OBS! Bildserien nedan är en fördjupning av den förkortade

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "OBS! Bildserien nedan är en fördjupning av den förkortade"

Magnus Persson
för 8 år sedan
Visningar:

1 OBS! Bildserien nedan är en fördjupning av den förkortade presenta6onen Bo Hansson visade på AlbaCon dagen Per Edsmar AlbaCon AB

2 SVERIGE VAR ETT FÖREGÅNGSLAND MED ÖVERVAKAD LARM- ÖVERFÖRING, SOM GÅR TILLBAKA FRÅN BRANDTELEGRAFEN (Som fanns från 1900 talets början tom ca 1975 tex i Stockholm) - EQ system med övervakade förbindelser. - Eget exklusivt ledningsnät. - En ansvarig för allt (Brandförsvaren).

tom ca 1975 tex i Stockholm) - EQ system med övervakade förbindelser.

3 BRANDLAR Olika system kom fram under talet, som i samtliga fall var baserade på utnykjande av telenätet och främst förhyra trådpar i kopparnätet. Exempel är Televerket / Telelarms olika Mul6com system, Ericssons BFL och HAL- system, Tateco / Contals system, Fjärrtekniks system. Vissa använde likströmsignalering andra tonfrekvens eller pulståg. Floran av larmsändare var mycket stor och styrdes i regel av kommunens / räddningstjänstens val av mokagningsutrustning. I många fall skedde utalarmeringen automa6skt, dvs kom ek brandlarm in startades sta6onslarmet utan någon manuell insats, berörd sta6on utlarmades och utryckning skedde. ForWarande var det fasta förbindelser och 6llgängligheten var närmast 100 % och de fasta ledningarna var all6d övervakade. MoKagningsutrustningen hade god reservkray oya med extra back- up i form av reservkrayverk som fanns på brandsta6onen eller telesta6onen.

Floran av larmsändare var mycket stor och styrdes i regel av kommunens / räddningstjänstens val av mokagningsutrustning.

4 Utvecklingen gick under talet mot aq larmen kopplades mot larmcentraler an]ngen SOS Alarm eller Räddningstjänsternas egna. Antalet larmsändartyper och system minskar. Kommunerna / räddningstjänsterna släpper greppet om hela kedjan flertalet larm kopplas mot SOS Alarm och Mul]comsystemet med sändare som LSE och ODEN blir helt dominerande. Endast några få kommuner / räddningstjänster har andra system. Foraarande är överföringsmediat fasta förhyrda (obast koppar- ) ledningar. Ansvarsfrågan börjar bli mer luddig med flera aktörer inblandade i kedjan från brandlarmcentral ]ll utryckning. För aq råda bot på deqa fanns eq speciellt Intyg larmöverföring, som skulle klargöra respek]ve parts ansvar med undertecknande. Intyget tycktes allaör jobbigt och föll i glömska.

Endast några få kommuner / räddningstjänster har andra system. Foraarande är överföringsmediat fasta förhyrda (obast koppar- ) ledningar.

5 Under många år fanns endast generella krav på larmöverföring, som tex saxat ur 1970 års RUS 110:3: B 111 Centralapparat skall vara uaörd på sådant säq, aq larmsignal automa]skt kan överföras via ständigt kontrollerad ledning ]ll plats varifrån brandpersonalen larmas (larmcentral). B 112 Utrustningen för alarmering av brandpersonalen skall vara ständigt kontrollerbar. Om platsen i föregående stycke ej är ständigt bevakad skall alarmeringen vara automa]sk.

ledning ]ll plats varifrån brandpersonalen larmas (larmcentral).

6 I slutet av 90- talet påbörjades ek standardiseringsarbete inom ramen för EN 54 (brandlarmstandardserien). DeKa utmynnade i standard EN som främst är en produkt- standard men med vissa kopplingar 6ll EN som är mer omfakande med hela larmöverföringskedjan men är inriktad på inbrokslarm infördes EN som krav i SBF 110, med kravet på Type 1, samt ak 6den för fel vid förbindelsebrok får vara högst 180 s för radiobaserade system. Boverket har motsvarande krav i senare BBR, men utan 180 s kravet, (dvs för radiobaserade system gäller 30 min).

larmöverföringskedjan men är inriktad på inbrokslarm.

8 SBF 110 reglerar genom EN främst produkten dvs larmsändaren. Krav finns aq larmsändaren skall vara cer]fierad tex med CPD- cer]fikat som uaärdas av tes]ns]tut. SBF 110 ställer inga direkta krav på moqagaren / larmcentralen mer än aq den skall vara ständigt bemannad och kunna larma ut räddningstjänsten. SBF 110 ställer inget direkt krav på alterna]v överföringsväg. SBSC har en tjänst som intygar större del av larmöverföringskjedjan.

SBF 110 ställer inga direkta krav på moqagaren / larmcentralen mer än aq den skall vara ständigt bemannad och

9 SLUTSATS REGLER SBF 110:7 OCH BBR Utrustningen (sändaren) skall fylla EN Type 1 CPD- cer]fikat krävs, senare gäller CE- märkning enligt byggdirek]vet. Endast en väg (teknik) godtas, tex radio. SBF 110:7 medger upp ]ll 180 s fel för kommunika]onsbroq vid radio, (mot 90 s för ledning). Byte av larmsändare medför krav på nyq anläggarintyg (enl SBF Fråga/Svar). EN under revidering, ny utgåva blir tre delar liknande EN Se gärna även SBFs infoblad om larmöverföring brand (finns på SBFs hemsida)-

SBF 110:7 medger upp ]ll 180 s fel för kommunika]onsbroq vid radio, (mot 90 s för ledning).

10 PROBLEM MED ANVÄNDA NÄT (ÖVERFÖRINGSMEDIA): - Telefonnät användes (mobiltelefonnät) som ej är gjort för denna typ kommunika6on, (switched telephone network), men godtas i Sverige. - All kommunika6on sker i äldre 2G (GSM)- nätet, endast enstaka sändare använder 3 G- nätet. Så vik känt är använder inga 4G- nätet som nu enligt PTS byggs ut mest och sta6onerna täcker i princip dubbel yta mot 3 G. Kapaciteten är större och nätet anpassat för datatrafik. - IP överföring ger oyast ykerst låg säkerhet och är nästan all6d beroende av nätspänning (230 V). - Dåligt underhåll av kopparnätet, beskuren bandbredd i länkar.

Så vik känt är använder inga 4G- nätet som nu enligt PTS byggs ut mest och sta6onerna täcker i princip dubbel yta mot 3 G.

11 SÄKERHET MOBILNÄT - Överbelastningar av nät, störningar vid ändringar / uppdatering av nät. - Larmcentraler lägger in extra ]der för felövervakningen då de inte klarar situa]onen tex vid fotbollsmatcher, och / eller de kan inte störa kunden allaör täq. - Reservdrib]den i näten är obast mycket kort eller ingen, PTS kommer nu med krav på samtliga operatörer på min 4 ]mmars reservdrib, deqa skall ses mot brandlarmets krav på 24 ]mmar (i vissa fall 72). - Operatörer kan enligt PTS ]dsmässigt (över dygnet eller längre ]der) styra hur kanaler (frekvens) och teknik (2, 3,eller 4 G) skall användas. Dvs en sändare som hab god kontakt tex på 2G kanske inte har någon kontakt. - Ansvarsfrågan oklar, operatörerna ser inte deqa som något prioriterat i siq nät.

- Reservdrib]den i näten är obast mycket kort eller ingen, PTS kommer nu med krav på samtliga operatörer på min 4 ]mmars reservdrib, deqa skall ses mot brandlarmets krav på 24 ]mmar (i

12 KOPPARNÄTET PROBLEM - Byggs ej ut, nya byggnader får endast fiber. - Rivs / läggs ned på vissa glesa platser. - Bristande underhåll. - OYast lång felavhjälpnings6d (repara6oner). - Har inga alterna6va vägar i närområdet, dvs känsligt för tex grävarbeten.

13 IP- ÖVERFÖRING ( DATANÄT ) PROBLEM: - Mycket låg säkerhet, obast helt beroende av elnätet (230V). - I lokalnätet inom fas]gheterna finns ingen reservdrib. - Sårbart genom det går genom patchpaneler, switchar, omvandlare mm där deqa inte är den vitala funk]onen / kommunika]onen. Delar siqer oba läqåtkomliga och misstag kan läq ske. - I mindre lokala system / nät är oba kommunika]onen från objektet beroende av mobilnätet (med sina problem).

- Sårbart genom det går genom patchpaneler, switchar, omvandlare mm där deqa inte är den vitala funk]onen /

14 ALTERNATIVA ÖVERFÖRINGSMEDIA? - RAKEL (MSBs blåljusnät ). - ELNÄTET (tex Echelon- teknik). - Eget radionät (stora etableringskostnader). Generellt oklart om kostnader och om dessa lösningar kapacitets- mässigt klarar antalet larmsändare..

15 ALTERNATIVA NÄT? RAKEL (dvs MSBs mobilnät främst för blåljus ) - Används i dag i mycket liten omfakning för tex SSIs mätsta6oner. Tekniken och även sändare / terminaler finns. - Restrik6oner hur nätet får användas, men kan finnas öppningar för deka. - God säkerhet 7 dygn i basnätet (enligt MSB). - God täckning (enligt MSB skall nu hela Sverige täckas). - Eget exklusivt nät (bör klart fylla Type 1 i EN 54-21) oberoende av andra. - Oklart om det klarar 10- tusentals larmöverföringar. - Prisbilden oklar, liksom vilka aktörer som kan släppas in.

- God säkerhet 7 dygn i basnätet (enligt MSB). - God täckning (enligt MSB skall nu hela Sverige täckas).

16 ALTERNATIVA NÄT, FORTS ELNÄTET (tex med Echelon- teknik) - Tekniken finns, men systemen måste byggas upp som sammanlänkade öar. - Användes för tex mätaravläsningar och styrningar. - Oklart om elnätsföretagen är intresserade. - Oklart om dessa lösningar klarar större antal överföringar. - Oklart hur säkerheten kan höjas så det ej blir beroende av 230 V. - Prisbilden oklar.

- Oklart om elnätsföretagen är intresserade.

17 ALTERNATIVA NÄT, FORTS EGET RADIONÄT - Tekniskt möjligt och tekniken finns i mycket liten skala. - Stora kostnader aq bygga upp eq landsomfaqande nät, gör det troligen orealis]skt. Vem vill satsa? - Skulle med bra uppbyggnad helt klart kunna uppfylla Type 1 EN

- Stora kostnader aq bygga upp eq landsomfaqande nät, gör det

18 ANDRA PROBLEM MED LARMÖVERFÖRINGAR (bla LC- relaterat) - Allaör många aktörer som inte samarbetar fullt ut. - Ansvarsfrågan oklar och gränsdragningen oklar. - Ingen tar totalansvaret för hela larmöverföringskedjan. - Säkerheten i använda nät obast mycket låg. - Beroende av larmcentralens datorsystem och programmering (läq aq göra förödande misstag. - Öppen kvalitetssäkring saknas i flertalet delar av kedjan, tex skriblig tydlig bekräbelse (undertecknad) ]ll anläggningsägare. - Räddningstjänsten rycker ej ut med full styrka.

- Säkerheten i använda nät obast mycket låg.

19 TACK FÖR VISAT INTRESSE! Bo Hansson Precendo AB Tel

20 Kommentar - tillägg En liten förklarning EN och referensen ]ll EN Sedan EN gavs ut har en ny utgåva av EN (2012) kommit. I denna har 6dsklasserna T ändrats 6ll SP, det innebär tex anm d om ak T3 beträffande radiobaserade system, bör kunna översäkas 6ll SP 3 dvs 30 min. Se tabell 3 i EN

I denna har 6dsklasserna T ändrats 6ll SP, det innebär tex anm d om ak T3

Relevanta dokument

Vägledning till ifyllande av SBF 103:8 Anläggarintyg brandlarm

Vägledning till ifyllande av SBF 103:8 Anläggarintyg brandlarm Denna vägledning riktar sig till dig som ska fylla i anläggarintyg SBF 103:8. Anläggarintyget ska endast användas av företag som är certifierade