Civilsamhället allt viktigare. KFO-medlem blev Årets kooperativ. KFOs röst hörs i media. NUMMER 9 NOVEMBER 2012 /

Transkript

1 Nytt från KFO NUMMER 9 NOVEMBER 2012 / Civilsamhället allt viktigare Sverige har mycket hög aktivitet inom den ideella sektorn också med internationella mått mätt. Åtta av tio vuxna svenskar är medlemmar i minst en förening och varannan svensk väljer att engagera sig ideellt i någon eller några organisationer. Det framgår av rapporten Framtidens civilsamhälle, en underlagsrapport till Framtidskommissionen, som nyligen presenterades vid ett seminarium i Stockholm. I rapporten beskrivs och analyseras bland annat de omfattande förändringar som sker inom civilsamhället, där nya organisationsformer växer fram och man hittar nya sätt att rekrytera och organisera volontärer och givare. En slutsats är att civilsamhället och dess organisationer kommer att ha än viktigare roller i framtiden, både för demokratin och i det offentliga samtalet, på fritiden och i välfärdsproduktionen. Det väcker en rad frågor, som också tas upp i rapporten till exempel om relationen mellan offentlig sektor, marknad och civilsamhälle och om hur organisationerna ska kunna behålla en oberoende ställning. I Framtidskommissionen, som leds av statsministern, ingår partiledarna i Allianspartierna och nio personer från olika delar av det svenska samhället. Rapporten Framtidens civilsamhälle kan laddas ned från KFO-medlem blev Årets kooperativ Offerdals hälsocentral, i jämtländska Krokom, har utsetts till Årets kooperativ I juryns motivering heter det bland annat att hälsocentralen, som ägs av 665 ortsbor, är en social innovation som utvecklats utifrån de behov som bygdens invånare har. Hälsocentralen, som tidigare var ett personalkooperativ, omformades till medborgarkooperativ när medlemmarna började närma sig pension. Då gick byborna ihop med både insatskapital och engagemang. Offerdals hälsocentral fyller ett stort behov i Krokums kommun som gett Årets kooperativ ansvaret för företagshälsan i kommunen. Det har inneburit att allt fler, även utanför socknen, väljer hälsocentralen. Men vi vill växa långsamt så att vi inte får för stor kostym för snabbt, säger Robert Björngard, verksamhetschef och sjukgymnast. Tillsammans med Agneta Bäckman, distriktssköterska och en av eldsjälarna bakom kooperativet, tog han emot priset som Årets kooperativ 2012 på Coompanions höstmöte (bilden). KFOs röst hörs i media På senare tid har medierna ägnat stor uppmärksamhet åt fusk med assistansersättning. KFO fördömer förstås de bedrägerier som förekommer, som ska behandlas som de brott de är. Samtidigt är det viktigt att värna assistansreformen som sådan, vilket KFO haft tillfälle att betona offentligt flera gånger i höst. Det har bland annat skett i en intervju med KFOs Anita Fink Knudsen i Expressen, och i en debattartikel i Aftonbladet. Bägge artiklarna finns som länkar på KFOs hemsida: Foto: Janna Olzon

2 Tre perspektiv på lönebildningen inför Avtal 2013 Hög arbetslöshet och svag produktivitetsutveckling. Eurokris och långvarig lågkonjunktur. Budgetkris i USA. Det var några dystra faktorer som lyftes fram vid en konferens om samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen inför 2013 års avtalsrörelse av tre tunga aktörer: Konjunkturinstitutet, Industrins ekonomiska råd och Riksbanken. Varje år utarbetar Konjunkturinstitutet, KI, på regeringens uppdrag en rapport om lönebildningen, med syftet att ge arbetsmarknadens parter kunskap och fakta inför kommande avtal. Även om man inte uttalar sig om löneutrymmet så dras slutsatser, bland annat att industrin ska fortsätta sätta märket för hela arbetsmarknaden. KI tror också att arbetsmarknadens parter kan bidra till snabbare återhämtning och minskad arbetslöshet, men behöver hjälp från penningpolitiken bland annat genom att styrräntan, som Riksbanken råder över, sänks. Samtidigt försvåras läget av det som kallas matchningsproblem på arbetsmarknaden: att företagen har svårt att hitta rätt kvinna/man till rätt plats, det vill säga med rätt kvalifikationer. Att industrin ska fortsätta att vara löneledande är också Industrins ekonomiska råds uppfattning på grund av sin nyckelroll, sin konkurrensutsatthet och sin internationella exponering. Ty svensk ekonomi blir alltmer integrerad i omvärlden och nedåtriskerna är många, sade Olle Djerf från rådet och räknade upp dem: fördjupad eurokris, risk för kinesisk hårdlandning, stigande oljepriser och en finanspolitisk blockering i USA det som kallas det fiskala stupet som utlöses vid årsskiftet, om man inte lyckas enas om att höja skuldtaket. Det skulle innebära kraftigt höjda skatter för alla och stora nedskärningar i offentlig sektor, vilket i sin tur leder till djup lågkonjunktur. Som i sin tur förstås påverkar hela världsekonomin. Det här är så illa så det kommer inte att ske! Det tror i alla fall det flesta USA måste ta itu med sin skuldkris, menade Olle Djerf. I Sverige bromsar exporten och industriproduktionen in och varslen duggar allt tätare. Om detta höll även Barbro Wickman-Parak, vice riksbankschef, med. Hösten är extrem med både EU och USA i ett svårt läge. Det är lätt att stapla dystopier, men Internationella valutafondens, IMFs, prognos är ändå att läget långsamt blir bättre. Kritiken mot att Riksbanken inte sänkt styrräntan mer bemötte hon med att myndighetens huvuduppgift är att hålla inflationsmålet. Hon påpekade också att Riksbanken redan sänkt räntan tre gånger i år och att Riksbanken analyserar alla faktorer som påverkar lönebildningen. Ett faktum som uppmärksammas alltmer är de svenska hushållens skuldsättning, som innebär stora risker vid arbetslöshet och en eventuell bostadsbubbla för individen, för konsumtionen, för fastighetsmarknaden och för tillväxten. Och i slutänden de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen. För den som vill veta mer finns information på KFOs hemsida, och Konjunkturinstitutets och Industrins ekonomiska råds rapporter kan hämtas från deras respektive hemsidor: och Matnyttigt om arbetsmiljö inom personlig assistans I den nya broschyr som Arbetsmiljönämnden för personlig assistans, Ampa, har tagit fram beskrivs fem steg som underlättar det systematiska arbetsmiljöarbetet. Här finns också information om vikten av samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare och förslag på hur man kan dokumentera riskbedömning och handlingsplan. Ampa, som är ett samarbetsorgan för att förbättra arbetsmiljön inom området, bildades för två år sedan av KFO och Kommunal. Trycksaken kan beställas från KFOs kansli.

3 Dialog om etisk plattform Vård och omsorg behöver en etisk plattform. Det menar socialminister Göran Hägglund, som nu tar initiativ till flerpartssamtal om öppenhet i frågor som rör kvalitet, ekonomi och anställningsvillkor inom den vård och omsorg som får del av offentliga medel. Representanter för kommuner och landsting, branschorganisationer för privata vårdgivare, däribland Famna, och fackliga organisationer har därför bjudits in till en dialog med regeringen. Det övergripande syftet är att öka invånarnas möjlighet till insyn i vårdens och omsorgens kvalitet. Tanken är att den etiska plattformen ska innehålla riktlinjer som alla vård- och omsorgsgivare som finansieras med offentliga medel ska följa. Arbetet påbörjas med ett första möte den 28 november, och ambitionen är att överenskommelsen ska vara klar under nästa år. Späckade decemberdagar i Överenskommelsens regi I början av december arrangerar Överenskommelsen flera aktiviteter under tre dagar. Det börjar med Internationella frivilligdagen, som infaller 5 december, då Göteborgs föreningscenter, GFC, kommer att ordna både aktiviteter och utbildning. Dagen därpå, 6 december, är det dags för uppföljningskonferens, som hålls i Göteborg i samarbete med GFC och Bilda. Då ska Överenskommelsens parter rapportera vad som hänt under Delar av dagens program, som även innehåller aktuell forskning, kommer att webbsändas. Den 7 december arrangeras en lärkonferens om utveckling av samverkansformer. Det blir ett tillfälle att samla och byta erfarenheter och lära av varandra. Anmälan och mer information på Fråga Sven Har du en fråga? Mejla den till sven.rosqvist@kfo.se Vad gäller vid felaktigt utbetald lön? Vad händer om arbetsgivaren av misstag betalar ut för mycket lön till en anställd? I juridikens värld finns en regel som på latin lyder condictio indebiti som betyder återställa det icke ägda. Rättsregeln tillämpades redan i Romarriket och tillämpas än i dag i många rättssystem (tillsammans med många andra av den romerska rättens principer). I Sverige gäller regeln som en allmängiltig princip, utan direkt lagstöd men väl i rättspraxis. Huvudregeln är att den felaktiga betalningen ska gå åter. Dock gäller att om den anställde har tagit emot betalningen i god tro (inte insett eller bort inse att den var felaktig) och har inrättat sig efter den (till exempel genom att ha använt pengarna), så är hon inte återbetalningsskyldig. Dröjer arbetsgivaren med att framställa sitt återkrav blir det svårare, men bedömningen görs givetvis utifrån det enskilda fallet. God tro kan svårligen hävdas av en anställd som erhåller dubbel lön eller ett belopp som på annat sätt tydligt avviker från den anställdes normala lönespecifikation. Skulle det däremot röra sig om en anställd som under en längre tid erhåller exempelvis en något för hög sjuklön varje månad, blir det svårare för arbetsgivaren att hävda ond tro eftersom sådana beräkningar i lönespecifikationen kan vara svåra att upptäcka. Arbetar den anställde dessutom ett oregelbundet antal timmar per månad eller ofta har stora resekostnader, eller annat som gör att lönespecifikationens utseende även i normala fall varierar, försvårar detta ytterligare för arbetsgivaren. En arbetsgivare som har ett återkrav kan i normalfallet inte utnyttja kvittningslagen och kvitta återkravet mot den anställdes lön, utan att först ha ingått ett kvittningsavtal. Återkravet får i stället drivas in den vanliga vägen genom ansökan om betalningsföreläggande eller stämningsansökan om inte arbetsgivaren och den anställde kommer överens. Fortbildning om bemötande Socialstyrelsen ska, i samverkan med Diskrimineringsombudsmannen och i samråd med Sveriges kommuner och landsting samt i dialog med berörda organisationer, ta fram ett utbildningspaket för fortbildning av vårdpersonal. Ämnet är olika aspekter av värdigt och professionellt bemötande och agerande i vården. Resultatet ska presenteras i september nästa år. Foto: Gustaf Brundin

4 Buller stressar och tröttar Personer med nedsatt hörsel påverkas mer än man har trott av buller. Ungefär yrkesverksamma svenskar hör dåligt, och det gör dem extra trötta och stressade både på arbetstid och efter jobbet. Speciellt utsatta är lärare, vårdpersonal och andra som arbetar i miljöer som beskrivs som ljudkrävande. Det framgår av ett forskningsprojekt som har finansierats av AFA försäkring. Ny tillsynsmetod ska förebygga värk Nu ska arbetsgivarna få hjälp att upptäcka vilka arbetsuppgifter som leder till de vanligaste arbetsrelaterade problemen hos anställda värk i armar, nacke och skuldror. Det ska ske genom en ny tillsynsmetod som Arbetsmiljöverket tagit fram. Metoden ska nu användas vid inspektioner på drygt 800 arbetsplatser runt om i landet. Det här är ett sätt att hjälpa arbetsgivaren upptäcka riskerna så att de kan förebygga belastningsskadorna, säger Boel Callermo, Arbetsmiljöverket. Satsningen ingår i Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag angående kvinnors arbetsmiljö. På verkets hemsida finns en interaktiv utbildning om belastningsergonomi. Mer information hittar du på Välbesökt seminarium om förskolan Vad gör man på förskolan efter klockan nio egentligen? Den frågan inledde ett seminarium i oktober, arrangerat av nätverket Sveriges Fristående förskolor tillsammans med Camilla Waltersson-Grönvall (m), ledamot i utbildningsutskottet. Några av föreläsarna var professor Sonja Sheridan, som talade om kvalitet i förskolan och läroplanen, Marita Andersson, vd på Inspira förskolor och skolor, om hur man arbetar med lärande i förskolan samt föreläsare från SKL, Sverige kommuner och landsting, och Nyamko Sabunis departement. Åhörarna bestod av förskollärare och förskolechefer från både privata och kommunala förskolor och representanter för flera kommuner. Seminariet, som hölls i Gamla riksdagshuset, var det första i en serie som fortsätter 2013 med teman som hållbar utveckling och svensk förskola internationellt. Jämställdhet för både kvinnor och män Regeringens särskilda jämställdhetssatsning mellan åren 2007 och 2010 har bidragit till att påskynda utvecklingen mot ökad jämställdhet inom samtliga jämställdhetspolitiska målområden. Det visar, enligt jämställdhetsminister Nyamko Sabuno, den utredning som utbildningsdepartementet presenterat under hösten. Under perioden fördelade regeringen drygt 1,3 miljarder kronor för särskilda insatser inom jämställdhetspolitiken, med syftet att bidra till utveckling av verksamheter, organisationer, kunskaper och metoder. Men nu konstaterar jämställdhetsministern att kunskapen är otillräcklig om hur ökad eller bristande jämställdhet påverkar män. En särskild utredare ska därför kartlägga och analysera frågor som rör män och jämställdhet till exempel att pojkar har sämre betyg än flickor i skolan, att män har lägre sjuklighet men dör tidigare än kvinnor och att mäns lägre uttag av föräldradagar påverkar möjligheten att upprätthålla kontakt med barnen efter en skilsmässa. Få kommuner hjälper funktionshindrade till jobb De flesta av landets kommuner anger att de prioriterar personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden, men få lever i praktiken upp till det. Det visar en ny enkätundersökning från Handisam. Personer med funktionsnedsättning har mycket svårare att få ett arbete än andra, och kommunerna har bra förutsättningar att få ut fler på arbetsmarknaden, säger Arvid Lindén, analyschef på Handisam. Men bara en av fem kommuner uppfyller samtliga grundläggande kriterier att arbeta målmedvetet och strukturerat, att se till att verksamheten är tillgänglig så att alla kan delta i arbetsmarknadsinsatser, att samverka med Arbetsförmedlingen och näringslivet samt att erbjuda praktik och anställning. Bara hälften av kommunerna har satt tydliga mål och riktlinjer för arbetet. Inte ens fyra av tio kommuner beaktar alltid tillgänglighet när de genomför insatser för arbetslösa.

5 Varmt välkomna till KFO! Buccea Matinspiration AB, Södertälje Dyslexiförbundet FMLS Kalmar län, Kalmar Kooperativet Fågel Fenix ek för, Falkenberg Kyrkdalens förskola, Halmstad Lilla Fjärilen, Färjestaden Matsistans, Ramnäs Mutcho ek för, Älvsbyn Remi Care i Sverige AB, Malmö Revision Splus AB, Hisings Backa SAK Umeå ek för, Umeå Shabelle ideell förening, Borås Sociala kooperativet En trappa upp ek för, Falkenberg T-Lisa Förskola, Norrahammar Nygamla på KFO Under hösten har KFO-kansliet kunnat hälsa flera nya medarbetare välkomna. Lena Janzon arbetar sedan mitten av augusti med lönestatik. Hon kommer närmast från Socialstyrelsen där hon arbetade med statistik inom äldreomsorgsområdet. Hon har också jobbat med lönestatistik tidigare, på Vårdförbundet och Sveriges ingenjörer. Christer Johansson (mittenbilden) är KFOs nya rådgivare inom områdena handel, industri och fastighet. Han kom till KFO från Vårdföretagarna inom Almega, där han tidigare arbetade med uppgifter som liknar dem han har idag, det vill säga rådgivning och förhandlingar. Joel Daver, som arbetar med kontorsservice, har redan funnits på plats ett år. Till jobbet på KFO kom han bara några månader efter avslutade internationella gymnasiestudier i Sverige och Peru. Coop vann fikatävling igen Fairtrade Sverige arrangerar en gång om året tävlingen Fairtrade Challenge, som går ut på att samla så många människor som möjligt under en dag, som dricker rättvisemärkt kaffe. KFO-medlemmen Coop, som nu vunnit tävlingen tre gånger, lyckades den här gången samla deltagare. Totalt deltog människor över hela landet i tävlingen. Aktuella kurser Välkommen till höstens kurser! Anmälan via e-post: utbildning@kfo.se Krishantering Målgrupp: Samtliga avtalsområden 3 december, Stockholm Systematiskt arbetsmiljöarbete Målgrupp: Samtliga avtalsområden 4 december, Göteborg Arbetsgivaransvaret Målgrupp: Förskolor, fritidshem och fristående skolor 5 december, Malmö Personalfunktionens olika samtal med medarbetarna Målgrupp: Ideella organisationer 5 december, Stockholm Drogtest och säker handel på Gilla jobbet-mässan Det råder okunskap i arbetslivet om hur tillförlitliga alkohol- och drogtester ska utföras. Men på Gilla jobbetmässan i Älvsjö i slutet av oktober presenterade Alna nya riktlinjer för säkra tester i arbetslivet. De är resultatet av ett samarbete med de centrala organisationerna på arbetsmarknaden och representanter från Datainspektionen, Socialstyrelsen, Swedac och med forskare. Alna, som ägs av organisationerna på arbetsmarknaden, har i 50 år arbetat med frågor om skadligt bruk och beroende av alkohol och narkotika i arbetslivet. Också KFO fanns på plats på mässan, där man, förutom att ge information och goda råd till besökarna, också visade Handelns arbetsmiljökommittés, HAK, webbutbildning om säkerhet i handeln. För mer information besök: www. alna.se och

6 Gästskribent: Anita Fink Knudsen Avtalsrörelsen 2013 en ny utmaning Avtalsrörelsen 2012 glider sakta över till avtalsrörelsen De ekonomiska förutsättningarna är inte heller denna gång de bästa. SCBs arbetskraftsundersökning i oktober 2012 visar färre anställda i industrin och en arbetslöshet på nästan åtta procent efter säsongsrensade data. För både antalet och andelen arbetslösa uppvisas en fortsatt uppåtgående trend. Dystra siffror Också Konjunkturinstitutets bedömning av stämningsläget i den svenska ekonomin för oktober månad visar en negativ bild. Mätningar visar att tillväxten i svensk ekonomi är påtagligt svagare än normalt. Alla sektorer i näringslivet bidrog negativt. Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin som visar ett genomsnitt av flera för branschen väsentliga frågor, backade fem enheter i oktober och ligger nu tolv enheter under det historiska genomsnittet. Konjunkturinstitutets oktoberrapport för tjänstesektorn visar också siffror klart under det historiska genomsnittet och för tredje månaden i rad visar mätningar av hushållens framtidstro en sjunkande trend. Hushållen är framför allt pessimistiska om den svenska ekonomin och om utvecklingen på arbetsmarknaden. Höga fackliga krav I övriga Europa pågår fortfarande den ekonomiska krisen och Sverige med sin förhållandevis mycket stora exportandel påverkas naturligtvis av fallande efterfrågan på varor och tjänster. LO och LOs medlemsförbund har den 12 oktober 2012 fastställt avtalskraven för avtalsrörelsen De gemensamma kraven innebär att lönerna ska höjas mer, räknat i procent, i de branscher där snittlönen är lägre än den genomsnittliga lönen för en industriarbetare samt genom att minimilönerna minst ska höjas med samma krontal som den procentuella lönehöjningen för industriarbetare motsvarar. Svåra grupper hög prio De gemensamma kraven innebär också högre nivåer än de avtal som tecknades för 2012 trots att konjunkturen sviker. Inför avtal 2013 är för KFO möjligheten att bereda arbete för de som har störst svårigheter att komma in på arbetsmarknaden - unga, personer med olika funktionsnedsättningar, personer med låg utbildningsnivå och personer med utländsk bakgrund en högt prioriterad fråga. LO- fackens gemensamma krav utgör onekligen en utmaning i detta avseende. Anita Fink Knudsen Chefsförhandlare KFO Redaktion Ansvarig utgivare: Arne Mårtensson Redaktion: Nina Enström, Birgitta Jakobsson och Kicki Blom. Produktion: Fårm Stockholm AB Tryck: Realtryck Arbetsgivarföreningen KFO, Box 16355, Stockholm Tfn , Fax , nyttfrankfo@kfo.se, Förbundsdirektör Arne Mårtensson