Riksbankens roll, penningpolitiken och finansiell stabilitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riksbankens roll, penningpolitiken och finansiell stabilitet"

Transkript

1 Riksbankens roll, penningpolitiken och finansiell stabilitet Stockholms universitet 5 december 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén

2 Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och lågkonjunktur Ekonomiska läget och senaste penningpolitiska beslutet Finansiell stabilitet och makrotillsyn

3 Om Riksbanken

4 Historiskt perspektiv 1656: Stockholm Banco 1668: Sveriges Riksbank grundas 1904: Monopol på sedelutgivning 1999: Formellt oberoende 2008: Finanskris : Första sedlarna 1897: 24 regionkontor 1992: Bank, valutakris

5 Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansinspektionen Finansdepartementet Riksgälden

6 Riksbankens styrning Riksdagen Finansutskottet Riksbanksfullmäktige 6

7 Direktionen Beslutar om: Sex ledamöter Stefan Ingves Kerstin af Jochnick Martin Flodén Per Jansson Cecilia Skingsley Vakant Penningpolitik och finansiell stabilitet policybeslut och and rapporter Strategiska frågor/projekt, strategi för tillgångsförvaltning Strategiskt plan, verksamhetsplan, övergripande budget, Utser avdelningschefer

8 Omvandling av Riksbanken: från kris till kris Bank-/ valutakris Inflationsmålsregim Formell -omröstning självständighet Finanskris Byggt penningpolitik och finansiell stabilitet och utmanat andra funktioner Utvecklat organisation och styrning 8

9 Personalallokering

10 Svenska storbankerna är aktiva internationellt Geographical allocation of the major banks lending, % Sweden 52 Norway 10 Denmark 11 Finland 15 The Baltic 4 countries Russia 1 Germany 2 Great Britain 2 Other countries 6 Sources: Bank reports and the Riksbank

11 Riksbankens internationella arbete 180 internationella arbetsgrupper 1000 utlandsresor per år

12 Krafter som påverkar Riksbankens internationella arbete Euroområdet sluter sig Globala maktförskjutningar Riksbankens Internationella arbete Globala krisen Stefan Ingves roll 12

13 Riksbankens balansräkning då och nu 400 Svenska statspapper 10 mdr Sedlar & mynt 80 mdr PP fordran 17 mdr Guld- och valutareserv 458 mdr Valutalån 215 mdr 100 Guld- och valutareserv 166 mdr Sedlar & mynt 109 mdr Eget kapital (inkl. VRK) 65 mdr Övrigt 9mdr PP skuld 53 mdr Övrigt 25 mdr Eget kapital (inkl. VRK) 95 mdr 31/ /

14 Kontanter används i sjunkande grad Källa: Riksbanken 14

15 Introduktion av nya sedlar och mynt Indragning av gamla sedlar och mynt 15

16 Sveriges nya sedlar 16

17 Sveriges nya mynt 17

18 Fokus på huvuduppgifterna penningpolitik och finansiell stabilitet Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Finansiell stabilitet 18

19 Penningpolitiken

20 Utgångspunkt Målet för Riksbankens verksamhet skall vara att upprätthålla ett fast penningvärde. -Riksbankslagen Riksbanken har preciserat detta som ett mål för inflationen som innebär att den årliga förändringen av konsumentprisindex (KPI) ska vara 2 procent. 20

21 Varför är det viktigt med ett fast penningvärde prisstabilitet? Låg och stabil inflation Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska beslut Ekonomin fungerar bättre bättre allokering av resurser Skapar förutsättningar för god och långsiktig hållbar tillväxt Hög och varierande (volatil) inflation skapar däremot problem... liksom även väldigt låg eller negativ inflation (deflation) under en längre period 21

22 Inflationsmålet är ekonomins nominella ankare Trovärdigt inflationsmål Bättre lönebildning

23 Inflationsmålet är ekonomins nominella ankare Trovärdigt inflationsmål Bättre lönebildning Lättare att uppnå inflationsmålet Penningpolitiken kan ta större hänsyn till konjunkturläget

24 Riksbanken bedriver flexibel inflationsmålspolitik Stabiliserar inflationen kring 2 procent och sysselsättning och tillväxt kring långsiktigt hållbara nivåer (men påverkar inte de hållbara nivåerna i sig) Eftersom penningpolitiken verkar med fördröjning handlar det i praktiken om prognosstyrning 24

25 BNP-tillväxt, utfall och prognoser Årlig procentuell förändring Utfall Anm. De gula och blåa linjerna avser Riksbankens prognoser under Markeringarna visar startpunkten för varje prognos och kan därför avvika från senaste utfall för den tidpunkten. Källor: SCB och Riksbanken

26 KPIF, utfall och prognoser Årlig procentuell förändring Utfall Anm. Se anmärkningen till diagram 1:3. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

27 Årlig rangordning av Riksbankens prognoser Anm. Siffran i tabellen anger Riksbankens ranking, baserat på den estimerade träffsäkerheten. Ranking 1 är bäst. Tio institut gör prognoser för BNP, arbetslöshet och KPI. Nio gör KPIFprognoser och fem gör prognoser för reporäntan. I utvärderingen av reporänteprognoserna inkluderas även marknadsförväntningarna enligt marknadens prissättning utifrån terminsräntor. Dessa terminsräntor är beräknade med hjälp av räntor på derivatkontrakt (RIBA och FRA). Terminsräntorna är justerade för genomsnittliga riskpremier motsvarande en räntepunkt per månads löptid. Källor: Respektive bedömare, SCB och Riksbanken

28 Penningpolitikens medel Riksbanken bestämmer den ränta till vilken bankerna kan låna av eller placera i Riksbanken Reporänta gäller för veckovisa transaktioner Räntekorridorer gäller för transaktioner över natten Kommunikation Publicerar prognos för reporäntan 3 år framåt Protokoll

29 Hur påverkar verktygen inflationen? - den penningpolitiska transmissionsmekanismen Förväntningar om reporäntan Reporäntesänkning Marknadsräntorna faller Inflationsförväntningar Högre förväntad lönsamhet hos företag Svagare växelkurs Lättare få krediter högre investeringar Ökad konsumtion Ökade investeringar Ökad export minskad import Högre importpriser Ökad efterfrågan Högre inflation KREDITKANALEN RÄNTEKANALEN VÄXELKURSKANALEN

30 Hur påverkar reporäntan andra räntor? Procent Anm. Boränta ett genomsnitt av 3-månaders listade boräntor. Företagsränta är MFI:s nyutlåning till icke-finansiella företag. Källor: SCB och Riksbanken 30

31 Lägre ränta har gett svagare krona Procent respektive Euro per SEK, månadsmedelvärden 1,1 0,8 Räntediff Sverige - Tyskland Växelkurs EUR/SEK (höger skala) 0,13 0,12 0,5 0,11 0,2 0,10-0,1 0,09-0, ,08 Källa: Macrobond

32 Lägre och mer stabil inflation sedan inflationsmålet infördes KPI, årlig procentuell förändring KPI Medelvärde Medelvärde 8,3 Std avv 3, (september) Medelvärde 1,4 Std avv 1, Källor: SCB och Riksbanken 32

33 Högre och mer stabila reallöner sedan inflationsmålet infördes Årlig procentuell förändring Medelvärde 0,75 Std avv 3, Medelvärde 1,96 Std avv 1, Reallöner, arbetare inom industrin -4 Medelvärde Anm. Data t.o.m Avser industrin SNI B+C Källor: SCB och Riksbanken 33

34 Finanskris och lågkonjunktur

35 De senaste åren har präglats av två stora problemområden... Hantera svag realekonomisk utveckling och fallande inflation Hantera risker förknippade med stort finansiellt system med strukturella sårbarheter

36 Global finanskris ledde till den stora recessionen Index, 2007 kv4 = 100 Källor: SCB, Eurostat, Bureau of Economic Analysis, Statistisches Bundesamt och UK Office for National Statistics

37 Den stora recessionen: policyreaktioner Finanspolitik Penningpolitik

38 Styrräntor sänktes till sin nedre gräns Styrräntor, procent Anm. Heldragna linjer anger terminsräntor före Riksbankens räntebesked i oktober. Källor: Riksbanken och Reuters

39 och kompletterades med okonventionella åtgärder Centralbankernas balansomslutning, index, januari 2007 = Bank of Japan Bank of England Federal Reserve ECB Riksbanken Källor: Respektive lands centralbank

40

41 Sverige har återhämtat sig väl efter krisen Storbritannien Tyskland USA Euroområdet Sverige Anm. BNP per capita, index, 2007 = 100. Källa: OECD

42 men inflationen har blivit för låg HIKP Anm. Årlig procentuell förändring. Källa: OECD

43 Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

44 Bättre konjunktur men för låg inflation Nollränta till mitten av 2016

45 Låg inflation i Sverige KPIF, årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Senaste prognos från PPR oktober, utfall till och med september. Källa: SCB och Riksbanken

46 Nu låg inflation även i omvärlden procentuell förändring Anm. Euroområdet avser HIKP och USA avser KPI. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Bureau of labour statistics, Eurostat, nationella källor och SCB

47 Omvärlden återhämtar sig men långsamt och i otakt Anm. Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Prognoser från PPR oktober. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, nationella källor och Riksbanken

48 Även penningpolitiken är i otakt... Styrräntor, procent Anm. Heldragna linjer anger terminsräntor skattade 11 november och streckade linjer före Riksbankens räntebesked i oktober. Källor: Riksbanken och Reuters

49 ger allt tydligare ränteskillnader 2-åriga statsobligationsräntor, procent Anm. Implicerad nollkupongsränta från statsobligationer. Källor: Macrobond och Riksbanken

50 Svag export men starka hushåll i Sverige Export Konsumtion Anm. Årlig procentuell förändring, säsongs- och kalenderjusterad. Streckad blå linje avser genomsnitt för perioden 1994 kv kv2. Prognoser från PPR oktober. Källor: SCB och Riksbanken

51 Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras Sysselsättningsgrad Arbetslöshet Anm. Procent av befolkningen respektive arbetskraften, år. Prognoser från PPR oktober. Källor: SCB och Riksbanken

52 Viktigt med väl förankrade inflationsförväntningar Anm. Förväntningar avser penningmarknadens aktörer Källa: TNS SIFO Prospera

53 Låg ränta länge för att inflationen ska stiga mot målet Anm. Reporänta, procent. Prognos avser kvartalsmedelvärden, utfall avser dagsdata. Källa: Riksbanken

54 När reporäntan höjs är inflationen nära målet Procent och årlig procentuell förändring Anm. För reporäntan är utfall dagsdata och prognosen avser kvartalsdata. KPIF visas i månadsdata. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Prognoser från PPR oktober. Källor: SCB och Riksbanken

55 Penningpolitik när räntan är noll Den låga räntan och räntebanan bedöms vara tillräcklig för att inflationen ska stiga mot målet Räntan kan hållas låg ännu längre Möjlighet att vidta ytterligare åtgärder

56 Riskerna med hushållens skuldsättning måste hanteras Lång period av låg ränta bidrar till högre inflation Men kan samtidigt öka riskerna i ekonomin Åtgärder inom andra politikområden nödvändiga

57 Finansiell stabilitet och makrotillsyn

58 Riksbankens uppgifter enligt Riksbankslagen Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Finansiell stabilitet 58

59 Riksbanken ska främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Ansvarar för sedlar och mynt Övervakar det finansiella systemet Sköter betalningssystemet RIX Krishantering 59

60 Makrotillsyn: Ett nytt policyområde växer fram European Systemic Risk Board (ESRB) Single Supervisory Mechanism (SSM) European Central Bank (ECB) European Banking Authority (EBA) European Insurance and Occupational Pensions Authority (EIOPA) European Securities and Markets Authority (ESMA)

61 Ansvaret för finansiell stabilitet Stabilitetsrådet Finansinspektionen Mikrotillsyn Makrotillsyn Riksgälden Regeringen Insättningsgaranti Bankstöd Riksbanken Stabilitetsanalys Betalningssystem Likviditetsstöd 61

62 Makrotillsynsverktyg Makrotillsynsverktyg syftar till att begränsa systemrisker Stärka motståndskraften hos banker Motverka att risker byggs upp, t ex alltför snabb kreditexpansion men kan också ha effekter på makroekonomin, till stor del genom samma kanaler som reporäntan

63 Huvuddragen i Riksbankens arbete med finansiell stabilitet Analyserar det finansiella systemet och varnar för risker Ger förslag och rekommendationer Arbetar internationellt för bättre reglering Håller beredskap för krishantering 63

64 Verktyg i en finansiell kris Olika möjligheter att snabbt tillföra likviditet Lån och valutareserv Lån mot säkerheter/liten risk för förluster Centralbanken: Lender of last resort 64

65 Risker med hushållens skulder, bostads- och bolånemarknaderna Problem Höga hushållsskulder Låg amortering Skatteincitament Bostadsmarknaden Ökande priser Hyresregleringar Lågt byggande Bolånemarknaden Rörliga räntor Kortsiktig, marknadsbaserad, finansiering Lindrande faktorer Högt hushållssparande Starka offentliga finanser Bytesbalansöverskott Lågt byggande Uppblåsta balansräkningar Löptider matchar dåligt

66 Bostadspriser och disponibel inkomst Index, 2005 = 100, säsongsrensade data Anm. Disponibel inkomst som fyra kvartals glidande medelvärde. Källor: SCB, Valueguard och Riksbanken

67 Hushållens skulder och huspriser fortsätter att öka Procent, Index 1981= Skulder/Disponibel inkomst Huspriser/Disponibel inkomst Källor: SCB och Riksbanken

68 Länder med hög skuldsättning är mer sårbara för chocker Tillväxt i konsumtion Anm. Tillväxten i konsumtion har justerats för bytesbalansen, skuldtillväxt och konsumtionstillväxt före Källa: Flodén, M. (2014), Did Household Debt Matter in the Great Recession?

69 En stor andel bolån har rörlig ränta Procent Rörligt Bundet Anm. Procent, i bolånestocken. Med rörlig ränta avses bindningstider på 3 månader eller kortare. Källor: SCB och Riksbanken

70 Små amorteringar Procentandelar 23% 16% 38% 0 till 50 år >50 år Oförändrad skuld Ökad skuld 23% Anm. Förändring i skuld mellan 2012 och 2013 för individer med bolån och deras återbetalningstider. Källa: Riksbanken

71 Amorteringar: Finansinspektionens förslag Finansinspektionen presenterade nya förslag på amorteringskrav den 11 november Förslaget omfattar enbart nya lån Om 70%<LTV<85% amortera 2% av lånet Om 50%<LTV<70% amortera 1% av lånet Om LTV<50% inget amorteringskrav

72 Effekter av amorteringskrav på skuldkvoten Procentenheter, avvikelse från basscenario Antal år från införande av amorteringskrav Finansinspektionen Källa: Riksbanken

73 Vägen framåt? Huvuduppdrag: undvika ohållbar ökning av hushållsskulder Politiska åtgärder behövs nu Men det kommer vara en gradvis process Flera årgärder kommer behövas

74 Vägen framåt? Amortering Ränteavdrag? Lånetak efter marknadsvärde (LTV) kompletterat med lånetak efter inkomst (LTI)? Öka andelen lån med fast ränta? Bankfinansiering, längre löptid? Åtgärder på utbudssidan för att öka utbudet av bostäder

75 Tack!

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Riksbankens och penningpolitiken

Riksbankens och penningpolitiken Riksbankens och penningpolitiken HHS 19 februari 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och lågkonjunktur Senaste penningpolitiska beslutet Om Riksbanken

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet

Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet Stockholms universitet 9 maj 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och lågkonjunktur

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Riksbankens roll i svensk ekonomi Riksbankens roll i svensk ekonomi Stockholms universitet 11-1- Lars E.O. Svensson 1 Världens äldsta centralbank 1668 Sveriges Rikes Ständers Bank 183-talet Affärsbanker bildas 19 Monopol på sedelutgivning

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen 6 maj 215 Dagens presentation Historiskt perspektiv på dagens

Läs mer

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI

Läs mer

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitisk rapport. April 2015 Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-

Läs mer

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09 Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans

Läs mer

Redogörelse för penningpolitiken 2013

Redogörelse för penningpolitiken 2013 Redogörelse för penningpolitiken Diagram.. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring 5 KPIF exklusive energi KPIF KPI 5 - - - 6 8 - Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram..

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell

Läs mer

Sverige behöver sitt inflationsmål

Sverige behöver sitt inflationsmål Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Riksbankens roll i samhällsekonomin

Riksbankens roll i samhällsekonomin Riksbankens roll i samhällsekonomin Senioruniversitetet i Stockholm 10 nov, 2015 David Vestin, Sveriges riksbank david.vestin@riksbank.se www.riksbank.se Vad är en centralbank? Bankernas bank Monopol på

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2015 Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Penningpolitisk rapport December 2016

Penningpolitisk rapport December 2016 Penningpolitisk rapport December 2016 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Penningpolitisk rapport Juli 2016 Penningpolitisk rapport Juli 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden

Läs mer

Penningpolitik och Inflationsmål

Penningpolitik och Inflationsmål Penningpolitik och Inflationsmål Inflation Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Penningpolitik Finansiell stabilitet Vad är inflation?

Läs mer

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Per Jansson Vice riksbankschef Två delar Del 1: Den svenska penningpolitiska debatten Negativ reporänta i synnerhet Del 2: Blick framåt penningpolitikens

Läs mer

Dags att förbättra inflationsmålet?

Dags att förbättra inflationsmålet? Dags att förbättra inflationsmålet? Handelsbanken 3 december Vice riksbankschef Per Jansson Mina budskap Var försiktig med att göra stora förändringar i de svenska ekonomisk-politiska ramverken! Flexibel

Läs mer

Session 1 Utveckling av centralbankers mandat. Cecilia Skingsley Vice Riksbankschef

Session 1 Utveckling av centralbankers mandat. Cecilia Skingsley Vice Riksbankschef Session 1 Utveckling av centralbankers mandat Cecilia Skingsley Vice Riksbankschef Inflationsmålspolitiken har varit framgångsrik i Sverige Årlig procentuell förändring Anm. KPI-inflationen avser ej realtidsdata

Läs mer

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden

Läs mer

Tid för omprövning - i huvudet på en centralbankschef

Tid för omprövning - i huvudet på en centralbankschef Tid för omprövning - i huvudet på en centralbankschef Nationalekonomiska föreningen, Stockholm Riksbankschef Stefan Ingves 6 april 2016 Nya utmaningar - nya vägval Finansiella innovationer och globalisering

Läs mer

Penningpolitisk rapport februari 2016

Penningpolitisk rapport februari 2016 Penningpolitisk rapport februari 2016 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi

Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi Sveriges Rikes Ständers Bank -talet Affärsbanker bildas 9 Monopol på sedelutgivning Stockholms universitet -- Lars E.O. Svensson Palmstruch

Läs mer

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende

Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende ANFÖRANDE DATUM: 2014-11-06 TALARE: Vice riksbankschef Martin Flodén PLATS: TCO, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget ANFÖRANDE DATUM: 21 augusti 2015 TALARE: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick PLATS: SNS, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21

Läs mer

Penningpolitisk rapport Oktober 2013

Penningpolitisk rapport Oktober 2013 Penningpolitisk rapport Oktober Diagram.. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data 9 9 - - 9% - 7% % Utfall Prognos -9 7 9 - -9 Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade

Läs mer

Årsredovisning för Sveriges riksbank för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för Sveriges riksbank för räkenskapsåret 2013 Framställning till riksdagen 2013/14:RB1 Årsredovisning för Sveriges riksbank för räkenskapsåret 2013 Sammanfattning Under 2013 hade följande ekonomiska utfall och händelser stor betydelse för Riksbankens

Läs mer

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Lars E.O. Svensson Översikt Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min

Läs mer

UTVÄRDERING AV RIKSBANKENS PENNINGPOLITIK OCH ARBETE MED FINANSIELL STABILITET

UTVÄRDERING AV RIKSBANKENS PENNINGPOLITIK OCH ARBETE MED FINANSIELL STABILITET Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/göran Zettergren 2011-11-30 Direkttel: 08-782 91 33 E-post: goran.zettergren@tco.se Sveriges Riksdag Finansutskottet 100 12 STOCKHOLM

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Efter den globala finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började

Efter den globala finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började Efter den globala finanskrisen 2007 2009 återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började långsamt höjas under 2010 och 2011. Senare skulle denna

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Olika syn på penningpolitiken

Olika syn på penningpolitiken Olika syn på penningpolitiken Lars E.O. Svensson SNS/SIFR Finanspanel 8 juni Min syn på penningpolitiken Penningpolitiken ska stabilisera inflationen runt målet och arbetslösheteten runt en långsiktigt

Läs mer

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder Lars E.O. Svensson Översikt Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min

Läs mer

Penningpolitisk rapport Juli 2013

Penningpolitisk rapport Juli 2013 Penningpolitisk rapport Juli Diagram.. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data 9 9 - - 9% - 7% % Utfall Prognos -9 7 9 - -9 Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Penningpolitisk rapport april 2017

Penningpolitisk rapport april 2017 Penningpolitisk rapport april 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015 Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor

Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor FÖRDJUPNING Sverige är en liten öppen ekonomi och påverkas därför i stor utsträckning av vad som händer i omvärlden. En

Läs mer

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Riksbanken är en myndighet under riksdagen med ansvar för den svenska penningpolitiken. Sedan 1999 har Riksbanken en självständig ställning

Läs mer

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgäldens roll och uppdrag Riksgälden spelar en viktig roll i samhällsekonomin och på finansmarknaden. Vår verksamhet bidrar

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder

Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder Riksbankens kompletterande penningpolitiska åtgärder PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 215 39 Riksbankens direktion har beslutat att göra penningpolitiken mer expansiv. Om detta inte räcker för att inflationen

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Återhämtningen i den svenska ekonomin går trögt. Det beror till stor del på den svaga utvecklingen i euroområdet som är en mycket viktig exportmarknad för det svenska näringslivet. Ekonomisk-politiska

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Krisen, tillväxten och sysselsättningen

Krisen, tillväxten och sysselsättningen BNP-nivåer Krisen, tillväxten och sysselsättningen Lars E.O. Svensson Web: larseosvensson.se Blog: Ekonomistas.se Seminarium i Almedalen, 2014-07-01 1 3 Översikt Industriproduktion! Krisen: BNP, arbetslöshet,

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Juli 2013

Penningpolitisk rapport. Juli 2013 Penningpolitisk rapport Juli S v e r i g e s R i k s b a n k Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken

Läs mer

Penningpolitisk rapport Februari 2015

Penningpolitisk rapport Februari 2015 Penningpolitisk rapport Februari 215 Diagram 1.1. Oljepris och terminspriser USD per fat Anm. Brentolja, terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt och spotpris.

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Statssekreterare Erik Thedéen 22 november 213 1, IMF: Gradvis ljusning i tillväxtutsikterna BNP-tillväxt, prognos från 213 8, 6, 4, 2,, -2, -4, EU27 USA

Läs mer

Penningpolitisk rapport Februari 2014

Penningpolitisk rapport Februari 2014 Penningpolitisk rapport Februari 214 Diagram 1.1. BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel.

Läs mer

Penningpolitisk rapport december 2015

Penningpolitisk rapport december 2015 Penningpolitisk rapport december 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur

Läs mer

Reporäntebanan erfarenheter efter tre år

Reporäntebanan erfarenheter efter tre år ANFÖRANDE DATUM: 2010-06-17 TALARE: Barbro Wickman-Parak PLATS: Danske Bank i Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning april 2009

Penningpolitisk uppföljning april 2009 Penningpolitisk uppföljning april 9 Riksbankens direktion har beslutat att sänka reporäntan till,5 procent med viss sannolikhet för ytterligare sänkning framöver. Räntan väntas ligga kvar på en låg nivå

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Oktober 2015

Penningpolitisk rapport. Oktober 2015 Penningpolitisk rapport Oktober 15 S V E R I G E S R I K S B A N K Rättelse 15-11-4 Diagram 4:1 i kapitel 4 innehöll en felaktig serie för sysselsättningsgap. Detta är korrigerat i den här versionen. Penningpolitisk

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Februari 2015

Penningpolitisk rapport. Februari 2015 Penningpolitisk rapport Februari 15 S V E R I G E S R I K S B A N K Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken

Läs mer

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet Konjunkturläget december 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet och det globala konjunkturläget fortsatte att försvagas. Förtroendeindikatorerna i Europa ligger

Läs mer

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015

Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015 Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015 Fågelperspektivet Global konjunktur & finansiella slutsatser Svensk ekonomi & riksbanksutmaningar

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning december 2007

Penningpolitisk uppföljning december 2007 Penningpolitisk uppföljning december 7 Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 8 december att lämna reporäntan oförändrad på procent. Under första halvåret 8 väntas reporäntan behöva höjas

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer

Läs mer

Finansiell stabilitet. 26 maj 2014 Louise Oscarius och Dilan Ölcer

Finansiell stabilitet. 26 maj 2014 Louise Oscarius och Dilan Ölcer Finansiell stabilitet 26 maj 2014 Louise Oscarius och Dilan Ölcer Översikt Introduktion till Riksbanken Vad är det finansiella systemet? Vad gör Riksbanken för att värna den finansiella stabiliteten? Vad

Läs mer

Finansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning

Finansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning Finansiell stabilitet 2016:2 Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1 Börsutveckling Index, 2 januari 2015 = 100 Källor: Macrobond och Thomson Reuters 1:2 Svenskt stressindex Ranking (0 = låg stress, 1 = hög stress)

Läs mer

Det allmänna ränteläget är för närvarande

Det allmänna ränteläget är för närvarande Vad är en normal nivå på reporäntan? Det allmänna ränteläget är för närvarande lågt i ett historiskt perspektiv, såväl i Sverige som i t ex euroområdet. I takt med ett stigande inflationstryck väntas ränteläget

Läs mer

De senaste årens penningpolitik leaning against the wind

De senaste årens penningpolitik leaning against the wind De senaste årens penningpolitik leaning against the wind Lars E O Svensson är affilierad professor vid Stockholms universitet och gästprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm. Han var vice riksbankschef

Läs mer

Årsredovisning för Sveriges riksbank för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning för Sveriges riksbank för räkenskapsåret 2012 Framställning till riksdagen 2012/13:RB1 Årsredovisning för Sveriges riksbank för räkenskapsåret 2012 Sammanfattning Under 2012 hade följande ekonomiska utfall och händelser stor betydelse för Riksbankens

Läs mer

Framställning till riksdagen

Framställning till riksdagen Framställning till riksdagen 2007/08: RB1 Årsredovisning för Sveriges riksbank för räkenskapsåret 2007 Sammanfattning Enligt 10 kap. 3 lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank lämnar Riksbankens direktion

Läs mer

Finansiell stabilitet och penningpolitik diskussion

Finansiell stabilitet och penningpolitik diskussion Finansiell stabilitet och penningpolitik diskussion Björn Lagerwall Norges Bank 2017-04-21 Sveriges riksbank Avdelningen för penningpolitik Två teman Penningpolitik och skulddynamik Policy-fråga: Vilka

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

42 FÖRDJUPNING Finansiella obalanser i den penningpolitiska bedömningen

42 FÖRDJUPNING Finansiella obalanser i den penningpolitiska bedömningen FÖRDJUPNING Finansiella obalanser i den penningpolitiska bedömningen ex ex Ex 5,5,5 9 8 7,5 7 5, 5 Diagram A. Två räntebanor: högre och lägre År År År Anm. De streckade linjerna visar ett intervall för

Läs mer