Två sätt att se på ADHD och dess konsekvenser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Två sätt att se på ADHD och dess konsekvenser"

Transkript

1 Skrivet av Harald Blomberg, med. dr. och psykiater Två sätt att se på ADHD och dess konsekvenser ADHD - en bristfällig mognad av hjärnan Symtomen vid ADHD tyder på att det främst är två områden i hjärnan som inte fungerar tillfredsställande vid ADHD, nämligen den prefrontala barken och de basala ganglierna. Den prefrontala barken har bl.a. ansvar för hjärnans exekutiva funktioner, med vilket menas vår förmåga att styra och planera vårt handlande, hålla fast vid våra mål, koppla ihop nuet med vad som hänt och planera framåt. Dessa funktioner är bristfälliga vid ADHD. De basala ganglierna har betydelse för den mogna motoriken. De integrerar våra primitiva reflexer och utvecklar våra hållningsreflexer. De har också stor betydelse för vår förmåga att styra vår motorik viljemässigt. Innan nervnäten i de basala ganglierna har utvecklats till en viss nivå har små barn ingen förmåga att sitta stilla på kommando och är därför normalt överaktiva. När vi föds fungerar de basala ganglierna och prefrontala cortex ännu inte, vilket beror på ofullständig mognad av deras nervceller och nervförbindelser. Genom den stimulering som hjärnan får av spädbarnets spontana rytmiska rörelser integreras de primitiva reflexerna samtidigt som hållningsreflexerna utvecklas. Då bildas nya nervförbindelser i de basala ganglierna. När de nya nervförbindelserna växer ut ökar samtidigt förrådet av signalämet dopamin. Genom de rytmiska spädbarnsrörelserna stimuleras också nervförbindelserna i hjärnstammens retikulära aktiverande system, som har till uppgift att väcka upp hjärnbarken. Genom denna stimulans utvecklas nya nervförbindelser i prefrontala cortex. Även lillhjärnan stimuleras av de rytmiska rörelserna vilket har samma effekt. När nya nervförbindelser bildas i prefrontala barken ökar dess förråd av signalämnet dopamin. Mognaden av prefrontala cortex är beroende av hjärnans utveckling som helhet och tar därför betydligt längre tid än mognaden av de basala ganglierna. Den är inte avslutad förrän i årsåldern. Hos barn med ADHD har denna mognadsprocess varit ofullständig. Orsakerna till detta varierar men genomgående har de spontana spädbarnsrörelserna inte räckt till för att ge hjärnan nödvändig stimulans under det första levnadsåret. Följden av detta blir kvarstående primitiva reflexer och mer eller mindre uttalade motoriska problem samt bristande funktion i prefrontala cortex. Rytmisk rörelseträning och reflexintegrering vid ADHD Rytmisk rörelseträning och reflexintegrering stimulerar utvecklingen av nya nervförbindelser i basala ganglierna och prefrontala barken. Därigenom utvecklas motoriken och förmågan att sitta stilla samtidigt som hjärnans exekutiva funktioner förbättras. Utvecklingen av nervnäten innebär också att förrådet av signalämnen, främst dopamin, ökar. I praktiken går rörelseträningen till så att barnet gör rytmiska rörelseövningar och övningar för reflexintegrering 10 till 15 minuter varje dag. Genom övningarnas stimuleras utvecklingen av nya nervförbindelser i många delar av hjärnan och när denna direkta stimulering upphör fortsätter de aktiverade nervcellerna att utveckla nya nervförbindelser och öka förrådet av signalämen. På så sätt underlättas att nervsignalerna i framtiden kan avfyras i de nya mönstren. Samtidigt avvecklas de nervförbindelser som förmedlade de tidigare reaktionsmönstren. Det säger sig självt att denna utveckling tar tid. Efter några månaders träning brukar man se en tydlig förbättring av symtomen vid ADHD. En förutsättning för förbättring är att rörelserna Sida 1 av 6

2 görs varje dag eller åtminstone fem till sex gånger per vecka eftersom hjärnan behöver ständiga påminnelser för att de nya reaktionsmönstren skall befästas. I regel tar det ett år, ibland mer, innan symtomen helt eller åtminstone nästan helt har försvunnit. När de nyetablerade nervförbindelserna i hjärnan förstärks genom träningen befästs de nya reaktionsmönstren och när de ursprungliga nervförbindelserna hämmats försvinner de ursprungliga symtomen. Detta innebär att förändringarna blir bestående även sedan träningen avslutats. Socialstyrelsens syn på ADHD Enligt den syn på ADHD som jag skisserat ovan rör det sig om en bristfällig mognad av hjärnan, vanligen orsakad av otillräcklig stimulering under första levnadsåret. Erfarenheten visar att symtomen försvinner med rytmisk rörelseträning och reflexintegrering. Enligt detta synsätt är ADHD en mer eller mindre stor avvikelse från normal mognad och utveckling av hjärnan. Enligt Socialstyrelsen är ADHD en distinkt och välavgränsad sjukdom som beror på brist eller nedsatt verkan av signalämnena dopamin och noradrenalin. Sjukdomen är genetiskt betingad eftersom generna kontrollerar de signalämnen som överför information mellan hjärnans celler. Enligt Socialstyrelsen har ADHD en allvarlig inverkan på många barns hälsa, utveckling och förutsättningar att få ett fullvärdigt liv som vuxna. Man hänvisar till uppföljningsstudier, som visar en dyster bild med bristande skol- och yrkesframgång och ofta allvarliga sociala och psykiatriska problem i vuxenåldern. Som behandling rekommenderar Socialstyrelsen i första hand råd om bemötande till föräldrarna och tillrättaläggande i förskolan och skolan. Läkemedelsbehandling blir aktuell när sådana åtgärder är otillräckliga och när koncentrationssvårigheter, överaktivitet eller impulsivitet allvarligt nedsätter barnets eller den unges totala sätt att fungera. (95) Effekter av läkemedelsbehandling och motorisk träning Vid rytmisk rörelseträning tar det en eller flera månader innan man märker några effekter. Vid behandling med centralstimulantia kommer effekten omedelbart. Detta är den mest iögonenfallande skillnaden mellan behandling med centralstimulantia och motorisk träning. Vid rytmisk rörelseträning bildas nya nervförbindelser som möjliggör nya reaktionsmönster, något som tar tid. Centralstimulantia verkar genom att frigöra och minska återupptaget av signalämnet dopamin i basala ganglierna och prefrontala cortex, något som ger omedelbar effekt. Ett överaktivt barn som hoppat och sprungit runt hela tiden och varit en stor påfrestning både för sig själv och sin omgivning kan ofta redan efter första dosen sitta stilla och fokusera på vilken tråkig uppgift som helst. På många föräldrar och lärare gör detta ett outplånligt intryck. Centralstimulantia har också effekt på nervförbindelserna men till skillnad mot rörelseträning bildas inga nya nervförbindelser och reaktionsmönster. Tvärtom! Många djurförsök, bl.a. med apor, har visat att relativt låga doser centralstimulantia dödar hjärnceller och orsakar permanenta hjärnskador speciellt i pannloberna och basala ganglierna. När synapserna översvämmas av dopamin försvarar sig hjärnan genom att stänga av receptorerna, vilket leder till celldöd och försämrad funktion i dessa delar av hjärnan. På sikt blir detta förödande. Då antalet dopaminproducerande synapser minskar avtar samtidigt effekten av medicineringen, vilket ofta föranleder dosökning. Om man försöker minska dosen eller sätta ut medicinen återkommer symtomen med förnyad kraft. Eftersom Socialstyrelsen helt förtiger att centralstimulerande leder till försämrad funktion i hjärnan riskerar den Sida 2 av 6

3 behandlande läkaren att dra slutsatsen att försämringen beror på grundsjukdomen och tar den som bevis för att medicineringen är nödvändig för att hålla den i schack. Följden blir att barn ofta behandlas med dessa medel under många år i sträck ända upp i vuxen ålder. Då är hjärnan ofta så drabbad att de får fortsätta stå kvar på medicinen. Långtidsuppföljning av behandling med centralstimulantia saknas Enligt Socialstyrelsen finns det inte något psykofarmaka till barn som undersökts lika väl som centralstimulantia. Man lägger dock in en brasklapp att det ännu inte är känt hur effektiva de är efter många års behandling. Anledningen till att man inte vet hur centralstimulantia verkar efter många års behandling är att det inte gjorts några studier om långtidseffekter av medicineringen. Trots att medlen använts i mer än femtio år vid hyperaktivitet i USA finns med några få undantag inga studier som följt upp behandling mer än högst några månader. Ett undantag är en undersökning av 24 unga som sedan barndomen behandlats för hyperaktivitet med centralstimulantia. Studien visade att 50 % led av hjärnatrofi eller minskning av hjärnvävnaden. I djurförsök har Ritalin visat sig rubba produktionen av tillväxthormon och minska tillväxten i olika organ, inklusive hjärnan, vilket kan vara en tänkbar förklaring till fyndet. En annan förklaring skulle kunna vara den celldöd i hjärnan som centralstimulantia orsakar. (96) En annan långtidsuppföljning av barn med ADHD som behandlats med centralstimulantia har gjorts av professor Nadine Lambert vid Berkeley-universitet i Kalifornien. Hon jämförde en grupp behandlade barn med en annan grupp barn med ADHD som inte medicinerats. Hon fann ett signifikant samband mellan behandling med centralstimulantia i barndomen och drogmissbruk i vuxen ålder. Hon drog slutsatsen att behandling med centralstimulantia i barndomen på ett signifikant och genomgripande sätt bidrar. till daglig rökning hos vuxna, kokainberoende och ett livslångt bruk av kokain och centralstimulerande medel. (97) Förbättrar medicinering sociala och kognitiva funktioner? Socialstyrelsen skriver i sin kunskapsöversikt att medicineringen förbättrar barns sätt att fungera och underlättar samvaron med andra. Barnet får lättare att klara skolan, inlärningen underlättas och dessutom tycks medicinen förbättra funktioner som att tänka ut lösningar på problem. Vad som i själva verket händer med barn som behandlas med centralstimulantia är att de blir mer fogliga och villiga att göra som vuxna säger, speciellt när det gäller att utföra tråkiga enformiga klassrumsuppgifter och läxor. Dessutom minskar deras spontanitet och nyfikenhet och de drar sig undan umgänge. En mängd studier av hur centralstimulerande verkar på djur visar slående likheter med barns reaktioner. Inför NIMHs konsensuskonferens 1998 sammanfattade Peter Breggin resultatet av ett par dussin djurstudier på följande sätt: För det första undertrycker centralstimulantia normala spontana oförmedlade aktiviteter inklusive nyfikenhet, umgänge och lek. För det andra främjar centralstimulantia stereotypa, tvångsmässiga beteenden som innebär meningslösa upprepningar. (98) Även om sådana reaktioner innebär mindre konflikter med omgivningen och på så sätt underlättar samvaron med andra måste man ifrågasätta att de är ett uttryck för att barnens sätt att fungera har förbättrats. Borde inte sådana symtom istället väcka oro och stämma till eftertanke? Sida 3 av 6

4 Att barn som medicineras klarar skolan bättre, att inlärningen underlättas och att de får lättare att tänka ut lösningar på problem motsägs av många studier. Redan 1976 publicerades en undersökning där man inte kunde påvisa någon förbättring av skolresultaten hos elever som ansågs ha blivit förbättrade av medicineringen visade en genomgång av olika studier en påtaglig risk för att den ökade fokuseringen på stereotypa meningslösa aktiviteter försvårar inlärningen. Man präglade termen kognitiv toxicitet för att beskriva hur en sådan överfokusering förhindrar inlärning och försvårar flexibel problemlösning och självständigt tänkande. (99) Relativt få biverkningar? Enligt Socialstyrelsen har centralstimulantia relativt få biverkningar. I sällsynta fall kan det dock hända att barnens psyke och beteende påverkas så negativt att behandling med medicin inte kan fortsätta. Av Breggins sammanställning framgår att biverkningsfrekvensen långtifrån att vara låg i ett flertal undersökningar uppgår till mer än 50 %. De vanligaste biverkningarna är trötthet, slöhet, nedstämdhet, tillbakadragenhet, ointresse för andra, sömnproblem och brist på aptit. I en undersökning med 41 barn mellan fyra och sex år led 62% av slöhet, 75% av dålig aptit, 62% var ointresserade av andra. I en annan undersökning med 83 något äldre barn hade 45% biverkningar främst i form av tillbakadragenhet, nedstämdhet eller gråt. Tvångssymtom är mycket vanliga biverkningar. De tar sig uttryck i ett tvångsmässigt upprepande av enkla, oftast meningslösa aktiviteter. I en undersökning med 45 barn utvecklade 51% tvångssymtom som i vissa fall var mycket allvarliga. Ett barn lekte med lego i 36 timmar utan att sova eller äta. I en annan undersökning med 19 barn upptäckte man att 42 % bara efter en enda dos utvecklade en tvångsmässig överfokusering och hade svårt att avsluta olika uppgifter de tilldelats. (100) Tics och rörelserubbningar är också vanliga. I en undersökning med 45 barn utvecklade så många som 58% tics och onormala rörelser. I en annan undersökning med 122 barn utvecklade 9% tics och onormala rörelser. Ett barn fick ett irreversibelt syndrom med ansiktsryckningar, huvudvridningar, smackande med läpparna, strykningar över pannan och utstötande av läten. (101) I en kanadensisk undersökning från 1999 kom man fram till att minst 9% och sannolikt en större andel av 98 barn som behandlats med centralstimulerande utvecklade psykotiska symtom.(18) Enligt Gillberg är hallucinationer en mycket sällsynt biverkning. Detta stämmer inte ens med hans egen undersökning från 1997 med 62 barn som behandlades med centralstimulerande. Av dessa utvecklade tre barn hallucinationer, d.v.s. 5%. (102) Det har länge varit känt att centralstimulantia minskar blodflödet i hjärnan, skadar blodkärlen och orsakar mikroblödningar i hjärnan. I en lärobok i psykiatri skriver Jaffe: Hos apor inbegriper de toxiska effekterna av kroniskt amfetaminbruk skador på hjärnans blodkärl, neuronförlust (hjärncellsdöd) och mikroblödningar. (103) Först de senaste åren har sådana biverkningar uppmärksammats även hos människor efter många rapporter om blodtrycksstegring, stroke och plötslig hjärtdöd hos behandlade vuxna och barn drogs det centralstimulerande medlet Adderal in under en sexmånadersperiod i Canada efter rapporter om 20 fall av plötslig hjärtdöd och 12 fall av stroke. (104) I februari 2006 meddelade Reuters att 51 patienter som behandlades med centralstimulantia hastigt avlidit, något som föranledde FDA uppmana förskrivare att uppmärksamma hjärtattacker och Sida 4 av 6

5 högt blodtryck. Ytterligare trettio dödsfall hos patienter som behandlats med metylphenidat (Ritalin) hade också rapporterats. En jämförelse av rörelseträning och medicinering vid ADHD Flera vetenskapliga djurstudier har visat att relativt små doser amfetamin som ges under ett antal dagar eller veckor orsakar förlust av dopaminreceptorer i hjärnan. I en annan undersökning kunde man påvisa bestående hjärnskador efter tillförsel av amfetamin under två gånger dagligen i fem veckor.(105) Det finns ingen anledning att anta att barn inte skulle drabbas på samma sätt som djur. I synnerhet skadas de dopaminproducerande områdena i hjärnan, nämligen prefrontala cortex och basala ganglierna. Erfarenheten av rytmisk rörelseträning och reflexintegrering tyder på att funktionen i dessa områden långsiktigt förbättrats, även sedan träningen upphört och att tillgången på dopamin ökar i samma grad som nervnäten stimuleras. Många undersökningar har visat att centralstimulantia förhindrar inlärning och försvårar flexibel problemlösning och självständigt tänkande. I många studier har man inte kunnat påvisa någon förbättring av skolresultaten hos elever som ansågs ha blivit förbättrade av medicineringen. Erfarenheten av rörelseträning och reflexintegrering är att inlärning underlättas, speciellt läsning och läsförståelse och att skolresultaten på sikt förbättras i hög grad. Centralstimulantia främjar stereotypa, tvångsmässiga beteenden som innebär meningslösa upprepningar och minskar spontanitet, nyfikenhet och lek och leder till att behandlade barn drar sig undan umgänge. Erfarenheterna av rytmisk rörelseträning och reflexintegrering är att barn blir mer utåtriktade och får bättre kamratkontakter och social förmåga. Detta gäller även autistiska barn. Forskning har visat att rörelseträning förbättrade en grupp svårt schizofrena personer så att de blev mer intresserade av sin omgivning och i högre grad deltog i sociala aktiviteter. Enligt en av de mycket få långtidsuppföljningar som gjorts på barn som behandlats med centralstimulantia bidrar dessa medel till daglig rökning hos vuxna, kokainberoende och ett livslångt bruk av kokain och centralstimulerande medel. (106) Rörelseträning medför ingen ökad risk för missbruk i vuxen ålder. Fallbeskrivning Kalle var 11 år när han började rytmisk rörelseträning augusti. Han hade då stått på amfetamin i fem år. Den aktuella dosen var 25 mg per dag. Kalle lärde sig gå redan vid 10 ½ månad. Han hade en uttalad trotsperiod i 2-3 årsåldern. I 6-årsåldern hade han så stora problem med överaktivitet, koncentration och affektutbrott att amfetamin sattes in. De första två åren i skolan gick han i vanlig klass med personlig assistent. Därefter fick han flytta till en specialklass med sju elever och fem vuxna. Vid första besöket hos mig framkom att han var mycket överaktiv och hade mycket svårt att sitta stilla. Han hade mycket dålig uthållighet, stora koncentrationsproblem och var mycket impulsstyrd. Han fick så gott som dagligen svåra affektutbrott. Han var lättstörd. Han hade svårt att leka med andra barn och problem i alla lagsporter. Han lekte mest för sig själv och var oftast upptagen med att spela game boy eller liknande spel, som han hade svårt att avbryta, något som var mycket påtagligt vid de första besöken hos mig. Kalle hade flera kvarstående primitiva reflexer. Mororeflexen, den toniska labyrintreflexen, spinogalantreflexen och den symmetriska toniska nackreflexen var aktiva. Hans målsättning var att sluta med medicinen och börja i en vanlig klass. Han fick i läxa att göra rytmiska rörel- Sida 5 av 6

6 ser och att bli ruskad samt att arbeta med TLR och mororeflexen. Dessutom rekommenderades han att dra ner på amfetamin med en tablett. I början var han inte särskilt motiverad att göra övningarna själv men ville gärna bli ruskad och han gick med på att föräldrarna ruskade varje dag och att han själv gjorde rörelser om han ville. Efter ett drygt halvår hade han blivit mer motiverad att göra rörelser och tyckte själv att han kände sig mer lugn och harmonisk än förut. Han hade också börjat söka kroppskontakt och krypa upp hos föräldrarna, vilket han tidigare aldrig gjort. Hans affektutbrott hade avtagit och föräldrarna anmärkte att han blivit mer resonabel och kunde hänga med i resonemang på ett sätt som han aldrig förut gjort. Även skolan hade märkt en förändring och det hade bestämts att han skulle flytta till en stor klass och få en resurs f. o. m. höstterminen. Jag rekommenderade att han skulle minska medicinen med ytterligare en tablett. Vid återbesök i slutet av september framkom att skolan hade protesterat kraftigt när de fick höra att han skulle minska medicinen och föräldrarna hade därför avstått. Det hade därför blivit svårare att motivera Kalle att göra övningarna och med mycket tjat gjorde han gjort dem ungefär var tredje dag. Det bestämdes nu att medicinen skulle minskas med en tablett genast och sedan med ytterligare en under förutsättning att Kalle gjorde övningarna minst fem dagar per vecka. Vid nästa återbesök i november hade Kalle minskat medicinen med en tablett per dag. Han hade helt förändrat sitt beteende i väntrummet. Tidigare hade det varit svårt att få honom avbryta sitt game boy spel. Nu tumlade han runt, lekte och brottades istället med sin sexårige lillebror så fort han fick tillfälle. Kalle hade själv tagit ansvaret för övningarna och gjort dem varje dag efter påminnelse. Han började nu också medverka i reflexintegreringar som hans far hjälpte honom med. I början av vårterminen då han gjort rörelseövningar ett och ett halvt år minskades medicinen till två tabletter per dag. Skolan gick över all förväntan enligt föräldrarna. Han fortsatte under vårterminen att göra de rytmiska övningarna själv efter påminnelse och medverkade bra vid reflexintegration med isometriskt tryck. Hans Moro reflex, TLR och spinogalantreflex integrerades. Han hade inga problem med uthållighet, koncentration eller uppmärksamhet eller att sitta stilla. Han var jämn i humöret och fick inga affektutbrott. I slutet av vårterminen hade han fått rakt igenom beröm av läraren vid utvecklingssamtal. Före sommarlovet minskade han medicinen med ytterligare en per dag, vilket inte hade märkts enligt vad föräldrarna rapporterade vid återbesök i augusti. I december slutade han helt med medicinen utan att skolan informerades. I februari kunde han berätta att skolan gick lika bra trots att han helt slutat med medicinen och inte längre gjorde övningarna. Sida 6 av 6

Socialstyrelsen rekommenderar

Socialstyrelsen rekommenderar Att behandla överaktivitet med centralstimulerande medel Barn som är överaktiva, lättdistraherade, ouppmärksamma, lätt blir uttröttade och har problem med att kontrollera sina impulser anses lida av ADHD

Läs mer

Vad Socialstyrelsen inte vill att vi ska veta om centralstimulantia

Vad Socialstyrelsen inte vill att vi ska veta om centralstimulantia Vad Socialstyrelsen inte vill att vi ska veta om centralstimulantia Harald Blomberg Cupiditas Discendi AB Varning till läsaren Centralstimulerande medel som amfetamin eller Ritalin är farliga att ta, speciellt

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Översikt av sjukdomsepidemiologin Uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet (ADHD; Attention Deficit Hyperactivity Disorder) innebär att man har svårt

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr

Läs mer

Accepterar socialdepartementet att 1043 förgiftade barn och hundratals skadeverkningar försvann ur Socialstyrelsens utredning?

Accepterar socialdepartementet att 1043 förgiftade barn och hundratals skadeverkningar försvann ur Socialstyrelsens utredning? Till: Socialminister Göran Hägglund Kopia: Socialstyrelsen, Media 22 juli 2014 Socialstyrelsens uppdrag om ADHD-behandling Accepterar socialdepartementet att 1043 förgiftade barn och hundratals skadeverkningar

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson

Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD. Prof em Lars Jacobsson Ökad kunskap för bättre stöd inom ADHD Prof em Lars Jacobsson Antal personer (alla åldrar) som får läkemedel mot ADHD 60000 50000 40000 30000 Läkemedel mot ADHD 20000 10000 0 1985 1990 1995 2000 2005

Läs mer

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil) Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers

Läs mer

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen 1 Barn och ungdomar med ADHD Översikt av föreläsningen 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är det? 3. Flickor och pojkar 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras ADHD hos

Läs mer

Medicin vid ADD/ADHD

Medicin vid ADD/ADHD Medicin vid ADD/ADHD Om mig och mottagningen 49 år, läkare 1994 Startade 2006 hemma i källaren, kv. Aftonstjärnan 5 medarbetare 800 diagnoser 250 medicineringar Personlig erfarenhet Kvällens föreläsning

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Hur påverkar rökning, alkohol och andra droger hjärnan och vilken betydelse kan det ha för studenters inlärning? Bo Söderpalm, beroendeforskare

Läs mer

FAKTA OM ADHD Ett material för media framtaget av Eli Lilly AB

FAKTA OM ADHD Ett material för media framtaget av Eli Lilly AB FAKTA OM ADHD Ett material för media framtaget av Eli Lilly AB Faktagranskat av dr Pär Svanborg, Sr Medical Advisor, Neuroscience Eli Lilly Sweden AB, mars 2010 Innehåll 1. Kortfakta om ADHD... 3 2. Orsaker

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se

ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se 20110203 ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se ADHD I Uppsala län ca 65 000 barn Prevalens ADHD 4 % = 2 800 barn 2008 Pojkar:Flickor 5:1 (2-3:1) ADHD

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt Jönköping 18 november Föreläsare: Marie Adolfsson och Johan Bysell www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Benjamin och Mona Andersson har kämpat mycket tillsammans med skrivning och läsning. Man måste tro på sitt barn, säger Mona.

Benjamin och Mona Andersson har kämpat mycket tillsammans med skrivning och läsning. Man måste tro på sitt barn, säger Mona. Benjamin och Mona Andersson har kämpat mycket tillsammans med skrivning och läsning hemma. Man måste tro på sitt barn, säger Mona. Lättare att Text: Liselotte Rönnholm, Eva Olsson Foto: Per Johansson,

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Alternativa metoder för att hantera ADHD

Alternativa metoder för att hantera ADHD UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Moment B, uppsats 15 hp Termin 6 Höstterminen 2014 Alternativa metoder för att hantera ADHD Alternative methods for dealing with ADHD Handledare: Daniel

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Agneta Hellström Sinus AB www.sinus.se 121122 Agneta Hellström 1 Om samarbete 121122 Agneta Hellström 2 Varför behöver vi samarbeta kring barn med ADHD? Barn

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Vad ska vi gå igenom idag?

Vad ska vi gå igenom idag? Vad ska vi gå igenom idag? mekanismer GARNs nätverksmöte, Västerås 28-29 maj 2015 Erika Roman Docent i neurobiologisk beteendefarmakologi Universitetslektor i beteendefarmakologi Terminologi Belöningsnätverk

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Disposition introduktion i mindfulness

Disposition introduktion i mindfulness Disposition introduktion i mindfulness Samhället NU och DÅ Stressfysiologi Kognitiva filter Vad händer i hjärnan Mindfulness verkningsmekanismer Forskning På gång Att träna mindfulness Här&Nu Jägar och

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

adhd Kort om hos vuxna

adhd Kort om hos vuxna Kort om adhd hos vuxna Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information om adhd hos vuxna Den här

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) IVO Avdelning Öst Box 6202 102 43 Stockholm

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) IVO Avdelning Öst Box 6202 102 43 Stockholm Inspektionen för vård och omsorg (IVO) IVO Avdelning Öst Box 6202 102 43 Stockholm Svar angående utlåtande av professor Elisabeth Fernell gällande användandet av rytmisk rörelseterapi. Diarienummer: 9.4.1-6213/2011

Läs mer

Medlemsenkät om uppföljning av läkemedelsbehandling

Medlemsenkät om uppföljning av läkemedelsbehandling Medlemsenkät om uppföljning av läkemedelsbehandling Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för våra medlemsgrupper. I denna rapport fokuserar vi på

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010.

BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010. BasUt föreläsning Mikael Nilsson 6 tillfällen under mars och april 2010. Avdelningschef vid avdelning 23 i Varberg. Har arbetat inom psykiatrin i många år. Kom in i psykiatrin genom en kamrat i ungdomen

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

Välkommen till Grundkurs om NPF

Välkommen till Grundkurs om NPF Välkommen till Grundkurs om NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Stockholm 3 september 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 09.30 11.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad

Läs mer

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING (Detta är en utskrift från PsykosyntesForums hemsida, web-adress: http://psykosyntesforum.se/svensk/tjanster_omprogrammering.htm) Kognitiv skript-terapi På PsykosyntesForum använder vi en specifik metodologi

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA?

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? Vissa vardagsaktiviteter involverar i högre grad arbetsminnet och om de görs regelbundet och intensivt kan de möjligtvis hjälpa till att träna

Läs mer

Tourette syndrom (TS)

Tourette syndrom (TS) Komplettering Fördjupningskurs NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Tourette syndrom (TS) Motoriska + vokala tics > 1år Ticsen orsakar lidande eller försämrad funktion

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

2013-12-04. Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD

2013-12-04. Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD 1 2013-12-04 Angående rutiner för urinscreening vid centralstimulerantiabehandling vid ADHD För det första vill vi be om ursäkt för att man vid informationen har talat om att Socialstyrelsen har ställt

Läs mer

Om barnets fantastiska hjärna

Om barnets fantastiska hjärna Om barnets fantastiska hjärna Hugo Lagercrantz Astrid Lindgrens Barnsjukhus Halmstad 26/3 2012 Namn Efternamn 2012-08-281 Livets viktigaste händelse - gastruleringen 3 veckor Namn Efternamn 28 augusti

Läs mer

Vad är ADHD? Definitioner

Vad är ADHD? Definitioner 2011-12-05 Vad är ADHD? Alla kan vi ibland ha svårt att sitta still, att fokusera vår uppmärksamhet och att kontrollera våra impulser, i synnerhet om vi är stressade eller trötta. För en del barn, ungdomar

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

adhd Kort om hos barn och ungdomar

adhd Kort om hos barn och ungdomar Kort om adhd hos barn och ungdomar Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information till föräldrar

Läs mer

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) Susanne Bejerot docent, Karolinska Institutet ESSENCE-DAG 1, Göteborg 3 JUNI 2014 OCD / tvångssyndrom 1-2 procent av befolkningen, heterogen sjukdom neurologisk, låg

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Mat/näring Uppdrag 1

Mat/näring Uppdrag 1 Mat/näring Uppdrag 1 Ät minst tre saker under dagen som är bra för hjärnan. Tips: o Rågbröd o Gröt o Müsli o Fisk o Skaldjur o Kaffe o Färgrann frukt o Vinbär o Nässlor o Grönkål o Jordgubbar o Spenat

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman Utvecklingsstörning och hälsa Monica Björkman Definition av utvecklingsstörning: Intelligenskvot under 70 Begränsad förmåga att anpassa sig till dagliga förväntningar i en normal social omgivning Problem

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer