Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun

Transkript

1 Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds Universitet

2 Några stormar sedan Julstormen Västkusten och inåt 1921 Vår senaste Isstorm (okt) 1921 Storm i Södra Götaland (nov) 1928 Svår västlig orkan 1928 Stormar med orkanbyar ostkusten 1954 Snöstorm med orkanbyar (17 döda till följd av förlisning av fartyget Nedjan) stora skador på skog och byggnader 1967 Storm med orkanbyar 1969 Storm med orkanbyar - Stora skador på skog och infrastruktur (10-tal döda. Sept) 1969 Allhelgonastormen (nov) 1979 Flera kraftiga snöstormen bl.a. nyårsstormen 1985 Emmastormen i NÖ götaland 1992 Storm med orkanbyar (81 m/s i Tarfala i N Norrland) 1993 Kraftig storm med orkanbyar Färjan Jan Heweliusz förliser och 30 personer omkommer) 1994 Storm med upp till 25 m/s vid Svenska Högarna (M/S Estonia förliser och 852 personer omkommer) 1999 Carolastormen (århundradets storm i Danmark) Stora skador på byggnader i södra Götaland 2002 Storm med orkanbyar. Stora skogskador i Kronoberg hushåll strömlösa 2005 Gudrun. Århundradets storm! 2007 Stormen Per omfattande skogsskador 2011 Första adventsstormen - södra Sverige elabonnenter blev utan ström 2011 Dagmar Mellansverige, omfattande trädfällning, ca hushåll drabbade 2013 Simone (okt) Södra Sverige hushåll strömlösa, ca 1,5-2 milj. m³ skog 2013 Hilde (nov) - Norra Sverige hushåll strömlösa, ca 3,5 milj. m³ skog 2013 Sven (dec) - Södra Sverige hushåll strömlösa, ca m³ skog Källor: SMHI.se; Guldåker (2009)

3 Gudrun, århundradets storm! abonnenter strömlösa 72 milj. m 3 skog (jmf 1969: 25 milj. m ; 18 milj. m ; 17 milj. m 3 ) km elnät förstört 11 döda > 100 eldistributörer berörda Fast och mobil telefoni utslagen Över 140 arbetsplatsolyckor skogsarbete Stor psykosociala konsekvenser för drabbade Samhällskostnad: ca 23,3 miljarder (långsiktiga kostnader ej inräknade)

4 Var stormen Gudrun en kris/katastrof? Bristande hanteringsförmåga Oväntad Människor berörs Okontrollerbar Plötslig Omfattande Successiv Utmattningstendenser Kollektiv stress Lång efterverkan stora och långvariga konsekvenser Traditionell eller komplex?

5 Stormfälld skog efter skogsvårdsdistrikt

6 Strömlösa 8 jan resp. 13 februari

7 Stormens effekter

8 Gemensamma (lokala) insatser

9 Alla som kunde hjälpte till!

10 Framkomlighet

11 Utsatta hushåll

12 Ekonomiska bakslag

13 Risker och strömlöshet

14 Utsatthet

15 Medborgare/hushåll Landsbygdshushåll värst drabbade men viss vana med elavbrott Långhelg, ett flertal hemma blev förvarnade. Flera även på vägarna Varierad hanteringsförmåga Under stormen: Obehag, oljud, isolering på vägar, träd på och utanför bilar och hus, skador och i vissa fall dödsfall Efter stormen: Strömlöshet Isolering Chock och sorg över demolerat landskap och skogsförluster Ökad interaktion med närboende och grannskap Konkurrens om resurser Ökade vardagsinsatser för att upprätthålla hushållet - konkurrens med arbete Känslor att känna sig övergiven av samhället, frustration, dålig information etc. Tsunamins inverkan/relief

16 Medborgares upplevelser, exempel 1 Det var chockartat på söndagen Jag hade inte någon kontakt på något vis. (från intervju ). Rörelsehindrad Larm, hiss och telefon utslaget Ovana med avbrott Ej förberedd Chocktillstånd Lägenheten viktig för värme Stort hjälpbehov Hjälp isolerade på andra platser

17 Medborgares upplevelser, exempel 2 Man fattade inte att det kunde bli så Bara en storm, man förväntar sig inte att det skall blåsa ner miljoner trän (från intervju ). Stormen oväntad Inga förberedelser Missbedömde faran - fast på väg i 16 timmar Begränsad förmåga Bilen viktig resurs Separation från anhöriga Behov av stöd under och efter stormen Materialitetens baksida.

18 Medborgares upplevelser, exempel 3 Ligger vägen blockerad här av ett träd här så tar jag ju motorsågen och går ut och fixar det. Men det gör man inte i städerna då ringer man till kommunerna eller till larmtjänst i värsta fall. Men så jobbar man inte på landsbygden. (från intervju ). Lantbrukarhushåll Resurs även för andra Nätverk Materiella tillgångar Vana med praktiska problem Försäkringar

19 Kommunerna Viss beredskap till följd av Tsunamin information och POSOM Långa starttider Brist på översikt Samverkan med andra viktiga aktörer problematisk Brist på resurser Otydlighet vilka behoven var hos medborgare Varierad hanteringsförmåga Uthållighetsproblem, nyckelpersoner

20 Några slutsatser Hushåll i krissituationer inte kan förlita sig på stöd från samhället utan måste till stor del förbereda sig och själva agera för att upprätthålla sina grundläggande behov (minst en vecka eller mer) Medborgares insatser i samband med större kriser och katastrofer bör studeras i större utsträckning än de hittills gjort. Kunskapen om hushålls/medborgares sårbarheter och förmågor att hantera kriser (resilens) är viktig att uppmärksamma och kanalisera till professionella samhällsaktörer på lokal, regional och nationell nivå. Samverkan mellan professionella och lokala samhällsaktörer gällande krisberedskap och krishantering bör utökas i syfte att förbättra det svenska krishanteringssystemet.

21 Några slutsatser forts. Sveriges krishanteringssystem myndighets- och organisationsinriktat. Krishanteringsförmågan omfattar även (särskilt) privata insatser många aktörer som inte får gehör och utnyttjas till sin rätta. Lätt att fokusera för mycket på sin egen organisation samordning och nätverk både inom och utanför organisation viktig. Myndigheter och professionella har begränsade resurser. Förebyggande även viktigt för individer och olika former av frivilliga organisationer, sockenråd och andra privata krafter.

22 Strategier för att stärka medborgares/ hushålls krishanteringsförmåga Materiella förmåga - reservresurser värme, livsmedel, matlagning, vatten etc. Mental förmåga analytisk förmåga, scenariotänk, diskussioner om inträffade händelser. Externa relationer - medlemmars kontakter och medverkan i lokala aktiviteter.

23 Strategier att stärka medborgares/ hushålls förmåga (utifrån) Ökad samordning mellan viktiga aktörer, tele- och elbolag, kommuner, frivilliga organisationer, LRF, lokala grupperingar, hushåll. Uppmuntra och underlätta för lokala engagemang och förebyggande av risker Kontinuitetsplanering i förberedelser och i krissituationer Behovsinriktad krisberedskap och krishantering Inkludera (på rätt sätt) moderna former av frivilligrörelser Goda exempel från branden i Västmanland

24 I stiltjen efter stormarna Gudrun och Per - ett exempel på lokal riskanalys Från akut avhjälpande till förebyggande risk- och sårbarhetsanalys Klimatrelaterade hot på lokal nivå Arbete med översvämningsrisker Drivkrafter Barriärer

25 Några referenser Guldåker, Nicklas (2009). Krishantering, Hushåll Och Stormen Gudrun. Att Analysera Hushålls Krishanteringsförmåga Och Sårbarheter. Meddelanden från Lunds Universitets Geografiska Institution Avhandlingar CLXXXV. Lunds Universitet. (nedladdningsbar). Guldåker, Nicklas, Nieminen Kristofersson, Tuija & Eriksson, Kerstin. (2010). Riskhantering i en socken. I FRIVA - risk, sårbarhet och förmåga. Samverkan inom krishantering. Lunds Universitet. (nedladdningsbar). Guldåker, Nicklas, Eriksson, Kerstin & Nieminen Kristofersson, Tuija (kommande). Preventing and Preparing for Disasters The Role of a Swedish Local Emergent Citizen Group. International Journal of Mass Emergencies and Disasters. Guldåker, Nicklas (kommande). Hushålls Hantering av Stormen Gudrun. I Baez- Ullberg och Becker (reds.) Katastrofriskreducering på Svenska. Studentlitteratur.