En unik satsning. När leken läker Lekterapi för barnen QWC. Tryggare föräldrar Förlossning och BB satsar på föreläsningar.

Transkript

1 T I D N I N G F Ö R a l l a m e d a r b e t a r e P Å C E N T R A L S J U K H U S E T k r i s t i a n s t a D 3 / Medarbetarenkät QWC När leken läker Lekterapi för barnen Ledare Målmedvetet arbete ger alltid resultat nya röntgenlabb Snabbare, lägre stråldos och säkrare diagnoser DISA Ett samarbete för patienterna sterilcentralen siktar på framtiden Bygger om för morgondagens krav Diagnostiskt centrum En unik satsning V I P Å C S K 3 / Tryggare föräldrar Förlossning och BB satsar på föreläsningar

2 g ledare Målmedvetet, strukturerat arbete ger alltid resultat! Flera verksamhetsområden har den senaste tiden fått publik och positiv uppmärksamhet som tack för sitt målmedvetna arbete. Jag tackar er alla goda medarbetare som på olika sätt utvecklar vården i Kristianstad. Inom område efter område visar mätningar att ni lyckats och att Centralsjukhuset ligger i framkant. Många verksamheter förtjänar att nämnas, t ex: CSK rankas som det bästa sjukhuset i Skåne enligt kvalitetsregistret SWEDE- HEART när det gäller hjärtinfarktsvård. CSK rankas av SYLF som det bästa sjukhuset i Skåne att göra sin allmäntjänstgöring (AT) på. CSK är Sverigeledande inom kolorektalcancervården. Diabetessjukvården uppnår 10 av 10 nationella kvalitetsindikatorer. Listan kan göras ännu längre. Vi står oss väl i konkurrensen Det är så det måste vara om vi ska klara att behålla vårt uppdrag, att vara ett komplett akutsjukhus i nordöstra Skåne. Vi vill också växa som vårdgivare och vi vill kunna locka till oss nya goda medarbetare när våra trotjänare går i pension. Konkurrensen om morgondagens medarbetare lär blir hård. Tydligt fokus på patientresultat Det håller på att ske en omsvängning inom hälso- och sjukvården, dels genom att fokus breddas från produktion och ekonomi till att också omfatta patientresultat och kvalitet, dels genom att sjukhusen förutom sitt grunduppdrag också får specifika Skåneövergripande uppdrag. Det är en utveckling som är nödvändig och som jag välkomnar. Cancervården I början av september invigdes Bröstcentrum och Onkologiska behandlingsenheten vilket ger CSK ännu större möjligheter att möta kommande krav. Förutom bröstkirurgi och bröstmottagning så rymmer Bröstcentrum även mammografi (Unilabs) och cytologimottagning (Labmedicin Skåne). Jag tycker det är kreativt och spännande att verksamheter från en privat aktör och två Region Skåneförvaltningar samarbetar på det här sättet. Den Onkologiska behandlingsenheten finns direkt under Bröstcentrum. Verksamheterna finns nära varandra och det betyder kortare beslutsvägar och bättre samordning. Samarbete med Försäkringskassan Tack vare ett mycket gott samarbete med Försäkringskassan blir nu CSK tillsammans med KVH-Fenix nationell pilot i ett projekt som går ut på att utveckla nya metoder inom området patientfokuserad cancerrehabilitering. Projektet kallas DISA (Diagnosgrupp i Samverkan) och startar den 17 oktober. Fokus ligger på cancerpatienternas rätt till snabb, smidig och effektiv rehabilitering. Strategisk plan för Centralsjukhuset Parallellt med vardagliga arbetet inom CSK, som den här tidpunkten på året till stor del handlar om budget och planering inför 2013, så har sjukhusledning, ledningsgrupp och inte minst deltagarna i ledarutvecklingsprogrammet Potentiella chefer på olika sätt bidragit i ett arbete som handlar om att lyfta blicken och tänka framåt. Arbetet har formulerats i en samlad skrivning som beräknas bli klar i höst Strategisk Plan Centralsjukhuset Planen handlar framför allt om det som vi, inom ramen för Region Skåne, kan påverka. När nya möjligheter till vårdval införs vill CSK att vara en aktiv spelare och därmed fortsätta att vara en mycket viktig aktör i sjukvårdsskåne. Vi ses i i korridorerna! Ulf Kvist Sjukhuschef

3 Ann Kjellgren, sjuksköterska på RoDEoN, förklarar hur Mina vårdkontakter fungerar Fler och fler använder Mina Vårdkontakter Vi märker att fler och fler börjar använda e-tjänsten Mina Vårdkontakter. Stor mottagare är Diabetes o Endokrinsektion på Ro- DEoN. Många yngre patienter använder sitt konto, säger Kerstin Nilsson, enhetschef på Medicinmottagningen och RoDEoN. Mina Vårdkontakter fungerar ungefär som ett konto man har på nätet. Den som har öppnat ett konto får en säkerhetsinloggning och bara kontoinnehavaren kan skriva och läsa vad som avhandlas på det egna kontot. Informerar mycket Vi informerar så mycket vi kan för att patienterna ska använda Mina Vårdkontakter, till exempel vid besök hos sjuksköterska, läkare eller annan vårdgivare. Om en patient ringer och säger att han eller hon inte kan komma fram på telefon så berättar vi om Mina Vårdkontakter som en möjlighet att alltid nå fram och få svar, förklarar Kerstin Nilsson. En patient som öppnar ett konto kan själv välja Kerstin Nilsson vilka tjänster hon eller han vill ha. Det kan gälla tidbokning hos läkare eller sjuksköterska, avbeställa tid och boka om, man kan ställa frågor om sin sjukdom och få svar och mycket mer. Många recept Recept är en stor post som många använder. Beställer man recept så kommer svar att man får det inom en vecka, säger Kerstin Nilsson. Hon betonar att Mina Vårdkontakter är ett mycket säkert sätt att fråga och få svar. All trafik på Mina Vårdkontakter omfattas av sjukvårdens sekretesslagstiftning. Och kontohavaren kan vara säker på att ingen obehörig läser det man skriver. En säker kontakt med sjukvården helt enkelt. Och inte minst kontakten hålls alltid öppen. Kontoinnehavaren kan alltid vara säker på att hans eller hennes frågor och beställningar öppnas varje helgfri dag och att det går till rätt person. Mina Vårdkontakter är både säkrare och tillförlitligare än ett mail. Man får en kanal in till i stort sett varje specialitet. Viss tröghet Än så längre finns en viss tröghet i att få patienter att använda Mina Vårdkontakter, att öppna ett konto och att logga in med sin säkerhetsinloggning. Det finns kanske en viss rädsla att lämna ut uppgifter om sig själv. Men jag vill understryka att det är ett säkert system. Och kanske är det en generationsfråga. De yngre patienterna är mer vana vid att använda nätet. Men jag tycker ändå att vårt system med Mina Vårdkontakter kommer starkt, menar Kerstin Nilsson. Och inom vården gör man så mycket man kan för att informera om det. Fakta Mina Vårdkontakter E-tjänsten Mina Vårdkontakter är en både enkel och säker väg in till vården. Där kan patienterna beställa tid, avboka tid, förnya recept eller be mottagningen att kontakta patienten. Varje mottagning bestämmer vilka tjänster man erbjuder. I Mina Vårdkontakter kan man också lägga in anteckningar om inbokade läkarbesök, vaccinationer med mera i en kalender. För att använda Mina Vårdkontakter skapar man ett användarkonto. Vid registrering av kontot kan man som användare välja om man vill använda e-legitimation eller engångskoder som man får via sms. De uppgifter som skickas via Mina Vårdkontakter innehåller personlig information och man har därför tagit stor hänsyn till säkerheten. När ett användarkonto registreras och vid varje inloggning kontrolleras att användaren existerar i personuppgiftsregistret. En användare kan bara komma åt de uppgifter i Mina Vårdkontakter som hon eller han har rätt att få del av. Alla uppgifter skyddas. Och alla som använder Mina Vårdkontakter är identifierade. För att vara säker på att ingen uppger falsk identitet har Mina Vårdkontakter personnummer som användaridentitet. När man loggar in kan man som nämnts använda e-legitimation eller personnummer. E-legitimation kan laddas ner från en internetbank. Mer går att läsa på webben: 3/2012 VI PÅ CSK 3

4 diagnostiskt centrum Diagnostiskt Centrum för tidig diagnostik Diagnostiskt Centrum är ett unikt pilotprojekt i Sverige för tidig diagnostik. Projektet pågår mellan den 1 oktober 2012 t o m 31 december 2013 och bedrivs i nordöstra Skåne. Initiativet till Diagnostiskt Centrum kommer från Regionalt cancercentrum syd och kan komma att stå modell för andra centra i södra sjukvårdsregionen men också övriga Sverige. Idén till centrumet är hämtad från Danmark. Diagnostiskt Centrum utvärderas i samarbete med Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds universitet och RCC syd. Diagnostiskt Centrum erbjuder utredning med kortast möjliga väntetider efter remiss från primärvården. Diagnostiskt Centrum är till för patienter, 18 år eller äldre, från nordöstra Skåne med misstanke om sjukdom men där symptomen inte kan härledas till särskilt organ eller kroppsdel. Centrumet är det första i Sverige och drivs som ett pilotprojekt. Diagnostiskt Centrum är en del av Medicinkliniken, Centralsjukhuset Kristianstad. Diagnostiskt Centrum En unik satsning först i Sverige Den 1 oktober startar Diagnostiskt Centrum. En unik satsning där Medicinkliniken CSK är först i Sverige. Hit kommer patienter med oklara symtom som misstänks ha en allvarlig sjukdom och de remitteras direkt från vårdcentralen. Projektet pågår i femton månader fram till siste december Läkaren Charlotta Sävblom är projektledare för Regionalt cancercentrum syd (RCC Syd). Idén till Diagnostiskt Centrum kommer från Danmark där man haft detta system i några år. Dansk vårdpersonal som arbetar inom DC-systemet känner stor arbetsglädje. De känner att de gör skillnad. I Diagnostiska centrumet i Silkeborg får hälften av patienterna sin diagnos inom en vecka. Efter 4 veckor har nästan alla (92%) fått en klar diagnos. Innan centrumet infördes tog det betydligt längre tid. I Silkeborg hittas cancer hos 15 procent av patienterna som kommer till steg 2 utredning på Diagnostiskt Centrum. Hos de övriga hittar man bl a mag-tarmsjukdomar, reumatiskaoch immunologiska sjukdomar. Även detta är sjukdomar som det är viktigt att upptäcka och behandla på ett tidigare stadium. Någon enstaka patient visar sig vara fysiskt frisk men kan behöva andra typer av behandling t ex olika typer av terapier som KBT med mera. Detta är också viktigt både ur patientens och vårdens synvinkel. Man slipper springa ut och in på akuten och oroa sig i åratal. Modellen som nu skall testas i nordöstra Skåne skiljer sig en del från danskarnas. I Danmark gör man ett stort antal blodtester redan vid steg 1 i primärvården medan man här låter primärvården beställa det s k DC-analys paketet med cirka 40 prover då man fattat beslut om remiss till Diagnostiskt Centrum. Det är också centrumet som analyserar resultaten av dessa blodprover. Jag vill likna Diagnostiskt centrum vid ett depåstopp i formel 1 medicinsk specialistkompetens samlas kring patienten för snabb diagnostik, säger Charlotta Sävblom projektledare för Diagnostiskt Centrum, RCC Syd. För att det ska bli ett bra resultat är det viktigt att patienterna också är motiverade till att medverka. Det krävs att patienten avsätter tid och kommer till de undersökningar och provtagningar som planeras in under den intensiva utredningsperioden. text: stina helmersson 4 VI PÅ CSK 3/2012

5 diagnostiskt centrum Centralsjukhuset Kristianstad är först ut i en unik satsning Diagnostiskt Centrum Primärvården backar upp De flesta primärvårdsläkare är positiva till Diagnostiskt Centrum. Vi allmänläkare är duktiga på att ställa diagnoser. Men ofta tar det för lång tid för oss att driva en utredning av patienter med misstänkta svåra sjukdomar, säger Annika Åkerberg distriktsläkare på Vilans Vårdcentral och koordinater för AKO (Allmänläkarkonsulter). Diagnostiskt Centrum innebär ett nytt koncept för samarbetet mellan primärvården och sjukhuset. Patienter med diffusa symtom och misstänkt allvarlig sjukdom ska fångas upp snabbt på vårdcentralerna, och om man inte genast hittar en diagnos skickas de vidare till Diagnostiskt Centrum. Annika Åkerberg Studier har påvisat, att patienter med alarmerande symtom, ofta dröjer längre än andra med att kontakta med sjukvården. Då är det speciellt viktigt med en snabb utredning och diagnos. I Danmark går läkaren på sin magkänsla, och det kan fungera när man känner alla sina patienter väl. Men hos oss där läkare oftare byts ut på vårdcentralerna, krävs tydliga skriftliga riktlinjer, säger Annika Åkerberg. Läkare och sjuksköterskor vid vårdcentralerna i Skåne nordost utbildas under september för att snabbt reagera på och uppmärksamma misstänkta symtom hos samtliga patienter. Ofta söker inte patienterna för dessa symtom. De söker för något annat eller så hittar man dem bland de som t ex gör sina årliga kontroller. text: stina helmersson Diffusa symtom som ska uppmärksammas på vårdcentralen Nytillkommen uttalad oförklarlig trötthet Ofrivillig viktnedgång på kort tid, 5 kg eller mer Nytillkomna oförklarliga smärtor/ledsmärtor Oklar långdragen feber och/eller patologiska (sjukliga) värden utan förklaring, sänka, leverprov, kalkvärde, oförklarlig blodbrist. På Vårdcentralen: Steg 1: Grundlig undersökning, anamnes och blodprover tas och analyseras på plats. Patienten får vänta tills analyserna är klara och tala med läkaren igen. Vid oklarhet kring diagnos tas nya prover som skickas till kemlab. Svaren kommer nästa dag. Vet man då inte vad patienten lider av, bokas tid för röntgen av lungor och ultraljud av buken inom tre dagar. Samtidigt bokar primärvårdsläkaren tid direkt hos läkaren på Diagnostiskt Centrum. Steg 2: Ansvaret övergår till läkare vid Diagnostiskt Centrum. Distriktsläkaren kompletterar dock först med att ta fler blodprover enligt en speciell mall. Provsvaren går direkt till centrumets läkare. Om patienten efter Diagnostiskt Centrums utredning, inte visar sig lida av någon allvarlig sjukdom som kräver specialistvård, vid sjukhus, kan resultatet bli att centrumet skickar tillbaka patienten till distriktsläkaren på vårdcentralen. En del primärvårdsläkare menar att införandet av DC-systemet, innebär att deras kompetens ifrågasätts. Några befarar missbruk av Diagnostiskt Centrum, att allt för många patienter med diffusa symtom skickas dit, säger Annika Åkerberg. Men de flesta anser att det är bra att patienter som är svårdiagnostiserade snabbt blir grundligt undersökta på sjukhus. Cirka 99 procent av våra patienter är kvar. Men ungefär en procent har diffusa symtom och det är dessa vi ska skicka vidare till Diagnostiskt Centrum. 3/2012 VI PÅ CSK 5

6 diagnostiskt centrum Sjukhuschef Ulf Kvist Annika Åkesson och Inga Svensson pratar med patient I linje med CSKs ambitioner CSK är framgångsrika när det gäller cancerbehandlingar. Vi rankas som bästa sjukhus i Sverige när det gäller tjock- och ändtarmscancer, säger Ulf Kvist, chef för CSK. Att vi nu satsar på att starta projektet med Diagnostiskt centrum ligger helt i linje med våra ambitioner att profilera oss. Det är viktigt för oss som sjukhus att visa att vi är ambitiösa och vill utvecklas. Det ökar vår attraktionskraft. På så vis blir det lättare att rekrytera goda resurser hit och då utvecklas vi ännu mer. På CSK behandlas flera olika cancerformer till exempel lung-, prostata- och bröstcancer. På de områden där vi är verksamma bör vi vara starka och profilera oss. Vi samarbetade tidigt med RCC (Regionalt cancercentrum syd) och Utvecklingscentrum. Därför var det naturligt att vi fick förfrågan att genomföra ett projekt och starta Diagnostiskt Centrum som omfattar 26 vårdcentraler i Skåne nordöst. Om här upptäcks lika många misstänkta fall som i Danmark betyder det att 34 patienter i veckan kommer att remitteras till Diagnstiskt centrum och att man upptäcker cancer hos fem av dessa. Det är stora volymer som ska tas om hand. Vi hittar nog inte fler cancerfall men vi kommer förhoppningsvis att upptäcka dem på ett tidigare stadium. Tid är viktigt. Att gå med en sjukdom skapar oro och ångest. Det betyder mycket om vi kan korta processen och ge ett professionellt omhändertagande. En stark och tydlig struktur skapar trygghet. Korta utredningstider känns bra för de flesta patienter. Diagnostiskt Centrum på CSK kommer att ge en stor och många gånger svårbehandlad patientgrupp snabbare, bättre och tryggare vård. Den snabba direktlinjen till den specialiserade vården ger ökad patientsäkerhet och det systematiserade arbetssättet i enlighet med den danska modellen har visat på mycket stor patientnytta, säger Ulf Kvist. Ulf Kvist är mycket positiv till att CSK inför centrumet i projektform under 15 månader fram till nyår Projektet ska utvärderas av primärvårdens forskningsenhet och vi kommer att lära oss mycket av detta. Slår det väl ut, vilket vi hoppas, kommer detta system troligen att införas inom hela Region Syd. Hela sjukvårdssverige följer detta med stort intresse. Vi är en kunskapsorganisation med 2200 anställda. När vi sticker ut och gör något positivt ger det energi och självkänsla i hela organisationen. Vår ambition är att vara en stor och stark trygghetsfaktor för vår befolkning. För att kunna starta upp Diagnostiskt centrum nu i höst har det krävts en del ombyggnader av lokaler i anslutning till röntgen och utbildning av personal i att ta ultraljud. Förberedelserna har gått väldigt smidigt. Alla är positiva till att göra detta. Ulf Kvist framhåller att centrumet innebär förändringar också för primärvårdens arbetssätt. Vi uppfattar att de är övervägande positiva och att detta stärker primärvården. Jag har varit chef för primärvården och var med och startade KVH som blev mall för hela Skåne. Att snabbt och effektivt kunna undersöka patienter med diffusa symtom där man kan misstänka allvarlig sjukdom, är viktigt för mig. Därför stödjer jag helhjärtat projektet med Diagnostiskt centrum. Det är nödvändigt att ledningen har ett äkta engagemang när man genomför förändringar. Det ger tydlighet och trovärdighet i organisationen. Mycket står på spel. Projektet med Diagnostiskt Centrum kan komma att påverka hela Region syd, säger sjukhuschef Ulf Kvist. text: stina helmersson 6 VI PÅ CSK 3/2012

7 diagnostiskt centrum Det är spännande att vara med och starta något nytt som inte finns någon annan stans, säger Annika Åkesson, Stefan Nilsson och Inga Svensson Mona Fransson För patienternas bästa Det är helt nytt för CSK att ha en instans som Diagnostiskt Centrum, som bara sköter utredningar. Här krävs medarbetare med en lång och gedigen erfarenhet av svåra sjukdomstillstånd, säger Stefan Nilsson, verksamhetschef vid Medicinkliniken. Uppskattningsvis 34 patienter per vecka kommer att gå vidare till Diagnsotiskt Centrum och steg 2 utredning när verksamheten är i full gång. Ansvarig läkare på Diagnostiskt centrum är Inga Svensson, från lungsektionen, som bl a varit processledare för lungcancerprojektet på CSK. Hon är van vid cancerpatienter och har dessutom jobbat tio år som allmänläkare på vårdcentral. I teamet finns även sjuksköterskan Annika Åkesson och medicinska sekreteraren Mona Fransson vilka har lång erfarenhet av svårt sjuka och patienter med svåra diagnoser. Allmänläkarna är bäst på att sålla ut vad som är friskt och sjukt och vilka patienter som bör gå vidare för utredning hos oss på Diagnsotiskt Centrum, säger Inga Svensson. För att Diagnostiskt centrum ska fungera bra krävs ett nära samarbeta med röntgen och laboratoriet. Vi har förtur till röntgen och våra lokaler ligger vägg i vägg. Det underlättar både för oss och patienterna. Det är spännande att vara med och starta något nytt som inte finns någon annanstans. Vi är till för patienternas bästa. Kan vi förkorta ovissheten genom att snabba på utredningsprocessen genom att arbeta effektivt och strukturerat så är det bara av godo. På Diagnostiskt centrum, Steg 2 tas patienterna emot under dagtid. Först granskas tidigare utredningar. Sedan kompletteras dessa med fler undersökningar. Man kan koppla in flera andra resurser och kompetenser på sjukhuset. Målet är att flertalet patienter som kommer till Diagnsotiskt Centrum ska vara utredda och ha en diagnos inom tre veckor. Sedan remitteras de vidare antingen till behandling eller tillbaka till primärvården. text: stina helmsersson Kortare väntetider Diagnostiskt centrum ligger vägg i vägg med röntgen. Nu kan vi erbjuda snabbare tider för röntgen och ultraljud. Och vi utbildar personalen för att möta de nya behoven från bl a Diagnostiskt Centrum, säger Patricia Enocson verksamhetschef för Röntgen Öst. Patienterna kan gå direkt från Diagnsotiskt Centrum till oss och det underlättar kommunikationen mellan DC-läkare och våra radiologer. Ökat samarbete och tvärprofessionella kontakter är alltid bra. Redan idag har vi en god tillgänglighet till CT och relativt god till MR, men patientflödet ska förbättras ännu mer under hösten. Röntgen på CSK är numera relativt välbemannade på läkarsidan. Diagnsotiskt Centrum ökar kraven på oss att ta emot patienterna med kort varsel och svaren från röntgen och ultraljud ska ges snabbt till primärvårdsläkarna eller ansvarig läkare på centrumet. Vi kommer att behöva vidareutbilda personal. Det behövs fler som kan göra ultraljud och förhoppningsvis får våra röntgensköterskor utbilda sig till sonografer med behörighet att genomföra och bedöma ultraljudskontroller, säger Patricia Enocson. Röntgen Öst har redan skickat tre röntgensköterskor till Karolinska i Stockholm för Patricia Enocson denna utbildning. En från CSK, en från Ystad och en från Trelleborg. Utbildningen tar 1,5 år. De nya sonograferna ska frigöra läkare från rutinkontrollerna så att de får mer tid för avancerade undersökningar. text: stina helmersson 3/2012 VI PÅ CSK 7

8 Jenny Persson, Carina Nilsson och Eva Ohlin tittar på ritnignarna till "nya sterilcentralen" Sterilcentralen byggs om Måste kunna möta framtida krav Sterilcentralen ska byggas om och till. Man kommer att få ny och modern utrustning. Vi måste kunna möta både dagens och morgondagens krav från våra kunder och hela tiden blicka framåt, säger Lena Fransson, enhetschef för Sterilcentralen. Dagens lokaler är i stort sett desamma som när sjukhuset byggdes. Sterilcentralen ligger i källarplanet. Svårarbetat Det har blivit svårarbetat att kunna följa dagens krav. Vi är lite underdimensionerade. Och verksamheten har ändrats mycket sedan vi flyttade in i CSK, menar Lena Fransson. Hon understryker att alla som arbetar i Sterilcentralen har specifika kunskaper, kompetenser som man kanske inte alltid tänker på att de finns. Sterilcentralen är certifierad och därför måste man hålla hög kvalitet och ställa höga krav på de produkter som centralen tar fram. Efter ombyggnaden blir det lätttare att leva upp till de krav som ställs både internt och från såväl Sterilcentralens kunder på sjukhuset som från primärvården och privata läkarmottagningar i nordöstra Skåne. Ombyggnaden för med sig att Sterilcentralen kommer att kunna erbjuda ännu fler tjänster åt kunderna. Färre tunga lyft Ombyggnaden är också en arbetsmiljöfråga. Efter ombyggnaden får vi färre tunga lyft. Man kanske inte tänker på hur tung instrumenthanteringen är. Vi kommer också att kunna arbeta effektivare genom att vi får fler arbetsmoment automatiserade, förklarar Lena Fransson. Det gäller också att blicka framåt i vår planering och försöka se vilka krav som framtiden kommer att ställa på verksamheten. Redan nu kan får vi hintar om vad som är på gång och hur vi ska vara rustade för att klara nya verksamheter, säger Eva Ohlin, projektledare för Sterilcentralens ombyggnad. 400 kvadratmeter Själva ombyggnaden kommer att innebära att man fortsätter att använda befintliga lokaler fastän ombyggda. Därutöver ska man bygga om lokaler som ligger runt om Sterilcentralen, lokaler som idag används som förråd och lager. Dessutom ska en helt ny lokal på 100 kvadratmeter komma till utanför sjukhuset men i anslutning till Sterilcentralen. Den kommer att grävas ut så att den ligger i källarplan med taket i markhöjd. De förändringar som görs i lokalerna kommer att innebära att personalen i högre grad kommer att arbeta i lokaler med insläpp av dagsljus. Totalt kommer Sterilcentralen att få omkring 400 kvadratmeter nya ytor. En ökning från dagens 745 kvadratmeter till Ny utrustning I samband med utbyggnaden kommer Sterilcentralen att få nya maskiner som kan möta dagens och morgondagens krav och miljö. Vi har autoklaver som behöver bytas ut och det krävs ombyggnad för att installera de nya, förklarar Lena Fransson. Det handlar om fyra nya autoklaver. Dessutom kommer man att utöka antalet diskdesinfektorer från dagens tre till fem. I princip blir således det mesta nytt. Det är en del av kommande krav och kundernas behov, menar Lena Fransson. Sterilcentralen måste arbeta som vanligt under ombyggnadstiden. Ombyggnaden ska ske i fyra etapper. Det kommer att ställa stora krav på dem som bygger om och för Sterilcentralens medarbetare, som får mindre utrymme under tiden. Och hygienkraven kommer att vara höga. Allt ska vara klart i mars VI PÅ CSK 3/2012

9 En helt ny Sterilcentral När Sterilcentralen står färdig, om- och tillbyggd och med ny utrustning, kommer CSK att i princip ha fått en helt ny sterilcentral Detta gör det möjligt att öka utbudet av tjänster till dagens kunder, men också nya möjligheter att erbjuda sina tjänster till nya kunder. Sterilcentralen kommer att få ett snabbare flöde i jobbet. Och vi kommer också att se över arbetsprocessen, d v s hur vi arbetar nu och hur vi kan förbättra för våra kunder, säger Eva Ohlin, projektledare för ombyggnaden av Sterilcentralen. Förbättra flödet Framför allt kommer Sterilcentralen att se över hur man kan förbättra flödet av produkter till opererande verksamheter som är de största kunderna. Planeringen av den nya Sterilcentralen görs utifrån kundernas behov och framtida krav. Tillgodose önskemål En förutsättning för ett bra resultat vid om- och tillbyggnaden är att vi i möjligaste mån kan tillgodose kundernas önskemål, menar Lena Fransson, enhetschef på Sterilcentralen. Allt går i slutänden ut på att göra allt så bra som möjligt för patientsäkerheten. Sterilcentralen är kvalitetscertifierad och har ett certifierat Ledningssystem för kvalitet krav för regulatoriska ändamål. Det senare innebär att Sterilcentralen har ett system som skapar god kvalitet i tillverkningsprocessen. Steriltekniker Sterilcentralen erbjuder utbildningsplatser för studerande som utbildar sig till steriltekniker. Utbildningen löper över tre terminer. Det är positivt att de efter utbildningen vill stanna kvar hos oss. Två färdigutbildade arbetar redan i verksamheten och ytterligare en kommer att jobba hos oss efter årsskiftet. Det är vi faktiskt riktigt stolta över, säger Lena Fransson. Sterilcentralen är certifierad och därför måste vi hålla hög kvalitet och ställa höga krav på de produkter som tas fram på centralen. Efter ombyggnaden blir det lättare att leva upp till de krav som ställs både internt och från såväl Sterilcentralens kunder på sjukhuset som från primärvården och privata läkarmottagningar i nordöstra Skåne, säger Lena Fransson. 3/2012 VI PÅ CSK 9

10 Felicia pluggar Nicklas målar och specialpedagog Tina Syllfors hjälper till Max skriver glosor Felicia och Max får hjälp av pedagogen Eva Lindborg och läraren Eva Algotsson Lekterapin är en specialpedagogisk verksamhet för alla barn upp till och med 18 år. Det är ett teamarbete där samarbetet med såväl skola som barnpsykiatri är mycket viktigt. Lekterapin är en frizon för barnen. Här ges inga mediciner eller behandlingar utan barnen får vara just barn för en stund, berättar specialpedagog Anna Persson. Våren 2012 stod den nya lekterapin klar. Tack vare donerade medel finns här nu ett stort lekrum, ett målarrum och inte minst ett tonårsrum, säger Kristina Andersson, enhetschef på Barn- och Ungdomskliniken. Enligt lag måste varje sjukhus som har Barn- och Ungdomsklinik erbjuda såväl sjukhusskola som lekterapi. Skolan drivs av Kristianstads kommun medan lekterapin ingår i Centralsjukhuset Kristianstads verksamhet. I teamet kring lek och lärande på Barn- och Ungdomsklinken ingår två specialpedagoger, två lärare samt en barnpsykiatrisjuksköterska. Både skolan och lekterapin har stor och viktig del i behandlingsarbetet av barnen på avdelningen. De ombyggda och uppdaterade lokalerna gör det möjligt för barn i alla åldrar att vistas där. Innan ombyggnation hade t ex inte våra tonåringar något bra ställe att dra sig undan. De var hänvisade till samma rum som de mindre barnen vilket ibland uppfattades som störande. Nu har de fått ett eget rum där de kan träffa kompisar, se på TV eller bara vara, berättar Kristina. Rummen är nu mer anpassade efter barnens olika åldrar och möter de behov vi har i arbetet på ett bättre sätt. Det, och vår utelekplats Takis, gör oerhört mycket för både barn och föräldrar, fortsätter Marie-Louise Fogelström Haskå, barnpsykiatrisjuksköterska. Från vänster Eva Lindborg, Marie-Louise Fogelström Haskå, Eva Algotsson, Anna Persson och Kristina Andersson Lekterapin Lekterapin är en specialpedagogisk verksamhet för alla barn upp till och med 18 år. Det är ett teamarbete där samarbetet med såväl skola som barnpsykiatri är mycket viktigt. Lekterapin är en frizon för barnen. Här ges inga mediciner eller behandlingar utan barnen får vara just barn för en stund, berättar special- 10 VI PÅ CSK 3/2012

11 Specialpedagog Anna Persson, Selma och Helin Helin lekar tillsammans med mamma Rana Selma gillar det nya målarrummet och Pippihuset pedagog Anna Persson. Men lekterapin är också en frizon för föräldrarna. De kan för en stund slippa tänka på sjukdomen och det blir som ett andningshål för dem, fortsätter Marie- Louise. Sjukvårdsrädda barn Lekterapi kan också vara en del av behandlingen för t ex barn med sjukvårdsrädsla. Det kan vara barn som exempelvis inte vågar gå in i ett behandlingsrum, som är rädda för att vistas i sjukhusmiljö eller som har haft traumatiska upplevelser kopplade till sjukvården. Vi kan försöka förebygga genom att vi via lek låter barnen möta det som är otäckt. Förberedelser och ärliga förklaringar är viktigt, det minskar stress och rädsla. Och det finns många sätt där leken kan få barn att känna sig tryggare, förklarar Marie-Louise. Lek kan också läka i efterhand. När ett barn har upplevt något obehagligt kan det sätta djupa spår. Genom att rita eller leka ut händelsen kan barnet bearbeta det hemska som hänt. Det är ibland svårt att sätta ord på det som är obehagligt, då kan leken bli ett redskap för att visa tankar och känslor, fortsätter Anna. Vill inte äta Ytterligare en del i verksamheten är arbetet med barn med ätovilja. Tillsammans med dietister, kuratorer, läkare och logoped hjälper lekterapin föräldrar i deras arbete att få sitt barn att vilja äta. Det gäller främst barn i åldrarna 1-6 år och barnen kommer via remiss. Anledningen till att barn inte vill äta kan vara många men det finns goda tips och råd att ta med sig på vägen. Låt de små barnen kladda när de äter. Känsel i mun och händer hör ihop och det är viktigt att låta barnen äta med alla sina sinnen, förklarar Anna. Gör måltiderna till en trevlig stund för alla inblandade och låt barnen vara delaktiga. Att äta är något naturligt och är ingen prestation som ska belönas eller bestraffas. Och framförallt låt inte barnen bestämma vad de ska äta. Det är ni som föräldrar som bestämmer vad som ska ätas medan barnet bestämmer hur mycket, förtydligar Marie- Louise. Skolan Sjukhusskolan har ett litet bibliotek, läroböcker samt datorer och erbjuder undervisning från grundskole- till gymnasienivå. Barn mår bättre av att snabbt komma tillbaka till skolan. Det är en trygghet att få behålla så mycket som möjligt av de dagliga rutinerna. Men det är alltid barnens tillstånd och ork som styr hur mycket och ofta det blir, förklarar Eva Algotsson, lärare på Sjukhusskolan. Skolan tar fasta på det friska hos barnet. Den fungerar som ett stöd och minskar oron för att ligga efter när sjukhusvistelsen är över. Vi har ett nära samarbete med hemskolan för att på bästa möjliga sätt kunna individanpassa utbildningen efter barnens olika behov. Vi fokuserar på det som är viktigast för barnet och dess studiesituation såväl utanför som inne på sjukhuset, avslutar Eva Lindborg, pedagog på Sjukhusskolan. text: jenny pettersson 3/2012 VI PÅ CSK 11

12 diagnostik och behandling av lungcancer Tidig upptäckt öka chansen till bot Att en cancersjukdom upptäcks tidigt, innan den är spridd till något annat organ i kroppen, är A och O för att kunna bli botad. Därför är det viktigt att ha god kroppskännedom och gå på de screeningkontroller man blir kallad till. Lungcancerprocessen är ett begrepp som innebär ett patientorienterat arbetssätt och omfattar patientens väg från upptäckt av symptom till behandling och vård och eventuell rehabilitering. Cancer är ett fokusområde inom sjukvården enligt en nationell strategi. Regionalt har RCC, d v s Regionalt cancercentrum tagit initiativ till olika cancerprocesser. På CSK har man bildat flera team för cancervård av patienter med bl a bröstcancer, lungcancer, gynekologisk och kolorektal cancer. Källa: RCC Syd Lungcancerprocessen Ett multiprofessionellt arbete Lungcancergruppen är den cancer som skördar flest liv i Sverige bland cancersjukdomarna. På CSK finns sedan lång tid en väl organiserad verksamhet för diagnostik och behandling av lungcancer. Senaste året har man gått in i ett mer processinriktat arbetssätt. Lungcancerprocessen är ett begrepp som innebär ett patientorienterat arbetssätt och omfattar patientens väg från upptäckt av symptom till behandling och vård och eventuell rehabilitering. Fokusområde Cancer är ett fokusområde inom sjukvården enligt en nationell strategi. Regionalt har RCC, d v s Regionalt cancercentrum tagit initiativ till olika cancerprocesser. På CSK har man bildat flera team för cancervård av patienter med bl a bröstcancer, lungcancer, gynekologisk och kolorektal cancer. Lungcancerprocessen innebär ett multiprofessionellt arbete där även olika yrkeskategorier utanför vår egen klinik samarbetar kring den cancerdrabbade patienten, säger Inga Svensson, överläkare på Lungsektionen, Medicinkliniken på CSK. Hon är lokal processledare för lungcancerprocessen. Lungsektionen navet Lungsektionen är navet i processen. Sektionen har en dagvårdsavdelning där huvuddelen av utredning av cancerpatienterna görs liksom cytostatikabehandling. Dagvårdsavdelningen ligger på samma plan som slutenvårdsavdelningen, avdelning 94. Det innebär att man har ett fint samarbete mellan dagvård och slutenvård. I stort sett är det samma medarbetare som arbetar växelvis på båda avdelningarna. På det sättet lär patienterna känna våra medarbetare bättre. När en patient som bor hemma blir sämre kan hon eller han ringa till dagvårdsavdelningen och läggas in direkt på slutenvård, förklarar Inga Svensson. Svaga symptom Ibland upptäcks lungcancer av en tillfällighet i samband med röntgen av någon annan anledning, t ex olycksfall och patienten har inga symtom alls från lungorna. De som har kännbara symptom kan ha långvarig hosta, blodblandad hosta, ökad andfåddhet, trötthet eller bröstsmärtor. Patienterna söker i regel först primärvården där primärvårdsläkaren misstänker lungcancer och skriver en remiss till Centralsjukhuset. Lungcancerprocessen börjar således ofta i primärvården, på en annan klinik eller så kommer patienten akut till CSK. Röntgen avgörande Alla patienter har genomgått röntgen. Det är utifrån röntgenbilden som man beslutar om att gå vidare och göra en utredning. För att ställa diagnos behöver vi ett vävnadsprov och det gör vi antingen genom bronkoskopi eller röntgenledd lungpunktion, säger Inga Svenson. Därefter är det patologen som sätter diagnosen och fastställer vilken typ av lungcancer det handlar om. 12 VI PÅ CSK 3/2012

13 diagnostik och behandling av lungcancer Livsstil minska risken för cancer Att vår livsstil påverkar risken att utveckla en cancersjukdom är känt sedan länge. Olika diagnoser är olika vanliga i olika delar av världen. Men kan vi göra något åt risken att få en cancersjukdom? Motion Regelbunden fysisk aktivitet är bra för kroppen på många sätt. All rörelse räknas. Det är bättre att röra sig lite än inget alls. Kost Hälsosam kost, optimerar kroppens funktioner så att risken för ohälsa och sjukdom minskar. Det du gör varje dag har större betydelse för dina matvanor än det du gör en gång i månaden. Tobak Försök ändra dina tobaksvanor. Ät regelbundet och öka din fysiska aktivitet. Det är extra viktigt med rökstopp inför operation eller graviditet. Fullgod utredning kräver samarbete En anledning till att prognosen för överlevnad i lungcancer är sämre än för andra cancerformer är att patienterna oftast inte känner av några symptom i början av sjukdomen. Det innebär att sjukdomen ofta kan vara långt framskriden när patienten kommer till sjukhuset, säger Inga Svensson, överläkare och lokal processledare för lungcancerprocessen på CSK. Den viktigaste behandlingen är operation. Det är den som kan bota. Men många patienter har icke-operabel lungcancer vid diagnos. Enstaka fall Enstaka fall kan vara botbara i den icke-operabla gruppen. Och många kan få livsförlängande och symptomlindrande effektiv medicinsk behandling, d v s med hjälp av mediciner och/eller strålbehandling. Ibland kan man kombinera strålbehandling med cytostatika. Vi gör utredningarna på vår avdelning (Lungsektionen). Men för att göra en fullgod utredning behöver vi samarbeta med vissa specialundersökningar till exempel klinisk fysiologi i Lund och Lungmedicinen i Lund förklarar Inga Svensson. Samarbetar med andra kliniker Ett bra samarbete med en välfungerande röntgenklinik är nödvändigt för att utredning och behandling skall flyta. För att kunna komma fram till den rätta diagnosen och den rätta behandlingen så är den patologiska verksamheten en viktig del. Blir det operation har Lungsektionen på CSK nära samarbete med thoraxkirurgerna i Lund. I de fall där det handlar om medicinsk behandling så görs den på CSK. När det blir aktuellt med strålbehandling har Lungsektionen ett nära samarbete med Onkologen i Lund. I den palliativa vården har Lungsektionen nära samarbete med KVH som hör till primärvården. Svår sjukdom Lungcancer är en svår sjukdom som kan ge en rad olika symtom. Därför känns det meningsfullt att kunna hjälpa och lindra även om vi inte kan bota sjukdomen. Vi kan faktiskt göra ganska mycket för att lindra sjukdomen hos våra ofta väldigt sjuka patienter, menar Inga Svensson. Lungcancerprocessen innebär ett multiprofessionellt arbete där även olika yrkeskategorier utanför vår egen klinik samarbetar kring den cancerdrabbade patienten, säger Inga Svensson. 3/2012 VI PÅ CSK 13

14 diagnostik och behandling av lungcancer Förberedelse inför cytostatikabehandling. Lisbet Andersson sjuksköterska, Åsa Afzelius sjuksköterska och patienten Sven Stegvis information Det kan vara ganska tufft för mig som läkare att ofta behöva lämna patienterna så tråkiga besked att de har lungcancer. Framför allt när den är obotlig eller behandlingen inte har haft önskad effekt säger Inga Svensson, överläkare på Lungsektionen, CSK. Många patienter har redan en känsla av att något är fel när de kommer för att träffa läkaren. Jag försöker gå stegvis fram med informationen så att inte allt kastas över patienten på en enda gång. Redan vid första besöket förbereder jag patienten på att detta kan vara allvarligt men utredningen får visa vad det är. Stegvis information gör det lättare för patienten att ta in vad jag har att säga, menar Inga Svensson. Aldrig per telefon En grundregel är: Aldrig ge besked per telefon och inte komma med hela beskedet på en enda gång så att patienten blir fullständigt överraskad. Inga Svensson vill ha en sjuksköterska med och patienten framför sig och också att någon eller några anhöriga finns med när hon ska lämna ett så tungt besked till patienten. Ganska många patienter har även andra sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar och KOL. Flertalet har även haft andra cancersjukdomar. avdelning 94. Vid diagnos tilldelas varje patient en kontaktsjuksköterska så att patienten snabbt kan få kontakt med Lungsektionen. MDT-konferenser Varje vecka hålls en MDT-konferens, d v s multidisciplinär teamkonferens. Då går man igenom framför allt nydiagnostiserade fall. Och man har också möjlighet att få fallen diskuterade i Lund på deras teamkonferenser. Den här cancerformen kan i vissa fall vara förenlig med skamkänslor. Det kan handla om att det är rökning som ligger bakom sjukdomen. Även om alla lungcancerpatienter inte alls är rökare, förklarar Inga Svensson. Arbetar i team På Lungsektionen arbetar man i team kring patienten med läkare, sjuksköterska, undersköterska, sekreterare, sjukgymnast, kurator, präst, arbetsterapeut och dietist. Dietisten är viktig eftersom patienterna ofta har problem med dålig aptit, viktnedgång och undernäring. Det gäller både i den öppna dagvården och slutenvården på 14 VI PÅ CSK 3/2012

15 lägre stråldoser med nya röntgenlabb CSK har fått tre nya röntgenlaboratorium. De nya labben ger kortare köer, säkrare diagnoser och bättre arbetsmiljö för medarbetarna. Ny satsning på Röntgen Öst Snabbare, säkrare diagnoser Röntgen Öst har köpt in och installerat tre nya röntgenlaboratorier. En satsning på 32 miljoner kr. På sikt kommer de tre nya labben att ge kortare köer, säkrare diagnoser och bättre arbetsmiljö för medarbetarna många tunga lyft försvinner. De tre nya labben är ett nytt skelettlabb, ett nytt genomlysningslabb och en ny modern datortomograf som ska ge snabbare resultat än de två äldre datortomograferna. Multifunktionellt Det nya skelettlabbet är multifunktionellt med möjlighet till genomlysning säger Åsa Törnkvist Holm, enhetschef på CSK. Snabbare datortomograf En ny datortomograf är också installerad utöver de två som fanns tidigare. Men den nya är jämfört med de gamla väldigt mycket snabbare och har två istället för ett röntgenrör. Det spar tid och ger avsevärt lägre stråldoser, förklarar Åsa Törnkvist Holm. Ett nytt genomlysningslabb är också installerat. Måste utbilda Två av de tre labben kom under sommaren när många medarbetare skulle påbörja sin semester. Det innebär att man nu är i färd med att starta utbildningar kring de nya apparaturerna. Mycket är nytt och man behöver ny kunskap för att kunna utnyttja den nya tekniken maximalt. Vi hoppas på överseende från klinikernas sida. Vi måste utbilda och kommer att behöva hela hösten på oss innan vi är fullt klara, säger Åsa Törnkvist Holm. Röntgen har en stor personalgrupp med 35 sjuksköterskor och 19 läkare som behöver utbildning i den nya tekniken. Ökad tillgänglighet Den nya datortomografin kommer att innebära ökad tillgänglighet för CSK och det nya genomlysningslabbet med många fler funktioner än man haft tidigare innebär ett lyft för verksamheten. Åsa Törnkvist Holm 3/2012 VI PÅ CSK 15

16 lägre stråldoser med nya röntgenlabb Anna-Karin Karlsson och Karina Nilsson röntgar patient i CT-labbet Peter Lindström och Åsa Thörnkvist Holm vid nya genomlysningslabbet Toppmodern CT med dubbla röntgenrör Denna teknik gör att undersökningarna går snabbare samt ger en bättre bildkvalitet till lägre stråldos. Det ger dessutom möjlighet till nya avancerade undersökningar, säger röntgensjuksköterska Karina Nilsson. Den nya datortomografen medför således en stor skillnad mot de äldre apparaterna. Bättre kontrast Bättre kontrast, lägre strålningsdoser och inte minst oerhört mycket snabbare, summerar Karina Nilsson. Framför allt är snabbheten viktig. Det är ett extra plus när vi har oroliga patienter eller när vi röntgar barn, menar röntgensjuksköterskan Anna-Karin Karlsson. Vi försöker alltid informera våra patienter hur undersökningen går till innan de ska röntgas, tillägger hon. Som natt och dag De båda beskriver skillnaden mot de äldre datortomograferna och den nya som mellan natt och dag. Den nya datortomografen ger säkrare diagnoser. Man kan plocka ut väldigt täta snitt och de ger läkaren mer information när bilderna granskas. Man kan sätta till färg vid granskning av röntgenbilderna som gör att man kan se förändringar i kroppen direkt. Tiden förkortas Tiden för själva undersökningen har förkortats väsentligt. Vi är mycket nöjda med den nya apparaten och vill gärna understryka att vi nu kan göra bättre och säkrare undersökningar än tidigare. Specialundersökningar Det finns speciell mjukvara som man kan köpa till den nya datortomografen. Och det gör att man kommer att kunna göra många specialundersökningar. Inte minst viktigt är att vi får bättre bildkvalitet. Det är så förnämligt att man till och med kan räta ut blodkärl på bilderna för att se om det finns förändringar, säger Karina Nilsson. I framtiden kommer vi också att kunna röntga hjärtat. Det kan vi inte idag. Men vi ska utbildas, förklarar Anna-Karin Karlsson. Multifunktionellt genomlysningslab Röntgen har bytt ut sin gamla genomlysningsutrustning mot en ny multifunktionell. Den nya utrustningens konstruktion och programvara gör att den kan användas till betydligt fler undersökningar än den gamla. Den nya utrustningen är direktdigital (fungerar ungefär som en digitalkamera) och behöver ingen video-omvandling för att få fram en bild, vilket den gamla utrustningarna behövde. Den är multifunktionelt vilket innebär att den kan användas till betydligt fler undersökningstyper. Programvarumässigt är utrustningen försedd med det mesta av den senaste tekniken. Kan ligga still En stor fördel med den nya utrustningen är att den är av typen c-båge. Med en c-båge kan man rotera och vinkla den bildgivande delen av utrustningen kring patienten. Till skillnad mot den gamla utrustningen kan patienten oftast ligga kvar i en och samma position under hela undersökningen. Detta medför att för patienter med begränsad rörelseförmåga är det betydligt lättare att bli undersökt. Lägre stråldoser Med den nya utrustningen sänks stråldosen till patienten rejält. Kvaliteten på genomlysningen är så bra att man vid de flesta undersökningarna inte längre behöver exponera utan det räcker med att spara genomlysningsbilderna för att kunna ställa diagnos, säger Peter Lindström. Med de gamla genomlysningsutrustningarna var man tvungen att stråla patienten för att kunna positionera och göra inbländningar och det behövs inte med den nya. En annan stråldossänkande funktion är att man alltid kan spara den sista genomlysningen. Innan var vi tvungna att bestämma oss för att spara genomlysningen innan vi genomlyste, nu kan du vänta till efteråt. Detta ökar också kvaliteten på undersökningarna eftersom om det syns något intressant vid genomlysningen kan man spara detta. 16 VI PÅ CSK 3/2012

17 lägre stråldoser med nya röntgenlabb Effektivt och mindre tungarbetat Det nya skelettlabbet innebär att vi kan arbeta mer effektivt, det är mindre tungarbetat och vi får bättre bildkvalitet, vilket i sin tur innebär säkrare diagnoser, säger Sveinung Groven, sektionsansvarig för akutsektionen på Röntgenavdelningen. I det nya labbet kan man även göra genomlysningar och ställa in alla positioner med en fjärrkontroll. En stor fördel med det nya labbet är att man kan köra till förinställda positioner utan att flytta röret manuellt. Det gör det hela mer lättarbetat. Istället för att flytta röntgenröret för hand använder man en joystick, förklarar Sveinung Groven. Kan följa vätskan Med hjälp av genomlysning kan man följa kontrastvätskans väg genom kroppen, vilket är bra när man exempelvis undersöker sväljningsfunktionen hos en patient. Genomlysningutrustningen kan även genomlysa en led. Det kan vara svårt att ta bilder i en led, men väl så viktigt för diagnosen. Genomlysningen kan då bidra till att få bra bilder på första försöket, något som ger en lägre stråldos. Snabbare Inte minst viktigt för både oss som jobbar med röntgen och för våra patienter är att det går fortare att jobba med en apparat som kör till sina förprogrammerade positioner. Tidigare fick vi flytta röret manuellt. Nu använder vi fjärrkontrollen. Innan hade vi också kassetter som fick bäras ut och läsas av, något som kunde ta ett par minuter per bild. Nu är detektorn direktdigital och bilden kommer fram efter ett par sekunder. Den snabbare undersökningen gör att vi hinner med fler patienter än tidigare, säger Sveinung Groven. Sätter samman bilder Det finns ett begrepp som kallas stitching och det innebär att man kan ta två eller flera bilder och sedan sätta samman dem till en enda, vilket har stor betydelse för läkaren som sedan ska granska bilden. Man kan exempelvis sätta ihop bilder på en skoliosrygg till en enda bild. När vi tar bilder på ett lårben så kan vi nu sätta ihop alla bilderna till en enda så att läkaren kan se om det är rotation i lårbenet eller inte. Lårbenet är för långt för att vi ska kunna få med hela benet i en enda bild. Genom att sätta samman bilderna till en finns den möjligheten nu och det har stor betydelse för diagnostiseringen, menar Sveinung Groven. Det underlättar betydligt för den granskande läkaren. Bättre bilder Den nya skelettröntgen är också mer flexibel än den tidigare genom att man kan göra genomlysning, exempelvis som nämnts följa kontrastvätskans väg i kroppen. En annan fördel är att bilderna blir bättre. Det innebär exempelvis vid en frågeställning om stas att radiologen kan skriva att det inte är stas än istället för som tidigare sannolikt ingen stas vid tolkning av bilderna. Taklift En annan fördel i det nya skelettlabbet och som gör det mer lättarbetat är att man har bredare dörrar in till labbet så att man kan ta in alla sängar utan att behöva flytta patienten. Dessutom har labbet en taklift så att man med hjälp av den till exempel kan flytta en patient från en rullstol upp på röntgenbordet utan att själv behöva göra lyftet. 3/2012 VI PÅ CSK 17

18 FAKTA: Förlossning och BB FOTO: Thomas Vonsza FORM och PRODUKTION: Informateket, CSK - Centralsjukhuset Kristianstad. Juni Under föreläsningen kommer vi att berätta om vad de blivande föräldrarna kan förvänta sig av vistelsen på CSK, säger Orsolya Fabian och Renée Berglund Eriksson Välkommen att föda barn på Kvinnokliniken i Kristianstad! Storföreläsning om förlossnings- och BB-tiden! Mer information och anmälan via Föreläsning ger Centralsjukhuset Kristianstad satsar på storföreläsningar för blivande föräldrar i hopp om att kunna ge en tryggare förlossnings- och BB upplevelse. Vi kommer att berätta om vad som händer här och vad de kan förvänta sig av oss vid förlossningen och under BB-tiden, förklarar Renée Berglund Eriksson, barnmorska vid CSK. Storföreläsningarna riktar sig till alla föräldrapar där kvinnan är i 28:e graviditetsveckan eller senare. Förväntningarna och förhoppningarna från CSKs sida är höga. Redan i mitten av augusti var elva par anmälda till den första föreläsningen vilket vi är oerhört glada för, säger Orsolya Fabian, även hon barnmorska vid CSK. Ett komplement Under föreläsningen kommer Orsolya och Renée att berätta om vad de blivande föräldrarna kan förvänta sig av vistelsen på CSK. Det gäller allt ifrån var man kan parkera bilen till vad kvinnan och hennes partner kan göra för att förlossningsupplevelsen ska bli så bra som möjligt. Det är vanligt att partnern inte vet vad han eller hon kommer att ha för uppgift under förlossningen och BB-tiden därefter. Vi kommer därför inte enbart prata ur kvinnans perspektiv utan exempelvis också att prata om hur partnern bäst kan stötta och vilket jobb det innebär att stå bredvid, berättar Orsolya. Men det är viktigt att påpeka att detta inte på något sätt ska ersätta den föräldrautbildning som MVC erbjuder, utan den ska ses som ett komplement till denna, förklarar Renée. Vi kommer exempelvis inte prata om smärtlindring, amning eller annan mer djupgående information, utan fokus ligger på vad de kan förvänta sig när de kommer hit till CSK. Både av sjukhuset som sådant och av oss i personalen, fortsätter hon. Förbereda för resan Målet är att öka tryggheten för de blivande föräldrarna. Det är en alldeles speciell resa att bli föräldrar. Den ska de klara själva men vi kan göra 18 VI PÅ CSK 3/2012

19 tryggare föräldrar vårt bästa för att stötta och hjälpa till under färden. Att i förväg skapa trygghet genom kunskap om tiden på sjukhuset är ett sätt, berättar Orsolya. För ett par år sedan kunde blivande föräldrar besöka förlossningen och BB för att lära känna sjukhusmiljön bättre. Men med hänsyn till smittorisker är detta inte längre möjligt. Storföreläsningarna blir därför ett nytt sätt att visa upp verksamheten på. Tack vare dessa, tillsammans med filmen Rundvandring på Förlossning och BB som finns på Kvinnoklinikens hemsida, ska de blivande föräldrarna få en klarare bild av hur tiden på förlossningen och på BB kan vara. Fakta Storföreläsningarna riktar sig till kvinnor som är i graviditetsvecka 28 eller senare samt deras partner. Föreläsningen kommer att ges vid tre olika tillfällen under hösten med första föreläsningstillfället 1 oktober klockan Anmälan görs via Centralsjukhuset Kristianstads hemsida text: jenny pettersson Samåkning via Bilpoolen Går det att samordna samåkning via Bilpoolen? Frågan ställdes via Förbättringslådan på Forum och det är möjligt att på egen hand samordna bokningar. När du loggar in till Bilpoolen kan man se vilka bilar som är bokade för valt datum. Klickar man på den röda stapeln som visas får man bland annat upp information om resmål, förarens namn, syfte med resan samt telefonnummer. På så vis kan man själv kontakta föraren eller den som bokat bilen för att höra om samåkning är möjligt. 3/2012 VI PÅ CSK 19

20 disa diagnosgrupp i samverkan Pressmeddelande DISA-projektet, ett helt nytt unikt sätt att ta hand om sjukskrivna cancerpatienter. Pressmeddelande Årets kvinnliga ledare i sjukvården finns på CSK Centralsjukhuset i Kristianstad gratulerar röntgenchef Patricia Enocson som utsetts till årets kvinnliga ledare 2012 av Dagens Medicin. Den här utmärkelsen är glädjande och inspirerande inte bara för Patricia Enocson utan för Centralsjukhuset som helhet, menar sjukhuschef Ulf Kvist som är den som nominerat Patricia till priset. Med Patricias utomordentliga förmåga att stödja, utveckla och förbättra verksamheten personifierar hon det goda ledarskapet. Centralsjukhuset är ett mycket framgångsrikt sjukhus i många avseenden, här finns mycket hög medicinsk kvalitet, stor professionalitet och ett mycket gott ledarskap och medarbetarskap. 58 kvinnor var i år nominerade till utmärkelsen. Dessa har granskats av en kvalificerad jury med bred erfarenhet av ledarskap och sjukvård. Juryns motivering lyder: Patricia Enocson Verksamhetschef Röntgen Öst tele eller För sitt synliga och stöttande ledarskap i en geografiskt utspridd organisation, där hon genom stort engagemang och strategiskt arbete, har lyckats åstadkomma motiverade medarbetare, tydliga förbättringar och mätbara resultat. Om utmärkelsen Årets kvinnliga ledare i vården CSK bäst i Skåne enligt AT-läkarna Dagens Medicin delar för tredje året i rad ut utmärkelsen Årets kvinnliga ledare till kvinnor i sjukvården som genom sitt ledarskap visat utomordentlig förmåga att utveckla och förbättra verksamheten, för både patienter och medarbetare. Utmärkelsen ska bidra till att betona det goda ledarskapets betydelse för utveckling av vården, men också särskilt uppmärksamma kvinnor som ledare och skapa förebilder för de många kvinnorna i vården. Centralsjukhuset Kristianstad Kristianstad Centralsjukhuset Kristianstad rankas som det bästa sjukhuset i Skåne att göra sin allmäntjänstgöring (AT) på. Rankingen utförs årligen av Sveriges Yngre Läkares förening (SYLF) i syfte att undersöka kvaliteten på läkarnas allmäntjänstgöring. Det är fantastiskt roligt och det visar att vi håller en jämn och hög nivå, konstaterar Gunilla Hoffman, studierektor Centralsjukhuset Kristianstad. Handledningen och det kollegiala stödet på Centralsjukhuset Kristianstad uppfattas som mycket bra, och så många som 9 av 10 AT-läkare skulle rekommendera sjukhuset till andra som ska påbörja sin tjänstgöring. Det är oerhört glädjande att vi håller en sådan stabil nivå år efter år. Vi vill vara ett attraktivt sjukhus och ta väl hand om de personer vi tar till oss för utbildning. AT-rankingen är också strategiskt viktig då AT-utbildningen är en av våra viktigaste rekryteringsbaser. Det handlar helt enkelt om våra framtida resurser, säger Ulf Kvist, sjukhuschef vid Centralsjukhuset Kristianstad. Centralsjukhuset Kristianstad Kristianstad Bäst i Skåne enligt en öppen jämförelse av vård vid hjärtinfarkt Centralsjukhuset Kristianstad rankas som det bästa sjukhuset i Skåne enligt kvalitetsregistret SWEDEHEART när det gäller hjärtinfarktsvård. Det är resultatet av ett långt och målmedvetet förbättringsarbete. Vi är oerhört stolta, säger överläkare Thomas Pettersson, kardiolog. Enligt registret, som kommer ut årligen, är Centralsjukhuset Kristianstad poängmässigt sett med sin 4:e plats det bästa sjukhuset i Skåne gällande vård vid hjärtinfarkt. Kvalitetsindexet är ett försök till ett sammanfattande mått på den kvalitet som finns vid respektive vårdinrättning. Indexet baseras på elva olika faktorer och berör områden som exempelvis typ av hjärtinfarkt, val av behandling och sjukgymnastik. Det är ett målmedvetet och långsiktigt arbete som genomförts på Kardiologsektionen. Ett arbete som påbörjades redan för 17 år sedan. Ett stort och viktigt arbete har sektionens sjuksköterskor lagt ner genom att ansvara för bland annat för registrering i registret och journalgranskning. Utan dem hade vi aldrig kommit hit vi är idag. Likaså är följsamhet från läkare och sjukgymnaster till Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård helt avgörande. Ett väl fungerande samarbete med andra verksamheter inom sjukhuset är också mycket viktigt, konstaterar Thomas. För att få en framskjuten placering gäller det att hålla en hög kvalitet inom alla delar av vården kring en patient med hjärtinfarkt. Det är dock viktigt att säga att detta inte innebär att du får sämre vård i övriga Skåne. Utan detta är ett kvitto på att vi i vår organisation håller en hög kvalitet såväl inom vården som i det administrativa arbetet runt omkring den, avslutar Thomas. Fakta rankingresultat 1. Katrineholm 2. Norrtälje 3. Eskilstuna, Linköping, Ljungby 4. Kristianstad, Bollnäs, Norrköping Kontakt Pressmeddelande Kampanj Donera Mera Thomas Pettersson, överläkare kardiologi, Centralsjukhuset Kristianstad, tele Centralsjukhuset Kristianstad Kristianstad Måndagen den 21 maj kommer Centralsjukhusets ansvariga för organdonation att gå runt i Kristianstad och pryda alla cyklar med ett unikt sadelöverdrag. Kampanjen är till för att väcka ett intresse för donationsfrågor och få fler att vilja bli donatorer. Ta ställning du också tillsammans kan vi rädda liv. Organ- och vävnadsdonation är en nödvändig förutsättning för transplantations-verksamheterna och viktig del av sjukvården. Under år 2011 donerade 143 avlidna personer i Sverige sina organ och totalt 744 organtransplantationer genomfördes. Det är en ökning av donatorer med 21 procent jämfört med året innan. Trots det räcker inte antalet donatorer för att fylla behovet av organ till alla de patienter som väntar på en transplantation. För att sprida information om donation av organ och vävnader och om vikten av att ta ställning har Centralsjukhusets donationsansvariga valt att genomföra en kampanj. Under måndagen den 21 maj kommer därför Kristianstads cyklar att kläs i nya sadelöverdrag med ett tydligt budskap Donera mera. Kontakt Pressmeddelande Krystyna Dybkowska, donationsansvarig läkare, tele Karin Värmfors, donationsansvarig sjuksköterska, tele Centralsjukhuset Kristianstad Kristianstad Högre kvalitet på intygen Ett viktigt mål för DISA-projektet har varit och är hur man ska kunna få högre kvalitet på sjukskrivningsintygen för cancerpatienter på CSK. Och hur man ska kunna minska tiden för intygsskrivning för att få mer tid att vårda patienterna. Vi hoppas och tror att DISA-projektet ska leda till ökad trygghet och bättre omhändertagande av våra cancerpatienter under sjukskrivningen. Likaså hoppas vi att våra patienter snabbare och lättare ska kunna komma tillbaka till vardagen sedan cancerbehandlingen avslutats, säger Johan Cosmo, biträdande sjukhuschef. Toppnivå Han ser detta som en betydelsefull del i CSK:s strävan att nå toppnivå i diagnostik, vård och omhändertagande av människor som drabbats av cancer. Den största vinsten och nyttan med projektet är den vinst projektet kan ge patienten. Vi ser och hoppas att missförstånd kring sjukskrivningsintygen kan minskas så att läkarna kan ägna mer tid åt vård och mindre åt administration, förklarar Johan Cosmo. CSK är ett av de första sjukhusen i Sverige som skickar sjukskrivningsintygen digitalt direkt till Försäkringskassan. Vi är bra och det ska vi tala om Varje dag händer fantastiska saker på vårt sjukhus. Mycket av detta är också väl värt att berätta om för media och allmänhet. CSK skickar varje månad ut ett antal pressmeddelanden, pressinbjudningar eller annan pressinformation för att sprida kunskap om vad vi gör och åstadkommer här på sjukhuset. De senaste av våra pressmeddelanden går att läsa utanför Dramaten i Centralhallen men också på Forum eller på vår webbplats För mer information om pressaktiviteter kontakta Kommunikationsavdelningen på plan 13 eller kommunikatör Jenny Pettersson via e-post jenny.m.pettersson@skane.se. Gott samarbete En anledning till att CSK fick uppdraget att starta DISA i samverkan med Försäkringskassan är det goda samarbete som CSK har med Försäkringskassan med att förbättra sjukskrivningsrutinerna rent generellt. Den grupp som samarbetat och samarbetar fungerar väldigt bra och då var det naturligt att komma fram till ett sådant projekt som DISA. Bakgrund Diagnosgrupp i Samverkan (DISA) Cancer påverkar i hög grad patientens möjlighet till yrkesarbete. Förutom själva sjukdomen och dess biverkningar av behandlingen kan arbetsförmågan också påverkas av att vård och konvalescens tar tid. Bättre behandlingsmöjligheter har förbättrat överlevnaden men har samtidigt också gett längre behandlingstider och ökat behov av rehabilitering. I Sverige har man konstaterat stora variationer i hur man bedömer behov av sjukskrivning beroende på var i landet patienten bor. Rätten till ersättning skiljer mellan olika delar av landet och beror sannolikt på skillnader i kunskap hos Försäkringskassans handläggare om tumörsjukdomar, behandling och om konsekvenser av diagnos och behandling av cancerpatienter. I slutet av 2011 gjorde Försäkringskassan en kartläggning av pågående sjukfall i nordöstra Skåne. Den visade att drygt åtta procent av sjukfallen gällde tumörsjukdom. 54 procent hade läkarintyg från läkare på CSK, framför allt Kirurgkliniken och Medicinkliniken. 18 procent var sjukskrivna via Onkologen i Lund, åtta procent via andra kliniker på SUS och resterande sjukskrivna via vårdcentraler i nordöstra Skåne. 63 procent av de sjukskrivna var kvinnor. 93 procent av de sjukskrivna hade anställning vid någon arbetsplats. I 48 procent av fallen översteg sjukskrivningen ett år och i 75 procent av fallen hade Försäkringskassan inte haft något personligt möte med den sjukskrivne. 20 VI PÅ CSK 3/2012