Hur ska renovering, standardhöjning och klimatsäkring av miljonprogrammet finansieras?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur ska renovering, standardhöjning och klimatsäkring av miljonprogrammet finansieras?"

Transkript

1 Hur ska renovering, standardhöjning och klimatsäkring av miljonprogrammet finansieras? Rundabordssamtal på Global utmaning Deltagare Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen Karin Byman, ÅF Hans Eliasson, AB Gullringbo Carl-Johan Engström, KTH, ordförande programrådet Hållbara städer, Global Utmaning Trevor Graham, Malmö stad Michael Gustafsson, Skanska Carl-Johan Koivisto, SAAB Hans Lind, KTH Sophia Mattsson, SABO Jan Nordling, Ingenjörsvetenskapsakademien Kristina Persson, ordförande Global Utmaning Anders Sandoff, Handelshögskolan, Göteborg Bjarne Stenqvist, Malmö stad Richard Murray, projektledare Hållbara städer, Global Utmaning Karin Ljung, assistent, Global Utmaning

2 Program Välkommen Richard Murray, Global utmaning Presentation Alla runt bordet Hinder och möjligheter Anders Sandoff, Handelshögskolan i Göteborg Energieffektivisering av Sveriges bebyggelse Jan Nordling, IVA Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar Karin Byman, ÅF Bygga-om-dialogen Bjarne Stenqvist Malmö stad Förfriskningar Allmän diskussion Slutpratat

3 Frågor att diskutera 1) Kan vi strunta i bostäders och lokalers energianvändning eftersom den till största delen är baserad på el och fjärrvärme (till stor del baserad på biobränslen)? 2) Ska vi strunta i energieffektivisering och i stället satsa på förnybar energi (solfångare, solpaneler, värmeväxlare, vindkraft), lokalt producerad? 3) Har bostäder och lokaler blivit mer energieffektiva? 4) Varför leder den nuvarande ekonomiska situationen låg ränta, förmodade höga energipriser i framtiden, billig byggarbetskraft, massor med ny energibesparande teknik inte till ett omfattande byggande och renoverande? 5) Kommer 50 procents effektivisering av energianvändningen att kunna klaras till år 2050 med nuvarande regelverk? Med rimliga sociala konsekvenser? 6) Eldsjälar visar att det är möjligt att bygga och bygga om mycket energieffektivt varför sprider sig inte dessa exempel? 7) Lägger nuvarande regelverk plus de reformer som är i stöpsleven hinder i vägen för att nå målet? 8) Vilka politiska beslut behövs för att sätta fart på renovering och energieffektivisering?

4 Resumé Richard Murray, projektledare Hållbara städer Bakgrund Ingenjörsvetenskapsakademiens rapport Energieffektivisering av Sveriges bebyggelse Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050, IVA 2012, utgör en bra bakgrund för att precisera frågeställningen hur renovering, standardhöjning och energieffektivisering av miljonprogrammet ska finansieras. En hållbar utveckling måste kunna inrymma fortsatt ekonomisk tillväxt, enligt IVA. Därför blir energieffektiviseringen avgörande. IVA bedriver ett brett program för Ett energieffektivt samhälle En första rapport, Energieffektivisering av Sveriges bebyggelse, publicerades hösten Jan Nordling, projektledare för Ett energieffektivt samhälle 2050, redovisar rapporten. Målet i IVA- studien är att minska den specifika energianvändningen i bebyggelsen med 50 procent till år 2050 jämfört med Målet förefaller angeläget med tanke på att bebyggelsen står för 40 procent av energianvändningen i Sverige. Det är samma mål som riksdagen slagit fast, men som regeringen nu har börjat tumma på. I det Underlag till färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050, som Statens naturvårdsverk nyligen överlämnat till regeringen, är ambitionen otydlig. I det ena av två framtidsscenarier lämnas bostäderna utan vidare åtgärder vad gäller energieffektivisering, vilket med nuvarande regler och styrmedel bedöms leda till en effektivisering med 25 procent. I det andra scenariot är målet 50 procents effektivisering. Naturvårdsverket lämnar öppet vilket av scenarierna, som bör väljas. Hur har det gått hitintills?

5 Figur 1 Specifik energianvändning i den svenska bebyggelsen Det framgår av figur 1 att energianvändningen i bebyggelsen i Sverige är densamma idag som Den har pendlat runt 160 Twh per år. Den samlade uppvärmda arean har sedan 1995 bara ökat med ca. en procent (s. 16, IVA, 2011). Den uppvärmda arean innefattar inte renodlade industrilokaler och fritidshus som inte bebos permanent (s.8, Energimyndigheten, Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler 2009 Beskrivning av statistiken). Detta skulle kunna tolkas så att någon effektivisering inte skett. Emellertid har den del av den specifika energianvändningen som

6 går till uppvärmning minskat med ca 20 procent sedan Se figur 2. Figur 2 Energianvändning för uppvärmning per kvadratmeter i olika bebyggelsetyper, Den specifika energianvändningen innefattar all köpt energi till en fastighet, inklusive hushållens köp av el och gas för andra ändamål än uppvärmning, och verksamheters köp av energi för andra ändamål än uppvärmning. Här ingår alltså all energi som krävs för fläktar, hissar, pumpar m.m. men också energi till datorer, restaurangspisar, frysar i livsmedelsbutiker m.m. Observera att industrins användning av energi för produktion inte ingår.

7 Man skulle alltså kunna säga att bebyggelsen blivit mera energieffektiv, men att energianvändningen för fastighetsdrift, hushållsapparater och viss producerande verksamhet ätit upp den vinsten. Men det är inte säkert att bebyggelsen blivit mera energieffektiv och det av två skäl: 1) apparatförbrukningen av energi alstrar också betydande mängder värme och 2) en växande andel av den köpta energin används till värmepumpar och värmeväxlare. Det betyder att även om den köpta energin för uppvärmning (och varmvatten) minskar per kvadratmeter så krävs det kanske lika mycket tillförd energi för att hålla bostäderna varma. Naturvårdsverkets prognos att energieffektiviteten skulle öka med 25 procent utan att riksdag och regering skärper byggnormer eller inför ekonomiskt stöd förefaller mot denna bakgrund en smula optimistiskt. Självfallet spelar teknikutveckling och framtida energipriser en roll, hur stor är dock svårt att utläsa ur underlagsrapporterna. I IVA- rapporten hävdas att tekniken finns, det är inte den som är problemet. Problemet är istället kompetens, byggnormer och ekonomi. Rapporten föreslår bl.a. ett renoveringscentrum för samlande och spridande av kunskap, skärpta byggnormer och förändringar av hyressättningen och en kreditriskförsäkring för energieffektivisering. I Naturvårdsverkets färdplan hävdas att bebyggelsen står för en mycket liten klimatpåverkan, trots en mycket stor energianvändning. Bebyggelsen svarar enligt Naturvårdsverket, som stödjer sig på Energimyndigheten, för endast tre (3) procent av all klimatpåverkan i Sverige. Förklaringen framgår av figur 1. Olja är nästan helt utfasad som energikälla. Istället energiförsörjs bebyggelsen med el, fjärrvärme och biobränslen. Detta sätt att se på bebyggelsens klimatpåverkan väcker frågor. även om den direkta och indirekta (genom energiproduktionen) klimatpåverkan är ringa är frågan om inte den använda energin i bebyggelsen skulle kunna användas för att reducera

8 klimatpåverkan i andra sektorer. Elen skulle kunna användas för att driva bilar. En annan fråga är hur man räknar biobränslens och fjärrvärmens klimatpåverkan. Går det att göra på affärsmässig grund? Anders Sandoff, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har studerat ett stort antal företag för att försöka förstå vad det är som gör att vissa bostadsföretag lyckas med långsiktiga satsningar, som innefattar såväl energieffektiviseringar som renoveringar och social upprustning när andra inte gör det. Detta är ju en kritisk fråga om regeringen, som det nu ser ut, inte ämnar vidta några åtgärder utöver det som gjorts till dags dato. Den lag om de allmännyttiga bostadsbolagen som trädde i kraft 1 januari 2011 (SFS 2010:879) har skärpt kraven på affärsmässighet, vilket gör frågan ännu viktigare. Går det att göra nödvändiga energieffektiviseringar på affärsmässig grund? De stora satsningar på renovering och energieffektivisering som Sandoff och andra studerat gjordes av allmännyttiga bostadsbolag innan den nya lagen om allmännyttiga bostadsaktiebolag (SFS 2010:879) trädde i kraft Nu förefaller dessa satsningar ha upphört. De företag som lyckats har sett mycket långsiktigt på sitt ägande. De har också valt att se olika åtgärder renovering och standardhöjning, energieffektivisering som en helhet. De har också inkluderat samverkan med andra parter som kommun, hyresgäster, lokala företag, kollektivtrafik m.fl i sin affärsplan. Detta har lett till förbättrade relationer med hyresgäster, upprustning av utemiljön, förbättrad social miljö etc. som haft återverkningar på fastighetsekonomin genom reducerad förslitning, boendemedverkan i skötseln, reducerad omsättning av hyresgäster och lägre vakansgrad och förbättrade möjligheter till hyreshöjningar.

9 Skillnaden mellan två företag, det ena som har en affärsmodell som betonar kortsiktiga kostnader och intäkter och det andra som ser långsiktigt på sitt ägande exemplifieras i figur 3. Figur 3 Anders Sandoffs karaktärisering av två skilda strategier för fastighetsförvaltning. Företag som satsar på den aktiva och långsiktiga strategin finner enligt Sandoff att lönsamheten blir bättre än vad som kan beräknas med gängse kalkyler. Exempel på företag som agerat långsiktigt och därmed åstadkommit betydande energieffektiviseringar är fr.a. kommunala, allmännyttiga bolag. Men också bland dessa finns företag som valt den mer traditionella, kortsiktiga strategin. Det är inte givet vilken strategi ett företag ska välja. Det finns argument för olika sorters strategier.

10 Figur 4 Argument för att vänta med eller göra energieffektiviseringarna nu enligt Anders Sandoff Så som hyressättningen fungerar och så som kanske även en fri hyresmarknad skulle fungera höjer energieffektiviseringar inte lägenhetens hyra. Värden sparar pengar, boendet har inte förändrats varför skulle det motivera en hyreshöjning? Den möjlighet som erbjuder sig är att göra energieffektiviseringarna samtidigt i ett paket som fastigheten renoveras och boendestandarden höjs. Då finns en möjlighet att ta ut en hyreshöjning som också kan finansiera investeringarna i energieffektivisering. I fastigheter gäller investeringar på mycket lång sikt, minst 30 år. Så långa lån finns idag inte att få. Därför tvingas den som investerar i fastigheter att ta en betydande risk. Pay- off- perioden är vanligen betydligt längre än de lån som erbjuds. Det resulterar i investeringar med hög lönsamhet på kort sikt och att långsiktiga, lönsamma investeringar eftersätts.

11 I den politiska diskussionen har frågan om statsbidrag eller någon form av finansiellt stöd behandlats dels ur en moralisk synvinkel, dels ur en taktisk. Det framhålls från regeringen att statsbidrag skulle premiera de som inte tagit sitt ansvar och redan gjort nödvändiga energieffektiviseringar. Det taktiska argumentet är att om man nu börjar prata om statsbidrag så kommer fastighetsägare att vänta med åtgärder tills statsbidragen kommer (trots att det redan nu skulle vara lönsamt att göra dessa investeringar). Följden är att regeringen intagit den benhårda attityden ägnad att försäkra marknaden att kategoriskt avvisa alla former av finansiellt stöd. Detta ska marknaden klara på egen hand. Hur är det med lönsamheten? Karin Byman, ÅF, har i ett uppdrag åt Stockholms miljöförvaltning studerat möjligheterna att göra energieffektiviseringar, kostnaderna för dessa och lönsamheten (Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar, ÅF, slutrapport, 15 februari 2012). De projekt som analyserats är Brogården, Alingsåshem i Alingsås Backa Röd, Poseidon, Göteborg Solhus 1, Gårdstensbostäder, Göteborg Trondheim 4 och Nystad 7, Svenska Bostäder, Järva i Stockholm

12 Hur mycket energi har man sparat? 4 Figur 5 Minskad energianvändning för uppvärmning och varmvatten i fyra pilotprojekt som ÅF följt upp De projekt som studerats har alla haft en mycket hög energianvändning per kvm. Genomsnittligt ligger energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i hus byggda (miljonprogrammet) på 145 Kwh/kvm/år år 2011 (Energistatistik för flerbostadshus 2011, Energimyndigheten 2012:05). I ett fall Solhus 1, Gårdsten har energieffektiviseringen resulterat i att man nått detta genomsnitt. De övriga objekten har nått längre, Backa Röd och Brogården betydligt längre. Man har gjort olika stora åtgärder. De största och dyraste åtgärderna är byte och förstärkt isolering av fasader och tak samt byte av fönster. Enklare åtgärder är värmeväxlare, energieffektiv belysning och snålspolande blandare. Mellandyra är individuell mätning av varmvatten och värme samt solfångare. Kostnaderna skiljer sig kraftigt.

13 Figur 6 Investeringsutgift per sparad Kwh. Brogården och Backa Röd som lyckades komma längst i energieffektivisering från förhållandevis gynnsamma utgångslägen redovisar de högst utgifterna per sparad Kwh. Brogården har lagt så mycket som 47 kr per sparad Kwh. Solhus 1 i Gårdsten behövde däremot bara lägga 8 kr per sparad Kwh för att nå medelvärdet för fastigheter byggda samma år. Backa Röd lade hälften av vad Brogården lade ut och nådde ungefär samma energianvändning utifrån samma ingångsanvändning. Hur det förhåller sig med lönsamheten beror på vilka antaganden man gör om framtida energipriser och med vilken ränta man räknar.

14 Figur 7 Lönsamheten för de fyra objekten beräknad med 5 procents kalkylränta och att energipriserna följer KPI. Gårdsten når med dessa förutsättningar break- even efter 14 år och Trondheim efter 25 år. Backa Röd och Brogården blir aldrig lönsamma.

15 Figur 8 Lönsamheten för de fyra objekten beräknad med 4,25 procents kalkylränta och att energipriserna ökar med 4 procentenheter över KPI. Alla objekt blir lönsamma, fast Brogården först efter 48 år. Detta visar att antagandena har betydelse. Sandoff har visat att bolag som inte gör större investeringar för att förbättra energieffektiviteten räknar med högre avkastningskrav och med att energipriserna bara ska stiga i takt med den allmänna inflationen. IVA:s rapport har gjort samma iakttagelser. Företag som har god soliditet kan ta underskott under en längre tid och har därför möjlighet att göra betydande energiinvesteringar. Kan renovering/energieffektiviseringar förenas med visst nybyggande eller utökade hyresareor förbättras givetvis kalkylen.

16 men om hyresgästerna inte kan bära hyreshöjningar? Malmö stad har en stor andel miljonprogramsbostäder. Trevor Graham och Bjarne Stenqvist arbetar med miljonprogrammets bostäder i Malmö för att finna lösningar på finansieringen. En nyckelfråga i Malmö och i många andra miljonprogramsområden är om de som bor där kan bära de högre hyror som renovering, viss standarhöjning och energieffektivisering kräver. Malmö har ca lägenheter i miljonprogramsområden. En stor andel av de som bor i dessa områden har låga inkomster. De har invandrarbakgrund och låg sysselsättningsgrad. I Malmös miljonprogramsområden är förvärvsfrekvensen 61 procent mot 76 procent i genomsnitt i hela Sveriges miljonprogramsområden. Det finns områden som Lindängen där förvärvsfrekvensen är 47 procent, Holma- Kroksbäck där den är 39 procent och Herrgården där den bara är 17 procent idag. En fjärdel av lägenheterna ägs av allmännyttan, en fjärdedel av privata fastighetsägare och hälften av bostadsrättsföreningar. Ofta har de privata fastighetsägarna köpt bostäderna för dyrt för kr per kvm eller mer när de egentligen kanske bara borde betalt kr. Nu har de dålig soliditet och små marginaler att klara upprustningar på. Utan samhälleligt stöd i någon form krävs kraftiga hyreshöjningar för att investeringarna ska betala sig. Men de som bor där lever i stor utsträckning redan på samhället arbetslöshetsförsäkring, försörjningsstöd, sjukförsäkring.

17 Figur 9 Miljonprogramsområden (inringade) med resurssvaga hushåll i Malmö

18 Nödvändig upprustning och önskvärd energieffektivisering kommer därför att få betalas av i första hand kommunen genom försörjningsstödet. Gårdstensbostäders upprustning gjordes med ett större koncernbidrag. Samtidigt lyckades man öka förvärvsfrekvensen genom olika projekt som involverade de boende. Samhällsekonomiskt var detta projekt mycket lönsamt, vilket visats i en uppsats av Hans Lind och Stellan Lundström (Affären Gårdsten - Har förnyelsen av Gårdsten varit lönsam? Paper 44, Avdelningen för bygg och fastighetsekonomi). Men företagsekonomiskt gick det inte ihop (trots lönsamheten i Solhus 1, som nämnts ovan). De kommunala bolagen och i ännu högre grad kommunerna är numera förhindrade att ge de allmännyttiga bostadsbolagen det stöd som det rent kommunalekonomiskt vore lönsamt att ge mindre försörjningsstöd i utbyte mot ett koncernbidrag. Malmö stad söker därför möjligheter att via EU:s regionala utvecklingsfonder och EU:s sociala fonder hitta medel för att överbrygga klyftan mellan företagsekonomi och samhällsekonomi. Beslut inom EU har fattats att avsätta en del av dessa fonder till utveckling av bostadsområden, både socialt och energieffektivt. Inom EU- 15 räknar man med att det finns 27 miljoner lägenheter i miljonprogramsområden. För att kunna utnyttja denna möjlighet krävs dock medverkan och beslut av svenska myndigheter och i sin tur av regeringen. Regeringen har hitintills inte givit något besked. Tre framtidsscenarier för Malmö framställs som tänkbara: 1) fastighetsbolagen gör bara de energieffektiviseringar som är lönsamma på kort sikt, 2) man gör genomgripande renoveringar och energieffektiviseringar vilket leder till omfattande sociala problem, bl.a. hemlöshet och 3) fortsatt förslumning.

19 Frågor för nya rundabordssamtal Mot denna bakgrund väcktes ett antal frågor som fordrar ett närmare studium. Här följer de viktigaste: Vilken alternativ användning har den energi som bostäder och lokaler idag använder? Är fjärrvärme klimatneutral? Hur långt kan man komma med lokal energiproduktion och tillförsel (solpaneler, värmepumpar, solceller, vindkraft)? Vilken roll spelar energibolagen och deras prissättning för incitamenten att energieffektivisera bebyggelsen? Är effektpris bättre än energipris? Har den svenska bebyggelsen blivit energieffektivare eller värms bostäder och lokaler nu istället av hushålls-, fastighets- och verksamhetsel samt av tillförd energi via värmepumpar och värmeväxlare? Är tekniken inte något problem eller är osäkerheten kring olika tekniska lösningar så stor att den utgör ett allvarligt hinder för att fastighetsförvaltare ska ta itu med energieffektivisering på bred front? Räcker de stora byggföretagens samlade erfarenheter Skanskas Miljonhemmet eller behövs ett gemensamt (offentligt) renoveringscentrum? Vad kan göras för att minska eller sprida riskerna på fler aktörer? Hur ser miljonprogramsbeståndet ut? Hur stora är de akuta renoveringsbehoven? Finns delar som är i ganska gott skick? Var finns de värsta energislösarna och hur stor del utgör de? Hur ser de allmännyttiga och de privata bostadsbolagens soliditet ut? Vilka kan göra långsiktiga investeringar och ta underskott under en längre tid?

20 Går det att räkna hem investeringar på fastighetens värdestegring? Hur ser ägarstrukturen ut i de fastighetsbolag som har miljonprogramsområden? Hur stor är allmännyttan, är det riskkapitalister eller långsiktiga fastighetsförvaltare som dominerar det privata ägandet? Hur stor del är bostadsrättsföreningar? Hur stora är de och vilken ekonomi har de? Vem eller vilka kan dra igång utvecklingsprocesser för att förnya miljonprogramsområden? Fastighetsägare, kommuner, boende? Hur ser hushållens ekonomi ut i miljonprogramsområdena? Samvarierar upprustningsbehov och energislöseri med låga inkomster? Vilka lagliga möjligheter har allmännyttiga bostadsföretag att bedriva fastighetsförvaltning med underskott under lång tid i avvaktan på att investeringarna ska bli lönsamma? Vilka möjligheter finns att få långa lån, så långa att de täcker en stor del av investeringarnas livslängd? Bör fastighetsföretagen passa på att göra de kortsiktigt lönsamma energieffektiviseringarna så snart som möjligt utan att bunta ihop dem med mer genomgripande större upprustningar och energieffektiviseringsprogram? Eller bör de passa på och göra allt på en gång när fastigheterna i alla fall måste renoveras? Vilka möjligheter finns att omvandla samhällsekonomiska intäkter till intäkter för bostadsbolagen? Hur lång tid har vi på oss?

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar 2013-03-05 Karin Byman ÅF Bakgrund Tydliggöra lönsamhetskriterier vid energieffektivisering. Brogården, Alingsåshem, Alingsås Backa Röd, Poseidon, Göteborg

Läs mer

Ett energieffektivt samhälle

Ett energieffektivt samhälle Ett energieffektivt samhälle Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remissser-energi@regeringskansliet.se Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering

Läs mer

ATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid.

ATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid. VI HAR INGET VAL DAGS ATT AGERA NU! Sverige står inför stora utmaningar. Miljonprogrammets bostäder måste rustas upp och renoveras. Om detta inte sker om kommer områdena att förfalla och byggnaderna förlora

Läs mer

Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet

Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet SABO har vid ett remissmöte den 26 augusti muntligen lämnat synpunkter på förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd

Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd Lena Eriksson Projektledare Miljöförvaltningen, Malmö stad lena.m.eriksson@malmo.se

Läs mer

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering Näringsdepartementet 2015-05-12 103 33 Stockholm Anders.lonnberg@regeringskansliet.se Mattias.persson@regeringskansliet.se Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

ClueE: De boendes perspektiv

ClueE: De boendes perspektiv Hushåll ClueE: De boendes perspektiv Marie Thynell, Docent Freds och utvecklingsforskning, Globala studier, GU Hushåll Boendes förbrukning och inställning till hushållsel Individuell mätning av varmvatten

Läs mer

Akademiska Hus satsar på solceller

Akademiska Hus satsar på solceller Akademiska Hus satsar på solceller Seminarium Svensk Solenergi/Chalmers Uppsala 2015-10-16 Johan Tjernström, Energistrateg johan.tjernstrom@akademiskahus.se 1 Innehåll Kort om Akademiska Hus Våra energimål

Läs mer

2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa

2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa Trosa Swedisol AB 2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa Conny Pettersson, vd +46 705 94 62 10 Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering

Läs mer

Energieffektivisering - En del av bostadsbeståndets förnyelse och en attraktivitetshöjare?

Energieffektivisering - En del av bostadsbeståndets förnyelse och en attraktivitetshöjare? Energieffektivisering - En del av bostadsbeståndets förnyelse och en attraktivitetshöjare? Jan Akander Avdelningen för Byggnads-, Energi- och Miljöteknik Akademin för Teknik och Miljö Högskolan i Gävle

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Energieffektiv renovering - hur kan Brogården användas som modell för det fortsatta arbetet? 2012-10- 04

Energieffektiv renovering - hur kan Brogården användas som modell för det fortsatta arbetet? 2012-10- 04 Energieffektiv renovering - hur kan Brogården användas som modell för det fortsatta arbetet? 2012-10- 04 Inledning Ägardirektiv Ändamålet med verksamheten erbjuda kommuninvånarna ett attraktivt, tryggt

Läs mer

Energirenovering av miljonprogrammet

Energirenovering av miljonprogrammet Energirenovering av miljonprogrammet Hur lönsam är energirenovering? Charlie Timmermann 2014-06-10 1 Bakgrundsfakta Byggdes 886 000 st lgh under miljonprogramsåren Ca 560 000 st av dessa behöver renoveras

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) SABOs synpunkter Systemperspektivet som en grundläggande princip SABO håller med om att

Läs mer

Miljon program su ppru s tnin g ger attrak tiv a m iljöv änliga boen den och 6 000 n y a jobb

Miljon program su ppru s tnin g ger attrak tiv a m iljöv änliga boen den och 6 000 n y a jobb Miljon program su ppru s tnin g ger attrak tiv a m iljöv änliga boen den och 6 000 n y a jobb 2010-09-02 V i satsar på y tterstaden Vi lovar 6 000 nya jobb Satsningen möjliggör ett tillskott på 70 miljoner

Läs mer

Göteborg Energi antar utmaningen

Göteborg Energi antar utmaningen Göteborg Energi antar utmaningen Energisession 2009 Energieffektiva miljonprogramsområden vision eller realitet Skövde 2009-02-05 Vi lever på lånat kapital Vi är idag 6,7 miljarder människor på jorden

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

SIFO-UNDERSÖKNING OM BOSTADSSEKTORNS ENERGIUTMANING

SIFO-UNDERSÖKNING OM BOSTADSSEKTORNS ENERGIUTMANING P:\Energirapport Sifo NY VERSION.docx 2015-01-13 SIFO-UNDERSÖKNING OM BOSTADSSEKTORNS ENERGIUTMANING HSB RIKSFÖRBUND Fleminggatan 41, 10420 Stockholm, Vxl: 010-442 10 00, www.hsb.se 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum!

Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum! Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum! www.passivhuscentrum.se 0322-61 68 00 Besöksadress/Utställning: Stora Torget, Alingsås

Läs mer

Hållbara Järva! 2010-2014. Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia 2014-06-05

Hållbara Järva! 2010-2014. Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia 2014-06-05 Hållbara Järva! 2010-2014 Lisa Enarsson, projektledare The Capital of Scandinavia Akalla Järva Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby

Läs mer

Svenska Bostäders arbete på Järva

Svenska Bostäders arbete på Järva Svenska Bostäders arbete på Järva Några exempel på upprustning, energieffektivisering och nöjda hyresgäster Yngve Green Energiansvarig Svenska Bostäder AB Järvafältet 2/3 naturreservat på 20 km2, 1/3 bostäder

Läs mer

Från energi till sociala frågor - så blev Alingsåshem drivande i hållbar renovering

Från energi till sociala frågor - så blev Alingsåshem drivande i hållbar renovering Från energi till sociala frågor - så blev Alingsåshem drivande i hållbar renovering 2015 Alingsåshem Vårt uppdrag AB Alingsåshem är helägt av Alingsås kommun I vårt ägardirektiv står det: Alingsåshems

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Nu bygger vi om i Husby

Nu bygger vi om i Husby Nu bygger vi om i Husby Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Husby Hus för hus Det tar upp till

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

1 av 5 2014-02-28 15:54

1 av 5 2014-02-28 15:54 1 av 5 2014-02-28 15:54 Malmö stad Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Skicka vidare Prenumerera Sluta prenumerera DELA DETTA UTSKICK Vi skriver januari 2014 och du läser

Läs mer

BOSTADSPOLITIKEN OCH ENERGIEFFEKTIVISERINGEN AV BEBYGGELSEN

BOSTADSPOLITIKEN OCH ENERGIEFFEKTIVISERINGEN AV BEBYGGELSEN BOSTADSPOLITIKEN OCH ENERGIEFFEKTIVISERINGEN AV BEBYGGELSEN RICHARD MURRAY EN UNDERSÖKNING AV HUR DET GÅR MED ENERGIEFFEKTIVISERINGEN I DEN SVENSKA BEBYGGELSEN OCH MÖJLIGHETERNA ATT NÅ MÅLET ATT HALVERA

Läs mer

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering Kristina Mjörnell Potentialen för tilläggsisolering av klimatskärmen I Sverige finns ca 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus

Läs mer

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM PAGE 1 Järva Järva Akalla Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby PAGE 2 1 Vision Järva 2030 Fyra huvudområden: Bra boende och mer varierad

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala Villkor för upprustning av rekordårens bostäder Sophia Mattsson-Linnala Statsstöd enligt Fastighetsägarna Underavskrivningar fastigheter: 592 mkr Stöd som reducerar lånekostnaden: 2 148 mkr Kostnad för

Läs mer

Bostads AB Poseidon 2010

Bostads AB Poseidon 2010 2010 Detta är Poseidon Vår vision är ett av Göteborgs största bostadsbolag. Hos oss bor drygt 40 000 personer nästan var tionde göteborgare. Fastighetsbeståndet omfattar 326 bostadsfastigheter med 23 780

Läs mer

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk s 83-92 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Innehåll Vad är energi? källor Miljöpåverkan Grön el effektivisering råd Hur ser det ut i er verksamhet? Vad är energi? Allt som kan omvandlas till

Läs mer

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster)

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Nätverksträff 26-27 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv?

Läs mer

Brogården miljonhusen blir passiva

Brogården miljonhusen blir passiva Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges främsta fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver utvecklingsprojekt med fokus på energieffektivitet

Läs mer

Brogården passivhusrenovering

Brogården passivhusrenovering Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några Sveriges största fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver olika utvecklingsprojekt med inriktning

Läs mer

Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt

Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt Gunnar Blomé Malmö Högskola Bakgrund Malmö Högskola och Kungliga Tekniska Högskolan Urbana Studier Fastighetsvetenskap Nydisputerad Organizational and

Läs mer

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Samverkan och matchmaking för en hållbar renovering. Charlotte Hauksson Affärsutvecklare för hållbara lösningar WSP

Samverkan och matchmaking för en hållbar renovering. Charlotte Hauksson Affärsutvecklare för hållbara lösningar WSP Samverkan och matchmaking för en hållbar renovering Charlotte Hauksson Affärsutvecklare för hållbara lösningar WSP 650 000 lägenheter i Sverige b WSP, spanaren, matchmakern och möjliggöraren VI VILL LYFTA

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Alternativa affärsmodeller. ägandeformer för solenergi

Alternativa affärsmodeller. ägandeformer för solenergi Alternativa affärsmodeller och ägandeformer för solenergi Johan Nyqvist, Solar Region Skåne Energikontoret Skåne, September 2014, Malmö Innehåll Syfte och bakgrund... 3 Varför är solenergi intressant?...

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Energiklok bostadsrättsförening

Energiklok bostadsrättsförening Energiklok bostadsrättsförening Kristina Landfors 15 maj 2014 Effektivare användning av el 2014-05-12 Var tar elen vägen? Fastighetsel Uppvärmning Drift av fläktar och pumpar Belysning i trapphus, tvättstugor

Läs mer

Miljösatsningar i miljonprogram. på väg mot ett Stockholm i världsklass

Miljösatsningar i miljonprogram. på väg mot ett Stockholm i världsklass Miljösatsningar i miljonprogram på väg mot ett Stockholm i världsklass Till 2013 ska energiåtgången minska med över 30 procent. Tillsammans miljöförbättrar vi miljonprogrammen! En fjärdedel av Sveriges

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB VärmdöBostäder AB är ett helägt bolag till Kommunhuset i Värmdö AB som är ett helägt bolag till Värmdö kommun. Detta ägardirektiv är ett komplement till bolagsordningen

Läs mer

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader 2015-08- 31 M2015/2507/Ee Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser- energi@regeringskansliet.se Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Läs mer

Vilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid

Vilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid Vilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid s. 1 Inledning Under våren 2012 har många hyresgäster på Pennygången i olika sammanhang uttryckt stor oro

Läs mer

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Disposition Investeringens förutsättningar Betydande utmaningar

Läs mer

NYTTAN MED ALLMÄNNYTTAN

NYTTAN MED ALLMÄNNYTTAN sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag EN PROJEKTBESKRIVNING NYTTAN MED ALLMÄNNYTTAN INNEHÅLL FÖRORD 3 BAKGRUND OCH SYFTE 4 PROJEKTETS OMFATTNING 5 Tre delstudier 5 Upplägg och tidplan 6 Forskarnas

Läs mer

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2

Läs mer

CITY OF STOCKHOLM 2011-10-20 PAGE 1

CITY OF STOCKHOLM 2011-10-20 PAGE 1 PAGE 1 Hållbara Järva! Lisa Enarsson Stockholm miljöhuvudstad 2010 Fosilbränslefri stad 2050 Hög andel kollektivtrafik Trängselavgifter 2006 Hammarby Sjöstad miljöprofilerat följt av nya miljöprofilerade

Läs mer

Katjas Gata 119 Ombyggnad till lågenergihus

Katjas Gata 119 Ombyggnad till lågenergihus Katjas Gata 119 Ombyggnad till lågenergihus Mattias Westher, Bostads AB Poseidon Agenda Bakgrund Pilotprojektet; energianvändning & mål Tekniska lösningar; klimatskal Tekniska lösningar; installationer

Läs mer

Hållbara Järva! Stockholm miljöhuvudstad 2010. Lisa Enarsson

Hållbara Järva! Stockholm miljöhuvudstad 2010. Lisa Enarsson PAGE 1 Hållbara Järva! Lisa Enarsson Stockholm miljöhuvudstad 2010 Fosilbränslefri stad 2050 Hög andel kollektivtrafik Trängselavgifter 2006 Hammarby Sjöstad miljöprofilerat följt av nya miljöprofilerade

Läs mer

Drift och Energistrategi hos AB Gavlegårdarna

Drift och Energistrategi hos AB Gavlegårdarna Drift och Energistrategi hos AB Gavlegårdarna Kommunal Teknik 2009 1 2 3 AB Gavlegårdarna Gavlegårdarna är ett av landets större allmännyttiga bostadsföretag utanför storstäderna med 16 000 lägenheter,

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN Var med och utveckla er kommuns strategiska arbete med ekonomiskt lönsam energieffektivisering i det kommunala byggnadsbeståndet

Läs mer

Sol och frånluft värmer Promenaden

Sol och frånluft värmer Promenaden Sol och frånluft värmer Promenaden Sedan våren 2010 får brf Promenaden i Falun värme och tappvarm vatten från solfångare och värmepumpar. Investeringen mer än halverar behovet av fjärrvärme. Föreningen

Läs mer

Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus

Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus Hinder och möjligheter att nå en halverad energianvändning till 2050. Ett arbete inom Ingenjörsvetenskapsakademiens avdelning för Samhällsbyggnad finansierat

Läs mer

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Thomas Olofsson Hållbart byggande i kallt klimat Lokalt och kulturellt influerat -Vernacular Västerbottensgård 3 Parstugan Vernacular i kallt klimat Konstruktion - Varm

Läs mer

Samtal om... miljonprogrammets renovering och förnyelse med hyresgästerna i centrum

Samtal om... miljonprogrammets renovering och förnyelse med hyresgästerna i centrum Samtal om... miljonprogrammets renovering och förnyelse med hyresgästerna i centrum Miljonprogrammets bostadsområden ska renoveras för att bli långsiktigt hållbara hur ska detta genomföras? BQR och inbjöd

Läs mer

Energisnåla installationer. En ny möjlighet för Sverige

Energisnåla installationer. En ny möjlighet för Sverige Energisnåla installationer En ny möjlighet för Sverige Energisnåla installationer En ny möjlighet för Sverige Satsa en krona och få fyra tillbaka! Om du satsar pengar i åtgärder inom VVS och kyla så spar

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Egenkontroll. för fastighetsägare Energianvändning. Effektivisera din verksamhet med egenkontroll spara energi och pengar

Egenkontroll. för fastighetsägare Energianvändning. Effektivisera din verksamhet med egenkontroll spara energi och pengar Egenkontroll för fastighetsägare Energianvändning Effektivisera din verksamhet med egenkontroll spara energi och pengar September 2006 i n f o r m at i o n t i l l fa s t i g h e t s äg a r e Spara pengar

Läs mer

Energieffektivisering Energideklarationer

Energieffektivisering Energideklarationer Energieffektivisering Energideklarationer Bengt Drakenberg, Energikontoret Skåne Energi- och klimatrådgivare Eslöv 09-04-16 Program Energianvändningen i idrottssanläggningar Nybyggnation i passivhus- eller

Läs mer

Energieffektivisering av Gällivare. 2010-03-22 Hewlett-Packard Isabelle Endmyhr, Rebecka Djärv, Robin Sjaunja och Gunnar Kerttu

Energieffektivisering av Gällivare. 2010-03-22 Hewlett-Packard Isabelle Endmyhr, Rebecka Djärv, Robin Sjaunja och Gunnar Kerttu Energieffektivisering av Gällivare 2010-03-22 Hewlett-Packard Isabelle Endmyhr, Rebecka Djärv, Robin Sjaunja och Gunnar Kerttu Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 4 Bakgrund... 5 Målbeskrivning...

Läs mer

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Projektledare Harry Jonsson Individuell mätning är en del av Life+projektet Green Citizens of Europe, Sustainable living

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv? Vilka krav ställs på Sverige? Vad innebär

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus Åsa Wahlström Poseidon lågenergihus Backa (Mattias Westher) Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation av

Läs mer

2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864

2013-04-22. Litteraturstudie på uppdrag av Fortum Värme och SABO http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:558864 Vägar och irrvägar till energieffektivisering i samhället -Vägvalet är politiskt Tomas Persson Daniel Hägerby Högskolan Dalarna Avdelningen för energi, skog och byggteknik tel:023-77 87 17 tpe@du.se www.du.se

Läs mer

Förslag till. EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas.

Förslag till. EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. 1 ETT FÖRSLAG TILL EN NY BOSTADSPOLITIK INNEHÅLL Hyresgästföreningens mål 5 Hyresgästföreningens åtgärdsförslag

Läs mer

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Om att sätta mål för energieffektivisering För att kunna uppnå uppsatta mål behöver normalt ett antal genomgripande åtgärder genomföras som fodrar

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

BARBARA RUBINO rubino@chalmers.se. 4 aspekter: 1. Aktuell debatt om passivhus. 2. En gammal idé. Utopi eller verklighet?

BARBARA RUBINO rubino@chalmers.se. 4 aspekter: 1. Aktuell debatt om passivhus. 2. En gammal idé. Utopi eller verklighet? Planera för solvärme! Hur kan Framtidens Solstad se ut? BARBARA RUBINO rubino@chalmers.se 4 aspekter: 1. Aktuell debatt om passivhus 2. En gammal idé. Utopi eller verklighet? 3. Delar ur en verktygslåda.

Läs mer

Hammarby Sjöstad 2020:...att förnya en ny stad

Hammarby Sjöstad 2020:...att förnya en ny stad Hammarby Sjöstad 2020:...att förnya en ny stad..från framgångsrik kommunal stadsplanering till medborgardriven process för ständiga förbättringar - med energi som genomgående tema Från nedslitet industriområde.via

Läs mer

Tänk globalt agera lokalt..!

Tänk globalt agera lokalt..! Om energianvändning i våra byggnader..!? Global energitillförsel/behov Jan-Olof Dalenbäck Prof. i Installationsteknik och studierektor, Inst. för Energi och miljö (EoM), CHALMERS Koordinator Chalmers Energicentrum

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Stockholm 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes

Läs mer