Phrenicus. Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Phrenicus. Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet"

Transkript

1 Phrenicus Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet nr Medlemstidning nr Viktigt med goda möten Cecilia Brain Överläkare Sid 4-5 RAPPORT: Patienter har tänkvärda synpunkter PERSONPORTRÄTT: Bo-Göran blev lycklig igen UTBILDNING: Diskriminering ska synliggöras

2 2 Medlemsbladet Utgivare Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet Ansvarig utgivare Per G Torell, förbundsordförande tel Innehåll Tidningen ska spegla förbundets själ och skildra situationen för anhöriga och personer med psykisk sjukdom. Phren är det grekiska ordet för själ. Antal nummer Phrenicus kommer ut fyra gånger per år och skickas ut till alla förbundets medlemmar. Redaktionskommitté Sture Andreasson Kent Blomnell Ulla Elfving Ekström Per G Torell Redaktör Kristina Kleinert redaktion@schizofreniforbundet.se Layout Kristina Kleinert Adress Schizofreniförbundet Hantverkargatan 3G, Stockholm tel fax office@schizofreniforbundet.se Omslag Foto: Kristina Kleinert Upplaga 4000 ex Manusstopp Nr 4, 2012 Manusstopp Utgivningsdag Tryck Exaktaprinting AB Villkor Gästskribenter står själva för sina åsikter. Redaktionen ansvarar inte för insänt material och vi redigerar ibland. Använd max 800 tecken för insändare. Citera oss gärna - men glöm inte att namnge källan. Per G: Vårt engagemang är förbundets själ Välkommen tillbaka från sommaren! Regn och sol om vartannat. Kanske lite för mycket regn. Det må vara hur som helst. Nu har du igen ett nytt nummer av Phrenicus i din hand. Tidningen ska spegla vårt förbunds själ. Hur gör den det på bästa sätt? Skriv, ring till redaktör Kristina och berätta. Den 26 maj hade FPS Skaraborg 20-årsjubiléum. Kent Blomnell från Förbundsstyrelsen deltog. Man diskuterade bland mycket annat anhörigutbildning och hade en hel del frågor om vårt gemensamma program Prospect. Den 25 augusti deltog Ulla Elfving Ekström, Inger Nilsson och undertecknad från Förbundsstyrelsen i 25-årsjubiléum hos FPS Örebro. Vi fick en skildring av den stora verksamhet som den föreningen har. De har stor kompetens när det gäller boende för psykiskt funktionshindrade. De driver ett eget sådant och har också en anhörigkonsulent. I dagens tidning ser vi ett reportage om Bo-Göran Trulsson, som använder sin konstnärliga förmåga för att hantera det han har erfarenhet av. När vi alla tillsammans möts och visar vårt engagemang, då speglar vi förbundets själ. Vi kan vara mycket stolta över allt som görs runt om i vårt land. Det är svårt att gradera vad som är viktigast på djupet. En stor verksamhet i en stor förening eller en varm personlig atmosfär i en liten förening där man i vänskap stöder varandra. Allt behövs och skall inte spelas ut mot vartannat. I höst har jag förmånen att få göra besök hos föreningen i Västerås i början på oktober och även träffa anhörigkonsulenter där och i Nyköping. Jag kommer också att leda en prospectcirkel för anhöriga i Malmö-Lund, och mycket annat. Samtidigt är det viktigt att uppmärksamma Psykiatrilagsutredningen, frågan om Personliga Ombud och projektet Bättre Vård Mindre Tvång, med mera. Lycka till med allt vad ni håller på med i våra olika föreningar! Per G Torell Förbundsordförande

3 Phrenicus nr Ensidig behandling Många patienter med schizofreni anser att medicinering har en för dominerande plats i behandlingen. För att uppnå bra behandlingsresultat är en fast personlig relation minst lika viktig, visar en rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering, (SBU). - Patienterna frågar efter socialt och psykologiskt stöd, säger psykolog Lennart Lundin. Det framgår i den del av rapporten som handlar om patienternas röst och delaktighet. Lennart Lundin, psykolog och verksamhetssamordnare på Psykiatri Psykos vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, är en av dem som för SBU:s räkning gått ige nom den forskning som främst handlar om schizofreni. - Vi fann 35 forskningsartiklar som handlade om schizofreni och patientens delaktighet, och som fyllde hyggliga kvalitetskrav. De flesta var kvalitativa studier, säger Lennart Lundin. Studierna kommer från olika länder, främst västerländska, och innefattar patienter i olika åldrar, kön och sociala kontexter. Även om synen på psykiskt sjuka och psykiatrisk vård kan vara olika mellan länder så menar författarna till SBU:s rapport att samma mönster i resultaten går igen från land till land. Återkommande är en önskan om värdighet, att bli bättre lyssnade på och att det ges tid och intresse för patien ten. Flera av studierna visar också att personer med schizofreni både är kvali - ficerade och har rimliga och tänkvärda synpunkter på hur vården ska bedrivas. - Visst finns det vissa svårigheter som beror på dessa patienters ofta annorlunda verklighetsuppfattning, men ge nerellt sett har de kloka tankar, som är relevanta för att uppnå förbättringar, säger Lennart Lundin, och fortsätter: - Det handlar ofta om en önskan att uppnå en bättre kommunikation och en kontinuitet i relationen till personalen. Det upplevs som en viktig aspekt för återhämtningen. Läkemedel anses av många som otillräckliga. Generellt sett efterfrågas en mer holistisk behandling, med insatser som riktas mot såväl sym tomen som mot livssituationen, med socialt och psykologiskt stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 20 år kortare än andra och granskningen visar visserligen att antipsykotiska läkemedel minskar dödligheten i den här patientgruppen. Men i rapporten riktas kritik mot bristen på bra forskning om långtidsuppföljningar vid läkemedelsbehandling. Metoderna som använts i studierna har ofta varit otillförlitliga och gamla studier visar i många fall resultat som går på tvärs mot resultat i nyare studier. Text: Peter Örn, frilansjournalist Foto: Kristina Kleinert Försök med arbete Fler kommuner har i år fått statliga pengar för att underlätta för personer med psykisk funktionsnedsättning att hitta meningsfull sysselsättning. Det är en försöksverksamhet som utgår från individens egna önskemål och val. Modellen kallas IPS (Individual Placement Support) och är internationellt utvärderad. Den är evidensbaserad för personer med schizofreni som står utanför arbetsmarknaden. Grundtanken är att hjälpa personer till ett arbete med lön och att ge stöd på arbetsplatsen som är anpassat efter individen. Det statliga stödet ska stimulera kommunernas metodutveckling, stöd till arbetsgivare och precisering av innehållet i arbetet/sysselsättningen. För att detta ska bli framgångsrikt krävs att kommuner, landsting, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samverkar. Det är också viktigt att ta tillvara brukarorganisationernas kunskap och erfarenhet, anser Socialstyrelsen som fördelar pengarna. Totalt har regeringen anslagit 35 miljoner kronor per år under åren kommuner har hittills beviljats medel, varav 16 i år. De nya är: Finspång, Göteborg, Helsingborg, Jönköping, Karlstad, Linköping, Malmö, Malå, Nyköping, Sigtuna, Skellefteå, Sorsele, Södertälje, Uddevalla, Uppsala och Örebro. Förra året fick Gnosjö, Karlskrona, Lekeberg, Lund, Munkfors, Mölndal, Sala, Sollefteå, Stockholm, Svenljunga, Söderhamn och Värmdö del av det öronmärkta statsbidraget. Text: Marianne Hühne von Seth

4 4 Medlemsbladet Verksam behandlingsform Integrerad Psykiatri är en behandlingsmodell som är bevisat bra för de flesta komplexa psykiska sjukdomar. Kärnan är resursgruppen som stöttar patienten att uppnå sina mål. Överläkare Cecilia Brain arbetar enligt Integrerad Psykiatri inom Nå Ut-teamet som är en öppenvårdsmottagning för patienter som har en psykossjukdom. Nå Ut-teamet tillhör Psykiatri Psykos Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Hon berättar att idén till den här typen av behandling kommer från England. Sverige gick med i den internationella forskningen 1994, då studien Optimal Treatment Project, (OTP) påbörjades i Göteborg under ledning av docent Ulf Malm, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. De internationella femårsresultaten av studien visar att symtomen minskar med 41 procent, den sociala funktionen ökar med 39 procent och närståendebördan minskar med 48 procent. - Det bästa med metoden är resursgruppen och det ansvar som den förvaltar, säger Cecilia Brain och fortsätter: - Resursgruppen är det högsta beslutande organet där patienten själv är ordförande när hans eller hennes mål skall formuleras och genomföras i samråd med läkaren, case managern och andra som patienten har bjudit in. Case managern har en helhetssyn och ansvarar för att planerad utredning och behandling genomförs. Läkaren förutsätts alltid delta för att resursgruppen skall bli ett beslutsfattande och effektivt forum, förklarar hon. Resursgruppen formulerar en vårdplan utifrån patientens egna Konsten är att hitta det friska i varje individ. Cecilia Brain önskemål. Gruppen består alltid av patienten själv, case managern och psykiatrikern. Därutöver ingår ofta närstående, psykolog, sjukgymnast, socionom och olika representanter för t ex kommunen, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. På så sätt skapas en samordnad vårdplan med patientens egna mål i fokus. Annika Nilsson blev inlagd på mentalsjukhus första gången En depression, sju psykoser och femton år senare erbjöds hon Integrerad Psykiatri. - Det blev vändpunkten för mig, säger Annika. Den stora skillnaden var att personalen började lyssna. De tog mig på allvar. Tillsammans gjorde vi en noggrann vårdplan. När Annika var 17 år drabbades hon av depression och ett år senare blev hon inlagd på mentalsjukhus. Året var Hon kunde avsluta gymnasiet, naturvetenskaplig linje med höga betyg. Depressionen läkte dock inte ut. - Jag fick en medicin som gjorde mig stel, rastlös och trött. Jag svullnade upp och kände inte igen mig själv, säger hon. Läkaren trodde att Annika skulle bli bättre men det blev hon inte. Läkarbesöken dåförtiden tog i snitt fem minuter. Vid ett tillfälle berättade Annika att hon var så trött. - Läkaren svarade mig att man blir pigg av medicinen - inte trött, berättar Annika. Annika tappade förtroendet för läkaren och minskade medicinen Då fick hon sin första psykos. Hon fick overklighetskänslor och isolerade sig. Annika blev hämtad av polis och tvångsintagen. Därefter fick hon sammanlagt sju psykoser och var mycket sjuk. Först 1994 blev hon tillfrågad om hon ville delta i OTP-studien, som utgjorde basen för det samhällsbaserade psykiatriska vårdprogram som sedan utvecklades till Integrerad Psykiatri. Annika tackade ja. Nu fick hon fick lära sig om

5 Phrenicus nr sjukdomen och fick strategier att hantera symtomen, förstå tidiga tecken på psykos och att upprätta en krisplan. Detta för att kunna avstyra återfall och att ge en bättre livskvalitet på sikt. Tillsammans med resursgruppen formulerade hon en långsiktig plan. Idag mår Annika bra. Hon har sjukersättning men arbetar från och till, senast med utvärdering av läkemedel på SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Hon har fått boendestöd och kognitiv terapi. Annika har fortfarande sin resursgrupp och hon har också en pojkvän som hon lever med. Utbildning ska synliggöra diskriminering Hälften av personerna som deltagit i en studie upplever sig diskriminerade av sin familj. Personer med psykiska funktionshinder ska nu kunna få utbildning så att de bättre kan få sin rätt prövad vid fall av diskriminering. Text och foto: Kristina Kleinert Fotnot: Cecilia Brain har fått ett stipendium på kronor av Schizofreniförbundet för att ta fram en handbok i Integrerad Psykiatri. FAKTA: Samma metoder och strategier som utgör Integrerad psykiatri rekommenderas i Socialstyrelsens Psykosociala riktlinjer för personer med schizofreni och liknade psykoser. Psykiatri Psykos, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, har beslutat att implementera modellen. På många håll i landet finns utbildningar i Integrerad Psykiatri och metoden används över hela landet i varierande grad. Karlstad universitet och Evidens AB administrerar utbildningar i Integrerad Psykiatri. Behandlingsformen är kostnadsneutral vilket innebär att den inte är dyrare än sedvanlig psykiatrisk öppenvårdsbehandling. - Få anmäler diskriminering på grund av psykisk ohälsa, säger Vida Paridad, Diskrimineringsbyrån, här i samspråk med Anki Sandberg, NSPH. Det är studieförbunden, personliga ombud, Diskrimineringsombudsmannen, (DO) och diskrimineringsbyråer som ska ge stöd och utbildning på uppdrag av attitydprojektet Hjärnkoll och nätverket Nationell samverkan för psykisk hälsa, (NSPH). Studien, som gjordes förra året på uppdrag av Hjärnkoll, kom fram till att cirka hälften av de tillfrågade personerna med psykisk ohälsa upplevde sig diskriminerade av sin familj och var tredje av sin partner. Drygt hälften sade att de blivit diskriminerade inom den psykiatriska vården. - Det måste bli ett slut på den diskriminering som pågår mot personer med psykisk ohälsa, anser Anki Sandberg, samordnare på NSPH. Medlemmar berättar att när de sökt vård för somatiska åkommor och läkaren sett i journalen att de har psykiska problem händer det att man utan närmare undersökning överförs till psykiatrin. Fysisk ohälsa tas inte på samma allvar bland dem som bland andra. Erfarenheterna från tre års arbete med att förändra attityder har lett till att Hjärnkoll kommer att ha ett tydligare fokus på diskrimineringsfrågor för att förmå människor att ändra sitt beteende gentemot dem med psykisk ohälsa. Genom det hoppas man också få igång en diskussion med till exempel vårdgivare och arbetsgivare om vad man kan respektive inte kan göra mot personer som har en psykisk funktionsnedsättning. Det tydligaste beviset på om Hjärnkolls kampanj varit framgångsrik är om vi kan påverka samhället så att personer med psykisk ohälsa inte upplever sig lika diskriminerade som tidigare, säger Rickard Bracken på Hjärnkoll En projektledare kommer nu att arbeta tillsammans med Hjärnkoll, NSPH och studieförbunden för att ta fram en utbildning för personer med psykiska funktionsnedsättningar, i syfte att öka deras kunskaper om sina rättigheter. Text och foto: Tommy Engman

6 6 Medlemsbladet Bo-Göran Trulsson blev lycklig igen Han var mitt i karriären och hade en fin familj. Allt slogs sönder när schizofrenin bröt ut och livet förvandlades till ett inferno. I dag är Bo-Göran Trulsson tillbaka i en värdig tillvaro med många glädjeämnen, där den egna kreativiteten haft en läkande inverkan. Från ett liv i kaos, sjukdom och missbruk kom Bo-Göran Trulsson tillbaka till livet. Hans konstnärliga skapande har fungerat som en katalysator och i skriften Lycklig igen beskriver han sin livsresa. Bo-Göran Trulsson är 61 år och bor i Trelleborg. Där tar han emot på den dagliga verksamheten Kärnan, som är en fast punkt för honom och andra med psykiska funktionshinder. - Kärnan är jätteviktig för mig. Här har jag vänner och rutiner. I dag har jag ett rikt liv och känner mig privilegierad för att jag kommit tillbaka så väl och bli lycklig igen. Bo-Göran Trulsson har skrivit om sitt liv i en skrift som heter just Lycklig igen och som illustreras av en serie bilder där han åskådliggör förloppet i en serie där betraktaren får följa honom på hans livsresa. - Syftet med boken och tavlorna har bland annat varit att dela med mig av mina upplevelser och Ingen märkte något men en dag klappade jag ihop, sprängfylld av tankar. Jag ville inte ta tabletter utan gick i psykoanalys. kunna ge andra som är drabbade av psykisk sjukdom hopp om en förändring, säger Bo-Göran Trulsson. Hans liv såg helt annorlunda ut då sjukdomen bröt ut. Bo-Göran Trulsson är socionom och han var på åttiotalet med om att bygga upp den uppmärksammade förläggningen för kinesiska båtflyktingar som kom till Sverige via Vietnam. Senare blev Bo-Göran chef för rehabiliteringsavdelningen i en stiftelse som framgångsrikt sålde rehabiliteringstjänster till Försäkringskassan. - Jag var gift med en underbar kvinna och hade två fina barn. Vi bodde i villa i Anderslöv och jag kände mig tillfreds. Men när Bo-Göran Trulsson tänker tillbaka minns han att han fick en förnimmelse av att något var fel. Det var i mitten av nittiotalet då det var tufft att vara chef. I arbetet ingick bland annat att lägga ner hela avdelningar. - Det som först var omärkbart blev mer märkbart. Jag kände motvilja, drog mig undan, ville inte svara i telefon. Ingen märkte

7 Phrenicus nr något men en dag klappade jag ihop, sprängfylld av tankar. Jag ville inte ta tabletter utan gick i psykoanalys. Först fick Bo-Göran diagnosen depression, men det skulle bli värre. Han blev akut sjuk och var så dålig att han blev inlagd på S:t Lars psykiatriska klinik i Lund. Han var våldsam och blev tvångsomhändertagen och var inlagd i tre veckor med tung medicinering mot psykos. Nu började en lång tid av oförmåga att klara sig själv, nya läkare, nya mediciner. Bo-Görans fru stöttade honom. Han kom tillbaka till arbetet, där fungerade ingenting. I psykoanalysen trodde Bo-Göran att samtalen gick ut i direktsändning i radio och att han var utsatt för en världskomplott. Till slut höll inte äktenskapet längre och skilsmässan var ett faktum. Diagnosen hade nu ändrats till schizoaffektivt syndrom. De närmaste åren var en ändlös räcka av dagar med inläggning på sjukhus varvat med svåra perioder hemma i lägenheten. - Då började jag dricka kopiöst, flera flaskor om dagen i kombination med stora mängder tabletter. Jag hade 28 olika sorters tabletter. Till en början drack Bo-Göran bara på helgerna men till slut varje dag och han var oförmögen till att ta hand om sig själv. Ett halvår senare började han röka, hundratals cigarretter om dagen. Till slut blev han akut intagen och skickades vidare till Beroendecentrum vid universitetsjukhuset i Malmö. - Det blev en vändpunkt. När jag satt i rökrummet med de andra patienterna kände jag att jag inte kunde fortsätta. Allt kretsade kring hur man skulle kunna komma runt antabusbehandling så att man skulle kunna dricka i alla fall. Dagen efter bad Bo-Göran en tvivlande läkare att få bli utskriven. Sedan dess har han inte druckit en droppe och cigarretterna har bytts mot snus. Han minns ingen abstinens och sakta började konturerna av ett liv ta form. - Utan min kontaktperson Agneta hade detta inte varit möjligt. Henne har jag haft sedan början på 2000-talet och hon är allt för mig. Vi har varit i London tillsammans och besökt min vuxna dotter, en oförglömlig upplevelse. - När vi var på Tate-galleriet och jag beundrade konstverken sa Agneta du kan också måla Bo-Göran. Jag hade målat lite som tonåring och jag tog upp det igen. Mina bilder skildrar mitt liv, genom sjukdomstiden och fram till att ljuset kom tillbaka. I dag har Bo-Göran också en fin relation till sin förra fru och de har telefonkontakt varje vecka. Han är förtidspensionär och är väl medveten om att han för alltid kommer att vara mycket skör. Med medicinering och en lugn och strukturerad livsföring kan Bo-Göran känna att livet har återvänt. - Jag har ett rikt liv som jag kan hantera och jag är så tacksam, säger han. Vill du hjälpa till att fixa i trädgården, Vera? Annons Nej, jag pluggar. Söker du särskilt boende eller plats på ett korttidsboende? På våra boenden får du ett stöd som är särskilt anpassat efter dina egna behov och önskemål om exempelvis utbildning eller arbete. Det finns möjlighet till rehabilitering där ett mål t ex kan vara att du skall kunna flytta tillbaka hem igen. Vi kan också hjälpa dig med träning och rehabilitering, t ex inför att återgå till ett tidigare boende och arbete. När du bor hos oss får du möjlighet att samtala så mycket du behöver. Vi har hög kompetens inom beteendevetenskap och medicin. Du får självklart göra saker som du är intresserad av. Vi lagar mat tillsammans, ser på film, spelar spel, är ute i skog och vid hav. Du som kan och vill arbeta får också stöd att göra det. Om du vill veta mer kontakta oss på så lotsar vi dig till rätt person. Text och foto: Marianne Hühne von Seth Fotnot: Skriften Lycklig igen kan beställas genom Söderslätts bokhandel,

8 Posttidning B AVSÄNDARE: Schizofreniförbundet Hantverkargatan 3G, Stockholm Annons Närheten som halvtidsjobb en studie om anhörigas insatser vid psykossjukdom Deltagare i studien var 107 personer med schizofreni eller liknande psykossjukdomar och 118 av deras närmaste anhöriga. Studien, som genomfördes vid nio psykiatriska öppenvårdsmottagningar, visade att anhörigas insatser i tid motsvarar en ordinarie halvtidstjänst och kostar cirka 14 procent av den anhöriges genomsnittliga bruttoinkomst. Studien är publicerad i International Journal of Social Psychiatry och kan läsas i sin helhet på early/2012/01/31/ full.pdf+html Studien möjliggjordes genom stöd från AstraZeneca och är ett exempel på hur AstraZeneca stöder forskning som bidrar till kunskap om psykossjukdomar. AstraZeneca AB AstraZeneca Sverige, Södertälje Tel A120823T SWE-00

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...

Läs mer

Till dig som bryr dig

Till dig som bryr dig Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?

Janssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Under 2015 hjälpte Personligt ombud 95 klienter det är en ökning jämfört med 2014 då Personligt ombud hjälpte 92 klienter. Dominerande ljuspunkter

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL Läs- och länktips Bipolär sjukdom Böcker Addis, Michael Ta makten över depressionen steg för steg : förändra dina vanor - förbättra ditt liv (2007) Om metoden beteendeaktivering som behandling av depression.

Läs mer

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12 Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 A.K. Handlingsplan 2011 10 12 Handlingsplan för vård och stödsamordning i Heby, Älvkarleby,

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering Är du drabbad av psykisk ohälsa? Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering FONTÄNHUSET NYKÖPING Medlem i Clubhouse Interna onal Ring oss: 0155-26 81 40 Mail: fontanhuset@nykoping.nu

Läs mer

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Välkommen till Lärandeseminarium 1 Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport

Läs mer

Antalet medlemmar och företag som deltog i mentorskapsprogrammet i fjol

Antalet medlemmar och företag som deltog i mentorskapsprogrammet i fjol MEDLEMSANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP OCH NER, OCH VÄCKER

Läs mer

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

Christer Johansson Chef Psykosteamet/Psykiatriska Akutteamet i Uddevalla Brukarerfarenhet? Närstående-erfarenhet? Jag har några frågor till oss alla

Christer Johansson Chef Psykosteamet/Psykiatriska Akutteamet i Uddevalla Brukarerfarenhet? Närstående-erfarenhet? Jag har några frågor till oss alla Som man ropar får man svar Be mötande av människor Christer Johansson Chef Psykosteamet/Psykiatriska Akutteamet i Uddevalla Brukarerfarenhet? Närstående-erfarenhet? Jag har några frågor till oss alla 1

Läs mer

Sektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008

Sektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008 Sektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008 Antal inkomna svar: 31 av 43 möjliga Viktigast för upplevd kvalitet (=minst 50% av de svarande viktade påståendet): Jag

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

Nu är det jul igen...

Nu är det jul igen... Nu är det jul igen... Hur är det med julkänslan? Är du klar med julkorten, satt glöggen, handlat och slagit in samtliga julklappar och bakat lussekatter, pepparkakor och diverse julgodis? Inte? Då är du

Läs mer

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Missa inte vårens missbrukskonferens! Nu genomför SIPU för tredje gången den mycket uppskattade konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Du har nu återigen möjlighet

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni: Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet

Läs mer

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder Levnadsvillkor för människor med funktionshinder En beskrivning av levnadsvillkoren i Västra Götaland och nationellt Lättläst version Handikappkommittén 2003-11-06 Innehåll Sida Inledning 2 Arbete 3 Hur

Läs mer

Täby kommuns anhörigstöd Program våren 2014

Täby kommuns anhörigstöd Program våren 2014 Täby kommuns anhörigstöd Program våren 2014 taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo i Täby

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Samordnad Rehabillitering

Samordnad Rehabillitering Samordnad Rehabillitering Pia Rydell Verksamhetschef Psykiatri Psykos 2013-05-28 Psykiatri psykos En av 6 VUP verksamheter inom SU Startades 1/1 2011 Största psykoskliniken i Sverige 2 Vilka är vi? Ungefär

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod: Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

NHR-möte om en meningsfull fritid på ABF i april 2012

NHR-möte om en meningsfull fritid på ABF i april 2012 1 NHR-möte om en meningsfull fritid på ABF i april 2012 Coachen Therese Rykatkin och projektledaren Linda Junker berättade om Livsstilssprojektet. Projektet handlar om hur man får en bättre hälsa genom

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2014

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2014 Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2014 taby.se/anhorigstod SAMTALSGRUPPER Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.

Läs mer

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv. 1 För att gå här på Finsam? Man ska vilja förändra. Vilja gå mot ett mål. Respektera andra, utan att döma. Vilja ta ansvar för sig själv och för gruppen. Grejen med Finsam är att du bara behöver gå till

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till arbete och studier Innehåll 1. Om kompetensinventeringen... 4 2. Vilket kompetensbehov ingår inte i delprojektet?... 4 3. Redovisning

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

Vi är anhöriga. Är du en av oss?

Vi är anhöriga. Är du en av oss? Vi är anhöriga Är du en av oss? Att få vårda en närstående är samma sak som att få ge en gåva till någon man tycker om. Helt naturligt är det också slitsamt att vara anhörigvårdare. Då är det viktigt att

Läs mer

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism. Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Inventering (Husesyn) rörande situationen för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade och deras anhöriga i respektive kommun.

Läs mer

Projektplan för Samverkstan

Projektplan för Samverkstan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-04-30 1(10) Projekt Samverkstan Runar Skoglund Arbetskonsulent 054-29 72 25 sms 070-691 72 39 runar.skoglund@karlstad.se Projektplan för Samverkstan Bakgrund

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013 IFS Uppsala

Verksamhetsberättelse 2013 IFS Uppsala Verksamhetsberättelse 2013 IFS Uppsala Styrelsen: Ordförande Ann Louise Carleson, Vice ordförande Titti Lindholm, Sekreterare Birgitta Johnsen, Kassör o redaktör för medlemsbladet Emma Carleson, Hemsidan

Läs mer

Brukarundersökning på Alkoholpolikliniken 2012

Brukarundersökning på Alkoholpolikliniken 2012 2012-10-01 Brukarundersökning på Alkoholpolikliniken 2012 Avd. för verksamhetsutveckling Socialförvaltningen Adress Box 834, 391 28 Kalmar Besök Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx britt.kronberg@kalmar.se

Läs mer

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras Volontärbarometern - en undersökning om volontärer och deras ideella engagemang under 2015 Innehåll Förord 3 Höjdpunkter 4 Vem har engagerat sig 5 Om att börja engagera sig 6 Att vara engagerad 10 Engagemangets

Läs mer

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Uppsala 16 september 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Varför ska vi samverka? Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Stöd till riktade insatser

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE R EVIDERING 201 3

SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE R EVIDERING 201 3 Socialförvaltningen 2013-11-04 1(7 ) Dnr SO 20130644 SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE 2014-2019 R EVIDERING 201 3 SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD OCH SERVICE 2014-2019

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag

Läs mer

Minskad psykisk ohälsa hos äldre

Minskad psykisk ohälsa hos äldre Minskad psykisk ohälsa hos äldre Inbjudan till konferens i Stockholm den 18-19 november 2008 TALARE Socialstyrelsen Susanne Rolfner Suvanto Sahlgrenska universitetssjukhuset Ingvar Karlsson Lidingö stad

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Utgångspunkter för ett bättre anhörigstöd

Utgångspunkter för ett bättre anhörigstöd Utgångspunkter för ett bättre anhörigstöd NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, ger här sin syn på hur stödet och kontakten med anhöriga kan utvecklas. Vi riktar oss till deltagare i brukarråd och

Läs mer

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Margit Ferm, NSPH Kjell Lindström, Primärvårdens FoU-enhet Susanne Rolfner Suvanto, Socialstyrelsen Vårt projekt Ökat patient-,

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet Barn är människor och medborgare i samhället, så "varför ska barnen inte delta" (Kirsten

Läs mer

kommuninfo Specialnummer vård- och omsorg Kommunal information från Vännäs kommun November 2009 Gruppförsändelse till hushåll

kommuninfo Specialnummer vård- och omsorg Kommunal information från Vännäs kommun November 2009 Gruppförsändelse till hushåll kommuninfo Kommunal information från Vännäs kommun November 2009 Specialnummer vård- och omsorg Gruppförsändelse till hushåll Specialnummer från vård- & omsorg Ansvarig utgivare Ulf Norberg ulf.norberg@vannas.se

Läs mer

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård Ja 26279 64% 64% Nej 14761 36% 36% Minns ej/vill ej svara 270 1% Ja 13529 33% 33% Nej 27403 67% 66% Minns ej/vill ej svara 378 1% (5) Instämmer helt 23216 58% 56% (4) Instämmer delvis 8668 22% 21% (3)

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun MIN ARBETSPLATS! Uppsats för Götapriset 2015 NULÄGE RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun MIN ARBETSPLATS! Uppsats för Götapriset 2015 NULÄGE RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE DRÖMMAR HISTORIA MITT BOENDE Individanpassning Egenmakt MITT BOENDE! VÅR LÖSNING LÖSNING

Läs mer

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Min guide till säker vård på lättläst svenska Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp Stödjande, vårdande handlingar. Föreläsare: Mikael Rask

Läs mer

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010. För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Brukarrörelsens synpunkter 2015

Brukarrörelsens synpunkter 2015 Brukarrörelsens synpunkter 2015 Analys av arbetet som följer av Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009

Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009 Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009 Mötet ägde rum cirka en vecka efter kunskapshearingen om självskadebeteende (som beskrivs i kapitlet Förbud av det förbjudna

Läs mer

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända barn med flyktbakgrund som exempelvis kan användas

Läs mer

Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Konferens den 7/10 2011 arrangerad av RSMH, Schizofreniförbundet och Socialpsykiatriskt forum Varför är denna konferens

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Datum 2015-06-01 Ert datum Beteckning FaR rapport 2014 1(4) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

Akutpsykiatri 2015 INSPIRERAS AV ISLAND! Bemötande Tvångsåtgärder Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter inom psykiatrin

Akutpsykiatri 2015 INSPIRERAS AV ISLAND! Bemötande Tvångsåtgärder Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter inom psykiatrin INSPIRERAS AV ISLAND! Akutpsykiatri 2015 Bemötande Tvångsåtgärder Mänskliga rättigheter Psykiatri och juridik tvångsvård, så påverkas du! Förändring av vårdkultur och nedstängning av bältesrum Suicidprevention

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...

Läs mer

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

NKI - Särskilt boende 2012

NKI - Särskilt boende 2012 NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Allmänna utskottet 2011-04-13 31 19 Socialnämnden 2011-04-28 65 22 Dnr 2011/104-751 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning Kerstin Lindström anför

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens

Läs mer

Linnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. 2011-02-10

Linnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. 2011-02-10 -- Linnea Betydelsen av Linneas vårdplanering Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. Grupp: Växjö Christer Larsson, sjuksköterska Teleborg hemsjukvård. Pernilla Lindbom, undersköterska hemvården

Läs mer

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin

Läs mer

Projekt KPM Nationellt projekt på uppdrag av Nationell psykiatrisamordning

Projekt KPM Nationellt projekt på uppdrag av Nationell psykiatrisamordning Projekt KPM Nationellt projekt på uppdrag av Nationell psykiatrisamordning Komplexa vårdbehov Psykisk sjukdom Missbruk Vänder sig till verksamheter och projekt som arbetar med personer som har komplexa

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning

KomBas-projektet: utvärdering av utbildning KomBas-projektet: utvärdering av utbildning Hjälpmedel för personer med psykisk funktionsnedsättning Lolo Lebedinski 1-1-5 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 METOD och MATERIAL... 3 RESULTAT... BILAGA

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PM2616 Kursnamn: Psykoterapi Provmoment: Psykoterapeutisk Teori PDT, Psykoterapeutisk Teori KBT Ansvarig lärare: Anders Wellsmo & Annika Björnsdotter Tentamensdatum: 2016-01-14 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer