SoFi Source Finder. Ett verktyg för uppströmsarbete. Anna Norström Frida Pettersson Merja Niemelä Sara Agduhr Eronen Susann Wennmalm

Transkript

1 CIT Urban Water Management AB SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas Recipient Deposition Bebyggelse Trafik Dagvatten Avloppsreningsverk Avloppsprodukt Läck- och dränvatten Industri A & B Flygplats Sjukhus Deponi Gummiindustri Färgindustri Bryggeri Övrigt Anna Norström Frida Pettersson Merja Niemelä Sara Agduhr Eronen Susann Wennmalm Uppdragsnr: Rapportserie nr: 2010:1

2 SAMMANFATTNING SoFi Ett verktyg för uppströmsarbete Användningen av slam från certifierade reningsverk är ett sätt att se till att vi på ett uthålligt sätt och i samverkan kan nå riksdagens delmål om fosforåterföring inom målet God bebyggd miljö samt målen Giftfri miljö, Ingen övergödning och Begränsad klimatpåverkan. Striktare krav på halter av tungmetaller i utloppsvatten och avloppsslam är dock att vänta i framtiden vilket kräver förbättrad rening i avloppsreningsverken samt åtgärder för att minska belastning av tungmetaller i inflödet. VA-verken har dock inte rådighet över alla verksamheter i samhället som påverkar avloppsvattnet utan frågan är branschöverskridande och kräver samverkan mellan berörda aktörer för att miljömålen skall uppfyllas. Målet med projektet Source Finder (SoFi) var att utveckla ett verktyg för uppströmsarbete med avseende på tungmetaller i avloppsvatten. Projektet genomfördes i samarbete mellan Käppalaförbundet, CIT Urban Water Management AB och en examensarbetare från Uppsala Universitet. Med hjälp av substansflödesanalys av tungmetallerna kadmium, koppar, krom, kvicksilver och zink i avloppsvattnet kunde tungmetallkällor kvantifieras samt hur en minskning av tillförseln av en specifik tungmetall påverkar det totala tillflödet. Huvudkällor för tungmetallbidrag till avloppsvattnet i systemanalysen var hushåll, verksamheter, dagvatten, läck- och dränvatten och övrigt (främst A- och B-verksamheter). Fallstudier utfördes för kommunerna Sigtuna och Solna, som båda ligger i Käppalaverkets upptagningsområde. Resultaten från de båda kommunernas fallstudier och källfördelning visade för båda att de största bidragen för alla fem studerade tungmetaller till avloppssystemet kom från hushållen. Läck- och dränvatten var en återkommande källa för flera av tungmetallerna och bidrog med mellan tiotals gram upp mot tiotals kilo på årsbasis beroende på metall. För kvicksilver stod tandvård för stora delar av tillskottet i båda kommunerna och i Sigtuna gav även avfallsförbränning ett relativt stort tillskott. I stort var fördelningen för de två kommunerna lika. Den diffusa källan hushållen stod för det största tillskottet varefter olika verksamhets-utövare spelade roll. Den största skillnaden mellan Sigtuna och Solna kommuner var punktkällorna Arlanda flygplats och avfallsförbränningen belägna i Sigtuna medan Solna inte har liknande punktkällor. Hushållen har visats vara den största bidragande källan med tungmetaller till avloppssystemet för de två studerade kommunerna vilket ger att en vidareutveckling av SoFiverktyget med avseende på tungmetallkällor i hushållsdelen vore intressant. Vidare skulle det vara intressant att även lägga till fler metaller, exempelvis bly, nickel, silver, guld, vismut, volfram och tenn samt att även inkludera organiska ämnen och läkemedel. För att kunna utnyttja SoFi maximalt i uppströmsarbete, måste databasen kompletteras med resultat från omfattande provtagningar i avloppsnätet. 2

3 FÖRORD SoFi Ett verktyg för uppströmsarbete Projektet har bestått av en utveckling av ett verktyg för uppströmsarbete med avseende på tungmetaller i avloppsvatten Source Finder (SoFi). Projektet genomfördes i samarbete mellan Käppalaförbundet och CIT Urban Water Management AB (Urban Water). Projektägare var Käppalaförbundet genom Susann Wennmalm, och projektledare var Merja Niemelä, Käppalaförbundet. Till projektet har en examensarbetare knutits, Sara Agduhr Eronen (Uppsala Universitet) som arbetat med utveckling av själva verktyget. Urban Water har handlett examensarbetet. Projektet har finansierats av Stockholms läns landstings miljöbidrag och Käppalaförbundet. Arbetsgrupp: Merja Niemelä, Käppalaförbundet (projektledare) Susann Wennmalm, Käppalaförbundet (projektägare) Anna Norström, CIT Urban Water Management AB Frida Pettersson, CIT Urban Water Management AB Sara Agduhr Eronen, examensarbetare Uppsala Universitet Referensgrupp: Anders Finnson, Svenskt Vatten Arne Jamtrot, Miljöförvaltningen i Stockholm Stad Lars Nordén, Gryaab Peter Hugmark, Käppalaförbundet 3

4 INNEHÅLL SoFi Ett verktyg för uppströmsarbete INLEDNING... 5 Bakgrund... 5 Syfte och mål... 6 Avgränsning... 6 Source Finder (SoFi) - Verktyget... 7 Fallstudier... 9 Sigtuna kommun... 9 Solna kommun DISKUSSION Fortsatt arbete REFERENSER BILAGA A: TUNGMETALLER BILAGA B: VÄGLEDNING SoFi

5 INLEDNING SoFi Ett verktyg för uppströmsarbete Bakgrund Liksom alla andra samhällssektorer har de svenska VA-verken ett ansvar att se till att samhället når riksdagens miljökvalitetsmål. Användningen av slam från certifierade reningsverk är ett sätt att se till att vi på ett uthålligt sätt och i samverkan kan nå riksdagens delmål om fosforåterföring inom målet God bebyggd miljö samt målen Giftfri miljö, Ingen övergödning och Begränsad klimatpåverkan. Striktare krav på halter av tungmetaller i utloppsvatten samt avloppsslam är att vänta i framtiden vilket kräver förbättrad rening i avloppsreningsverken samt åtgärder för att minska belastning av tungmetaller i inflöde till reningsverken. VA-verken har dock ingen rådighet över alla verksamheter som påverkar avloppsvatten utan frågan är branschöverskridande och samverkan krävs för att nå resultat. Ett verktyg för att minska tungmetallhalter i slam är att REVAQ-certifiera avloppsreningsverk. Slam från ett REVAQ-certifierat avloppsreningsverk innebär: - att växtnäring från avloppsfraktioner produceras på ett ansvarsfullt sätt och att kvaliteten uppfyller fastställda krav - att certifieringssystemet skall erbjuda alla aktörer en öppen och transparent information om hur slammet producerats och om dess sammansättning - att vara en drivkraft för en fortlöpande ytterligare förbättring av kvaliteten Certifieringssystemet REVAQ är fullt öppet för insyn från alla och envar. Det drivs och vidareutvecklas i nära samråd mellan intressenterna LRF (Lantbrukarnas Riksförbund), Lantmännen Lantbruk, Naturvårdsverket, Svensk Dagligvaruhandel och Svenskt Vatten. Med certifieringssystemet får användarna av växtnäring från avlopp, dvs jordbrukarna, och användarnas kunder, dvs Lantmännen och Livsmedelsindustrierna, möjlighet att bedöma om deras krav tillgodoses. Ett av de VA-bolag som certifierats enligt REVAQ är Käppalaförbundet som är ett kommunalförbund bestående av 11 Stockholmskommuner; kommunerna är Danderyd, Lidingö, Nacka, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna och Värmdö (Figur 1). Järfälla kommun släpper också vatten till Käppalaverket men är ej medlemskommun. Förbundet äger Käppalaverket som är ett avloppsreningsverk beläget på Lidingö med en totalbelastning motsvarande personekvivalenter (pe) år Kvalitetssäkring av slammet kan underlättas genom att arbeta uppströms. Detta innebär bland annat att arbeta aktivt med att spåra källor och utsläpp av icke önskvärda ämnen och med kontrollen av det inkommande avloppsvattnets kvalitet. Uppströmsarbete innefattar också information till hushåll och industrier för förbättring av denna kvalitet. Det finns behov av att både utnyttja tillgänglig information, och att komplettera med ny information för att föra uppströmsarbetet vidare, samt att kunna uppskatta åtgärder i relation till potentiell minskning av flöden av oönskade ämnen till avloppssystemet. För detta ändamål behövs ett enkelt datorverktyg där man kan se källfördelningen av tungmetaller och testa potentiell minskning av tillflödet av specifika tungmetaller för att få vägledande resultat vad gäller totalt minskade halter av oönskade ämnen. 5

6 SoFi Ett verktyg för uppströmsarbete Syfte och mål Figur 1. Käppalaverkets upptagningsområde som inkluderar 12 kommuner huvudsakligen nordväst om Stockholm (Niemelä, Käppalaförbundet). Målet med projektet var att ta fram ett verktyg för substansflödesanalys av tungmetaller i avloppsvattnet samt undersöka hur stor del varje metall står för i det totala tillflödet av tungmetaller till avloppssystemet. Fokus var källor som genererar tungmetaller till avloppssystemen och vilken effekt en minskning av en viss källa skulle ha på det totala flödet till reningsverket. Verktyget har utvecklats i syfte att vara användarvändligt och lättillgängligt för målgruppen VA-huvudmän (regionala VA-bolag och kommunala VA-kontor), tillsynsmyndigheter samt personal på t ex avloppsreningsverk. Avgränsning Verktyget är utvecklat för Käppalaförbundets upptagningsområdet men skall kunna användas i hela Sverige. Verktyget är idag avgränsat till tungmetallerna kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg) och zink (Zn), vilka är prioriterade av Käppalaförbundet i deras uppströmsarbete. För mer information om de studerade metallernas egenskaper, se Bilaga A. Två fallstudier har gjorts för kommunerna Sigtuna och Solna. 6

7 SoFi Ett verktyg för uppströmsarbete Source Finder (SoFi) - Verktyget Source Finder (SoFi) är ett verktyg för substansflödesanalys av tungmetaller i avloppsvattnet. Verktyget är uppbyggt i Excel för att vara lättåtkomligt och användarvänligt. Målgrupp för verktyget är kommuntjänstemän på förvaltningar såsom Miljö, VA och Plan samt anställda på avloppsreningsverk. Det avgränsade systemet som avses i substansflödesanalysen hittas i Figur 2. Fem huvudkällor identifierades för ovan nämnda tungmetaller: Hushåll, Verksamhetsutövare, Dagvatten, Läck- och dränvatten och Övrigt. Figur 2. Principskiss av tungmetallflöden i det system som analyseras i SoFi-verktyget. Huvudkällorna till avloppsreningsverket (ARV) utgörs av hushåll, verksamhetsutövare, dagvatten, läck- och dränvatten samt övrigt. Huvudkällan Hushåll avser det totala bidraget därifrån. Huvudkällan Verksamhetsutövare avser verksamheter där tungmetallutflöden går att kvantifiera med schablonvärden. Den tredje huvudkällan är Dagvatten där tungmetallsflöde från våt och torr deposition, bebyggelse och trafik avses. Infiltrerat dagvatten och grundvatten till avloppsledningarna utgör huvudkällan Läck- och dränvatten. Huvudkällan Övrigt inkluderar tungmetallutflöde från A- och B-verksamheter samt punktkällor vilka identifierats som möjliga tungmetallkällor. Till skillnad från övriga huvudkällor, representeras inte källor i Övrigt av schablonvärden utan utgörs av inmatade resultat från t ex mätningar och miljörapporter. Till grund för SoFi ligger en databas med schablonvärden som utgörs av: Riktvärden: från Naturvårdsverket Sammanställningsvärden: mätvärden som sammanställts av till exempel European Environmetal Agency Uppskattningar: har använts i två fall där inga andra värden funnits att tillgå vid uppskattningen av kadmiuminnehåll i zinkprodukter och konstnärsverksamheters tillskott av kadmium till reningsverket Mätvärden och medelvärden av mätvärden har använts i stor utsträckning Vid en SoFi-analys matas områdesspecifik information och mätningar in i verktyget. Den inmatade indatan används tillsammans med schablonvärdena för beräkningar i verktyget. 7

8 SoFi Ett verktyg för uppströmsarbete För vissa källor finns flera schablonvärden som kan väljas för att passa det studerade området. En detaljerad arbetsgång för tillämpning av SoFi för ett avgränsat område finns beskriven i Bilaga B. Resultat från en SoFi-analys ger en källfördelning och kvantifiering av tungmetallerna kadmium, koppar, krom, kvicksilver och zink. Utifrån dessa resultat kan signifikanta källor identifieras och åtgärder prioriteras utifrån var de är effektivast att införa. I verktyget kan uppskattade värden jämföras mot uppmätta och på så sätt visa på var obekanta källor finns i systemet. SoFi-verktyget är uppbyggt i olika flikar i Excel (Figur 3). INPUT och INPUT-Övrigt : områdesspecifik data matas in Databas : sammanställning av de schablonvärden som används och kan användas för tungmetallkällor Åtgärd : används för att utreda vilken effekt en reduktion av tungmetall-flöde har för det totala tungmetallflödet till reningsverket Intro : systemavgränsning samt information om flikarna och dess innehåll. En arbetsgång för tillämpning av SoFi-verktyget finns också beskriven Resultat : sammanställer resultat från SoFi-analysen i form av mängd tungmetall från det studerade områdets aktuella källor, procentuell källfördelning för tungmetallflödena till reningsverket. Det finns även en jämförelse mellan mätningar som gjorts på tungmetallmängder i spillvatten från verksamhetsutövare och de mängder som beräknats med indata och emissionskoefficienter (schablonmängder) Referenser : referenser för redan givna schablonvärden i fliken Databas samt celler avsedda för referenser för de inmatade områdesspecifika värdena i flikarna INPUT och INPUT-Övrigt. Detta för att verktyget och dess innehåll ska var öppet och förenkla spårning av ursprunget för ett visst värde Figur 3. SoFi-verktyget är uppbyggt i flikar i Excel där användaren i de grönfärgade kan registrera områdetsspecifik information samt utreda eventuell effekt av reduktion av tungmetallsflöde medan de lilafärgade innehåller information och resultat av beräkningarna. 8

9 Fallstudier SoFi Ett verktyg för uppströmsarbete I projektet har två fallstudier gjorts i Käppalaverkets upptagningsområde; Sigtuna och Solna kommun. Fallstudierna har utförts, dels för att fortsätta utveckla SoFi-verktyget, dels för att beskriva en källfördelning av tungmetallutsläpp för de fem studerade metallerna från kommunerna samt att föreslå tungemetallreducerande åtgärder. I kapitlet beskrivs kommunerna samt resultat från SoFi-analys, för mer omfattande utredning, sammanställning av data och resultat för fallstudierna, se Agduhr Eronen (2010). Resultaten från mätdata samt beräknade utsläpp jämförs i en resultatkontroll. Sigtuna kommun Sigtuna kommun, med en befolkning på innevånare ( ), består av tre tätorter: Märsta, Sigtuna och Rosersberg, där Märsta är störst med 63 % av befolkningen (Figur 4). Kommunen utgörs i huvudsak av stora naturområden, de tre tätorterna samt Sockholm-Arlanda Airport (flygplats), i texten nedan nämnd som Arlanda. Inför SoFi-analysen samlades data in från tjänstemän hos Stadsbyggnadskontoret (VApersonal) och Miljö- och hälsoskyddskontoret i Sigtuna kommun, och Käppalaförbundet. Då det inte finns något kombinerat avloppssystem i kommunen leds inget dagvatten till Käppalaverket från kommunen (Olsson, 2010). Resultat Figur 4. Sigtuna kommun (Östergren, Sigtuna kommun). Resultaten i denna rapport är en sammanställning av resultaten från Agduhr Eronen (2010). Resultat från fallstudien i Sigtuna kommun visas som källfördelning som beskriver storlek på tungmetallbidrag till avloppssystemet från de studerade källorna (Figur 5) samt jämförelse mellan schablonvärden och specifika färden (Figur 6). Simuleringen visade att cirka 800 g kadmium tillfördes Käppalaverket från Sigtuna kommun. De största bidragande källorna var hushållen och övrigt där exempelvis Arlanda flygplats ingår. Andra betydande källor var läckoch dränvatten, konstnärsverksamhet och förbränning av avfall. Av hushållens bidrag uppskattades 33 % komma från födan och 2 % från dricksvatten. 9

10 Kadmium Kvicksilver Koppar 41% 45% 17% 5% 1% 1% 14% 51% 6% 27% 84% 4% 4% Zink Krom 4% 20% 24% 3% 73% 17% 53% 2% 5% Figur 5. Källfördelning av tungmetaller i avloppsvattnet från Sigtuna kommun.

11 Den största kopparkällan var hushållen som gav runt 300 kg koppar, av detta uppskattades 5 % komma från födointag och 15 % från dricksvatten. Med indata från Hammarby Sjöstad, där koppar ej användes vid byggnation, blev resultatet runt 100 kg koppar från hushållen vilket indikerar att en väsentlig del av kopparbidraget från hushållet kommer från kopparledningar. Andra stora bidragande poster med koppar var Arlanda och fordonstvättar, läck- och dränvatten gav också ett nämnvärt bidrag. Det största bidraget av krom stod hushållen för och uppskattningsvis kom 25 % av det från föda och 3 % av det från dricksvattnet. Andra stora källor var Arlanda och läck- och dränvatten. Mindre bidrag kom från fordonstvättar och förbränning av avfall. Den största kvicksilverkällan var hushållen och vid uppskattning av kvicksilvertillskottet från föda var det bidraget i princip lika stort som hushållens bidrag. Dricksvatten uppskattades bidra med runt 2 % av hushållens bidrag. Andra källor var tandvård, läck- och dränvatten och förbränning av avfall. Den största bidragande källan med zink till avloppssystemet var hushållen som gav runt 240 kg på ett år, av detta beräknades 60 % komma från föda. Arlanda, läck- och dränvatten och fordonstvättar gav också nämnvärda tillskott. Golvskurvatten från bilverkstäder och förbränning av avfall gav mindre bidrag. Jämförelse mellan schablonvärden och specifika värden Vid jämförelse mellan schablonvärden och specifika värden understeg de specifika mängderna schablonmängderna för fordonstvättar för kadmium, koppar och krom medan de översteg för zink (Figur 6). För golvskurvatten från bilverkstäder understeg de specifika mängderna schablonvärdena för alla metaller, för vilka det finns schablonvärden och specifika värden. Slutligen finns även stora skillnader mellan schablonvärden och specifika värden för förbränningsanläggning för avfall för samtliga metaller. I de fall där ingen specifik mätdata finns blir staplarna lika höga. Staplar saknas helt i de fall där en verksamhet generellt är definierad som potentiell källa för en viss metall, men ingen verksamhet finns i det studerade området. Åtgärder Hushållen stod för det största bidraget med tungmetaller till avloppssystemet. SoFi visar också att det är vid den källan som åtgärdsinsatser skulle vara mest effektivt. Fordonstvättarna i Sigtuna överskred riktvärdena för zinkutsläpp med 19 %, men en reduktion från fordonstvättarna av zink med denna procentsats skulle totalt minska zinktillskottet till avloppssystemet i kommunen med mindre än 1 %. Ett annat exempel är Arlanda som släppte cirka 330 g kadmium på ett år. Om åtgärdsinsatser på Arlanda lyckades halvera denna kadmiumtillförsel skulle det innebära en total kadmiumreduktion på 21 % från kommunen. Om Käppalaförbundet inte skulle ta emot avloppsvatten från avfallsförbränningsanläggningen skulle kvicksilvertillskottet från Sigtuna kommun totalt minska med 16 %.

12 [g/år] [g/år] [g/år] [g/år] [g/år] Kadmium Kvicksilver Koppar Zink Krom Schablon Specifik Figur 6. Jämförelse mellan schablonvärden och specifika värden för tungmetaller i avloppsvattnet från Sigtuna kommun.

13 Solna kommun Solna kommun, med innevånare ( ) är en gammal garnisonsstad där villaområden, flerfamiljsområden, grönområden och industrier utgör kommunen (Figur 7). Inför SoFi-analysen för Solna kommun samlades data in från tjänstemän hos Stadsbyggnadskontoret och Miljö- och hälsoskyddskontoret i Solna kommun, Solna Vatten och Käppalaförbundet. Resultat Figur 7. Solna kommun (Olsson, Solna kommun). Resultaten från SoFi-analysen för Solna kommun illustreras på samma sätt som för Sigtuna kommun (Figur 8). Från Solna kommun kom runt 800 g kadmium till Käppalaverket, det största bidraget kom från hushållen varav ungefär 40 % beräknades komma från födointag och 2 % från dricksvatten. Läck- och dränvatten och konstnärsverksamheter gav också relativt stora bidrag. Den största kopparkällan var hushållen som bidrog med runt 500 kg varav 5 % uppskattades komma från födan och 14 % från dricksvattnet. Med indata från Hammarby Sjöstad (där ej koppar använts vid byggnation) vid beräkning av hushållens bidrag av koppar till reningsverket erhölls ett bidrag på ungefär 200 kg. Övriga källor till koppar var exempelvis läck- och dränvatten, fordonstvättar och koppartak. De största bidragen med krom till avloppssystemet var hushållen följt av läck- och dränvatten och fordonstvättar. Av hushållens bidrag uppskattades 25 % komma från föda och 2 % från dricksvatten.

14 Kadmium Kvicksilver 4% 1% 1% Koppar 1% 1% 8% 8% 39% 55% 82% 98% 1% 2% Zink 4% Krom 19% 5% 93% 76% Figur 8. Källfördelning av tungmetaller i avloppsvattnet från Solna kommun.

15 Solna bidrog med ungefär 400 g kvicksilver på ett år och de största källorna var hushåll och tandvård. Hushållens bidrag och uppskattningen av mängden från föda var i princip lika stora och den uppskattade mängden från dricksvattnet av hushållens bidrag var 2 %. De största bidragande källorna med zink till avloppssystemet var hushåll, läck- och dränvatten och fordonstvättar. Uppskattad mängd från föda var 60 % av tillskottet från hushållen. Jämförelse mellan schablonvärden och specifika värden Vid jämförelse mellan schablonvärden och specifika värden understeg de specifika mängderna schablonmängderna för fordonstvättar, på samma sätt som för Sigtuna kommun, för kadmium, koppar och krom medan de översteg för zink (Figur 9). För golvskurvatten från bilverkstäder och ytbehandlare understeg de specifika mängderna för alla metaller för vilka det finns schablonvärden och specifika värden. Det finns inga tvätterier eller avfallsförbränningsanläggningar i Solna. I de fall där ingen specifik mätdata finns blir staplarna lika höga. Staplar saknas helt i de fall där en verksamhet generellt är definierad som potentiell källa för en viss metall, men ingen verksamhet finns i det studerade området. Åtgärder Även för Solna kom det största bidraget av tungmetaller från hushållen och det var också där som en minskning av tillflödet visade sig vara mest effektivt.

16 [g/år] [g/år] [g/år] [g/år] [g/år] Kadmium Kvicksilver Koppar Zink Krom Schablon Specifik 0 0 Figur 9. Jämförelse mellan schablonvärden och specifika värden för tungmetaller i avloppsvattnet från Solna kommun.

17 DISKUSSION I detta projekt har dels ett verktyg utvecklats: SoFi, dels har SoFi-analyser utförts på två fallstudier: kommunerna Sigtuna och Solna. En sammanställning av diskussion från Agduhr Eronen (2010) har gjorts för denna rapport. Fördelar och nackdelar med verktyget SoFi beskrivs nedan. Därefter diskuteras resultaten från fallstudierna. Fördelar SoFi är baserat på schablonvärden vilket innebär att det kan användas utan mätdata. Resultaten presenteras enkelt både grafiskt och i tabellform utan att beräkningsstegen är synliga (men de är åtkomliga). Resultaten från SoFi jämförs mot uppmätta eller beräknade mängder, vilket möjliggör en rimlighetsuppskattning och kvalitetssäkring. SoFi kan bidra med underlag vid åtgärdsplanering genom att det ger en källfördelning av tungmetaller. SoFi är användarvänligt och det är enkelt att ta fram information om delområdena hushåll, verksamhetsutövare, läck- och dränvatten och A- och B- verksamheter. Nackdelar Om inga mätdata från verksamhetsutövare finns görs beräkningar framförallt med riktvärden vilket kan innebära en överskattning eller underskattning av verksamhetsutövarnas bidrag. Förhållandevis svårt att hitta information om delområdet dagvatten, då information om hårdgjorda ytor, zink- och koppartak ofta saknas men kan beräknas med avloppsledningskartor och ortofoton. Till grund för SoFi ligger databas med riktvärden, sammanställningsvärden, uppskattningar och mätvärden. Riktvärdena används på två sätt. Om mätdata för Verksamhetsutövare finns fungerar riktvärdena som jämförelse mot mätdata. Om mätdata däremot inte finns, används riktvärden som schablonvärden vilket kan ge en överskattning eller underskattning av källans mängdtillskott till avloppssystemet. Sammanställningsvärden är mätvärden som sammanställts av till exempel European Environmetal Agency och anses således generella. Uppskattningsvärden har använts i två fall där inga andra värden funnits att tillgå vid uppskattningen av kadmiuminnehåll i zinkprodukter och konstnärsverksamheters tillskott av kadmium till reningsverket. Detta är osäkra värden då det inte finns några empiriska data. Frånsett osäkerheten i att värdet för konstnärsverksamheter är en uppskattning är det också en bakåtberäkning då det är en uppskattning av hur stor del av den inkommande kadmiummängden till reningsverket som kommer från konstnärsverksamheter. Mätvärden och medelvärden av mätvärden har använts i stor utsträckning. Säkerheten i mätvärdena ökar när fler värden används till medelvärdesberäkningar. De stora källorna gav störst utslag i SoFi när känslighetsanalyser utfördes och det är därför extra viktigt att dessa värden är tillförlitliga. Vid eventuell vidareutveckling av databasen är

18 SoFi Ett verktyg för uppströmsarbete det av stor vikt vid val av data att säkerställa att det endast är spillvatten från den betraktade källan som undersöks. Detta för att undvika felkällor. Det är också viktigt med tillräckligt bra mätutrustning för att om möjligt undvika beräkningar på mindre-än värden. Rimligheten i SoFis resultat undersöktes genom en resultatkontroll, vilket innebar att de uppskattade mängderna från kommunerna jämfördes med SoFis beräknade mängder. Säkra slutsatser kunde inte dras då uppskattningen av mängdtillskottet endast byggde på antalet invånare och inte tog hänsyn till verksamheter i områdena, men kunde ändå ge en uppfattning om rimligheten. Utfallet visade att SoFis mängdtillskott generellt överensstämde bra med det uppskattade mängdtillskottet från respektive kommun. Den mest avvikande skillnaden var för zink där det blev en underskattning på runt 18 % för Sigtuna kommun och 36 % för Solna kommun. Möjligen fanns okända källor för denna metall alternativt berodde skillnaden på uppskattningen som endast baserades på antalet invånare i kommunerna. Utifrån resultatkontrollen bedömdes SoFi ge en rimlig uppskattning av tillförsel av tungmetallmängder till avloppssystemet för de två fallstudieområden för alla metaller, förutom för zink. En jämförelse mellan resultaten från SoFi och mätvärden från utloppet från båda kommunerna skulle vara ett intressant vidarearbete för att med större säkerhet kunna ta ställning till resultaten. Resultaten från fallstudiernas källfördelning visade för båda kommunerna att de största bidragen för alla fem studerade tungmetaller till avloppssystemet kom från hushållen. För koppar kom nästan hela bidraget från hushållen. Vid jämförelse mellan bidraget från Sigtuna och Solna med bidraget från Hammarby Sjöstad (där koppar ej använts vid byggnation) erhölls stora skillnader i kopparbidrag. Det större bidraget från Sigtuna och Solna skulle kunna härledas till användningen av koppar i rörledningar. För kvicksilver visade resultaten att i princip hela hushållstillskottet kom från föda. Detta kan troligen härledas till slitage av tandlagningar och inte till födointag. För kvicksilver stod tandvård för stora delar av tillskottet i båda kommunerna och detta kan troligen härledas till utsläpp som kommer av borttagning eller lagning av lagningar. I Sigtuna gav även avfallsförbränning ett relativt stort tillskott. Jämförelsen mellan hushållens bidrag med tungmetaller med bidraget från dricksvatten visade att dricksvattnet endast stod för en liten del (uppskattningsvis mellan 2 % av kadmium, krom och kvicksilver och 15 % av kopparn) av bidraget från hushållen. I Sigtuna var Arlanda en stor bidragande källa för alla metaller förutom kvicksilver. Det största tungmetallbidraget uppskattas komma från verkstäder och fordonstvättar enligt Stockholm - Arlanda Airport (2008). En källa vilken återkom för fler av tungmetallerna för båda kommunerna, var läck- och dränvatten som gav bidrag med metaller med 1 % för koppar, 4-5 % för kvicksilver och zink, 6-8 % för kadmium och % för krom. I stort såg fördelningen för de två kommunerna liknande ut. Den diffusa källan hushållen stod för det största tillskottet varefter olika verksamhetsutövare spelade roll. Den största skillnaden mellan Sigtuna och Solna kommuner var punktkällorna Arlanda flygplats och avfallsförbränningen belägna i Sigtuna medan Solna inte har liknande punktkällor. Tidigare studier har visat att punktkällor har minskat i betydelse och att det är de diffusa källorna som det ska arbetas gentemot. Resultaten från denna studie stödjer tidigare resultat och indikerar att det är hushållens aktiviteter som behöver undersökas vidare. Beroende på vilken källa som det behöver vidtas åtgärder gentemot finns olika åtgärdsalternativ. Mot verksamhetsutövare är tillsyn och information bra alternativ. 18

19 SoFi Ett verktyg för uppströmsarbete Käppalaförbundet arbetar redan med dessa metoder mot de två stora källorna i Sigtuna kommun, dvs Arlanda flygplats och avfallsförbränningsanläggningen. Koppar som utsöndras från kopparledningar och rör i byggnader har visats stå för en väsentlig del av koppartillförseln till spillvattnet. Utbyte av dessa rör anses orimligt men en möjlighet finns att fasa ut kopparanvändningen vid nybyggnation. På sikt kan även källsortering av hushållsvatten vid nybyggnation vara ett alternativ för att minska tillförsel av skadliga ämnen till spillvattnet. Om en separering av BDT-vatten (bad-, dusch- och tvättvatten) och klosettvatten görs kan BDT-vattnet renas separat för exempelvis bevattning. Detta skulle även utesluta BDT-vattnets bidrag med skadliga ämnen till spillvattensystemet. Åtgärder kan sättas in direkt mot hushållen, eller längre bak i ledet, mot tillverkare och distributörer genom exempelvis lagstiftning, miljökvalitetsmålet, information och råd. Rimliga åtgärder riktade direkt mot hushållen och verksamheter är att medvetandegöra problem som kommer av användning av varor som innehåller tungmetaller och vilka de är. Metoder är exempelvis informationskampanjer och/eller media. Metallerna förekommer i födointaget men troligen är förändrade konsumtionsvanor ej realistiskt för att minska tungmetalltillförseln till avloppssystemet. Resterande mängd tungmetaller från hushållen kommer från BDT-vatten. Vilka produkter är det som ger det bidraget? Exempelvis förekommer kadmium i tobak, zink i hygienprodukter, krom i bordsartiklar och kvicksilver i amalgam. Hur ser fördelningen ut, vilka produkter ska undvikas? Dessa frågor vore intressant att undersöka närmare för att möjliggöra riktade insatser mot hushållen samt tillverkare och handel. SoFi kan beräkna den totala reduktionen från ett område som resultat av en delreduktion från en eller flera källor. Då det är svårt att uppskatta till vilken grad det går att reducera metallutsläpp från en källa med en åtgärd kan ingen rimlig uppskattning göras för hur stor total påverkan en åtgärd kan ha på utsläpp av metaller från ett område. Det enda som kan göras är att diskutera eventuella reduktioner från en källa som resultat av en åtgärd. Om en huvudman beslutar att inte ta emot avloppsvatten från en viss verksamhet kan dock uppskattning säkert göras att minskningen blir 100 %. En vidare undersökning av vilka åtgärdsalternativ som finns och dess effektivitet av tungmetallreducering skulle vara ett intressant vidarearbete. Detta för att förenkla och förbättra val av vilka åtgärdsinsatser som bör riktas mot vilken källa. 19

20 Fortsatt arbete SoFi Ett verktyg för uppströmsarbete I detta projekt visar resultaten beräknade i verktyget SoFi att hushållen är den största bidragande källan med tungmetaller till avloppssystemet i de två studerade kommunerna. En utveckling av verktyget med avseende på huvudkällan Hushåll skulle belysa hushållets delkällor och vidare vilka åtgärder som skulle kunna sättas in för att minska detta bidrag. Vilka varor och aktiviteter bidrar med tungmetaller härifrån? För att skapa ett bredare verktyg borde SoFi inkludera fler ämnen i systemanalysen. Förslagsvis metaller såsom bly och nickel samt metaller som blivit mer aktuella på senare tid, exempelvis silver, guld, vismut, volfram och tenn. Att även inkludera organiska ämnen och läkemedel skulle vara intressant. En tungmetallkälla som också behöver belysas är tillskottet av tungmetaller från rörsediment. Vidare skulle det vara intressant ur användarsynpunkt att utveckla en funktion i verktyget som importerar indata från andra Excel-ark (från användarnas befintliga databaser) för att förenkla inmatningsprocessen och bearbetningen av indata. Samt en exporteringsfunktion som exporterar resultat till ett program där resultaten kan visualiseras med en karta som bakgrund. 20

21 REFERENSER SoFi Ett verktyg för uppströmsarbete Agduhr Eronen, S. (2010). Substansflödesanalys av tungmetaller i avloppssystemet Nytt verktyg testat på Sigtuna och Solna kommuner. Uppsala: Uppsala Universitet. Bergbäck, B. (2001). Urban Metal Flows - A Case Study of Stockholm. Water, Air and Soil Pollution: Focus, ss Lindström, M. (2007). Attityder till farliga kemiska ämnen i varor. Stockholm: Stockholm Stad Miljöförvaltning, Svenskt Vatten & Kalmar Högskola. Lohm, U., B. Bergbäck, J. Hedbrant, A. Jonsson, J. Svidén och L. Sörme (1997). Databasen Stockhome -Flöden och ackumulationa av metaller i Stockholms teknosfär. Motala: Linköpings Univeristet, Tema vatten i natur och samhälle. Naturvårdsverket (2009). REVAQ-certifiering av reningsverk. Stockholm, Sverige. Svenskt Vatten (2009). Råd vid emottagande av avloppsvatten från industri och annan verksamhet. Svenskt Vatten. Sveriges riksdag (1998). Sveriges Riksdag. Svensk författningssamling: den Sörme, L., B. Bergbäck och U. Lohm (2001). Goods in the Anthroposphere as a metal emission source. Water, Air and Solil Pollution: Focus, ss Personlig kommunikation under mars/april 2010 av Sara Agduhr Eronen Torben Olsen, Sigtuna Kommun. Merja Niemelä, Käppalaförbundet, Lidingö. Miljöingenjör. Personlig kommunikation under juli 2010 av Frida Pettersson Eija Österberg, Stadsbyggnadskontoret, Sigtuna kommun. (karta) Anita Olsson, Stadsbyggnadsförvaltningen, Solna kommun. (karta) 21

22 BILAGA A: TUNGMETALLER SoFi Ett verktyg för uppströmsarbete I Bilaga A följer en kort informationssammanställning av de studerade metallerna kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg) och zink (Zn), i form av huruvida metallen är essentiell (livsviktig för att kroppen ska fundera), om metallen bioackumuleras (ökar i koncentration ju högre organismen är i näringskedjan), vilka lagkrav som berör metallen och slutligen vilka källor varifrån metallen kan släppas. Kadmium Cd Ickeessentiell och giftig metall Bioackumuleras i levande organismer genom föda Svensk författningssamling (1998:944): kadmiumförbud råder med undantag för bl a konstnärsfärger, bordsartiklar och som korrosionsskydd för kryssningsfartyg och färjor. Kadmium förekommer även som förorening i fosfatgödsel samt i samband med zink och återfinns därför i zinkprodukter (Svenskt Vatten 2009). Kadmium hittas i PVC-plast som stabilisator, inom ytbehandlingsindustri, i legeringsmetaller samt i nickel och kadmiumbatterier (Svenskt Vatten, 2009). Andra produkter som innehåller kadmium är plast, keramik och glas där kadmium används som pigment (Sörme, Bergbäck & Lohm, 2001). Koppar Cu Essentiell metall och kopparbrist kan leda till skador på unga individer och foster. Vid för höga halter blir koppar dock giftigt. Möjligen kan kvävereningen i avloppsreningsverk störas då koppar är nitrifikationshämmande. Kan vara bioackumulerande (Svenskt Vatten, 2009) Koppar förekommer i ledningar, rör, varmvattenberedare samt i koppartak, bromsbelägg och i fungicider (svampdödande medel) (Svenskt Vatten, 2009). Koppar hittas även i mässing, hushållsmaskiner, elektronik, båtbottenfärg och i bildelar (Lohm m fl, 1997). Krom Cr Essentiell metall för kroppen av liten mängd. Vid för hög dos finns risk för astma, lungcancer samt skador på kromosomer och DNA. Enligt Svensk författningssamling (1998:944) är användningen av sexvärt krom (vattenlöslig) förbjudet i elektronikprodukter. Den huvudsakliga kromanvändningen är rostfritt stål (t ex bestick och diskbänkar). Krom används även vid impregnering av virke, i avgassystem, i garvat läder i förkromade varor (Svenskt Vatten, 2009; Sörme, Bergbäck & Lohm, 2001). Krom ingår även i betong, färg och pigment (Sörme, Bergbäck & Lohm, 2001; Bergbäck, 2001). 22

23 Kvicksilver Hg SoFi Ett verktyg för uppströmsarbete Ickeessentiell metall Bioackumuleras i levande organismer genom föda (Svenskt Vatten, 2009) Enligt förordningen (1998:944) får inte kvicksilver användas eller släppas ut på den svenska marknaden. Undantagen är användning av kvicksilver i läkemedel, i vissa mätinstrument som analyskemikalie, inom vissa områden av forskning och utveckling samt i dentalt amalgam (vid särskilda medicinska skäl dock ej för barn och ungdomar). Kvicksilverkällor är verksamheter som tidigare använde metallen men som slutat, exempelvis sjukhus där kvicksilver använts i termometrar och på laboratorium samt skolor och verksamheter som tillverkade elektriska komponenter, neonrör och termometrar. Kvicksilver förekommer i kloralkalitillverkning. Zink Zn Essentiell metall men giftigt för vattenlevande organismer och växter (Svenskt Vatten, 2009). Kan bioackumuleras. Är zinkintaget för stort hämmas upptaget av andra essentiella ämnen. Zink används i tak, plåt, bilplåt, mässing, fasader, rörkopplingar, vattenkranar, kylskåp, beslag, skruvar och rostskyddsfärg. Zink hittas även i gummi, batterier, bromsbelägg, asfalt, hygienprodukter, i solskydd och som stabilisator i PVCgolvmattor (Svenskt Vatten, 2009). 23

24 BILAGA B: VÄGLEDNING SoFi SoFi Ett verktyg för uppströmsarbete Source Finder (SoFi) är ett verktyg för systemflödesanalys av tungmetaller i avloppsvattnet uppbyggt i Excel. Den geografiska avgränsningen för en analys kan vara ett upptagningsområde, en kommun eller ett mindre område i kommunen, och kopplas med fördel till ledningsnätets struktur och tillgängliga mätpunkter. Tidsmässigt räknar modellen på flöden under ett år. I denna vägledning beskrivs hur man går till väga för att studera en kommun i SoFi-verktyget; Sigtuna kommun används som fallstudie. Systemet innefattar källor för tungmetallerna: kadmium, kvicksilver, koppar, zink och krom i avloppsreningsverkets upptagningsområde. Källorna är uppdelade i följande huvudkällor: Hushåll, Verksamhetsutövare, Dagvatten, Läck- och dränvatten och Övrigt. Figur B1 visar huvud-källor, samt underliggande källor, för de fem tungmetallerna till avloppsreningsverket (ARV). Figur B1. Systembild över det system samt flöden som analyseras i SoFi-verktyget. 24

25 VERKTYGETS FLIKSYSTEM SoFi Ett verktyg för uppströmsarbete SoFi-verktyget är uppbyggt i Excel för att vara enkelt och användarvänligt. Verktyget består av sju kalkylblad/flikar uppdelade på grönmarkerade inputflikar ( INPUT, Databas, INPUT-Övrigt, Åtgärd ) och lilamarkerade informationsflikar ( Resultat, Intro, Referenser ). Områdesspecifika data skrivs in i inputflikarna, specifikt i de grönmarkerade cellerna. En innehållsförteckning över ingående flikar i SoFi-verktygets finns under Intro i verktyget samt redovisas i Tabell B1. Tabell B1. Innehållsförteckning av SoFi-verktygets flikar, återfinns under Intro -fliken i verktyget. INPUT Här läggs data och mätningar in om det studerade området. Resultatkontroll Databas INPUT-Övrigt Resultat Åtgärd Referenser Databas. Det finns möjlighet att välja en del av värdena som ska användas Här läggs data in om A- och B-verksamheter och andra eventuella mätningar Här visas en resultat av källornas fördelning i % och mängd Här finns även jämförelse mellan schablonvärden och specifika mängder Här kan reduktion av utsläpp på olika områden testas för att se var det är effektivt att sätta in åtgärder Referenser för schablonvärden och mätningar 25

26 Lila Intro SoFi Ett verktyg för uppströmsarbete Den första fliken Intro innehåller information om verktygets uppbyggnad av flikar med flikförklaring samt en systembild med de studerade källorna för tungmetallutsläpp som ingår i systemanalysen (Figur B2). En arbetsgång för användning av SoFi förklaras i fliken. Verktygets avgränsningar återfinns också i denna flik: inga beräkningar med avseende på lagring i sediment, systemet studeras med avseende på ett år. Den geografiska avgränsningen sätts av användaren. Figur B2. Intro -flik i SoFi-verktyget med information om verktyget fliksystem samt systembild av källor av tungmetaller till avloppsreningsverket (ARV) som analyseras i verktyget. 26

27 Grön INPUT SoFi Ett verktyg för uppströmsarbete I fliken INPUT sker inmatningen av områdesspecifika data (mätningar och nyckeltal) över de källor för tungmetaller som finns i det studerade området (Figur B3). De huvudsakliga källorna är hushåll (antal anslutna personer), verksamheter (nyckeltal samt mätvärden för t ex fordonstvättar, tågtvättar, tandvårdstekniker, bilverkstäder, ytbehandlare), dagvatten (här spelar area hårdgjord yta, väg, koppartak och zinktak in samt körning av fordon med och utan dubbdäck) och läck- och dränvatten. Områdesspecifika data, nyckeltal, datareferens samt datum, skrivs in i de gröna cellerna. Kommentarer för indata kan vara till hjälp och skrivs in i kolumnen längst till höger. Längst ner på sidan finns även en resultatkontroll där beräknade resultat ställs mot mätvärden för att se SoFi-verktygets rimlighet gentemot verkliga värden. Figur B3. INPUT -flik i SoFi-verktyget där mätningar och nyckeltal för tungmetallkällor matas in samt en resultatkontroll där verktygets beräknade värden ställs mot verkliga mätningar. 27

28 Exempel Sigtuna kommun Indata till verktyget presenteras i Tabell B2. Tabell B2. INPUT till SoFi om Sigtuna kommun. SoFi Ett verktyg för uppströmsarbete INPUT Enhet Referens Antal personer anslutna antal (Niemelä, pers. k., 2010) Fordonstvättar antal/år (Persson, pers. k., 2010) Tvättade tåg 750 antal/år (Persson, pers. k., 2010) Tandvård (enheter) 27 antal (Lindgren, 2005) Bilverkstäder 15 antal (Gorodetskaja, 2006) Vattenmängd ytbehandlare 0 m 3 (Niemelä, pers. k., 2010) Inflöde kadmium reningsverk? 508 gram (Hugmark, pers. k., 2010) Kadmiumtillskott konstnärsverksamheter? 7 % (Niemelä, pers. k., 2010) Industritvätt 0 kg (Persson, pers. k., 2010) Vattenmängd avfallsförbränning m 3 (Fortum, 2009) Mängd läck- och dränvatten m 3 /år (Palmgren, pers. k., 2010) Det finns mätdata från personbiltvättar, golvskurvatten från bilverkstäder och från avfallsförbränning från Sigtuna kommun (Tabell B3). Tabell B3. Information till VERKSAMHETER MÄTNINGAR. Område INPUT Enhet Cd Cu Cr Hg Zn Enhet Personbiltvätt antal/år 2, , ,4 g/år Golvskurvatten bilverkstäder 15 antal 0,3 137,5 7,6 360,5 g/år Förbränning avfall m 3 32,0 184,8 209,7 40,9 536,6 g/år Nedan följer en beskrivning av hur man går till väga för att fylla i flikens färg luckor, uppifrån och ner. 1. HUSHÅLL Fyll i antal anslutna personer i området (34 400) under INPUT. 2. VERKSAMHETER MÄTNINGAR Om det finns mätdata för verksamhetsutövare läggs den informationen in i de grönmarkerade cellerna för respektive metall tillsammans med motsvarande nyckeltal i INPUT-kolumnen under VERKSAMHETER MÄTNINGAR. Fordonstvättar personfordon: Det finns mätdata för personbilstvättar, fyll i den mängd av metall som kommer därifrån i gram/år (Cd 2,3 g/år, Cu 2442 g/år, Cr 654,5 g/år, Zn ,4 g/år). Fyll också i antal personfordonstvättar det motsvarar under ett år under INPUT ( ). Bilverkstäder: Det finns mätdata för golvskurvatten från bilverkstäder, fyll i den mängd av metall som kommer därifrån i gram/år (Cd 0,3 g/år, Cu 137,5 g/år, Cr 7,6 g/år, Zn 360,5 g/år). Fyll också i antal bilverkstäder mätdatan kommer från (15). Förbränning avfall: Det finns mätdata från den förbränningsanläggning som finns i Sigtuna kommun, fyll i den mängd av metall som kommer därifrån i gram/år (Cd 32,0 g/år, Cu 184,8 g/år, Cr 209,7 g/år, Hg 40,9 g/år, Zn 536,6 g/år). Fyll också i den mängd 28

29 SoFi Ett verktyg för uppströmsarbete vatten (rökgaskondensat som metallmängderna är uppmätta i) som avfallsförbränningsanläggningen släpper ut per år ( m 3 ). För de övriga verksamhetsutövarna finns ingen mätdata. 3. VERKSAMHETER SCHABLON För de verksamheter som det inte finns mätdata för används schablonvärden för beräkningar. Nyckeltal läggs in under INPUT. Fordonstvättar -personfordon: Eftersom det finns mätdata för alla fordonstvättar och den informationen lagts in under VERKSAMHETER MÄTNINGAR läggs ingen information in här. Tvättade tåg (12 m): Det finns igen mätdata från utsläpp från tvättade tåg men man vet att antalet tvättade tåg var 750 stycken, fyll i det under INPUT. Tandvård: I Sigtuna finns 27 stycken tandvårdsstolar (enheter), fyll i det under INPUT. Bilverkstäder: Det fanns mätdata för hur mycket mängd som kommer från golvskurvatten från bilverkstäder och den informationen lades in under VERKSAMHETER MÄTNINGAR. Vattenmängd Ytbehandlare: Det finns inga ytbehandlare i Solna (0 m 3 vatten). Inflöde kadmium reningsverk: Fyll i den inkommande mängden kadmium som kommer till reningsverket (508 g/år) i gram/år. Kadmiumtillskott konstnärsverksamhet: Fyll i den procentsats av kadmium som antas komma från konstnärsverksamhet (7 %). Industritvätt: Ingen industritvätt (0 kg). Vattenmängd avfallsförbränning: Det fanns mätdata från avfallsförbränning, ingen information skrivs in här. 4. DAGVATTEN I Sigtuna kommun finns i princip inget kombinerat avloppssystem vilket innebär att dagvatten inte är påkopplat till spillvattnet. Därför bidrar inte dagvattenkällorna med metaller och ingen information fylls i om området dagvatten. 5. LÄCK- OCH DRÄNVATTEN Läck- och dränvatten: I Sigtuna kommun beräknas m 3 vatten läcka in i avloppsledningar, fyll i detta under INPUT. 6. RESULTATKONTROLL Uppmätt/Beräknad mängd från området: Fyll i den uppmätta eller beräknade metallmängden från området i kg/år (Cd 0,6 kg/år, Cu 275,2 kg/år, Cr 15,6 kg/år, Hg 0,4 kg/år, Zn 396,2 kg/år). Med verktyget beräknat: Denna mängd kommer verktyget själv att fylla i när du är klar med inmatningarna. Fyll också i referenser för indata och datum för när du fått informationen, detta kan vara bra att ha senare om du behöver gå tillbaka för att göra ändringar. 29

30 Grön INPUT-Övrigt SoFi Ett verktyg för uppströmsarbete I den gröna INPUT-Övrigt matas mätningsvärden för tungmetallutsläpp från A- och B- verksamheter in, t ex flygplats, sjukhus, deponier, färgindustrier etc (Figur B4). Enheten är g tungmetall/år. Utifrån dessa punktkällor samt de diffusa tungmetallkällorna i INPUT -fliken, beräknas en källfördelning samt mängder tungmetaller och visas i fliken Resultat. Figur B4. INPUT-Övrigt -flik i SoFi-verktyget där värden för tungmetallutsläpp från A- och B- verksamheter matas in. Exempel Sigtuna kommun Fyll i utsläpp i gram/år för de A- och B-verksamheter som har redovisat utsläpp till spillvatten. Övrigt: För Sigtuna kommun är det endast Arlanda Flygplats som redovisat utsläpp, fyll i mängderna (Cd 330 g/år, Cr 3200 g/år, Cu g/år, Zn g/år). Om du vill ha kan du skriva in namnen på de andra A- och B-verksamheterna för att ha kontroll på vilka de är. 30

31 Grön Databas SoFi Ett verktyg för uppströmsarbete I Databas -fliken återfinns alla schablonvärden som används och kan användas i SoFiverktyget (Figur B5). Referensen/referenserna för ett värde visas då pekaren står över värdets cell och den röda triangeln blir en kommentar. I kommentaren redovisas eventuella medelvärdesberäkningar för schablonvärdena. För källorna Hushåll (koppar), Förbränning (alla metaller) och Läck- och dränvatten (alla metaller) kan olika emissionskoefficienter väljas. För Hushåll (koppar) kan val av emissionskoefficient göras mellan tre alternativ: kopparhalter motsvarande ett nutida urbant område, ett område där kopparrör fasats ut eller ett blandat område. För Förbränning kan ett val mellan två alternativ göras: Naturvårdsverkets riktvärden för utsläpp eller Bristaverkets riktvärden. För Läck- och dränvatten kan val mellan tre alternativ göras: Medelvärde beräknat från grundvattenhalter från Stockholm och Göteborg, grundvattenhalter från Stockholm eller grundvattenhalter från Göteborg. Emissionskoefficienterna väljs i en rullista och förklaringar till värdena står till höger om tabellen. Figur B5. I fliken Databas finns schablonvärden för tungmetallkällorna där referenserna för värdet visas som kommentar för cellen i Excelarket. Exempel Sigtuna kommun Emissionskoefficienter väljs med följande motivering: I Sigtuna kommun bedöms bostadsområdena vara nutida urbana områden, Brista avfallsförbränningsanläggning ligger i Sigtuna och Sigtuna kommun är en Stockholmskommun varför motsvarande emissionskoefficienter väljs. 31

32 Lila Resultat SoFi Ett verktyg för uppströmsarbete I Resultat -fliken visas resultat för varje metall i lodräta kolumner (Figur B6). I varje kolumn visas en tabell där värden redovisas från varje huvudkälla, i form av beräknade mängder tungmetall av schablonvärden (MängdSh) samt specifika värden (MängdSp). MängdSh jämförs med MängdSp för verksamhetsutövare. Om mätdata finns för t ex alla biltvättar i ett område utgörs MängdSp endast av mätdata. Om mätdata däremot finns för t ex hälften av biltvättarna beräknas hälften med schablon som summeras med mätdata. Om det inte finns någon mätdata alls är MängdSh och MängdSp lika stora. Utifrån de specifika beräkningarna visas en procentuell källfördelning högst upp på sidan i form av ett cirkeldiagram. Under cirkeldiagrammet jämförs schablonvärdena mot de specifika värdena från de olika verksamhetsutövarna (dvs för dessa områdesspecifika mätdata matats in). Utifrån dessa resultat kan de huvudsakliga källorna identifieras. Figur B6. I Resultat -fliken visas tungmetallernas källfördelning i form av cirkeldiagram, en jämförelse mellan schablonvärden och specifika värden för området visas i ett stapeldiagram. Värden från varje källa hittas i tabellen nederst i fliken. Varje metall redovisas i en kolumn. Exempel Sigtuna kommun Resultaten presenteras nu i Resultat -fliken. För varje metall fås en procentuell fördelning i ett cirkeldiagram, en jämförelse mellan schablonvärden och specifika värden för 32

33 SoFi Ett verktyg för uppströmsarbete verksamhetsutövare i en figur och en mängdfördelning i en tabell. Kontrollera att fördelningarna ser rimliga ut i cirkeldiagrammen och att verksamhetsutövarna håller sig under schablonvärden i figurerna. Om du går tillbaka till INPUT -fliken kan du under RESULTATKONTROLL kontrollera att SoFis resultat är rimliga i förhållande till de Uppmätta/Beräknade mängderna från området. Grön Åtgärd I fliken Åtgärd kan användaren undersöka var en minskning av tungmetallutsläpp till reningsverket kan vara mest effektiv (Figur B7). I resultatet har användaren identifierat de huvudsakliga källorna för varje tungmetall och här kan en reduktion till följd av en åtgärd testas. Figur B7. I Åtgärd :s fliken kan en reduktion av tungmetall till reningsverket till följd av en åtgärd testas för att se om åtgärden är effektiv sett till den totala reduktionen i reningsverkets inflöde. Exempel Sigtuna kommun Exempelvis är reningsverkets huvudkälla för koppar hushållen. Om reningsverket (och staden) skulle ordna en informationskampanj riktat mot hushållen så att kopparutsläppen från dessa skulle minska med 10 %, skulle den totala kopparmängden i reningsverkets inflöde minska med 8 %. Genom att testa ett flertal åtgärder kan användaren se var en åtgärd är mest effektiv sett till det totala inflödet till reningsverket. 33

34 SoFi Ett verktyg för uppströmsarbete Lila Referenser I det sista kalkylbladet Referenser finns alla referenser för databasen sammanställda (Figur B8). Nederst på kalkylbladet finns plats avsedd för referenser för indata som registrerats av användaren i fliken INPUT och INPUT-Övrigt. Figur B8. I fliken Referenser återfinns referenserna för värdena i fliken Databas. Längs ner på bladet finns även plats för inmatning av referenser till de värden användaren matat in i fliken INPUT och INPUT-Övrigt. Exempel Sigtuna kommun Möjlighet finns att lägga in egna referenser till INPUT och INPUT-Övrigt i Referenser. 34