PHRENICUS 10 ÅR MED RAKEL. Nr Kongresspecial. Verksamheten Bokrecension: De galna systrarna. Rättslös

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PHRENICUS 10 ÅR MED RAKEL. Nr 2 2011. Kongresspecial. Verksamheten 2010. Bokrecension: De galna systrarna. Rättslös"

Transkript

1 Kongresspecial Verksamheten 2010 Bokrecension: De galna systrarna Rättslös Nr PHRENICUS SCHIZOFRENIFÖRBUNDET INTRESSEFÖRBUNDET FÖR PERSONER MED SCHIZOFRENI OCH LIKNANDE PSYKOSER 10 ÅR MED RAKEL

2 Rakel Lundgren, förbundsordförande INLEDARE Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser Tidningen Phrenicus ges ut av Schizofreniförbundet. Tidningen ska spegla förbundets själ och skildra situationen för anhöriga och personer med psykisk sjukdom. Phren är det grekiska ordet för själ Phrenicus är också namnet på en nerv som finns i mellangärdet Phrenicus utkommer fyra gånger om året och skickas ut till alla förbundets medlemmar. Gästskribenter ansvarar själva för sina åsikter. Redaktionen ansvarar inte för och tar sig friheten att redigera i insänt material. Citera oss gärna - men glöm inte att namge källan. Ansvarig utgivare Rakel Lundgren, förbundsordförande tel Redaktionskommitté Birgitta Andersson FS-AU Sture Andreasson FS-AU Per Torell FS-AU Kristina Kleinert Förbundskansliet Redaktör Mikael Theander Adress Schizofreniförbundet Hantverkargatan 3G, Stockholm tel fax Omslag Foto Mikael Theander Upplaga ex Manusstopp Nr manusstopp utgivningsdag Tryck Exaktaprinting AB Tiden och åren går fort. Nu är det återigen kongress. I år samlas alla ombud, gäster och en del övriga medlemmar på konferensanläggningen Skogshem och Wijk, Lidingö, Stockholm. Detta vårnummer av Phrenicus innehåller traditionsenligt sammanfattningar av handlingar och dokument inför kongressen. Ombuden har fått handlingar i flera utskick. Ta med dem alla till kongressen. Eller du kanske är så modern att du har allt på dator? Söndag ägnas mest hela tiden åt förhandlingar. Det är lördag som är programdag. Kongressen gästas i år av en mycket celeber gäst EUFAMI:s generalsekreterare Kevin Jones, som ska tala om familjearbetet i Europa Dagen inleds av Mårten Gerle, sakkunnig på socialstyrelsen. Han talar om Ogynnsamma levnadsvillkor. Tätt följd av Beatrice Carleson, erfarenhetsgruppen, som presenterar sin livsberättelse och kanske blir det något mer. Om Hjälpmedel i fokus, talar Hjälpmedelsinstitutet. Regeringsuppdraget med syfte att personer med psykisk funktionsnedsättning ska bli delaktiga i samhället. Hjälpmedel för dem ska vara lika självklart som för andra med funktionsnedsättning Schizofreniförbundets uppgift förutom att tala för och stötta själverfarna är att arbeta med anhörigproblematiken. Och det blir mycket av den varan på lördag. Hur det är att vara syster berättar Ann Wikström om ur sin bok De galna systrarna. Lena Flyckt återkommer i år med en anhörigstudie, som visar att vara anhörig fordrar lika mycket tid som en dryg halvtidstjänst. Spännande att höra om tiderna förändras. Väldigt lite har tidigare skrivits om anhörigas situation och arbetsinsatser. Förra våren arbetade många föreningar med en promemoria från Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för Psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Kongressen får göra bekantskap med projektledare och forskare Carina Gustavsson som talar övergripande om hur riktlinjerna formats och Lena Flyckt, prioriteringsordförande redogör för insatserna. Läs gärna artikel i Phrenicus nr Söndagen ägnas, som ovan sagts, mest åt förhandlingar och motioner som är elva till antalet. Förbundsstyrelse och övriga förtroendevalda ska väljas, avgående avtackas. Apropå det! Denna inledare är den fyrtionde och antagligen den sista jag skriver för Phrenicus. Om allt går enligt planerna avgår jag som förbundsordförande för Schizofreniförbundet, Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser. Jag passar också på att avgå som ansvarig utgivare för denna tidskrift Phrenicus. Jag tackar alla trogna läsare av Phrenicus. Det har varit en fantastisk resa att ha fått vara med på tidningens färd genom förbundet och psykiatrisverige. Men nu ska jag njuta mitt otium cum dignitate (Vila med värdighet efter välförrättat livsverk). Jag hinner just bli sjuttiosju innan kongressen. Vi kanske ses på någon arena! 23

3 ETT DECENNIUM SOM ändrat SYNEN På SCHIZOFRENI Vid förbundets kongress avgår Rakel Lundgren som ordförande efter tio år. Dessa år har inneburit stora förändringar för de som förbundet företräder. Redan vid vårt första möte var det tydligt att Rakel inte är en person man tar där man sätter henne. Hennes patos och känsla för rättvisa låg också bakom engagemanget i förbundet i början av 90-talet. När Rakels son smygande fick sjukdomen under 80-talet kände hon en vanmakt och ville göra något för att ändra synen på sjukdomen och hur de som har sjukdomen behandlas engagerade sig Rakel i IFS Gävleborg som det då hette. Att arbeta med idéburen verksamhet var inget nytt för henne. Under 70-talet var Rakel djupt engagerad i Folkpartiet, dels i kommunalpolitiken i Bollnäs, dels också i kvinnoförbundet där hon under en period var 2:e vice ordförande. - När jag började arbeta i förbundet rådde det mörker i svensk psykiatri, säger Rakel. Anhörigbegreppet existerade inte och vården var sluten kring de sjuka. Jag kunde inte stillatigande åse detta. Under början av 90-talet skedde en del utveckling av vården. Delar av mentalvården, som den hette, överflyttades till kommunen och 1995 kom psykiatrireformen. Samtidigt kom Rakel med i förbundsstyrelsen för RIKS-IFS. - Föreningslivet har alltid varit mitt intresse, min hobby, säger Rakel. Jag har också varit engagerad i HSO som är ett paraplyorgan för handikappförbunden. Fick ORdFö RAndekl UbbAn 2001 Vid kongressen 2001 valdes Rakel till ordförande. Hennes erfarenheter från andra organisationer och från politiken kom väl till pass. För Rakel var den viktigaste utmaningen att utveckla förbundet organisatoriskt och få struktur på verksamheten. - Det var då vi tog fram Ögon som är skapad av Mats Konradsson. Detta blev grunden för en helt ny, sammanhållen profil för förbundet och alla lokalföreningar, säger Rakel. Vi aktiverade också en erfarenhetsgrupp där vi kunde lära mer av de själverfarna för att bättre förstå på vilka sätt förbundet kunde bidra. Under dessa tio år har förbundets röst blivit starkare. Idag syns förbundets tre ben tydligt: Att stödja anhöriga, att stödja själverfarna och att påverka samhället. de vik Tig AsTe händelse Rn A -När vi åkte hem från vår kongress 2003 stod vi inför ett antal händelser som fått både samhället och svenska folket att ifrågasätta psykiatrin, säger Rakel. Först ut var mannen som körde ned fotgängare på Västerlånggatan i Gamla Stan, Stockholm. Sedan kom Samurajmannen som skadade människor med svärd och sist, men inte minst, mordet på Anna Lindh på NK i Stockholm. I samtliga fall hade gärningsmännen sökt psykiatrisk vård men inte fått hjälp Prospect 2004 Förbundet inledde i denna veva arbetet med Prospect, ett material hämtat från förbundets europeiska paraplyorganisation, EUFAMI. Prospect är ett studiematerial för anhöriga, för själverfarna och för personal inom vården om synen på att ha en allvarlig psykisk sjukdom och att vara anhörig till någon som har en sådan sjukdom. Ett viktigt syfte med Prospect är att lyfta blicken från själva sjukdomen till upplevelserna istället. Vårt svenska namn på Prospect blev Med siktet framåt. Miltonutredningen 2006 Händelserna 2003 ledde fram till att den dåvarande regeringen tillsatte en utredning under Anders Milton, som kom att kallas Miltonutredningen. Den innebar, i sitt slutbetänkande 2006, en total genomlysning av hela psykiatrin och var en välkommen vitalisering av den gamla psykiatrireformen från 1995 som hade gått i stå. - Utredningen gav ett helhetsgrepp som inte funnits tidigare där alla de delar som griper in i livet fanns med, säger Rakel. En del av utredningens fokus var en ännu tätare samverkan mellan olika samhällsorgan, som kommun och landsting. Miltonutredningen gav upphov till nya projekt som först nu börjar ge resultat, exempelvis psykosociala insatser vid schizofreni samt uppsökande och informerande verksamhet. Ett exempel är hur de olika vårdgivarna och stödjarna skall synkronisera sin verksamhet så att inte en person som redan har små förutsättningar att värna sin sak hamnar mellan stolarna. v iktig A persone R - Samarbetet med alla de som liksom forts sid 11 3

4 KONGRESSPROGRAM TeMA: kong Ress l ö RdAg 14 MAj 2011 p ROg RAMdAg Registrering Hotellet informerar Kongressen öppnas Rakel Lundgren, förbundsordförande Ogynnsamma levnadsvillkor Mårten Gerle, Socialstyrelsen Sakkunnig inom psykiatri, Kunskapstillämpning En själverfaren berättar Beatrice Carleson, Erfarenhetsgruppen Familjens roll i Europa Kevin Jones, generalsekreterare, EUFAMI Per Torell, 1:e vice förbundsordförande Lunch De galna systrarna Ann Wikström, författare Anhörigstudien Lena Flyckt, Centrum för Psykiatriforskning Kaffe Nationella riktlinjer Carina Gustafsson, Socialstyrelsen Lena Flyckt, Centrum för psykiatriforskning Föreningarna diskuterar Redovisning av gruppdiskussionerna Avslutning första dagen Förbundsordförande Rakel Lundgren Bankett s önd Ag 15 MAj, 2011 Fö Rh Andlingsd Ag Morgonsamling (Svenska Kyrkan frivilligt) Per Torell Förhandlingar Ajournering för kaffepaus Förhandlingar återupptas Ajournering för lunch Förhandlingar återupptas Kongressen avslutas avtackningar m.m Slut 45

5 Valberedningens förslag Till s chizofreniförbunde Ts Kongress 15 maj 2011 Presidium för kongressen Ordförande: Vice ordförande: Sekreterare: Bo Månsson Barbro Carlestam Anne Palmqvist l edamö Ter och ersä TTare i förbundss Tyrelsen Som ordinarie ledamöter föreslås Per Torell, Lund Nyval som ordförande IFS Lund Sture Andréasson, Kungsbacka Nyval som 1:e vice ordförande IFSAP Kungsbacka Ulla Elfving-Ekström, Stockholm Nyval som 2:e vice ordförande IFS Centrala Sthlm. Inger Nilsson, Molkom Omval IFS Kristinehamn Lise-Lotte Nilsson, Limhamn Omval IFS Malmö Kurt Kjell, Luleå Omval IFS Piteå Älvdal Maria Dahlbäck, Linköping Nyval som ordinarie IFS Linköping Kent Blomnell, Åkersberga Nyval som ordinarie IFS Österåker-Danderyd-Vaxholm Beatrice Carleson, Uppsala Nyval IFS Uppsala Som ersättare föreslås Bo G Ekelund, Göteborg Nyval som ersättare; har avböjt omval som ordinarie IFS Göteborg Göta Malm, Södertälje Omval IFS-APS Gnistan Kristoffer Järbel, Lund Nyval som ersättare IFS Lund Som revisorer för åren föreslås Tomas Näsfeldt, BDO AB Omval som 1:e ordinarie Klas Cederwall, Vallentuna Omval som 2:e ordinarie IFS Vallentuna Carola Strandberg, BDO AB Nyval som 1:e ersättare Anna-Brita Lövgren, Lund Omval som 2: ersättare IFS Lund Valberedningen har bestått av Isa Halvarsson, Barbro Benjaminsson, Lars Bogren, Lilian Hagelin och Kurt Bengtsson. Reservation från Lars Bogren: Eftersom ledamöter i förbundsstyrelsen har synpunkter på valberedningens arbete och dessutom ställer villkor för sin medverkan i styrelsen måste jag reservera mig mot det av valberedningen lagda förslaget. 5

6 verksamhetsberättelse 2010 TeMA: kong Ress Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet, är en av staten erkänd handikapporganisation med cirka medlemmar som stödjer personer som drabbats av schizofreni och liknande psykossjukdomar, samt deras anhöriga. Schizofreniförbundet är rikstäckande och finns på cirka 60 platser i landet. år 2010 startade med att fortsätta planera och förbereda ordförandemötet som stadgeenligt ska hållas i maj vartannat år (jämna år). in TeRn T Det interna arbetet, har intensifierats under Direkt efter ordförandemötet i maj 2010 påbörjade arbetsutskottet en ordentlig genomgång av förbundets ekonomi, organisation, administration och arbetsrutiner. Kansliets lokaler har utrustats med modern AV-utrustning. Ett projekt som varit fortsatt lycksamt är Själverfarna på kansliet. En person är nyanställd sedan april och två personer arbetar på distans med vissa uppgifter. Arbetet med Erfarenhetsgruppen har fortsatt att utvecklas positivt och två nya medlemmar har tillkommit. De flesta i erfarenhetsgruppen medverkar i olika sammanhang och berättar sin livshistoria, som t.ex. på specialutbildningen av sjuksköterskor och socionomer på Malmö högskola, hösten Tillsammans arbetar vi för att nå konkreta resultat som kommer personer med psykiska funktionsnedsättningar och anhöriga till del i vardagen. Målet är en högkvalitativ vård och rehabilitering som rättar sig efter individens unika behov och förutsättningar. Personer med svår psykisk sjukdom och svåra funktionsnedsättningar ska få hjälp att forma ett självständigt liv ute i samhället efter till exempel avslutad sjukhusvård. Schizofreniförbundet är en viktig resurs som påtryckargrupp både på riks- och lokalnivå i frågor som rör personer med svår psykisk sjukdom och förvärvade psykiska funktionsnedsättningar. Förutom Schizofreniförbundets verksamhet Sverige, samarbetar förbundet aktivt med ett antal andra organisationer världen över. Schizofreniförbundet är bl.a. medlem i EUFAMI, the European Federation of Associations of Families of People with Mental Illness. 67 foto:amanda Wipp

7 v äsentliga händelser under 2010 h emsid An Arbete med den nya hemsidan har fortsatt med kontinuerlig uppdatering och inmatning av föreningarna uppgifter. Inför valet 2010 publicerades en valstuga med artiklar och vetenskapliga rapporter. Samtliga partier ombads svara på frågan Vad tänker partiet göra för att för hindra för tidig död, fattigdom och sämre vård? Samtliga partier svarade. Resultatet har sammanställts och underlaget ligger till grund för kommande konferenser och seminarier. Under året sökte förbundet och fick beviljat ett ekonomiskt bidrag på kr från HI för att utveckla hemsidan ytterligare och då med inriktning på information till anhöriga. käll An Under året har Källans verksamhet organiserats om vilket i stora drag innebär att AU är verksamhetsledare och delegerar verkställighet, marknadsföring, administration och praktiska arrangemang till kanslipersonalen. Tack vare detta har vi kunnat anlita ytterligare tre gruppledare och utöka antalet grupper. bokproduktion Under året har två böcker färdigställts. Den ena är En lång väg hem av Marcus Sandborg som beskriver sina erfarenheter av schizofreni och missbruk. Den andra är Lag & Rätt som är en reviderad och uppdaterad version av den tidigare lagboken. Författare till denna tredje upplaga är Sofia Linderot. Ett manus till De galna systrarna färdigställdes i slutet av året. Boken är tänkt att användas i syskongrupper som är en angelägen målgrupp. Boken planeras att tryckas upp till kongressen ReMisse R Handkappförbunden är viktiga remissinstanser och medlemsförbund i HSO inbjuds att yttra sig. Under året har förbundet yttrat sig i det av Socialstyrelsen utskickade Utkast till rapport: Ny vårdform inom den psykiatriska hälso- och sjukvården och Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010 stöd för styrning och ledning (preliminär version). Den senare har också diskuterats på lokal nivå och värdefulla synpunkter har inhämtats. foto:amanda Wipp l äke Medels Fö ReTAg Under året har förbundet träffat flera läkemedelsföretag och diskuterat samarbete i projekt, bl.a. med Astra Zeneca ang. en kommande kampanj om stöd till anhöriga. 7

8 Väsentliga händelser under 2010 t ema: ko Ngre SS NU!-projektet Under året har mycket tid ägnats åt alla de arbetsgrupper som Socialstyrelsen kallat till med anledning av de förslag som Miltonutredningen föreslog. NU!-projektet startades för att samordna vad som görs inom psykiatrins område och följa upp förslagen från psykiatrisamordningen. I flera av dessa projekt har Schizofreniförbundet varit representerat, bl.a. Nyckelprojektet, Utveckling av högskoleutbildning, Utbildning av ST-läkare, Uppsökande verksamhet. NU!-projektet har under 2009/2010 övergått till en permanent verksamhet inom Socialstyrelsen. NSpH Natio Nell Samord NiNg för psyki Sk Häl Sa. Inflytandefrågorna har fått allt större uppmärksamhet och blivit allt mer viktiga. Förbundet är representerat i NSPH:s arbetsgrupp för inflytande och kvalitetsfrågor. Under året har man fortsatt att arbeta med att sprida det utbildningsmaterial i egenmakt och representation och inflytande som påbörjades föregående år. NSPH driver egna projekt för att stärka patienters, brukare och anhörigs inflytande i den psykiatriska vården. Schizofreniförbundet är representerat i tio projekt/referensgrupper, bl.a. Heldygnsvården med inriktning på tvång, Hjälpmedelsuppdraget, Personligt Ombud. meti S Förbundet är representerat i IPULS- METIS-projekt med inriktning på psykiatrisk specialutbildning av läkare. Förbundet har varit representerat i kurserna Psykiatrisk juridik och Psykossjukdomar. eufami Två representanter har under året deltagit i styrelsemöte, Board of Directors, (maj) och seminarium (oktober) Empowerment in Mental Health, i Leuven, Belgien. Kristina Kleinert Anne Palmqvist Styrelse och revisorer Förbundsstyrelsen (FS) har haft fyra protokollförda möten (januari, mars, maj, september). Förbundets erfarenhetsgrupp (EG) kallas också till möte i samband med förbundsstyrelsen. Arbetsutskottet(FS-AU) har haft 12 protokollförda möten, varav två telefonmöten. Ordförandemöte hölls den 9 maj 2010 och därefter har styrelsen haft följande sammansättning: Rakel Lundgren, Per Torell, Sture Andréasson, Birgitta Anderson, Bo G Ekelund, Ulla Elfving Ekström, Kurt Kjell, Inger Nilsson, Lise-Lotte Nilsson, Kent Blomnell, Maria Dahlbäck, Göta Malm, Revisorer Thomas Näsfeldt, Jan Nyström, Klas Cederwall, Anna-Brita Lövgren, förbundsordförande 1:e vice förbundsordförande 2:e vice förbundsordförande ledamot ledamot ledamot ledamot ledamot ledamot ersättare ersättare ersättare 1:e ordinarie: BDO AB 1:e ersättare, BDO AB 2:e ordinarie, förtroendevald 2:a ersättare, förtroendevald 89

9 bokrecensi On: de galn A sys TRAn A Av Ann Wiks TRö M GALEN I DE GALNA SYSTRARNA! Det är inte ofta någon skildrar livet som anhörig till personer som har schizofreni eller liknande psykoser. Inte heller så ingående som Ann Wikström i boken De galna systrarna. Under en solig skärtorsdag satt jag fastklistrad vid de fyra berättelserna i boken och de kröp allt närmare under huden. Boken skildrar mycket nära fyra kvinnor som alla har en syster med schizofreni eller liknande psykos. Titeln syftar inte på systern som har en sjukdom utan på de anhöriga kvinnorna som när de kom tillsammans i en självhjälpsgrupp konstaterade att de måste vara galna som aldrig släpper taget, som aldrig ger upp. Ann Wikström skildrar i tur och ordning berättelserna från Agneta, som är syster till Susanna, Camilla, som är syster till Kristina, Eva, som är syster till Monika, och Maria som är syster till Gunilla (namnen är naturligtvis fingerade). berättelse Rn As TeMA Varje avsnitt bygger till största delen på de fyra kvinnornas berättelser men följer ett antal tema som Ann utgick ifrån och som också är hämtade från den självhjälpsgrupp där kvinnorna träffades första gången: Hur livet präglats av systerns sjukdom, Omgivningens r eaktioner, Att sätta gränser, Ilska att stå ut med och bemöta ilska, Medlidande, Skuld, Att minnas barndomen, V arför blev mitt syskon psykiskt sjuk, Bemötandet från psykvården och Framtiden. de starka Men Fö Rbj Udn A känsl ORn A Den avslutande frågeställningen i alla fyra berättelserna är kanske den som också berör en utomstående allra mest: Vilken är din starkaste känsla när du idag tänker på din sjuka syster. Alla fyra fångar på något sätt med några få ord den dubbelhet som det innebär att älska någon som har en svår sjukdom men att samtidigt känna ilska, skuld, utmattning och att faktiskt inte orka bära sin syster på sina armar hela tiden. På slutet av boken sammanfattas detta som SOS-syndrom; Sorg, Oro och Samvetskval. Ett stycke stannade kvar i huvudet efter min sträckläsning. När Agneta konstaterar på slutet: Satans, jävla människa att vara envis! Som hon har spjärnat emot! Men hennes envishet har också varit hennes styrka. Upplägget med tydliga temata och de mycket raka samt utlämnande berättelserna visar på de föreställningar vi som anhöriga har inom oss och som vi möter hos omgivningen, i samhället och tyvärr också alltför mycket inom vården. Det är fortfarande alltför mycket så att man som anhörig skall finnas till hands på andras villkor, inte får känna ilska eller vara trött och i vårdens fall leva på den lilla information de väljer att lämna ifrån sig när de inte hänvisar till vårdsekretessen. Ann sätter fingret på den resa vi fortfarande har framför oss när det gäller de anhörigas roll vid schizofreni och kognitiva funktionsnedsättningar. Allt som är självklart i den somatiska vården ställs fortfarande på huvudet så snart det handlar om psykiska sjukdomar. Mer skall vi inte avslöja om boken. Läs den, fångas av Anns ärliga sätt att skriva och tyck till. Vi vet att många anhöriga kommer att känna igen sig i berättelserna. Mikael Theander 9

10 RäTTSLÖS I RäTTSSAMHäLLET Bosse, 58, blev 2008 av med allt han ägde i samband med att han tvingades lämna den lägenhet där han bott i över 30 år. Trots hans syskons ansträngningar lät förvaltaren allt gå till soptippen utom lite foton och några få, personliga tillhörigheter. Vilka rättigheter har den som har en allvarlig sjukdom som gör att man har svårt att hantera sitt personliga liv? Vilken rätt har den sjukes anhöriga att få bestämma eller ha inflytande? Hade det gjort någon skillnad om de nya ändringarna i Socialtjänstlagen hade trätt i kraft. De ändringar som bland annat säger att Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Även när rättsläget känns tydligt är tillämpningen av reglerna inte alltid lika tydliga. Bosse, eller Bo Ekvall, och hans bror Kent blev föräldralösa under de tidiga tonåren. De kom till ett barnhem tillsammans under några år. Efter utbildning och lite arbete så insjuknade Bosse under sin militärtjänstgöring när han var i 20-årsåldern. När han kom tillbaka från det militära märkte hans syskon att allt inte stod rätt till. - Bosse har alltid varit intellektuell och en stor humanist, säger Kent. Jag kände att det militära systemet fick något att hända inom Bosse. Bosse har fått olika diagnoser under årens lopp, omväxlande schizofreni eller manodepression (eller bipolär sjukdom som det heter idag). Bosse har sett många delar av vården sedan 20-årsåldern. En viktig anledning till att han trots allt kunnat vara ute i perioder och ha eget boende är hans syskon, Kent och Harriet, som stöttat honom under alla år. De senaste drygt trettio åren har Bosse haft en lägenhet i Åkersberga där han periodvis skött sig själv med stöd av sina syskon, främst Kent. -Hur mycket man än älskar sin bror kommer man ändå till punkter i livet när man inte orkar, säger Kent. När jag fick hjärtbesvär och genomlevde en depression själv kunde jag inte vara det stöd som jag ville. Min relation till Bosse och det vi delat har fått stora konsekvenser för mitt liv. Jag har förlorat flera relationer som inte förstått vår situation. - Droppen som kom bägaren att rinna över var när den förvaltare som tingsrätten utsett att företräda Bosse först tvingade honom att säga upp lägenheten i Åkersberga, sedan tömma den på alla möbler, tavlor och minnen som bara slängdes på soptippen, säger Kent. Bo ställdes under förvaltning Hans tillstånd blev värre i omgångar och han vårdades långa perioder på Danderyds sjukhus. Det ansågs att Bo borde flytta till ett vårdboende i Norrtälje att hans tillstånd inte tilllät helt eget boende. Hans förvaltare ordnade först uppsägning av lägenheten i Åkersberga, efter att ha övertalat Bo. Han uppgav då för syskonen att Bos tillhörigheter skulle magasineforts sid

11 FAKTARUTA Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats. Under 2009 ändrades Socialtjänstlagen på viktiga punkter för alla de anhöriga som vårdar eller stödjer närstående. Genom sitt förslag om ökat stöd till anhöriga markerade riksdagen ytterligare en milstolpe av arbetet efter Miltonutredningen (Prop. 2008/09:82. Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående). Socialstyrelsen fick regeringens uppdrag att sköta information och föreskrifter för den nya lagstiftningen. Ett stort steg framåt är principen om den preventiva ansatsen som skall vara utgångspunkt när det gäller stödet till personer som vårdar, hjälper eller stödjer en närstående. Det är angeläget att förebygga att den anhöriga blir fysiskt eller psykiskt utsliten. Den anhörigas situation och behov av stöd måste därför uppmärksammas i ett tidigt skede skriver Socialstyrelsen. ATT SOM ANHÖRIG BLI SEDD Erkännande, respekt och delaktighet är kanske det allra viktigaste, enklaste och mest efterfrågade stödet. Den anhöriga måste bli sedd och uppmärksammas på sina egna behov. Det gäller vid den anhörigas alla kontakter inom socialtjänstens olika verksamhetsgrenar, d.v.s. såväl individ- och familjeomsorg, omsorg om personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning som inom äldreomsorgen. LAGäNDRINGARNAS SYFTE Syftet med att stödja anhöriga är framför allt att minska deras fysiska och psykiska belastning. Den anhöriga kan genom stödet få en förbättrad livssituation samtidigt som risken att drabbas av ohälsa minskar. Kommunen bör ha ett brett utbud för att kunna tillgodose gruppers och individers olika behov. VAD INNEBäR DETTA? Den viktigaste skillnaden är att anhöriga nu likställs med de egentliga hjälpbehövande, de som har någon form av funktionsnedsättning. Lagstiftaren betonar hur viktigt det är att sådana stödåtgärder ges utrymme med utredning och sakkunnig granskning. Sedan stärks de allmänna stödformer som introducerades redan genom LSS (Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade). Avlösarservice (LSS kombinerat med den omskrivna Socialtjänstlagen). Ombud till de med funktionsnedsättning. God man. Förvaltare. Personliga ställningstaganden stöd till de med funktionsnedsättning att fatta egna beslut. Stödperson till de med funktionsnedsättningar. Socialstyrelsen betonar vikten av dialogen med anhöriga när stöd och vårdåtgärder utformas. ETT DECENIUM.. forts sid 3 jag engagerar sig i vår verksamhet, särskilt förbundsstyrelsen, har varit viktigt, säger Rakel. Likaså den personal som hela tiden stöttat verksamheten på förbundskansliet. Slutligen också alla läkare, professorer och övrig personal jag träffat och som arbetar med målgruppen har bidragit till en positiv utveckling. Två personer har genom åren betytt extra mycket för Rakel. Den första var Lennart Lundin som var en av initiativtagarna till förbundet, som tillsammans med Ove S Ohlsson skrev den första boken om psykiska funktionshinder och som numera är chef på psy - kosenheten på Sahlgrenska. Lennart är heders-ordförande i Schizofreniförbundet. Den andre är Jan-Olof Forsén som varit ordförande i RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. Rakel och Jan-Olof har följts åt under hela tiden och samarbetat i flera av de referensgrupper som tillsattes efter Miltonutredningen. - Tack vare Miltonutredningen och de efterföljande NU-projekten blev vi och RSMH synliga på ett annat sätt, säger Rakel. Idag märker vi hur både landsting och kommuner efterfrågar vår kunskap. kommande UTMAning AR - Tittar vi bakåt kan jag konstatera att den vision vi hade redan 1987 stämmer ganska bra, säger Rakel. Det innebär dock inte att allt är frid och fröjd. Den viktigaste är att se till att förbundet är vitalt både centralt och lokalt så att vi kan vara den organisatoriska motpart som den moderna lagstiftningen förutsätter. Förbundet står de närmaste åren inför ett arbete att stimulera medlemsrekryteringen, att inventera alla föreningar för att se på vilka sätt deras verksamhet kan stödjas och utvecklas samt att arbeta framåt med finansiering. - Den grupp vi företräder kommer alltid att behöva en kraftfull röst som talar för dem eftersom sjukdomen i sig gör det svårt att hävda sin rätt, säger Rakel. FRAMTidsvisi On - Den viktigaste frågan de kommande tio åren är hur allt fler kan få en anständig vård i hemmet i samarbete med den öppna, psykiatriska vården. Vården måste utvecklas så att sängarna finns i hemmen, säger Rakel. Slutligen finns ännu mer att önska när det gäller samordning kring de som är sjuka. Mikael Theander 11

12 RäTTSLÖS.. forts sid 10 ras. Bland Bos egendom fanns bland annat tavlor och andra föremål från syskonens föräldrahem. Men istället för magasinering kördes allt till återvinningsstationen. Utom några få tillhörigheter som kom till Bo i en väska. - Trots att förvaltaren sagt upp sitt uppdrag och mer eller mindre erkänt att han handlat fel så har varken kommun eller polis vidtagit några åtgärder, berättar Kent. Någon ersättning för allt det som slängdes har Bo heller aldrig fått. Idag är en liten väska med några foton och andra mindre föremål allt som återstår av Bosse hela liv. Det är svårt att se hur alla goda föresatser att stödja och hjälpa har tilllämpats på Bosse. Det är lika svårt att tro på rättsäkerheten när varken kommunen, som genom Överförmyndarnämnden är ansvarig för förvaltningen, eller polisen vill ta i frågan. Frågan är om de ändringar som gjordes av Socialtjänstlagen skulle haft betydelse ändringar där anhöriga tillmäts större betydelse för omsorgen om de som har funktionsnedsättningar. UppvAkn Ande du breder ut dina blågrönt skimrande vingar och stiger allt högre upp tills andetagen vägrar du tumlar runt i rymden och omedelbart efter vandrar du i en träddunge där fjärilmän kurar uppflugna på grenar och på ett givet ord lyfter de i tusental mot den malvafärgade himlen och du står där i regnet av sköra, papperstunna citronvingar och du märker inte att någon smyckar dig med ett halsband av fladdermusöron för din blick är fästad vid horisonten som värker fram tre svarta vargar som dina beskyddare Karin Fransson 12

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar SOPHIAHEMMETS HÖGSKOLA, STOCKHOLM 14 OKTOBER 2015 Stigma Att vara annorlunda Kroppsligt funktionsnedsättning Missbruk Att tillhöra en annan grupp är majoriteten

Läs mer

Schizofreniförbundet

Schizofreniförbundet Schizofreniförbundet Ögon av Mats Konradsson Under de senaste veckorna hade hon känt sig konstig. Hon hade svårt att sova och kände sig orolig utan att veta varför. Men en natt hände det någonting. Utan

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSBERÄTTELSE Innehåll TIDSRESAN: UT UR MÖRKRET 3 RAKEL LUNDGREN: 10 ÅR I TÄTEN FÖR FÖRBUNDET 5 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅREN 2009/2010 8 Inledning Från nödrop till livboj Det störst hindret är

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

PHRENICUS EN TIDNING UTGIVEN AV INTRESSEFÖRBUNDET FÖR PERSONER MED SCHIZOFRENI OCH LIKNANDE PSYKOSER, SCHIZOFRENIFÖRBUNDET NUMMER 2 2009

PHRENICUS EN TIDNING UTGIVEN AV INTRESSEFÖRBUNDET FÖR PERSONER MED SCHIZOFRENI OCH LIKNANDE PSYKOSER, SCHIZOFRENIFÖRBUNDET NUMMER 2 2009 PHRENICUS EN TIDNING UTGIVEN AV INTRESSEFÖRBUNDET FÖR PERSONER MED SCHIZOFRENI OCH LIKNANDE PSYKOSER, SCHIZOFRENIFÖRBUNDET NUMMER 2 2009 PHRENICUS, 2/ 2009 1 inledare Tidningen Phrenicus ges ut av Schizofreniförbundet.

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 för IFS, Intresseföreningen för Schizofreni i Lund organisationsnummer 845 002-0105 Redovisad vid årsmötet den 26 februari 2013 Vårt verksamhetsområde omfattar följande kommuner:

Läs mer

Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Konferens den 7/10 2011 arrangerad av RSMH, Schizofreniförbundet och Socialpsykiatriskt forum Varför är denna konferens

Läs mer

Schizofreniförbundets verksamhetsberättelse 2011. Verksamhetsberättelse 2011 Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser

Schizofreniförbundets verksamhetsberättelse 2011. Verksamhetsberättelse 2011 Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser Verksamhetsberättelse 2011 Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser 1 Innehåll Året som gått - Per G Torell, sidan 3 Verksamhet i egen regi, sidan 4 Projekt, egna och i samarbete,

Läs mer

Verksamhetsberättelse IFS Uppsala 2010

Verksamhetsberättelse IFS Uppsala 2010 Verksamhetsberättelse IFS Uppsala 2010 Medlemsmöten 7 st. Årsmöte 3 februari på restaurang Korfu med en subventionerad middag. 22 april med Anders Milton o Ing Marie Wieselgren de talade om Miltonutredningen,

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

NSPH Skånes vision. Med Brukarkunskap blir vården bättre

NSPH Skånes vision. Med Brukarkunskap blir vården bättre NSPH Skånes vision Med Brukarkunskap blir vården bättre Conny Allaskog Socionom Anhörig Ordförande SHEDO Representant i NSPH Skåne NSPH Skåne står för Nationell samverkan för Psykisk Hälsa i Skåne Paraplyorganisation

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014 Riksförbundet Balans

Verksamhetsberättelse 2014 Riksförbundet Balans 1 För dig som upplevt depression, mani eller växlande perioder - och för närstående Verksamhetsberättelse 2014 Riksförbundet Balans Innehåll Inledning... 2 Styrelse... 2 Årsmötet 2014... 2 Administration...

Läs mer

PHRENICUS. Familjen i fokus på EUFAMI:s fjärde europeiska kongress. Mässa i Gävle ökade kunskapen om psykiatrisk sjukdom

PHRENICUS. Familjen i fokus på EUFAMI:s fjärde europeiska kongress. Mässa i Gävle ökade kunskapen om psykiatrisk sjukdom PHRENICUS EN TIDNING TIDNING UTGIVEN AV INTRESSEFÖRBUNDET FÖR PERSONER MED SCHIZOFRENI OCH LIKNANDE PSYKOSER,, SCHIZOFRENIFÖRBUNDET, S NUMMER 3 OKTOBER 2007 Familjen i fokus på EUFAMI:s fjärde europeiska

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013 IFS Uppsala

Verksamhetsberättelse 2013 IFS Uppsala Verksamhetsberättelse 2013 IFS Uppsala Styrelsen: Ordförande Ann Louise Carleson, Vice ordförande Titti Lindholm, Sekreterare Birgitta Johnsen, Kassör o redaktör för medlemsbladet Emma Carleson, Hemsidan

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? Kartläggning och granskning av kommunernas verksamhet för personer med psykiska funktionshinder i Kalmar län

Läs mer

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Psykisk ohälsa - vanligare än man tror Det finns undersökningar som visar att 25 % av befolkningen vid något tillfälle i livet kommer att drabbas av

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 20 Härmed lämnas redogörelse för föreningens verksamhet under ovanstående period. Föreningens styrelse har under verksamhetsåret 20 haft följande sammansättning: Ordförande Marinette

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare PROTOKOLL Årsmötet Sammanträdesdatum 2011-05- 14 Tid: Plats: 10.00-11.45 Cefalushuset i Riksdagen Närvarande: 15 medlemmar enligt förteckning 1 Öppnande IFFKs ordförande, Ulla Y Gustafsson, hälsade välkommen

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Riksförbundet FUBs verksamhetsplan år 2014

Riksförbundet FUBs verksamhetsplan år 2014 Riksförbundet FUBs verksamhetsplan år 2014 Förra året bestämde förbundsstämman vilken inriktning FUBs verksamhet ska ha. Förbundsstämman beslutade att FUB under åren 2014 till 2016 ska följa de här fem

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

, S NUMMER 4 DECEMBER 2006. Läkarbrist ger lång väntan på vård. Psykiatrisamordnaren kräver mer pengar till psykiatrin

, S NUMMER 4 DECEMBER 2006. Läkarbrist ger lång väntan på vård. Psykiatrisamordnaren kräver mer pengar till psykiatrin PHRENICUS EN TIDNING UTGIVEN AV INTRESSEFÖRBUNDET FÖR PERSONER MED SCHIZOFRENI OCH LIKNANDE PSYKOSER,, SCHIZOFRENIFÖRBUNDET, S NUMMER 4 DECEMBER 2006 Läkarbrist ger lång väntan på vård Psykiatrisamordnaren

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 1 (5) VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 Styrelsen Förtroendevalda och uppdragstagare under verksamhetsåret 2015 Britt-Marie Lindgren Ewa Langerbeck Eva Lindgren Karl-Henrik Forsman Maria Åling Joachim Eckerström

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01 Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01 1 Förbundets namn och ställning Förbundets namn är Svenska Vitiligoförbundet. Förbundet är religiöst och partipolitiskt obundet. Förbundet har sitt säte

Läs mer

Till Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna

Till Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Till Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Inledning av Schizofreniförbundets elektroniska valstuga 2014. Lite information

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP Psykiatriguiden Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP 2 Innehållsförteckning Bruksanvisning... 4 Akutpsykiatri... 4 Primävård...

Läs mer

stödet till anhöriga omsorgsgivare 1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd

stödet till anhöriga omsorgsgivare 1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd 1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd 2014-11-07. Riksrevisionens utgångspunkter 2 Den omsorg som ges av anhöriga till närstående har en samhällsbärande funktion. Utan de anhörigas omsorgsinsatser

Läs mer

Om intressen och inflytande i socialtjänsten

Om intressen och inflytande i socialtjänsten Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst KUND UND, BRUK UKARE ARE, KLIENT NT, MEDBORGARE GARE? Om intressen och inflytande i socialtjänsten Konferens i Göteborg 27 28 april 2010 Kund,

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun

Läs mer

Välkommen på årsmöte!

Välkommen på årsmöte! 2015-02-06 Välkommen på årsmöte! Den 28:e februari är det dags för Djurens Rätt Lunds årsmöte, där vi sammanfattar året som varit och planerar för 2015. Mötet äger rum 11.00-13.00 på Svaneskolan, Möllegatan

Läs mer

Phrenicus. Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet

Phrenicus. Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet Phrenicus Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet nr 3 2012 1 Medlemstidning nr 3-2012 Viktigt med goda möten Cecilia Brain Överläkare Sid 4-5 RAPPORT:

Läs mer

för Anhöriga av Anhöriga Ett projekt av Schizofreniförbundet

för Anhöriga av Anhöriga Ett projekt av Schizofreniförbundet för Anhöriga av Anhöriga Ett projekt av Schizofreniförbundet Författare Rakel Lundgren Stockholm den 30 december 2011 Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund... 3 Varför hemsida för anhöriga Schizofreniförbundet

Läs mer

Samordnad individuell plan, SIP

Samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan, SIP Viveca Axelsson Processledare Uppdrag Psykisk Hälsa SKL- Sveriges kommuner och Landsting Sollentuna kommun viveca.axelsson@sollentuna.se 073-9151048 Innehåll Syfte med SIP

Läs mer

Funktion Ordinarie ledamöter Suppleanter. Vice ordf Carin Mellberg Carina Burman Ann-Britt Sundström Jan-Erik Nordlund Daniel Jönsson Anita Edström

Funktion Ordinarie ledamöter Suppleanter. Vice ordf Carin Mellberg Carina Burman Ann-Britt Sundström Jan-Erik Nordlund Daniel Jönsson Anita Edström FUB Sundsvall VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Funktion Ordinarie ledamöter Suppleanter Ordförande Vakant Vice ordf Carin Mellberg Carina Burman Ann-Britt Sundström Jan-Erik Nordlund Daniel Jönsson Anita Edström

Läs mer

Protokoll från samordningsgruppens möte den 1 april 2004 i Västerås

Protokoll från samordningsgruppens möte den 1 april 2004 i Västerås Protokoll från samordningsgruppens möte den 1 april 2004 i Västerås Närvarande: Anna-Lena Sörenson, Östergötland, ordf Agneta Jansson, Västra Götaland Ann Lindman, Gävleborg Cecilia Carpelan, Stockholm

Läs mer

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder SOCIALFÖRVALTNINGEN Innehåll I anhöriganvisningen ingår... 3 Inledning... 4 Kompetens... 5 Information

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008. Funktion Ordinarie ledamöter Suppleanter

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008. Funktion Ordinarie ledamöter Suppleanter 1 FUB Sundsvall VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008 Funktion Ordinarie ledamöter Suppleanter Ordförande Vakant Vice ordf Gunilla Svanbeck Karina Ekwall Gudrun Sandström Carin Mellberg Jan-Erik Nordlund Anita Edström

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

PHRENICUS. Personliga ombud värnar om rättigheter , S NUMMER

PHRENICUS. Personliga ombud värnar om rättigheter , S NUMMER PHRENICUS EN TIDNING UTGIVEN AV INTRESSEFÖRBUNDET FÖR PERSONER MED SCHIZOFRENI OCH LIKNANDE PSYKOSER,, SCHIZOFRENIFÖRBUNDET, S NUMMER 4 2008 Personliga ombud värnar om rättigheter SCHIZOFRENIFÖRBUNDET

Läs mer

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr: VON-176/2013 003 Anhörigstöd Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen GODKÄND AV LEDNINGSGRUPPEN 2013-04-08 OCH FASTSTÄLLD AV VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DEN 14 MAJ 2013

Läs mer

Från riktlinjer till effekter

Från riktlinjer till effekter 19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta

Läs mer

Agneta Rudsänger Sandviken ordförande. Anders Mosell Österfärnebo vice ordförande. Anneli Åhlander Vallsta kassör t.o.m. 13/3.

Agneta Rudsänger Sandviken ordförande. Anders Mosell Österfärnebo vice ordförande. Anneli Åhlander Vallsta kassör t.o.m. 13/3. 1 Februari 2012 Föreningen hade den 31/12 2011, 92 huvudmedlemmar och 27 familjemedlemmar=totalt 119 medlemmar. Den 31/12 2010 var antalet huvudmedlemmar 104 och antalet familjemedlemmar 30. STYRELSE 2011

Läs mer

Tillsynsärende angående socialtjänstens ansvar och agerande

Tillsynsärende angående socialtjänstens ansvar och agerande 1 (5) Oskarshamns kommun Socialnämnden 572 28 Oskarshamn Tillsynsärende angående socialtjänstens ansvar och agerande Bakgrund Socialtjänsten i Oskarshamn har anmält till Länsstyrelsen att man önskar att

Läs mer

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. VEM HJÄLPER MIG B och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Riks-IFS Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare Svenska Kommuneförbundet

Läs mer

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne.

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni 2013. Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. . Några viktiga beslut av Sveriges Riksdag för allvarligt

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Lidingö stad hälsans ö för alla

Lidingö stad hälsans ö för alla 1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL FÖRBUNDSSTÄMMAN

FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL FÖRBUNDSSTÄMMAN FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL FÖRBUNDSSTÄMMAN Punkt 1 Stämman öppnas Punkt 2 Val av ordförande och vice ordförande vid stämman till ordförande vid stämman utse Christer Persson, Mossebo till vice ordförande

Läs mer

Medlemsblad för medlemmar i IFS Uppsala

Medlemsblad för medlemmar i IFS Uppsala Medlemsblad för medlemmar i IFS Uppsala Hoppas ni alla har haft en skön sommar så att ni är laddade inför hösten! IFS ska med samarrangemang med Regionförbundet och NSPH starta ett projekt efter att vi

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen 3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut K ungsholmens stadsdelsförvaltning Norrmalms stadsdelsförvaltning Östermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (11) 2002-11-07 Dnr 003-587-02(Kungsholmen) Dnr 003-861-02(Norrmalm) Dnr 501-1439-02(Östermalm)

Läs mer

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar. Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-04-14 40 Socialnämndens strategi för Vård och omsorg revidering SN-2016/99 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta reviderad

Läs mer

Guide för personer med psykiska funktionshinder

Guide för personer med psykiska funktionshinder Guide för personer med psykiska funktionshinder Information och vägledning till Dig som bor i Orsa kommun. Informationsansvarig: Åsa Lundin Reviderad: 2013-06-17 E-post: asa.lundin@orsa.se Innehållsförteckning

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

PSYKIATRIVECKAN PROGRAM 6-12 OKTOBER 2014

PSYKIATRIVECKAN PROGRAM 6-12 OKTOBER 2014 PSYKIATRIVECKAN PROGRAM 6-12 OKTOBER 2014 Psykiatriveckan är ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan, NSPH, (H)järnkoll samt Kommun- och Landstingspsykiatrin i Blekinge. PSYKIATRIVECKAN 2014,

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Välkommen till Ledarna inom Vård & Omsorg

Välkommen till Ledarna inom Vård & Omsorg Välkommen till Ledarna inom Vård & Omsorg Om föreningen Föreningen bildades under 2011 då Ledarna fått fler och fler medlemmar inom vård- och omsorgssektorn. Föreningen vänder sig till chefer på alla nivåer

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

HAREC verksamhetsberättelse 2014

HAREC verksamhetsberättelse 2014 HAREC verksamhetsberättelse 2014 Bakgrund HAREC är en centrumbildning vid Lunds universitet som drivs gemensamt med Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola och Sveriges

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Stadgar för Afasiförbundet i Sverige

Stadgar för Afasiförbundet i Sverige Stadgar för Afasiförbundet i Sverige 1 Förbundets namn Förbundets namn är Afasiförbundet i Sverige, kallat Afasiförbundet. 2 Förbundets syfte Afasiförbundet är en ideell intresseorganisation som är demokratiskt

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet Huntingtons Sjukdom

Stadgar för Riksförbundet Huntingtons Sjukdom Stadgar för Riksförbundet Huntingtons Sjukdom 1 Förbundets ändamål Riksförbundet Huntingtons Sjukdom är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Ändamålen är: arbeta intressepolitiskt för

Läs mer

Boka en ambassadör från (H)järnkoll

Boka en ambassadör från (H)järnkoll Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Nästan i alla Europeiska länder finns krigsbarnsorganisationer från andra världskriget.

Nästan i alla Europeiska länder finns krigsbarnsorganisationer från andra världskriget. Riksförbundet Finska Krigsbarn (RFK) är ett ideellt, religiöst och partipolitiskt obundet förbund för finska krigsbarn, deras familjer och andra intresserade. RFK samordnar och stöder lokalföreningarna,

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

utarbetande av förslag till program och planer inom nämndens verksamhetsområde, samt att utarbeta tillhörande handlingsplaner,

utarbetande av förslag till program och planer inom nämndens verksamhetsområde, samt att utarbeta tillhörande handlingsplaner, REGLEMENTE FÖR VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN I LUND Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 1999, 173. Ändrat av kommunfullmäktige den 24 februari 2011, 30, den 27 oktober 2011, 185 samt den 24 september

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer