkas bl a av den speciella sammansättningen av anläggningstillgångarna. Det väsentliga är därför inte soliditetens absoluta storlek utan istället dess förändring. En utveckling med minskad soliditet innebär på sikt ekonomiska problem och begränsat handlingsutrymme Procent Soliditet eget kapital/tillgångar Under den senaste 10-årsperioden har soliditeten successivt sjunkit. Soliditeten uppgår 2008 till 71,3 procent, vilket är en ökning med 1,8 procentenheter sedan föregående år. Orsaken till att soliditeten ökat, trots att resultatet är svagt, beror i huvudsak på att låneskulden minskat med 30,0 mkr vilket i sin tur medförde att även balansomslutningen sjönk. Soliditeten hade uppgått till endast 12,8 procent om även den del av pensionsskulden som nu i enlighet med redovisningslagen redovisas som ansvarsförbindelse i stället upptagits som skuld i balansräkningen. Pensionsskulden Skuldposten i balansräkningen avser endast den del av intjänade pensioner from den 1 januari 1998 som inte utbetalas i de årliga avgifterna. Pensioner som intjänats före 1998 tas endast upp som ansvarsförbindelse. Pensionsskulden, inkl upplupen löneskatt uppgick vid årsskiftet till 31,6 mkr och ansvarsförbindelsen till 484,7 mkr. From 2006 gäller ett nytt pensionsavtal, KAP-KL. Avtalet innebär att den avgiftsbestämda delen ökar och den förmånsbestämda delen minskar. Den avgiftsbestämda delen höjs successivt för att slutligen år 2010 uppgå till 4,5 procent för samtliga anställda. Intjänad avgiftsbestämd del uppgick under året till 24,6 mkr och utbetalda pensioner var 17,3 mkr. Samtliga belopp inkluderar löneskatt. De totala pensionskostnaderna, inkl skuldförändringen var ungefär oförändrad i förhållande till år Kommunstyrelsen har under året låtit framställa en långtidsprognos över hur pensionskostnader och utbetalningar kommer att utvecklas på sikt (40 år). Enligt denna prognos ökar utbetalningarna i fasta priser successivt fram till år 2030 då den årliga utbetalningen beräknas bli 30 mkr eller ca 80 procent högre än under Det sker inga dramatiska kostnadsökningar under de närmaste åren men på sikt innebär naturligtvis kostnaderna en betydande belastning som måste finansieras. Förvaltning av pensionsmedel I syfte att mildra de likviditetsmässiga påfrestningarna när pensionsutbetalningarna kommer att öka avsatte kommunen under mkr i en intern pensionsfond. Mot bakgrund av placeringens långsiktiga karaktär redovisas medlen som finansiella anläggningstillgångar. Enligt kommunens placeringsföreskrifter för medlen får andelen aktier maximalt uppgå till 45 procent av portföljens totala marknadsvärde. En del av dessa tillgångar skall placeras i utländska aktiefonder. Medlen är placerade i följande fem värdepappersfonder: Två svenska aktiefonder, en global aktiefond samt två svenska räntefonder. 16

19 Svensk obligationsfond Svensk penningmarknadsfond Svensk aktieindexfond Svensk småbolagsfond Global aktiefond Följande cirkeldiagram visar tillgångsfördelningen på de placerade pensionsmedlen den 31 december Svenska aktier 17% Utländska aktier 8% Tillgångsfördelning Räntebärande 75% Marknadsvärdet sjönk under 2008 med 7,3 procent eller 7,2 mkr för att uppgå till 91,6 mkr. Bokfört värde vid årsskiftet var 89,6 mkr. Värdenedgången beror på att samtliga aktiefonder sjunkit kraftigt i värde under året. Index för svensk aktieindexfond sjönk med hela 38 procent. Att nedgången för hela förvaltningen ändå begränsades förklaras av att obligationsfonderna utvecklades gynnsammare på grund av sänkta marknadsräntor Mkr Utveckling av marknadsvärde Förändringen av marknadsvärdet sedan förvaltningen började framgår av ovanstående diagram. Under de senaste fem åren har den genomsnittliga värdetillväxten uppgått till 5,3 procent per år. Storleken på placeringar i förhållande till avsättningar och ansvarsförbindelser samt dess utveckling under tre år framgår av särskild redovisning. Borgensåtaganden och andra ansvarsförbindelser Kommunens totala borgensåtagande uppgick till 662,6 mkr, vilket är en ökning med 30,1 mkr i förhållande till föregående årsskifte. Av det totala åtagandet avser 631,0 mkr lån till Laholmshem AB. Ett annat större borgensåtagande gäller Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Tangon, där åtagandet uppgår till 22,9 mkr. Den övervägande delen av det totala borgensåtagandet har således lämnats till Laholmshem AB. Ökningen av det totala borgensåtagandet avser också bolagets nyupplåning. Kommunens borgen innebär att Laholmshem slipper kostnader för pantbrev samtidigt som lånekostnaderna blir lägre. Genom sin möjlighet till insyn kan kommunen kontinuerligt följa bolagets finansiella utveckling. Värdet på fastigheterna utgör samtidigt säkerhet för kommunens åtagande. När det gäller förlustansvar för egnahem som successivt sjunker och nu uppgår till 1,0 mkr har kommunen inte någon gång under de sex senaste åren behövt infria något åtagande. Samtidigt är det bland dessa lån som det finns ett risktagande som kommunen har svårt att med förebyggande åtgärder hantera. Allmänt sett finns det ett starkt samband mellan förlustrisker och ränteläge. Efter en uppgång under de senaste åren är räntenivåerna åter igen på väg ner. Uppföljning av finansiella och verksamhetsinriktade mål De finansiella målen för Laholms kommun präglas av långsiktighet med inriktning på att bedriva en god ekonomisk hushållning, som ytterst syftar till att varje generation skall bära sina kostnader. Verksamheternas mål och krav på ambitionshöjningar måste 17

20 underordnas de samlade ekonomiska förutsättningarna. Kommunfullmäktige har fastställt följande finansiella mål: Verksamheternas nettokostnader inkl finansnettot skall inte överstiga 98 procent av kommunens skatteintäkter, generella bidrag och utjämning Om detta mål uppfylls uppnås en acceptabel nivå på överskottet från den löpande verksamheten. För att uppnå det angivna målet krävs det ett resultat på ca 19 mkr. Investeringarna i skattefinansierad verksamhet skall finansieras med egna medel Målet beskriver att investeringarna skall finansieras med internt tillförda medel, dvs överskottet från driftverksamheten, avskrivningar och inkomster från försäljning av anläggningstillgångar. Mot bakgrund av det svaga resultatet hamnar nettokostnadsandelen på 100,0 procent och därmed överskrids således målet om en nettokostnadsandel på maximalt 98 procent. Inte heller målet om hur investeringarna skall finansieras uppfylldes under Utöver medel från den löpande verksamheten måste en viss del finansieras med sparade medel. Samtidigt har målet uppfyllts under de tre föregående åren För att uppnå en god ekonomisk hushållning är det viktigt men inte tillräckligt att de finansiella målen är uppfyllda. Det krävs även att antagna mål ur ett verksamhetsperspektiv uppfylls. Detta perspektiv tar i första hand sikte på kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Flera av de mål kommunfullmäktige fastställt i 2008 års budget syftar till att uppnå en kostnadseffektivare verksamhet, förbättrad anpassning till medborgarnas behov, minskad risk för kapitalförstöring av egendomen, kvalitetssäkring av verksamheter etc. Nämnderna har lämnat redovisning av måluppfyllnad för varje verksamhetsknutet effektmål. Den övervägande delen av målen har antingen uppfyllts eller delvis uppfyllts. I vissa fall kommer inte målen att helt uppfyllas under året men sannolikt under nästkommande år. I syfte att tydliggöra servicenivåer har kommunen antagit ett antal kvalitetsdeklarationer inom en rad områden. Dessutom ges alla genom medborgardialogen möjlighet att framföra synpunkter på kommunens service och tjänster. Kommunfullmäktiges vision och övergripande mål för kommunens verksamhet reviderades under Utifrån visionen har kommunfullmäktige fastställt mål inom följande fem övergripande målområde: - utveckling och tillväxt - demokrati och medborgarskap - livskvalitet - miljö - verksamhet Nämndernas inriktningsmål ska arbetas fram både utifrån kommunfullmäktiges övergripande målområden och utifrån nämndsspecifika målsättningar. Planering och uppföljning av 2009 års verksamhet sker med utgångspunkt från de beskrivna målområdena. De kommunala bolagen Kommunens andelsinnehav i Laholmshem AB och Laholms Biogas AB är av den omfattningen att de ingår i den sammanställda redovisningen. Laholmshem AB redovisade ett underskott om 2,4 mkr. Det försämrade resultatet beror i huvudsak på högre kostnader för värme och energi samt ökade räntekostnader som en följd av höjda räntenivåer. Bolagets skuldsättning ökade som en konsekvens av årets nyproduktion. Laholms Biogas AB redovisade däremot ett överskott under 2008 vilket är en klar förbättring i förhållande till föregående år. Gasproduktionen och därmed omsättningen ökade i betydande omfattning. 18