Högskolan på Åland. serienummer 60/2013. Sjöfart. Mariehamn 2013 ISSN

Transkript

1 Svenska sjöfartsstuderande på Åland -en undersökning om varför så många svenskar studerar på sjöfartsprogrammet Victor Jonsson Niclas Nilsson Högskolan på Åland serienummer 60/2013 Sjöfart Mariehamn 2013 ISSN

2 INNEHÅLL 1 INLEDNING Syfte och frågeställningar Avgränsning BAKGRUND Standards of Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers (STCW) Högskolan på Åland Sjöfartsprogrammet Antagningsprocess Studier Chalmers Tekniska Högskola Sjökaptensprogrammet på Chalmers Studier Antagningsprocess Linneuniversitetet Sjökaptensprogrammet Studier Antagningsprocess Praktik Sverige SUI Finland Praktik Kvarnen Ekonomi Ekonomi & studier Antagningsstatistik Högskolan på Åland Arbetslöshet Värnplikten METOD Enkätundersökning RESULTAT Ålder? Kön? Antal svarande per klass

3 4.4 Civil status? Var är du uppvuxen? Vilket program läste du på gymnasiet? Har du gjort värnplikt? Hur fick du reda på sjökaptensprogrammet Åland? Hade du några kontakter inom sjöfartsbranschen innan du började på HA? Var Åland första, andra, tredje val alternativt enda val? Om ni hade fått möjligheten idag att välja andra skolor hade ni då valt dessa? Vad fick dig att välja sjöfartsbranschen? Vad visste du om sjöfartsyrket innan du började på högskolan? Varför blev det just Högskolan på Åland? Hade du någon anknytning till Åland innan du började på högskolan? Vad för anknytning? Tycker du Mariehamn fungerar bra som studentstad? Kan du tänka dig att bo kvar på Åland efter utbildningen? Är du nöjd med din utbildning? Vilken typ av båtar har du praktiserat på? Vad har du gjort under dina praktikperioder? Vilken bransch ser du dig själv jobba i efter utbildningen? Övriga kommentarer tankar kring sjökaptensprogrammet? DISKUSSION De studerandes bakgrund Anledning till att man valt Högskolan på Åland Hur man ser på sin utbildning och sin framtida arbetsplats Slutsats KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR... 40

4 FIGURFÖRTECKNING Figur 1 Sveriges BNP (Ekonomi Fakta, 2013d) Figur 2 Antalet sökande till Högskolan på Åland (Högskolan på Åland, 2013a). 14 Figur 3 Svensk arbetslöshet bland unga (Ekonomi Fakta, 2013b) Figur 4 Ungdomsarbetslösheten i procent 15-24år Sverige (röd) Finland (brun) Danmark (blå) (Ekonomi Fakta, 2013b) Figur 5 Födelseår på de svarande i enkätundersökningen Figur 6 Kön på de svarande i enkätundersökningen Figur 7 Antal svarande i enkätundersökningen Figur 8 Civil status på de svarande i enkätundersökningen Figur 9 Län där de svarande i enkätundersökningen är uppvuxna Figur 10 Vilket gymnasieprogram de svarande gick på Figur 11 Hur många av desvarande som gjort värnplikten Figur 12 hur man fick reda på sjökaptensprogrammet på Åland Figur 13 Om man hade några kontakter inom sjöfartsbranschen Figur 14 Vad jobbar hen med? Figur 15 Vilket alternativ var Åland? Figur 16 Anledning till byte av skola Figur 17 Möjligheten att välja annan skola, hade ni då valt dessa? Figur 18 Varför sjöfartsbranschen? Figur 19 Vilken tidigare kännedom hade du om sjöfartsyrket? Figur 20 Varför just Högskolan på Åland? Figur 21 Hade du tidigare anknytning till Åland? Figur 22 Fungerar Mariehamn som studentstad? Figur 23 Kan du tänka dig att bo kvar på Åland efter utbildningen? Figur 24 Varför inte bo kvar? Figur 25 Är du nöjd med din utbildning? Figur 26 Hur man svarade per klass på frågan är du nöjd med din utbildning Figur 27 Vilken typ av fartyg har du praktiserat på? Figur 28 Vad har du gjort under din praktikperiod? Figur 29 Val av bransch efter avslutade studier

5 1 INLEDNING Om man sökte in på sjökaptensprogrammet på Åland år 2009 fann man att sökande svenskar har ökat från 2008 till 2009 med 70 %. Året efter ökade antalet sökande med 31 %. Antalet sökande hade på två år fördubblats. Sjökaptensprogrammet på Åland hade året svenskar hade man 73 svenskar. Varför är det så? Är detta ett lokalt fenomen för Åland eller har söktrycket även ökat på de svenska sjöfartsprogrammen (Chalmers, Kalmar)? År 2008 kraschade Lehman Brothers och den ekonomiska recessionen var ett faktum. Finns det ett ekonomiskt samband mellan recession och det ökande söktrycket? Har det blivit ett ökat medialt erkännande av sjöfartsprogrammen med hjälp av TV-program så som Kustbevakarna och Landgång? Vi känner till orsaken till att vi själva sökte oss till Åland, men vad resten av svenskarna har för orsak är för oss och för skolan okänt. Att läsa till sjökapten skiljer sig markant från många andra yrken. Har man valt sjöfart, har man valt en livsstil. För att få svar på våra frågor har vi valt att göra en enkätundersökning. Söktrycket har minskat mot rekordåren 2009 och 2010 men antalet sökande är ändå högre än vad det var åren innan. Varför söker sig fler till sjöfartsprogrammet? 120 Antalet sökande Svenskar Ålänningar & Finländare Figur 1 Antal sökande till Högskolan på Åland (Högskolan på Åland, 2013b) 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är att undersöka varför så många svenskar söker sig till sjöfartsutbildningen på Åland. Syftet besvaras med följande frågeställningar: 5

6 1. Vilka bakgrundsfaktorer spelar in vid ansökningen till sjökaptensutbildningen på Åland? 2. Vilka är anledningarna till att man som svensk söker sig till Högskolan på Åland? 3. Vad tycker en svensk sjökaptensstuderande om sin utbildning och vad tror hen om sin framtid? 1.2 Avgränsning Vi har valt att avgränsa vår undersökning till de svenska sjökaptensstuderandena Högskolan på Åland. 6

7 2 BAKGRUND I det följande kapitlet kommer vi att beskriva sjöfartsutbildningarna inom Högskolan på Åland, Chalmers och Linnéuniversitetet, samt statistik och utbildningskonventionen STCW. Områden som vi berör är skillnaderna mellan de svenska sjöfartshögskolorna och sjökaptensprogrammet på Åland. För att vi och vår läsare ska få en förståelse för de frågor vi har valt finns även statistik över antalet studerande inom Högskolan på Åland och det rådande ekonomiska läget för de år som vår enkät berör. 2.1 Standards of Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers (STCW) STCW är i dag en av grundstommarna för sjöfartshögskolornas utbildning. Konventionerna inom STCW bestämmer hur verksamheten skall bedrivas och sätter minimistandarden för alla sjöfartsskolor. STCW har sedan sin start 1972 haft två stora revideringar, STCW 95 och Manilla-tilläggen Principiellt måste alla sjömän följa STCW-konventionerna eftersom det krävs STCW-certifierad träning för att få segla till de flesta länder. Detta har gjort att 6 Mars 2013 var STCW ratificerat av 99,23% av världshandelsflottan eller 157 stater. (IMO, 2013) STCW-konventionen är uppdelad i två delar. A är den del som beskriver hur utbildningsmomenten ska utföras och är obligatorisk. B-delen är mer utförlig och förklarande och är mer rekommenderande. B-delen ger även exempel för flaggstaterna på hur de kan implementera STCW. STCW är Uppdelad i 8 kapitel: Kapitel I: General provisions Kapitel II: Master and deck department Kapitel III: Engine department Kapitel IV: Radiocommunication and radio personnel Kapitel V: Special training requirements for personnel on certain types of ships Kapitel VI: Emergency, occupational safety, medical care and survival functions Kapitel VII: Alternative certification Kapitel VIII: Watchkeeping Regelverket inom STCW bestämmer hur verksamheten skall bedrivas och sätter minimistandarden för alla sjöfartsskolor. Principiellt måste alla sjömän följa STCW- konventionerna eftersom det krävs STCW-certifierad träning för att få arbeta ombord på 7

8 fartyg i internationell trafik. STCW stipulerar också att utbildningen kontrolleras av respektive lands sjöfartsmyndighet. (International Maritime Organisation, 2013) 2.2 Högskolan på Åland Den 1 januari 2003 sammanförde man Ålands yrkeshögskola och Ålands högskola till Högskolan på Åland, samtidigt som Ålands tekniska läroverk och Ålands sjöfartsläroverk upphörde att vara egna institutioner. Idag har skolan ca 600 studerande på 7 program och ca 2000 inskrivna i den öppna verksamheten. Högskolan på Åland bedrivs med stöd av Landskapet Åland som huvudman för verksamheten. Högskolan styrs genom Landskapslagen om högskolan på Åland (2002:81) och landskapsförordningen om Högskolan på Åland (2002:87). (Högskolan på Åland, 2012e) Sjöfartsprogrammet Sjöfartsprogrammet är belägget vid västra hamnen i Mariehamn på Högskolan södra, där delar man lokaler med Företagsekonomi och Hospitality Management. Ålands första navigationsskola bildades redan 1854 och byggnaden där skolan ligger idag har används för sjöfartsprogrammet sedan Från 2011 är byggnaden K-märkt (Palamarze, 2010). Sjöfartsprogrammet är en 4,5 år lång utbildning och omfattar 270 studiepoäng. Examen från sjöfartsprogrammet ger titeln Sjökapten YH (Bachelor s Degree in Maritime Studies). En gymnasial examen ger behörighet för studier på Sjöfartsprogrammet, studierna omfattar grundstudier, yrkesstudier, valfria studier, praktik och examensarbete. Resultatmålen fastställs på en 3 årig basis mellan styrelsen för Högskolan och landskapsstyrelsen. (Högskolan på Åland, 2006) Antagningsprocess Ansökan till Sjökaptensprogrammet är öppen mellan mitten av mars till mitten av april. Vid urvalet räknas betyg som 50 poäng och arbetslivserfarenhet till sjöss ger 10 poäng och övrig arbetserfarenhet ger 10 poäng. Sammanlagt kan man max få 70 poäng (Högskolan på Åland, 2012). Minimikrav för att bli antagen till sjöfartsprogrammet är en 3 årig gymnasieutbildning. Motsvarande utbildningar godkänns också. För svenska sökande gäller även godkänt i engelska, svenska, matematik B Fysik eller naturkunskap A & B. Sökande skall även inneha finskt läkarintyg för att ansökan skall vara giltig (Högskolan på Åland, 2012) Högskolan på Åland skickade 2013 ut antagningsbesked från den 20 juni (Högskolan på Åland, 2013c). 8

9 2.2.3 Studier År 1 på sjöfartsprogrammet är grundläggande studier inom sjömanskap. Målen är att man efter en termin i skolan skall åka ut på praktik och få ihop 60 dagar (30 på däck och 30 i maskin) för att kunna söka ut vaktmansbehörighet (STCW II/4,III/4). År 2 börjar studierna på operativ nivå, som innebär att man så småningom skall kunna söka ut vakt styrman (STCW A-II/1). År 3 är sista året på den operativa nivån och när man är godkänd i alla kurser, har 360 dagars praktik och praktikboken godkänd får man köra upp med skolfartyget Michael Sars för att få ut sin vaktstyrmansbehörighet. 4:e året är starten på managementstudierna dessa studier skall förbereda den studerande för jobbet som överstyrman och befälhavare. Det är under denna period som arbetet med examensarbetet påbörjats. År 5 är endast en termin långt och under denna period skall examensarbetet färdigställas för opponering. (Högskolan på Åland, 2013f) 2.3 Chalmers Tekniska Högskola Den 5 november 1829 invigdes Chalmerska Slöjdskolan som är upphovet till dagens tekniska högskola. Skolan grundades genom donation från William Chalmers ( ), som var direktör för ostindiska kompaniet. Den 1 juli 1994 omvandlades Chalmers till att vara en självständig stiftelse från att vara en statlig högskola. Det ansågs vara lite av en återgång till Chalmers ursprung (Chalmers Tekniska Högskola, 2013a). Chalmers ägs av stiftelsen Chalmers tekniska högskola och har till ändamål att se till att utbildningarna bedriver utbildning och forskning på en internationellt hög nivå, att bolagets resurser utnyttjas effektivt för att uppnå detta ändamål samt att som en uppdragsgivare till Chalmers, inom ramen för tillgängliga medel, finansiera uppdrag som stiftelsen bedömer vara av värde för Chalmers (Chalmers Tekniska Högskola, 1997) Sjökaptensprogrammet på Chalmers Sjökaptensprogrammet på Chalmers är på 4 år, ligger på Lindholmen i Göteborg och omfattas av 180 hp (högskolepoäng). Utbildningen syftar till att utbilda fartygsbefäl med en bred teoretisk och praktisk kunskapsbas sjökaptensprogrammet leder till sjökaptensexamen. Programmet skall uppfylla de krav som ställs i högskoleförordningen, i Transportstyrelsens föreskrifter och de allmänna råd om utbildning och behörigheter för sjöpersonal, och Europaparlamentets direktiv om minimikrav för utbildning av sjöfolk, STCW och Chalmers lokala examensordning (Malmqvist, 2012). För examen skall man ha fullgjort examensarbete 9

10 på 15 hp, fullgjort studier på 180 hp (examensarbete inkluderat) samt gått en kurs i miljö och hållbar utveckling på 7,5hp. (Chalmers Tekniska Högskola, 2012b) Studier År 1 på sjöfartsprogrammet Chalmers inleds med en två veckors introduktion till programmet och Chalmers. Därefter följer grundläggande kurser inom stabilitet navigation och säkerhet. Dessa kurser skall förberedda eleven för sin första praktikperiod. Efter första praktikperioden följer kurser så som matematik & meteorologi. Det andra läsåret inleds med en ny praktikperiod. Efter detta får eleven utökade kunskaper inom navigation (oceannavigering). Även sådana kurser som ekonomi, juridik och engelska studeras. Innan läsår tre inleds åker de studerande ut på en tredje praktikperiod över sommaren. Även under tredje året sker fördjupning inom navigationen denna gång genom kursen Manövrering och girplanering. Efter de inledande studierna åker eleverna ut på den fjärde praktikperioden. Väl tillbaka fortsätter studierna med sjötransporter, miljö, och sjukvård. Läsår 4 inleds med start av examensarbetet. Detta arbete ska ske parallellt med kurserna Ledarskap och en valfri kurs. På våren läses general operators certificate (GOC), bryggtjänst och avancerad säkerhet. Andra halvan och sista blocket består av fartygsförlag praktik. (Malmqvist, 2012) Antagningsprocess Anmälan till Chalmers sker 15 mars 15 april. Ansökan sker via verket för högskoleservice (VHS). Grundläggande behörighet för studier på Chalmers är: gymnasiebehörighet särskilda krav ställs då man kräver Matematik C, Engelska A och Fysik A. Meritpoäng ges för den som innehar matrosbehörighet eller gått motsvarande gymnasialutbildning som leder till matrosbehörighet. För gymnasiebetyg kan man maximalt få 20 pluspoäng (Chalmers Tekniska Högskola, 2013). Ett första antagningsbesked skickas ut i mitten av juli och ett andra antagningsbesked för dem som låg på reservplats i början av augusti (Antagning, 2013). 2.4 Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet bildades 2010 genom en sammanslagning av Högskolan i Kalmar och Växjö universitet. Detta gör Linnéuniversitetet till ett av Sveriges nyaste lärosäten. Linnéuniversitetet är uppdelat mellan Kalmar och Växjö och här studerar ca elever uppdelat på 150 program och 2000 fristående kurser man är en av Smålands största arbetsgivare genom att man har ca 2000 anställda (Linnéuniversitetet, 2012). Linnéuniversitetet har sitt namn efter Carl von Linné ( ) en känd svensk 10

11 vetenskapsman (Linnéuniversitetet, 2009). Universitetets program är indelade i olika fakulteter som i sin tur styrs av Universitetsstyrelsen. Sjöfartshögskolan ligger exempelvis under fakulteten för teknik (Linnéuniversitetet, 2013b) Sjökaptensprogrammet Sjöfartshögskolan har långa traditioner och startade redan Idag har sjöfartshögskolan ca 700 blivande sjökaptener, sjöingenjörer, drifttekniker och driftingenjörer (Linnéuniversitetet, 2012a). Sjökaptensprogrammet är beläget i Kalmar och innefattar 180 hp. Man kan välja att läsa på 3 eller 4 år. Det 3-åriga programmet innefattar ingen praktik medan det 4-åriga innefattar 12 månaders praktik. För övrigt läser man exakt samma ämnen. Efter 4 år teoretiska studier får man sjökaptensexamen och är då kvalificerad till fartygsbefäl klass V. Efter en tids yrkesutövande kvalificerar man sig till Fartygsbefäl klass II. Man erhåller klass V (vaktgående styrman) efter avklarad praktik och 105hp (Linnéuniversitetet, 2012c) Studier Årskurs 1 på sjöfartshögskolan läser man Nautik 1 och 2, Skeppsteknik, Sjötransportteknik och Självständigt arbete. Nautik 1 innehåller grundläggande terrester navigation och tidvattenlära samt maritim engelska. I Nautik 2 studerar man sjövägsregler och radarnavigering. Kursen skeppsteknik handlar om att man skall känna till om fartygskonstruktioner, fartygspåkänningar, internationella regelverk samt kunna räkna på fartygsstabilitet. Utöver den vanliga utbildningen har man även en grundläggande säkerhetskurs och fartygsförlagd utbildning. År 2 är som ett påbyggnadsår på årskurs 1. Man har fortfarande Nautik 1 men med inriktning på grundläggande navigation med hjälp av nautiska instrument. I Nautik 3 fortsätter man med det man behandlat i Nautik 2 angående radar och studerar ARPA (Automatic Radar Plotting Aid), Astronomisk navigation och Grundläggande radiokommunikation. I Skeppsteknik 2 går man detta år mer in på maskineri, utrustning, strömförsörjning och elektronik. Sjötransportteknik bygger på med att man skall kunna lasta ett fartyg med beaktande av sjösäkerheten, miljö och lasters specifika egenskaper. Man fördjupar sig även i självständigt arbete där studenterna får fördjupade kunskaper om vetenskapligt arbetssätt samt att hjälpa studenten att använda dessa kunskaper i utformandet av ett självständigt forskningsprojekt. Utöver detta har man även fartygsförlagd utbildning. Årskurs 3 fortsätter man med 3 olika kurser i nautik (1,3,5). I dem behandlar man avancerad radiokommunikation, väder och oceanografi, engelsk terminologi, avancerad manövrering och framdrift. Sjötransportteknik 2 behandlar specifika laster såsom petroleumprodukter, 11

12 RoRo-laster och bulklaster. Kursen ger också kunskaper i underhållsteknik. I säkerhets- och miljöteknik får man grundläggande kunskaper i miljöteknik, hälso- och sjukvård och sjörätt och försäkring, samt kunskaper i ledning av räddningsoperationer. Sista året bygger man på Nautik 5 med avancerad instrumentteknik, bryggprocedurer, nödoperationer och fartygssäkerhet. Kursen ger också kunskaper i ledarskap, arbetsrätt och fartygsadministration. Sjötransportteknik handlar om att ha kunskaper i kemikalielasthantering, befraktning och transportekonomi. I säkerhets- och miljöteknik lär man sig om avancerad brand och brandutrusning. Självständigt arbete syftar till att utveckla studentens förmåga att på ett vetenskapligt sätt planera, utföra och presentera ett självständigt arbete. (Linnéuniversitetet, 2012e) Antagningsprocess Man ansöker till sjöfartsprogrammet i Kalmar på samma sätt som till sjöfart på Chalmers via VHS. Förkunskapskrav är gymnasiebehörighet och matematik B eller motsvarande. Man har 60 platser på den 4-åriga utbildningen och 20 på den 3-åriga (Linnéuniversitetet, 2013d). Ett första antagningsbesked skickas ut i mitten av juli och ett andra antagningsbesked för dem som låg på reservplats i början av augusti (Antagning, 2013). 2.5 Praktik Sverige SUI Sveriges praktikplatser styrs av Sjöfartens Utbildningsinstitut (SUI). SUI är en stiftelse vars stiftare består av Sveriges redare och Tjörns kommun. De anslutna rederierna ger själva upp det antalet praktikplatser de har möjlighet till. Ett rederi som delar ut praktikplatser är berättigade till sjöfartsstöd. Arvode utgår både till elev och handledare såg lönerna ut enligt följande: Elev däck kr, handledare för sjöbefälselev: kr lönerna är beräknade på sjömansbeskattning (SUI, 2013). Rederiet står för transport av elev. Elevernas arbetsavtal följer de fackliga bestämmelserna om vilotid. Vid övertidsarbete skall det ersättas enligt arbetsavtalet (Svenska utbildnings institutet, 2012). SUI har innan 2010 även delat ut praktikplatser till utlandsstuderande från Åland. Detta upphörde dock i samband med utflaggningen och recessionen (Torvaldsson, 2013) Finland Praktikkvarnen Finland har i skrivande stund inget fullt fungerande system. På gång är dock ett system som på många punkter liknar det Svenska. Rederierna som är anslutna lämnar in hur många 12

13 praktikplatser de har och Kvarnen delar ut platserna på de åtta sjöfartsskolorna (i Sverige ligger prioritet på befälsutbildningarna). Finska elever har inte rätt till något traktamente men har möjligheten till att arbeta som lättmatros under praktiken. Traktamentet för handledaren är beroende av fackförbund. Antalet platser var för däck:75 (26/4/2012). Eleven eller skolan står själv för resor till och från fartyget i Finland. För utlandsresor kan skolan bli tvungen att betala för resor. (Troberg, 2012) 2.6 Ekonomi Ekonomi & studier Enligt statistiska centralbyrån (SCB) finns det bevis för att antalet studerande följer det ekonomiska läget. När folk har sämre ekonomi väljer folk att fortsätta sina studier i högre grad. Antalet nya studerande ökar också i takt med konjunkturen. Denna undersökning rör de högre studierna. Studien visar att det finns ett tydligt samband mellan efterfrågan på högre utbildning och konjunkturen under åren (Statistiska centralbyrån, 2013). Enligt deras studie är dock det hela inte lika märkbart inom yrkesutbildningarna där det istället i större grad styrs av utbildningspolitiska åtgärder. Kvinnor är också en grupp som påverkas i större grad än män (Statistiska centralbyrån, 2013). Under 2000-talet har Sveriges ekonomi varit relativt stabil detta kan ses i följande diagram som visar på Sveriges BNP (Ekonomi Fakta, 2013d). Figur 1 Sveriges BNP (Ekonomi Fakta, 2013d) Antagningsstatistik Högskolan på Åland Sjöfarten har en lång tradition på Åland, och nästan alla familjer på Åland har eller har haft någon inom släkten som varit sjöman och har studerat på gamla sjöfartsläroverket. År 2003 var det 20 studerande från Sverige jämfört med 2009 då det var 124 st. Detta 13

14 uppmärksammades av Svensk sjöfartstidning år 2011 då de gjorde ett reportage och intervjuade dåvarande vicerektorn Henrik Karlsson han beskrev anledningen till ökningen så här, De åländska årskullarna är ju inte så stora, och studerandena har så många andra möjligheter nuförtiden (Luther, 2011). År 2007 var det 61 sökande till sjöfartsprogrammet. 42 av dessa var Figur 2 Antalet sökande till Högskolan på Åland (Högskolan på Åland, 2013a) från Sverige, 11 Åland och 8 från fasta Finland var det en liten tillbaka gång för att 2009 bli en ganska stor ökning mot året innan slog man rekord i antalet sökande. Dessa siffror stämmer ganska väl med hur den ekonomiska situationen såg ut under dessa perioder. Antalet sökande planade ut under 2011 och 2012 (Högskolan på Åland, 2010d) Arbetslöshet Under 2000-talet har ungdomsarbetslösheten i Sverige legat på cirka 20-25%. Detta kan jämföras med övriga nordiska länder som har en arbetslöshet på som ligger några procentenheter under den svenska. Faktorer som har en stor inverkan på ungdomsarbetslösheten sägs vara Lagen om anställningsskydd (LAS). Vilket innebär först in först ut. I dåliga tider är därför yngre personer i större grad utsatta för konjukturfluktuationer. Det finns en tes som säger att man utbildar sig i högre utsträckning under lågkonjunktur (Statistiska centralbyrån, 2013). Mängden ungdomsarbetslösa debatteras ibland av politiker som har kommit fram till siffror som är mycket skiftande. Detta beror på att man har använt sig av olika sätt att mäta ungdomsarbetslösheten. Den metod som Statistiska Centralbyrån använder sig av är en internationell standard för att det ska gå lätt att jämföra mellan länder. Denna metod utgår från antalet aktivt arbetssökande vilket inkluderar även heltidsstuderande som söker arbete. Denna metod har använts sedan 2007 i Sverige. Som exempel under 2011 hade Sverige ungdomar i arbetslöshet se figur 4. Av dessa var cirka hälften heltidsstuderande. För att klassificeras som arbetslös skall man ha sökt arbete under en 4veckors period och vara beredd att börja arbeta inom två veckor. I Sverige fanns 2011: personer i åldern som sökte arbete. (Ekonomi Fakta, 2013b) 14

15 Figur 3 Svensk arbetslöshet bland unga (Ekonomi Fakta, 2013b) Figur 4 Ungdomsarbetslösheten i procent 15-24år Sverige (röd) Finland (brun) Danmark (blå) (Ekonomi Fakta, 2013b) 2.7 Värnplikten Värnplikten innebar att varje man med svenskt medborgarskap från år var förpliktigad till totalförsvarsplikt. År 2010 avskaffades värnplikten och ersattes med en frivillig grundläggande militär utbildning om 3 månader (GMU). (Nationalencyklopedin, 2013) 15

16 3 METOD Informationen till vår bakgrund och grunden till vår enkätundersökning bygger till stor del på utbildningsplaner via nätet från Chalmers, Linnéuniversitet och Högskolan på Åland. På Statistiska Centralbyråns hemsida har vi undersökt antalet arbetslösa i relation till antalet sökande till högskolor. Litteratur som vi använt oss av är STCW 95 och enkätboken av Jan Trost. Den senare har varit ett mycket bra stöd till strukturen och utformandet av enkäten. Enkäten riktar sig till svenska studerande på sjöfartsprogrammet och är utformad därefter. Vi har även studerat ett tidigare examensarbete från Högskolan i Kalmar, som har anknytningar till vårt arbete. 3.1 Enkätundersökning Enkätundersökningen är utformad för att vi ska få svar på de frågor vi ställt i vår frågeställning. Vi har valt att göra den i pappersformat. En pappersenkät ger mer jobb men också ett större svarsantal då vi personligen har delat ut enkäterna, vilket ger en hög svarsprocent är mycket viktigt för att kunna dra slutsatser. Vi valde att dela ut enkäten personligen till varje klass. Detta för att vi skulle kunna presentera syftet med enkäten och kunna svara på frågor rörande enkäten. Enkäten delades ut till de svenska studerande på sjöfartsprogrammets 5 klasser. Vi har valt att benämna dessa klasser efter vilket år man startade sin utbildning. SK står för sjöfart och 09 för år Enkäten har testats och omformats under flera omgångar. Testpersoner har varit elever från sjökaptensprogrammet årskurs 09. Enkäten är av kvalitativ karaktär och vid behov komma att kompletteras med djupintervjuer. Enkäten består av 21 frågor och är uppdelad i 3 delar, första delen är bakgrundsfrågor så som ålder kön etc. Därefter följer frågor om anledningen till varför man sökte till sjökaptensprogrammet. I sista delen har vi valt att fråga hur man ser på sin utbildning och sin framtida arbetsplats. I många av frågorna har vi gett den svarande möjligheten att öppet svara på frågorna. Vi har valt denna metod för att inte begränsa den svarandes möjlighet till några få svarsalternativ. Detta gör även att vi själva mindre styr svaren och på så sätt får mer rättvisande svar. När vi började analysera frågan om var de studerande är uppvuxna kom vi snart fram till att det är svårare att få fram ett användbart resultat om man bara tittar på orter. Därför valde vi att dela upp dem i län. 16

17 4 RESULTAT I detta kapitel kommer vi redovisa resultatet av vår enkät. Första delen kommer att ge svar på vilka de svarande är som t.ex. ålder, kön och vart de kommer ifrån. I den andra delen kommer vi ge svar på anledningarna till att man valt Högskolan på Åland. Del 3 svarar på hur man ser på sin utbildning och sin framtida arbetsplats. 4.1 Ålder? Dem flesta är födda i slutet av 80-talet eller i början på 90-talet se figur % av de svarande är födda på 80-talet. 34 % födda på 90-talet och övriga 7 % födda före 80-talet. Medelåldern för när man startade sina studier sklijer sig inte så extremt mycket från klass till klass från SK-09 där medelåldern ligger på 19,2 för året när de började. För SK-10 och SK-13 är samma siffra 23. I SK-11 låg medelåldern på 23,8 när de startade sina studier och för SK- 12 var det 24, Ålder Figur 5 Födelseår på de svarande i enkätundersökningen

18 4.2 Kön? Större del män än kvinnor. 90 % av de svarande är män (Figur 7). Kön Kvinna; 4 Man; 37 Figur 6 Kön på de svarande i enkätundersökningen. 4.3 Antal svarande per klass. I SK-13 svarade 8 personer på enkäten. I SK-12 var det 5 personer, det var många frånvarande dagen då dem fick fylla i enkäten. I SK-11 svarade 10 personer på enkäten. I både SK-10 och SK-09 svarade 9 personer på enkäten (Figur 8). Antal svarande per klass Sk13 Sk12 Sk11 Sk10 Sk09 Figur 7 Antal svarande i enkätundersökningen. 18

19 4.4 Civil status? 44 % uppger att de är singlar och 39 % av de tillfrågade uppger att de är i ett förhållande. 10 % är i ett samboförhållande och 2 % uppger att de är gifta. Övriga 5 % har inte svarat på frågan (Figur 9). Civilstatus 5% 39% 44% 2% 10% Singel Sambo Gift Förhållande Okänd Figur 8 Civil status på de svarande i enkätundersökningen. 4.5 Var är du uppvuxen? 41 % av de svarande är uppvuxna i Stockholms län och 20 % är uppvuxna i Västra Götalands län. 12 % hamnar under kategori okänd eftersom en del av de svarande gav många svar vilket medförde att det inte gick att fastställa någon ort där de vuxit upp eller så uppgav dem en ort utanför Sveriges gränser. Detsamma gäller de som svarade Sverige. Resterande procent är utspridda över hela landet(figur 10). Ort 2% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 5% 12% 20% 41% Västra Götalandslän Stockholmslän Skåne län Uppsala län Östergötlands län Södermanlands län Norrbottens län Hallands län Gävleborgs län Gotlands län Västmanlands län Västernorrlands län Okända Figur 9 Län där de svarande i enkätundersökningen är uppvuxna. 19

20 4.6 Vilket program läste du på gymnasiet? Av de svarande så har 34 % läst på samhällsprogrammet och 20 % på teknikprogrammet. 15 % har läst på ett program med inriktning sjöfart. 12 % har läst naturprogrammet på gymnasiet. På övriga program är det väldigt spritt och ingen som har läst samma som någon annan (Figur 11). Gymnasieprogram 2% 2% 2% 15% 2% 2% 2% 2% 34% 12% 20% Natur Teknik Samhäll Marinsystek Estet Entrepenörsprogrammat Handels Humanistiska Marinbiologi Sjöfart Ekonomi Figur 10 Vilket gymnasieprogram de svarande gick på. 4.7 Har du gjort värnplikt? 44 % har gjort värnplikten resterande 56 % har inte genomfört värnplikten. Den allmänna värnplikten skrotades 1 juli av 14 svarande gjorde sin värnplikt inom ett marint förband. I övrigt var det inte någon som har haft samma tjänst som någon annan (Figur 12). Har du gjort värnplikt? 44% 56% Ja Nej Figur 11 Hur många av desvarande som gjort värnplikten. 20

21 4.8 Hur fick du reda på sjökaptensprogrammet Åland? Nästan hälften av dem svarande (49 %) har svarat att de kommit i kontakt med skolan via internet. 24 % procent svarade vän och 20 % svarade släkting. Det var 1 person som kryssade i alla svars alternativ. 2 personer valde alternativet annat och kommenterade att dem kom i kontakt med skolan via en lärare och gymnasiet (Figur 13). Hur fick du reda på sjökaptensprogrammet? 2% 5% 20% 24% 49% Vän Internet Släkting Alla annat Figur 12 hur man fick reda på sjökaptensprogrammet på Åland. 4.9 Hade du några kontakter inom sjöfartsbranschen innan du började på HA? 2/3 av de svarande uppger att de hade kontakter inom sjöfartsbranschen innan de började på Högskolan på Åland (Figur 14). Hade du kontakter inom sjöfartsbranschen? 32% 68% Ja Nej Figur 13 Om man hade några kontakter inom sjöfartsbranschen. 21

22 54 % av dem som svarat ja, uppger att de kände någon som jobbade till sjöss. Av de resterande som svarat ja var det mycket spridda svar. Av för oss okänd anledning verkar en stor del av de tillfrågade missat denna följdfråga då 36 % inte svarat (Figur 15). Om JA vad jobbar hen med? 36% 54% 3% 5% 3% Sjöman Flottan Landpersonal Släkt Ej svarat Figur 14 Vad jobbar hen med? 4.10 Var Åland första, andra, tredje val alternativt enda val? Största delen anger att man hade Sjöfartsprogrammet på Åland som första val (39 %). 22 % har svarat att de hade Åland som andra val. Som tredje val var det 15 % och fjärde val 2 %. Som enda val var det 7 % som svarade. 15 % har inte svarat på frågan (Figur 16). Var åland första andra eller tredje val alternativt enda val? 15% 2% 7% 39% 15% 22% Första Andra Tredje Fjärde Enda val Ej svarat Figur 15 Vilket alternativ var Åland? 22

23 4.11 Om ni hade fått möjligheten idag att välja andra skolor hade ni då valt dessa? 71 % av de svarande påstår att de inte hade valt en annan skola om de haft den möjligheten. 27 % påstår att de hade valt en annan skola om de haft den möjligheten (Figur 18). De som hade valt en annan skola har alla olika anledningar till varför de skulle välja en annan skola. Anledningar som dessa uppgett är exempelvis valet av Ålesund för ökade möjligheter till jobb och även närmare hem från andra skolor (Figur 17). Om ni hade fått möjligheten idag att välja andra skolor hade ni då valt dessa? 2% 27% 71% Ja Nej Ej svarat Figur 17 Möjligheten att välja annan skola, hade ni då valt dessa? 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Närmare till skola Saknade behörighet Ålesund dp För mycket lek Ekonomi Hatar Åland Figur 16 Anledning till byte av skola. 23

24 4.12 Vad fick dig att välja sjöfartsbranschen? Intresset för sjön är den största anledningen till att man inriktat sig på sjöfart (45 %). Den andra anledningen till att man valt sjöfart är arbetsförhållanden, framför allt ledigheten (1:1 systemet). I övrigt är det ganska spritt och man har angett många olika anledningar (Figur 19). Vad fick dig att välja sjöfartsbranschen? Intresse för sjön Arbetsförhållanden Redan jobbat Släkt Livsmål Spännning Värnplikten Arbete med mening Intressant bransch Något nytt Figur 18 Varför sjöfartsbranschen? 4.13 Vad visste du om sjöfartsyrket innan du började på högskolan? Många av de studerande uppger att de kände till lite om sjöfartsyrket innan de började på högskolan (39 %). 22 % påstår att de visste mycket om sjöfart och 17 % påstår att de jobbat inom sjöfartsbranschen sedan tidigare. Av de svarande så säger 12 % att de inte visste något om sjöfart innan de började på sjöfartsprogrammet (Figur 20). Vad du visste om sjöfartsyrket? Mycket Hörsägen Jobbat Jobbtider Lite Inget God arbetsmarknad Figur 19 Vilken tidigare kännedom hade du om sjöfartsyrket? 24

25 4.14 Varför blev det just Högskolan på Åland? 32 % av de svarande anger närheten till skolan som anledning till att de valde Sjökaptensprogrammet på Åland. 24 % säger att högt söktryck är anledningen till att det blev Högskolan på Åland. 12 % hade hört gott om skolan och 10 % anger att den snabba antagningen var anledningen till att det blev Högskolan på Åland. I övrigt spridda svar (Figur 21). Varför blev det just Högskolan på Åland? 2% 2% 2% 12% 24% 10% 2% 7% 5% 32% Hört gott om skolan Närhet Släkt på Åland Trevligt bemötande Språket Snabbast antagning Högt söktryck Jobb & praktik Små klasser Oklart Figur 20 Varför just Högskolan på Åland? 4.15 Hade du någon anknytning till Åland innan du började på högskolan? Vad för anknytning? 85 % anger att de sen tidigare inte hade någon anknytning till Åland. 1 person hade inte svarat på frågan och i övrigt spridda svar (Figur 22). Hade du någon anknytning till Åland innan du började på högskolan? 2% 7% 5% 85% Studerande & studenter Nej Släkt Oklart Figur 21 Hade du tidigare anknytning till Åland? 25

26 4.16 Tycker du Mariehamn fungerar bra som studentstad? På frågan om Mariehamn fungerar som student stad svarade 4/5 att de tycker att Mariehamn fungerar bra som studentstad. Av dem som svarade Nej så ger man som anledning att studentlivet är för dåligt och att det bland annat finns för lite att göra. Klasserna svarade överlag lika förutom SK-10 som skiljer sig från de andra klasserna och där 56 % tyckte att Mariehamn fungerade dåligt som studentstad (Figur 23). Funger Mariehamn som studenstad? 8 33 Ja Nej Figur 22 Fungerar Mariehamn som studentstad? 4.17 Kan du tänka dig att bo kvar på Åland efter utbildningen? Nästan ingen svarade ja på frågan om de kan tänka sig att bo kvar på Åland efter utbildningen. 1/3 svarade att man kanske kan tänka sig att bo kvar, 61 % svarade nej de kan inte tänka sig att bo kvar på Åland efter utbildningen (Figur 23). Som kommentarer fick vi att många saknar sitt sociala umgänge, saknar ett socialt umgänge med Ålänningar och inget som håller mig kvar (Figur 24). Kan du tänka dig att bo kvar på Åland efter utbildningen? 5% 34% 61% Ja Nej Kanske Figur 23 Kan du tänka dig att bo kvar på Åland efter utbildningen? 26

27 Varför inte bo kvar? Hatar Åland Inget håller mig kvar För liten stad Familj & vänner Sommarställe Deppigt vinter Lugn Arbete och skatter Introverta Vill inte bo på ö Figur 24 Varför inte bo kvar? 4.18 Är du nöjd med din utbildning? 83 % säger att de är nöjda med utbildningen övriga 17 % uppger att inte är nöjda med utbildningen (Figur 25). Många olika anledningar men några enstaka lärares bristande kompetens är en återkommande kommentar. I SK-12 och -13 är det ingen som är missnöjd med sin utbildning men i övriga klasser finns det några som svarar att dem inte är nöjda (Figur 26). Är du nöjd med din utbildning? 83% 17% Ja Figur 25 Är du nöjd med din utbildning? Nej 27

28 Är du nöjd med din utbildning? 100% 100% 100% 90% 80% 70% 80% 67% 78% 60% 50% 40% 33% Ja Nej 30% 20% 20% 22% 10% 0% 0% 0% Sk13 Sk12 Sk11 Sk10 Sk09 Figur 26 Hur man svarade per klass på frågan är du nöjd med din utbildning Vilken typ av båtar har du praktiserat på? Detta var en flersvarsfråga och eftersom SK-13 inte varit ute på praktik har inte de kunnat svara på denna fråga. 30 av 31 personer svarade att man varit på ett RORO fartyg under sin praktikperiod. 10 studerande har varit på passagerarfartyg och 9 personer har varit på bulkfartyg. I övrigt är de vanligaste fartygstyperna nämnda så som tanker, container, bogserbåt och bärgningsfartyg (Figur 27). Vilken typ av fartyg har du praktiserat på?* Bulk RoRo Container Offshore PAX Tank Bärgning PTCC Bogserbåt Figur 27 Vilken typ av fartyg har du praktiserat på? 28

29 4.20 Vad har du gjort under dina praktikperioder? Detta var en flersvarsfråga och eftersom SK-13 inte varit ute på praktik så har inte de kunnat svara på denna fråga. Nästan alla (29 av 31 personer) verkar ha varit mönstrade som praktikant någon gång under sin praktikperiod men nästan lika många (26 av 31 personer) uppger också att de har jobbat någon gång under sin praktik (Figur 28). Vad har du gjort under din praktiperiod?* Lättmatros Praktikant Motorman Deck cadet Figur 28 Vad har du gjort under din praktikperiod? 4.21 Vilken bransch ser du dig själv jobba i efter utbildningen? Flervals fråga där 39 av 40 personer svarat att de ser sig själva jobba till sjöss efter avslutad utbildning. 15 av 40 svarade att de kan se sig själva jobba inom rederiverksamhet. 11 av 40 kan se sig själva jobba inom hamnverksamhet och 8 av 40 personer att de kan tänka sig att jobba som inspektör. 1 person valde att inte svara på frågan (figur 29). Vilken bransch ser du dig själv jobba i? Till Sjöss Rederi Hamn Inspektör Annat Ej svar Figur 29 Val av bransch efter avslutade studier. 29

30 4.22 Övriga kommentarer tankar kring sjökaptensprogrammet? Det var i princip ingen som skrev något på övriga kommentarer. De få som skrev något skrev inget seriöst och det var inga återkommande kommentarer. 30

31 5 DISKUSSION I kapitlet som följer kommer vi att diskutera kring de svar vi fått från vår enkät och jämföra med den kunskap vi fick med hjälp av vår bakgrund. Vi delade in diskussionen i 3 delar precis som i resultatdelen. Den första delen kommer att behandla den svarandes bakgrundsinformation så som ålder kön etc. Därefter följer frågor om anledning till att man valt Högskolan på Åland. Del 3 kommer att behandla hur man ser på utbildningen och sin framtida arbetsplats. Vi har valt att inte ta upp de fyra första frågorna i vår diskussion då de inte tillför något relevant. Frågorna som vi inte tar upp är ålder, kön, civil status och antal svarande per klass. 5.1 De studerandes bakgrund 41 % är uppvuxna i Stockholms län och att det är många från Stockholm som hittat till Åland för att studera är inte anmärkningsvärt då de har närmare hit än till några av dem andra sjöfartsskolorna i Sverige. Att bara 15 % av dem svenskar som sökt sig till sjöfart på Högskolan på Åland läst ett program med sjöfartsinriktning i gymnasiet visar att tidigare studier inte verkar påverka val av inriktning för vidare studier. Att många har läst ett allmänt program som samhällsprogrammet styrker detta. Samma sak gäller frågan om man gjort värnplikt eller inte. En hypotes som vi hade tidigt i arbetet var att värnplikten kunde vara en anledning till att välja sjöfart på högskolan. Enkätundersökningen visar att lite mindre än hälften av de tillfrågade har gjort värnplikt av dem som gjort värnplikt var det nästan ingen som hade en sjöfartsrelaterad tjänst. På frågan Hur fick du reda på sjökaptensprogrammet? blev vi själva lite förvånade över svaren då det visade sig att drygt hälften hade hittat sjökaptensprogrammet via internet. En anledning till att det är en sådan stor andel som hittade via internet kan beror på att de saknar tidigare sjöfartsbakgrund. Om man väljer att slå ihop vän och släkting får man 44 % av de svarande, och eftersom 68 % uppger att de kände någon inom sjöfartsbranschen innan de började på högskolan så verkar det som att den vännen eller släktingen jobbar inom sjöfarten. 39 % uppger att Åland var deras första val av skola, därefter följer 22 % som uppger Åland som andra val. Frågan verkar inte kunna ge oss några direkta slutsatser. För 37 % av de tillfrågande var alltså valet av Åland inte självklart då de sökt annan skola som första val. En följdfråga som kunde ha varit intressant i detta fall är att se vilka val de hade valt före Högskolan på Åland. 31

32 På frågan om de studerande hade haft möjligheten att idag välja en annan skola uppger 27 % att de hade valt annan skola. Den största av anledningarna visade sig vara närhet till annan skola. En intressant kommentar som vi själva fastnade för var att flera uppgav Ålesund och DP som ett skäl. Vi tolkar detta som att man vill ha lättare att få jobb i offshorebranschen efter avslutad utbildning. Flera svarade att anledningen till att de sökt sig till sjöfartsbranschen är intresset för sjön. En del verkar värdera ledigheten högt då de nämner 1:1-systemet som anledning till valet av bransch. Det vill säga att man jobbar exempelvis en vecka och är därefter en vecka ledig eller månad/månad. Av de övriga svaren vi fick gick det inte att få ut någon konkret. Av de studerande var det 39 % som ansåg sig veta lite om sjöfartsyrket innan de började på Högskolan på Åland, 22 % uppgav att de visste mycket om sjöfart. 17 % svarade att de hade jobbat vilket gör att man skulle kunna tolka det som att cirka 39 % hade god kännedom om sjöfart och att lite drygt hälften hade lite eller ingen kunskap sen tidigare. Detta visar på att det finns en stor spridning när det gäller tidigare kunskaper. Om man ser på de svar vi fått i tidigare frågor, t.ex om värnplikt och tidigare studier så bekräftar denna fråga det vi tidigare trott om att tidigare kunskap spelar mindre roll vid valet av sjöfartsprogrammet. Vi tror att många har ett fritidsintresse för sjön men vet inte så mycket om sjöfartsyrket då dessa två skiljer sig markant. 5.2 Anledning till att man valt Högskolan på Åland. Frågan om varför man valde Högskolan på Åland berör direkt frågorna i vårt syfte, här kan man även se kopplingar till tidigare frågor så som var man är uppväxt. Svaren är relativt spridda men ger ändå en antydan. 32 % av de tillfrågade uppger närhet som största anledning. Om man tittar på frågan om var man är uppväxt ser man att man många av de tillfrågade är uppväxta i Stockholms län vilket betyder att man har relativt nära till Åland. 24 % av de tillfrågade uppger att det höga söktrycket gjorde att man valde Åland. Vi trodde själva i början av vårt arbete att söktrycket skulle vara den största anledningen men har senare fått omvärdera till att det kan vara en av flera anledningar. Ett av de övriga svaren var skolans goda rykte 12 %. Det som för oss var förvånade var att 10 % uppgav den snabba antagningen som en anledning. Högskolan på Åland skickar ut sina antagningsbesked några veckor före de svenska skolorna. Att man anger snabb antagning som en orsak till att det blev Högskolan på Åland är något som de verkar vinna på. 32

33 På frågan om man hade anknytning till Åland sedan tidigare svarar de flesta (85 %) att man inte hade någon anknytning alls, detta gör att man kan utesluta att tidigare anknytning till Åland skulle vara anledning till att man valde Högskolan på Åland. 4/5 av de studerande upplever att Mariehamn fungerar som studentstad. Av de som svarat nej fick vi kommentarer kring att det skulle finnas för lite att göra och att studentlivet är för dåligt. Detta gör nästa fråga intressant om man kan tänka sig att bo kvar på Åland efter avslutade studier. Det fanns inte många av de studerande som kunde tänka sig att bo kvar på Åland efter avslutad utbildning. På denna fråga fick vi 28 kommentarer och endast 3 av dessa kommentarer var något positivt om Åland. En del uppgav att de saknade det sociala umgänget som dem har hemma, av detta följer även att de saknar ett socialt umgänge med ålänningarna. Man uppgav även att man upplevde Åland som för litet. Så en fråga för skolan skulle kunna vara hur man skall kunna få de studerande att känna sig mer hemma på Åland och faktiskt kunna tänka sig att stanna här efter avslutade studier? 5.3 Hur man ser på sin utbildning och sin framtida arbetsplats. När det kommer till synen på hur nöjd man är med sin utbildning uppger 83 % sig själva som nöjda. Av de som inte är nöjda var en återkommande kommentar bristfällig kompetens hos enstaka lärare. Eftersom utvecklingen går väldigt snabbt framåt inom sjöfart skull man kunna tror att det kan vara svårt för vissa lärare att hålla sig uppdaterade och hänga med i utveckling, det kan då upplevas som om kompetensen hos enstaka lärare är bristfällig. Nästan alla som har praktiserat har under någon tid av sin praktik varit ombord på RoRo detta förefaller logiskt då en stor del av den Åländska/Finska flottan är just RoRo. Bland de övriga sorternas fartyg var det blandat och alla de vanligaste fartygskategorierna är representerade. Dock är det bara 2 av de 31 tillfrågade som någon gång har praktiserat på offshorefartyg. I en tidigare fråga angående om man hade möjligheten att byta skola skulle man göra det då, så fick vi kommentarer angående att man skulle vilja byta skola för att få större möjlighet till att praktisera offshore. Detta visar oss att möjligheterna till praktisera offshore är små när man studerar på Åland. 29 av de 31 svarande säger att de har praktiserat under praktikperioden. Men nästan lika många, 26 stycken, har även arbetat som lättmatros någon gång. 10 personer uppger även att de har varit ombord som deck cadet. Vi tror att detta har att göra med en missuppfattning mellan de svarande och vår mening. När vi själva menar praktikant utgår vi från obetald praktikanttjänst ombord. En deck cadet anser vi vara samma som praktikanten fast med 33

34 ersättning från rederiet han praktiserar för. Den nya praktikboken har på framsidan uppgett att den är för deck cadets och vi tror det är detta som gör att så pass många från speciellt SK-11 uppger sig ha varit deck cadets (6st). En fördel med Åland mot andra skolor är att du får räkna de dagar som du gör som lättmatros till din praktik. Som man kan se så återspeglas detta i resultatet då många har jobbat under sin praktikperiod. Nästan alla av de tillfrågade tror att de kommer att jobba till sjöss. Av 40 som svarade var det bara en som uppgav att hen inte ser sig själv jobba till sjöss. Här kunde man även se att det inte fanns någon elev från SK-12 och SK-13 som ser andra karriärer som ett alternativ än till sjöss. Detta kan bero på att de som går i de yngre klasserna inte har fått en lika bred bild av utbildningen. I dem övriga klasserna kan det vara så att många ser sig först främst jobba till sjöss, för att när de blir äldre kanske välja att gå iland men fortfarande jobba med något sjöfartsrelaterat. 5.4 Slutsats En av våra frågeställningar var varför så många svenskar söker sig till högskolan på Åland. Vår egen hypotes var att söktrycket på de svenska skolorna var den stora anledningen. Det visade sig att det fanns flera anledningar till att svenskar söker sig till Åland för att studera sjöfart. Det tydligaste vi kunde se var närheten till skolan, många av de svarande var uppvuxna i Stockholms län vilket gör att Åland ligger nära. Vi tror fortfarande på vår första hypotes men har förstått att det bara är en del av svaret. I frågan varför man valt Högskolan på Åland uppgav 24 % söktrycket som anledning. Vi tolkar detta som att vår hypotes om söktryckets betydelse fortfarande delvis stämmer. Om de två sjöfarsskolorna i Sverige har ett söktryck på 4-6 elever per studieplats känns det logiskt att en del av dess sökande väljer att söka sig till annan sjöfartsskola med svenska som undervisningsspråk. Åland är då den närmsta skolan. Vi finner ingenting i enkätundersökningen som bevisar det som vi frågade i inledningen och frågeställningen, om det fanns ett samband mellan det ökande antalet sökande och försämrade ekonomiska läget i världen. Vi fann en artikel från Statistiska Centralbyrån (SCB) där man påtalar att det ekonomiska läget och recessionen i världsekonomin påverkar antalet sökande till högskolor i allmänhet. I artikeln stod det även att det inte är lika märkbart inom yrkesutbildningar. Enkätundersökningen påvisar inte att media på något sätt skall ha påverkat att man sökt sig till en sjöfartsutbildning. Då bortser vi ifrån att internet är en form av media utan tänker oss mer 34