Nr Medlemstidning för Svensk TeaterTeknisk Förening. 27:e årgången

Transkript

1 Medlemstidning för Svensk TeaterTeknisk Förening 27:e årgången Nr Ljudskolan - Slut! Utbildningssidorna - Elbehörighetsutbildning Projektion SLF - Stipendiater - Rapport Från PQ Samordning Av Teaterbiennalen Dokumentation Av En Produktion Special Effects - Färgbyte På Vätska Presentationer Av Landets Teatrar

2 4 Ledare Kurt Blomquist Ordförande STTF Inför årets sista dagar går tanken tillbaka och söker svar på om det som påbörjats skall kunna avslutas innan årsskiftet. Många har påbörjat projekt som krävt tid andra har snabbt kunnat göra avslut och gått vidare. Det som frustrerar är när inte tiden räcker till att nog arbeta med ett projekt trots att det ligger en varmt om hjärtat. Utvecklingen inom teatertekniken pågår ständigt, ofta går det fort, ibland hinner vi inte tänka efter. Var det en optimal lösning eller kunde vi ha gjort på ett annat sätt? Rådrum eller forum för djupare diskussioner tenderar att inte äga rum. Snabba beslut kan innebära att vi Sverige går åt skilda håll och väljer olika tekniska lösningar bara för att vi inte känner till de erfarenheter som rönts på andra håll. Jag tror därför att ett nyårslöfte borde vara att ordna möten och sammanträffanden mellan oss under nästa år. Redaktör Ulf Sandström Tipp tapp tipp tapp, tomten tassar med kapitalets fradga i skägget genom stad och tundra. Årsredovisningen hägrar som julspöket dagen efter glöggbjudningen. Mörkret har bara börjat... Å andra sidan är det kul att ha upplevt ett år till. Rent vatten och tak över huvudet. Toaletter med spolning. Nu kliver Proscen in i 2004 och nya Nottäventyr hägrar. Teaterteknisk Branschdatabas puttrar hemtrevligt i föreningens server. För min del verkar revision 2 av Grundläggande Ljusteknik bli verklighet tack vare stöd i alla former från företag i branschen. Ett sådant möte, NOTT-04, kommer att äga rum i Malmö, i samband med föreningens årsmöte, då alla Nordens samlade teatertekniker får möjlighet att träffas. Försök att komma loss till detta evenemang! Ta med dina erfarenheter, diskutera dem med kollegor, insup nya idéer och tankar. Läs mer om NOTT-04 i detta nummer! Till årets bokslut lägger vi med glädje det framgångsrika arbetet som Sttf och de svenska deltagarna hade i Prag under PQ-03. Aldrig tidigare har Sverige rönt sådan framgång i Prag. Nu stundar julhelgen och jag hoppas alla får en lugn och vilsam helg där krafter kan samlas för nya friska tag under nästkommande år. Till er alla från ProScen och Sttf:s styrelse önskar vi: EN GOD JUL och ETT GOTT NYTT ÅR! Kurt Blomquist Stort tack för enorm uppslutning - jag skall göra allt jag mäktar för att motsvara era förväntningar. Se info på Ljudskolan avslutas definitivt och jag hoppas se Anders Aare göra bok av materialet innan nästa jul. Helt klart är intresset stort. Nya skribenter - artikelserier - notiser eftersökes. Var är ni? Ni menar väl inte att tiden inte räcker till? Dina tekniska memoarer är välkomna. Faktum är att alla livstecken är välkomna via mail. Med Vänlig Hälsning Ulf Sandstrom Fax: u.sandstrom@swipnet.se (max 1 Mb/mail)

3 Innehåll Nr 3 Oktober 2003 Ledare sid 4 Brev Från Redaktören sid 4 Notiser sid 6 Dokumentation av en produktion sid 16 Presentationer av landets teatrar sid 18 Proscens utbildningssidor sid 20 SLF - Stipendiater & rapport från PQ sid 22 Samordning av teaterbiennalen sid 24 Ljud Skolan - Sista Sid 28 Special Effects sid 32 Projektion sid 33 Deadlines för nästa Proscen sid 34 English Summary page 34 ProScen Scandinaviens ledande teatertekniska tidskrift Ansvarig utgivare: Kurt Blomquist Tel Fax. 08/ kurt.blomquist@operan.se Redaktör: Ulf Sandström Upplandsgatan 6A Stockholm Tel Fax Mob u.sandstrom@swipnet.se Tryck: Tollarp Tryck Box Tollarp Lars-Inge Gustafsson Tel stefan@tollarpstryck.se Formgivning och foto, om ej annat anges: Ulf Sandström Medverkande i detta nummer: Anders Aare Anders Larsson Erik Dahlberg Kurt Blomqvist Manne Egenaes Marja-Liisa Leikomaa Olov Nylander Per Almqvist Stefan Johansson Ulf Sandström Omslagsfoto: Stort Tack Till Ingmar Jernberg, Göteborgs Operan Jesus Christ Superstar. Annonsörer i detta nr: ATG Transport sid 13 Avab Scandinavia AB sid 36 Big Image sid 15 Hoffman sid 35 Il Monte sid 14 Interlite sid 9 Osram sid 2 Primetime sid 23 Scenprodukter sid 11 TTS sid 31 Wirén sid 3 Svensk Teaterteknisk Förening STTF är svenska sektionen av OISTAT (International Organization of Scenographers, Theatre Architects and Technicians) STTF Box Stockholm Postgiro Bankgiro Medlemskap & Prenumeration: Medlemskap i STTF kostar 150 kr per helår. I detta ingår 4 nr av tidningen Proscen, och tillgång till över 600 medlemmars tekniska kunnande. Vi har inga gratisnummer längre, hanteringen blir för omständig och dyr, vilket drabbar tidningen. Vanlig Medlem: 150kr = ett år och 4nr Stud/pensionär: 75kr = ett år och 4nr Företag: 500kr = ett år och 4x4nr Märk inbetalningskortet med fullständigt namn och adress. Ange nytt medlemskap om så är fallet. Medlemsfrågor: Bernt Persson Redaktionellt material: Skickas/mailas till Redaktör (se ovan). Proscen tar inget ansvar för inskickat material. Skall förses med adresserat returkuvert. Artiklar från ProScen får endast kopieras eller återges i oavkortat skick och med angivande av källan efter medgivande av redaktionen. Annonser: Bokas genom Redaktör (se ovan). Material skickas till Tollarp Tryck (se ovan). Frågor kring STTF: Kontakta Ansvarig utgivare (se ovan). ISSN

4 6 Korta notiser Omslaget förra Proscen Vi glömde att informera läsarna till vilken opera föreställning den tillhörde ("Karmelitsystrarna") och vem som var ansvarig kostymtecknare ( Karin Erskine) Ny Adress för OISTAT i Japan Proscen Please note that we have moved to: OISTAT Japan Center Daiichi Furukawa Bldg., 2F-A Kanda Kaji-cho, Chiyoda-ku, Tokyo Japan Tel: Fax: W ebsite: oistat@oistat.jp Notiser Här hittar du bransch- och produktnyheter. Skicka bidrag till u.sandstrom@swipnet.se (max 1 Mb). Du kan skicka in notiser för publicering när du vill. Allt som kommer in publiceras i mån av plats och med hänsyn till reservationer från redaktionen om innehållet inte anses passande. Frisse-stipendier utdelade Aki Tanouchi Secretary General OISTAT Japan Center Ny professor i teaterregi Ragnar Lyth har utsetts till professor i teaterregi vid Dramatiska institutet. Efter filmregiutbildning på Filmskolan och Dramatiska institutet för trettio år sedan (1973) regisserade Ragnar Lyth ett stort antal klassiker på svenska teatrar. Han var med att starta och var sedan konstnärlig ledare för Västmanlands länsteater Därefter var han knuten till Folkteatern, Stadsteatern, Angeredsteatern och Backateatern i Göteborg. Under 90-talet var han främst aktiv som regissör vid Nationalteatret i Oslo men har varit återkommande regissör på t ex Stockholms Stadsteater. Vid sidan om sitt engagemang inom Dramatiska Institutets teaterregiutbildning är Ragnar Lyth fackligt aktiv som ordförande för Sveriges Regissörer. Dramatiska Institutet Monica Engdahl Informatör Tel monica.engdahl@draminst.se Lars Åke Tessman Ordförande Kurt Blomqvist Per Almqvist Sttf har glädjande kunnat dela ut två Frisse-stipendier som en liten uppskattning över ett fint arbete för svensk teaterteknik som gjorts. Scenografen Lars Åke Tessman erhöll priset med följande motivering: Han har med sina fina scenografiska lösningar genom åren tagit stor hänsyn till de tekniska förutsättningarna i det höga konstnärliga utförandet. Han har envetet med illustrerade synopsis gjort produktionerna översiktliga och hanterbara. Med sina personliga insatser före och under PQ-03 möjliggjorde han dessutom att svensk scenkonst uppmärksammats i världen Projektledaren Per Almqvist erhöll stipendiet med Motivering: Han har osjälviskt och målmedvetet lett samordningsarbetet med PQ-03 i Sverige och Tjeckien. Han har med sin stora arbetskapacitet visat att med små medel kunna genomföra ett stort evenemang. Han har arbetat oförtrutet med målsättningen att det svenska bidraget skulle nå högsta professionella nivån. Vi gratulerar de bägge stipendiaterna och tackar för de fina insatserna

5 ProScen Nr 3 Oktober Avab har ny adress I mitten på november gick flyttlasset till Norr Mälarstrand 12, Stockholm. Samma telefonnummer. Kom gärna förbi på en kaffe. Mer info C2 Safety på Avab Ny distributör av Coemar TTS är sedan 1:a oktober exklusiv distributör av Coemar, den respekterade tillverkaren av rörligt ljus. TTS lanserade den nya i serien på LLB-mässans stora scen. På mässan visades bland annat iflex Profile, PowerCyc2.4, ispot575, iwash575eb, ProSpot250lx och ispot150. Avab är numera återförsäljare av C2 Safety's sortiment av säkerhetsutrustning och kurser. Mer info durango@avabscand.com Digigobos på Avab DigiGobos från Beacon är olika serier med loopade video clips (720 x 576) kan användas total fritt. Förkodade för HighEnd Catalyst, RADlite and Martin Eureka systems. Varje serie innehåller 20 loopar och levereras på DVD disc. Hyrfirmor som har flera video system kan hyra ut dessa i sina maskiner. Designen på seriernas innehåll är gjord av och för ljus, scen & video designers. Mer Info eva.tannemyr@avabscand.com Lumicon ny ljudkonsult Alf Berntson Johan de Sousa Mestre Alf Berntson och Johan de Sousa Mestre arbetar nu tillsammans som fristående akustikkonsulter i nya företaget Lumicon. Deras specialitet är rumsakustik, elektroakustik och styrsystem. Ett av deras pågående projekt är det nya operahuset i Oslo, där de arbetar med detaljprojekteringen av ljud-, bild-, kommunikations- och inspicientsystem. Alf och Johan har en särskild kärlek till hus för tal och musik: konsertsalar, teatrar, operahus, hörsalar, studior, kyrkor och liknande. Som aktiva musikutövare förstår de musikspråket och är vana att omsätta musikers behov till praktiska lösningar. De har projekterat flera stora ljudanläggningar för teatrar och konserthus och har även stor erfarenhet av mätningar, injusteringar och besiktningar. Lumicon Telefon: info@lumicon.se Du kan fjärrstyra alla armaturernas funktioner inklusive adressering via DMX. Det medger bland annat att du kan ändra adresserna efter att armaturerna sitter i riggen. Demoprodukter finns tillgänliga för utvärderingar. TTS Scandinavia AB Göteborg: Stockholm: info@tts.se

6 16 Dokumentation av en produktion Erik Dahlberg Erik berättar om sitt jobb som dokumentatör på Kungliga Operans scenavdelning där dom i alla tider noggrant dokumenterat varje produktion. Operan är en repertoarteater så en pjäs kan ligga nere i tio år och sedan tas upp igen. Då krävs det att varje detalj är dokumenterad eftersom en opera eller balett innehåller många delar och allt måste registreras Operan har lång framförhållning och vi håller alltid på med flera produktioner samtidigt. Ungefär ett år före varje premiär är det modellvisning och då får man en uppfattning om hur det är tänkt att bli, av regissör och scenograf. Planritning Jag börjar arbeta med en ny produktion några månader före premiär då jag kan hämta ritningarna från operans verkstäder i Gäddviken. Vi har ett datanätverk där ritningar på kommande premiärer läggs in efterhand av konstruktören. Jag ritar i ritprogrammet Auto Cad LT. I nätverket kan jag hämta plan- och sektions-ritningar på pjäsens alla akter och göra vissa förberedelser. Så småningom när all dekor finns på plats i operahuset, några veckor före premiär, jämför jag hur dekorplaceringen stämmer med de ritningar jag hämtat och kan ändra dessa vid behov. Det kan ändras och flyttas in i det sista, (efter genrep), så man kan inte färdigställa ritningarna förrän veckorna efter premiär och när alla innehållsförteckningar och hängningslistor är klara. Till dess är det bara att mäta in dekoren på scenen hur den står i de olika scenbilderna och rita in den på plan-ritningen och placera allt i rätt lager för just den akten o s v. Innehållsförteckning (nytillverkat) Närmast kontakt har jag med produktionsassistenten som är en scentekniker som följer produktionen hela vägen från modellvisning till premiär. Han/hon har bra koll på vad som händer scenografiskt och gör passningslistor och innehållsförteckningar som jag sedan renskriver. Jag lägger till bokstavsbeteckningar så att man lätt kan hitta dekorelementen på ritningen. Förutom den nytillverkade dekoren används alltid en hel del standarddekor, sådant om alltid finns i operahuset: hängsidor, tak, bakfonder, standardställningar i olika höjder, trappor, räcken med mera. Dessa lån ritas in, och noteras direkt på ritningen, ofta från någon gammal slopad pjäs. Dator Det som är bra med AutoCad är att det är ganska lätt att flytta något som redan är ritat, man slipper skrapa tusch eller rita om hela ritningen som var fallet förr på stenåldern. Ibland gör jag också en eller annan specialritning till någon speciell passning, flygning, eller liknande, t ex med linor som går kors och tvärs och kan vara svårt att komma ihåg. Foto På genrepen sitter jag i salongen och fotograferar varje scenförändring i föreställningen. Tar också en hel del bilder backstage och vissa detaljfotografier. Planritningarna som görs i 5 upplagor, skala 1:100, får sedan passande foton påklistrade. Ritningarna skrivs ut på A3-papper och plastas in och förvaras sedan på scenkontoret. Turnéer Operan åker ibland på turné i Sverige eller utomlands och då får jag förhoppningsvis en plan-ritning från den teater vi skall besöka. På den ritningen för jag in vår pjäs så

7 ProScen Nr 3 Oktober 2003 gott det går, scenen kan ju vara mindre eller större. Får jag teaterns scen som pappersritning får jag börja med att rita in den i datorn, kan ju vara bra att ha för framtida bruk. Kommer det gästspel hit till Operan blir det tvärtom, då skickar jag plan- och sektionsritningar på vår scen till dom. Det finns en scen till i Opera- huset, den kallas för Rotundan och där är det mest opera eller balettföreställningar för barn, men inte så ofta för det är också en viktig repetitionslokal. Operan har också en annex-scen, Vasateatern, dit det mest kommer gästspel. Produktioner på dessa scener dokumenteras också. En ganska spännande miljö att vistas i och det blir inte sämre av att man gillar musik, balett och tyngsta rock n rollen, allt dyker upp på Operan, Unreal Estate! Om du är intresserad av mitt arbete kontakta mig för en närmare presentation. Telefon:

8 18 ProScen Efterlyser Presentationer A Vi fick in ett brev till redaktionen som efterlyser mer mat Vi vill att du presenterar din scen, dina arbetsvillkor och Jag heter Manne Egenaes och jobbar i Kulturumteatern, Sigtuna kommun. Kulturumteatern är en stor scen med 32 lingångar, 13 m scenöppning, 12 m tågvindshöjd, 455 platser och i övrigt tekniskt bra utrustad och som ligger i Märsta norr om Stockholm. Jag har varit medlem i STTF i drygt 20 år och tycker det är en trevlig förening att vara med i. Mest uppskattar jag ProScen, man riktigt gläds åt när den dimper ned i lådan. Jag läser den från pärm till pärm varenda bokstav, även annonserna. För övrigt är jag inte aktiv i föreningen men försöker besöka Nott om det ligger hyfsat nära. Reportage från landet saknas! Som jag tidigare nämnde tycker jag att ProScen är en mycket bra tidning med många bra artiklar och bra tips och bra annonser. Dock saknar jag reportage från den typen av scener som jag representerar. Alltså scener utan fast ensemble i landet som är kommunalt eller Folkets hus drivna med lokal verksamhet men som även besöks av turnerande ensembler. Vad är nu intressant med dessa? Jo, de utgör förmodligen det större antalet av teatrar i Sverige. Det är ju till dessa alla turnerande teatrar och musikgrupper reser till och arbetar på. Och kanske är det så att från många bäckar små är det vi som lite var och en, men tillsamman köper mest utrustning under året. Nu vet jag att Eric Westerlund brukar presentera några då och då i ProScen, främst om- och nybyggda anläggningar. Att han numer har en annan roll än tidigare på Riksteatern. Jag har med glädje ringt honom vid ett flertal tillfällen bara för att kontrollera att jag tänker rätt i val av t.ex. material, golvfärg m.m.. Kanske STTF kan skapa en tydligare rådgivarefunktion? Jag brukar ofta kika in på Scenrum.nu (som är en mycket bra resurs) och konstaterar att det finns många bra scener i Sverige som jag gärna önskar veta mera om. Mycket kan man läsa ut av siten, t.ex. så har en del teatrar bra foton som jag brukar kolla på för att hämta idéer eller andra tips ifrån. Dock inga från Stockholms län!! Ibland gläds man även över att man redan har bättre lösningar och förutsättningar än andra. Däremot känns inte uppgifterna om lokalernas utrustning särskilt uppdaterade. Jag har t.ex. försökt utläsa något mönster eller standard när det handlar om val av och tankar om salongsstrålkastare. Detta är ju inte STTF fel, jag vill bara peka på att det kan var intressant att veta mera om andra lokaler än dess mått. Vad kan nu läsarna av ProScen ha för glädje att veta mera om de små och medelstora scenerna? Jo, dels turnerar ju många tekniker och dyker ibland upp i dessa lokaler och kan därmed långsiktigt hjälpa till att förbättra för kollegor, men kanske främst av allt för oss som redan jobbar i dessa lokaler. Vi vet väldigt lite om varandra. Hur många är vi? Hur många känner till STTF och är medlemmar? Vilka olika anställningsformer finns det? Vilka titlar och status har vi? Vad har vi för tillhörighet hos vår arbetsgivare? ( Inte fackliga frågor) Hur används lokalerna? Vilka konflikter finns mellan olika användningsformer? Mellan t.ex. musik, teater, konferens, bio, skolundervisning m.m. Hur löser man det på andra ställen?

9 ProScen Nr 3 Oktober v Landets Teatrar 2004 erial från teatrar i landet. Vi tycker tanken är strålande! din syn på arbetet. Vem presenterar din teater? Utrustningsfrågor En annan fråga som är intressant för oss, är vår utrustning. Jag vet att Riksteatern tidigare försökt definiera någon form av miniminivå så att det finns en bra basutrustning. Finns någon sådan rekommendation fortfarande? Det är inte säker att detta är intressant för de som turnerar, de har ju som regel eget med sig, men för den lokala verksamheten är en bra utrustning kanske det som skiljer för en arrangör, att göra eller inte göra. Det görs ju mycket bra lokalt i Sverige men som kanske ibland blir onödigt krångligt för att allt måste hyras, lånas, och fraktas. Sedan är det ofta så för oss i vår verksamhet att när man kan peka på att i grannkommunen har man, eller när Riksteaterns personal anser så får man lättare gehör för sina synpunkter. Själv har jag försökt råda bot på dessa brister genom att ha en viss form av kontakt med mina grannkommuner, och inser just att det är stora skillnader i dessa frågor. Vilken syn huvudmannen har på utrustningen, behov av underhåll, säkerhet, vård, tillsyn och handhavande av lingångar, brandsäkerhet, personalens och eller arrangörens ansvar m.m. Lista kan göras mycket lång. Genom att belysa dessa frågor med att presentera några teatrar då och då i ProScen, kanske vi som arbetar och oftast är en eller högst et par st./ teater, inte känner oss så ensamma i vår arbetssituation. Vi blir en del i en gemenskap fast vi arbetar långt ifrån varandra. Jag tror att tekniker på de större institutionerna har en bättre samhörighet med varandra. Dessutom, som jag tidigare snuddade vid, är vi säkert en intressant kundgrupp för leverantörerna. Vi köper kanske inte mycket var och en men vi är ju många. Och kan vi visa att även vi kan göra fina lokala produktioner med fast egen utrustning och kunskaper, kanske våra ägare tycker det är värdefullt att investera. Hur är möjligheten att fortbilda sig? Jag har jobbat vid min teater i 23 år och deltagit i några få små kurser och endagsseminarier men i övrig har det varit svår att hitta lämplig fortbildning. Min bästa fortbildning hittills är varje gång jag få besök av turnéer ( som jag ser fram emot). Jag får då tips från scen- ljus- eller ljudmänniskor om små men smarta lösningar som de för med sig. Även ny utrustning som man bara sett på bild. Ibland även bekräftelser på att egna lösningar är bra och som dom tar med sig som tips till andra. Även här kan STTF göra en insats genom att inventera behovet av fortbildning och kanske förmedla detta till utbildningsanordnare så att vi kan utvecklas efter våra behov. När vi ofta är ensamma på vår arbetsplats är det inte alltid lätt att komma ifrån annat under kortare tider och kostnaden för fortbildningen får inte vara för dyr så att våra arbetsgivare inte tycker det är värt att låta oss gå. Även här kan leverantörsföretag mera anpassat visa och utbilda oss på ny teknik och utrustning som vi sedan bättre kan argumentera för att få införskaffa. Jag vet att några företag gör just detta men att det ibland är på en nivå som vi aldrig kommer i närheten av både tekniskt och ekonomiskt. Den första reaktion jag väntar mig är va bra, han kan ju skriva något själv. Visst men det är just det som är problemet när man är ensam ute i periferin. Vilka är ni andra? Vad vill ni veta? Vad kan ni redan? Vad har ni? Är det bara jag som funderar i dessa banor? Vad känner STTF till om Sveriges teatrar/konserthus? Manne Egenaes Medl. 357

10 20 Proscens Utbildningssidor Anders Larsson sitter i STTFs styrelse som utbildningsansvarig. Han har arbetat med utbildningsfrågor och undervisat, bland annat på Dramatiska Institutet, sedan Han tar löpande upp olika utbildningsfrågor här i ProScen Utbildningssidorna Ett år är snart till ända och det nya tar vid. För alla som är yrkesarbetande rullar det mesta på som vanligt, men för de som nu går i grundskolan står ett viktigt beslut för dörren det gäller att välja rätt gymnasieskola. Under hösten tog så S:t Botvids gymnasium beslutet att starta det utbildningsprogram med inriktning på scenteknik som jag berättade om på dessa sidor i nummer 1-03 av ProScen. Den 6:e november kallade representanter från Botkyrka kommun och S:t Botvids gymnasium till ett informationsmöte kring upplägget av den nya utbildningen, vilken är en lokal inriktning inom ramen för det estetiska programmet. Linda Norberg, informationsansvarig för utbildning och arbetsmarknad i Botkyrka kommun, tecknade någon vecka efter mötet bakgrunden och gjorde även en sammanfattning av detsamma för våra utbildningssidor Den gymnasiala scenteknikerutbildningen Härom veckan anordnade S:t Botvids gymnasium en tillställning vid Riksteatern för att informera om den nya gymnasiala scenteknikerutbildningen som startar hösten Inbjudna var studie- och yrkesvägledare från grundskolor i Stockholms län, branschfolk och press. Initiativet till den nya utbildningen, som är en av få i Sverige, kommer från branschen där man inom kort kommer att behöva personaltillväxt pga pensionsavgångar. Tillsammans med S:t Botvids gymnasium har IKEA, Riksteatern, EMA Telstar, Cirkus Cirkör, Stockholm Audio Systems och VLSC tagit fram den nya utbildningen. Man har valt att lägga utbildningen under det estetiska programmet, då samarbetet med musik, cirkus och teater och andra konstnärliga uttryck är en viktig del. Förutom de estetiska kurserna ingår kurser inom el och säkerhet och specialutformade kurser inom ljud, ljus och expo. Man har även lagt in kurser inom småföretagande, då många inom branschen arbetar som frilansare. I utbildningen ingår även en 15 veckor lång praktikperiod, där eleverna får använda sina kunskaper ute på en arbetsplats. Utbildningen ger en väldigt bred grund, både teoretiskt och praktiskt, samt högskolebehörighet. Hösten 04 kommer en klass att starta med elever. Vill ni kontakta Linda Norberg så kan ni nå henne på hennes direktnummer Om ni vill läsa mer om utbildningen så kan ni läsa om den på: Elbehörighetsutbildningen för teatertekniker startar nu! För alla redan yrkesverksamma teatertekniker, och då främst alla som arbetar på belysningsavdelningarna, öppnas nu möjligheten till att skaffa en elbehörighetsutbildning speciellt anpassad för teaterområdet. Det ligger i alla teatrars intresse att ha personal anställda som har denna elbehörighet eftersom teaterverksamheten inte får bedrivas utan att denna kompetens finns inom organisationen. Efter ett långt förarbete har vi nu kommit så långt att vi har tillskapat denna utbildning och som med sina 150 studietimmar leder fram till att det går att tentera av den teoretiska

11 ProScen Nr 3 Oktober delen av behörigheten. Utöver detta måste alla uppvisa sammanlagt 24 månaders dokumenterat praktiskt arbete inom området. Nedan kan ni läsa mer om hur denna utbildning är upplagd med tider, omfattning och kostnader. Vi hoppas att gensvaret ska vara stort, så attt det finns möjlighet att bedriva denna vidareutbildning på ett kontinuerligt återkommande sätt. Detta var allt som vi tar upp under utbildningssidorna för denna gång. Har ni tips eller förslag på vad som borde behandlas i detta sammanhang, är ni välkomna med era synpunkter till mig anders.larsson@draminst.se Äntligen är den här! Godkänd elbehörighet för teatertekniker Nu äntligen finns det en licensierad el- behörighet för teatertekniker som är godkänd av Elsäkerhetsverket. En arbetsgrupp bestående av Anders Larsson (DI), Ulf Nielsen (MOMT) och ett utbildningsföretag som heter Benima fått en godkänd el-behörighet för teatertekniker. Behörigheten är en BB2:a licensierad av Elsäkerhetsverket. Den el-kompetensen man får då lyder så här vissa elinstallationsarbeten för högst 1000V systemspänning avseende tillfälliga anläggningar för bl.a. belysningsändamål i samband med teaterdekor samt in- och urkoppling av fast ansluten strålkastare. Behörigheten gäller för el-arbete för teater, events, turné och uthyrningsverksamhet. För att få behörigheten krävs både teori och praktik. Teorin är på150 timmar. Praktik delen är 2 års erfarenhet från el-arbete t.ex. som ljustekniker vid en teater. Men det kan också vara som frilans runt om på olika typer av jobb med en sammantagen dokumenterad tid på 24 månader. Praktiken kan vara gjord eller påbörjad innan man har läst teori delen. Nu startar den första teorikursen. Kursen är uppdelad i 3 delar och som ges vid 3 olika tillfällen /1, 29/3-1/4, 24-27/5 man bör vara med vi alla fyra tillfällena. (Dock kan man om man skulle missa en del, komplettera den delen vid ett annat tillfälle. Tanken är att kursdelarna ska vara återkommande) Varje utbildnings tillfälle har 4 dagar lärarledda lektioner. Där efter är det självstudier. Då finns läraren tillgänglig 1 timme 2 ggr/vecka via telefon och . Sen är det nya 4 dagar lärarledda lektioner igen och där efter självstudier. Sista delen är förlagd i Hässleholm. Vid varje avslutad del får man ett betyg. Godkänt betyg skickas tillsammans med en ansökan och med intyg om praktiken delen till Elsäkerhetsverket som då utfärdar en BB2 behörighets licens. KONTAKTA Gunilla Rosén-Blomqvist gunilla.blomqvist@benima.se Anders Larsson DI anders.larsson@draminst.se Författare Ulf Nielsen MOMT ulf@ljusteknik.nu El-behörighets kurs för teater (BB2 totalt 150 timmar.) 26-29/ del 1 Ellära A 50 timmar, (25 timmar lärarledda, 25 timmar självstudier.) 29/3-1/ del 2 Trefas AC, 50 timmar, Tenta på del 1 (timmar fördelade som ovan) 24-27/ i Hässleholm del 3 Elkomp A 50 timmar, Tenta del 2 (timmar fördelade som ovan) 14/ Tenta del 3 Betyg: Resultat från tentorna redovisas via eller post. Betygen skickas via post. Kursavgift: :- + moms för alla delarna, lunch, fika och kurslitteratur. Min 10 deltagare Sista anmälan: 9/ till: Gunilla Rosén-Blomqvist gunilla.blomqvist@benima.se Info: ulf@ljusteknik.nu El-säkerhets kurser Allmän el-kunskap, en dag (30/1 eller 2/4 eller efter överenskommelse). Förkunskap ingen; Kursen vänder sig till tekniker och annan personal på tex. tillverknings enheter på en teater, som använder elektriska apparater, hårfön, symaskiner, borrmaskiner, svetsar mm. Kostnad 1700:-/ deltagare + moms (minst 10 deltagare). Avdelning C kurs, en dag (30/1 eller 2/4 eller efter överenskommelse). Förkunskap: Har nödig kännedom i el-kunskap. Kursen vänder sig till tekniker, belysningsmästare med arbetsledande funktion. Kostnad 1700:-/ deltagare + moms (minst 10 deltagare). Sista anmälan: 9/ För mer information: Gunilla Rosén-Blomqvist gunilla.blomqvist@benima.se

12 22Svenska Ljussättareföreningen SLF: Stipendiater & Rapport från PQ Svenska Ljussättareföreningen medverkar regelbundet i ProScen på dessa sidor.slfs ordförande Anders Larsson informerar här om vad som har hänt i föreningen. I detta nr en rapport från en av 2003 års SLF stipendiater och PQ - All världens scenografier i samma stad Vid SLF:s årsmöte i mars i år, delades föreningens första stipendium ut. Stipendiesumman på 5000 kr fördelades på två stipendiater; Andreas A Björklund för genomförandet av en ljussättningsmodell, samt till Marja- Liisa Leikomaa för att stödja hennes resa till Prag och den där pågående Quadriennalen 03. SLF:s stipendienämnd motivering var: Att få se vad världens teaterscenografer har att erbjuda borde komma alla ljusdesigners till del. Marja-Liisas ansökan ligger helt i linje med det föreningen vill verka för. Vidgade vyer, fördjupning och konstnärliga möten. Så varför inte i juni och i Prag. I ett gigantiskt arkitek-turmuseum och i en av legendernas hemstad. Trevlig resa. Nedan kan ni läsa Marja-Liisas rapport från sin resa till Prag och den där pågående scenografimönstringen som genomfördes under juni månad. Bortsett från några smärre praktiska problem så blev utfallet av resan lyckat med många intryck att bearbeta. utdelas vid föreningens årsmöte i mars nästa år och närmare information kommer att gå ut till föreningens medlemmar i början av januari tillsammans med regler och ansökningshandlingar. Med denna uppmaning lämnar vi över till Marja-Liisa och hennes reserapport. Prag, Quadriennalen 2003 Inte helt lätt att hitta till området. Hittade en ungefärlig adress på nätet och namnet på utställningshallen, resten fick man gissa eller fråga sig fram till. Inga affischer på sta eller så. Inte heller hade våra föranmälningar på nätet nått fram till festivalkontoret, men det gick bra ändå att få sitt deltagarkort. Ljussättare Torkel Blomqvist framför paviljongen Själva byggnaden var oerhört imponerande. En gammal mässhall från 1891 i Art Nouveau-stil med dekorerat tak och enorma fönster med glasmålningar. Värt ett besök bara det! Gick några timmar bland montrarna och var tvungen att sätta mig ner emellanåt och ta en Starobrno för att smälta intrycken. Nästan för mycket att se. Bland den delen av utställningen som representerades av utbildningar i dom olika länderna var det den Koreanska montern som gjorde det största intrycket på mig. Många små finesser och fantasifulla lösningar i något slags asiatiska dockskåp, antagligen helt ogenomförbara i verkligheten, men fantastiskt vackert. Många länder Det är med stor glädje vi i föreningen kan konstatera att utdelandet av ett stipendium till aktiva ljussättare fyller en viktig funktion, och vi hoppas att ni när ni läser Marja-Liisas redogörelse ska bli inspirerade till att söka nästa års SLF stipendium. Detta kommer att

13 24 Samordning av Teaterbiennalen Stefan Johansson Stefan Johansson sitter som ledamot i SLF :s styrelse för Östergötland och Gotland. Han är frilansande teatertekniker och ljussättare och har under senare år specialiserat sig på samordning av teaterteknik på länsteatrar och större evenemang eller festivaler. Under de två senaste Teaterbiennalerna 2001 & 2003 samordnade Stefan all teaterteknik tillsammans med respektive teaters tekniker. Svenska Ljussättareföreningen 2003 blev det rekord i deltagarantal under Svenska Teaterbiennalen i Uppsala då närmare 1400 personer deltog Över 60 seminarier genomfördes och mer än 30 teaterföreställningar presenterades. Teaterhögskolorna i Malmö, Göteborg och Luleå spelade dessutom fyra slutproduktioner i Uppsala under biennalen. DI och Teaterhögskolan i Stockholm presenterade fyra produktioner i en fyra timmar lång föreställning. Teaterhögskolan i Stockholm spelade sin slutproduktion i Stockholm under biennalveckan. Den Svenska Teaterbiennalen äger rum vartannat år, senast i samarbete med Upsala Stadsteater den 28 maj 1 juni Dessförinnan i Växjö med Regionteatern Blekinge Kronoberg som värd. Arrangörer är Svensk Teaterunion i samarbete med en teater i Sverige. Den svenska Teaterbiennalen är en nationell festival och en mötesplats för hela det svenska teaterlivet. Nästa Svenska Teaterbiennal äger rum Umeå 4-8 maj 2005, denna gång i samarbete med Norrlands- Operan, Västerbottensteatern och kulturförvaltningen i Umeå. Stefan beskriver här processen kring hur han jobbar med att samordna en Teaterbiennal Arbetet börjar ett år innan biennalen äger rum och då är sällan någon föreställning utsedd för att vara med på biennalen. Mitt arbete handlar då främst om att lära känna värdteaterns organisation och tekniska personalen i synnerhet. Kaffeautomaten central Dels sker det med möte i grupp där alla får berätta om sig själva och dels så träffar jag personalen i deras ordinarie arbetsmiljö och kring kaffeautomaten. Det senare ger oftast den bästa presentationen av både mig och teaterns anställda. Det är där vi berättar anekdoter och erfarenheter samt yppar lite kring vårt privatliv och intressen utanför teaterns väggar. Den bästa tekniska apparaten för gemenskap i personalstyrkan är otvivelaktigt kaffeautomaten. Tyvärr smakar kaffet mycket sämre nuförtiden än på kaffebryggarens tid. Å andra sidan finns kaffet alltid tillgängligt utan att någon blir skickad att ordna det. Att lära känna ett 60- tal nya människor med rätt namn och yrke på kort tid kräver intresse, nyfikenhet och engagemang från min sida. Varje arbetsplats är unik och har väldigt olika struktur på sin organisation fast det är teatrar allihop. Det tar ungefär ett halvår för mig att förstå hur allt hänger ihop och vilka vägar man ska gå för att undvika att trampa någon på tårna när olika beslut skall tas. Förberedelser Under det första halvåret lägger jag också tid på att noggrant dokumentera de spellokaler som kan vara lämpliga att använda som gästspelscener under biennalen. Ofta finns det ritningar men är sällan uppdaterade. Tekniska beskrivningar Information om tillgången på ström, inlastningens beskaffenhet och logernas status är ovärderliga uppgifter ett kvartal senare när jag skriver de första Tekniska beskrivningarna. Det är också bra att ha lättillgänglig information om spellokalerna när man får telefonsamtal eller mail från många stressade gäster som snart ska ankomma med sin produktion. Ingenting är självklart för någon och jag blir alltid förvissad om att hur

14 ProScen Nr 3 Oktober tydlig jag än försöker vara i inledningsskedet av dialogen med gästerna kan det bli missförstånd ändå. Som mest har det varit 17 olika produktioner på samma biennal. Första kontakten Under senhösten året innan biennalen äger rum börjar de första produktionerna blir klara men kanske inte bekräftade. Så fort jag fått klartecken från ITI eller värdteaterns Biennalproducent att ta kontakt med en sannolik gäst brukar jag tala med deras tekniska representant. Det kan vara ljusteknikern i den fria gruppen eller Tekniska chefen på en större stadsteater. Jag får då den första beskrivningen per telefon. Jag ber vederbörande om bild och filmmaterial, ritningar och programblad. Ibland har man fått en så klar bild att man kan föreslå en spellokal för värdteaterns Biennalproducent eller annan som beslutar om vilken spellokal som ska användas. Det är faktiskt så att jag har inte beslutanderätt i frågan om var respektive föreställning ska spelas. Det är mycket status i huruvida en produktion ska spela på Huvudscenen eller på en scen i förorten. Det är ofta Teaterchefen som tar beslutet i samråd med Biennalproducenten och mig. Ibland har man kommit långt i diskussionerna om hur gästspelet kan genomföras och hur vi har löst tekniska problem när det visar sig att alla medverkande inte kan delta pga kostnader eller att andra kontrakt finns med andra producenter. Då är det bara att kasta bort allt arbete och börja med nästa produktion. Om man väntar tills alla gästspel skrivit på kontrakten med ITI hinner man inte klart till biennalen skall gå av stapeln. Teknikermöte i februari I februari innan biennalen brukar det hållas en presskonferens på värdteatern då alla uttagna produktioner meddelas. I samband med det håller jag ett möte med alla tekniker på teatern för att beskriva vilka spellokaler som ska användas till respektive produktion och vilka tekniska möjligheter vi måste skapa. I denna fasen utses också en tekniker per produktion för att vara värdteaterns kontaktperson med gästspelet. Detta är viktigt för mig eftersom det blir så mycket detaljinformation kring alla gästspelen som skulle gå om intet ifall jag skulle hålla ihop allting. Jag lämnar därför över första delen av arbetet som har varit att samla in information till respektive kontaktperson på värdteatern. Jag skriver därefter ett individuellt brev Teknisk beskrivning tillsammans med kontaktpersonerna som beskriver i detalj hur genomförandet på biennalen kommer se ut för gästens del. Lokalens beskaffenhet, inlastningens tidpunkt, vad vi lovat att låna ut, antal bärhjälp etc. Det är således en bakvänd raider. Spellokalspärmar Varje spellokal har en egen fysisk pärm där material läggs in. Pärmarna finns i ett gemensamt Biennalarbetsrum. Pärmarna uppdateras med ritningar, adresser, programblad för produktionen och Teaterbiennalen. Det är ett viktigt verktyg för alla inblandade eftersom det är kolossalt mycket detaljer kring mått på hängningar i scentaket eller avstånd mellan lingångar. Schema Jag lägger ner mycket tid på att göra drägliga scheman som följer kollektivavtalsreglerna. Viss övertid är svårt att undvika till höga kostnader men med god planering ser man i alla fall vad kostnaden blir. Alternativet skulle vara att extraanställa och informera nya tekniker vilket inte är rimligt varken tidsmässigt eller säkerhetsmässigt eftersom de inte alltid är bekanta med den lokala scenen eller personalen. Jag har hittills jobbat i Microsoft Access med att koppla ihop tekniker som ska jobba med produktionen och respektive spellokal med klockslag på start och sluttid. På senaste biennalen var det 32 schemalagda tekniker som totalt arbetade ungefär 1500 timmar under biennalveckan. Att ha

15 26Svenska Ljussättareföreningen en detaljerad planering har den tryggheten att jag vet vad jag ska utgå från och kan med kort varsel ändra vissa arbetspass och se vad det innebär för varje individ. Biennalpraktikan En sammanfattninng från A- Ö görs och häftas ihop till en liten fickhandbok. Den delas ut till samtliga funktionärer. Allt från biljettkassans telefonnummer till rutiner kring blommor efter föreställningen kan man läsa om i Biennalpraktikan. Informationen kommer från Biennalproducenten, Tekniska samordnaren och marknadsavdelningen. Erfarenheterna jag har som ljussättare och turnétekniker är bra verktyg i diskussioner med gästen innan och under gästspelet. Jag förstår problemen de utsätts för och kan komma med konkreta förslag på lösningar samtidigt som jag kan vara ett stöd till kontaktpersonen på värdteatern som kanske inte är van vid ljusteknik. Upphandlingsprocessen av tross var extra tidskrävande under senaste biennalen i Uppsala. Det var fem produktioner som skulle samsas under två separata trossar. En eloge till Tobbe på Scenteknik i Uppsala för hans tålamod kring detaljförändringar som uppstod efterhand som gästerna ändrade sig och jag var tvungen att sammanfatta allas behov. Totalt levererades ca 315 meter tross till två sporthallar varav den ena var groundsupport där en personflygning genomfördes. Ibland förekommer man myndigheter och ackrediterade tillsynsföretag med ansökningar om att skjuta pyroteknik inomhus och besiktiga flygskenor. På många orter utanför Stockholm tror jag kännedomen om lagar och regler som berör samlingslokaler och arbetsmiljö är undermålig hos myndigheterna års biennal var speciell på två vis. Teaterhögskolornas slutproduktioner skulle visas och Pragquadrinnalens svenska bidrag till scenografiutställningen skulle monteras för första gången. Båda sakerna bidrog till mycket planering och viktiga erfarenheter. Det hade varit mer lyckat om vi kunnat separera otåliga monterbyggare och spända skådespelarelever som behövde repetera kvällen innan öppningsdagen. Båda parter bet ihop och efteråt var det lättsamma miner igen. Sammanfattning i tidsintervall: 12 månader innan: Lära känna - Samla information 8 mån innan: Lokalkontrakt 6 mån innan: Offertförfrågningar 4 mån innan: Sprida all intern information om gästspelen 2,5 mån. innan: Skicka Teknisk beskrivning och Skapa Spellokalspärmar 2 mån. innan: Samla teknisk utrustning 1,5 mån innan: Arbetsschema och Biennalpraktika 0,5 mån innan:uppbyggnad - Genomförande 1 vecka efter: Avrustning och avslutning Ide om en rekvisitabank En idé föddes kring en samordnad Rekvisitabank under arbetet med senaste biennalen. Vid årskiftet startar jag således upp RADA- en internetsajt där fyra teatrar är med i ett inledningsskede. Grundtanken bygger på att snabbt hitta rätt rekvisita till produktionen som just produceras. Det är tidskrävande och dyrt att leta på loppmarknader och i antikaffärer. Ofta måste rekvisita köpas in och ägas. Med en gemensam rekvisitabank frigörs mer tid för rekvisitörer att aktivt delta i den konstnärliga processen och lägga mer tid på att tillverka rekvisita som blir skräddarsydd för produktionen. Det blir samtidigt ett sätt att lyfta fram rekvisitörens arbete i frontlinjen. Att äga rekvisita kräver lager som kräver utrymme och tid att resa till. Teatern får då en inkomst på sin ägodel som kan läggas på rekvisitakontot. Det går till så att den som söker rekvisita hittar det på internet och klickar på ett rekvisitaobjekt. När beställningen är utförd skickas ett mail till kontaktpersonen på den teater som äger objektet. stefan.johansson@estradteknik.se

16 28 Ljud Skolan - Sista TACK ANDERS AAARE! Anders Aare Anders Aare arbetar som lärare på Dramatiska Institutet. Detta är ett samarbete för att få fram ett grundläggande undervisningsmaterial kring ljud för teater. Den används idag bland annat av Scen- och teaterteknologi, på Malmö högskola. Proscen tackar Anders för ett väl genomfört och oerhört ambitiöst arbete med Ljudskolan under många år. Anders är tacksam för all form av feedback: anders.aare@draminst.se. Här slutar Ljudskolan Jag vill tacka för all den respons jag fått. Detta är ovärderligt om man ska ge sig i kast med att skriva en bok Mängder av områden har jag bara rusat förbi eller inte tagit upp alls. Hela arbetet med att ljudlägga en teaterföreställningen och manusarbetet saknas. Digitalteknik och högtalarteknik har jag bar nuddat vid. Allt detta ska få sin plats i en bok som planeras Som avslutning vill jag citera den fantastiska personen, möbelsnickaren, instrumentbyggaren och tonbordsbyggaren Georg Bolin: En sak tror jag att jag vet efter mer än 40 års byggande av gitarrer: trä spricker om man blir arg och otålig. Det beror på att trä kan man aldrig tvinga till någonting som trä inte vill. Man måste göra sig till träets vän och bundsförvant, det är instrumentbyggarkonstens största hemlighet. Man skär in mot träets hjärta; rakt genom århundraden i historiens årsringar. Där finns musiken. MVH Anders Aare Källa: Georg Bolins gitarrbok av Oscar Hedlund. Du som använder och uppskattar Ljudskolan får gärna höra av dig till redaktionen eller Anders Red: u.sandstrom@swipnet.se Ordlistan avslutar ljudskolan, genom att arbeta sig fram från bokstaven N-Ö Noisereduction Brusreducering. T.ex. har Dolby och Dbx utvecklat olika system för att lura bort bruset. Notch Filter Filter som är extremt branta. De går bara in exakt vid den valda frekvensen och skär av. Så kallade rundgångsätare använder sig av digitala notchfilter som söker upp rundgången och skär bort den. Bör dock användas med viss försiktighet om man vill bibehålla det ursprungliag ljudet. Obalanserat system Den elektriska signalen går genom ledare som bara en ledare (+) och en skärm (-). Hemmastereon är obalanserad. Fångar lätt upp dimmerstörningar.

17 ProScen Nr 3 Oktober Overhead mikrofoner Mikrofoner placerade över huvudet på trumslagaren för att fånga upp hela trumsetet. Pad Kan det stå på en knapp på ingångskanalen på ett mixerbord. Trycker du in knappen så dämpas signalen innan den går in i den allra första förstärkaren (oftast för att dämpa en för stark insignal från en mikrofon). Om du har backat Gain ratten fullt och signalen ändå är för stark i mixerbordet ska PAD knappen tryckas in. Pan Panorering. En ratt för att flytta ljudbilden mellan Left och Right Mix buss eller mellan två grupper (udda och jämna). Parametrisk equalizer Här finns fler parametrar att ändra. Bortsett från att du kan öka eller minska frekvensen så finns frekvenssvep samt valbart Q-värde (filtrets branthet). Equalizern på mixerbordets ingångskanal är parametrisk. PA system Står för public adress. Ljudanläggning för publika sammanhang som teater, konserter, events osv. Peak En signal som slår i topp och peakar. Kan ge distortion som följd. Se också headroom. PFL Pre fader listening. Betyder: Lyssna före regel. I Pa sammanhang: Tryck in PFL knappen på sångsolistens kanal och du hör bara sångsolistens röst i hörlurarna (även om regeln är neddragen). Phantom power + 48 volt skickas ut från mikrofoningångens uttag (oftas stift mellan stift 1 och 3 på xlr kontakten). Spänningen krävs för att få en kondensatormikrofon att fungera (bygger upp det elektriska fältet inne i mikrofonen). Phonokontakt Finns vanligen som ljudkontakt på hemmastereon. Är obalanserad (stift och skärm). Kallas även RCA kontakt. Polaritet Hur den negativa och positiva polen är orienterade. Oftast ansluts postiv pol till postiv pol och negativ pol till negativ pol. Ansluter man tvärtom fasvänds signalen 180 grader (ett halvt varv) och utsläckning av signalen kan ske (svagare eller tyst). Post Fader Post står för efter. Alltså efter regel. Pre fader Pre står för före. Alltså före regel. Potential Spänningen vid en viss punkt relaterat till jord (0 volt). Processor Apparat som ofta finns i större högtalarsammanhang som Meyers M1 processor. Den kopplas in innan slutsteget som driver högtalaren (t.ex. en UPA1). Signalen på slutstegets utgång leds via särskilda sladdar tillbaka in till processorn (sense) och jämförs med en referensspännig inne i själva processorn eller controllern. Är signalen på slutstegets utgång för hög så dämpas insignalen. Detta för att skydda högtalarn från att gå sönder eller dista. Proximity En bashöjning som uppstår när man kommer för nära en njurtagande mikrofon. Q-värdet Säger hur brett eller smalt filtret tar. Reflexion Ljud som studsar tillbaka från en yta eller föremål. Motsatsen till absorption. Resonans Fenomen som uppstår t.ex. mellan två parallella väggar i ett badrum. Avståndet mellan väggarna utgör då halva våglängden av rummets lägsta resonansfrekvens. Resonans uppstår också i en trumpet när trumpetaren bildar en ton. Reverb Apparat som skapar konstgjord efterklang. Riktmikrofon En mikrofon med en extremt utdragen njurkaraktäristik. Använd inte en sådan från mixplats för att spela in en föreställning. Låter apa bakifrån då den är extremt känslig för lågbas (rummets resonans). Fungerar bra i dämpade rum eller utomhus. På bom för att ta repliker vid filminspelning. Rundgång Se feedback.

18 30 Rundstrålande ljudkälla En högtalare blir alltmer rundstrålande ju lägre ned i frekvens den kommer. Subbasen är helt rundstrålande. Därför kan den placeras friare i rummet utan att man uppfattar varifrån ljudet kommer. Shelving filter Hög pass och låg pass filtren har oftast karaktären i form av shelving. Se High Pass filter för bild av filterformen. Signal kedja Vägen som en signal går från in till utgång genom en apparat eller flera. Signal brusförhållande Benämns S/N. Anges i db. Värdet säger hur många decibel över bruset en apparat klarar av att återge (dynamik). Ju högre värde desto bättre. Solistmikrofon En mikrofon som ofta har ett inbyggt puffskydd (Shure SM 58) och fungerar att använda nära t.ex. munnen på en sångsolist. Soundcheck Då ljudteknikern provar instrument efter instrument och alla sångarna. Ljudteknikern ställer in effekter och filter för vart och ett av instrumenten. Oftast plågsamt för omgivningen. Spektrumanalysator Apparat med extern eller inbyggs mikrofon som omvandlar ljudet från mikrofonen till en grafisk bild av alla frekvenserna i rummet. Ofta skickas någon form av brus till högtalarna och ljudteknikern jämnar ut frekvenser som sticker ut med hjälp av en system equalizer. SPL Ljudtrycksnivå. Anges i decibel eller t.ex. pascal (lufttryck). Stereo Två kanaler återges. En för vänster sida och en för höger. Stereo Return En ingångskanal som egentligen består av två. En för vänster kanal och en för höger. Alla rattar är då dubbla så att en förändring av t.ex. basen på den ena kanalen också görs på den andra. Bra för att ta emot signalen från t.ex. ett reverb istället för att slösa med två vanliga monoingångar. Stereo Return ingången är fysiskt oftast mindre på mixerbordet och man vinner då kanalutrymme. Tappning Tappning är detsamma som auxiliary send dvs. att du tappar av signal från t.ex. en sångkanal till ett reverb. Threshold Se Effekter Æ dynamiska effekter Æ kompressorn. Står för tröskelvärde. Det är först över tröskelvärdet som kompressor (komprimerar) eller gaten (öppnar) eller expandern (expanderar) börjar arbeta. Tonhöjd Frekvens. Ettstrukna a = 440 Hz. Tryckzonsmikrofon Ser ut som en platta. Lägg den direkt på scengolvet på scenens framkant för att dokumentera en föreställning. Eftersom den hamnar direkt på golvet eller en yta så får den en mycket fin och jämn frekvensgång då reflexerna (oönskade) minimeras. VCA Står för Voltage Controlled Amplifier, alltså en spänningsstyrd förstärkare. Istället för att låta handen dra i en regel som dämpar förstärkningen kan man låta den styras av en spänning. En dator kan styra spänningsnivån eller en VCA Master regel. På så vis kan ett stort antal kanaler låta sig styras. Se tidigare del av ljudskolan om mixerbordet. Våglängd Hur lång själva ljudvågen är. En våglängd definieras som att en hel topp och dal ska ha passerat eller motsvarande. 100 Hertz motsvarar en våglängd på 3,4 meter då ljudhastigheten är 340 meter per sekund. Watt Enhet för effekt. Förkortas W. X/Y upptagning Stereoupptagning med två mikrofoner där kapslarna är placerade så nära varandra som möjligt. Stereobilden bygger på att ljudet från ett håll blir starkare i den ena kapseln. Övertoner Utan övertonerna hörs bara grundtonen som en ren sinuston. Det är övertonerna som ger den mänskliga rösten eller ett instrument dess karaktär. Övertonerna hamnar som jämna eller ojämna multiplar till grundtonen. Anders Aare

19 32 Special Effects Olov Nylander Olov Nylander driver ett företag som håller på med alla slags scentekniska lösningar, oftast med mycket korta leveranstider och höga krav. I artikelserie delar han med sig av sina erfarenheter. Denna gång blir det en artikel utan foton. Jag sitter nämligen på tåget till Stockholm. Jag läser en av Harry Potterböckerna, och roas av de härliga beskrivningarna av spännande trolldrycker. Själv har jag intresserats av trolleri sedan mycket unga år. Oftast förlitade jag mig på mekaniska lösningar - som dubbelbottnade lådor, och spegelförsedda kabinett. Jag var nämligen allergisk mot kaniner och duvor redan då, och fick ta till sådant jag inte nös av... Eftersom det i min släkt funnits gott om kemister, har jag fått god ledning i kemiska experiment för att förbättra mina magiska framträdanden - redan i lågstadiet. Dessutom har jag fortfarande har alla fingrar i behåll. I en artikel som denna törs jag inte lämna ut recept som tvåkomponentsblod, hur du får det att smälla om fingrarna då du knäpper med dem, eller hur du får svarta ormar att stiga ur ett glas som du häller vätska i. Istället tänker jag avslöja en enkel metod för att ordna färgförändringar. Den är någorlunda ofarlig, billig, och du kan kan handla delarna i närsmaste ICA-butik under en turné. Om du i något sammanhang behöver åskådliggöra en häxa, en "galen vetenskapsman", en magiker, (en terrorist?), Dr Jekyll & Mr. Hyde, eller liknande, är det klassiskt att skildra huvudpersonen blandandes mystiska vätskor som skummar, ryker och ändrar färg. Själva färgförändringen utföres ofta med en sk. "indikator", eller med diverse andra dyra och farliga kemikalier som kan vara svåra att få tag på. Det finns en mycket enklare lösning med hushållsvaror: Rödkål! Just det - rödkål. RECEPTET - Du tar ett par liter vatten och lägger i några grovt hackade blad av vanlig rödkål. - Låt blandningen koka upp under lock. Se till att kålbladen ligger under vattnet, så att färgen löser sig i vattnet. - Låt vätskan svalna. Sila bort kålbladen med ett vanligt durkslag. Vätskan är nu en naturlig indikator för ph-förändringar, och i sitt naturliga tillstånd rödaktig. Du kan enkelt späda avkoket med vanligt vatten. Genom att tillsätta sura ämnen som tex pressad citron, eller ättika blir indikatorvätskan grönare och slutligen gulare. Tillsätter du istället bikarbonat eller maskindiskmedel (OBS-Starkt frätande!!!) blir vätskan blå och slutligen lila/svart. Kort sagt är detta en utmärkt vätska för att simulera kemiska experiment och samtidigt är den både billig och lätt att få tag på. Färgspektrat genom gult, grönt, rött, blått och lila blir synnerligen vackert och syns tydligt från scenen om du använder höga behållare som provrör, mätglas eller genomskinliga slangar. Du kan enkelt preparera ett "tomt" glas med litet "osynlig" ättika i botten, och den röda kålvätskan ändrar sålunda färg då du häller den i glaset. Observera att jag inte rekommenderar någon att dricka vätskan. Om det är en förvandlingsdryck, föreslår jag att du istället byter ut glaset med den färgförändrade drycken mot ett glas med saft eller annat drickbart i samma kulör. Visserligen kan du i teorin dricka ett glas med rödkålssaft och citronjuice i, eller en svag blandning av rödkålssaft och bikarbonat, men risken är att något går fel - skådespelaren tömmer av misstag maskindiskmedel i rödkålssaften och fräter sönder matstrupen och mage - eller att rödkålssaften inte är färsk och du mår pyton. Låt färgförändringen ske i separata kärl, och drick inte av den vätskan. Färgerna blir mest intensiva och klara om du använder avkok från närmsta dygnet. Förvara vätskan svalt, i kylskåp, tex. Lycka till med färgförändringarna! PS: Detta är även spännande experiment för att förklara ph för barn, men tänk på att läsa varningstexterna på alla kemikalier du blandar! Jag vill inte höra om några stolliga olyckor efter denna artikel! Special Effects

20 ProScen Nr 3 Oktober Projektion Bertil Göransson SpectraPlus i Malmö genomförde ett projekt med videoprojektioner under Malmöfestivalen - El Spectaclo - Bertil delar med sig av sina erfarenheter i korthet. Såg du vad som hände? En kommentar som Malmöborna kom att yttra ofta under festivalveckan i Malmö Under tolv spektakulära minuter förändrades funkishuset på Gustav Adolfs Torg inför häpna åskådare Vad var det då som egentligen hände? Jo, åskådarna bjöds på ett fantasifullt skådespel med huset i huvudrollen. Med de fyra elementen -Jord, Eld, Vatten och luft- som grund har regissören skapat en abstract historia där husets skepnad förändras med de fyra elementen som grund. Huset framträdde bl.a. i skepnad av ett isslott, ett akvarium, en borg och i ett brinnande inferno samt att det ett ögonblick såg ut att vara på väg att blåsa bort. El Spectaclo är en multimedieförställning som framfördes under Malmöfestivalen På en fasad med måtten 60 x 15 meter på Gustav Adolfs Torg visades detta skådespel en gång om dagen under festivalens alla dagar. Det var dessutom extraföreställningar under fredag och lördag - totalt 11 föreställningar blev det. Malmöfestivalen besöks av mellan 1,5 till 2 miljoner människor under de 8 dagar den pågår. Varje år har festivalledningen som mål att presentera en ny attraktion som man lyfter fram som årets händelse. I år hade man valt El Spectaclo. Tre Videoprojektorer Med hjälp av tre stycken videoprojektorer på ansilumen projicerades en specialframtagen film över hela fasaden. Filmen var uppdelad i tre olika filmer som spelades upp samtidigt med hjälp av en Mpeg2 player som även spelade upp ljudfilen. Projektionsytan började inte i marknivå utan 8m upp på fasaden varför tre stycken torn till projektorerna krävdes. Kravet på dessa torn var att dom skulle vara så stabila så att projektorerna inte rörde sig. Projektorerna stod placerade mellan 45 och 55m från väggen vilket skulle innebära att om projektorerna rörde sig 1cm skulle bilden röra sig 25cm vilket ju var helt oacceptabelt. Lösningen var torn byggda av fyrkantstross som stagades med hjälp av vajer och med en pundare på 1,7ton som motvikt i botten. Totalansvarig för projektet var Spectra+ Malmö AB. Som hjälp för produktionen av filmen anlitades Sodafilm och teknikleverantör var Centas AB. Spectra Vill du skriva en artikel om ett projekt du genomfört? Undrar du över vilka riktlinjer som finns för detta? Hör av dig till Ulf Sandström eller maila u.sandstrom@swipnet.se