Örnsköldsviks kommun. Äldreboendeutredningen

Transkript

1 Örnsköldsviks kommun Äldreboendeutredningen Godkänd av kommunfullmäktige juni 2001 och juni 2002

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Paragraf Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Dnr KA 2000/ Äldreboendeutredningens förslag till utformning av nya äldrebostäder Direktiv Föreligger skrivelse daterad den 15 maj 2001 från ledningsgruppen för Äldreboendeutredningen varav framgår att kommunstyrelsen under 285/2000 beslutade om följande direktiv för utredning om det framtida äldreboendet i kommunen: "En utredning tillsätts för att: klargöra behovet äldreboende under i första hand det kommande decenniet, lämna förslag på vilken standard i form av bl.a. lägenhetsytor, utrustning och allmänna ytor som bör finnas i kommande nyoch ombyggnader av äldreboende. Erfarenheter bör inhämtas från andra kommuner". Utredningsgruppens förslag Föreliggande förslag avser direktivets andra punkt. Ledningsgruppen avser fortsätta sitt arbete med den första punkten under 2001 med sikte på slutredovisning i början av Arbetets uppläggning Ledningsgruppen har bestått av representanter från kommunstyrelsen, socialnämnden och tekniska nämnden (fem (s) och fem från oppositionen). En arbetsgrupp med tjänstemän från berörda förvaltningar och fackliga representanter från Kommunal och Vårdförbundet har tagit fram underlaget. En referensgrupp med deltagare från kommunala pensionärs- och handikapprådet har följt arbetet och haft möjlighet att lämna synpunkter på arbetsmaterialet. Delges Utredningsgruppen (T Lundgren), akt Kommunstyrelsens arbetsutskott, just. Kommunstyrelsen, just. Kommunfullmäktige, just. Verkställs av

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Paragraf Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 163 (forts) Kommunstyrelsen 201 (forts) Kommunfullmäktige 141 (forts) Arbetsutskottets behandling Vid arbetsutskottets behandling av ärendet under 163/2001 noteras att kompletterande yttrande från några förvaltningar kommer att redovisas vid kommunstyrelsen behandling. Beredande organs förslag till beslut Arbetsutskottets 163/2001. Kommunstyrelsens 201/2001. Kommunstyrelsens behandling Vid kommunstyrelsens behandling av ärendet under 201/2001 föredrar utredningens sekreterare Tomas Lundgren gruppens förslag. Kommunstyrelsen har noterat att tekniska nämnden i sitt yttrande under 68/2001 tillstyrkt utredningsförslaget samt noterat att handikappanpassning av typen skenor i tak förutsätts ske vid framtida byggnationer. Dessutom förutsätts att samordning av köksfunktioner sker inom kommunen där så är möjligt. Kommunstyrelsen har under 201/2001 beslutat att utredningens slutrapport ska redovisas under första kvartalet Kommunfullmäktiges beslut i enlighet med kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige ställer sig bakom utredningsgruppens förslag i delrapporten den 26 april Delges Verkställs av Kommunstyrelsens arbetsutskott, just. Kommunstyrelsen, just. Kommunfullmäktige, just.

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Paragraf Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Dnr KA 2000/ Äldreboendeutredningen, del 2 Bakgrund Kommunstyrelsen har under 285/2000 beslutat tillsätta en utredning om det framtida äldreboendet i kommunen. Utredningen gavs följande direktiv: "En utredning tillsätts för att klargöra behovet av äldreboende under i första hand det kommande decenniet, lämna förslag på vilken standard i form av bl.a. lägenhetsytor, utrustning och allmänna ytor som bör finnas i kommande ny- och ombyggnader av äldreboende. Erfarenheter bör inhämtas från andra kommuner". Delges Äldreboendeutredningens första rapport, daterad 26 april 2001, lämnade förslag på standard på nya äldrebostäder. Kommunfullmäktige har under 141/200 ställt sig bakom utredningens förslag. Utredningsgruppens förslag Kommunledningskontoret, Soc N, akt Utredningens nu föreliggande förslag, daterat den 6 maj 2002 behandlar direktivets första punkt. Ledningsgruppen har i skrivelse daterad den 6 maj 2002 lämnat förslag om att kommunfullmäktige ställer sig bakom utredningsgruppens förslag i föreliggande delrapport samt föreslagit att kommunstyrelsen entledigar ledningsgruppen från sitt uppdrag. Vidare föreslås att kommunstyrelsen uppdrar till kommunledningskontoret att hösten 2002 ordna ett seminarium om framtidens äldreomsorg. Kommunstyrelsens arbetsutskott, just. Kommunstyrelsen, just. Kommunfullmäktige, just. Verkställs av Soc N

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Paragraf Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott 141 (forts) Kommunstyrelsen 165 (forts) Kommunfullmäktige 104 (forts) Noteras att samtliga ledamöter i utredningen tagit del av materialet och godkänt detsamma. Vissa ledamöter har dock ej undertecknat skrivelsen. Vidare noteras att Dan Olsson (c) och Stig Nygren (c) lämnat in en reservation över utredningens slutliga förslag. Arbetsutskottets behandling Vid arbetsutskottets behandling av ärendet under 141/2002 noteras att socialnämnden avser att behandla ärendet den 15 maj Arbetsutskottet har under 141/2002 överlämnat ärendet till kommunstyrelsen utan förslag till beslut. Kommunstyrelsens behandling Vid kommunstyrelsens behandling av ärendet föreligger socialnämndens 99/2002 vari nämnden ställt sig bakom utredningen. Kommunstyrelsen har under 99/2002 efter yrkande från Marianne Vestin (s) givit andra punkten under Kap 4 Sammanfattande rekommendationer följande lydelse: I Särskilt boende ges vård till äldre människor som behöver särskilt omfattande vård och stöd. Kommunstyrelsen har vidare under 99/2002, efter votering och med röstsiffrorna 11-4 avslagit ett yrkande från Dan Olsson (c), Kristina Karlström (c), Gunnar Melin (fp) och Åke Sundqvist (m) om att ärendet bör återremitteras för att: Analysera varför Örnsköldsvik har en större andel i särskilda boendeformer än riksgenomsnittet Utarbeta ett förslag som inte innehåller en avveckling av det stora antal boenden som utredningen föreslår. Utarbeta förslag där övergång från särskilt boende till hemtjänst prövas på geografiska områden. Föreslå lösningar där kooperativa äldreboenden uppmuntras. Delges Verkställs av Kommunstyrelsens arbetsutskott, just. Kommunstyrelsen, just. Kommunfullmäktige, just.

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Paragraf Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen 165 (forts) Kommunfullmäktige 104 (forts) Beskriva ekonomiska konsekvenser för landstinget med den nya inriktningen. Beskriva investeringsnivån utifrån utredningens förslag. Med ett brett samråd ta de del av personalens synpunkter på föreslagen inriktning. Kommunstyrelsen har vidare avslagit ett tilläggsyrkande från Marie Wallin (kd) och Sandra Edin (kd) med följande lydelse: Kooperativa lösningar och entreprenadformer ska prövas framöver, från dagens datum. Kommunstyrelsen har under 99/2002 uppdragit till kommunledningskontoret att hösten 2002 ordna ett seminarium om framtidens äldreomsorg. Kommunstyrelsen har vidare beslutat att under förutsättning av erforderliga beslut i kommunfullmäktige entlediga ledningsgruppen för Äldreboendeutredningen från sitt uppdrag. Beredande organs förslag till beslut Kommunstyrelsens 99/2002. Kommunfullmäktiges behandling Kommunfullmäktiges behandling av ärendet inleds med ett anförande av utredningens ordförande Marianne Vestin (s). Marianne Vestin yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med följande tillägg under rubriken Sammanfattande rekommendationer : Att positivt pröva de seriösa ansökningar om kooperativa driftsformer som kommer in. Delges Verkställs av Kommunstyrelsens arbetsutskott, just. Kommunstyrelsen, just. Kommunfullmäktige, just.

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Paragraf Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen 165 (forts) Kommunfullmäktige 104 (forts) I yrkandet instämmer Lena Näslund (s), John Norberg (s), Elvy Söderström (s), Lars Olof Olsson (s), Tom Sundelin (s) och Maria Olofsson (s). Under kommunfullmäktiges behandling av ärendet yrkar Dan Olsson bifall till de återremissyrkande han framfört under kommunstyrelsens behandling. I yrkandet instämmer, Gunnar Melin (fp), Solveig Svensson (m) och Astrid Eriksson. Christina Eriksson (v) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag samt avslag på återremissyrkandet. Marianne Vestin (s), Lars Olof Olsson (s) och Tom Sundelin (s) yrkar avslag på Dan Olssons (c) återremissyrkande. Ulla Sjöström (kd) och Helga Östman (kd) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag samt att följande tillägg görs: Kooperativa lösningar och entreprenadformer ska prövas framöver, från dagens datum. Ordförande ställer proposition på det ställda återremissyrkandet och finner att ärendet ska avgöras vid dagens sammanträde. Votering begärs. Propositionsordning Ja-röst för bifall till avgörande vid dagens sammanträde. Nej-röst för bifall till återremissyrkandet. Voteringsresultat 43 Ja-röster: Enligt bifogad voteringslista 16 Nej-röster Enligt bifogad voteringslista 2 ledamöter frånvarande Delges Verkställs av Kommunstyrelsens arbetsutskott, just. Kommunstyrelsen, just. Kommunfullmäktige, just.

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Paragraf Sammanträdesdatum Blad nr Kommunfullmäktige 104 (forts) Kommunfullmäktige har således beslutat avgöra ärendet vid dagens sammanträde. Ordförande ställer därefter proposition på kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige bifaller detsamma. Ordförande ställer därefter proposition på Ulla Sjöströms (kd) tilläggsyrkande och finner att yrkandet avslås. Votering begärs. Propositionsordning Ja-röst för avslag på tilläggsyrkandet. Nej-röst för bifall till tilläggsyrkandet. Voteringsresultat 36 Ja-röster: Enligt bifogad voteringslista 15 Nej-röster Enligt bifogad voteringslista 8 ledamöter avstår Enligt bifogad voteringslista 2 ledamöter frånvarande Kommunfullmäktige har således beslutat avslå tilläggsyrkandet Ordförande ställer därefter proposition på Marianne Vestins (s) tilläggsyrkande och finner bifall till yrkandet.. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige ställer sig bakom utredningsgruppens förslag i Äldreboendeutredningens andra delrapport med följande tillägg under Kap 4 Sammanfattande rekommendationer utifrån kommunstyrelses respektive kommunfullmäktiges behandlingar: I Särskilt boende ges vård till äldre människor som behöver särskilt omfattande vård och stöd. Delges Verkställs av Kommunstyrelsens arbetsutskott, just. Kommunstyrelsen, just. Kommunfullmäktige, just.

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Paragraf Sammanträdesdatum Blad nr Kommunfullmäktige 104 (forts) B Att positivt pröva de seriösa ansökningar om kooperativa driftsformer som kommer in. Mot kommunfullmäktiges beslut reserverar sig ledamöterna tillhörande Centerpartiet till förmån för eget återremissyrkande. Mot kommunfullmäktiges beslut reserverar sig ledamöterna tillhörande Kristdemokraterna till förmån för eget tilläggsyrkande Delges Verkställs av Kommunstyrelsens arbetsutskott, just. Kommunstyrelsen, just. Kommunfullmäktige, just.

10 Äldreboendeutredningen 1 (18) 26 april Utredningsuppdraget Kommunstyrelsen beslutade om följande direktiv för denna utredning om det framtida äldreboendet i kommunen: "En utredning tillsätts för att klargöra behovet äldreboende under i första hand det kommande decenniet, lämna förslag på vilken standard i form av bl.a. lägenhetsytor, utrustning och allmänna ytor som bör finnas i kommande ny- och ombyggnader av äldreboende. Erfarenheter bör inhämtas från andra kommuner". Socialnämnden framförde i sitt yttrande över förslaget till direktiv att även val av vårdkvaliteten bör hanteras i utredningen. Innehåll och disposition Denna utredning innehåller följande 1. Utredningsuppdraget 2. En översiktlig redovisning av nuläge och framtidsutsikter för äldreboendet i kommunen vad gäller lagstiftning, befintliga äldrebostäder, kostnader etc. 3. Kvalitetskriterier och utgångspunkter vid planering av äldrebostäder 4. Ett översiktligt lokalprogram för kommunens äldreboende, som innehåller storlek på och typer av lägenhetsytor och andra lokalytor, utrustning, funktion etc. Programmet ska fungera som ett ramprogram vid ny- och ombyggande. Vid ombyggnad krävs naturligtvis anpassning till den befintliga byggnaden. Dessa avsnitt ska redovisas för kommunstyrelsen före sommaren. 5. En redovisning/bedömning av behovet av äldreboende under i första hand det kommande decenniet. Arbetet med punkt 5 bör redovisas för kommunstyrelsen i början av år Med utredningen som underlag ska socialförvaltningen och tekniska kontoret ta fram förslag till ny- och ombyggnader.

11 Äldreboendeutredningen 2 (18) 26 april Nuläge och framtidsutsikter Lagstiftning Kommunens skyldigheter för äldreboendet regleras i socialtjänstlagen: 20 Socialnämnden skall verka för att äldre människor får goda bostäder och ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen skall inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad av äldre människor med behov av särskilt stöd. Kommunen har ett generellt ansvar för att det finns bostäder som genom bl.a. tillgänglighet, fysisk anpassning och närhet till service uppfyller äldre människor särskilda behov. Det regleras i bl.a. plan- och bygglagen. Annan lagstiftning och regelverk t.ex. hälso- och sjukvårdslagen, arbetsmiljölagen, räddningstjänstlagen, Boverkets byggregler, handikappnormen, yrkesinspektionens krav är också styrande för utformningen av äldrebostäder. Kraven innebär att det i praktiken är svårt att göra lägenheter för äldre som är mindre än 30 kvm. I bilaga 1 redovisas en sammanställning av lagar av betydelse för äldreboendet. Lagens intentioner är att människor så långt det är möjligt ges möjlighet att bo kvar i sin invanda miljö. Kommunerna har dock stor frihet att välja hur de äldres boende, service och vård ska tillgodoses. Kommunala mål och beslut Socialnämnden har antagit inriktningsmål för socialtjänstens verksamhet: Att bistå med insatser utifrån de behov som föreligger när den enskilde inte har förmåga att tillgodose dem genom egen försorg Att bidra till den enskildes möjligheter att leva ett värdigt liv Att verka för att den enskilde ges möjlighet till ett meningsfullt liv Att genom förebyggande arbete i samverkan med andra, förhindra att behov av insatser uppstår För äldreomsorgen har följande effektmål antagits: Att förbättra den fysiska arbetsmiljön i två särskilda boendeformer samt att förbättra boendestandarden Att utveckla ledarskapet Att öka medarbetarnas delaktighet Att öka brukarnas delaktighet Att öka grundbemanningen på våra Ålderdomshem och Servicehus med 0.05 personaltäthet

12 Äldreboendeutredningen 3 (18) 26 april 2001 Socialnämnden har infört en s.k. omsorgsgaranti för hemtjänsten och äldreboendet, vilket innebär att kommunen lovar en viss service i äldreboendet, och att den äldre har rätt till kompensation om inte löftet kan hållas. En utvärdering av omsorgsgarantin har visat att kännedomen om den är begränsad både bland personal och brukare, men att omsorgsgarantin ändå bedöms vara ett mycket bra kvalitetssystem för äldreomsorgen. Det förutsätts dock att den marknadsförs bättre och blir en naturlig del av verksamheten antog socialnämnden principprogram för utformningen av kommande äldreboenden. Programmet innebär lägenheter på kvm med stora hygienutrymmen och minikök i avdelningar om åtta-tio boenden. Det finns också andra mål och riktlinjer inom den kommunala verksamheten som påverkar utformningen och byggandet av äldrebostäder. Det gäller t.ex. mål som tekniska kontorets fastighetsavdelning satt upp om minskad energiförbrukning i kommunens fastigheter och användning av miljögodkända material. Utvecklingen av äldreboendet Äldreomsorgen har byggts ut successivt under efterkrigstiden De vanligaste formerna av äldreboende i Sverige är idag servicehus, sjukhem, ålderdomshem och gruppboende. De olika formerna har byggts för att passa äldre med olika vårdbehov. Sjukhemmen, som landstingen tidigare var huvudman för, har normalt den högsta personaltätheten och medicinska kompetensen, medan servicehusen anpassats för äldre med relativt litet behov av vård och service. Gruppboendet är oftast avsett för patienter med demenssjukdomar. Gränserna mellan de olika boendeformerna har blivit mindre tydliga. Skälen är dels en utvecklad hemtjänst som möjliggjort att de äldre bor kvar allt längre i sina hem, och dels ambitionen att den boende inte ska behöva byta bostad när vårdbehovet ökar (kvarboendeprincipen). Det sistnämnda ställer krav på att äldrebostäderna har en flexibel utformning och utrustning. Många av de servicehus som byggdes på 70- och 80-talen var avsedda för äldre med mindre vårdbehov än de som idag på bor i dem. Många servicehus har därför en boende- och arbetsmiljö som är dåligt anpassad till dagens behov. Även ålderdomshemmen har fått en större vårdtyngd än de ursprungligen var avsedda för. Trenden är att de som bor i äldreboende blir äldre och allt mer vårdkrävande. Personer enbart med behov av viss service beviljas idag normalt inte bostad i särskilt äldreboende, utan deras behov bedöms kunna tillgodoses med hemtjänst i det ordinära boendet.

13 Äldreboendeutredningen 4 (18) 26 april genomfördes den s.k. Ädelreformen, som innebar att kommunen blev huvudman för alla former av äldreboende och också ansvarig enligt hälsooch sjukvårdslagen. Fram till och med 1999 fick kommunerna ett relativt generöst stadsbidrag för utbyggnaden av äldreboendet; ett räntebidrag vid nybyggnation på ca 20 procent av produktionskostnaden, och ett engångsstöd på 25 procent vid ombyggnad och renovering. Idag utgår inget stöd från staten när kommunerna bygger äldrebostäder. Sedan Ädelreformen har boendestandarden förbättrats i relativt snabb takt i landet. Vid årsskiftet 1992/93 hade mindre än hälften egen dusch eller bad mot två tredjedelar fem år senare. Andelen personer med egen toalett hade ökat från 68 procent till 76 procent. Den fortsatta utvecklingen av äldreboendet påverkas av bl.a. följande faktorer: - större krav på flexiblare boendeformer anpassade till individens behov - kvarboendeprincipen - ökat antal personer över 80 år - nya krav på äldreboendet från framtidens pensionärer - personer som flyttar till äldreboende är äldre och har större vårdbehov - kommunernas kärva ekonomi - kortare vårdtider inom landstingets slutenvård. Äldreboendet i Örnsköldsviks kommun idag Idag finns 1061 bostäder inom Örnsköldsviks kommuns äldreomsorg, fördelade på ålderdomshem, sjukhem, servicehus och gruppboende. Dessutom finns 49 korttidsplatser fördelade på de olika enheterna. Standard och ålder varierar. På nästa sida framgår samtliga boendeenheter i Örnsköldsviks kommun idag. Totalt fanns år årsarbetare inom äldreomsorgen, varav 355 inom hemtjänsten. Personaltätheten varierar mellan de olika boendeformerna, från 0,3 i servicehusen till upp mot 0,94 på sjukhemmen (se nästa sida). Personaltätheten beräknas som antal vårdare per boende. I personaltätheten ingår ej personal som samnyttjas av och har ansvar för flera boendeenheter, d.v.s. nattpersonal, sjuksköterskor, boendechefer och kökspersonal.

14 Äldreboendeutredningen 5 (18) 26 april 2001 Äldreboendeenheter i Örnsköldsviks kommun februari 2001 Ålderdomshem. Boende i rum på kvm. De flesta har egen toalett med dusch och kokmöjligheter. Gemensamma utrymmen för måltider och aktiviteter. Genomsnittlig personaltäthet 0,48. Byggår Enheter Platser/lägenheter Anmärkning 1992 Arnäsgården 21 Nio lägenheter är dubbellägenheter 1965 Björkhem 24 Projektering om/nybyggnad påbörjad 1995 Rönnen tal+1994 Björnaborg korttid Ombyggnadsbehov 1960-tal Rosenborg 27 Ombyggnadsbehov 1970 Grundsundahemmet korttid Projektering om/nybyggnad påbörjad Sörgården korttid Ombyggnadsbehov Örnsköldsgården korttid Ombyggnadsbehov Totalt korttid Servicehus. Lägenheterna varierar mellan km, samtliga med kök eller pentry samt egen toalett och dusch. Gemensamhetsutrymmen och matsal för minst ett mål om dagen, övriga måltider intas i egen lägenhet. Genomsnittlig personaltäthet 0, Linden 78 lgh 1984 Sundhem 50 lgh Söränget 47 lgh 1986 Eken 31 lgh 1960-tal Rosenborg 55 lgh 1986 Bjästagården 30 lgh 1988 Fyrkövern 12 lgh Skorpeds servicecentra 12 lgh (ej servicehus = ej dygnetruntbemanning) 1981 Mogårn 11 lgh Totalt 326 lgh Sjukhem. God personalbemanning med högre medicinsk kompetens än vid de andra boendeformerna. De flesta sjukhemmen är utrustade med egen toalett och dusch samt ett pentry på varje rum. Genomsnittlig personaltäthet 0, Myrtensgården korttid 1996 Båtmanstorpet korttid 1985 Bjästa sjukhem korttid 4 dubbellägenheter 1994 Björna sjukhem Husums sjukhem 32 4 dubbellägenheter 1997 Lingbo sjukhem korttid 1981 Mogårns sjukhem korttid 1995 Prästbordets sjukhem korttid 1985 Sörängets sjukhem 32 4 dubbellägenheter 1995 Valla sjukhem korttid Totalt korttid Gruppboende. Inriktade mot senildementa. Varje gruppboende omfattar 8-9 lägenheter och gemensamhetsutrymmen för gemensamma måltider och hushållssysslor. Genomsnittlig personaltäthet 0, Arnäs Vallen 8 lgh + 1 korttid 1994 Bjästa Lingården 8 lgh Gideå gruppboende 9 lgh Domsjö Hattstugan 8 lgh 1992 Sidensjö gruppboende 8 lgh 1993 Björna gruppboende 9 lgh 1990 Bredbyns gruppboende 15 lgh + 1 korttid 1986 Järveds gruppboende 8 lgh 1992 Husum Skogsstjärnan 8 lgh 1997 Lingbo gruppboende 16 lgh + 3 spec Själevad 8 lgh 1995 Rönnen 16 lgh 1986 Järved 4 För utvecklingsstörds äldre, övertagna från handikappomsorgen 2000 Hatthyllan (Sund) 5 Totalt 130 lgh + 2 kortid/spec Sidensjögården 21 korttidsplatser 16 rehabilitering, 5 trad. Korttidsvård

15 Äldreboendeutredningen 6 (18) 26 april 2001 Kommunens investeringar i äldreboende har varit omfattande under 90-talet. Sammanlagt har 391 lägenheter tillkommit till en kostnad på mer än 300 miljoner kr, inklusive moms men exklusive statens stöd och inventarier. Som nämnts har det statliga stödet till denna utbyggnad varit relativt generöst. Hattstugan i Domsjö (gruppboende) och Eken i Järved (servicehus) hyrs av privat fastighetsägare. Lägenheterna i nyproduktionen har fått en yta på ca 30 kvm, inklusive toalett med dusch och ett "minikök". Därutöver har gemensamhetsutrymmen (kök, samlingssal etc.) på kvm/lägenheter samt tvättstuga, personalutrymmen, trapphus, entréer etc. tillkommit. För det senast färdigställda boendet, sjukhemmet Myrtengården i Bredbyn, låg produktionskostnaden på ca 1 miljon kr/lägenhet (inkl. moms). Beläggningen på samtliga boendeenheter är vanligtvis hög, normalt mellan procent per år. I januari 2001 väntar 65 biståndsbedömda personer på särskilt boende inom äldreomsorgen. Väntetid för en lägenhet på ett servicehus är från en månad upp till ett år, ibland mer; till boende inom gruppboende och på ålderdomshem mellan en månad och ett halvår. Väntetiden till en plats på ett sjukhem är relativt kort.

16 Äldreboendeutredningen 7 (18) 26 april 2001 Kostnader och intäkter för äldreomsorgen 2000 Av sammanställningen nedan framgår kostnaderna och intäkterna för äldreomsorgen i Örnsköldsviks kommun, uppdelat på de olika boendeformerna. Äldreomsorgens ekonomiska utfall 2000 (tusen kronor) Totalt ÄO Servicehus Ålderdomshem Gruppboende Korttidsboende Sjukhem Summa boenden Andel av boendekostnad Hemtjänst Personalkostnad % Hyreskostnader % 921 Interna kostnader 1) % 66 Övriga kostnader 2) % S:a kostnader Intäkter Interna intäkter 3) Övriga intäkter 4) S:a intäkter Nettokostnad Antal bostäder/vårdtagare Nettokostnad per bostad/vårdtagare ) Interna kostnader = Kostnader som i huvudsak betalas till socialförvaltningen, i viss mån även till andra förvaltningar 2) Övriga kostnader = Till extern betalningsmottagare 3) Interna intäkter = Intäkter från andra verksamheter inom socialtjänsten, framför allt för försäljning av måltider 4) Övriga intäkter = Intäkter från hyra, vårdavgifter samt externa matgäster Förutom boenden och hemtjänst så finns bl a följande verksamheter inom ÄO-totalt; Administrationskostnader, Betalningsansvar, Larm, Servicecentraler, Personlig assistans, Färdtjänst, Dagvård, Träffpunkter. Köken fick egen verksamhet från Två handikappboenden för äldre har flyttats från HO till ÄO under 2000.

17 Äldreboendeutredningen 8 (18) 26 april 2001 Kostnaderna för de olika boendeenheterna varierar med hänsyn till byggnadernas standard, yta, utrustning etc. På vissa boenden finns även kök som betjänar andra boendeenheter, vilket måste beaktas när man jämför kostnaderna mellan olika boendeenheter. För att kunna göra en riktigt kostnadsjämförelse krävs en detaljerad analys av förutsättningarna för respektive boendeenhet. Tydligt är emellertid att kostnaderna per boende kommer att bli större i framtida nya äldreboenden. Orsaken är framför allt att inget statligt stöd längre utgår. Som jämförelse kan nämnas att den genomsnittliga lokalkostnaden per boende i befintliga äldrebostäder (2000) är ca kr och år. Lokalkostnaden för nybyggnad av Björkhem i Gideå enligt tidigare förslag till lokalprogram uppskattas till kr. Enligt kostnadskalkylen på sidan kan kostnaderna för nya äldrebostäder bli än högre. Den statistik som finns idag medger ingen korrekt jämförelse mellan Örnsköldsviks kommuns och övriga rikets kostnader för äldreomsorg och äldreboende. Socialtjänsten arbetar f.n. tillsammans med kommunförbundet med att ta fram sådana siffror.

18 Äldreboendeutredningen 9 (18) 26 april 2001 Det framtida behovet av äldreboende i Örnsköldsviks kommun Antal personer 65 år och äldre år: år: År Diagrammet ovan visar antalet ålderspensionärer i Örnsköldsviks kommun 1999 respektive Antalet beräknas öka från år 1999 till år Antalet 80 år och äldre väntas öka från 3200 år 1999 till 3800 år 2010, d.v.s. med nästan 20 procent. Särskilt boende 23% Särskilt boende 18% Eget boende 77% Andelen boende i särskilt boende resp. eget i boende i Örnsköldsviks kommun 1999 Eget boende 82% Andelen boende i särskilt boende resp. eget i boende i riket 1999 År 1999 bodde 23 procent av 80-åringar och äldre i äldreboende, medan genomsnittet för länet var 19,8 procent och för riket 18,3 procent. För att kunna erbjuda samma andel 80-åringar och äldre ett äldreboende behövs ett tillskott på nya äldrebostäder. Det är dock svårt att förutsäga hur stort behovet av särskilt boende för äldre blir. Flera svåröverblickbara faktorer spelar in: människors hälsa, möjligheterna till vård i hemmen, insatser från anhöriga och andra frivilliga, avgifter, privata initiativ etc. Ett minskad andel äldreboende kan innebära ökade hemtjänstkostnader, men även dessa kostnader påverkas givetvis av faktorerna ovan. I nästa etapp av denna utredning ska det framtida behovet av äldrebostäder i Örnsköldsviks kommun närmare studeras.

19 Äldreboendeutredningen 10 (18) 26 april 2001 Den största efterfrågan på äldrebostäder finns idag i Örnsköldsviks centralort. Skälet är att de äldre ofta vill bosätta sig nära service och anhöriga. Å andra sidan är det bra om den som vill bo kvar i sin hembygd har möjlighet att göra det. För många av de mindre orterna i inlandet är också arbetstillfällena inom äldreomsorgen betydelsefulla.det är idag svårt att rekrytera utbildad personal till äldreomsorgen, och då särskilt sjuksköterskor och till landsbygden. Befolkningsprognos för antal personer år Befolkningsprognos för antal personer 80 år och äldre

20 Äldreboendeutredningen 11 (18) 26 april Kvalitetskriterier och utgångspunkter Kvalitetskriterier i äldreomsorgen Socialtjänstens verksamhet för äldre skall präglas av respekt för den enskildes självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet. Detta förutsätter att omsorgs- och vårdinsatser utformas utifrån varje individs personliga behov, förutsättningar och önskemål. Grunden för en individuell utformning av insatser är en professionell och rättssäker behovsbedömning och att individen får information om socialtjänstens möjligheter till stöd och hjälp. God kvalitet i äldreomsorgen innebär att vid behovsbedömningen och i det dagliga arbetet ta hänsyn till sådana behov som kan underlätta den dagliga livsföringen t ex rätt stöd utifrån behov, hjälpmedel, bostadsanpassning och rehabilitering. En viktig kvalitetsfaktor är att inbegripa de närstående i vårdplanering och att erbjuda dem stöd i olika former. En väl fungerande samverkan inom socialtjänstens olika verksamheter och tillsammans med andra vårdgivare har stor betydelse för kvaliteten i äldreomsorgen. Begreppet helhetssyn är ett sådant integrerat synsätt där den enskildes behov av kontinuitet och trygghet alltid måste lyftas fram. God kvalitet i omsorg och vård av äldre förutsätter att den enskilde och eller dennes företrädare ges ett verkligt inflytande över insatsernas utformning och skall planeras i förtroendefull samverkan. Ett reellt inflytande handlar om bemötande och om respekt för var och ens särart, vilja och önskemål. Ett gott bemötande kräver uthållighet, lyhördhet, inlevelseförmåga och empati. En av de viktigaste förutsättningarna för att uppnå god kvalitet är tillgången till personal med lämplig utbildning och kompetens samt ett tydligt ledarskap. Genom att fortlöpande beakta behovet av kompetensutveckling stärks möjligheterna att hålla en god kvalitet. Några ytterligare kriterier: Professionell personal Trygghet i mötet och i den vård som ges God och säker vård utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet Kompetens och kunskapsutveckling Respekt för den enskildes självbestämmande Integritet och värdighet Professionell och rättssäker behovsbedömning Omsorgsgaranti Avvikelserapportering/Tillsyn Eget rum/lägenhet Personligt ombud/fadder/kontaktperson Tillgänglighet och flexibilitet

21 Äldreboendeutredningen 12 (18) 26 april 2001 Professionellt ledarskap Förebyggande arbete/rehabilitering Individ och anhörig i centrum Helhetssynen på människan Kontinuitet Samverkan Lägenheter som från början är handikappanpassade Påverkar utvecklingen av kommunens hälso- och sjukvård planering och byggande av äldreboenden? Allt färre vårdplatser och kortare vårdtider inom den akuta sjukvården förutsätter omhändertagande i primärvåtd och kommunal regi. Kommunernas vårdansvar blir allt tyngre liksom kravet på medicinsk kompetens för ett kvalificerat medicinskt omhändertagande. Den framtida vården innebär generellt ökad vårdtyngd med ökat behandlingsbehov, aktiv rehabilitering, omvårdnad och vård i livets slut för personer i hög ålder. De krav som den framtida hälso- och sjukvården ställer på kommunerna kommer inte direkt att påverka själva byggandet av äldreboenden. Med den standard, dvs sjukhemsstandard, de moderna äldreboendena har idag kan man klara de krav som den framtida vården kräver. Däremot ger kraven ett ökat behov av korttidsboenden och mellanvårdsformer. Att klara de krav som ett kvalificerat medicinskt omhändertagande och rehabilitering ställer på kommunen handlar mer om verksamhetsinnehållet totalt. Det handlar framförallt om ledarskapet, kompetens hos personalen, tillgång till läkare och teknisk utrustning. Etiska diskussioner och prioriteringar i vården, med hänsyn tagen till de normer och värderingar som styr, blir viktiga i planeringen av äldreboenden. Utgångspunkter vid planering av äldrebostäder i Örnsköldsviks kommun Boende i egna hemmet eftersträvas Den äldres behov av vård och service ska i första hand lösas i den egna bostaden genom hemtjänstens försorg. När detta inte kan tillgodoses i hemmet ska kommunen erbjuda den äldre en bostad i en boendeform anpassad till hennes behov. Idag kan mycket av vård- och servicebehoven klaras av hemtjänsten, och kanske i än större omfattning i framtiden. Det innebär att de boende i kommunens äldrebostäder kommer att ha stort vårdbehov, och att bostäderna måste utformas därefter.

22 Äldreboendeutredningen 13 (18) 26 april 2001 Det ställer också krav på att vi ger bostäderna en flexibel utformning som kan anpassas till individens förändrade behov oavsett vårdnivå. Det innebär också att det på sikt endast kommer att finnas en särskild boende form för äldre. Boendemiljön ska upplevas som trivsam och funktionell för såväl boende som personal, oavsett den boendes vårdbehov. Vi bör eftersträva lösningar som så långt möjlig kan anpassas till framtida nya behov, arbetsmetoder och vårdideologier. Bygg hemliknande boendemiljöer Vi ska undvika institutions- eller sjukhusliknande miljöer och istället eftersträva trivsamma bostadsmiljöer som liknar vanliga hemmiljöer. Kommunen ska erbjuda alla boende ett eget rum med toalett och dusch, höjoch sänkbar säng samt plats för visst eget möblemang. Plats ska finnas för anhöriga att besöka och äta måltid med den boende. På rummet ska finnas kylskåp och diskho och plats för en mobil kokplatta som kan ställas in vid behov. En god arbetsmiljö Personalens behov är viktiga när vi planerar nya äldreboenden. Vi ska skapa väl genomtänkta, funktionella och trivsamma arbetsmiljöer som ger personalen de bästa förutsättningarna att klara sina arbetsuppgifter. Vi ska ta tillvara personalens kunskaper och ge dem förutsättningar att själva anpassa och utveckla sitt arbete och sin arbetsmiljö. En god omsorg om detaljer är viktig för arbetsmiljön; det gäller t.ex. hur dörrar och fönster placeras, förekomsten av trösklar och lister, val av golvbeläggning, etc. De krav som ställs i arbetsmiljölagstiftning och andra regelverk ska givetvis uppfyllas. Helhetssyn på ekonomin Vi ska ha hög medvetenhet om kostnaderna och alltid söka de lösningar som är ekonomiskt mest fördelaktiga utifrån den boende- och vårdkvalitet vi vill erbjuda. Vi ska dock ha en långsiktig helhetssyn på kommunens kostnader när vi väljer lösningar. Det innebär att investerings- och driftskostnader för byggnader och utrustning alltid ska vägas mot t.ex. de personalkostnader och den arbetsmiljö som en viss lösning kan medföra.

23 Äldreboendeutredningen 14 (18) 26 april Förslag till utformning av äldrebostäder Lokaler på varje boendeenhet/avdelning I detta avsnitt redovisas de lokaler och funktioner som bör finnas i nya äldrebostäder. Under vissa av förslagen redovisas de konsekvenser för boendemiljö, arbetsmiljö och ekonomi som förslaget bedöms ge. På sidan 17 ges en kostnadskalkyl för de lika delarna. 1. Flervåningsbyggnad Vid planering av nya äldrebostäder bör alltid prövas en utformning i flera våningar. Konsekvenser Arbetsmiljö- och boendemiljö: Ger kortare kommunikationsytor. Transporter sker med hiss. Ekonomi: Ger lägre investerings- och driftskostnader jämfört med envåningshus. 2. Lägenhetsstorlek Ca 30 kvm. inkl. toalett med dusch. Konsekvenser En mindre lägenhet bedöms ge oacceptabelt försämrad boende- och arbetsmiljö, vilket på sikt bl.a. kan leda ökade personalkostnader. 3. Antal lägenheter per boendeenhet 10 lägenheter per boendeenhet. Dock max 8 lägenheter per enhet för dememensboende. (Tidigare förslag för Björkhem i Gideå: 8 lägenheter per boendeenhet). Konsekvenser Boendemiljö: Fler boende på enheten. Möjlighet till social samvaro ökar. Personalbemanning: Ett fungerande arbetsschema veckans alla dagar kräver en personalbemanning på 10 personer, oavsett 8 eller 10 boende per enhet. Med förväntat ökat heltidsarbete klaras 10 boende per enhet utan att personaltätheten sänks. Ekonomi: Med 30 lägenheter fördelade på tre boendeenheter sparas ytor och investeringskostnader in, jämfört med 32 lägenheter fördelade på fyra boendeenheter. Detta framgår av sammanställningen på sidan 18.

24 Äldreboendeutredningen 15 (18) 26 april Köksutrustning i varje lägenhet Varje lägenhet utrustas med kylskåp och diskho. Plats iordningställs så att en kokplatta kan ställas in i köket vid tillfälliga eller långvariga behov. Enligt socialtjänstlagen krävs att det finns tillgång till ett enkelt kök i uthyrningslägenheter. Konsekvenser Boendemiljö, besökande: Kokplattorna används mycket sällan av de boende och kan därför avvaras. För den boendes egen säkerhet är det däremot ofta en fördel om det inte finns någon kokplatta i lägenheten. Besökande kan använda boendeenhetens gemensamma kök, eller vid behov tillfälligt ta in en kokplatta i lägenheten. Ekonomi: Kostnad för ett komplett minikök/pentry med kokplatta, diskho och kylskåp: kr per lägenhet. Om man avvarar kokplattan sparas ca 300 kr in per lägenhet. 5. Kök och samvarorum på varje boendeenhet Ca 70 kvm. för en enhet med 10 boenden. 6. Toaletter på boendeenheten En handikappanpassad toalett på 3 kvm. för besökande och boende. En personaltoalett på 1,5 3 kvm. 7. Övriga lokaler som bör finnas på varje boendeenhet Enligt tidigare förslag till lokalprogram för Björkhem förråd 3 respektive 10 kvm. expedition/arbets-/läsrum för personalen, 6 kvm. sköljrum 10 kvm. städ- och tvättrum 8 kvm. Den gemensamma tvättstugan (se punkt 10 nedan) kan ev. ersättas genom att en av boendeenheternas tvättstugor görs större (ca 12 kvm.) Sammanställningen av ytor på sidan 4 rymmer båda dessa möjligheter. Lokaler gemensamma för hela äldreboendet 8. Personalrum 1,2 kvm. per personal. Utrustas med toalett. Nyttjas även av hemtjänstens personal när de är stationerade på sjukhemmet. 9. Sjuksköterskeexpedition/medicinrum Ett rum på 26 kvm. för ett sjukhem med ca 30 lägenheter. (I förslag till Björkhem i Gideå med 32 lägenheter redovisades två expeditioner).

25 Äldreboendeutredningen 16 (18) 26 april Tvättstuga I förslag till Björkhem redovisades en gemensam tvättstuga på 30 kvm samt ett tvätt- och städrum på 8 kvm i varje boendeenhet. En mindre gemensam tvättstuga bör kunna prövas (12-15 kvm.). Alternativt kan den gemensamma tvättstugan slopas och en av enheternas tvättstugor göras något större. Sammanställningen av ytor på sidan 4 rymmer båda dessa möjligheter. 11. Lägenhetsförråd 2 kvm./lägenhet. (Förslag till Björkhem: 4 kvm./lägenhet). 12. Övriga gemensamma lokaler som bör finnas på varje sjukhem samtalsrum, 10 kvm., i anslutning till expeditionen entréhall och kapprum kvm. omklädningsrum med toalett och dusch för hemtjänst (vid behov) och kökspersonal samt sjukhemspersonal förråd kvm., utrustas med hyllor möbelförråd kvm. förråd kvm., förvaring av tvätt, kylt städcentral 8-10 kvm larmrum 3 kvm. fastighetsförråd för utemöbler, soprum, vaktmästarutrymmen kommunikationsytor (trapphus, korridorer) uteplatser, parkeringar mottagningskök, ca 100 kvm. 13. Lokaler som prövas från fall till fall Träffpunkt. Storlek anpassas till förväntat antal besökare. Lokalen kan avgränsas till mindre enheter genom skjutdörr. Liten expedition i anslutning till träffpunkten. Kylrum. 6 kvm. Hemtjänstlokal med expedition och toalett. 12 kvm. plus toalett. Personalutrymmet samordnas med övrig personallokal (punkt 8) Produktionskök. Ca 140 kvm. för 30 personer. Vaktmästareexpedition. Övernattningsrum 10 kvm., för anhöriga 14. Utemiljö I anslutning till byggnaden iordningställs en uteplats med grönytor som är trevlig att vistas i och som snabbt och enkelt kan nås med rullstol. Vid varje boendeenhet ska också finnas en inglasad balkong på kvm.

26 Äldreboendeutredningen 17 (18) 26 april 2001 Sammanställning av kostnader för äldrebostäder, flervåningshus 30 lägenheter fördelade på tre boendeenheter Yta kvm. Byggkostnad kr 32 lägenheter fördelade på fyra boendeenheter Yta kvm. Byggkostnad kr Lägenheter 30 kvm Gemensamhetsdel (kök, tvättstuga, förråd på varje boendeenhet) Balkong, inglasad 3x30 = x25= Pentry/minikök med diskho, kylskåp och kokplatta på varje lägenhet. Förråd, exp. sköljrum, toalett på varje boendeenhet Gemensamhetsytor för hela sjukhemmet: entré, mottagningskök, omklädesrum, förråd, samtalsrum, städcentral, sjuksköterskeexpedition Kommunikationsytor (korridorer, trapphus), personalutrymmen. Lägenhetsförråd 30x = Utan kokplatta inbesparas ca 300 kr/lägenhet 32x = Utan kokplatta inbesparas ca 300 kr/lägenhet 3x32= x32= Fastighetsförråd Summa Projektering, kontroll, myndighetskostnader etc. Anslutningsavgifter el, vatten, avlopp etc. Markplanering (utv. avlopp, belysning, parkering, gräs, gång) Oförutsett Summa produktionskostnad Summa yta och produktionskostnad per lägenhet Kapitalkostnad år Drift och underhåll Skötsel/städ Summa kostnad/år för flervåningshus Kostnad/lägenhet och år

27 Äldreboendeutredningen 18 (18) 26 april 2001 Jämförelse av ytor mellan tidigare förslag till Björkhem och nytt äldreboende med 3x10 lägenheter Lokal/funktion som ändrats Tidigare förslag Björkhem (8x4)+1 lgh. Förslag i denna utredning 10x3 lgh. Skillnad Lägenhet för en boende 30 x33= x 30 = Gemensamhetsytor på varje enhet (kök, tvättstuga, förråd) Övriga ytor på varje enhet (förråd, exp. sköljrum, wc) 81x4=324 90x3+20= (inkl. större tvättstuga på en enhet istället för gemensam tvättstuga) 29x4=116 32x3=96-20 (utökat med en personaltoalett ) Balkong/uteplats 4x25=100 3x30=90-10 Lägenhetsförråd 4x33=132 2x30=60-72 Sköterskeexp Tvättstuga Grovt uppskattat kan de totala ytorna i äldreboendet vara ungefär 3-4 kvm. mindre per lägenhet i denna utredning jämfört med det tidigare Björkhemsförslaget. Det är dock svårt att göra en helt korrekt jämförelse mellan det tidigare förslaget till lokalprogram för Björkhem och förslaget i denna utredning. Anledningen är bl.a. att det tidigare Björkhemsförslaget innehöll lokaler för en Träffpunkt med tillhörande toaletter etc. som inte ingår i nya generella lokalprogrammet i denna utredning.

28 1 Äldreboendeutredningen, del 2 Innehållsförteckning ÄLDREBOENDEUTREDNINGEN, DEL SYFTE OCH INRIKTNING BEHOVET AV ÄLDREBOSTÄDER Behovet av äldrebostäder i riket Det framtida behovet av äldrebostäder i Örnsköldsvik HUR BEHOVET AV ÄLDREOMSORG KAN TILLGODOSES Utveckling inom landstingets hälso- och sjukvård möjlighet till samordning Förutsättningar strategier äldreomsorg i Örnsköldsviks kommun Personalbehov och möjligheter till personalrekrytering Kostnader SAMMANFATTANDE REKOMMENDATIONER REFERENSER LEDNINGSGRUPPENS FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN Definition av begrepp som används i texten Särskilt boende servicehus, ålderdomshem, gruppboende och sjukhem. Ordinärt boende eget boende ej inom kommunal boendeenhet. Medicinskt färdigbehandlade medicinskt färdigbehandlad är en patient som är intagen på en enhet för somatisk akutsjukvård men inte längre behöver den medicinska vård som ges vid enheten. Frågan om en patient är medicinskt färdigbehandlad avgörs av ansvarig läkare. Korttidsvistelse/avlösningsvård kort vistelse i samband med akut behov t ex anhörigs sjukdom alternativt ett avlösningsbehov hos anhöriga. Korttidsvård tillfälligt boende förenat med behandling, rehabilitering och omvårdnad. Behovsbedömning/biståndsbedömning utredning, bedömning, beslut och uppföljning av insatser enligt i första hand Socialtjänstlagen. Palliativ lindrande vård som ges efter det att behandling och bot ej längre ses möjlig. Kvarboendeprincipen den boende skall inte behöva byta bostad när vårdbehovet ökar. 6 maj 2002

29 2 1. Syfte och inriktning Kommunstyrelsen beslutade den 28 november 2000 om följande direktiv för äldreboendeutredningen: En utredning tillsätts för att klargöra behovet av äldreboende under i första hand det kommande decenniet, lämna förslag på vilken standard i form av bl.a. lägenhetsytor, utrustning och allmänna ytor som bör finnas i kommande ny- och ombyggnader av äldreboende. Erfarenheter bör inhämtas från andra kommuner. Äldreboendeutredningens första rapport (daterad 26 april 2001) lämnade förslag på standard för nya äldrebostäder. Kommunfullmäktige ställde sig den 18 juni 2001 bakom dessa förslag. Denna andra rapport avser den första punkten om behovet av äldrebostäder. Ledningsgruppen för utredningen har beslutat om följande inriktning för arbetet: - utifrån demografisk utveckling klargöra behovet av nya äldrebostäder - belysa för- respektive nackdelar med insatser i hemmet kontra olika boendeformer - redovisa de ekonomiska konsekvenserna av ökad hemtjänst kontra byggande av nya äldrebostäder - redogöra för behov hos nya grupper (t.ex. unga med stroke, psykiskt handikappade) - ta del av och redovisa forskning och utveckling inom äldreomsorgen. Avsikten är att rapporten ska utgöra ett underlag för socialtjänstens påbörjade arbete med omstruktureringen av äldreomsorgen i kommunen. Arbetet har letts av ledningsgrupp bestående av representanter ledamöter från kommunstyrelsen, socialnämnden och tekniska nämnden. En arbetsgrupp bestående av representanter från socialtjänsten, kommundirektionen, tekniska kontoret, ekonomikontoret, landstinget samt berörda fackförbund (Vårdförbundet och Kommunal) har utfört arbetet. Till utredningen har också en referensgrupp med representanter från de kommunala pensionärs- och handikappråden varit knuten. Referensgruppen har under arbetets gång fått information om arbetet, och haft möjlighet att lämna synpunkter på materialet innan det färdigställdes. 6 maj 2002

30 3 2. Behovet av äldrebostäder 2.1 Behovet av äldrebostäder i riket Allt fler äldre och svårt sjuka människor bor kvar i ordinärt boende långt upp i åldrarna, många även i livets slut. Knappt personer över 65 år i Sverige bor i särskilt boende eller får hemtjänstinsatser i ordinärt boende. De som bor i särskilda boenden har stora vårdbehov. Socialstyrelsen beskriver att tre av fem i särskilt boende behövde hjälp med måltider, toalettbesök och förflyttning. Vistelsetiden i särskilt boende är generellt sett mindre än två år för drygt hälften av de boende och mindre än ett år för hälften vid sjukhemsboende. Mer än 70 procent av de personer som vårdas inom akutsjukvården är äldre än 70 år. Den korta akutvårdstiden resulterar i att många äldre behöver eftervårdsbehandling. Allt fler kommer därför att behöva fortsatta insatser inom kommunal vård. Begreppet medicinskt färdigbehandlad feltolkas ofta som att personen inte behöver ytterligare medicinska insatser, medan de flesta patienter som skrivs ut från länssjukvården har ett kvarstående vårdbehov, både medicinskt och omvårdnadsmässigt. Utvecklingen har inneburit att kommunerna i ökande grad fått ansvar för människor med omfattande behov av sjukvård och omvårdnad. Äldreomsorgen har fått ett nytt innehåll. En allt större del består av medicinska omvårdnadsinsatser och sjukvårdsinsatser i hemmet och i särskilt boende. Utvecklingen inom hemtjänsten är densamma, där de mest hjälpbehövande prioriteras, och allt färre personer får insatser av servicekaraktär. Innehållet i hemtjänsten består allt mer av omvårdnad och tillsyn av vårdkrävande personer. Huvuddelen av kommunernas äldreomsorg avser personer i en mycket hög ålder 73 procent av de som får stöd och service är 80 år eller äldre. Åldersgruppen 85 år och äldre ökar mest den närmaste tioårsperioden, plus 22 procent, medan antalet åringar beräknas bli något färre än idag. Med en åldrande befolkning ökar behovet av äldreomsorg. Baserat på demografin beräknas kostnaderna för äldreomsorgen att öka fram till 2010 med över 12 procent eller drygt en procent om året. Landstingets kostnader för hemsjukvården kommer också att stiga som en följd av att befolkningen blir äldre. Det blir viktigt att möjliggöra för individen att även i fortsättningen får bo i ordinärt boende så länge som det är möjligt och att särskilda boendeplatser används till äldre och funktionshindrade med omfattande och specifika 6 maj 2002

31 4 vårdbehov. Därtill kommer att de begränsade ekonomiska resurserna ej möjliggör byggande av särskilda boenden i samma takt som tidigare. Behov hos olika grupper Det finns inga belägg i litteraturen där det uttrycks att olika grupper t ex unga med stroke eller neurologiskt sjuka skulle ha specifika sjukvårdsbehov i kommunens vård och omsorg. Däremot ställer en förväntad ökad individualisering nya krav på morgondagens äldreomsorg när det gäller att hitta lösningar för individer. En viktig del i planeringen är att yngre med sjukdom och funktionshinder av olika slag bör få bo tillsammans för att få en meningsfull gemenskap och utbyte. Personer med demens och dess medföljande problematik kommer att öka i framtiden eftersom risken att insjukna ökar med stigande ålder. Socialnämnden i Örnsköldsviks kommun har utifrån en demenskartläggning 2002 antagit en inriktning för demensvården. Inriktningen medför ökat stöd till anhöriga genom bl.a. utbildning, demenssjuksköterska alternativt demensteam, flexibla lösningar för dagvård och avlastning samt att erbjuda en vårdnivå utifrån den sjukes behov. Detta kommer att i större utsträckning än tidigare att fokusera på samverkan mellan kommun och landsting samt tydliggöra nödvändigheten av fortbildning och handledning till äldreomsorgens personal. Dagens medicinska insatser leder till att en högre andel personer med hälsoproblem överlever till allt högre ålder och den åldersrelaterade sjukligheten ökar därmed. Ökad friskhet hos individerna högt upp i åldrarna kan leda till ökad och mer komplex sjuklighet och ett ökat sjukvårdsbehov hos äldre äldre. Äldre invandrare, hjärnskadade utifrån t ex drogproblematik och unga cancersjuka är exempel på nya utmaningar i kommunens vård och omsorg. När det gäller psykiskt funktionshindrade med ålderskrämpor och handikappade under 65 år krävs en speciell strategi och planering. 6 maj 2002