Välkommen till Paradise Hotel

Transkript

1 Välkommen till Paradise Hotel En kvantitativ studie om tv-tittares motiv för att titta på Paradise Hotel Fanny Fellman, Moa Grönroos, Hanna Wedén Grafisk Design och kommunikation och Informations PR programmet Höstterminen

2 Abstract Välkommen till Paradise Hotel Fanny Fellman, Moa Grönroos och Hanna Wedén Vetenskaplig Rapport B MK045G 7,5 hp Höstterminen Antal ord: 7190 Problemformulering och syfte Syftet är att undersöka tv-tittarnas motiv för att titta på Paradise Hotel och hur upplevelsen av programmet påverkar tittarna. Metod och material Enkätundersökningar där svaren redovisas i stapeldiagram med beskrivande texter. Huvudresultat Resultatet vi kom fram till var att majoriteten av tittarna tycker i största allmänhet att dokusåpor är bra. Tittarna följer Paradise Hotel för att se andra människor göra bort sig på TV och de ser på programmet för att det är ett tidsfördriv. Det som underhåller tittarna är spänningen i att bevaka dramat bland deltagare och i gruppen. Den större delen av tittarna påverkas inte av serien och tittarna upplever programmet som att deltagarna enbart deltar för att bli kända senare. Nyckelord Dokusåpa, Paradise Hotel, underhållning, drama, reality-tv

3 Innehåll Introduktion och problemformulering... 3 Syfte och frågeställningar... 4 Frågeställning... 4 Bakgrund... 5 Vad är en dokusåpa?... 5 Paradise Hotel och dess uppbyggnad... 6 Teori och tidigare forskning... 6 Valet av medier... 6 Maslows behovshierarki... 8 Unga människors inställning till dokusåpor... 9 Kulturstudier Metod och material Utförande Verktyg för skapandet och spridningen av enkäten Utformning av enkät Sammanställning av resultat och den konkreta insamlingen Det insamlade materialet i förhållande till syfte och frågeställningar Problem vi stötte på Resultat och analys Beskrivning av resultat Tolkning Generaliserbarhet, validitet och reliabilitet Analys Slutsatser och slutdiskussion Referenser Litteratur Hemsidor Bilagor

4 Introduktion och problemformulering Detta är en studie om tv-tittares motiv till att titta på Paradise Hotel. Vi vill inte bara undersöka varför de ser på serien, utan hur de reflekterar över den, hur den påverkar deras liv och hur serien får tittarna underhållna. Vi vill ta reda på varför denna kombination av drama och pinsamheter blir underhållning för tittarna. Ämnet vi har valt är relevant att forska om för att dokusåpor överlag alltid är ett aktuellt ämne som för mycket diskussioner och funderingar bland människor. Vi har alla någon gång sett på en dokusåpa och vi kan säga säkert att alla som har sett på en dokusåpa har reagerat på det. Dokusåporna innehåller alltid något som vi har chans att ifrågasätta och reflektera över, något som sätter igång en diskussion i sociala nätverk. Såporna är så kontroversiella och annorlunda mot vår egen verklighet och verklighetsbild vilket påverkar tittarna att fundera kring deras egna värderingar och normer. Paradise Hotel går inte riktigt ut på samma sätt som andra dokusåpor då man inte har några utpekade tävlingsmoment utan det handlar om att deltagarna får stanna kvar baserat på hur långt det är beredda på att gå för att vinna de andra deltagarnas förtroende. När inga tävlingar som kan spela ut deltagarna finns, byggs det upp en helt annan spänning då det gäller att hitta en partner för att kunna stanna. Det vi väljer att titta på är ett aktivt val av oss tv-tittare, vi ser inte avsiktligt på ett program som tråkar ut oss eller ett program som får oss att må dåligt. Vi väljer program efter vad som underhåller oss och får oss stimulerade. När det pratas om Paradise Hotel i största allmänhet så verkar det som de flesta tittare anser att programmet är förkastligt, men trots det fortsätter de titta och deltar aktivt i debatten kring programmet. Hur kommer det sig då att Paradise Hotel är det mest visade programmet på TV3 Plays (Tv3 Play, 2014) hemsida om ingen nu verkar gilla programmet? Vad är det som får tittarna att haja till och väcka 3

5 dem ur Bonde söker fru -koman? Är det sveken och bråken eller är programmet något de tittar på bara för att fördriva tid? Allt man ser och hör, observerar och upplever påverkas man av, och Paradise Hotel är inget undantag. Programmet är kontroversiellt och innehåller mycket som vanligtvis inte visas i andra tv-program. Detta får tittarna att reagera starkt när det väl skiljer sig så mycket mot vad de är vana att uppleva hemma i soffan. Många följare av Paradise Hotel skulle nog inte säga att de påverkas av programmet, förmodligen för att de tog ett ställningstagande att inte påverkas av programmet, men det är ju en påverkan i sig det också. Lever tittarna i förnekelse då de egentligen älskar såpan men inte vågar komma ut dokusåpagarderoben? Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka tv-tittarnas motiv för att titta på Paradise Hotel och hur upplevelsen av programmet påverkar tittarna. Frågeställning 1. Vad är orsaken till att de tittar på Paradise Hotel? Hur kommer de sig att de tittar? Vad väcker tittarnas uppmärksamhet? 2. Hur uppfattar de Paradise Hotel? Hur ser de på programmets upplägg? 3. Hur påverkas de av Paradise Hotel? Märker de av serien i sina vardagliga liv? Pratas det mycket om serien i deras umgängeskrets? Styr de sin vardag efter programmet? Planerar de sin vardag efter seriens sändningstid? 4

6 Bakgrund Vad är en dokusåpa? En dokusåpa är en programtyp som kännetecknas av ett persongalleri respektive speciella miljöer och en berättelse som utvecklas mellan avsnitten. Dokusåpan kan även vara en programtyp som innehåller ett avslutat händelseförlopp, trots att man även har ett etablerat persongalleri respektive miljöer. Under senare tid har det blivit allt mer förekommande med blandtyper av tidigare nämnde programtyper, vilket har komplicerat alla klassifikationsförsök. Dokusåpan får sin speciella karaktär genom att den är friare uppbyggd jämfört med en traditionell såpa. De medverkande i en dokusåpa är amatörer som i största allmänhet är sig själva istället för redan valda karaktärer i ett manus. Den tidiga varianten av dokusåpor handlade om att ett antal ungdomar som var okända för varandra, flyttade ihop och skulle bo tillsammans under en viss bestämd tidsperiod. Genom noga utvalda platser av kameror och mikrofoner skulle tittarna ha möjligheten att följa det mesta som skedde i den nya gruppen vad gällde konflikter, drama, romanser och så vidare (Nordlund, 2001, s.11). Vissa tider på dygnet samt utrymmen fick dock inte tittarna se. Under senare tid har flera olika varianter uppkommit, men grundidén består, det vill säga att man för ihop ett antal personer som inte känner varandra sedan innan, i ett viss begränsat socialt, tidsmässigt och geografiskt sammanhang. Det finns givetvis regler på vad som får utföras av deltagarna och vad de inte är tillåtna att göra. Det finns även regler på hur deltagarna får utföra olika uppgifter och tävlingar. Det finns nästan alltid en utslagningsprocess i dokusåporna så att en person står som vinnare vid dokusåpans slut. Dokusåpan är en blandning mellan en dokumentär och fiktion. Den har lånade drag från olika genrer, vilket till största sannolikhet bidrar positivt till hur realistisk serien upplevs. Man tar fördel från de olika genrernas sociala eller personifierade drag och man ger dels innehåller en prägel i allmänhet (Nordlund, 2001, s.11). 5

7 Paradise Hotel och dess uppbyggnad Paradise Hotel är en dokusåpa som började i USA år I Sverige började första säsongen av Paradise Hotel Sverige sändas år 2005 på våren på TV4. Efter tre års uppehåll började Paradise Hotel igen den 18 november 2013 på TV3, och enligt dagens media tittade hela på säsongens första avsnitt (Dagens Media 2013), så onekligen blev återkomsten av Paradise Hotel en stor hit. Paradise Hotel har till skillnad mot andra dokusåpor inga riktiga tävlingsmoment, utan hela programmet går ut på omröstningar och vad som sedan händer innan, kring och efter dessa. Programmet baserar sig på att unga singlar, tävlar om vem som kan stanna längst i paradiset. För att få stanna kvar bör man hitta sig en rumskamrat av det motsatta könet, och för den som inte hittar en partner så har de en vecka på sig att se till att övertyga någon annan deltagare vill välja just denne. Den deltagare som inte har lyckats få sig en partner att stå vid till veckans parceremoni, får packa väskorna och åka hem till Sverige igen. Då den utröstade deltagaren åker hem, öppnas dörrarna till paradiset för en ny deltagare. Förutsättningarna för deltagarna ändras flera gånger under veckans lopp och det är upp till varje enskild deltagare att bestämma hur långt den vill gå för att kunna stanna kvar i paradiset. Dokusåpan anspelar även mycket på sex, alkohol och intriger för att locka tittare. Paradise Hotel blir en väldigt kontroversiell dokusåpa när det är deltagarna som i princip bestämmer händelseförloppet. Teori och tidigare forskning Valet av medier Användarstudier, eller uses and gratifications research, berör hur vi väljer media samt vad vi tar till oss. I teorin beskrivs publiken som en grupp av individer som aktivt väljer media och inte som en passiv grupp, och media väljes oftast utefter någon av de tre följande teorier (Balnaves mfl 2009 s. 68); 6

8 - Väljer media efter relevans och användbarhet - Väljer media efter motivation - Väljer media för att förbli omottaglig till influens (Balnaves mfl 2009 s. 68) En av grundstenarna är att användandet av media alltid är målinriktat, det vill säga väljer vi media och dess innehåll för att de ska fylla ett behov. Dessa behov är ytterst individuella och kan bero på diverse olika demografiska faktorer så som kön och ålder (Balnaves mfl 2009 s. 69). Behoven varierar beroende på demografiskgrupp men de kan även delas in i olika kategorier. Informationsbehov eller emotionella behov (känslor) är två av många behovskategorier. Om behoven är olika så kan de inte tillfredsställas med samma typ av media och medieinnehåll (Balnaves mfl 2009 s. 69). Enligt en israelisk studie gjord av Katz, Gurevitch och Haas så ansågs icke-media viktigare än massmedia när ett behov skulle tillfredsställas. Samma studie visade på att sociala faktorer och åsikter påverkade respondenterna huruvida vilken typ av media de konsumerade mest och ansåg viktigast. Till exempel så ansåg respondenter som värderar stat och samhälle högt att tidskrifter var det viktigaste mediet inom massmedia, och massmedias betydelse var stor bland dem som var splittrade från familj och vänner. Det kom även fram att respondenterna fann TV som det medium som tillfredsställer det största omfånget av behov (Balnaves mfl 2009 s. 69). Deras studie indikerar på att det beror på individen snarare än omfånget material som media har att bjuda på när det kommer till att ta till sig medieinnehållet (materialet). En avgörande faktor gällande hur mycket en individ tar till sig av innehållet är vilken anledning individen har till att vilja bedöma materialet. Media kretsar kring att få en önskad effekt av sitt innehåll, det vill säga att materialet ska ha en direkt påverkan på konsumenterna. Att få en önskad effekt är något alla strävar efter, och detta kan främst uppnås när konsumenternas anledning till att konsumera mediets material överensstämmer med det önskade budskap som mediet vill sända ut. Om det å andra sidan är tvärt om där konsumentens anledning och mediets önskade budskap inte överensstämmer, då minskar 7

9 chansen till att mediets innehåll får en önskad effekt på konsumenten (Balnaves mfl 2009 s.69). Ett exempel kan vara att personer av olika behov och intresse som kollar på en partiledardebatt, där den ena ser på debatten för att lära sig om de olika partiledarna medan den andra gör det för nöjet att se politiker av olika partitillhörigheter debattera mot varandra (Balnaves mfl 2009 s ). De två personerna kommer med stor sannolikhet få ut olika resultat och erfarenheter från debatten, där den första som vill lära sig kommer påverkas i större grad av innehållet medan den senare som ser för nöjets skull inte kommer observera informationen lika väl (Balnaves mfl 2011 s. 70). Med andra ord beror det på om individens intresse överensstämmer med det material som mediet sänder ut, vilket i sin tur påverkar hur mycket av materialets information som konsumenten tar till sig. Maslows behovshierarki Teorin som sådan handlar om vad individerna gör med medierna och inte tvärtom, och det är individens behov som står i fokus (Gripsrud 2011 s. 82). Vid ytterligare studier angående vilka behov individerna vill fylla genom mediekonsumtion, så kom man fram till att de allra främsta behoven var informationsbehovet, behovet av en identitet (social tillhörighet) och självbekräftelsebehovet (Gripsrud 2011 s. 82). Att våga anta individernas medvetenhet gällande sina behov samt att kunna förhålla sig och välja mellan medieutbudet är en aning naivt och optimistiskt, dock så tyder tittarsiffror och medieutbudet på att det är just det mediekonsumenterna gör (Gripsrud 2011 s. 83). Mediekonsumenternas val kan både vara svårmotiverade och irrationella vilket medför att medieutbudet innehåller det vi vill se men inte allt vi vill eller borde se. Med andra ord så erbjuder media ett medieinnehåll som inte nödvändigvis behöver vara det som tillfredsställer konsumenternas behov bäst (Gripsrud 2011 s. 83). Användarteorin har tagit mycket inspiration ifrån är Maslows behovshierarki där människors olika behov delas in i etapper som illustreras med hjälp av en illustration i bilaga 2 (Gripsrud 2011 s. 82). Inom Maslows teori rangordnas behoven hierarkiskt där de 8

10 fundamentala behoven som mat och sömn utgör den första etappen följt av trygghet, socialt umgänge, en egen identitet och slutligen självförverkligande (kunskap etcetera) (Nationalencyklopedin 2014). Som tidigare nämnts så är det framförallt informationsbehovet, identitetsbehovet och självbekräftelsebehovet som spelar roll när vi väljer media (Gripsrud 2011 s. 82). Unga människors inställning till dokusåpor Cecilia von Feilitzens bok Young people, soap operas and reality TV innefattar en rad studier angående unga människors förhållning till dokusåpor och andra liknande program. De olika studierna är genomförda i olika länder med olika dokusåpor i fokus och genomförda av olika forskare. Dessutom är studierna gjorda på personer med olika bakgrund både kunskapsmässigt som kulturellt, några av de tillfrågade i undersökningarna har studerat media vid ett universitet medan andra är endast konsumenter av dokusåpor. En av studierna som nämns är en tysk studie om tyska barn och ungdomars motiv för varför de tittar på dokusåpor. I denna studie fokuserar forskaren på inställningen och motiven till varför hennes målgrupp, ålder 6-19 år, tittar på dokusåpan Big Brother. Ett av motiven är för att ha något att prata om i skolan, men studien visar även på andra faktorer och orsaker. Bland dessa orsaker återfinns möjligheten att få nya förebilder samt lära sig av delatagarna genom att kolla på programmet (von Feilitzen 2004 s. 25). En annan studie som nämns i boken visar även den på att målgruppen kollar på dokusåpor och liknande för att lära sig av deltagarnas agerande (von Feilitzen 2004 s 31). Samma studie jämför Big Brother med ett observationsverktyg där tittarna genom sina observationer kan kritisera och ta lärdom av deltagarnas förhållanden (vänskap, kärlek, rivalitet etcetera) gentemot varandra. Några av de tillfrågade antydde även att de kollade på dokusåpor för att lära sig vad som är accepterat och vad som inte är det. I Hyde-Clarkes undersökning så undersökte hon media-studenter vid University of the Witwatersrand syn på dokusåpor. Resultatet av undersökningen tydde på att många av de 9

11 tillfrågade identifierade att serien/genren har en tendens att vara konstruerad och ett spel för gallerierna. Dessutom ansågs det engelska ordet reality show anspela på något som genren inte är, det vill säga så indikerar namnet på att det som visas är hur riktiga personer agerar i riktiga situationer. Det är något som genren inte lever upp till då en stor andel av de tillfrågade ansåg att det som visades var situationer där deltagarnas beteende och reaktioner var manipulerade till den grad att det uppfattades som onaturligt. Men trots att många av de tillfrågade uppfattar serien (i detta fall Big Brother) som en dålig skildring av verkligheten så uppskattade många underhållningsvärdet i programmet (von Feilitzen 2004 s ). Sammanfattningsvis så tyder de studier som von Feilitzen har sammanställt att många av de tillfrågade finner en tillfredsställelse i att titta på dokusåpor då de bidrar med skratt och spänning. Dessutom så anser de tillfrågade målgrupperna att de lär sig samt får idéer och råd av deltagarna genom att kolla på den här typen av program. Unga personer identifierar sig med vissa typer av personer mer och med andra mindre (von Feilitzen 2004 s 30). Kulturstudier Enligt professorerna Richard Hoggart, Stuart Hall och Raymond Williams är ingen, oberoende samhällsklass, ett passivt offer till medias påverkan, med andra ord så påverkas ingen passivt av mediernas agenda utan det beror snarare på våra värderingar och normer hur mycket vi påverkas av medierna (Gripsrup 2011 s.89). Populärkulturen har alltid haft ett aktivt utbyte med media, men där påverkas individer i större utsträckning av det som anses vara användbart för egna värderingar, normer etcetera (Gripsrud 2011 s.90). En studie som rör ämnet är (Stuart) Halls alster Encoding and Decoding in Television Discourse, där han nämner betydelsen av en gemensam förståelse för kommunikationen via media. Genom att använda sig av specifika sociala och kulturella uppfattningar hos sin målgrupp så kan man utifrån dessa komma fram till ett betydelseinnehåll som slutligen formar de program som vi ser på TV (Gripsrud 2011 s. 90). Även om detta betydelseinnehåll inte är detsamma som det tittarna vill ha så behöver det inte endast bero på missförståelse av innehållet utan även att det finns tolkningar och värderingar (hos 10

12 konsumenterna) som inte identifierats av avsändaren. Den studien motsätter sig alltså tanken av att kommunikationsprocessen är en direktöverföring av budskap, där inga missförstånd förekommer (Gripsrud 2011 s. 90). Metod och material Vi har valt att använda oss av enkäter som bygger på skriftlig kommunikation där våra respondenter själva får fylla i sina svar. Vi har skickat ut våra enkäter via internet för att spara tid och underlätta insamlingen av resultaten, så kallade webbenkäter. Detta gör även att vi kan nå svarspersoner överallt och inte bara där vi befinner oss för tillfället. Att göra en undersökning via internet är gratis och för oss även det smidigaste (Esisasson mfl 2012 s ). En annan anledning till varför vi valde att använda oss av just webbenkäter är för att det är ett enkelt sätt att nå ut till många människor samtidigt. Utöver enkäterna hade vi kunnat använda oss utav fokusgrupper och personliga intervjuer men på grund av bristande resurser och tid så var inte detta aktuellt. En fokusgrupp innebär att man samlar en grupp med människor och för en dialog med dem och låter dem som grupp ha en dialog om ett specifikt tema, i vårt fall Paradise Hotel. Man kan använda sig utav en fokusgrupp enbart men den används även ofta som en kompletterande form, en triangulering, tillsammans med en annan undersökningsform, exempelvis en enkätundersökning. På en högre nivå så skulle detta vara intressant att använda för att forska vidare i ämnet och nå ett djup och göra studien mer kvalitativ än kvantitativ (Ekström & Larsson 2010 s. 79). Personliga intervjuer är i princip upplagda som fokusgrupper med den skillnaden att man i personliga intervjuer bara intervjuar en person åt gången och det blir mer en dialog mellan intervjuaren och svarspersonen. En personlig intervju skulle ha kunnat gett oss väldigt mycket men är som fokusgrupper väldigt tidskrävande både för oss som intervjuar och för svarspersonerna (Esisasson mfl 2012 s ). 11

13 Utförande Vi skapade våra webbenkäter med ett verktyg som heter Google Formulär som ägs av Google Drive. Där fyller vi i våra enkätfrågor med tillhörande svarsalternativ. När detta sparas blir det till en länk till formuläret som vi delade på sociala medier då det är där vår målgrupp rör sig. Vi kommer främst använda oss utav Facebook och Twitter för att nå ut till våra respondenter. När våra svarspersoner besvarade enkäten så fick vi resultatet till vår mail och kunde sedan analysera det. Svarsalternativen är även tillgängliga i Google Drive, där man kan ta del av svaren genom ett kalkyldokument och cirkeldiagram som automatiskt sammanställs. Verktyg för skapandet och spridningen av enkäten Facebook är en typ av social media där syfte är att både privatpersoner som företag, organisationer och myndigheter etcetera ska kunna kommunicera med varandra. Facebook är en social mötesplats på internet där vem som helst kan kommunicera med vem som helst. Du kan både välja att bli vän med en person (eller rättare sagt dennes Facebookprofil) eller att gilla en sida av ett specifikt företag. Valet av vänner och företag påverkar ditt eget flöde, det vill säga så beror det på vem du är vän med och vilka företag du gillar hur ditt flöde formas och vad det innehåller. Twitter är även det ett socialt medie där man talar om följare och vilka man följer själv. Här behöver det inte direkt vara ens riktiga vänner man följer utan man kan välja att följa personer man tycker är intressanta, till exempel kända personer eller politiker. Även här har man ett flöde som är anpassat efter varje individ beroende på vilka man följer. Man talar om retweets och favoritmarkeringar och i vårt fall är retweets det mest intressanta. En retweet är likt en delning på Facebook, en annan följare retweetar ett inlägg och hamnar i den personens flöde så den personens följare kan ta del av inlägget. På våra Twitterkonton lade vi upp länken till vår webbenkät så de hamnade i vårt flöde så våra föjare kunde ta del av den. När vi publicerade enkäten hashtaggade vi den med paradisehotelse, som är Paradise Hotels officiella hashtag, där vi kan nå flera 12

14 Twitteranvändare som följer Paradise Hotel. En hashtag är ett ord som man inleder med en (#) (engelska=pound sign, svenska=staket eller fyrkant). Ordet blir då till en länk som samlas tillsammans med andra inlägg med samma tagg. Flöde: består av personer och företags uppdateringar som du följer (Twitter) eller är vän med och gillar (Facebook). Google Drive är till för att skapa textdokument, enkäter, kalkylark och presentationer där samtliga behöriga användare kan skriva och redigera i dokumenten. Google Dokument har samma funktioner som Microsoft Word med enda undantaget att behöriga användare kan redigera och skriva i det samtidigt. Enkätfunktionen består av möjligheten att formulera fleralternativsfrågor och öppna frågor som sedan publiceras och nås via en länk som respondenterna får för att kunna genomföra enkäten. Statistiken sammanställs automatiskt och blir till tabeller och cirkeldiagram. Utformning av enkät Krav Vårt syfte är att undersöka tv-tittares motiv att kolla på Paradise Hotel, och för att möjliggöra det så krävs det att våra respondenter åtminstone är bekanta med serien. En fördel är om våra respondenter även har sett ett antal program men det är inte ett krav då respondenten redan kan ha en uppfattning om programmet genom att följa debatten i media och på sociala medier. Våra enkätfrågor är formade så att respondenten bör ha en uppfattning och åsikt om serien. Fråga 1-2 (Kön och ålder) En del i vår undersökning är att identifiera respondenternas demografiska profil, det vill säga vilket kön samt åldersgrupp respondenterna tillhör. Det här är relevant för vår undersökning då bland annat Balnaves med flera menar att våra behov beror på vilken demografisk grupp vi tillhör (Balnaves mfl 2009 s. 69). 13

15 Fråga 3 och 5 (Frekvens) För att få en ytterligare dimension till vår enkät så är det relevant att få in frekvensen hur ofta och hur mycket respondenterna kollar på Paradise Hotel och dokusåpor. På detta sätt kan vi även identifiera i hur pass stor utsträckning våra respondenter blivit påverkade att följa dokusåpan. Fråga 4 (Generell uppfattning) För att få fram hur många av våra respondenter som följer/ är bekant med serien som tycker att serien är bra alternativt dålig så bör en fråga där svarsalternativen är rangordnade efter en skala finnas med: Jättebra Bra Varken eller Dålig Jättedålig Fråga 6-7 (Anledning) Enligt användarstudier så är våra val aktiva och målinriktade, med andra ord fyller våra val alltid ett syfte. Syftet kan bero på varierande faktorer och därmed varierar det från dag till dag och timme från timme. Användarstudierna baseras löst på Maslows behovstrappa (Gripsrud 2011 s. 82) och kan appliceras här då beroende på vilket behov vi har så väljer vi program utefter det. Fråga 8-9 (Skillnad) Det kan finnas en rad faktorer som påverkar varför vi kollar på något, och det behöver nödvändigtvis inte vara innehållet utan likväl hur innehållet i en dokusåpa förhåller sig till innehållet i andra dokusåpor. I en av våra frågeställningar eftersöker vi hur våra respondenter uppfattar serien, och där åter syftas inte bara hur serien uppfattas utan även hur respondenterna uppfattar Paradise Hotel i jämförelse med andra dokusåpor. Fråga (Påverkan) Enligt kulturstudierna så påverkar våra värderingar och normer vad vi ser och tar till oss vid konsumtion av media (Gripsrud 2011 s. 90). Därmed så är det av högsta intresse som vi undersöker hur pass mycket våra respondenter påverkas av sitt Paradise Hotel-tittande samt, om så är fallet, hur de påverkas. 14

16 Fråga 12 (Upplever) En stor faktor att ta i beaktning är hur våra respondenter upplever alternativt ser på Paradise Hotel då det i allra högsta grad påverkar om vi vill se eller fortsätta följa serien. Hur vi upplever något beror i sin tur på våra värderingar och normer som påverkar hur mycket och om vill ta till oss budskapen i media (Gripsrud 2011 s. 90). Fråga 13 (Underhållningsvärde) Som användarstudierna antyder så beror våra av val av våra behov (Balnaves 2009 s. 68), därmed beror även vad man finner underhållande på vilket behov man har för stunden. Därför kan våra, för stunden, behov påverka om vi finner ett program underhållande alternativt att det tillfredsställer/ inte tillfredsställer våra behov. Fråga 14 (Utbyte) En etapp i Maslows behovstrappa är själförverkligande där bland annat kunskap räknas som en del av den sista självförverkligande etappen (Nationalencyklopedi 2014). Andra delar av den omtalade behovstrappan består av behovet att finna trygghet (som i sociala relationer) eller en egen identitet, alla dessa tre kan appliceras i våra svarsalternativ då vi efterfrågar bland våra respondenter om huruvida det lär sig något om hur människor fungerar eller om det påverkar samtalsämnena i dennes sociala krets. Dessutom innehåller frågan svarsalternativen angående om respondenterna finner att programmet är ett underhållande tidsfördriv eller ett tidsfördriv utan något som helst utbyte. Sammanställning av resultat och den konkreta insamlingen Google Formulär sammanställer resultaten i takt med att respondenternas svar kommer in, därmed så samlar den inte bara in svaren utan sammanställer även resultaten av svaren. Sammanställningen av resultaten redovisas med hjälp av cirkeldiagram och procentsatser. Vilket medför att sammanställningen är lätt att avläsa samt dra slutsatser kring, det förenklar även arbetet att forma ett kodschema och andra tabeller. För de frågor med ett valfritt alternativ där respondenten själv får lägga till ett alternativ så sker sammanställningen analogt genom att sammanställa dessa svar separat. 15

17 Genom att dela ut en länk till frågeformuläret på sociala medier, i detta fall Facebook och Twitter, så nådde vi våra respondenter. Tillsammans med länken i inläggen vi publicerade bad vi även personerna i våra nätverk att svara på enkäten och gav en kort beskrivning på undersökningen och dess syfte. När respondenterna klickade på länken kom de direkt till frågeformuläret där de skulle svara på frågor. Innan frågor och svarsalternativ fanns en kort presentation om bakgrunden till enkätundersökningen, om oss som skrev den, studiens syfte och krav på att delta. Det krav vi hade på att delta var att någon gång ha sett på Paradise Hotel och vara medveten om vad det är för program. Varje fråga hade minst två svarsalternativ, beroende på vad det var för fråga, vissa frågor krävde mer alternativ för respondenten. Det gick enbart att välja ett svar, men i en del av frågorna hade vi lagt in möjligheten att formulera ett eget svar, vilket flera av respondenterna utnyttjade. När de avslutat enkäten kom de vidare till en ny sida där vi tackade för att de svarat på enkäten och att de kunde klicka bort rutan. Det insamlade materialet i förhållande till syfte och frågeställningar Svaren beror alltid på frågorna som är ställda samt svarsalternativens precision, därmed kan det insamlade materialet ha vissa kvalitativa brister. Till exempel så hade inte respondenterna möjligheten att lägga till en egen åsikt på samtliga frågor, utan bara på ett begränsat antal. Det här kan naturligtvis påverka kvalitén då respondenterna inte alltid har möjligheten att säga det dem tycker utan istället får välja det svarsalternativ som bäst överensstämmer med respondentens åsikt. Med andra ord så besvaras frågeställningarna och syftet, men inte alltid med den totala sanningen. Problem vi stötte på Ett av de problem vi stötte på var att efter en timme med undersökningen tillgänglig för respondenterna så upptäckte vi att vi hade glömt frågorna om kön och ålder, vilket är väsentligt att ta reda på i denna undersökning. Dock är verktyget Google Formulär väldigt tacksamt och enkelt, vilket gjorde att vi hade kvar möjligheten att redigera formuläret och på så sätt få in dessa frågor. Vi hade fått in cirka 10 svar vid den tidpunkten, så den lösning 16

18 vi valde att ta var att bortse från de svaren och räkna med de svaren efter att vi lagt in frågorna om kön och ålder. Vi påverkades inte senare i undersökningen av detta, då vi fick in totalt 120 svar. Ett ytterligare problem vi stötte på var vid insamlingen av materialet, själva enkätundersökningen. Vi hade ett par frågor som hade innebörden att svarade respondenten JA på en fråga, så kunde de fortsätta med följdfrådan, men svarade respondenten NEJ, skulle de hoppa över följdfrågan och fortsätta på frågan efter. Vi formulerade tydligt i varje fråga hur man skulle gå tillväga eftersom Google Formulär inte hade möjligheten att erbjuda oss ett automatiskt system som skulle innebära att om respondenterna svarade JA skulle de gå vidare till följdfrågan men om respondenterna svarade NEJ så skulle de per automatik hoppa över följdfrågan. Det som skedde var att respondenterna som svarade NEJ, forsatte och svarade på följdfrågan trots förklaringen om att hoppa över den vid svaret NEJ, vilket gav oss felaktiga svar. Det förekom även att de som svarade JA ändå hoppade över föjdfrågan, vilket lämnade glapp i våra resultat. 17

19 Resultat och analys Beskrivning av resultat Majoriteten av respondenterna har någon gång sett på ett avsnitt av en dokusåpa, endast 2% svarade att de aldrig hade gjort det. Dessutom ha störst andel av respondenterna någon gång följt och/ eller följer en dokusåpa just nu. 18

20 Majoriteten av respondenterna tycker att dokusåpor är bra, med andra ord har de flesta av respondenterna en relativt positiv bild av dokusåpor. Majoriteten av våra respondenter har sett alla avsnitt av den pågående säsongen av svenska Paradise Hotel. 19

21 Nästan hälften av våra respondenter ser på Paradise Hotel för att de tycker det är intressant att se människor göra bort sig på TV. 15% ser på programmet för de tycker att det är intressant då enbart 2% ser på programmet för de tycker det är en bra serie. Övriga hade bland annat svarat att; - Jag tycker i grund och botten att det är en patetisk serie som går ut på idiotiska saker. Ändå tittar jag och tycker att det är jättebra, jag kan inte förklara hur det går ihop. - Det börjar med att jag är nyfiken då jag tittar, sen känner jag mig deprimerad. Respondenterna upplever till största del Paradise Hotel som att deltagarna deltar i programmet för att bli kända. Däremot tycker ingen att Paradise Hotel är ett givande program för deras egen del, och endast 2% tycker att det är ett välgenomtänkt program. 20

22 Respondenterna tror att andra ser på Paradise Hotel för det är intressant att se andra människor göra bort sig på tv. 10 % av respondenterna tror att andra ser på Paradise Hotel för att de tycker det är intressant och 8% tror att de ser på programmet för att ha något att prata om. Övriga hade svarat bland annat att; - För att kunna klaga på Twitter och framstå som bättre människor än dom deltar men sanningen är dom älskar det. Majoriteten av de som besvarat enkäten tyckte inte att de påverkades alls. 21

23 Majoriteten svarade att de påverkas på så sätt att Paradise Hotel är ständigt ett samtalsämne bland dem och deras vänner. Övriga hade bland annat svarat att; Jag jämför relationerna och personernas sätt att agera med mitt egna liv. Blir påverkad av kroppsidealen som stärks utav deltagarna i huset Majoriteten av respondenterna anser att dramat mellan deltagarna och i gruppen är spännande och det är vad som gör programmet underhållande. Ingen av respondenterna svarade att underhållningsvärdet kunde bero på att deltagarna beter sig precis som de (respondenterna) skulle ha gjort. 22

24 Tolkning Mångfalden av de som svarade följer en dokusåpa idag och 58% har sett alla avsnitt av den pågående säsongen av Paradise Hotel. Grundat på vad de svarat tyder detta på att Paradise Hotel är idag ett väldigt populärt program på svensk tv, men att dokusåpor överlag också är alltid intressant för tv-tittarna. Vid frågan varför ser du på Paradise Hotel var det ganska stor spridning i svaren, men den största andelen av respondenterna på hela 43% ser på Paradise Hotel för de tycker det är intressant att se andra människor göra bort sig på TV. Dessutom hade 18 % av respondenterna valt att formulera ett eget svar, där de uttryckte bland annat att de inte vet varför de ser på det men trots det fastnar framför TV:n vid varje sändning. Några tittade på det för att de känner deltagare och det fanns även ett fåtal som påstod sig bli tvingade att titta på Paradise Hotel. Respondenterna verkar finna stimulering i att se andra människor göra bort sig (43 %), vilket kan tyda på att de känner sig trygga och självsäkra då de vet att de sitter i soffan och inte är de som exponeras på nationell TV. Man kan även tolka det som att respondenterna känner att deltagarna gör något de själva aldrig skulle ha gjort, att det kanske finns en dröm hos tv-tittarna att göra sakerna som visas på Paradise Hotel. Respondenterna trodde att andra kollar på Paradise Hotel för de tycker det är intressant att se andra människor göra bort sig på tv, där 65 % valde det svarsalternativet, vilket är väldigt likt mot varför de själv tittar på programmet. Respondenterna verkar tro, likt varför de själva kollar på Paradise Hotel, att andra människor kollar på det för att se deltagarnas snedsteg, och att de känner sig självsäkra framför TV:n. En annan tolkning kan också vara att respondenterna har låga tankar om andra tv-tittare, att andra inte kan finna ett nöje i dokusåpan utan enbart tittar på det för att stärka sin egen självbild. Vi ställde även frågan om respondenterna på något sätt påverkas av Paradise Hotel, men där ansåg 33% av respondenterna att de inte påverkades alls och 28 % påverkades inte speciellt mycket. Här är det svårt att avgöra hur det egentligen ligger till. I många fall kan respondenterna inte vara riktigt ärliga mot sig själv och säger spontant att de inte påverkas, fast de egentligen gör det om de analyserar sig själva. Många kan nog snabbt säga att de 23

25 inte påverkas alls, men faktum är att de kanske alltid pratar om det och väntar ivrigt på varje nytt avsnitt, och det är ju en påverkan i sig. Av de som kände att de påverkades på något sätt, ansåg de flesta med 41 % att Paradise Hotel var ett ständigt samtalsämne mellan sig och sina vänner. 30% av respondenterna blev påverkade känslomässigt. Känslomässig påverkan kan ju tyda på att respondenterna väntar med spänning på varje avsnitt eller kanske blir väldigt upprörda om en deltagare tvingas lämna hotellet. Det ständiga samtalsämnet är ju en påverkan då säkert flera i ens umgängeskrets ser på programmet, och det hamnar lätt på samtalsagendan. Hur respondenterna upplever Paradise Hotel var att deltagarna deltar i programmet för att bli kända, där 40 % valde detta svarsalternativ. 24% ansåg att man väljer ut deltagare grundat på vad de kan bidra till gruppen och programmet. Eftersom att Paradise Hotel är ett spel som grundar sig på deltagarnas individuella val och deltagarnas relationer med varandra, så är det lättolkat som att produktionsbolaget väljer deltagare efter vad de är kapabla att göra för att nå vinsten. När väl Paradise Hotel syns på TV så är det också väldigt mycket tryck på det, vilket deltagarna är medvetna om, och det verkar som att respondenterna tror att deltagarna såg på så sätt sin chans att vinna ett kändisskap genom ett deltagande i serien. Respondenterna anser att Paradise Hotel är underhållande för att dramat i gruppen och mellan deltagarna är underhållande (33%) och att det innehåller precis vad vi tittare vill se (27%). Som tidigare nämnt bygger programmet på deltagarnas val och relationer, vilket är som gjort för att det ska bli konflikter och andra intriger, vilket i princip sker i varje avsnitt och verkar vara det tittarna vill se. Generaliserbarhet, validitet och reliabilitet Vi ville veta om vi undersökte det vi avsåg att undersöka, det vill säga att vi hade en god validitet. Detta skulle vi göra på ett tillförlitligt sätt så att vi hade god reliabilitet (Larsson 24

26 & Ekström, s 76). Vi har undersökt det vi i syftet och frågeställningarna sagt att vi ska undersöka och vi hade dessa i åtanke när vi utformade vår enkät och när vi sökt efter tidigare forskning att bygga vår undersökning på. Våra frågor var tydligt ställda och hade ett stort omfång svarsalternativ så att respondenterna skulle ha ett alternativ som passade dem. Vid vissa frågor kom följdfrågor som vidareutvecklade svaren. Där stötte vi på problem i och med att man kunde svara på dessa frågor även om man svarat nej på frågan innan. Vid frågan Påverkas du av Paradise Hotel? kom en följdfråga om man svarade ja men det fanns inget hinder mot att man inte kunde svara på följdfrågan om man svarade nej på första frågan. Detta gjorde att vi där inte fick ett korrekt resultat då det finns en risk att de respondenterna kan ha svarat slumpmässigt på frågan enbart för att svara. För att nå en högre validitet skulle vi ha kunnat testa enkäten först innan enkätundersökningen genomfördes. Då hade vi kunnat få respons på hur den var upplagd, hur frågorna var formulerade och om det fanns något testpersonerna märkte av som vi inte såg. Trots detta så mätte vi ändå det vi avsåg att mäta. För att stärka reliabiliteten skulle vi ha skickat ut enkäten ytterligare en gång men då gjort det omöjligt att svara på de frågor man inte skulle svara på. Man kan egentligen inte dra några generella slutsatser om vårt resultat då våra respondenter inte kan motsvara alla som tittar på Paradise Hotel. Vår undersökning kan inte generalisera tv-tittarnas inställning till Paradise Hotel då TV3:s målgrupp är år (Dagens Media, 2013) och våra respondenter var till 90% i åldersgruppen år, vi saknar alltså hälften av målgruppen. För att undersökningen ska bli generaliserbar krävs det att man täcker upp hela populationen i sin undersökning. Analys Som nämndes i avsnittet om tidigare forskning så visar användarstudierna på att vi är medvetna om våra behov och väljer utifrån dessa det som är mest lämpat för att stilla våra behov. I samband med en tidigare studie undersökte man vilka behov individerna vill fylla 25

27 genom sin mediekonsumtion, genom undersökningen kom man fram till att de allra främsta behoven var informationsbehovet, identitetsbehovet och självbekräftelsebehovet. Vi kan dra en slutsats att många av respondenterna till den här enkäten ser på Paradise Hotel av den enkla anledning att de tycker om att betrakta andra människor när de, som de själva uttrycker det, gör bort sig. Det här tyder på att de förmodligen känner ett behov att underhålla sig alternativt att fylla sitt självbekräftelsebehov. Respondenterna känner sig trygga hemma i soffan när de ser deltagarna göra snedsteg på nationell TV och de känner sig som bra människor i jämförelse med deltagarna. Vid frågan varför ser du på Paradise Hotel svarade 5 % att de ser på programmet för att ha något att prata om, vilket bekräftar teorin om behovet av en identitet och social tillhörighet. Det verkar som att en del ut av respondenterna ser på Paradise Hotel för att känna sig uppmärksammad bland andra människor i respondentens närhet. Dessutom kan vi konstatera utifrån resultaten att anledningen till varför respondenten kollar på Paradise Hotel inte nödvändigtvis behöver överensstämma med vad samma respondent tror om andra tittares anledning att kolla på Paradise Hotel. Med andra ord så separerar respondenten sig själv ifrån sin egen generella bild av Paradise Hotels tittares motiv att kolla på serien. Enligt kulturstudierna beror våra värderingar och normer på hur vi väljer media. Ens normer och värderingar spelar roll då det är vad som riktar tittarens perspektiv mot hur de ser på ett program, är man exempelvis återhållsam som person kanske man som tv-tittare upplever att Paradise Hotel är skandalöst och det känns obekvämt att se på vad som visas. Känner tv-tittaren att ett program som visas inte stämmer in på vad man värderar och lever efter själv så är det inget program den personen kommer att följa. Men å andra sidan kan tittaren känna att programmet känns lite förbjudet och väljer att titta på det trots att det strider mot personens värderingar och normer. Det kan bero på att vi som mediakonsumenter inte nödvändigtvis behöver göra rationella eller motiverade val när vi väljer media eller tv-program. Utan att vi kan kolla på program som vi inte har någon 26

28 egentlig motivering för, och därmed behöver inte programmet vara direkt viktigt för oss (Gripsrud 2011 s. 83). Slutsatser och slutdiskussion Syftet för denna studie var att undersöka tv-tittarnas motiv för att titta på Paradise Hotel och hur upplevelsen av programmet påverkar tittarna. Det framgår tydligt att de flesta tittar på dokusåpor för att det är bra, men den största faktorn till att de tittar på programmet är för att se andra människor göra bort sig på TV (bilaga 3). Det verkar också som att tittarna tror att andra människor ser på Paradise Hotel för samma orsak (bilaga 3). Underhållningen i programmet anser tittarna att var dramat mellan deltagarna och i gruppen (bilaga 3), vilket skulle kunna kopplas med varför de ser på programmet. Att bli underhållen av ett program genom drama, kan betyda att respondenterna tycker att bråk och annat otyg är pinsamt vilket i sin tur gör att respondenterna kan tycka att deltagarna gör bort sig. Man kan fråga sig, varför ser tittarna på programmet för att skåda andras olycka? Som Gripsrud sade är självbekräftelsebehovet ett av de behov individerna vill fylla när de använder medier (Gripsrud 2011 s ). TV-tittarna känner sig självsäkra och som bättre personer när de vet att det inte är dem som visas i pinsamma situationer på TV som alla skrattar åt. Man brukar ju säga att skadeglädje är den enda sanna glädjen, och här stämmer det in på respondenternas svar ganska väl. Däremot behöver det inte betyda att vi alltid gör motiverade eller rationella val när vi väljer tv-program, med andra ord så behöver tittarnas val att kolla på Paradise Hotel inte ha någon bakomliggande orsak (Gripsrud 2011 s. 83). Majoriteten av tittarna påverkas inte av att se på Paradise Hotel (bilaga 3) utan de flesta hävdade bestämt att Paradise Hotel inte över huvud taget hade någon inverkan på dem eller deras liv (bilaga 3). Man påverkas nog alltid mer än vad man tror av olika TV-program, och inte minst dokusåpor. Dokusåpor visar en fabrikerad verklighetsbild som inte stämmer överens med tv-tittarnas vardag. Normer och värderingar spelar stor roll när man använder sig av olika medier (Gripsrud 2011 s.90) och det är där tittarna påverkas. När programmet 27

29 skildrar en verklighet som innehåller mycket av det som strider mot samhällets värderingar och normer så är sannolikheten stor att tittarna blir provocerade och intresserade på samma gång. Paradise Hotel är (när det är aktuellt) alltid något som trendar. Det ligger som det mest omdiskuterade ämnet på Twitter, det pryder löpsedlar och debatten kring programmet går som hetast efter varje avsnitt. Paradise Hotel ligger alltid på någons eller någon agenda som finns tillgänglig för oss. Detta har givetvis en inverkan på oss som tittare då ämnet alltid finns tillgängligt och ger oss möjligheten att kunna engagera oss samt diskutera ämnet med andra i olika sociala forum. Det kan också tolkas som att tittarna har tagit ett ställningstagande och bestämt sig för att inte uppmärksamma programmet på något sätt, för de anser att programmet är förkastligt. Trots inställningen sitter de ändå och tittar på avsnitten som rullar på TV3. Respondenterna må säga att de inte gillar eller påverkas av programmet, men till största sannolikhet lever de nog i förnekelse. Majortiteten av respondenterna ser Paradise Hotel som ett tidsfördriv (se bilaga 3) där mer än en fjärdedel uppfattar serien som ett både bra och underhållande tidsfördriv, medan ytterligare en tredjedel uppfattar serien som endast ett tidsfördriv. Med andra ord använder respondenterna Paradise Hotel för att fylla ett behov, i detta fall att få tiden att gå (Balnaves 2009 s. 68). Programmet Paradise Hotel är fyllt av allt som tv-tittarna egentligen begär. Tittarna vill se spänning, romantik (även snusk för den delen), problemlösningar, oväntade händelser och tävlingar som är betydande för deltagarnas chans att stanna kvar. Det enkla svaret på denna undersökning är egentligen; Tittarna hatar att älska Paradise Hotel. 28

30 Referenser Litteratur Balnaves, Mark; Hemelryk, Stephanie; Shoesmith, Donald och Brian Media theories and approaches: A global perspective. Ekström, Mats; Larsson Larsåke Metoder i kommunikationsvetenskap. Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Wängnerud Lena Metodpraktikan. Gripsrud, Jostein Mediekultur, mediesamhälle. Daidalos, Göteborg. von Feilitzen, Cecilia Young People, Soap Operas and Reality TV. Yearbook Nordicom, Göteborg Nordlund, Jan Erik Samtal om såpa vad tycker tittarna om såpa och dokusåpa? Universitetstryckeriet, Karlstad. Hemsidor Behovshierarki. Nationalencyklopedin, hämtad Madeleine Östlund, Dagens Media, Så många såg Paradise Hotel Dagens Media, hämtad Mest sedda. TV3 Play, hämtad

31 Bilagor 30

32 TV3 Plays startsida. Paradise Hotel ligger listad på mest sedda. Bilaga 1

33

34 Stapeldiagram av enkätfrågornas svar Bilaga 3

35 Bilaga 3

36 Bilaga 3

37 Bilaga 3

38 Bilaga 3

39 Bilaga 4 Enkäten 1. Kön Man [ ] Kvinna [ ] 2. Ålder [ ] [ ] [ ] 30+ [ ] 3.Har du sett på en dokusåpa? Ja, jag har sett några avsnitt av en dokusåpa. Ja, jag följer/ har följt en dokusåpa. Nej 4. Vad tycker du i största allmänhet om dokusåpor? Jättebra [ ] Bra [ ] Varken eller [ ] Dåligt [ ] Riktigt dåligt [ ] 5. Följer du den pågående säsongen av Paradise Hotel? Ja, jag har sett alla avsnitt Ja, jag har sett några avsnitt Nej 6. Varför ser du på Paradise Hotel? För jag tycker det är intressant [ ] För jag tycker det är en bra serie [ ] För att ha något att prata om [ ] För att det är intressant att se människor göra bort sig på tv [ ] För att den skiljer sig mot andra dokusåpor [ ] För att jag gillar deltagarna i programmet [ ] Jag vet inte varför jag kollar på det [ ] Annat (valfri kommentar) 7. Varför tror du att andra ser på Paradise Hotel? För de tycker det är intressant [ ] För de tycker det är en väldigt bra serie [ ] För att ha något att prata om [ ] För de tycker att det är intressant att se människor göra bort sig på tv [ ] För att den skiljer sig mot andra dokusåpor [ ] För att de gillar deltagarna i programmet [ ]

40 Jag vet inte varför de kollar på det [ ] Annat (Valfri kommentar) 8. Tycker du att programmets upplägg skiljer sig mot andra dokusåpor? Ja, Paradise Hotel skiljer sig från andra dokusåpor Nej, Paradise Hotel är som alla andra dokusåpor. Vet ej 9. Om ja, vad är det som skiljer Paradise Hotel från andra dokusåpor? Fest och alkohol har större uppmärksamhet Större fokus på intriger och relationer Inga riktiga tävlingsmoment Elimineringen av deltagare (parceremoni) Det finns bara en grupp, deltagarna blir inte indelade i lag Annat: Valfri kommentar 10. Påverkas du på något sätt av att se på Paradise Hotel? (tex ditt sociala liv, pratar ni om detta, eller stannar du hemma för att kunna se på serien) Ja, jag påverkas mycket Ja Varken eller Nej Nej, jag påverkas inte alls. 11. Om ja, hur påverkas du av Paradise Hotel? Paradise Hotel är ständigt ett samtalsämne bland mig och mina vänner Jag blir intresserad av att ansöka Blir påverkad känslomässigt ( t.ex arg, ledsen, glad, upprymd, upphetsad) Jag planerar för att hinna se avsnitten. Jag kollar på Paradise Hotel istället för att umgås med vänner Annat: Valfri kommentar 12. Hur upplever du Paradise Hotel? Jag upplever det som Att deltagarna beter sig helt annorlunda mot vad de skulle göra i verkliga livet Att deltagarna deltar i programmet för att bli kända Att Paradise Hotel är väldigt givande för min egna del Att Paradise Hotel är uselt och jag förstår inte varför det ens får sändas på TV Att programmet erbjuder all underhållning man kan be om Att man väljer deltagare till programmet efter vad de är kapabla att göra för att vinna Att man väljer ut deltagare grundat på vad de kan bidra till gruppen och programmet Att det är ett välgenomtänkt program