Samrådsunderlag. Spängermossen. Hasselfors Garden AB

Transkript

1 Samrådsunderlag Spängermossen Hasselfors Garden AB

2 Samrådsunderlag Spängermossen Emma Lannergård av 16 Innehållsförteckning ADMINISTRATIVA UPPGIFTER INLEDNING SYFTE BAKGRUND FÖRETAGSFAKTA ANSÖKAN OM TÄKTTILLSTÅND OCH MARKAVVATTNING VERKSAMHETENS UTFORMNING OCH OMFATTNING NUVARANDE VERKSAMHET PLANERAD VERKSAMHET Iordningsställande av området Utformning av täktområdet Mängd och metod Transporter Tider EFTER AVSLUTAD VERKSAMHET OMGIVNINGSBESKRIVNING LOKALISERING AV PLANERAD VERKSAMHET PLANFÖRHÅLLANDEN NATURINTRESSEN OMKRINGLIGGANDE VATTEN KULTURINTRESSEN FRILUFTSINTRESSEN PÅVERKAN PÅ MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖN FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BEGRÄNSAD MILJÖPÅVERKAN LANDSKAPSBILDEN Skyddsåtgärder KULTUR- OCH FRILUFTSLIV Skyddsåtgärder FLORA OCH FAUNA Skyddsåtgärder YT- OCH GRUNDVATTEN Skyddsåtgärder EMISSIONER OCH KLIMAT Skyddsåtgärder BULLER Skyddsåtgärder DAMM LUKT RISKER ALLMÄNHET OCH VILT KEMISKA PRODUKTER HUSHÅLLNING MED RESURSER... 14

3 Samrådsunderlag Spängermossen Emma Lannergård av MARK, VATTEN OCH ANDRA RESURSER TORV SOM RÅVARA ENERGIANVÄNDNING KEMISKA PRODUKTER AVFALL BILAGOR... 16

4 Samrådsunderlag Spängermossen Emma Lannergård av 16 Administrativa uppgifter Huvudman: Hasselfors Garden AB Krangatan Örebro Organisationsnummer: Bolagets kontaktperson: Stefan Östlund Telefon: Mailadress: Hemsida: Benämning: stefan.ostlund@hasselforsgarden.se Spängermossen Verksamhetskod Fastighetsbeteckning: Uppsala Bredsjö 1:30 Koordinater (SWEREF99): , Tillsynsmyndighet: Tillståndsgivande myndighet: Län: Kommun: Uppsala kommun Länsstyrelsen i Uppsala län Uppsala Uppsala

5 Samrådsunderlag Spängermossen Emma Lannergård av Inledning 1.1 Syfte Syftet med samrådsunderlaget är att verka som utgångspunkt för diskussion mellan berörda och Hasselfors Garden AB (Hasselfors Garden). Underlaget har upprättats med anledning av kommande ansökan som avser täkt av växttorv samt markavvattning på Spängermossen i Uppsala kommun. I samrådsunderlaget beskrivs de direkta och indirekta effekterna som den planerade verksamheten kan medföra. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av hur dessa effekter kan påverka människors hälsa och miljön (6 kap. 3 miljöbalken). 1.2 Bakgrund Hasselfors Garden har gett Enbio AB (Enbio) i uppgift att undersöka potentiella mossar för bärgning av växttorv i Mellansverige. Under sommaren 2013 har Enbio med tillåtelse av fastighetsägarna kart- och fältinventerat Spängermossen. Mossen är sedan tidigare påverkad och har i våtmarksinventeringen (VMI) bedömts som av klass 4 1. Fältinventering och analysresultat visar att Spängermossen är väl lämpad för bärgning av växttorv. 1.3 Företagsfakta Hasselfors Garden är ett av Sveriges äldsta företag och startades omkring Arbetet med torv påbörjades i slutet av 1800-talet. Idag ingår företaget i den finska Vapokoncernen. Vapo är en av de största aktörerna inom bioenergi i Östersjöregionen. Hasselfors Garden ingår i affärsområdet Trädgård och Miljö. Företaget tillverkar och säljer trädgårdsprodukter till yrkesodlare, hobbyodlare och entreprenörer. Den viktigaste råvaran i produktionen är torv. Hasselfors Garden har sitt huvudkontor i Örebro. 1.4 Ansökan om täkttillstånd och markavvattning Hasselfors Garden har fattat beslut om att ansöka om täkt av torv samt markavvattning för Spängermossen i Uppsala kommun, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken (1998:808). Hasselfors Garden har gett Enbio i uppgift att hantera samrådsprocessen och ansökningshandlingarna. Ansökan kommer att avse verksamhet under 25 år. 1 Våtmarksinventeringen utfördes från 1980 fram till 2005 som ett samarbete mellan Naturvårdsverket och Länsstyrelserna där våtmarksobjekt klassats och kategoriserats. Våtmarksinventeringen (VMI) innefattar fyra klasser, där klass 1 är mycket höga naturvärden och klass 4 innebär våtmarker som har låga naturvärden.

6 Samrådsunderlag Spängermossen Emma Lannergård av Verksamhetens utformning och omfattning 2.1 Nuvarande verksamhet Idag bedrivs ingen verksamhet på Spängermossen. Enligt Skogsstyrelsens kartverktyg Skogens Pärlor finns områden på Spängermossen som är påverkade av dikning och torvtäkt. 2.2 Planerad verksamhet Iordningsställande av området Vid iordningsställande avverkas området. Ett uppsamlingsdike, en sedimentationsdamm och ett kantdike anläggs. Vid dikningen används grävmaskiner och jordbrukstraktorer Utformning av täktområdet Bedömningen är att det finns 24 hektar (ha) att iordningsställa för täkt på mossen där produktionsområdet motsvarar 17 ha. Det preliminära verksamhetsområdet kan ses i bilaga 1. En väg har planerats väster och söder om produktionsområdet. In- och utfartsvägen ansluts till en befintlig skogsväg. Längs med vägarna har torvupplag planerats. Troligt är även att en serviceplats anläggs på området. Täkten kommer att utformas med en sedimentationsdamm, ett uppsamlingdike samt schakt där torven grävs upp. Den preliminära produktionsplaneringen visar att sedimentationsdammen planerats söder om täkten. Sedimentationsdammarna brukar inte vara bredare än 7-8 m för att rensningen av dammarna ska kunna sker på ett adekvat sätt. Dammarna bör även utformas för att motsvara 10 m 2 per hektar av den avvattnade ytan Mängd och metod För att bärga torven kommer grävtorvsmetoden att användas. Metoden innebär att ett område som omfattar 2-4 m grävs ned till bottenskiktet av mossen. Torven placeras i en sträng som är 4,5 m bred och 2 m hög. Över vintern fryser torven vilket gör att den torkar bättre kommande sommar. Torven ska ligga i sträng i ett år innan den lastas till upplagsplats eller körs från området. Schaktet där torven grävs upp fungerar som ett dike vilket kopplas till uppsamlingsdiket som leder vattnet vidare till sedimentationsdammen. Flera schakt kan parallellt arbetas med på mossen under en säsong. Metoden innebär att produktion inte kommer att ske på hela ytan samtidigt utan hålls inom en yta av cirka 1 ha per år där schakten är belägna. Då området är iordningsställt planeras en produktion på cirka m 3 torv per år då verksamheten är i full drift. Mängden bärgad torv per enskilt år kan vid gynnsamma förhållanden uppgå till maximalt m 3. Vid grävning och lastning används en grävmaskin och vid utlastning används en traktor med vagn. För lastning till lastbil används en hjullastare.

7 Samrådsunderlag Spängermossen Emma Lannergård av Transporter Uttransporten av torven sker med lastbil och förväntas uppgå till 200 transporter per år, då varje lastbil kan lastas med cirka 50 m 3. Dessa transporter är baserade på den uppskattade årliga produktionsmängden. Den totala transportnumerären beror på torvens fukthalt. In- och utfart sker via enskild väg och ansluter sedan till länsväg 72. Länsväg 72 trafikeras i dagsläget av 420 tunga fordon per dygn (mätt 2011 i årsdygnstrafik). Ökningen av tung trafik är därmed inte avsevärd. Hasselfors Garden försöker i möjligaste mån arrangera transporterna till och från anläggningen så att de sker på ett så miljövänligt sätt som är tekniskt och ekonomiskt möjligt Tider Produktion sker när vädret tillåter under sommarhalvåret. Normalt börjar produktionen i början av maj och pågår till slutet av september. Det aktiva arbetet på täkten motsvarar cirka 40 arbetsdagar på ett år. Arbetstiderna som planeras är måndag till fredag , inga röda dagar eller helger. Utlastningsarbetet sker när torven är torr nog för att lastas. Normalt utförs lastningen av en hjullastare som lastar torven från upplagen till en lastbil. Lastningen tar cirka 15 minuter åt gången. 2.3 Efter avslutad verksamhet Vid grävtorvsmetoden efterbehandlas området successivt allteftersom täkten brukas. Samråd kring olika efterbehandlingsalternativ kommer att genomföras med tillsynsmyndigheten och fastighetsägarna. En detaljerad efterbehandlingsplan kommer att inlämnas tillsammans med kommande ansökan och miljökonsekvensbeskrivning. Det är vanligt att efterbehandling sker i form av återbeskogning av exempelvis tall eller lövskog. Då täkten återställs till exempelvis skogsmark skapas en positiv inverkan på växthuseffekten. Plantering av träd resulterar i upptag av den atmosfäriska koldioxiden vilket innebär att kol lagras som biomassa. Ett annat vanligt alternativ är att efterbehandla torvtäkter till våtmarker. I de fall då våtmarker skapas vid efterbehandling finns stora möjligheter till fastläggning av näringsämnen (kväve och fosfor). Detta då våtmarkers speciella egenskaper exempelvis lång uppehållstid, syrefria miljöer, växtlighet och djup gynnar denitrifikation och fastläggning av näringsämnen. Beslut om efterbehandlingsmetod fattas av Länsstyrelsen i Uppsala län. Val av efterbehandling bestäms med hänsyn till marktillstånd, avrinning, vilka biologiska värden som bör gynnas, om upptag av koldioxid ska prioriteras, om upptag av näringsämnen ska prioriteras, landskapsbild samt fastighetsägarnas åsikter.

8 Samrådsunderlag Spängermossen Emma Lannergård av 16 I dagsläget uppvisar området goda förutsättningar för att bli ett våtmarksområde efter produktion. 3. Omgivningsbeskrivning 3.1 Lokalisering av planerad verksamhet Det preliminära verksamhetsområdet på Spängermossen omfattas av fastigheten Uppsala Bredsjö 1:30. Mossen är belägen cirka 600 m nordväst om Järlåsa. En översiktskarta kan ses i bilaga 2. Närmsta närboende finns i Rosenbacka, cirka 300 m från planerat produktionsområde. Enligt de fältinventeringar som utförts har mossen ett medeldjup på 1,5 m och består av mossetorv. Torven har i medelvärde en humifiering nära H6 2 vilket innebär att torven är måttligt nedbruten. Botten av mossen består av lera. Analysprotokollet visade inte några avvikande resultat som skulle göra torven olämplig för beskrivet ändamål. 3.2 Planförhållanden Den aktuella översiktsplanen för Uppsala kommun antogs av kommunfullmäktige Vid området på och omkring Spängermossen redovisar översiktsplanen ett område för närrekreation för Uppsala kommuns tätorter enligt en inventering från I övrigt omfattas inte området av specifika planläggningar. Verksamhetsområdet omfattas inte av detaljplan eller områdesbestämmelser enligt planoch bygglagen (1987:10). 3.3 Naturintressen Enligt våtmarksinventeringen (VMI) är Spängermossen kategoriserad som av klass 4 (låga naturvärden). Enligt Länsstyrelsens karttjänst Sveriges Länskartor ligger Spängermossen inte inom skyddat område såsom djur- och växtskyddsområden, kulturreservat, naturreservat eller nationalpark. Området omfattas ej av riksintresse. Enligt Skogens Pärlor finns på mossen tre områden av sumpskog. Sumpskogen är bedömd som av naturvärdesklass 3 (preliminärt) och beskrivs som torvtäkt, anslutande till torvtäkt och dikad. Påverkansgraden är bedömd som svag till stark. Området är ej identifierat i myrskyddsplanen. 3.4 Omkringliggande vatten Enligt vattendirektivet ska miljökvalitetsnormer tillämpas i bedömning av Sveriges vatten och en vattenförekomst ska som lägst ha statusen god gällande ekologisk och kemisk status. Målet syftar till att förbättra vattnets kvalitet. Recipient från Spängermossen är ett dike som rinner åt öster. Diket passerar till 60 % jordbruksmark innan det efter 12 km förenas med Sävaån. Enligt VISS 2 Enligt von Post-skalan delas torven in efter humifieringsgrad, med omfånget H1-H10 där H1 är minst nedbruten torv och H10 mest nedbruten torv.

9 Samrådsunderlag Spängermossen Emma Lannergård av 16 (Vatteninformationssystem Sverige) har den ekologiska statusen i Sävaån 2009 bedömts som av måttlig ekologisk status. Den utslagsgivande kvalitetsfaktorn är Påväxtkiselalger. Bedömningen stöds av parametern näringsämnen, som också klassas till måttlig status. Den kemiska statusen är god exklusive kvicksilver. Bedömningen är att det finns en risk att den ekologiska statusen ska försämras till 2015 till följd av övergödningsproblematik. Bredvid Spängermossen ligger sjön Bredsjön. En del avrinning sker även till Bredsjön. Den naturliga avrinningen kommer att utredas noggrant under upprättande av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning. Bredsjön har otillfredsställande ekologisk status baserat på växtplanktonsammansättningen som undersöktes Enligt bedömningsgrunderna klassas statusen i Bredsjön som måttlig men en expertbedömning avgör att sjöns status bedöms som otillfredsställande. Den kemiska statusen har bedömts som god exklusive kvicksilver. Bedömningen är att det finns en risk att sjön inte uppnår god ekologisk status till Kulturintressen Inga fornlämningar finns i direkt anslutning till verksamhetsområdet. Längs mossens östra sida finns ett flertal fornlämningar i form av brott/täkter. Enligt uppgiftslämnare ska brotten utgöra spår efter brytning av Järlåsagranit, vilken i huvudsak bröts mellan 1910 och 1970-talet. Närmaste fornlämning ligger cirka 250 m från mossen. 3.6 Friluftsintressen Området kan utgöra ett rekreationsområde för närboende. Det finns dock ingen allmän badplats vid sjön Bredsjön väster om mossen. Enligt närboende fanns tidigare en vandringsled runt sjön Bredsjön. Vandringsleden varken används eller underhålls i dagsläget. Jakt, fiske och bärplockning kan idag förekomma i omgivningen vid det planerade täktområdet. Vid anläggning av täkt på området kommer eventuell bär- och svampplockning inte vara möjlig på täktområdet, i omgivningen kan dock aktiviteterna fortsätta att pågå. Jakt kan fortsättningsvis pågå på och i omgivningen till täkten. Inga fiskevatten finns på själva täktområdet. Genom att utföra kontinuerliga kontroller på det utgående vattnet sker övervakning så att verksamheten inte påverkar vatten och djurliv nedströms täkten. Verksamheten ska därav inte innebära negativa effekter för fiskevården. 4. Påverkan på människors hälsa och miljön 4.1 Förutsättningar för begränsad miljöpåverkan För att begränsa miljöstörningen till följd av verksamheten kommer ett egenkontrollprogram att upprättas vid beviljande av tillstånd. Egenkontrollprogrammet innefattar rutiner för exempelvis vattenprovtagning och dokumentation. En miljörapport inges årligen till Länsstyrelsen.

10 Samrådsunderlag Spängermossen Emma Lannergård av 16 Hasselfors Garden kommer att arbeta aktivt med att minimera de risker som kan utgöra olägenheter för människors hälsa och miljön bland annat genom kontinuerliga uppdateringar av egenkontrollprogrammets rutiner. 4.2 Landskapsbilden En torvtäkt medför en förändrad landskapsbild. De ytor som idag är bevuxna med skog och sly avverkas och iordningsställs för produktion. En betraktare kommer därmed att se en öppen yta med tydliga diken Skyddsåtgärder Växtlighet finns mellan det planerade verksamhetsområdet och närmsta bostadshus vilket hindrar insyn. Vid efterbehandling förändras landskapsbilden återigen. Efterbehandlingsmetoder där marken återgår till våtmark eller används för skogsodling förekommer, se rubrik 2.3 Efter avslutad verksamhet. 4.3 Kultur- och friluftsliv Då en torvtäkt etableras på ett område innebär det att allmänhetens rättigheter att vistas på området begränsas. Allemansrätten gäller inte på en torvtäkt. En olycka skulle kunna ske i anslutning till diken eller sedimentationsdammen. En annan anledning till att obehöriga ej uppmuntras att vistas på täkten är att Hasselfors Garden vill minimera risken för brand. Då området avverkas är inte heller svamp- eller bärplockning möjligt. Angående jakt, fiske och bärplockning kan aktiviteterna fortsätta förekomma i omgivningen. Se rubrik 3.6 Friluftsintressen. Inga forn- och kulturlämningar kommer att påverkas av verksamheten Skyddsåtgärder För att underlätta för vilt att på ett säkert sätt ta sig över området bör uppsamlingsdiket avsläntas med jämna mellanrum. 4.4 Flora och fauna Vid skapandet av en torvtäkt sker miljöpåverkan på den aktuella platsen i form av en biotopförändring bland annat eftersom ytskiktet på platsen avlägsnas. Torvmarkens funktion som livsmiljö är begränsad under den tid verksamheten pågår. För att säkerställa att värdefull natur och miljö bevaras görs en naturvärdesinventering av extern konsult där naturvärden på den aktuella platsen kartläggs. Resultatet av inventeringen kommer att finnas med i kommande miljökonsekvensbeskrivning som inges tillsammans med ansökan om tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) Skyddsåtgärder Då torvbärgningen avslutas och marken efterbehandlats finns möjlighet att skapa nya livsmiljöer för arter som behöver gynnas vid den aktuella tidpunkten. Den föryngrade marken ger upphov till större art- och individrikedom vilket tidigare hindrats av den fattiga myrmarken. Genom det egenkontrollprogram Hasselfors Garden kommer att

11 Samrådsunderlag Spängermossen Emma Lannergård av 16 upprätta för provtagning av vatten kan eventuell miljöpåverkan på vatten övervakas. Skyddsåtgärder för att minska påverkan på vattenlevande flora och fauna beskrivs i avsnitt Skyddsåtgärder. 4.5 Yt- och grundvatten Vid anläggande och drift av torvtäkt kan avrinningsvattnet förändras till följd av verksamheten. Hur vattnet påverkas beror till stor del på hur mycket mossen påverkar avrinningen utan verksamhet. I avrinningsvattnet från mossar kan höga humushalter förekomma, vilket påverkar vattnets jonbalans och färg. Vattnet kan även innehålla höga humushalter vid täktverksamhet. Efter att mossen dikats finns dock studier som visar att humushalterna kan sjunka till nivåer lägre än innan dikning. Gällande näringsämnen är det främst ökning av kväve som kan observeras i utgående vatten. Det beror på att vid dikning syresätts torven och nedbrytning av organiskt material ökar. Vid långvariga perioder med nederbörd kan därav urlakning av kväve i nitratform (NO 3 -N) ske till utgående vatten. Vid låga vattenflöden kan istället mindre mängder fosfor (till större delen organiskt bundet) tillföras utgående vatten. Halten av suspenderat material i avrinningsvattnet från torvtäkten kan öka. Ökningen av suspenderat material är oftast den mest märkbara förändringen av vattnets kvalitet. Risk för utsläpp av suspenderade ämnen är högre vid höga flöden exempelvis snösmältning och då diken anläggs eller dammar rensas Skyddsåtgärder För att skydda vattenförekomster omkring Spängermossen kommer det på täkten anläggas en sedimentationsdamm. När vattnet avstannar sedimenteras de partiklar och fibrer som frigörs vid torvbärgning, så kallat suspenderat material. Sedimentationsdammarna kommer att utformas med ytlänsar och ytvattenrör alternativt överfall, se figur 1 och 2. Dammen förses med ytlänsar för att fånga upp större flytande partiklar. Ett ytvattenrör (figur 1) kan täckas vid exempelvis rensning för att undvika utsläpp av suspenderat material. Vid användning av ett ytvattenrör finns även ett överfall. När ett ytvattenrör inte används anläggs ett överfall (figur 2). Ett överfall används dels för att bromsa vattnet samt lufta och syresätta vattnet vilket gör att anaeroba förhållanden kan undvikas.

12 Samrådsunderlag Spängermossen Emma Lannergård av 16 Figur 1. Principskiss av en sedimentationsdamm med ytläns och ytvattenrör. Figur 2. Principskiss av en sedimentationsdamm med ytläns och överfall. För uppföljning och kontroll av vattnets kvalitet upprättas det av verksamhetsutövaren ett egenkontrollprogram som godkänns av tillståndgivande myndighet. 4.6 Emissioner och klimat Torvbildande miljöer har sedan den senaste istiden ackumulerat kol och har därmed varit en sänka för atmosfärisk koldioxid (CO 2 ). När mossen växer tar den upp och lagrar kol, det är dock inte alla mossar som växer. En viss mängd koldioxid avges till atmosfären från mossen i form av koldioxid vid aerob nedbrytning och metan (CH 4 ) vid anaerob nedbrytning. Studier visar (sammanställning av Torvforsk) att mossar på nordliga breddgrader är en av de dominerande källorna för metanutsläpp till atmosfären utgörande mellan % av den globala emissionen. Emissionen av dikväveoxid, lustgas (N 2 O) är så låg att den i detta sammanhang kan bortses från. Mossens nettoeffekt på kolets cykel bestäms av inbindning och avgång av metan och koldioxid. I och med torvbärgning avstannar även det eventuella upptaget av kol i mossen. Torvbärgning har alltså effekt på mossens nettoeffekt på kolets cykel. Utöver de naturliga utsläppen uppstår emissioner i luft genom de arbetsmaskiner som används vid iordningsställande, bärgning, underhållsarbete på torvtäkten samt transport av torven. När diesel förbränns ger detta upphov till bland annat koldioxid (CO 2 ), kväveoxider (NO x ) och svaveldioxid (SO 2 ).

13 Samrådsunderlag Spängermossen Emma Lannergård av Skyddsåtgärder Utsläpp från arbetsmaskiner går ej att undvika men dessa kan begränsas genom användande av modern teknik. Genom att systematiskt eftersträva användning av ny teknik, klassade bränslen och modern utrustning kommer emissioner från maskiner och fordon att successivt bli lägre i takt med teknikutvecklingen. Hur efterbehandlingen efter avslutad täktverksamhet utförs har stor betydelse för de samlade utsläppen på lång sikt. Efterbehandling genom skapande av våtmark innebär att mossen på nytt kan bli en kolsänka. 4.7 Buller De aktiviteter som kommer att stå för den huvudsakliga genereringen av buller inom anläggningen är bärgning av torv, samt transport med lastbil och hjullastare Skyddsåtgärder Då verksamhet sker på ett begränsat område och få maskiner används kommer inga högre ljudnivåer att skapas. Ljudnivåerna bedöms därav ej heller överskrida Naturvårdsverkets riktlinjer (RR 1978:5) för externt industribuller. 4.8 Damm Den planerade verksamheten kommer med största sannolikhet inte att ge upphov till damning då torven har hög fukthalt vid bärgning och utlastning. Det närmsta bostadshuset finns inom 300 m från täkten Skyddsåtgärder Då verksamheten inte kommer att ge upphov till avsevärd spridning av damm torde inga ytterligare skyddsåtgärder krävas. 4.9 Lukt Hantering och bärgning av torv kommer inte att ge upphov till någon lukt. 5. Risker 5.1 Allmänhet och vilt Vid tillfartsvägar som leder in mot täktområdet ska det finnas skyltar som upplyser om att området utgör torvtäkt. Allmänheten uppmuntras ej att vistas på täkten då detta kan innebära fara avseende exempelvis diken. 5.2 Kemiska produkter En identifierad risk är läckage av kemikalier ifrån arbetsfordon. För att minimera risken för läckage av kemikalier förvaras dessa i en invallad miljöcontainer försedd med lås. Drivmedel förvaras antingen i en godkänd ADR-tank eller i en godkänd dieseltank i miljöcontainern. Ett alternativ är att ha en mobil tank som kan förflyttas till annan plats när ingen verksamhet sker på täkten, främst för att minska stöldrisken vilket påverkar risken

14 Samrådsunderlag Spängermossen Emma Lannergård av 16 för läckage. Kontroll av lagring och hantering av petroleumprodukter och kemikalier kommer att ske varje månad i enlighet med egenkontrollprogrammet. 6. Hushållning med resurser 6.1 Mark, vatten och andra resurser Olika bevarandeintressen gällande mark- och vattenområden berörs i 3 kap. miljöbalken. Där beskrivs grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Då Spängermossen i våtmarksinventeringen bedömts hysa låga naturvärden (klass 4) har bedömningen gjorts att området inte är särskilt känsligt ur ekologisk synpunkt. Spängermossen hyser inga fasta fornlämningar och det föreligger inget riksintresse för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv. Enligt 3 kap. 7 miljöbalken ska mark- och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller material skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utvinningen av dessa. Växttorv som råvara är oersättligt och kan därmed ses som ett värdefullt material. Spängermossen är påverkad av dikning sedan tidigare och avger därmed koldioxid, även utgående vatten kan påverkas av dikningen. Efterfrågan på växttorv är stor i regionen och Spängermossen innehåller växttorv av god kvalitet. Då området efter produktion efterbehandlas torde verksamheten innebära en god hushållning med mark ur allmän synpunkt. Hushållning av vatten påverkas inte av den aktuella täkten då grundvattenytan ett 10-tal meter från kantdiket förblir opåverkad. 6.2 Torv som råvara Bärgning av torv innebär en förbrukning av Sveriges torvlager. Idag sker dock återbildning av torv i mossar med gynnsamma förhållanden. I genomsnitt beräknas återbildning enligt SOU 2002:100 vara 0,40-0,52 mm per år. Enligt torvutredningen (SOU, 2002:100) växer torvlagret med 6-17 miljoner m 3 per år. Varje år bärgas enligt SCB (2012) 2,8 miljoner m 3 per år. I Sverige bärgas alltså mindre torv per år än den årliga tillväxten. Ur ett nationellt perspektiv har avsedd verksamhet därför marginell effekt på förbrukning av Sveriges torvlager. Torv utvinns för energiändamål men också för att användas som jordförbättringsmedel och odlingsmedium inom trädgårdsnäringen. Låg- och medelhumifierad torv är en oersättlig råvara vid odling. Torvens förmåga att magasinera luft, vatten och näringsämnen gör den lämplig för ändamålet. Det finns idag inget känt material som kan ersätta de egenskaper som växttorv har och produkten används såväl av privatpersoner som yrkesodlare.

15 Samrådsunderlag Spängermossen Emma Lannergård av Energianvändning Den energi som används vid torvtäktsverksamhet utgörs av drivmedel till lastbilstransporter, produktionsmaskiner och maskiner för underhåll och iordningställande av täkten. 6.4 Kemiska produkter Den mängd kemikalier som hanteras inom anläggningen är begränsad. De produkter som kommer att användas och förvaras vid Spängermossen utgörs av drivmedel och underhållsprodukter till arbetsfordon. De kemikalier som kan förekomma på anläggningen är exempelvis diesel, motorolja, fettpatroner och frostskyddssprit. 6.5 Avfall Från verksamheten på Spängermossen kommer avfall främst förekomma i form av plastavfall. Det avfall som uppkommer samlas upp efter användning och återvinns. Även produktförpackningar kan förekomma, vilket ska tas omhand och sorteras.

16 Samrådsunderlag Spängermossen Emma Lannergård av Bilagor 1. Preliminär täktplan 2. Översiktskarta