Minska sårbarheten för klimatförändringarna. 10 gröna förslag

Transkript

1 Minska sårbarheten för klimatförändringarna 10 gröna förslag

2 Minska sårbarheten för klimatförändringarna Översvämningar, stränder som spolas bort, vägar och järnvägsräls som försvinner i skred, skogar som knäcks av stormar och människor som isoleras utan värme, el eller telefon. Det här handlar inte längre om länder långt bort utan om Sverige, nu senast i form av stormen Per och raset vid E6:an och Bohusbanan. Vår tids stora utmaning är att minska utsläppen för att begränsa klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn att få betala priset för vårt kortsiktiga tänkande. Men klimatet förändras redan nu. Mängder av åtgärder krävs för att möta nya problem och minska samhällets sårbarhet. Frågan är också när vi ska förebygga och förbereda oss och vem som ska betala notan, vi eller kommande generationer? Vi i Miljöpartiet vill ha en tuffare och mer aktiv politik för att hejda uppvärmningen och minska samhällets sårbarhet. Det är en modern politik som fokuserar på ny teknik, effektivitet och insikt om hur vi ska hantera de problem vi redan orsakat. Peter Eriksson, språkrör, Miljöpartiet de Gröna

3 Förslag för att minska Sveriges sårbarhet för klimatförändringar: 1) Regionala handlingsplaner för ett nytt klimat Alla regioner i landet ska senast år 2010 upprätta handlingsplaner som successivt kompletteras. Dessa ska långsiktigt analysera effekterna för kommunernas infrastruktur, vattenförsörjning, avlopp, sanering av gammal industrimark och avrinningssystem. Att utarbeta långsiktiga planer skulle öka beredskapen och främja samordningen mellan olika delar av landet. Naturkatastrofer innebär rader av miljöproblem. Översvämningar drabbar vissa regioner extra hårt och det kan vara aktuellt att se över gamla vattendomar. Översvämning av gammal industrimark som inte sanerats innebär att föroreningar kommer ut i vattensystemen. I områden med stormfälld skog kan inga träd binda vattnet och vattenståndet blir högre liksom risken för vattenskador och översvämningar ökar. Virke som blåser ner gör att mängder av kväve urlakas. Klimat- och sårbarhetsutredningens första delrapport och Staten Geotekniska Institut visar att konsekvenserna för Sverige kan bli stora, samtidigt som kommunerna är dåligt rustade och beredskapen är låg inför framtida klimathot. 2) Inrätta en statlig klimatakut Staten måste inrätta en fond där samhället sätter av pengar för att kunna möta effekterna av ett allt extremare väder. Vid framtida klimatrelaterade naturkatastrofer måste man snabbt kunna få fram resurser och ersätta drabbade kommuner för ökade kostnader för exempelvis medborgarservice. Ett framtida krav för att få ersättning ska vara hur man följt sin regions handlingsplan och förberett sig för klimatförändringarna. Miljöpartiet har sedan 2001 motionerat i riksdagen om inrättandet av en klimatakut. Efter stormen Gudrun 2005 krävde en riksdagsmajoritet bestående av Miljöpartiet och de fyra borgerliga partierna ett katastrofkonto. 3) Gör om försvarsdepartementet till ett säkerhetsdepartement Vi behöver ett långsiktigt förebyggande arbete som inkluderar civil krisberedskap, analys av hot mot mänsklig säkerhet och effektiv krishantering. Därför ska ett säkerhetsdepartement med bredare civil inriktning ersätta försvarsdepartementet. Vi behöver en gemensam bild av hot, risker och sårbarheter, och av sambanden mellan inre och yttre påfrestningar. Ett nytt departement bör inrättas genom att delar av försvarsdepartementet och justitiedepartementet förs samman under ett statsråd. Även vissa delar av andra statsråds ansvar för säkerhetsrelaterade frågor bör ingå i det nya departementet. Det nya departementet bör ges ett direkt ansvar för myndighetsstyrning för Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen, Tullverket, Kustbevakningen, Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten, Försvarets radioanstalt, Styrelsen för psykologiskt försvar, Statens haverikommission samt länsstyrelserna. 4) Styr om resurser från militären för att klara sårbarheten i samhället och ickemilitära hot Vi måste prioritera ett civilt försvar som har beredskap att hantera kriser, humanitära katastrofer, naturkatastrofer och miljöhot. Miljöpartiet har länge drivit att föra över resurser från det militära försvaret till civil krishantering. Mot ickemilitära hot som it-sabotage, terrorism, och klimatförändringar kan man inte skydda sig med Jas-plan eller u-båtar.

4 Alla tillgängliga resurser har tidigare använts för att stärka den militära förmågan mot militära hot. Kostsamma vapensystem och höga militära anslag har under lång tid bundit upp resurserna i ett försvar som är värdelöst för att möta de civila kriser och hot vi nu ser. 5) Stöd lokala lösningar för minskad sårbarhet Statens energimyndighet bör ges i uppdrag att ta fram och upphandla en viss mängd avbrottsfri kraft och värme för bostäder samt industrier som löper större risk att drabbas av avbrott. På sikt ska nätoberoende system bli ett alternativ till full nätsäkerhet och erbjudas på lika villkor av nätbolagen. Till detta ska det vara möjligt att använda pengar från LBU, miljöoch landsbygdsprogrammet, som kraftigt höjdes under förra mandatperioden tack vare Miljöpartiet. LBU-stödet ska gå både till enskilda och till företag som vill investera i den nya tekniken för lokal kraftförsörjning. Framtiden ligger inte i jättestora system som kan slå ut elförsörjningen för miljoner människor. Småskaligare kraft ska utvecklas. För människor i elnätens utkanter bör staten ge särskilt stöd för utveckling av teknik som klarar strömavbrott. När den finns färdig ska nätbolagen kunna erbjuda avbrottsfri kraft för dem som ofta drabbas av nätavbrott. Eldistributionen är fortfarande väldligt centraliserad och hierarkisk, vilket gör den onödigt sårbar. Miljöpartiet vill verka för en distribution som mer liknar internet än satellitsändningar. Näten måste bli bättre, strömavbrott förebyggas och konsekvenserna av strömavbrott minskas. Elberoende värme, framför allt direktverkande el, är onödigt sårbart. Också energieffektivare byggnader är mindre beroende av energi som levereras utifrån för värme, kyla och ventilation. Miljöpartiet vill verka för en mer utspridd och småskaligare kraftproduktion. Kompletterande eller självförsörjande system för lokalt produktion av el och värme i form av värmepannor för biobränsle, solceller, vindsnurror och i framtiden bränsleceller. 6) Tuffare krav på el- och teleföretag Konsumentskyddet för elabonnenter stärktes på Miljöpartiets initiativ efter stormen Gudrun. Vi vill att samma konsumentskydd ska gälla för teleanvändning som för el. Telefoni är nödvändigt i dagens samhälle och en del av vår infrastruktur. Telia ska ha ett fast telefonnät till alla abonnenter, det räcker inte med mobiltelefoni. Telefoni ska räknas som en grundläggande del av samhällets infrastruktur och därmed bör avbrott i denna rättighet ses allvarligt på. Det är orimligt att såväl det fasta och mobila telefonnätet kan slås ut så lätt för kunder som inte bor i städer. Företagen måste prioritera leveranssäkerheten bättre. Ersättningen för att inte kunna ringa i sin telefon måste också vara den samma som för dem som inte får den el som de betalar för att få levererad. För att få ersättning ett elbolag måste man ha varit utan ström helt i tolv timmar. Ersättning baseras på den årsavgift man betalar på nätet och kan bli maximalt, om man varit strömlös i tolv dygn, upp till tre årsavgifter timmar: 800 kr timmar: kr. 5 dygn: kr. 12 dygn: kr. I dag måste man vara utan telefon i fem dagar för att få ersättning från Telia. Tre fria månadsavgifter, 375 kronor, utgår för den som varit utan telefon i fem dagar.

5 7) Stormsäkra väg och järnväg De företag som valt transporter med lägst miljöpåverkan straffas när stormarna nu drar in över Sverige. Banverket måste höja ambitionsnivån för att stormsäkra de stora passageraroch godsstråken. Också vägnätet måste skredsäkras inom det befintliga anslaget till Vägverket. Alla nya infrastrukturprojekt ska komma med en klimatkonsekvensbeskrivning som beskriver hur projekten kan motiveras ur säkerhetssynpunkt. Både jordmån och vattennivåer påverkas av klimatförändringarna. Skadorna av stormar beror till stor del på att träd rycks upp. Restriktioner bör införas för plantering av träd med ytliga rötter bör införas nära väg och luftledningar. Energiskog som inte har detta problem bör uppmuntras, liksom ädellöv. 8) Utred hur ett ändrat klimat påverkar sjukdoms- och skademönster för människor, djur, jordbruk och skog En väntad effekt av ett nytt klimat är fler angrepp från svampar och insekter på skogen, något på allvar hotar svensk ekonomi. Vår natur är anpassad till de klimatförhållanden som rått under tiden den utvecklas. Ändrade förutsättningar kan få stora konsekvenser för skogsbruket, där omloppstiden är mycket lång. Andra areella näringar som jordbruket och fisket kommer också att påverkas. Klimatrubbningen får även konsekvenser för naturen. 9) Kostnadsberäkna klimatanpassningen i Sverige Enligt Sternrapporten kommer världens kostnader för fem graders medeltemperaturökning fram till år 2100 bli cirka miljarder kronor. Regeringen måste kostnadsbedöma Sveriges åtgärder för klimatanpassning. Det är inte bara akuta insatser som kan komma att kräva statliga insatser. Den mer långsiktiga anpassningen kan vara dyr. Det är investeringar som lönar sig på sikt, men som kan få konsekvenser för statens budget. Det måste det finnas en beredskap för. 10) Aktiv klimatpolitik Sverige ska vara föregångare i att minska utsläppen av växthusgaser, och vara drivande inom EU, FN och WTO. Nu räcker det inte att bara förbereda sig på själva katastrofen, vi måste samtidigt se till att klimatet inte fortsätter att förändras. Det viktigaste vi kan göra är att avveckla vårt beroende av fossila bränslen och i stället gå över till en politik som utvecklar alternativ. Om vi satsar på att minska transporternas bidrag till växthuseffekten så kan vi skapa nya jobb samtidigt som vi blir ett föredöme för omvärlden.