E NGAGERAT. Kraftsamling vid 5-årsjubileet. En tidning om hem, vård och behandling Juni >> Jubileum med späckat program. >> Barnaögon talar

Transkript

1 E NGAGERAT En tidning om hem, vård och behandling Juni 2006 >> Jubileum med späckat program >> Barnaögon talar >> För familjer med struliga ungdomar >> Asylsökande familj berättar >> Bland Notiser bra år 2005 ökad konkurrens fortsatt utveckling Kraftsamling vid 5-årsjubileet

2 I E NGAGERAT juni i ny skepnad Manual för individen? 4-5 Göran Sandell debatterar (Nästan) allt från 6-9 Jubileumsdagen massor av bilder Hässlehem en asylsökande familjs tankar Titta in i Kajsas ögon! 12 Ramnås 13 ny MSMT-institution i Borås Resursteamet i Göteborg 14 bygger på samverkan Notiser 15 nyttiga att läsa Mer om Gryning Vård AB får du på vår hemsida Där finns mer att läsa om vårt uppdrag och våra verksamheter. Blir du intresserad av att arbeta inom Gryning finns det även en rubrik med Lediga tjänster. ENGAGERAT ges ut av Gryning Vård AB Box 5154 (Gårdavägen 2), Göteborg tel: , fax: internet: e-post: förnamn.efternamn@gryning.se Redaktör: Annika Strid, Ansvarig utgivare: Marianne Forslund Redaktionskommitté: Alf Bengtsson, Jan Bennet, Inge Olofsson, Jeanette Sewell Produktion: Progressive Marketing AB, Fotografier: Om ej annat anges är fotografier tagna av personer inom Gryning eller redaktionen. Tidningen trycks på ProfiMatt 150/170g (Svanenmärkt). *Avbildade personer i berättande artiklar har vanligtvis inget samband med de verkliga personerna i artikeln. De första fem åren med Gryning Den 26 april firade Gryning sin femårsdag. För mig som varit med från början var det en dag fylld av glädje och stolthet. Tänk vad mycket vi har åstadkommit! Och så otroligt roligt att kunna konstatera att det har märkts utåt! En av dagens höjdpunkter var när vi fick mottaga utmärkelsen bästa kommunala bolag av en företrädare för socialtjänsten i Göteborg. Även om det var litet på skoj kan jag lova att det värmde, både för oss i ledningen och för Grynings anställda. Ett av Grynings mål är att vara kundorienterade. Detta står inskrivet i Grynings affärsplan och just nu träffar ledningen alla verksamheter i Gryning för att höra hur man arbetat för att nå denna målsättning. Utgångspunkten för diskussionerna är att 97% av Grynings kunder kan tänka sig att använda våra institutioner igen. Hur har man gjort för att nå detta fantastiska resultat? Personalens berättelser handlar om professionellt bemötande, att vara flexibel utan att lova för mycket och om att kunna lösa konflikter innan de hunnit växa sig stora. Jag tror att detta är en förklaring till Grynings goda rykte. Alla känner ett ansvar för att våra kunder skall bli nöjda. En annan förklaring är att vi inte bara är kundfokuserade, utan även klientfokuserade. Gryning strävar efter kvalitet och resultat och vi är inställda på att använda oss av de bästa metoder som finns att tillgå just nu. Därför valde vi framtidens behandling som tema för vårt femårsjubileum. Föreläsarna Kjell Hansson och Göran Sandell fick tillfälle att utveckla sina uppfattningar om den framtida kunskapsbaserade socialtjänsten. Oavsett om metoderna kommer från USA eller inte, så var de eniga om värdet av forskning och utvärdering. Ingen av dem gick dock närmare in på forskning runt metoder i institutionsvård, det som är i fokus just nu är öppenvård av olika slag. För mig är kvalitet ett mångfacetterat begrepp. Det handlar om att våga pröva nya metoder utan att hänge sig åt kortsiktiga trender. Det handlar om både yrkesstolthet och självkritik, både teori och praktik, både kunskap och förhållningssätt. Inte minst handlar det om motiverade och engagerade medarbetare. Jag hoppas att ni som var med på vårt jubileum mötte många kunniga, positiva och engagerade medarbetare i Gryning! Jag vill passa på att tacka alla medarbetare, kunder och samarbetspartners för den positiva och konstruktiva dialog som har kännetecknat vårt samarbete. Med bibehållen ödmjukhet inför vårt gemensamma uppdrag går vi vidare mot nya utmaningar! Marianne Forslund Verkställande direktör E NGAGERAT

3 inte som förr Som säkert många redan lagt märke till så har vår hemsida bytt skepnad. En hemsida är ett viktigt kommunikationsmedel. Vår sida har varit ett populärt sätt att hitta uppdaterad information om Gryning Vård AB, men den har dragits med lite barnsjukdomar som vi nu har kunnat råda bot på För att det skall vara lättare att navigera och hitta det man söker har vi ändrat layouten och lagt menyn på vänster sida istället för som tidigare i underkanten där den hade en tendens att försvinna. Vi har även kompletterat med en del information, till exempel information på engelska, och information om vissa verksamheter som saknats. Nu går det att med färre steg än tidigare, hitta direkt till ett behandlingshem, om man redan känner till målgruppen. Behandlingshemmens sidor går att printa ut som informationsblad. Vissa behandlingshem har ytterligare information att tillgå länkad längst ned på sidan. Hemsidan har också en ny Sökfunktion. Skriv in det du söker i rutan och tryck på sök så returneras de första raderna för träffarna. Sedan får du klicka för att komma åt hela texten. En annan nyhet är e-postlistan. Anmäler man sig där får man ett nyhetsbrev från Gryning Vård direkt i e-postlådan. Det är lätt att anmäla sig och avanmäla, samt återanmäla sig om man vill ha uppehåll som till exempel vid semester. Välkommen som ny prenumerant! Nyheterna visas numera direkt på startsidan, de senaste lägger sig överst. Vi rekommenderar hård bevakning här eftersom vår avsikt är att komma med nyheter oftare än tidigare. Vi har även en ny rubrik som heter: Kommande aktiviteter. Håll gärna utkik för att inte missa trevliga aktiviteter som arrangeras av Gryning. Längst ned till höger finns en ikon som länkar till senaste tidningen Engagerat, och där finner du även en länk till tidigare nummer. Det är meningen att sidan skall leva, därför kommer bilderna att växla framöver. Bli därför inte förvånad om sidan helt plötsligt ser ny ut. Grynings anställda har bidragit med en del av bilderna som återfinns på hemsidan och i tidningen genom bildtävlingen som anordnades i början av året. Söker du kontakt med oss på Gryning klicka gärna på Kontakta oss länken på vänster sida på startsidan. Vi tar tacksamt emot kommentarer och önskemål. Jeanette Sewell E NGAGERAT 3

4 Göran Sandell var en av två huvudtalare på Grynings 5-års-jubileum. Göran har under hösten 2005 och våren 2006 varit mycket aktiv i debatten kring den framtida kunskapsbaserade socialtjänsten. Här följer ett sammandrag av den artikel Göran publicerade i Socionomen i vintras. Ett enda godkänt synsätt? Begrepp som kunskapsbaserad socialtjänst och evidensbaserade metoder har på senare år aktualiserats både i välfärdens generella verksamheter och gällande enskilda behandlingsmetoder Att försöka basera socialtjänstens insatser på kunskaper är emellertid inget nytt utan ideologi, kunskaper, verksamheter och behandlingsmetoder har snarare växt fram successivt under en lång följd av år. Utvecklingen genom åren har följt ett mönster mot alltmer professionell och specialiserad inriktning. I regeringsuppdraget Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten ansvarade Socialstyrelsen för ett utvecklingsarbete åren för ökad kunskap och stärkt kvalitetsarbete inom socialtjänst och kommunpsykiatri. Uppdraget ledde till att IMS Institutet för utvärdering av metoder i socialtjänsten bildades. IMS uppdrag är att förmedla systematiska forskningsöversikter, bedriva empiriska studier av effekter av sociala interventioner samt utveckla och förmedla systematiska och standardiserade bedömningsinstrument. Mot detta finns ingenting att invända all kunskap om vad som kan bidra till bättre resultat av genomförda insatser bör välkomnas. Däremot kan man fundera över vad det betyder att IMS så ensidigt förespråkar evidensbaserad forskning som rekommenderad kunskapsväg. Signalerar detta en värderingsförskjutning i vad som menas med vetenskap och beprövad erfarenhet i välfärdssammanhang? Är vi kanske på väg, från ett relativt brett synsätt där olika kunskapsvägar och vetenskapsteoretiska riktningar samtidigt kan befrukta varandra, till en renodling av ett enda godkänt perspektiv det evidensbaserade? Det bör förtydligas att man inte behöver vara extra negativ till just manualstyrda behandlingsmetoder. Däremot bör man ha klart för sig att det endast är ytterst avgränsade delar av socialtjänstens komplexa verksamhet, som i realiteten kan styras via färdiga manualer. I de avgränsade sammanhang där detta överhuvudtaget är praktiskt möjligt finns det heller ingen anledning att vara specifikt negativ till en utvärderingsmetodik med randomiserade kontrollgrupper och standardiserade mätinstrument, även om denna metodik i många avseenden kan ifrågasättas för bristande realitetsuppfattning av hur en ordinarie välfärdsverksamhet faktiskt bedrivs. Det som däremot allvarligt bör ifrågasättas är den fundamentalistiska hållningen att just detta enda utvärderingsperspektiv är det som ger vetenskapligt trovärdig kunskap. Det är således inte primärt metoderna i sig som avråds ifrån utan anspråken på tolkningsföreträde och totalisering av perspektiv till ett enda godkänt synsätt. Vad är det som skall bevisas? Själva begreppet evidens bör nog också skärskådas och problematiseras. I generell bemärkelse borde man kunna enas om att evidens bör betyda och kunna kopplas till det som har bevisats. Om man då som i det evidensbaserade regelverket för bevisbara resultat dels kräver specifika diagnoser och manualstyrda metoder/program, dels ensidigt förespråkar utvärdering med randomiserade kontrollgrupper, dels i huvudsak använder mätresultat från specifikt målgruppsinriktade och standardiserade frågeformulär/ självskattningsskalor vilka utvecklats inom en viss vårdkultur ex inriktad på en viss psykiatrisk målgrupp, får man av förklarliga skäl just den typ av resultatvariabler som kännetecknar denna kultur. 4 E NGAGERAT

5 Om man istället använder strukturerade dialogintervjuer med brukarna som genomförs av den professionella personalen i sitt ordinarie arbete, och samlar in kunskaper inom en rad väsentliga livsområden om faktisk livssituation, förändringsbehov, faktiska och upplevda förändringar samt reell måluppfyllelse i det genomförda förändringsarbetet får man visserligen inte resultat som är bevisade enligt denna evidensbaserade metodik. Däremot får man tillgång till hela den kunskap om brukarnas väsentliga livsområden som erhålls ur den direkta dialogen med berörda brukare och insamlas kontinuerligt av olika professioner i hela detta välfärdssystem. integrerad utvärdering där kunskapsinsamling med dokumentation i ett användarvänligt IT-stöd, kan ske i öppen dialog och samarbete med berörda brukare och utvärderingskunskaperna kontinuerligt kan återföras både till brukare, verksamhet och politiker. En reellt kunskapsbaserad socialtjänst Att försöka bygga välfärden på så goda kunskaper som möjligt om verkningsfulla behandlingsmetoder är självklart önskvärt för varje kompetent välfärdspersonal men begreppen kunskaps- och evidensbaserad måste således ges mera allmängiltiga innebörder. Att utveckla och förverkliga en kunskapsbaserad välfärd berör nämligen både grundsyn och politik, olika förklaringsnivåer, huvudmän och organisationer, personal och ledning, professionalism och brukarmedverkan, grund och påbyggnadsutbildning samt teorier och metoder för utredning, behandling, utvärdering och forskning. Kunskapsbaserad socialtjänst måste primärt utgå från kunskaper om brukarnas livssituation och förändringsbehov. En sådan kunskapsbaserad socialtjänst måste i sin tur bedrivas av kompetent personal, i en genomtänkt och rimligt budgeterad verksamhet, i dialog och samförstånd med behövande brukare/klienter/patienter. Manualstyrda metoder och evidensbaserad utvärderingsmetodik med standardiserade mätinstrument bör primärt komma ifråga inom akademiskt ledda forskningsprojekt som inriktas på specifika metoder till vissa utvalda målgrupper inom avgränsade verksamheter. Som generellt kunskapsunderlag för den stora, generella, diversifierade och komplexa socialtjänsten med högre utbildningsnivå, kommer däremot dessa snäva metoder varken att duga kunskapsmässigt eller fungera i praktiken. Här krävs en mycket mera heltäckande Göran Sandell är fil.dr./ universitetslektor i socialt arbete, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, handledare och examinator med huvudansvar för det legitimationsgrundande psykoterapiprogrammet i system-/familjeterapi vid Göteborgs universitet. Ur omfattande erfarenhet från behandling, handledning, undervisning, forskning och verksamhetsledning har han utvecklat modeller och program, är upphovsman till internationellt patent och författare till välkända böcker inom det psykosociala området. Kunskapen måste sökas i reell brukarmedverkan och omfatta hur brukarna har det inom en rad väsentliga livsområden. För en verkligt kunskapsbaserad och lärande socialtjänst behövs därför en utvärdering som integreras i den ordinarie välfärdsverksamheten, som genomförs av personalen i dialog med brukarna och som kontinuerligt ger kunskaper om behov, insatser, förändring och måluppfyllelse i berörda människors liv. Sammandrag av Inge Olofsson utvecklingschef, Gryning Publiceras med författarens tillstånd. E NGAGERAT 5

6 Gryning Vårds femårsfirande fyllde Lisebergshallen Framtidens behandling inom socialtjänsten var temat då Gryning Vård AB firade sitt femårsjubileum med en stor konferens på ett soligt Liseberg den 26 april. Över 750 deltagare, 400 Gryningmedarbetare och resten från kommuner, landsting och högskolor, bjöds på en varierad kost under dagen: spännande föreläsningar, intressanta seminarier, god mat och en levande utställning. Det här är ett bra tillfälle att träffas allesammans. Gryning har haft en intensiv uppbyggnadsperiod under de här fem åren, många nya människor, mycket nytt innehåll, med test av nya metoder och nya sätt att arbeta. Därför har vi lagt fokus på just metoder inom socialtjänsten den här dagen med två föreläsare som har skilda uppfattningar om den framtida kunskapsbaserade socialtjänsten, säger vd Marianne Forslund i sitt öppningsoch välkomsttal. Efter några ordningsfrågor släpptes den förste av dagens båda kombattanter fram på scenen - professor Kjell Hansson från Lunds Universitet. Hans föreläsning bjöd på många varma skratt och applåder. Bland annat inledde han med att fråga varför det inte räcker med bara kärlek? Tyvärr inte! Om dagens tema behandlingsmetoder kunde han säga: - Metoderna vi använder måste vila på gedigen kunskap och beprövad erfarenhet. En sexmånadersstudie visar att MST är lika bra som annan behandling. Det är för kort tid att bedöma effekten, tycker MST-anhängarna. Det verkar ändå som föräldrarna tycker om metoden! Avslutningsvis frågar han sig om vi ska vi bota bokstavskombinationer med andra och nya bokstavskombinationer? Slutsatsen blir att det är bra att dokumentera och använda olika metodik i behandlingsarbetet. Så var det dags för en bensträckare. Mot en mur i solen lutar sig ett gäng från socialförvaltningen i Töreboda kommun. Vad dom tycker hittills? - Intressanta föreläsare i programmet och ett bra och nyttigt innehåll! säger Anne-Marie Carlsson. Vi kommer sällan ut på sånt här så vi är jätteglada att vara här. - Och så kostar det bara resan och bortfall av en arbetsdag, påpekar Pernilla Ekström. Fr v Anne-Marie Carlsson, Pernilla Ekström, Suzanne Nordlind och Katarina Thunander. Efter pausen i vårsolen var det dags för universitetslektor Göran Sandell från Göteborgs universitet att äntra scenen. Han börjar med att påpeka att han har mycket gemensamt med föregående talare, men utan att blanda in samhällsperspektiv och värdegrund hjälper inga metoder i världen. Inte ens om de kommer från Amerika. - Vi måste vara överens om att vi ska ha en gemensam välfärd med stöd åt alla i samhället som behöver. Syftet med välfärden är att den ska ge resultat! Det är resultatet i en människas liv som räknas, oavsett vilka behandlingsmetoder man använder. Man kan jämföra med en bilverkstad, säger Göran. Det är inte förrän jag sätter mig i bilen och kör iväg som jag kan bedöma om verkstadens behandling av min bil gjort någon nytta! 6 E NGAGERAT

7 Sedan uppehåller han sig länge vid ordet komplexitet. Människor är tyvärr mycket komplexa. Standardiserade mätinstrument har svårt att förstå detta. En klient är föremål för i genomsnitt sju insatser samtidigt med många inblandade. Och det blir mycket planerande. Planeringstid tar energi från verkligheten, menar Göran. Budgeten verkar vara viktigare än det som händer i människors liv! - Vi måste skapa en dialog med berörda människor och försöka förstå varann. Syftet måste vara att insatserna ska göra nytta. Och när det gäller metoder så kommer följande inlägg: - Min grej är att studera mönster i komplexa databaser och se om det finns saker som hänger ihop. Jag är inte emot metoder men ofta är de för snäva och varför måste vi importera dessa utifrån. Vi är väl bra på det här i vårt land! Det finns massor av bra forskning att ta del av om man är intresserad! För en lekman är det svårt att förstå vari skillnaderna mellan dessa forskare består men publiken var med på noterna. Båda föreläsarna tonade dessutom ner eventuella motsättningar. Och de lockade fram såväl skratt som igenkännande suckar från den initierade publiken. Och värmande applåder innan det var dags för lunchen! Som avnjöts på flera av Lisebergs restauranger. Spännande utställning Efter lunchen hade man tillfälle att botanisera på den spännande utställningen i Lisebergshallen eller utbyta tankar med nya och gamla kollegor. - Bra föreläsare och mycket erfarenheter och de för ett spännande resonemang, säger Ann Lundstedt, politiker från Stenungsund. Hon står och samtalar med socialchefen Arne Wiik från samma kommun, som tycker föreläsarna kompletterar varandra bra. Har hört dem flera gånger förr. - Sedan visar den här dagen att Gryning Vård tar upp nya områden och tendenser, menar Ann. Att man vill satsa även på annat än institutionsvård är en bra signal. En bit därifrån står Claes Billberg som sitter i socialnämnden i Skara. Han tycker att det varit bra och matnyttiga föreläsningar. Men han pratar hellre om sina hjärtefrågor inom vården. - Vi måste få se resultat och vad vi får ut av pengarna. Det är viktigt att visa hur de som behandlas får ett bättre liv! Sedan är det alltid viktigt att sätta in stödet tidigt, satsa på föräldrarskola, tycker Claes. Och bättre samverkan mellan alla instanser måste till. Vårdmarknaden behöver saneras också. De som bara är ute efter att tjäna pengar utan att ha kunskap ska bort. I en utställningsmonter hittar vi Karin Sahlin Ringstedt. Hon är familjehemskonsulent och sitter i Vänersborg. - Det är bra att få träffa andra människor inom Gryning och få se folk man ofta pratat med i telefon i ansiktet. E NGAGERAT 7

8 Här träffar vi också många av våra uppdragsgivare och socialsekreterare från olika kommuner. Känns bra att också upptäcka hur mycket kraft och energi det ryms inom Gryning Vård egentligen, säger Karin. Under lunchen träffar vi också på Maria och Magnus som sitter och fikar på läktaren ovanför utställningsmyllret. Britta och Anita diskuterar sina nyss avslutade seminarier som bl a handlat om hemmaplanslösningar, spädbarnsverksamhet, hedersrelaterat våld. Och ger dem genomgående ett bra betyg. Nyttiga erfarenheter presenterades! Paneldebatten Många såg med spänning fram mot den avslutande paneldebatten som började med en prisutdelning! SDN Biskopsgården hade haft omröstning om bästa företag med erbjudande om behandlingshem i Västsverige och kommit fram till att det måste vara Gryning Vård AB. - Här finns både kvalitet och kompetens och en bra prisbild, säger Lena Säljö när hon överräcker bucklan till en överraskad och stolt Marianne Forslund. Som efter tack skyndade sig att skicka berömmet vidare till sin personal. - Vi kommer från Hagens behandlingshem. Det är bra att vi kommer samman och får träffa kollegor från andra områden, att vi får mötas över gränserna. Till exempel folk som jobbar med småbarn och andra som jobbar med vuxna, säger Maria. Maria ska prata om MSMT vid ett av eftermiddagens många seminarier. Seminarieserien innehåller 18 olika teman med eller utan bokstavskombination, och berör allt från golfbollar och T-shirts till hedersproblematik. Upplägget tillåter att man hinner delta på två stycken. I en fikapaus innan den avslutande paneldebatten stör jag tre flickor från Borås, och behandlingshemmet Hässlehem. - Det känns fantastiskt att vara här och det är en jättebra satsning av Gryning, tycker Cecilia Wrennfors. Att så många fått möjlighet att komma loss och man lyckats lösa vikariebehoven hemma. Fr v Britta Johansson, Cecilia Wrennfors och Anita Andersson. I paneldebatten deltog förutom dagens båda föreläsare, Mirjam Johansson från IFO i Borås och Karin Reinhardt från Tuve-Säve SDN. Moderator var Dan Gustavsson från kommunförbundet Väst Kom. Han hade för övrigt med den äran fungerat som sammanhållande figur under hela jubileumsdagen. Här inledde han diskussionen med att berätta om Grynings tillkomst och syfte; att möta kommunernas behov av insatser. I panelen satt även Marianne och utvecklingschefen på Gryning Inge Olofsson. Frågan man inledde med handlade givetvis om evidensmetoder och erfarenhet av sådana. Karin säger att de varit en framgång och framför allt på föräldrastödsenheten. Mirjam tycker inte instrumentet är tillräckligt utan efterlyser mer hjälp från forskarna att välja rätt metoder. Vi måste fokusera på själva mötet med människorna. Men kan alla botas? Alla ungdomar kan inte bli hjälpta av samhällets insatser menar Kjell. - Men det är ju det som gör det här jobbet spännande. Tänk om man alltid lyckades! Du har sällan mer än 50 procent chans att lyckas med en insats. Göran hakar på och återvänder till komplexitet och människans behovsgröt. Vem avgör vilka behov du har? Du själv eller socialtjänsten? Det krävs flera insatser och framför allt bättre samordning. 8 E NGAGERAT

9 - Ska vi skapa ytterligare alternativ till institutionsvården som vi bedriver inom Gryning? frågar Marianne längre fram i debatten. Vi behöver många metoder men vi måste reducera och bryta ned komplexiteten. Metoder finns som hjälper oss att avgränsa. - Vi har pushat för nya metoder men det måste hela tiden ske i samråd med socialtjänsten, säger Inge. Vi tar ju en risk! Sedan tycker jag vi ofta blir kallsinnigt bemötta av forskarna. - Jag som alltid haft ett ben ute i verkligheten håller med att det kan vara segt i kontakterna mellan forskare och praktiker, säger Göran. Kjell tycker man ska styra mer med pengarna och satsa på FoU och tillåta sig mer laboration! Mirjam tycker att när det gäller köpt vård vill man givetvis veta vad man får för pengarna. - Vi vill ha tydliga svar om kvalitet och tidigare resultat. - Om man ser till senaste 10-årsperioden så har det skett mycket på området kunskapsutveckling inom socialtjänsten, menar Karin. Vi har faktiskt blivit mycket bättre. - Men till sist gäller alltid frågan vad vi får för resultat hos individen, säger Göran. - Det måste vara bättre att patienten/klienten får välja mellan olika former av insatser och från olika organisationer, menade Kjell. Efter några frågor från publiken var det dags för slutrepliker från panelen och ett försök till sammanfattning av dagens diskussion. Moderatorn Dan Gustafsson från VästKom kunde konstatera att panelen i stora stycken kom bra överens. Många metoder används samtidigt, och ur den här metodgröten är det för framtiden viktigt att vaska fram det som fungerar. - Inom Gryning Vårds mångfald av institutioner, familjehem och öppenvårdsverksamheter finns alla möjligheter att pröva sig fram. Han passade också på att ge en eloge till alla utställarna som på ett mycket fint sätt illustrerade denna mångfald. Sist kunde han inte låta bli att ge en känga åt de kommuner som funderar på att öppna eget. De är ju redan delägare i Gryning Vård, varför då starta eget? Hans Amneby Infogruppen GR / E NGAGERAT 9

10 En familjs tankar om behandlingstiden på Hässlehem För mig har alltid barnen varit viktiga men efter Hässlehem är barnen alltid i centrum. På Hässlehem kändes det att allt var anpassat efter barnen, säger en pappa som bodde med sin familj på Hässlehem under drygt två månader. Familjen är asylsökande och kommer ursprungligen från ett utomeuropeiskt land. De har bott i Sverige i cirka tre år. - Att vi skulle komma till Hässlehem blev hastigt bestämt. Vi hade inte någon uppfattning om vad det skulle innebära att vistas på ett behandlingshem. Vi visste att vi skulle få hjälp på något sätt men inte hur, berättar pappan, som flyttade in på Hässlehem med sin fru och tre barn under julhelgen De första två veckorna upplevde vi att det inte fanns så mycket tid att prata. Det kändes lite som att vara i ett fängelse och vi levde i en pressad situation. Efter de två första veckorna vande vi oss. Placeringen hade föregåtts av en del missförstånd mellan föräldrarna och socialtjänsten. Själva behandlingen påbörjades efter cirka två veckor när familjen landat. I behandlingen ingick observationer av familjens rutiner, individuella, barn- och parsamtal, samspelsövningar med de minsta barnen samt aktiviteter för hela familjen. Den äldsta flickan började efter jullovet i förskoleklass. Hennes mindre syskon deltog i Hässlehems barnverksamhet varje vardag mellan 9.15 och Barnverksamheten är till för de barn som bor på Hässlehem och som inte går i skolan ännu. Den drivs av en anställd fritidspedagog och verksamheten anpassas efter barnens svårigheter och problematik. Pappan i familjen berättar gärna om sina upplevelser under behandlingstiden: - Efter de två första veckorna kände vi oss trygga med våra kontaktpersoner. Vi kunde prata öppet om vår familjs problem och vi fick vägledning av personalen i samtal. Tiden på Hässlehem hjälpte vår familj att gå framåt. - I början var det stressigt att bli observerad och bedömd, det kändes som att få betyg. Det var olika svårt beroende på vilken person som arbetade, men det blev en viss trygghet efter hand. I samtal med föräldrarna resonerade kontaktpersonerna om förhållningssätt gentemot barnen och vikten av att paret skulle hjälpa och avlasta varandra. Diskussioner fördes ofta om kulturskillnader och rollskillnader i föräldraskapet och om hemmet och samhället i stort. Exempel på teman som pratades om var att i Sverige deltar både mannen och kvinnan i hushållsarbetet och att familjen kommer från en kultur där mannen arbetar utanför hemmet och kvinnan tar ansvaret för hemmet och barnen. - Öppenheten i dessa diskussioner har varit viktig för oss och gjort att vi har kunnat ta till oss de råd och stöd Hässlehem har gett oss. Hässlehem var duktiga på att visa på olika alternativ att tänka och visa vägen för vår familj. Efter drygt två månader var det dags för familjen att flytta hem igen. Känslorna inför hemflytten var kluvna. För mig har alltid barnen varit viktiga men efter Hässlehem är barnen alltid i centrum. Hässlehem Verksamhet: Utrednings- och behandlingshem för barn (0-12 år) med föräldrar Antal anställda: 12 Antal platser: Fem familjer Metoder vi arbetar med: Active Parenting, ART, Tejping, Marte Meo. Hemsida: 10 E NGAGERAT

11 I arbetet med denna familj gjordes en behandlingsplan utifrån uppdraget från socialtjänsten. Alla familjemedlemmar fick en kontaktperson som bildade ett team kring familjen. Varje vecka hade teamet och föräldrarna en genomgång av veckan som gått. Sedan gjordes en veckoplanering upp som innefattade samtal, observationer och aktiviteter. Familjen och teamet hade regelbunden kontakt med socialtjänsten och möten var tredje vecka. Tolk användes vid behov. Gun Martin, som arbetat på Hässlehem i över trettio år, tittar på foton tillsammans med en flicka i familjen. - Å ena sidan var vi glada över att få flytta hem, å andra sidan kände vi oss oroliga över hur det skulle gå. För mig har alltid barnen varit viktiga men efter Hässlehem är barnen alltid i centrum. Barnen måste få vad de behöver, till exempel leka mycket. Barnen har fått mycket under tiden på Hässlehem. De två minsta gör nu vad de vill och inte som jag vill, säger pappan med ett stort leende. Vi var tre behandlingsassistenter som besökte familjen i deras eget hem cirka två månader efter deras hemflytt. Vi arbetade i teamet runt familjen då de bodde på Hässlehem. Vår glädje var stor över att få träffa familjen igen och se att de hade det bra. Familjen utstrålade en sammanhållning och en känslomässig värme. De såg ljust på framtiden och tyckte att de fått med sig mycket från Hässlehem. Vid vårt besök fick barnen var sitt fotoalbum med bilder från vistelsen på Hässlehem som blev mycket uppskattade. Hässlehem mötte den första asylsökande familjen Personalen har under årens gång, likt många andra institutioner inom Gryning, fått stor kunskap och utarbetat metoder och förhållningssätt som har gett positivt resultat. Hässlehem arbetar utifrån ett systemiskt förhållningssätt där vi utgår från att alla föräldrar har resurser. De mindre barnen hade planerad lektid med förälder/- föräldrar och personal. Det äldre barnet träffade sin kontaktperson för samtal och lek en gång i veckan. Föräldrarna hade regelbundet både individuella samtal och parsamtal. I början lagades maten till familjen av Hässlehems kokerska. De hämtade mat upp till sig och åt den i lägenheten där de bodde. I slutfasen av behandlingen fick föräldrarna laga maten och även göra inköp själva. Arbetet med föräldrarna gav lyckat resultat då de var motiverade och benägna till förändring. Det är jättejätteroligt på Hässlehem. Lekrummet är roligt. Aira Kauppinen Jenny Wahlström E NGAGERAT 11

12 Kära läsare! Titta först ordentligt på bilden. Kajsa sover just nu i ett rum inte långt från där jag sitter och skriver detta. Jag har just skrivit i min kvällsrapport att Kajsa somnade efter att mamma själv läst tre sagor, vägrat dra upp persiennerna, lovat sin dotter att äta frukost med henne i morgon och givit henne åtskilliga pussar. Vi har haft en lång resa Kajsa och jag, de senaste veckorna tillsammans med Kajsas mamma. Många gånger har jag tittat in i hennes nyfikna blå ögon. Alldeles för ofta har de varit ledsna och fulla av gråt. Men den senaste tiden har de varit glada och förväntansfulla. Titta på bilden igen, visst är de underbara. Ärligt talat är det inte Kajsa på bilden. Det är som det brukar heta att personen på bilden har inget samröre med artikeln Men det kunde ha varit Kajsa, (som naturligtvis inte heller heter Kajsa). Jag har lovat Engagerats redaktör att berätta Kajsas historia, och jag har lovat Kajsas mamma att berätta så att ingen vet vem hon är, och så att ingen vet var hon bor. Kajsa har bott i familjehem nästan hela sitt liv, från början trodde hon att hon bodde hos sin riktiga mamma och pappa. Hennes biologiska föräldrar hade nästan ingen kontakt med henne under flera år, båda missbrukade kraftigt. När så Kajsas pappa lånade en motorcykel av en kompis och körde ihjäl sig, blev det en kraftig chock för hennes mamma. En chock som ledde till att hon nästan mirakulöst upphörde med sitt missbruk, lyckades skaffa sig arbete och lägenhet och började träffa Kajsa mer regelbundet. Fantastiska fosterföräldrar, en något tvivlande socialtjänst, en nervös mamma och en i början undrande Kajsa, kom före jul till oss på institutionen. Efter en vecka flyttade mamman hem igen. Hon orkade inte med all gråt, vare sig sin egen eller Kajsas. Nu var emellertid socialtjänsten med på noterna och gav henne ett fantastiskt stöd. De lät allting ta den tid som behövdes. De lät mig få tid på mig att lära känna både mamma och dotter. De lät oss på Gryning få möjlighet att hjälpa en liten flicka att få tillbaka sin mamma. Det låter fint när jag läser det, och det är verkligen fint också. Men alla skall veta att det har varit en lång och krokig resa som inte har varit så lätt för någon. En resa som inte är slut ännu och som ingen riktigt vet vart den går. Jag tänker, när det är så här lugnt och tyst på kvällen, att det är underbart att få vara med om sådana här resor. Jag tänker att det är underbart att få lov att titta in i någons nyfikna ögon. Mest underbart är det ändå att få vara med när samma ögon möter sin mammas ögon och de bara strålar tillsammans. I sådana stunder är det lätt att glömma alla skrikiga nätter, all ångest och all uppgivenhet som stundom präglar vår vardag. Titta in i Kajsas ögon igen! Kajsas kontaktperson 12 E NGAGERAT

13 Ramnås en ny MSMT-institution i Borås För att möta socialtjänstens och klienternas behov har gamla ärevördiga Ramnås bytt inriktning och arbetar numera enligt MSMT-konceptet (Multi- Systemisk MiljöTerapi). MSMT integrerar MST och miljöterapi till en helhet där framför allt familjen och relationerna inom denna fokuseras. Social träning och samarbete är andra bärande delar av MSMT. En MSMTinsats varar maximalt i sex månader. Metoden infördes på Ramnås i början av april 2006 och har praktiserats i cirka en månad. Ramnås arbetar även med ART (Aggression Replacement Training). ART består av tre delar: social färdighetsträning med fokus på handling, ilskekontrollträning med fokus på känsla och moralträning med fokus på tanke. Jag träffade Linda Dalenius, socionomutbildad behandlingsassistent, för ett samtal runt Ramnås och det nya sättet att arbeta. Ramnås tar emot killar och tjejer mellan 13 och 20 år, för tillfället är det bara killar inne. Det handlar om en ganska komplex psykosocial problematik. Inte sällan finns det utagerande beteende och kriminalitet med i bilden. Huvudsakligen kommer klienterna från orter utanför Borås, exempelvis Göteborg med omnejd. Personalen har nyligen gått en utbildning i MSMT och har handledning en gång i veckan. (Handledning benämns vägledning inom MSMT.) Mycket av arbetet går ut på att involvera familjen. Det arbetas med familjens roller, funktioner, relationer och beteende. För att metoden skall fungera så måste familjen vara involverad på dessa plan och ställa upp på det som krävs. Detta är att arbeta med metoden i hemmet, deltaga i möten på institutionen och vara delaktighet i behandlingen i övrigt där det behövs. Det känns spännande med ett nytt sätt att arbeta. Jag tycker mig se metodbundna resultat trots att vi bara varit i gång en månad, säger Linda. Linda menar att de klienter som var med när MSMT infördes idag känns mer motiverade och fokuserade än de gjorde innan. Institutionen, klienten och klientens familj upprättar en åtgärdsplan och det sätts upp delmål och mål. Det handlar om konkreta delmål som utvärderas varje vecka. Klienterna ingår i ett belöningssystem där det positiva uppmärksammas. Klienterna får kryss som omvandlas till pengar om de till exempel är uppe i tid på morgonen och går och lägger sig i tid på kvällen. Dessutom får de bonuskryss om hela dagen fungerat bra. Det utdelas inga bestraffningar i form av att uppnådda kryss tas tillbaka. Det fungerar bra med denna typ av belöningssystem, killarna förstår vad som förväntas av dem och de är måna om att få så många kryss som möjligt och de fickpengar detta innebär. Dessutom påverkar metoden klienternas sätt att fungera till det bättre även på områden som inte ger belöning, förklarar Linda. Ett av målen i behandlingen är att klienten skall komma hem, alternativt till familjehem. Det är väldigt tydligt utsagt att klienten skall veta varför han är på Ramnås och vart han skall ta vägen efter vistelsen. Det som klienten och familjen lärt sig på Ramnås kommer sedan att användas i hemmiljön. Linda: Vi arbetar väldigt mycket med nätverket och relationerna i detta. Vi gör upp familjekartor och ritar orsaksbilder. Orsaksbilderna kan handla om klientens kriminalitet och han blir på detta sätt medveten om sitt eget ansvar i denna typ av processer. Klienterna går i skola, har praktik eller deltar i den dagliga miljöterapin. Kvällar och helger är inte lika strukturerade, de går på bio, tittar på DVD, samtalar eller ägnar sig åt någon idrott. Mycket energi läggs på att få en bra relation mellan klienten och familjen. Vi är speciellt bra på att bedöma ungdomarnas behov och resurser och få ihop detta till en verksam behandling där familjen är involverad och sammanhangen blir tydliga för ungdomarna som får möjlighet att utvecklas optimalt, avslutar Linda. Det sjuder av liv och entusiasm på Ramnås. De har bara arbetat med MSMT i en månad och ser redan tydliga, positiva, resultat. Familjearbetet har utvecklats och kommer framöver att utvecklas ytterliggare. Grunden för ett bra och bestående behandlingsresultat är just familjearbetet. Alf Bengtsson E NGAGERAT 13

14 Att arbeta hemma hos familjer med struliga tonåringar var rubriken för Resursteamet i Göteborg, L-G, Marcus och Hanna berättade om sin verksamhet. Resursteamet kom till för drygt ett år sedan, utifrån önskemål från socialtjänsten. Behandlarna har alla arbetat i Resursteamet sedan uppstarten. De har samtliga lång erfarenhet av arbete med ungdomar och de är vidareutbildade i familjeterapi genom GSI. Resursteamet bygger på en samverkan mellan tre tonårsinstitutioner, Lillgården, Lilla Torp och Delsjötorp. I början av 2005 började resursteamet marknadsföra verksamheten som består av tre delar; dels familjebehandling på hemmaplan, dels behandlingsarbete i lägenhet för tonåringar, och dels kvalificerat kontaktmannaskap. Teamet har under sitt första år arbetat med 8 ungdomar och deras familj i familjens hem och med 3 ungdomar i teamets lägenheter. Målgruppen har sett mycket olika ut. Även behandlingstiderna varierar, det man hittills kunnat se är att ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser ofta behöver längre behandlingstider. Vad som i första hand efterfrågas av socialtjänsten är arbete med familjer på hemmaplan. Vid familjebehandling arbetar teamet på uppdrag av socialtjänsten, med tonåringen och hans föräldrar i familjens hem. De arbetar både terapeutiskt och praktiskt. Arbetet bygger på en systemisk grundsyn, teamet har också inspirerats av MST. Viktiga hållpunkter för behandlarna är, att fokusera på vad som går att förändra, att sätta upp tydliga och mätbara mål, att uppmuntra ansvarsfullt beteende, att inte ta över ansvaret, att se till att det finns ett samarbete mellan alla inblandade runt familjen. Familjebehandlingen är intensiv och ibland ses man 5 gånger i veckan om det finns behov. När de uppsatta målen är nådda avslutas arbetet. Resursteamet förfogar över fem lägenheter där en ungdom kan bo med behandlingsinsatser på vägen mot eget boende. För att kunna flytta till teamets lägenhet måste ungdomen kunna ta ett visst eget ansvar. Innan ungdomen flyttar in i lägenheten skrivs ett boendekontrakt med tydliga regler. Teamet kräver att få ha ett samarbete med ungdomens föräldrar även för ungdomar som fyllt 18 år. Utifrån ungdomens behov ger sedan teamet behandling, stöd och tillsyn. Teamet har alltid jour på telefon. Ibland kan det under en period behövas andra insatser än vad som resursteamet kan erbjuda i öppna former. Det är då naturligt att använda de institutionsresurser som finns inom Gryning. Resursteamet håller kvar kontakten med ungdomen under en institutionsvistelse och fortsätter sedan arbetet på hemmaplan. Uppdragsgivaren betalar aldrig dubbla avgifter utan betalar för den dyraste insatsen. Jag tycker att Resurteamets tillkomst är ett lyckat exempel på hur ett fruktbart samarbete mellan socialtjänsten och Gryning kan se ut. Det är viktigt att Gryning är lyhörda för socialtjänstens behov och kan erbjuda differentierade insatser även i öppenvård. Annika Strid 14 E NGAGERAT

15 Notiser... Vill du veta mer om arbetet med asylsökande familjer? Anställda vid nio verksamheter i Gryning har i ett gemensamt projekt kartlagt Grynings insatser för asylsökande. De senaste åren har nio enheter i Gryning tagit emot sammantaget 324 personer. En stor del kom från forna Jugoslavien och forna Sovjetunionen. Många av föräldrarna, särskilt mödrarna, har haft psykiatriska problem och några barn har uppvisat s k uppgivenhetssyndrom. För personalen har det varit en ny erfarenhet att arbeta med familjer som väntar på utvisning. Efter flera års arbete kan vi säga att det trots familjernas svåra livssituation har upplevts som ett meningsfullt och berikande arbete och att våra erfarenheter av att möta familjer i kris varit mycket användbara. Vi tror att Gryning nu har störst kunskap i Sverige av att arbeta med asylsökande familjer i institutionsmiljö. Vill du läsa mer kan du vända dig till Annika Carlshamre på Solsidan var ett bra år för Gryning Gryning tog under 2005 emot nära 1400 klienter, vilket var en ökning med 17%. Gryning hade väldigt få klagomål och utförde ett gediget behandlingsarbete. Vi gjorde satsningar på utbildning och kvalitetsarbete och fortsatte omstruktureringen av våra verksamheter. Vi startade resursteamet för ungdomar i Göteborg och det nya MST-teameet vid Vänern. Ekonomin förbättrades, framför allt beroende på att vi tog emot ett stort antal asylsökande familjer som väntade på avvisning. Länsstyrelserna skärper sin tillsyn Länsstyrelserna har i ett nytt regleringsbrev fått direktiv att skärpa tillsynen av hem för vård och boende, familjehemsvård mm. Bland annat kommer man att fokusera mer på barnens upplevelser och sannolikt kommer antalet oanmälda besök i HVB-hem att öka. Från Grynings sida ser vi positivt på att tillsynen skärps, då det innebär ett skydd för utsatta barn och riktar fokus mot kvaliteten i vården. Ökad konkurrens Regeringen föreslår i vårbudgeten att medel skall avsättas till att subventionera LVU-placeringar inom Statens institutionsstyrelse. Subventioneringen skall riktas till storstadskommunerna och en förutsättning är att LVU-placeringen på SiS följs upp med planerad eftervård. Samtidigt får vi veta att storföretag, med stöd av riskkapital från sina ägare, satsar på att förvärva etablerade HVB-hem, familjehemsverksamheter och öppenvårdsverksamheter inom det sociala området. De kända verksamheterna Nåjden och Målet har redan köpts upp liksom verksamheter i Norge. Så nu konstaterar vi, halvt på skämt och halvt på allvar, att Gryning får ökad konkurrens från både staten och kapitalet! I höst startar Gryning MTFC-verksamhet Grynings styrelse fattade i maj beslut om att inleda förberedelserna för start av MTFC-verksamhet. Som vi tidigare berättat är MTFC (Multidimensional Treatment Foster Care ), en intensiv evidensbaserad behandlingsinsats som riktas till svårt beteendestörda ungdomar. Vi har tidigare beskrivit MTFC i Engagerat. Under det senaste året har vi haft möten med representanter för socialtjänsten i Göteborg och Borås, för att efterhöra intresset för MTFC, och mött ett stort intresse. Så nu drar vi igång föreberedelsearbetet och räknar med att vara igång i slutet av hösten. Stor grupp på ART-utbildning 21 anställda från åtta av Grynings ungdomsverksamheter har under våren deltagit i en ART utbildning arrangerad av psykolog och psykoterapeut Bengt Daleflod, som bl.a. är verksam inom SIS. Vissa deltagare har genomgått första delen i utbildningen som har fokus interpersonell färdighetsträning, som är en av metoderna i ART. Andra har genomgått hela ART programmet som även infattar områdena ilskekontroll och moraluppfattning. En utvärdering har sammanställts efter den första delen och den visade att deltagarna var mycket nöjda med utbildningen. 15

16 Placeringsfunktionen Tel: Barn- och familjebehandlingsenheter Birkahemmet Birkagatan 3, Göteborg Tel: Boda familjecentrum Solvarvsgatan 79, Borås Tel: Bryggan Tuppfjätsgatan 18, Västra Frölunda Tel: Familjecentrum Göteborg Londongatan 1, Göteborg Tel: Hässlehem Solvarvsgatan 77, Borås Tel: Kristinedal Fengerfors Tel: Lyckhem Sparregatan 7, Vänersborg Tel: Solsidan Sturegatan 11, Skara Tel: Stridsbergsgården Källstorp, Trollhättan Tel: Trollbacken Olserödsgatan Kungälv Tel: Ungdomsenheter Annagatan Annagatan 63, Lidköping Tel: Bergiusgården Box 29, Ljungskile Tel: Claesborg Box 17, Skövde Tel: Delsjötorp Töpelsgatan 12-14, Göteborg Tel: Eriksdals flickhem Eneborgsvägen 2, Värsås Tel: Hagen Box 82, Kullavik Tel: Lilla Torp Iskällareliden 6, Göteborg Tel: Lillgården Lilla Danska vägen 11, Göteborg Tel: Ramnås Sveagatan 21, Borås Tel: Snäppan Forstenagatan 49, Trollhättan Tel: Sparregården Slussvägen 1, Vänersborg Tel: Tallbacken Box 221, Skövde Tel: Vilgot Vinköl, Blombacka, Skara Tel: Villa Sunnerö Sunnerövägen 3, Alingsås Tel: Missbrukarvård Lärjeholm Lärjehemsvägen 12, Göteborg Tel: Strandgården, Ljungskile Arödsvägen 1, Ljungskile Tel: /97 Familjehemsverksamheten Familjehem, Göteborg Box 5154, Göteborg Tel: Familjehem, Vänersborg Box 306, Vänersborg Tel: Familjehemsresursen, Skövde Villagatan 7, Skövde Tel: Övriga verksamheter MST Hisingen Pipblåsargatan 5B, Göteborg Tel: MST vid Vänern Kungsladugårdsvägen 4, Vänersborg Tel: Grynings familjeteam Fabriksgatan 4, Lidköping Tel: Resursteamet i Göteborg c/o Lilla Torp, Iskällareliden 6, Göteborg Tel: Skyddsboendet Tel: , Gryning Vård AB, Box 5154, Gårdavägen 2, Göteborg, Tel: , Fax: