D I S S O C I A T I O N. Linköpings Hälsouniversitet. Barnmisshandel och sexuella övergrepp II, 10 poäng. Monica Ahlberg
|
|
- Per-Olof Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 D I S S O C I A T I O N Linköpings Hälsouniversitet Barnmisshandel och sexuella övergrepp II, 10 poäng Monica Ahlberg
2 INNEHÅLL Bakgrund... sid 4 Syfte... sid 4 Minnet... sid 4 Vad är dissociation... sid 6 Vilken funktion har dissociation... sid 9 Vad kan man göra när någon dissocierar... sid 11 Olika behandlingsmodeller... sid 12 Sammanfattning... sid 15 Intervjuer... sid 16 Litteraturlista... sid 24 Bilagor... sid 25 2
3 Bakgrund HOPP - Riksorganisationen mot sexuella övergrepp bildades 1998 och jag har sedan år 2000 arbetat i organisationen med stödgrupper för anhöriga till barn som varit utsatta för sexuella övergrepp. I HOPP Stockholm har jag varit med och startat verksamheten som från början endast riktade sig till män som varit utsatta i sin barndom. Det var många som hörde av sig och ville att vi skulle starta verksamhet för kvinnor. Från år 2003 började vi arbeta med kvinnor i enskilda samtal och i stödgrupper. Jag har varit med och genomfört fem stödgrupper för kvinnor utsatta för övergrepp i sin barndom. I mitt arbete med anhöriga till barn som varit utsatta för övergrepp och kvinnor som varit utsatta i sin barndom har jag mött personer som dissocierat och bland anhöriga har jag hört flera berätta om hur deras barn dissocierar. I en stödgrupp började en flicka 19 år att dissociera och vi ledare och övriga i gruppen hade ingen erfarenhet av dissociation. Det uppstod en hel del stress, panik och osäkerhet hur man skulle klara av situationen. Syfte Jag vill med min litteraturstudie ge kunskap, information och trygghet när/om man möter personer som dissocierar. När man arbetar med människor som varit utsatta för sexuella övergrepp i samtal och stödgrupper ska man vara medveten om att dissociation kan förekomma. Utifrån det perspektivet vill jag fördjupa mina kunskaper om dissociation för att kunna vara trygg i mitt sätt att möta denna problematik och sprida kunskap till våra HOPP -avdelningar ute i landet. Minnet Dissociation har med minnet att göra och jag beskriver kortfattat hur minnet fungerar och vilka olika minnessystem som finns, vilken funktion de har för att man bättre ska förstå varför och hur dissociation kan uppstå. Olle Sundh, leg. psykolog och leg. psykoterapeut referat från ett föredrag. Dissociation förknippas ofta med minnesstörning, särskilt amnesi (men även andra former såsom flash-backs, hyperamnesi, etc. Dissociationens mer specifika påverkan på minnets 3
4 olika delfunktioner kan analyseras utifrån George Kleins teori (1970), enligt vilken minnet omfattar fyra huvudkomponenter: 1. registrering 2. Lagring/retention 3. Kodning/kategorisering i scheman (skapa mening/sammanhang). 4. Hämtning/rekonstruktion Olika författare har diskuterat sambandet mellan dissociation och dessa fyra minneskomponenter. Horowitz (1992), t.ex. menar att traumatiska upplevelser (1)registreras och (2) lagras, men är (3) svåra att integrera med rådande meningsstrukturer och självscheman. Medvetenhet Man kan skilja på medvetenhetstillstånd (ett kontinuum från vakenhet till sömn) och formen i vilken medvetenhetens innehåll upplevs (såsom faktum, minne, fantasi, tanke, etc.) och där graden av upplevd verklighet är en viktig dimension (Rapaport, 1952) Båda dessa interrelaterade aspekter av medvetenhet är i sin tur kopplade till minne. (Enligt G. Klein ger medvetenhetstillståndet minnet ett kontext medan upplevelseformen påverkar minnets registrering, lagring, organisering och återhämtning.) För dissocierande patienter rapporteras ofta medvetenhetstillstånd i form av frånvarotillstånd, drömeller translika tillstånd etc. Vidare beskrivs förvirrade upplevelseformer med oklarhet över vad som är fantiserat material och vad som är verkliga upplevelser. Olika minnessystem Sexuella övergrepp mot flickor och pojkar, Christina Warfvinge. Vårt minne fungerar inte som en videobandspelare utan innehåller många felkällor. Varje specifikt minne är en blandning av vad som registrerades just då och den kunskap som personen har förvärvat fram till den händelse som skall kommas ihåg. Minnet är också beroende av personens tolkning av informationens mening och betydelse, hennes strategier för framplockning samt det sammanhang som hon befinner sig i när hon skall minnas. Vi har ett 1. korttidsminne 2. långtidsminne Det senare minnet är mest intressant för området sexuella övergrepp. a) Procedurala minnet Det flesta motoriska program bygger på sådana minnen, t.ex. att krypa, gå, hoppa, cykla eller köra bil. Dessa funktioner tar ofta lång tid att lära sig, men när de väl är inlärda blir de automatiserade. Vi kan gå och prata samtidigt, vi behöver inte tänka på hur vi skall bära oss åt att gå. Minnen av den här typen är svåra att glömma bort. 4
5 b) Semantiska minnet Det semanstiska minnet är ett kunskapsminne typ att Nyköping ligger i Sörmland. Den här typen av kunskap är lättare att glömma och vi vet inte alltid när, var och hur vi har förvärvat det. Förutsättningen för denna typ av minne är att vi har ett språk. c) Episodiska minnet Det här minnet använder vi när vi tänker på tidigare upplevelser eller händelser som vi har varit med om. Detta minne är följaktligen mycket personligt. Det självbiografiska minnet börjar vanligtvis runt 1½-2 år då han/hon är medveten om sig själv som en person runt vilket barnet kan organisera sina erfarenheter. I denna ålder börjar barn få ett litet ordförråd, som gör det lättare för dem att förmedla sina erfarenheter. Det är betydligt mer komplicerat att plocka fram episodiska minnen är procedurala minnen. Kommer du ihåg vad du gjorde den 31 juli i år? Om du skulle råka göra det beror det säkert på att just den dagen är förknippad med ett personligt minne. fyllde år eller gjorde något speciellt den här dagen etc. Kanske har du varit med om att besöka gamla hemtrakter, som du inte vistats i på många år. Då har du förmodligen upptäckt att några få ledtrådar plötsligt kunde få dig att minnas händelser och personer, som du trodde att du totalt hade glömt bort. Vissa minnen ligger lagrade som sinnesintryck, såsom syn, hörsel, lukt och smak. Du har alltså upptäckt att ditt episodiska minne har behövt ledtrådar för att bli tillgängligt för dig. Vad är dissociation Det finns olika definitioner på begreppet dissociation. Forskare kan ha lite olika uppfattning och beskrivningar av vad dissociation är. Olika definitioner, tolkningar och upplevelser har hämtats från forskare, psykologer, terapeuter, privatpersoner m.fl. för att ge en så bred bild som möjligt av dissociation. (Bengt Söderberg, Vasa BUP har i tidskriften Mellanrummet Dissociation definieras som ett sammanbrott av sådana vanligtvis integrerade funktioner som medvetande, minne, perception av själv eller omgivning eller sensoriskt/motoriskt beteende. Det inre sammanhanget splittras upp för att automatisera beteendet i psykiskt överväldigande situationer, för att avskilja alltför smärtsamma minnen och affekter efter ett trauma eller för att avskilja sig från ett själv som hotas av upplösning. 5
6 Traumatiska minnen Sven-åke Christiansson Minnesförluster med psykiska orsaker kan inordnas under begreppet dissociation. Individen införlivar då inte nya upplevelser och erfarenheter. I lindrigare form kan detta gälla t.ex. dagdrömmar, man försvinner för ett ögonblick ut i en annan värld som inte har någon som helst koppling till den nuvarande situationen. I svårare form åstadkommer dissociationen en förändring av den personliga identiteten och man minns inte vad som hänt under denna period. Ursprunget till dessa märkliga reaktioner är ytterst traumatiska upplevelser, oftast från barndomen. Sexuella övergrepp mot flickor och pojkar Enligt Putnam, 1993 Dissociation definieras som en psykofysiologisk process som ändrar tankar, känslor och handlingar, så att viss information för en period inte integreras med annan information, vilket annars är fallet. Sexuella övergrepp mot flickor och pojkar, Doris Nilsson och Carl Göran Svedin Tecken på dissociation är minnesluckor, transtillstånd, (förändrat medvetandetillstånd), identitetsförvirring, depersonalisering och derealisation (verkligheten tycks för en stund förändras) samt förlust av tid eller tidsperspektiv (upplevd tid försvinner ur medvetandet). En peson som dissocierar integrerar inte den inkommande informationen, han/hon tappar i kapacitet att integrera kunskap, känsla och minne. Dissociation kan ses som ett kontinuum, dvs. man kan dissociera litet eller mycket. Enligt DSM-II-R innebär dissociation en störning eller förändring av normalt integrerade funktioner såsom identitet, minne eller medvetande. Ulla Karilampi, Dissociation och dissociativa störningar, Minnet är alltid drabbat vid en dissociativ episod. Minnet fungerar som ett klister som binder ihop olika funktioner eller tillstånd genom att skapa en känsla av kontinuitet över tid och rum. Vid en dissociativ episod sker ett avbrott i denna kontinuitet och vi rycks ut ur vår normala referensram, varmed det också blir ett avbrott i vår normala associationskedja. Plötsligt får vi en upplevelse av att vara främmande för oss själva (störning av identitet), (störning av minnet), (störning av medvetandet), (störning av perception). 6
7 Leg psykoterapeut, leg psykolog Olle Sund, utifrån föredrag Dissociation har både liknelser och skillnader i jämförelse med andra försvar, såsom bortträngning, splitting och förnekande. T.ex. syftar både dissociation och splitting till att avvärja ångest genom att aktivt särhålla och upprätta distans mellan mentala innehåll, vilket i sin tur har negativ inverkan på självet/identiteten. Till skillnad från bortträngning är i ingendera fallet syftet att separera medvetet från omedvetet. Splitting kan ses en mer begränsad process där särhållandet gäller polariserade aspekter av själv- och objektrepresentationer (t.ex. goda och onda ), medan dissociation är ett bredare begrepp inkluderande mer komplexa uppdelningar. Minne är en väsentlig faktor vad gäller att vidmakthålla en identitet. Childhood Antecedents of Multiple Personality, Richard p. Kluft Dissociation kan definieras som en komplex psykosocial process, med psykodynamiska triggers, vilka skapar en förändring i personens medvetande. Under denna process blir tankar, känslor, och erfarenheter inte integrerade in i personens medvetande eller minne, på ett normalt sätt. Två karakteristiska kännetecken har hittats i de flesta huvudsakliga dissociativa reaktionerna. Det första är en störning i individens känsla av själv-identitet. Detta kan ta sig olika uttryck, som t.ex. förlust av allt själv-refererande minne i psykogen amnesi, eller existens av åtskilliga alternerande identiteter, vilket är fallet med multipel personlighetsstörning. Avancerad förhörs- och intervjumetodik, S.-Å. Christianson, Elisabeth Engelberg, Ulf Holmberg. Att dissociera innebär att individen utvecklar ett mer genomgripande sätt att koppla bort sin förmåga att uppfatta och känna in vad som sker i omgivningen och med sig själv, dvs att koppla bort den medvetet upplevda outhärdliga händelsen, eller att åtminstone förhindra de allra mest övermäktiga inslagen i det inträffade. Dissociativa reaktioner utvecklas i huvudsak då det rör sig om återkommande negativa eller skadliga händelseinslag i tillvaron, t.ex. upprepade sexuella övergrepp. Trots att detta skeende ändå registreras, innebär ett dissociativt beteende att minnen av traumat separeras ut och lagras vid sidan av vad man normalt betecknar som ett medvetande. Anna Nilsson, Personligt om dissociation, Tidningen Våga Se Att dissociera betyder att sönderdela i motsats till att associera, förbinda, sammanlänka. Om man studerar fenomenet glömska kan dissociation fungera på följande sätt. När en till synes vardaglig händelse påminner om en traumatisk händelse i förfluten tid kan reaktionen bli att händelsen i nutid delas upp genom de olika sinnesorganen och förläggs som minnesfragment till 7
8 olika delar i hjärnan utan kontakt med varandra. Detta sker med automatik. Händelsen försvinner på detta sätt. Den har aldrig ägt rum. Den tycks ha gått förlorad i glömskans labyrinter. Men det finns sätt att återfå delarna och sammanlänka dem. Vilken funktion har dissociation Dissociativa reaktioner utvecklas i huvudsak av återkommande negativa och ytterst traumatiska händelser, t.ex. sexuella övergrepp, misshandel och andra trauman. Den som utsätts för traumatiska upplevelser måste hitta ett sätt att hantera det och för att överleva. Vilken funktion dissociation har finns olika förklaringar. Psykoanalytisk diagnostik Nancy McWilliams Dissociativa försvar liknar alla andra försvar i den bemärkelsen att de börjar som en outvecklad persons bästa möjliga anpassning till en specifik miljö, sedan blir de automatiska reaktioner och med tiden under andra betingelser helt inadekvata. Dissociativa försvar är formade av specifika uppväxtvillkor, det vill säga dissociationen är adaptiv och i viss mån bejakad av familjen. Visa vuxna människor med dissociativa personligheter har helt enkelt bara fortsatt dissociera alltsedan den första ursprungliga traumatiska händelsen. Något som kan utlösa latenta dissociativa försvar hos en vuxen är situationer och händelser som omedvetet påminner om barndomstraumat. Den vanligaste orsaken till dissociativ personlighet är övergrepp under barndomen, oftast av sexuell karaktär men inte begränsad till det. Människor som använder sig av dissociation som sitt huvudsakliga försvar är mästare på självhypnos. Att kunna förflytta sig till ett annat medvetandetillstånd när man är plågad är inte alla förunnat, man måste ha talang för det. Dissociativa människor har överväldigats av sina affekter och inte fått någon som helst hjälp att bearbeta dem. Skräck och fasa tycks vara de känslor som i första hand framkallar dissociativa reaktioner i traumatiska situationer. Ju fler och ju mer motsägelsefulla affekter som aktiverats desto svårare blir det att assimilera en erfarenhet utan hjälp av dissociation. Kroppserfarenheter som kan utlösa dissociation är dels outhärdlig smärta och dels förvirrande sexuell upphetsning. Människor som dissocierar försätts spontant i hypnotiska transtillstånd 8
9 Traumatiska minnen Sven åke Christiansson Till en början kan den dissociativa reaktionen vara sund, eftersom den utgör ett slags skydd mot överväldigade känslomässiga intryck. Men den blir onormal och patologisk när den går utanför det ursprungliga, traumatiska sammanhanget. Sexuella övergrepp flickor och pojkar Redaktörer Carl Göran Svedin och Lena Banck Dissociation är ett effektivt sätt att skärma av minnet av ett trauma, så att det inte ska störa. Dissocierade minnen fortsätter dock att störa som fragmenterade känslor och beteenden återupplevelser utan att man förstår orsaken. Dissociation är en försvarshållning/-reaktion som skyddar från stark psykologisk smärta. Människor som lärt sig att hantera trauman med hjälp av dissociation fortsätter ofta att göra så även i mindre stressande situationer. Bengt Söderberg artikel i Tidskriften Mellanrummet Det debatteras om man ska se dissociation som ett försvar eller ett symtom. Oavsett vilket understryker Frances S Waters att dissociation är en överlevnadsmekanism vid trauma. Intervjuer Dissociation har en helande och rehabiliterande funktion. En traumatisk händelse har inträffat och för att lösa och hantera den traumatiska situationen, behöver den förlösas ur kroppen på något sätt och där är dissociationen en hjälp, som i sin förlängning har en helande och rehabiliterade funktion. Från början har jag en känsla av att det var för att skydda mig själv, när det blev jobbigt eller jag hamnade i situationer som jag inte kunde hantera. När mycket jobbiga känslor eller minnen kom upp, då stängde jag av och gick in i en dissociation för det var något slags skydd. Från början hade min kropp det som en livräddningsfunktion. När det har varit för jobbigt så har kroppen stängt av. Det verkar som att den mekanismen har jag fortfarande när det blir obehagligt, för jobbigt eller när jag får minnen tillbaka så försvinner jag. För att överleva, jag ser helt klart idag att det hade en överlevnadsfunktion. 9
10 Vad kan man göra när någon dissocierar Intervju med socionom, leg psykoterapeut, EMDR-terapeut Paula Heljestrand Jag tror jag att det är väldigt vanligt att dom som har tendenser att dissociera försöker ha kontroll så att hon/han inte skall dissociera tillsammans med människor som dom inte känner sig trygga med. Efter endag i skolan eller arbetet spänner man sig för att inte dissociera, (speciellt om man är medveten om att man dissocierar). När man kommer hem så kanske man inte längre har kontrollen och börjar bli trött och då släpper det. Jag vet att många säger att det är jobbigt på kvällarna för då har man en tendens att dissociera ännu mera. En del vågar inte somna för man vet inte vad som händer. Dessutom tror jag att barn ibland i skolan kan dissociera utan att man tänker på det och de vet inte själva om det och ingen annan heller. Om man känner sig trygg och blir påmind om någonting, något som triggar, får flach-backs så finns risken att man kan dissociera, ibland bara för en kort stund. Om det händer att en person i din närhet dissocierar. Är det bästa att försöka kolla vad den uppfattar t.ex. hur rummet ser ut, minst fem saker ska den kunna berätta om, så man ser att hon/han har koll på rummet. Om man har möjlighet och har en bra relation med personen att den känner sig trygg med dej, kan man ta i hand gärna med båda händerna, så hon/han känner att det finns någon i rummet - det kan göra så man får tillbaka personen till verkligheten, göra en tydlig förändring i situationen, t.ex. stå upp, sätta på musik, ändra ljuset, be någon annan komma in. Om man har pratat om en trygg plats, kan man be den gå till den trygga platsen En person som dissocierar kan prata med en annan röst, man kan märka att hon/han plötsligt pratar om väldigt konstiga saker, då kan man fråga vad dom själva tänker om det, och hur gamla dom är. Om hon då är 11, 12 år när hon i verkligheten är 20 år, då vet man att hon dissocierar. Ibland att man kan ropa tillbaka personen, genom att säga det du minns nu är gamla minnen, kom tillbaka till mej, vi satt och pratade och jag heter, vi känner varann, kom tillbaka. Det som du tror händer nu är inte på riktigt, det är bara minnen. Om man inte lyckas få tillbaka personen ska man att absolut inte lämna personen, utan se vad som händer, för en del kan göra sig väldigt illa under dissociationen. Om detta ändå inte fungerar låt dissociationen ha sin gång och vänta tills den går över, var närvarande, finnas till hands om något händer, skydda från destruktivt beteende. 10
11 Olika behandlingsmodeller EMDR behandling EMDR är en förkortning av "Eye Movement Desensitization and Reprocessing ". Det är en psykoterapeutisk metod som kan hjälpa dig att minska besvären efter upplevelser från det förgångna som stör ditt dagliga liv. Vanligtvis handlar dessa tidigare upplevelser om trauman av olika slag som t.ex. överfall, övergrepp, olyckshändelser eller naturkatastrofer. Även om traumat kanske ägde rum för många månader sedan eller t.o.m. många år sedan, kan du ändå komma att känna av effekterna av detta i ditt dagliga liv genom s.k. posttraumatiska symptom som t. ex. invaderande minnen, överväldigande känslor, mardrömmar, ångest, känslomässig avstängning, låg självkänsla och andra svårigheter att orka med att leva ett bra liv. EMDR har också använts för att hjälpa människor att hantera ångest och panikkänslor, svår sorg, reaktioner på fysiska sjukdomar och många andra tillstånd där starka känslor är förknippade med livsupplevelser. Till dags dato har EMDR-metodens effektivitet för andra typer av problem än posttraumatisk stress ännu inte belagts forskningsmässigt. Hur arbetar man med dissociation utifrån EMDR Intervju med socionom, leg psykoterapeut, EMDR-terapeut Paula Heljestrand Man arbetar egentligen med dissociation på samma sätt som arbetar med trauma. Det som är viktigt när man arbetar med dissociation är att man använder EMDR som förstärkning. Den som har varit utsatt för övergrepp behöver bli starkare, finna sin trygga plats. Man stärker personen genom att klara av att vara i verkligheten, jobbar med stabilisering och det gör man med EMDR. Ibland är svårt att undvika att patienter dissocierar under terapin, eller t.o.m. kommer till terapin dissocierade, och jag har märker att även under en dissociation så kan jag använda EMDR. När patienten upplever smärta av traumatiska upplevelser, kan man hålla dem i händerna vilket jag ofta gör, jag använder båda händerna för bilateral stimulering, man aktiverar både höger och vänster hjärnhalva. Då kan man tillsammans med patienten få kroppssmärtorna att försvinna. Jag har märkt att håller man patientens händer gör att hon/han känner sig lättare till mods, tryggare och kan var kvar i verkligheten. Ibland under en dissociation kan de ramla ner i åldrarna och för att få dom tillbaka till verkligheten frågar jag hur gammal är du. Om någon t.ex. är tio år, så arbetar jag med som den åldern och för att sen få patienten tillbaka säger jag nu är du 11 år och förstärker det med 11
12 EMDR, nu är du 12 och förstärker det, nu är du 13 osv. fram till den rätta åldern och då är man tillbaka i verkligheten. Efter dissociationen är det viktigt att berätta vad som hänt och förstärka med EMDR så att patienten klarar att höra och stå ut med det, för de minnen som hon/han dissocierar är oftast väldigt jobbiga. Men att man faktiskt kan hantera upplevelserna, och förstå att det faktiskt bara är minnen. Fortsätter med förstärkningar, det är bara minnen och det händer inte nu. Alla pratar inte under dissociering och man får inte alltid kontakt, och ibland kan en dissociation vara ganska länge. Man kan försöka få personen att komma tillbaka till verkligheten, genom olika sätt men ibland är det nästan omöjligt. I början av en behandling kommer man inte ihåg något av dissociationerna, men så småningom märker man att hon/han kommer ihåg mer och mer. Antagligen är det så att man bättre kan härda ut minnena, komma ihåg vissa sekvenser. Efter en längre behandling behöver man inte dissociera alls för att stå ut med sina gamla minnen. Jag har stor nytta av vad anhöriga berättar, om vad som hänt under en dissociation. Det är viktigt att jag får veta om det händer något speciellt om patienten t.ex. skadat sig själv eller gjort eller sagt någonting väldigt konstigt. I terapin kan jag använda och berätta vad anhöriga hört och sett och vi kan bearbeta det tillsammans med EMDR. Det kan vid senare tillfällen komma kroppsminnen eller andra minnen, som började som en omedveten dissociation eller kroppsminne som man får en förklaring på. Minnet kommer tillbaka i olika steg och då är det jätteviktigt även för patienten att få veta, att hon beter sig konstigt eller tycker själv att hon/han beter sig konstigt under dissociationen. Så småningom inser man att det inte är konstigt längre, det kan till och med bli väldigt förståeligt varför jag gjorde som jag gjorde. Det är jätteviktigt att få veta vad som händer under dissociationerna för att få ihop sin verklighet och alla olika delpersonligheter. Det som hänt har hänt och jag har överlevt, då behöver jag inte dissociera lägre, jag har klarat av det, jag har klarat av att minnas, det var smärtsamt och jobbigt men jag klarade av det. Dissociationen har ingen funktion längre för man har införlivat minnena med sin verklighet och man står ut med den. Får man hjälp av EMDR att bearbeta kroppsminnena och bearbeta minnen överhuvudtaget när dom kommer, då finns de bara som ett minne, som inte längre förstör vardagen eller patientens liv. 12
13 Kognitiv psykoterapi Kognitiv psykoterapi utgår ifrån att människan präglas och påverkas av sina samlade erfarenheter. Viktiga aspekter är vår livshistoria, specifika livshändelser, sociala och kulturella faktorer. De erfarenheter vi bär med oss bildar livsregler, som styr hur vi uppfattar oss själva, vår omvärld och framtiden. Dessa livsregler kan ibland vara mindre väl fungerande för individen och kan då leda till olika former av psykiska lidanden. Arbetet i terapin fokuserar på våra känslor, tankar och beteenden. Terapin syftar till att få kunskap, insikt och att finna strategier, som är mer ändamålsenliga för individen. Kognitiv psykoterapi kan sammanfattas med orden tankens kraft och beteendets styrka. Kognitiv psykoterapi är en välbeprövad terapiform som lämpar sig för ångest, depressionstillstånd, tvångssyndrom, olika typer av fobier, utmattningsdepressioner / utbrändhets tillstånd. Hur arbetar man med dissociation utifrån KPT Intervju med leg. psykolog och leg psykoterapeut Anne Rotthaus Mål i behandling av dissociativa störningar är att patienten integrerar olika jagtillstånd som också kallas för personlighetsdelar eller delpersonligheter. Svårigheten i terapin är att det för det mesta bara är vissa delpersonligheter som kommer till terapin. Patienten hamnar inte i mer isolerade jagtillstånd, dvs. delpersonligheter som "för" sitt eget liv, när han eller hon kommer till behandlingen och därför kommer terapeuten i första hand i kontakt med patientens mer välfungerande delpersonligheter. I en kognitiv psykoterapi ber man därför patienten att beskriva situationer som varit besvärliga, upprörande, ångestväckande osv. Sedan analyserar man dessa konkreta situationer utifrån vad som hände innan, vilka automatiska tankar/bilder/fantasier och känslor patienten fick och vad han/hon gjorde. Handlar det exempelvis om att patienten tappade kontrollen och blev överväldigad av ilska, ångest eller flash-backs av gamla trauman får man information om hur just den delpersonligheten triggas i gång, tänker, känner och agerar. Under terapins gång får patienten allt mer insikt i vilka delpersonligheter respektive jagtillstånd som kan väckas i olika situationer, när det finns risk att de kommer fram och hur de tänker och känner. Denna process leder så småningom till en integration. Har patienten svårt att ge konkreta exempel kan man med hjälp av upplevelsetekniker trigga igång olika jagtillstånd i terapirummet. Fördelen är att terapeuten är med när dramat spelas upp och kan gå in och talar med patienten när han befinner sig i ett mer ångestladdat eller kanske aggressivt jagtillstånd. 13
14 Här kommer en beskrivning av ett dissociativt tillstånd där ungdomen skurit sig i handleden som jag fått idag via mejl, en situation som vi kommer att analysera nästa gång vi träffas: ja, men mamma å sven-erik kanske inte har sagt något...?? men iaf, i söndags när ja kom tillbaka till skolan så träffa ja ju kompisarna..=) men då började ju dom tjata om att dom hade gett sin pappa de å de å deras pappor blev så å så glada...!! så då kändes det som om alla hade en pappa å så, utan ja...=( så att senare på kvällen när ja va själv på rummet så låg jag i sängen en stund sen så blev allt typ "svart" för helt plötsligt skriker min gamla rumskompis bara: " va fan håller du på med..??" å då hade ja suttit å skärt mig i handleden m rakblad...!!! å nu mår jag skit efter allt det...!! Sammanfattning I uppsatsen har jag försökt att ge en bild om vad dissociation är, hur det fungerar och vilken funktion den har. Gjort intervjuer för att ge en bild av hur det är för den som dissocierar och vad det får för konsekvenser i det vardagliga livet. Från den litteratur jag läst tagit med många olika definitioner och förklaringar på dissociation. När man läser flera olika förklaringar så får man en mer heltäckande syn på vad det innebär att dissociera och vad det handlar om. Är dissociation ett försvar eller är det ett symtom. Jag tror att när en person börjar dissociera utifrån traumatiska händelser/upplevelser i sin barndom t.ex. sexuella övergrepp, då tror jag att det är ett försvar; för den maktlöshet man hamnar i och som man inte kan förklara eller hantera då fungerar dissociationen som försvar. Min tanke med uppsatsen är att kunna informera och ge kunskap om dissociation till dem i vår organisation och våra övriga medlemsorganisationer som arbetar med personer utsatta för sexuella övergrepp. Förr eller senare kommer man att möta den här problematiken och har man kunskap om vad det är och hur man kan hjälpa den som dissocierar behöver inte panikoch stresskänslor bli så stora. Genom intervjuerna vill jag ge förståelse och kunskap om hur det är att dissociera och vad en anhörig kan göra för att hjälpa den som dissocierar. 14
15 Intervjuer Karin 23 år När blev du medveten om att du dissocierade? För tre år sen, fick jag reda på att det var dissociation jag höll på med. Jag kände tidigare inte till benämningen och kunde då förstå att jag hade dissocierat väldigt långt tillbaka i tiden. Men jag visste inte att det kallades dissociation. Vad trodde du att det handlade om? Det var ju skönt att få en benämning, innan så var jag mer orolig, det var någonting som var fel, jag kände mig konstig. Jag var mer rädd när jag dissocierade, jag visste inte riktigt vad det handlade om. Det kändes bättre sen fick en benämning på mina minnesluckor. Var du medveten om att du dissocierade? Det som jag upplevde var att jag tappade tid, att jag kunde befinna mig på ett ställe och så kunde jag helt plötsligt vara någon annanstans och jag visste inte hur jag kommit dit. Jag kunde märka att det gått en tid och förstod att jag då inte visste vad som hänt, vad jag gjort eller sagt. Hur lång tid kunde det ha gått? Svårt att säga det är ju inte så att man tittar på klockan direkt, det kunde vara från korta stunder till en hel eftermiddag. Det hade gått flera timmar utan att jag vetat om det. Vet du vad som händer under en dissociation? Nej det vet jag inte, från början visste jag inte alls, det var helt svart, en total minneslucka. Ju mer jag har lärt mig om dissociation har jag har en känsla av att veta vad som händer, det är svårt att förklara, känner att jag finns någonstans där bakom och observerar lite utifrån vad som händer, fast ändå inte riktigt helt klart. När du upplevt dom här tidsluckorna hur har det känts vad har du tänkt? Det är jätteläskigt för man vet inte vad man gjort under tiden, man har inte haft någon koll på vad man har sagt eller gjort. Är jag ensam hemma det är obehagligt, men om jag har varit ute med folk eller har varit i skolan, är det jobbigare för då vet man inte vad man sagt eller gjort. Är det någon som märkt att du dissocierat? Det har väl inte hänt så ofta när jag har varit med människor vad jag vet. När jag har frågat efteråt kan dom säga du var ju lite konstigt, dom förstod inte riktigt, dom tyckte jag uppträdde lite annorlunda. Har du märkt någon gång efteråt att du undrat vad kom det här ifrån? Det som har hänt med mej under dissociationen det är att jag skurit mej, det känns jätte märkligt. När jag kommit ur dissociationen och ser vad man har gjort, men man vet inte varför känns konstigt. Jag har skrivit vissa saker som ofta kan vara ganska förvirrande, när man läser efteråt vet man inte riktigt vad man har menat. 15
16 Vilket syfte har dissociationen i ditt liv? Från början har jag en känsla av att det var lite grann för att skydda mig själv, när det blev jobbigt eller jag hamnade i situationer som jag inte kunde hantera. När mycket jobbiga känslor eller minnen kom upp, då stängde jag av och gick in i en dissociation för det var något slags skydd. Kan du bestämma att nu ska jag dissociera? Det kan jag, fast nu var det länge sen så nu kanske jag inte kan det längre har inte provat. (så säger Karin idag efter flera års behandling). Ibland kunde jag känna vad jobbigt det är och man gjorde inget åt att en dissociation var på väg. I vissa sammanhang när jag var ute bland människor, och kände att det var jobbigt, kunde jag ändå hålla tillbaka dissociationen. Jag har lärt mig att styra dissociationen, men det har inte alltid varit så, det var inte så när jag började dissociera. Det kom helt plötsligt, det bara hände, allt bara försvann, bröts och det blev en minneslucka. Vilken hjälp har du fått när det gäller att hantera dissociation? Jag har fått en bra hjälp. När jag väl fått veta att jag dissocierar så tycker jag att jag fått bra hjälp. Det som varit till hjälp är att terapeuten har varit med när jag dissocierat och efteråt berättat vad jag gjort, och sagt och hon har kunnat använda sig av det. Mina anhöriga har också kunnat berätta för terapeuten vad som hänt under dissociationerna. Jag har ingen aning om vad som händer när jag dissocierar. Hur känns det när du får höra vad som hänt under dissociationen? Från början har det varit väldigt konstigt, varför har jag sagt så, varför har jag gjort så här, men det har ofta fått en ganska naturlig förklaring efter ett tag. Ibland har man kunnat gå tillbaka till en dissociation och upptäcka, det var inte så konstigt det där som jag sa, det har en naturlig förklaring i minnen som kommit tillbaka. Ibland har det varit jättejobbigt, det här känner jag inte alls igen, varför har jag sagt så här. Andra gånger har det varit tvärtom att jag har dissocierat och det i sej har varit en förklaring till någonting som har varit jobbigt tidigare. Så det har varit både ock. På det hela taget har det oftast varit till hjälp i slutändan Vad har du fått för hjälp av psykiatrin? Från början när jag hade kontakt med psykiatrin, tog det ganska lång tid innan de förstod vad det handlade om. Jag hade minnesluckor, de gjorde EEG och kollade så att jag inte hade epilepsi, då man tydligen kan få minnesluckor vid epilepsi. Man talade om typ minipsykoser. Oj oj jag måste vara jätteknäpp om jag har psykoser. Vad är viktigt att säga? Psykiatrin skulle behöva lära sig mer om dissociation, det är ofta jag har mött personal inom psykiatrin som inte vet vad dissociation är, dom kallar det för en massa andra konstiga saker. Jag har inte fått någon riktig förståelse och många har inte ens erkänt att dom inte kan något utan sitter bara och hummar, och förstår i alla fall ingenting när en dissociation uppstår, vet inte vad dom ska göra. Dom borde faktiskt skaffa sig kunskap. 16
17 Anna 31 år När blev du medveten om att du dissocierade? Jag har nog haft dissociationer i väldigt många år, fast jag har inte vetat att det finns ett namn för det. Det var för ungefär två år sen som jag hörde talas om det, men det var för 1 år sedan som jag förstod att det var det jag gjorde, jag bara försvann och tyckte det var jättekonstigt och främmande. Vad trodde du att det handlade om? Jag har trott att jag var schizofren eller någonting, för att jag inte minns vad jag gjort och det var väldigt obehagligt, jag har varit jätterädd och det kan jag känna fortfarande. Var du medveten om att du dissocierade? Ja under någon EMDR-behandling och när jag har pratat om det efteråt tillsammans med min terapeut så minns delar av dissociationen. Ibland kan jag komma ihåg vissa fragment men jag vet oftast inte om det är en dröm eller om det har hänt. Hur lång tid kan dissociationen vara? Om ingen eller ingenting stör mej och jag är ensam då försvinner jag under en längre tid. Nu när min omgivning börjar bli uppmärksam på att jag dissocierar, som jag helst inte vill göra, så börjar dom ta på mig och prata med mej, för att jag ska komma tillbaka och då försvinner jag under en kortare tid. Dissociationen kan vara från kortare stunder och upp till flera timmar. Vet du vad som händer under dissociationen Jag minns inte mina dissociationer, för mej blir det ett tidsbortfall, upp till flera timmar, det är väldigt obehagligt och inte veta vad man gjort. Jag är ganska skrämd av det fortfarande eftersom att jag kan ringa till folk eller SMS:a och som jag inte vet att jag har gjort. Är det någon som märkt att du dissocierat? De har sagt att jag försvinner när dom pratar med mej, så får dom inget svar Vilket syfte har dissociationen för dig? Från början hade min kropp det som en livräddningsfunktion. När det har varit för jobbigt så har kroppen stängt av. Det verkar som att den mekanismen har jag fortfarande när det blir obehagligt, för jobbigt eller när jag får minnen tillbaka så försvinner jag. Kan du bestämma att nu ska jag dissociera? Det är ingenting jag kan styra själv, det skulle vara skönt att kunna det. Jag märker inte att håller jag på försvinna, jo någon gång när jag är trött kan jag känna nu börjar det bli lite dizzy-feeling man är på något sätt mellan två världar. Men oftast är det att jag bara upptäcker efteråt att tid har försvunnit. Vilken hjälp har du fått när det gäller att hantera dissociation? Ända till nu, har jag inte fått någon hjälp alls och när jag har legat inne på psykiatrisk avdelning har de varit väldigt främmande för dissociation och inte förstått alls vad det handlat om. Jag har själv inte vetat om att jag dissocierat så jag har inte fått någon hjälp med det. Nu har jag träffat en terapeut och hon vet vad dissociation är och förklarat det för mej, det känns jättebra och det känns inte lika otäckt längre. 17
18 Hur känns det när du får höra vad som hänt under dissociationer I kontakt med min nya terapeut så hon har berättat efteråt vad som hänt när jag har dissocierat i samband med mina EMDR-behandlingar. Jag har vid de tillfällena gått tillbaka i tiden och återupplevt jobbiga situationer. Det är obehagligt men jag vill veta, man vill ju ha kontroll, veta vad som händer och vad jag säger och gör, det känns bra tycker jag. Vad har du fått för hjälp av psykiatrin Jag har ganska nyligen mött en läkare som talar om att jag måste ta ansvar för det som hänt. Jag har berättat att jag inte minns, men kan du förklara vad det är som jag har gjort. Visst vill jag ta ansvar för det jag gör, men det är bara det att jag inte minns vad som hänt. Ingen har förstått vad det handlat om och inte haft någon förståelse. Psykiatrin skulle behöva kunskap och visa intresse för att ta reda på mer om dissociation. Vad är viktigt att framföra? Det skulle vara obligatoriskt för alla som jobbar inom psykiatrin att få information och kunskap om dissociation, deras kunskap är verkligen bristfällig. Mats 31 år När blev du medveten om att du dissocierade? Det är alldeles nyligen, när jag talade med en terapeut, tidigare har jag inte förstått att jag har dissocierat. Nu när jag vet det kan jag uppleva minnen av att jag dissocierade när jag var 5 år. Min syster har berättat att hon inte fick kontakt med mej, jag var helt borta, i annan värld. Jag kan förstå att jag har dissocierat från 5 årsålder till ungefär 13 år. Jag dissocierade ofta när jag skulle gå på toaletten, jag var utsatt för övergrepp på toaletten, det var så sammankopplat. Vad trodde du det handlade om? När jag dissocierade så upplevde jag inte att jag varit borta, jag förstod inte det, var bara totalt borta. Jag hade ingen tidsuppfattning, så jag tänkte inte på att jag tappade tid, och tid existerade inte för mej. Idag kan jag förstå med den kunskap och erfarenhet jag har att det handlade om dissociation. Var du medveten om att du dissocierade? Jag fattade inte vad det var, jag förstod ingenting. Minns bara att jag fick stryk, och så var allt borta. Hur lång tid kan en dissociation vara? Av de minnen som jag fått tillbaka idag och vad min syster har berättat förstår jag att det kunde vara upp till flera timmar. Vet du vad som händer under en dissociation Det är helt svart, jag vet ingenting, kommer inte ihåg någonting. Är det någon som märkt att du dissocierat? Min syster förstod att något var annorlunda men visste inte var det var. Mina fosterföräldrar sa inget om det som hände, dom skickade alltid in mej på mitt rum. 18
19 Vilket syfte har dissociationen haft i ditt liv? För att överleva, jag ser det helt klart idag det var en överlevnadsstrategi. Jag kan bli väldigt fascinerad av dissociation. Jag kan känna igen det, hur jag glider iväg och förstår hur det var, men jag välja idag och stanna kvar. Kan du bestämma nu ska jag dissociera? Det sitter djupt i kroppen men jag har lärt mig att undvika dissociation. Jag får kämpa och intala mig och min kropp att jag inte behöver dissociera idag. Jag måste jobba väldigt mycket med mej själv för att stanna kvar i nuet, om jag släpper taget så skulle jag börja dissociera igen. Har du fått någon hjälp att hantera dissociationerna Först nu när jag börjat med EMDR och förstått att jag dissocierade när jag var liten. Jag har fått tillbaka minnen men det är fortfarande många minneslucker. Det är de minnen som kommer tillbaka från det jag dissocierade mellan 4-12 års ålder. Det händer något i kroppen och sen kommer bilderna. Det kommer som en film, först kommer fyra filmrutor sen kommer det tre filmrutor, det är som att sakta bygga film. Genom EMDR kan jag bearbeta bilderna och minnena genom EMDR. Hade du någon aning om att minnesbilderna fanns Jag förstod att var någonting, när jag började bearbeta mina traumatiska upplevelser, jag hade inga minnesbilder fram till jag var 7 år, min första minnesbild var att jag satt i en bil på väg till dom som skulle bli mina sista fosterförälder. Det har varit tre olika flash-backs som nu efter många år har rullats upp. Jag har varit medveten om dem och de har hängt med mig i flera år, men jag har inte riktigt kunna förklara och förstå dem Vad var det som gjorde att minnena kom tillbaka? Dom har varit på väg en längre tid, men jag har inte varit tillräckligt lyhörd, jag har inte förstått reaktionerna. Men det har funnits i mitt undermedvetande hela tiden. För två år sen hade jag otroliga kroppssmärtor som jag sökte läkare för, hittade ingenting, trodde det kunde vara reumatism, (de tog prover och gjorde olika undersökningar men man kunde inte hitta något). Jag förstod inte signalerna och till slut blev det panikångest, jag fick panikattacker som gjorde mig handlingsförlamad. När jag började ta tag i panikattackerna så har jag sett och förstått att kroppen under en längre gett mej signaler som jag inte lyssnat till. Nu när jag har börjat bearbetat mina minnesbilder och tidiga trauman har jag inte lika ofta panikångest. Vad har du fått för hjälp inom psykiatrin Inte ett jävla dugg! När jag var 21 år blev jag inlagd på en psykavdelning. Det fanns en kvinna där som hade kunskap om sexuella övergrepp och hon kunde förklara för mig att minnena som kom var från min barndom och kom som flash-backs. Hon slutade sin tjänst och då fanns det ingen kvar där som kunde fånga upp det som hände i mig. Jag fick ingen behandling utan man ville att jag skulle gå i öppenvården två gånger i veckan, det fungerade inte för mig så jag slutade. Jag har gått andra vägar, lite terapi här och lite där. Men tyvärr ingen hjälp av psykiatrin. Något viktigt som du vill säga? Viktigt är att psykvården måste lära sig mera, de kan inget om dissociation och sexuella övergrepp och konsekvenserna av det; det behövs utbildning. Det är jätteviktigt med kunskap! 19
20 Lennart 57 år, anhörig Vad har du för kunskap om dissociation? I mitt fall hade jag ingen kunskap alls om vad det var utan när det uppstod hade jag förmånen att ha nära samarbete med barnets terapeut som berättade och beskrev vad som kan hända under en dissociation. Hennes trygghet i att vara terapeut gav mej trygghet. Visst är det främmande när en människa inte är sig själv längre och man vet inte hur man ska förhålla sig. En viss stress och osäkerhet i situationen inträder ju, som det blir vid alla akuta sjukdomstillstånd. Finns det symtom som du kan känna igen, när en dissociation är på väg? Det lär man sig över tiden, i inledningsskedet vid första dissociationstillfället så visste jag inte vad det var, sen lär man sig väldigt snabbt vad dissociation är och när den kan utlösas. Olika triggningar gör att ett dissociativt tillstånd kan inträda, men inträder på olika sätt och vid olika situationer och det man lär sig men tiden vad det är som triggar igång dissociationen. Traumatiska händelser i förfluten tid framkallar dissociation men vad som är den utlösande faktorn kan man inte alltid förstå. Vad tror du dissociationen har för funktion? Definitivt en helande och rehabiliterande funktion. Det här tillståndet som uppstår i människokroppen både rent fysiskt i hjärnan och övrigt i kroppen måste ha uppstått av någonting. Det är för att lösa och hantera den traumatiska situationen, den behöver förlösas ur kroppen på något sätt och där är dissociationen en hjälp, som i sin förlängning är en helande och rehabiliterade funktion. För att få bästa effekt utav en dissociation behöver den behandlas terapeutiskt, för att snabbare slippa framtida dissociativa tillstånd. Dissociation är att lägga/lyfta de traumatiska upplevelserna ur kroppen, ur medvetandet och kunna lägga det bakom sig, efter att man har behandlat och diskuterat det som hände. Hur hanterar du som anhörig när en person dissocierar? Jag tror inte att det finns några manualer eller annat som man kan skriva ner däremot finns det några honnörsord eller rättesnören som man skulle kunna följa: - att veta en dissociation kan inträffa som en följd av en traumatisk sekvens tidigare i livet - att inte bli panikslagen av det som händer - om man vet att en dissociativ situation kan uppstå hos en person så behöver man vara lite påläst, veta vad det handlar om, känna till vad den dissocierade personen upplever - att använda sitt sunda förnuft för att hantera situationen som uppstår. Att man vet att personen som dissocierar inte vet vad som händer eller är närvarande och inte mår dåligt under dissociationen. Det är omgivningen som mår dåligt utav att se den som dissocierar man tror att den som dissocierar mår dåligt men man lär sig snart efter ett antal dissociationer att personen inte mår dåligt under själva processen. Vad händer när dissociationen är över? Som anhörig så tycker jag inte att man skall göra speciellt mycket, man kan möjligen anteckna vad som har hänt under dissociationen, så att man kan överföra den kunskapen till terapeuten. Jag tycker inte att man som lekman skall ge sig in i att vara psykolog, terapeut eller psykiater (och försöka bearbeta och behandla den här situationen), utan bara iaktta och notera det som händer och låta terapeuten få veta, för att kunna använda det i behandlande syfte. Jag tror inte att man själv kan göra så mycket mer än bara vara närvarande och försöka att mildra dissociationen, göra det bekvämt för personen, se till att personen inte skadar sig 20
21 själv osv. Men i övrigt bör man inte varken före under eller efter dissociationen göra något som lekman och anhörig. Personen som dissocierar kan ha vad jag kallar fantomsmärtor kvarstående för man har genomlevt en situation som har skett tidigare i livet och kroppen minns både mentalt och fysiskt, så har man t.ex. blivit utsatt för sexuellt övergrepp och det har gjort ont och man har haft andningssvårigheter, det känns som det har varit i verkligheten och det upplevs i nuet efter dissociationen det kan kvarstå smärtor i kroppen Vilken hjälp behöver den som dissocierar? Att få bearbeta det trauma som är grunden till det dissociativa beteendet, det finns traumatiska händelser som gör att man får dissociationer. Detta måste bearbetas på något sätt ju bättre man bearbetar det här, ju snabbare tror jag att man kan lämna det och gå vidare, det är ju ofta gamla minnen som kommer upp och som behöver bearbetas. Vad behöver man som anhörig för hjälp? Det är klart att det är väldigt jobbigt för den som står utanför och ser den som dissocierar, därför är information och kunskap om själva skeendet och möjligen några rådgivande ord om hur jag kan hantera en dissociation. Har man någon i sin närhet som varit utsatt för någon form av trauma behöver man bli informerad om att en dissociativ situation kan uppstå. Det är väl kunskap, hur jag ska förhålla mig, att inte bli panikslagen och stressad. Vad ger du för råd till anhörig dem som möter dissociation? - att man inte blir panikslagen - att man är så pass påläst och medveten om att det här kan inträffa och att man vet hur man ska förhålla sig, vad som än händer - att man använder sitt sunda förnuft om det inträffar - antingen får man bestämma sig för att dissociationen har sin gång och göra det bästa utifrån sin kunskap eller också ska man försöka undvika dissociationen genom att hålla personen kvar i nuet Hur ser psykiatrins hjälp ut för den som dissocierar? Det som jag har upplevt här är noll, man har ingen kunskap om dissociation. Man sätter andra diagnoser på symtomet t.ex. psykoser, borderline och felbehandlar. Man ger psykoshämmande medicin som inte har någon som helst inverkan på dissociation. De måste få kunskap om dissociation och behandla den därefter men i psykiatrin som jag mött har det funnits väldigt lite kunskap. Något viktigt som du vill tillägga? Egentligen inte, men några lugnand slutord att man ska veta att den som dissocierar inte mår dåligt under dissociationen men det är jobbigt för den som står bredvid. Gustav 35 år, anhörig Var har du för kunskap om dissociation Jag har faktiskt inte mött det så många gånger, hon har varit väldigt duktig på att hålla sig i verkligheten när jag är med. Men hon har försvunnit bort i sin egen värld, suttit och tittat rakt ut i luften, inte varit närvarande och vet inte vad som händer. Har inte så mycket kunskap om dissociation. 21
22 Finns det symtom som du kan känna igen, när en dissociation är på väg? Nej det kan jag inte? Vad har dissociationen för funktion? Jag vet faktiskt inte, det är någonting som man återupplever och kroppens reaktion blir att man stänger av, jag har ingen aning. Hur hanterar du som anhörig när en person dissocierar? Det är skitjobbigt, det är jättejobbigt. Jag kan inte vara till hands jämt, skulle behöva det för att hindra henne om det skulle gå riktigt långt, hon har ju överdoserat tabletter väldigt många gånger. Ja det är oerhört obehagligt eftersom jag inte vet vad man ska göra. När hon var på sjukhuset så gjorde hon illa sig själv och jag är rädd för att det ska hända hemma. Det som hänt under åren tror man att man vetat vad det handlat om som då vi var yngre och var på fest och efteråt kom hon inte till ro utan låg i flera timmar och var tillbaka i det som hände förr, fick försöka hjälpa henne. Jag tror att det var en dissociation. Jag visste inte då vad det var för någonting. Vilken hjälp behöver den som dissocierar? När hon mår som allra sämst så skulle hon behöva vara under uppsikt dygnet runt. Hon skulle behöva vara på en psykavdelning där man har koll att hon inte gör sig illa. Vad behöver du som anhörig för hjälp? Jag skulle behöva den säkerheten att hon fick komma in då på en avdelning utan större problem, att hon hade en plats där och blev inskriven när hon inte klarar av att vara hemma, det är frustrerande för mig att ingen vill lyssna på vad jag berättar och jag ser att hon behöver hjälp av psykiatrin, det är jättejobbigt. Vad ger du för råd till anhörig dem som möter dissociation? Man måste vara tuff och ställa krav! Det behöver man vara när man har kontakt med läkare på psykakuten, det är så frustrerande att dom inte lyssnar, ibland måste jag be att få prata med någon överordnad, t.ex. överläkaren. Hur ser psykiatrins hjälp ut för den som dissocierar? Den är väldigt dålig, de skulle behöva utbildning. Jag skulle vilja tala om för läkarna inom psykiatrin att de måste börja lyssna på anhöriga, för jag tror att vi har mycket kunskap att förmedla, det skulle hjälpa dem att ställa diagnos och ge bättre behandling. Det är många som inte har lyssnat. Något viktigt du skulle vilja tillägga? Inte för tillfället. 22
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merKays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012
Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är
Läs merStärka barn i socialt utsatta livssituationer
Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merHip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Läs merPsykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet
Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet Kurs i bemötande av brottsoffer under rättsprocessen Heli Heinjoki, utvecklingschef för krisarbetet, kris-
Läs merFörst vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
Läs merSex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR
Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem
Läs merTrauma och Prostitution
Trauma och Prostitution Brottsoffermyndighetens seminarium 1 oktober 2009 Ann Wilkens Leg psykoterapeut SAGE Stand up Against Global Exploitation Organisation i San Fransisco grundad av Norma Hotaling
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merDet finns minnen som inte lämnar någon ro
Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym
Läs merTÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning
ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merCaroline. af Ugglas. vad var det jag sa
Caroline af Ugglas vad var det jag sa Caroline af Ugglas vad var det jag sa VILL KUNNA SÄGA FÖRLÅT Text: Caroline af Ugglas Vill kunna säga Att jag behöver dig, att jag behöver dig Alla gånger vi bråkat,
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merPTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Läs merB. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?
Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och
Läs merTräningsprogram för att bli av med tvångssyndrom
Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten
Läs merKOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Läs merSafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)
Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???
Läs merJUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!
JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för
Läs merKvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:
Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man
Läs merPSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merPAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA
PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt
Läs merBarn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer
Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Utbildning med Länsstyrelsen Linda Jonsson Socionom, doktorand Linköpings Universitet 1 2 Barn-------------------------Sexhandel
Läs merHubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
Läs merÅngest/Oro Självskada
Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs
Läs merJAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS
JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra
Läs merAtt förstå posttraumatisk stress
Att förstå posttraumatisk stress En normal reaktion på onormala händelser Introduktion En traumatisk händelse är en känslomässig chock. Det är inte lätt att ta in vad som hänt och att komma till rätta
Läs merSmå barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
Läs merDin RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation
Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merMBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik
MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik Var är jag från? Att vara Global Nomad. Vi har alla en historia. Men ibland känns det som att ingen förstår min berättelse. Det finns en anledning
Läs merHuset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra
Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst
Läs merFundera på, samtala Fundera på, samtala
2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merNja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!
$.87(1 AKUTEN Introduktion: Det här dramat handlar om mannen som låg vid Betesdadammen och väntade på att få hjälp ned i en bassäng. Det var nämligen så att när vattnet kom i rörelse så hade vattnet en
Läs merVår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!
1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson
Läs merDiabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling
Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning
Läs merEn av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.
15 år av smärta I 15 år gick Ella Granbom med fruktansvärd menssvärk. För ett år sedan kom diagnosen Ella har endometrios. Tillsammans med AnnaCarin Sandberg håller hon nu på att starta en lokal stödgrupp
Läs merVanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:
Fakta om sorg Sorg tycks vara en av vår mest försummade och missförstådda upplevelse, både av sörjande och av dess omgivning. Vår syn på sorg är att det handlar om brustna hjärtan, inte om trasiga hjärnor.
Läs merG-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!
G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Vad erbjuder Gunilla och G-kraft Akupressur? Jag gör behandlingar utifrån traditionell kinesisk medicin. Akupressur Öronakupunktur Koppning/koppningsmassage
Läs merAtt skapa trygghet i mötet med brukaren
NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merUnga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se
Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merJ tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?
Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev
Läs merTiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld
Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-
Läs merÅngest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?
Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss
Läs merVad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar?
Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar? Av: Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Canis vintern 2004/2005 Så här i juletider när
Läs merAtt hjälpa patienter bättre förstå traumaminnens natur och ge en rational för imaginär exponering Metaforer
Att hjälpa patienter bättre förstå traumaminnens natur och ge en rational för imaginär exponering Metaforer Överfull byrålåda Traumaminnen skiljer sig från våra vanliga minnen. Vanliga minnen har vi vanligtvis
Läs merHur det är att vara arbetslös i fina Sverige.
Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det
Läs merPanikångest med och utan agorafobi (torgskräck)
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga
Läs merHur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?
Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden 2018-03-08 Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person
Läs merEn liten bok om. komplext. trauma
En liten bok om komplext trauma Hej! Mitt namn är Anne och jag jobbar med barn och unga som mår dåligt. Jag är här för att förklara vad ett komplext trauma betyder. Ta en kopp te, så ska jag berätta. Om
Läs merTill dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av
Läs merKapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.
Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot
Läs merBERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå
BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute
Läs merHej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.
Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???
Läs merÄr du anhörig till någon med funktionshinder?
Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merLägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation
Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen
Läs merKapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant
Läs merDelaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Läs merVARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?
Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet
Läs mer40-årskris helt klart!
40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här
Läs merFörvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.
Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte
Läs merBussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.
ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då
Läs merÖvning 1: Vad är självkänsla?
Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren
Läs merSjälvskattningsskala för symtom (4S) Bas
Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta
Läs merDon t worry and don t know
PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don
Läs merIntervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet
Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare
Läs merPsykiska första hjälpen Ångestsyndrom
Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.
Läs merTill dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar
Läs merAttityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg
Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5
Läs merRandiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Läs mer6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här
Läs merVet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
Läs merVägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Läs merTre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
Läs merEtt nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Läs merLenas mamma får en depression
Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och
Läs merKommunikation. En aptitretare från VisVires AB
Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar
Läs merÄr du anhörig till någon med funktionshinder?
Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs mer