Socialstyrelsen rekommenderar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socialstyrelsen rekommenderar"

Transkript

1 Att behandla överaktivitet med centralstimulerande medel Barn som är överaktiva, lättdistraherade, ouppmärksamma, lätt blir uttröttade och har problem med att kontrollera sina impulser anses lida av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). I USA finns en lång tradition att behandla överaktivitet med centralstimulerande medel. Narkotiska preparat som Ritalin och Amfetamin har där använts i mer än 50 år för att behandla barn med uppmärksamhetsstörningar med överaktivitet. För närvarande beräknas mellan sju och tio procent av amerikanska barn och ungdomar, främst pojkar, behandlas med Ritalin och andra centralstimulerande medel. Även vuxna har i stigande omfattning börjat behandlas med centralstimulerande medel p.g.a. diagnosen ADHD. Mellan åren 2000 och 2004 ökade försäljningsvärdet av dessa preparat i USA från 759 miljoner dollar till 3,1 miljarder dollar.(1) År 2004 utkom Socialstyrelsens kunskapsöversikt Kort om ADHD hos barn och vuxna. Här rekommenderar myndigheten läkemedel som behandling vid ADHD. De läkemedel som visats ha bäst effekt och samtidigt ha relativt få biverkningar är de som benämns centralstimulerande medel (med läkemedelsnamn som Ritalin, Amfetamin). (2) Socialstyrelsen understryker i sin skrift hur väldokumenterade effekterna av dessa medel är och att det inte fanns några andra psykoaktiva medel som studerats lika noggrant. Myndigheten skriver vidare i sin kunskapsöversikt att medicineringen förbättrar barns sätt att fungera och underlättar samvaron med andra. Barnet får lättare att klara skolan, inlärningen underlättas och dessutom tycks medicinen förbättra funktioner som att tänka ut lösningar på problem. Beträffande risk för tillvänjning och framtida missbruk hävdar Socialstyrelsen att det inte finns någon sådan risk. Centralstimulerande medel tycks snarare minska risken för framtida missbruk. Vidare påstås att ADHD har en allvarlig inverkan på många barns hälsa, utveckling och förutsättningar att få ett fullvärdigt liv som vuxna. Man hänvisar till uppföljningsstudier, som visar en dyster bild med bristande skol- och yrkesframgång och ofta allvarliga sociala och psykiatriska problem i vuxenåldern men med medicinering förbättras även barns sätt att fungera och underlättar samvaron med andra. Vad säger forskningen? Trots att ett stigande antal amerikanska barn under de senaste 50 åren har använt centralstimulerande medel under många års tid, dröjde det ända till slutet av 1990-talet innan det gjordes några studier på hur dessa preparat verkar på lång sikt. Uppföljningsperioden i de flesta studier har varit högst några månader. ADHD en biologisk rubbning i hjärnan? 1998 ordnades i USA en konsensuskonferens om ADHD. Vid konferensen presenterades en genomgång av alla undersökningar med hjärnskanning som ansågs bevisa att ADHD är en biologisk rubbning. Enligt dessa studier skulle det, jämfört med en kontrollgrupp, finnas förändringar i vissa områden av hjärnan hos barn med diagnosen ADHD. Emellertid visade det sig under konferensen att många av de barn som fått diagnosen ADHD också hade behandlats med centralstimulerande medel. Inte i något enda fall visste man med säkerhet om de diagnostiserade barnen hade behandlats eller inte (3). Eftersom många undersökningar på apor har visat att centralstimulerande medel orsakar sådana förändringar i hjärnan som påvisats i hjärn- 1

2 skanningarna var det därför mer sannolikt att de förorsakats av medicineringen. I det slutliga konsensusutkastet efter konferensen drogs slutsatsen att det inte fanns några data som indicerade att ADHD beror på bristfällig funktion i hjärnan. År 2000 gjorde det amerikanska barnläkarsällskapet ett liknande uttalande. Risken för framtida missbruk Den amerikanska narkotikabyrån (DEA) har upprepade gånger uttryckt oro över att behandling med centralstimulantia kommer att leda till missbruk av andra droger rapporterade DEA att ett antal nyligen genomförda studier, fall av drogmissbruk och trender bland ungdomar från olika källor indikerar att användning av Ritalin kan vara en riskfaktor för narkotikamissbruk. (4) 1998 presenterade professor Nadine Lambert vid Berkeley-universitet en uppföljning av vuxna som fått diagnosen ADHD när de var barn. Hon hade jämfört en grupp vuxna som behandlats med centralstimulantia som barn med en annan grupp som inte medicinerats. Hon fann ett signifikant samband mellan behandling med centralstimulerande medel i barndomen och drogmissbruk i vuxen ålder. Hon drog slutsatsen att behandling med centralstimulerande medel i barndomen på ett signifikant och genomgripande sätt bidrar till daglig rökning hos vuxna och ett livslångt bruk av kokain och centralstimulerande medel. (5) Efter ett års medicinering Först 1999 publicerades en undersökning som följde upp barn som medicinerat under ett helt års tid, den s.k. MTA-studien. Enligt professor Peter Jensen(6), en av de ledande forskarna i studien, drog de slutsatsen, att efter ett år fungerade medicinering bättre vid ADHD än beteendeterapi. Resultaten av denna studie publicerades i media över hela världen. Sedan dess har antalet barn med diagnosen ADHD som behandlats med centralstimulerande medel mångfaldigats. I Sverige yttrade sig Socialstyrelsen om undersökningen: den viktigaste slutsatsen är att noggrant genomförd medicinering är bättre än annan behandling och nästan lika bra som kombinerad behandling. Detta innebär att det krävs verksamheter som skapar förutsättningar för att medicinering kan bli tillgänglig vid behandling av ADHD.(7) Utebliven positiv effekt efter tre års medicinering År 2007 publicerades en uppföljningsstudie till MTA-studien. I den nya studien, som gjorts av samma forskarlag som den första, undersökte man effekterna av centralstimulerande medel efter tre års medicinering. Resultatet var en stor besvikelse för forskarlaget. Professor William Pelham, en av huvudforskarna i studien, uttryckte sig bl.a. så här om resultaten det fanns inga positiva effekter inga alls.... Det finns inget som indikerar att medicin är bättre än inget alls i ett längre perspektiv. Enligt Pelhamn modifierade centralstimulerande medel kortsiktigt barnens beteende, men långsiktigt fanns inga sådana effekter. Han betonade att den informationen måste göras mycket klar för föräldrar. (8) Studien visade också att hos de mest störda barnen, som initialt hade mer uttalade symtom, lägre IQ, sämre sociala förmågor och andra riskfaktorer försvann den inledningsvis positiva effekten fullständigt när barnen kom upp i sena barnaår eller tidiga ungdomsår. Vidare visade studien en minskning i tillväxttakt relaterad till medicineringen. Efter tre år fanns inga bevis på att de tagit igen den förlorade tillväxten. Forskarna i studien slog fast att de 600 barn och unga som fanns i MTA-gruppen, i jämförelse med en kontrollgrupp av klasskamrater, oftare brukade alkohol och illegala ämnen. Man skrev den högre frekvensen av detta begynnande bruk vid tidig ålder tyder på att klinisk uppmärksamhet är påkallad (9). Studien fann också ett starkt samband mellan utskrivningen 2

3 av centralstimulerande medel och begynnande kriminalitet bland åringar. Risken för kriminalitet var kopplad till längden av behandlingen Därmed har MTA-forskarna slutgiltigt bekräftat att de slutsatser som dragits av den föregående ettårsuppföljningen var förhastade. Någon positiv behandlingseffekt har inte kunnat påvisas efter tre år. Studien bekräftar också tidigare forskningsresultat att medicinering med centralstimulerande medel leder till ökad risk för framtida missbruk. Den amerikanska forskningen om ADHD grundad på de uppföljningsstudier som visat att barn med ADHD har en dyster prognos, har gjorts på barn, som i många fall behandlats med centralstimulerande medel. Den dystra prognosen beror sannolikt mer på behandlingen än diagnosen. Dessa nya resultat ger inget som helst stöd för Socialstyrelsens ståndpunkt att medicinering skulle förbättra den förment dystra prognosen vid ADHD utan visar istället ett starkt samband mellan utskrivningen av centralstimulerande medel och begynnande kriminalitet bland åringar och att risken för kriminalitet var kopplad till längden av behandlingen. Vad beror de initialt goda resultaten av medicineringen på? Vad som på kort sikt händer med barn som behandlas med centralstimulerande medel är att de blir mer fogliga och villiga att göra som vuxna säger, speciellt när det gäller att utföra tråkiga enformiga klassrumsuppgifter och läxor. Dessutom minskar deras spontanitet och nyfikenhet och de drar sig undan umgänge. Redan 1976 publicerades en undersökning där man inte kunde påvisa någon förbättring av skolresultaten hos elever som ansågs ha blivit förbättrade av medicineringen visade en genomgång av olika studier en påtaglig risk för att den ökade fokuseringen på stereotypa meningslösa aktiviteter försvårar inlärningen. Man präglade termen kognitiv toxicitet för att beskriva hur en sådan överfokusering förhindrar inlärning och försvårar flexibel problemlösning och självständigt tänkande.(10) En mängd studier av hur centralstimulerande medel verkar på djur visar slående likheter med barns reaktioner. Inför NIMH:s konsensuskonferens 1998 sammanfattade Peter Breggin resultatet av ett par dussin djurstudier på följande sätt: För det första undertrycker centralstimulerande medel normala spontana oförmedlade aktiviteter inklusive nyfikenhet, umgänge och lek. För det andra främjar centralstimulerande medel stereotypa, tvångsmässiga beteenden som innebär meningslösa upprepningar.(11) Den första MTA-studien från 1999 har haft mycket stor betydelse för att antalet barn med diagnosen ADHD som har behandlats med centralstimulerande medel, har mångfaldigats världen över. Den senare undersökningen från 2007 tycks inte ha påverkat ökningstakten i förskrivningen av dessa medel. Resultaten från den nya MTA-studien publicerades i media både i USA, Storbritannien och Australien. I Sverige har resultaten förtigits. Inte heller inom psykiaterkåren, världen över, har den skapat någon debatt. Kanske inväntar man en ny undersökning, finansierad av läkemedelsbolagen, som motsäger resultaten av den nyligen publicerade? Utvecklingen i Sverige Utvecklingen i Sverige är ett lärorikt exempel på hur attityderna till centralstimulerande medel förändrats under de senaste årtiondena, något som medfört att ett stigande antal av barn och vuxna med diagnosen ADHD har behandlats med centralstimulerande medel. Den ökade förskrivningen av centralstimulerande medel i Sverige är så mycket mer anmärkningsvärd som Ritalin drogs tillbaka av Socialstyrelsen 1968 p.g.a. ett tilltagande missbruk av preparatet bland patienter. Ända fram till slutet av 90-talet avhölls många läkare från 3

4 att skriva ut centralstimulantia eftersom de måste söka licens hos Socialstyrelsen. Inledningsvis fanns det kanske också ett visst motstånd på sina håll mot att medicinera barn med stimulantia men med Socialstyrelsens och medias förenade krafter har verksamheten nu fått vind i seglen. Det svenska exemplet kan också belysa varför både läkare och ansvariga politiker över hela världen valt att förbigå den senaste MTA-studien med tystnad. Svenska psykiatrer har varit mycket framgångsrika med att övertala politikerna att ge anslag för neuropsykiatriska utredningar. En mängd psykologer och kuratorer har anställts och fått specialutbildning för att hjälpa läkarna med dessa utredningar. Något som medfört att ett stort antal barn och vuxna har fått diagnosen ADHD och behandlas nu med centralstimulerande medel. Allt detta har skapat något av en snöbollseffekt. Ju fler barn som diagnostiseras och behandlas, desto fler läkare och psykologer behövs, vilket i sin tur leder till att fler barn diagnostiseras etc. På så sätt har det skapats en kår av läkare, psykologer och andra sjukvårdsanställda som har till uppgift att sköta denna växande verksamhet så att behandling med centralstimulerande medel kan bli tillgänglig för alla barn som anses lida av ADHD. Resultatet har blivit en sexfaldig ökning på åtta år av barn som fått diagnosen ADHD och behandlats med centralstimulerande medel. Mellan åren , ökade denna grupp från till drygt , och trycket ökar. Emellertid har denna utveckling inte varit utan problem. Enligt en artikel i DN, , skrevs det 40 procent fler remisser under 2007 än året innan i Stockholmsregionen och 450 barn fick därför vänta mer än tre månader på behandling. Enligt det ansvariga landstingsrådet, Birgitta Rydberg, har bristen på personal som haft kompetens att göra utredningarna varit en bromskloss. Men nu har den politiska landstingsledningen ingripit för att förbättra situationen och se till att i de fall man kommer fram till att barn behöver medicinsk behandling i form av exempelvis låga doser av amfetamin, ska detta göras direkt. Utökad fortbildning är på gång för att skynda på utredningsprocessen och vi dammsuger nu länet på den kompetens som finns säger Birgitta Rydberg. En annan åtgärd för att höja utredningstakten är att ge ekonomiska incitament. Ju fler utredningar en enhet gör desto mer ska den ha betalt. Vad säger socialstyrelsen nu då? Vad Socialstyrelsen skrev 2004 i sin kunskapsöversikt om ADHD och centralstimulerande medel (se artikelns inledning) har idag inte längre något vetenskapligt stöd, tvärt om. Forskningen har erövrat nya kunskaper. Nya resultat från längre uppföljningsstudier motsäger tidigare positiva effekter av medicinering med centralstimulerande medel. Socialstyrelsen har uppenbarligen inte satt sig in denna omfattande forskning. Om så var fallet, blir det svårt att förstå varför den fortfarande så okritiskt förordar centralstimulerande medel som en effektiv och säker behandling vid ADHD. Snart har det gått ett år sedan den nya MTA-studien offentliggjordes utan att Socialstyrelsen kommenterat den. Är det inte snart på tiden att Socialstyrelsen följer professor Pelhams råd och mycket tydligt klargör för föräldrar att det finns inget som indikerar att medicin är bättre än inget alls i ett längre perspektiv. (13) Noter 1. Andrew Bridges, Associated Press, Kort om ADHD hos barn och vuxna. En sammanfattning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt, Breggin, Peter: Talking Back to Ritalin, Da Capo Press, 2001, sid Breggin, sid Breggin, sid BBC, Panorama, What next for Craig, 12 november 2007, 4

5 7. Socialstyrelsen, ADHD hos barn och vuxna, 2002, 8. BBC, Panorama, What next for Craig, 12 november 2007, 9. MTA Cooperative Group (2007), Delinquent Behavior and Emerging Substance Use in the MTA at 36 Months: Prevalence, Course, and Treatment Effects, Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, Volume 46(8), August 2007, pp Breggin, Breggin, Dagens Nyheter den 7/6 2008: Barn med adhd ska få snabbare diagnos 13. BBC, Panorama, What next for Craig, 12 november 2007, 5

Remissvar på Läkemedelsverkets nya skrivelse om ADHDbehandling

Remissvar på Läkemedelsverkets nya skrivelse om ADHDbehandling Remissvar på Läkemedelsverkets nya skrivelse om ADHDbehandling av barn 12 september 2008 Vid det speciella expertmötet den 19 maj mellan landets största förespråkare för ADHDmediciner, presenterade Läkemedelsverket

Läs mer

Två sätt att se på ADHD och dess konsekvenser

Två sätt att se på ADHD och dess konsekvenser Skrivet av Harald Blomberg, med. dr. och psykiater Två sätt att se på ADHD och dess konsekvenser ADHD - en bristfällig mognad av hjärnan Symtomen vid ADHD tyder på att det främst är två områden i hjärnan

Läs mer

ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT

ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT För barn med ADHD hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning Vad är ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom

Läs mer

Information om. ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning på svenska.

Information om. ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning på svenska. Information om ADHD och Concerta Vad är ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning på svenska. ADHD är ett väl dokumenterat och

Läs mer

INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA

INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA INFORMATION OM ADHD OCH CONCERTA VAD ÄR ADHD? ADHD betyder Attention Deficit Hyperactivity Disorder, eller hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning på svenska. ADHD är ett väl dokumenterat och

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Vad Socialstyrelsen inte vill att vi ska veta om centralstimulantia

Vad Socialstyrelsen inte vill att vi ska veta om centralstimulantia Vad Socialstyrelsen inte vill att vi ska veta om centralstimulantia Harald Blomberg Cupiditas Discendi AB Varning till läsaren Centralstimulerande medel som amfetamin eller Ritalin är farliga att ta, speciellt

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS 2 Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn (och vuxna) som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR 2 Alla har vi väl någon gång känt oss rastlösa, haft svårt att bibehålla koncentrationen eller gjort saker utan att tänka oss för. Men för personer som har diagnosen

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

ADHD etiska utmaningar. Rapport 2015:2 från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Publicering den 16 december 2015

ADHD etiska utmaningar. Rapport 2015:2 från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Publicering den 16 december 2015 ADHD etiska utmaningar Rapport 2015:2 från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Publicering den 16 december 2015 Statens medicinsk-etiska råd Rådgivande organ till regering och riksdag m.fl. Uppgift: att

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

ADHD hos barn. Marcus Westin Specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri

ADHD hos barn. Marcus Westin Specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri ADHD hos barn Marcus Westin Specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri Hur många har egentligen ADHD? Ja Hur mycket är mycket? ADHD-karaktäristika följer en normalfördelningskurva 5 % ADHD-ish? 25 %

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

ADHD från 8-18 års ålder

ADHD från 8-18 års ålder ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR Alla har vi väl någon gång känt oss rastlösa, haft svårt att bibehålla koncentrationen eller gjort saker utan att tänka oss för. För personer som har diagnosen ADHD

Läs mer

Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat är ett

Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat är ett Information om din behandling med Concerta Läkemedelsbehandling vid ADHD Du har fått den här informationsbroschyren av din läkare i samband med att han/hon ordinerat Concerta (metylfenidat) till dig. Metylfenidat

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund

Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund Projektbeskrivning Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund Elevers olika förutsättningar för att klara skolan Barn och ungdomar har olika kognitiva förutsättningar att klara skolan.

Läs mer

Förskrivning av centralstimulantia vid adhd. Utvecklingen från 2006 till 2013

Förskrivning av centralstimulantia vid adhd. Utvecklingen från 2006 till 2013 Förskrivning av centralstimulantia vid adhd Utvecklingen från 2006 till 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

adhd Kort om hos vuxna

adhd Kort om hos vuxna Kort om adhd hos vuxna Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information om adhd hos vuxna Den här

Läs mer

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell

Läs mer

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt Aspergers Syndrom A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt 1. påtagligt bristande förmåga att använda varierande ickeverbala beteenden som

Läs mer

PERSONLIGHET OCH PERSONLIGHETSTEST

PERSONLIGHET OCH PERSONLIGHETSTEST PERSONLIGHET OCH PERSONLIGHETSTEST PERSONLIGHET - ARV ELLER MILJÖ? Varför är vi som vi är? - Genetik - Miljöfaktorer (ex. föräldrar, syskon) - Kön - Samhället - Kultur - Livserfarenhet O.s.v. VARFÖR BLIR

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Sammanfattande kommentarer

Sammanfattande kommentarer Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något

Läs mer

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan Viktig forskning 2015 Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan (Kristina Sundquist) En ny, omfattande studie om sambandet mellan skolprestationer och ätstörningar visar att det snarare

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Benjamin och Mona Andersson har kämpat mycket tillsammans med skrivning och läsning. Man måste tro på sitt barn, säger Mona.

Benjamin och Mona Andersson har kämpat mycket tillsammans med skrivning och läsning. Man måste tro på sitt barn, säger Mona. Benjamin och Mona Andersson har kämpat mycket tillsammans med skrivning och läsning hemma. Man måste tro på sitt barn, säger Mona. Lättare att Text: Liselotte Rönnholm, Eva Olsson Foto: Per Johansson,

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i Barn och ungdomspsykiatri Med.dr. BUP Skärholmen Stockholm Indikatorer för utredning När ett

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

BESLUT. Datum 2015-05-21

BESLUT. Datum 2015-05-21 BESLUT 1 (5) Datum 2015-05-21 Vår beteckning SÖKANDE Evolan Pharma AB Box 120 182 12 Danderyd SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Bilaga III Ändringar i produktresumé och bipacksedel

Bilaga III Ändringar i produktresumé och bipacksedel Bilaga III Ändringar i produktresumé och bipacksedel Observera: Dessa ändringar ska införas i gällande produktresumé, märkning och bipacksedel enligt de slutliga versioner som blev resultatet av koordinationsgruppens

Läs mer

ADHD och missbruk. Kerstin Arnsvik-Malmberg Med.dr Karolinska Institutet Inst för neurovetenskap Överläkare BUP Skärholmen

ADHD och missbruk. Kerstin Arnsvik-Malmberg Med.dr Karolinska Institutet Inst för neurovetenskap Överläkare BUP Skärholmen ADHD och missbruk Kerstin Arnsvik-Malmberg Med.dr Karolinska Institutet Inst för neurovetenskap Överläkare BUP Skärholmen Definitioner DSM-manualerna ADHD DSM I (1952) ADHD finns inte beskrivet) DSM II

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

En bra start på dagen. Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD

En bra start på dagen. Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD En bra start på dagen Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD ADHD kärnsymtom Överaktiv Ouppmärksam Impulsiv Kärnsymtom förenar men konsekvenserna varierar mellan olika individer och

Läs mer

Angående ärende om anslag till ett s.k. Nationellt kvalitetsregister för centralstimulantiabehandling av barn och ungdomar med ADHD

Angående ärende om anslag till ett s.k. Nationellt kvalitetsregister för centralstimulantiabehandling av barn och ungdomar med ADHD Till Socialstyrelsen Marie Lawrence Enheten för medicinsk kvalitetsutveckling Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2 januari 2003 Angående ärende om anslag till ett s.k. Nationellt kvalitetsregister för centralstimulantiabehandling

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

BESLUT. Datum 2013-12-18

BESLUT. Datum 2013-12-18 BESLUT 1 (6) Datum 2013-12-18 Vår beteckning SÖKANDE Shire Sweden AB Svärdvägen 11D 182 33 Danderyd SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Accepterar socialdepartementet att 1043 förgiftade barn och hundratals skadeverkningar försvann ur Socialstyrelsens utredning?

Accepterar socialdepartementet att 1043 förgiftade barn och hundratals skadeverkningar försvann ur Socialstyrelsens utredning? Till: Socialminister Göran Hägglund Kopia: Socialstyrelsen, Media 22 juli 2014 Socialstyrelsens uppdrag om ADHD-behandling Accepterar socialdepartementet att 1043 förgiftade barn och hundratals skadeverkningar

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Översikt av sjukdomsepidemiologin Uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet (ADHD; Attention Deficit Hyperactivity Disorder) innebär att man har svårt

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up Berit Bihlar Muld, Leg. psykolog, spec. i klinisk psykologi, doktorand på KI Handledare: Tatja Hirvikoski, Med.dr,

Läs mer

Komplementär behandling vid ADHD

Komplementär behandling vid ADHD Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Tylösandsseminariet 2013 Finns det samband mellan förarbeteende och psykosociala faktorer?

Tylösandsseminariet 2013 Finns det samband mellan förarbeteende och psykosociala faktorer? Tylösandsseminariet 2013 Finns det samband mellan förarbeteende och psykosociala faktorer? Anna- Lena Andersson anna- lena.andersson@vgregion.se Pre- crash faktorer avseende trafikolyckor Länsförsäkringars

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

123 barn och unga tog överdoser av ADHD-preparat i Sverige 2014

123 barn och unga tog överdoser av ADHD-preparat i Sverige 2014 8 juli 2015 123 barn och unga tog överdoser av ADHD-preparat i Sverige 2014 Jag vill tillägna den här rapporten de barn som Socialstyrelsen och Läkemedelsverket inte vill veta av de barn som riskerar att

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en

Läs mer

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Lena Lundholm leg psykolog, doktorand Rättsmedicin Uppsala universitet Kriminalvårdens FoU: Stockholmsgruppen Bakgrund Anabola effekter- muskeltillväxt

Läs mer

13-01- 22. Svårigheten a- kontrollera känslor och beteenden är e- dominant inslag under tonårsperioden.

13-01- 22. Svårigheten a- kontrollera känslor och beteenden är e- dominant inslag under tonårsperioden. Hur man uppfa/ar och bedömer risker i samband med drogintag, spel, sex och sensa?onssökeri avgörs?ll stor del av ak?vitet i de foraarande omogna substraten, särskilt prefrontalbarken och dess kopplingar.

Läs mer

ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER

ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER Lisa B Thorell SEKTIONEN FÖR PSYKOLOGI, INSTITUTIONEN FÖR KLINISK NEUROVETENSKAP, KI KAROLINSKA INSTITUTET CENTER FOR NEURODEVELOPMENTAL DISORDERS

Läs mer

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Författare: Daley, van der Oord, Ferrin, Danckaerts, Doepfner, Cortese, Sonuga-Barke Ur Journal of American Academy

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

2013-12-04. Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD

2013-12-04. Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD 1 2013-12-04 Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD För det första vill vi be om ursäkt för att man vid informationen har talat om att Socialstyrelsen har ställt

Läs mer

Neuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola.

Neuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola. Visby 2009-02-06 ARBETSGÅNG vid Neuropsykiatrisk frågeställning inom förskola och skola. Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och Elevhälsan Gotlands Kommun 1 Den sammanfattande beteckningen neuropsykiatriska

Läs mer

Nu ska Socialstyrelsen kartlägga hur många vårdtagare som dör på grund av felbehandlingar, olyckor eller systemfel.

Nu ska Socialstyrelsen kartlägga hur många vårdtagare som dör på grund av felbehandlingar, olyckor eller systemfel. Tusentals dör i onödan varje år Fel medicin eller diagnos, slarv eller operationer som går fel. Flera tusen personer dör i onödan varje år i den svenska vården. Vi har inte haft en tillräckligt bra säkerhetskultur

Läs mer

Medicinsk marijuana. - en väg till legalisering. Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson

Medicinsk marijuana. - en väg till legalisering. Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson Medicinsk marijuana - en väg till legalisering Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson Först lite cannabishistoria För länge, länge sen: folkmedicin 1950-talet: försvinner som läkemedel 1970-talet:

Läs mer

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) IVO Avdelning Öst Box 6202 102 43 Stockholm

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) IVO Avdelning Öst Box 6202 102 43 Stockholm Inspektionen för vård och omsorg (IVO) IVO Avdelning Öst Box 6202 102 43 Stockholm Svar angående utlåtande av professor Elisabeth Fernell gällande användandet av rytmisk rörelseterapi. Diarienummer: 9.4.1-6213/2011

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro Luleå 12 februari 2014 Föreläsare: Miriam Lindström och Marie Adolfsson www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Om adhd hos vuxna.

Om adhd hos vuxna. Om adhd hos vuxna www.habilitering.se/adhd-center Föreläsningens innehåll 1. Diagnosen adhd 2. Vad innebär svårigheterna? 3. Hur vanligt är adhd? 4. Genusperspektiv 5. Förklaringsmodeller 6. Utredning

Läs mer

Anmälan om fel i vården

Anmälan om fel i vården 1 Anmälan om fel i vården Jag vill anmäla en läkare som använder sig av metoder utan stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet. Han heter Harald Blomberg och bland annat behandlar han autism, ADHD och läs-

Läs mer

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad omfattar begreppet och hur kan det yttra sig?

Läs mer

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat

Läs mer

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) SJUKVÅRDSPERSONAL Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) är indicerat för behandling i upp till 12 veckor av måttlig till svår manisk episod vid bipolär sjukdom typ 1

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa

Läs mer

HFD 2015 ref 5. Lagrum: 6 kap. 13 a första stycket 1 föräldrabalken

HFD 2015 ref 5. Lagrum: 6 kap. 13 a första stycket 1 föräldrabalken HFD 2015 ref 5 Fråga om förutsättningarna för socialnämnds medgivande till läkemedelsbehandling av ett barn när den ena av barnets vårdnadshavare motsätter sig behandlingen. Lagrum: 6 kap. 13 a första

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

A-vitaminbehandling vid RP

A-vitaminbehandling vid RP A-vitaminbehandling vid RP Sedan nästan 20 år har man använt behandling med vitamin A för att om möjligt bromsa synförsämringen vid främst klassisk RP. Det har också kommit varningar på senare tid för

Läs mer