Utvärdering av arbetet med nationell utmaning steg 2.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av arbetet med nationell utmaning steg 2."

Transkript

1 Motala Vadstena Samordningsförbund Bakgrund Utvärdering av arbetet med nationell utmaning steg 2. Tanken bakom utmaning som metod bottnar i projekt MODDs upplägg i de tre stegen. Varje steg avslutas med en utmaning som i steg 1 är lokal, steg 2 är nationell och steg 3 är transnationell. I steg två har utmaningar genomförts på olika platser i Sverige och tanken från start var att fyra platser skulle vara återkommande som ett underlag för utvärdering och jämförelser utifrån mål, syften och planeringar. De fyra platserna var från början tänkta att bli Godegård skidklubbs stuga i Krassbäck x 2, St:Annas skärgård x 2, Idre fjäll x 2 och Trelleborg med besök på navigatorcentrum x 2. Anledningen till att sprida dessa platser så geografiskt är att belysa olika typer av natur, miljöer, kulturer, landskap, klimat och sociala möten. Utmaning som metod kräver en del förberedelser och framför allt kännedom om den plats som ska besökas. Även budget behöver synliggöras i detta tänk då resor oftast kostar mycket pengar. I vår budget fanns en pott på sek/utmaning, vilka skulle fördelas på dels resan, maten, materiel och dels boende. Utmaning som metod behöver planeras och struktureras mycket noggrant då det råder en stor sårbarhet i opåverkbara faktorer såsom externa aktörer, väder, trafik, fullbokningar, etc. Mentorn behöver ha en stor öppenhet för flexibilitet och lyhördhet då det gäller att bemöta deltagarna i detta arbete, tålamod, tolerans och empatiska förmågor är nyckelord i detta. Mål och syfte Mål och syften med utmaning som metod behöver förklaras mycket ingående då det bottnar i flera olika typer av formuleringar. För det första finns mål och syften i projektplanen hur projekt MODD ska jobba, för det andra strukturerar mentorerna mål och syften som är paltsspecifika och kan variera mellan olika platser för utmaning, för det tredje finns syften och mål som är av deltagaren framtagna som personliga strävansmål under utmaningen utmaning i utmaningen. I projekt MODDs matris går det att utläsa syften och mål enligt följande: Som projektmål på individnivå ska 60% av målgruppen deltagit i någon utmaning. Som aktivitetsmål gällande struktur finns delmål om att kontinuerlig komptensinhämtande under projektdeltagande om nyckelkompetenserna som ingår i Youthpass. Utifrån hur mentorerna har planerat och strukturerat syften och mål med utmaningarna går att utläsa: Alla ska på något sätt gå utanför sin egen bekvämlighetszon. Alla ska på något sätt delta i gruppens gemensamma moment.

2 Alla ska genom utmaningen som helhet kunna uppleva att just han/hon har varit behövd i någon form. Alla ska på något sätt skapa en förståelse för relevansen av utmaningens betydelse för framtida målformuleringar och uppfyllelser. Alla ska genom utmaningen som helhet få möjligheten att uppleva något nytt. Ovanstående målbeskrivningar syftar till att utveckla individuella förutsättningar för progression inom egna valda områden. Detta genom att ta del av utmaningarna som helhet och i alla de olika aktiviteter som utmaningarna erbjuder. Genom att deltagarna själva utformar egna individuella strävansmål så kan en öppenhet för nivåanpassning av målbilden utvecklas att inte ställa för stora/små krav på sig själv och sin egen förmåga. Många kompetensområden gällande arbetet med nyckelkompetenserna bearbetas och synliggörs under utmaningarna, störst fokus ligger på social och medborgerlig komptens. Deltagarnas egna mål och syften med utmaningarna kan beskrivas utifrån detta givna exempel: Från mentorerna beskrivs följande; du behöver på förhand sätta upp egna målsättningar med utmaningen i steg 2. Detta för att själv ska kunna identifiera områden som du eventuellt behöver jobba mer med i din personliga utveckling. Egna målsättningar kan vara att till exempel: Gå upp tidigt på morgonen. Vara utan din mobil i tre dagar. Ställa upp för andra så mycket som möjligt. Våga göra saker som du inte vanligtvis vågar göra. Fokusera på dig själv och inte tänka på vad andra gör När du har formulerat dina egna mål så skriv om dem. Du kan göra så här: Hur ska JAG göra för att uppnå mina egna mål. Vad kommer att krävas av mig för att uppnå mina egna mål. Försök att formulera redan på förhand varför dessa mål är så viktiga för dig att uppnå. Vad gör du om du inte uppnår dina egna mål. Här är några exempel på deltagares målformuleringar under en utmaning: Att bara följa med och delta. Att vara utan mobiltelefon del av, eller genom hela utmaningstiden. Att inte äta socker. Att våga gå i skogen i mörker. Att inte bli arg på någon i gruppen. Att gå upp tidigt alla mornar. Att äta mer vegetarisk och nyttig mat. Mycket viktigt i detta arbete med att formulera och uttrycka egna mål med en utmaning är att deltagarna skapar sig en möjlighet att kunna identifiera olika problemområden som individen kan behöva förstärka i sin egen utveckling. Att detta kan göras i grupp med andra är vad vi har upplevt en mycket stärkande aspekt då feedback kommer från många håll, inte bara från

3 oss mentorer, och att stöttning och stöd helt plötsligt blir en självklarhet för alla. Som mentor kan jag se att platsen har stor betydelse och vilka möjligheter det finns för att kunna erbjuda olika former av aktiviteter. Detta då många deltagare arbetar aktivt med sina mål utan att ha explicit presenterat dessa. I steg två har vi jobbat utifrån följande aspekter då det gäller att synliggöra deltagarnas syften och mål med utmaningarna. I planeringen av utmaningen (platsen) så förbereds deltagarna på var, när och hur vi ska åka. Med detta kommer en uppmaning om att börja stukturera och planera egna mål (efter lista med rekommendationer). Dessa mål kan vara från ett mer betydande till flera uppdelade mindre strävansmål, allt utifrån individens tankar och önskemål. Målen skrivs ner och förseglas i ett kuvert som vi mentorer tar hand om. Under utmaningen är det upp till varje deltagare om de vill avslöja sina mål för gruppen. Sista kvällen har vi en gemensam samling, ofta runt brasan, då vi mentorer passar på och berättar om vilka mål och syften vi har haft med utmaningen och huruvida de har uppnåtts eller inte. I detta samtal går ordet laget runt och alla får ta del av allas tankar och synpunkter. Efter detta är det deltagarnas tur (om de vill) att berätta om sina personliga mål och hur de upplever om de lyckats bra eller mindre bra att uppnå dessa. Gruppen får en möjlighet att kommentera och fylla på saker som de kan ha sett i ärendet. Efter varje presentation avslutar gruppen med att applådera deltagaren som redovisat. Slutklämmen kommer då mentorerna summerar hela utmaningen och redogör för olika saker tillsammans med alla mål som redovisats, att alla som deltagit har fått en möjlighet att följa varandra och med etta kunnat utvecklas med varandra. Resultat Under de två år som projekt MODD har verkat i Motala kommun så har åtta grupper genomfört åtta olika utmaningar. Grupp ett hade sin i Krassbäck, grupp två hade sin i Trelleborg, grupp tre hade sin i Krassbäck, grupp fyra hade sin i Idre fjäll, Grupp fem hade sin i st: Anna, grupp sex hade sin i Trelleborg, grupp sju hade sin i Krassbäck och slutligen hade grupp åtta sin i Tiveden. Vi har vid ett tillfälle fått ändra planerna för vad vi tänkt från början och det var då vi med grupp tre skulle åka till st: Anna. Temperaturen gjorde så att kommunen inte kunde sätta igång vattnet och anläggningen kunde med detta inte öppna för säsongen. Resultatet av alla utmaningar har varit mycket framgångsrikt då vi har kunnat följa vad deltagarna redovisar vid sina stegavslutningar. Många bilder, filmer och texter handlar om vad de upplevt och utvecklat med varandra under några dagar bort från hemmiljön. Jag som mentor är fult övertygad om att det är just det sistnämnda som är så avgörande för många unga idag...att komma ut, att komma iväg och att komma framåt i sig själva. Utmaning som metod kan med lätthet tillämpas i många olika miljöer med många olika teman som mål och syften, sårbarheten finns i att opåverkbara faktorer kan sätta käppar i hjulet så plan B, C och D kan vara lämpligt att utforma som backup. Fantasin är det ända som sätter gränser. Analys Då det gäller att summera vad alla utmaningar har resulterat i gällande de mål som finns i både projektmatrisen men även utifrån vad vi i verksamheten arbetat fram med grupperna, kan inget annat sägas än att progression har skett inom många områden. Genom att få uppleva med sina sinnen och delta rent fysiskt i något som de kanske aldrig tidigare upplevt, så skapas förutsättningar för nya perspektiv och erfarenheter. Gruppen är en mycket bidragande faktor till att deltagarna upplever en större trygghet i att få vara sig själva, och att de kan bjuda på sig själva på ett naturligt sätt. De får uppleva hur det är att vara beroende av varandra då

4 samarbete står i fokus vid exempelvis matlagning, tältresning, städning, packning, vandring och annat. Genom att som mentor fördela ansvarsområden mellan deltagarna så fördelas även förutsättningar för grupperna att med varandra hitta, en för dem, fördelaktig lösning på situationen. Vi mentorer förmedlar enbart vart vi ska åka, när det är dags och vad som finns att uppleva, innehållet står deltagarna för. Jag vill mena att det som tidigare nämndes är helt avgörande för att alla grupper har fungerat olika även om vi besökt samma plats. Innehållet är situerad och deltagarnas tidigare erfarenheter och perspektiv sätter ramarna för hur resultatet ska bli. Alla får under en utmaning stretcha sin bekvämlighetszon rejält och utsätts för diverse olika utmaningar som vi kanske inte alltid möter i vardagen. Detta leder till att alla i någon form kan uppleva att de är behövda av andra, att deras roll och bidrag blir viktig för andras väl. Vi upprättar alltid ett kontrakt inför varje utmaning genom vilket deltagarna får utforma vad som skall gälla för just deras grupp. Kontraktet fungerar som en trygghet så att alla vet att alla behandlas lika om någon incident skulle uppstå. Kontraktet fungerar även som ett rättesnöre och ofta hör vi mentorer hur deltagarna uppmärksammar varandra när felaktigheter begås. Jag anser att detta är mycket bra detalj i hur ett demokratiskt framställt innehåll kan leda till hur den enskilde individen kan forma färdigheter som ansvar, tolerans, mod, empati och pålitlighet. Deltagarna själva nämner många av dessa i sina kompetensbevis som utvecklade områden under utmaningarna. Spänningen med och under en utmaning är en styrka som mentorerna ska använda sig av. Många kan uppleva obehag inför vissa situationer (mörker, skog, etc.) och detta kan medföra att en mentor eller en gruppdeltagare får möjligheten att komma individen närmare genom att finnas som ett stöd. Många har självmant valt att utmana sina rädslor i samband med en utmaning och har ofta sökt stöd i gruppen för att hantera detta på bästa sätt. Många har lyckats mycket bra med detta och gått rejält stärkta ur sammanhanget med högburet huvud och en stolthet som syns på håll. Det är vad jag kallar för en känsla av att lyckas. Den känslan i kombination med upplevelsen, minnena och intrycken från utmaningarna utvecklar många väldigt mycket på många olika plan. Jag är övertygad om att många har fått med sig mycket som de kan delge till sina kommande barnbarn, då dessa i knät sittandes, med en vädjan om berättelser och minnen från förr...då finns det mycket att berätta! För att förstå utmaningarna bättre hänvisas läsaren till att studera efterföljande bilagor som är utdrag från olika reseberättelser och utvärderingar. Dessa är från olika utmaningar och kan påvisa olikheter i sitt innehåll. Läsaren Rekommenderas även att ta del av de reserapporter som finns då mål, syften, innehåll och arbetsmoment finns redovisade. Ett kontrakt, packlista och lite annat finns också.

5 Målbeskrivning utmaning Idre med fjällvandring. Övergripande målbeskrivning av utmaningen kan presenterad utifrån följande: Alla ska på något sätt gå utanför sin egen bekvämlighetszon. Fokus ligger på att vara deltagande på en plats som i vardagen inte är så vanligt förekommande, i detta fall att vandra och tälta. Detta kan göras genom de av ungdomarna, uppsatta personliga målen. Exempel kan vara att: vara utan mobiltelefon delar av, eller under hela utmaningen, gå upp tidigt varje morgon, delta i alla aktiviteter, sova utomhus även om vädret inte är strålande sol, motionera och röra på sig, med hänsyn taget till de vandringar som erbjuds, laga mat som i vardagen inte är så vanligt förekommande och våga prova nya rätter. Anpassa sig efter rådande omständigheter med avsaknad av bekvämligheter som dusch, toalett, el, dator och annat som finns i vardagen. Alla ska på något sätt delta i gruppens gemensamma moment. Detta för att individen ska få möjlighet att utveckla egna perspektiv på vad gruppen kan tillföra och bidra med gällande sociala färdigheter, kommunikation både på modersmål och främmande språk, lära att lära. Ungdomarna kan av varandra förmedla olika kompetensområden och stötta varandra med positiva signaler. Varje individ behöver fokusera på sitt eget sätt att bemöta utmaningens olika moment och innehåll och anpassa sig efter dessa utifrån egna utmaningsmål. Att var dag försöka göra sitt bästa. Alla ska genom utmaningen som helhet kunna uppleva att just han/hon har varit behövd i någon form. Detta kan studeras utifrån alla gemensamma aktiviteter med vandring, matlagning, personliga utmaningar, ansvarsområden. Individens initiativförmåga och sociala kompetenser är betydande till dessa aspekter. Till detta kan vi även koppla delar av kulturell medvetenhet då vi kan studera aspekter som ordning, uppförande, ansvar, turordning, värderingar och hänsynstagande. Budskapet med detta är att alla deltagande kan skapa förutsättningar för en större medvetenhet i sitt och andras agerande. Att finnas där som ett stöd då någon/några behöver det, att kunna tillrättavisa varandra på ett respektfullt sätt, att kunna vara en del av helheten som bidrar till allas väl och trevnad. Att alla tar sitt fördelade ansvar på yttersta allvar då ansvarsområdena är beroende av varandra. Alla ska på något sätt skapa en förståelse för relevansen av utmaningens betydelse för framtida målformuleringar och uppfyllelser. Med detta mål kan en förståelse för, och en medvetenhet om hur, vad och varför egna delmål kan vara viktiga för att uppnå framtida långsiktiga mål. Progression med fokus på att lyckas genomföra den egna planeringen och de egna uppsatta målen. Detta kan leda till att individen i framtiden kan nivåanpassa individuella delmål på ett bättre sätt. En anpassning av delmål kan bidra till en klarhet i hur individen bör reflektera i själva utformandet av målen och vad det ska/kan leda till i framtiden. Till detta bör tilläggas att de mål som eventuellt inte uppfylls till fullo ändå är en viktig del av individen progression. Detta för att individen då har en möjlighet att kunna synliggöra och utvärdera vilka delar som kanske var för svåra att uppnå eller om det kan bero på utomstående faktorer. Detta kan leda till färdigheter som berör konsekvensanalyser, lära att lära och ett metakognitivt förhållningssätt. Alla ska genom utmaningen som helhet få möjligheten att uppleva något nytt. Genom att delta i utmaningen finns möjligheten att tillägna sig goda minnen, upplevelser och erfarenheter som kan stärka individen genom sitt deltagande. Alla har möjligheten att se vilt (älg, ren, bäver), storslagen natur och Sveriges största vattenfall.

6 Mål med utmaningen. De mål som vi gruppmentorer fokuserade på vid planeringen av utmaningen med grupp, steg 2 kan presenterad utifrån följande: Alla ska på något sätt gå utanför sin egen bekvämlighetszon. Detta kan göras genom de av ungdomarna, uppsatta personliga målen. Exempel kan vara att: vara utan mobiltelefon delar av, eller under hela utmaningen. Gå upp tidigt varje morgon. Delta i alla aktiviteter. Vara utomhus även om vädret inte är strålande sol. Motionera och röra på sig. Alla ska på något sätt delta i gruppens gemensamma moment. Detta för att individen ska få möjlighet att utveckla egna perspektiv på vad gruppen kan tillföra och bidra med gällande sociala färdigheter, kommunikation både på modersmål och främmande språk, lära att lära. Ungdomarna kan av varandra förmedla olika kompetensområden och med volontärernas hjälp även träna på främmande språk. Alla ska genom utmaningen som helhet kunna uppleva att just han/hon har varit behövd i någon form. Detta kan studeras utifrån alla gemensamma aktiviteter med städning, matlagning, personliga utmaningar, ansvarsområden. Individens initiativförmåga och sociala kompetenser är betydande till dessa aspekter. Till detta kan vi även koppla delar av kulturell medvetenhet då vi kan studera aspekter som ordning, uppförande, ansvar, turordning, värderingar och hänsynstagande. Budskapet med detta är att alla deltagande kan skapa förutsättningar för en större medvetenhet i sitt och andras agerande. Att finnas där som ett stöd då någon/några behöver det, att kunna tillrättavisa varandra på ett respektfulls sätt, att kunna vara en del av helheten som bidrar till allas väl och trevnad. Alla ska på något sätt skapat en förståelse för relevansen av utmaningens betydelse för framtida målformuleringar och uppfyllelser. Med detta mål kan en förståelse för, och en medvetenhet om hur, vad och varför egna delmål kan vara viktiga för att uppnå framtida långsiktiga mål. Progression med fokus på att lyckas genomföra den egna planeringen och de egna uppsatta målen. Detta kan leda till att individen i framtiden kan nivåanpassa delmålen på ett bättre sätt. En anpassning av delmål kan bidra till en klarhet i hur individen bör reflektera i själva utformandet av målen och vad det ska/kan leda till i framtiden. Till detta bör tilläggas att de mål som eventuellt inte uppfylls till fullo ändå är en viktig del av individen progression. Detta för att individen då har en möjlighet att kunna synliggöra vilka delar som kanske var för svåra att uppnå eller om det kan bero på utomstående faktorer. Detta kan leda till färdigheter som berör konsekvensanalyser, lära att lära och ett metakognitivt förhållningssätt.

7 De mål som deltagarna fokuserade på vid planeringen av utmaningen med grupp, steg 2 kan presenterad utifrån följande: Syftet med att deltagarna själva skulle planera och skriva ner egna utmaningar/mål med utmaningen är att alla ska få en möjlighet att kunna hitta sina egna utvecklingsbehov. I detta kan vi mentorer se tydliga faktorer som påvisar hur olika deltagarna är som individer och hur olika deras behov kan uttrycka sig i olika sammanhang. De utmaningsmål som vi har tagit del av och som deltagarna har presenterat offentligt med gruppen är enligt följande: Att bara följa med och delta. Att vara utan mobiltelefon del av, eller genom hela utmaningstiden. Att inte äta socker. Att våga gå i skogen i mörker. Att inte bli arg på någon i gruppen. Att gå upp tidigt alla mornar. Att äta mer vegetarisk och nyttig mat. Efter en gemensam reflektion och utvärdering av deltagarnas måluppfyllelse så framkom det att alla deltagare hade uppnått sina egna mål. Det fanns vissa som hade flera olika mål av olika karaktär vilket innebar att de hade rangordnats. I samtalet framkom synpunkter på hur deltagarna dels upplevt hur de hade lyckats med de egna målen och dels hur de upplevde rent känslomässigt att lyckas med målen. Alla var överens om att utmaningen hade bidragit till någon form av utveckling och att upplevelsen var positiv. Beskrivning av tillvägagångssätt med individuellt utformade mål med utmaningen: Vi samlades dagarna innan utmaningen och planerade innehållet med utmaningen. Till detta presenterades de olika aktiviteter som skulle genomföras tillsammans. Som egen uppgift fick alla skriva ner sina egna mål med utmaningen och lägga dessa i ett kuvert som förseglades. Vi mentorer tog med dessa till utmaningen och delade ut dem sista dagen. Deltagarna fick öppna breven och läsa igenom sina uppställda mål, därefter fick de kortare reflektionsstund på egen hand att tänka igenom hur och vad de lyckats uppnå och varför det blev så. Vi presenterade tillsammans (frivilligt att delge sina mål) de olika målen och hur det hade gått för var och en. I detta samtal presenterade vi mentorer även de övergripande målen med utmaningen och vi diskuterade dess inbördes påverkan för alla deltagare. Vi diskuterade positivt och negativt med helheten och alla fick summera utmaningen med sina egna upplevelser. Egna mål med utmaningen: Du behöver på förhand sätta upp egna målsättningar med utmaningen i steg 2. Detta för att själv ska kunna identifiera områden som du eventuellt behöver jobba mer med i din personliga utveckling. Egna målsättningar kan vara att till exempel: Gå upp tidigt på morgonen. Vara utan din mobil i tre dagar. Ställa upp för andra så mycket som möjligt. Våga göra saker som du inte vanligtvis vågar göra. Fokusera på dig själv och inte tänka på vad andra gör

8 När du har formulerat dina egna mål så skriv om dem. Du kan göra så här: Hur ska JAG göra för att uppnå mina egna mål. Vad kommer att krävas av mig för att uppnå mina egna mål. Försök att formulera redan på förhand varför dessa mål är så viktiga för dig att uppnå. Vad gör du om du inte uppnår dina egna mål. Checklista. Krassbäck, en utmaning utöver det vanliga! Detta behöver du ta med dig: Bra och bekväma skor Varm jacka. Vantar, mössa halsduk. Handduk och hygienartiklar (tandborste, tandkräm, tvål, schampo) Sängkläder/sovsäck (lakan, påslakan, örngott) Sällskapsspel som du själv tycker om. Ett gott humör Lite humor En bra inställning.

9 Kontrakt utmaning grupp, steg 2. Innehållet i detta kontrakt är upprättat efter en gemensam diskussion med gruppen om vilka gemensamma förhållningssätt och regler som ska gälla för oss alla under vår vistelse i Trelleborg. Vi var alla överens om att vi kommer som besökare och ska uppföra oss som besökare genom att aktivt delta och vara med på de verksamheter som erbjuds. Detta kan förtydligas enligt följande: Vi ska: Bidra med våra erfarenheter och kunskaper. Aktivt delta i allt som erbjuds. Visa våra positiva egenskaper. Vara öppna för andra och deras perspektiv och förhållningssätt. Representera projekt MODD på ett, för alla parter, fördelaktigt sätt. Visa respekt för alla dels i gruppen och dels mot våra värdar, vilket kan innebära att vi sköter oss utifrån sunt förnuft. Inga rapar, fisar eller skrikande utrop i offentliga sammanhang. Ta ett ansvar för våra egna handlingar så att inga gruppmedlemmar, MODD som projekt eller annan aktör blir lidandes på grund av dåligt uppförande. Passa de angivna tider som finns enligt schema så att utmaningens innehåll blir berikande för alla. Alla göra vårat yttersta för att vara positiva, ödmjuka, toleranta och respektfulla. Ta hänsyn till Projektets policy att nolltolerans i alkoholfrågan gäller under all schemalagd tid under utmaningen. Ovanstående innehåll är förhållningspunkter som gäller för samtliga under utmaningen, även stegmentorerna. Jag som enskild person godkänner, accepterar och förbinder mig till detta genom min underskrift av kontraktet. Om någon bryter mot detta på något sätt kommer vidare åtgärder att tagas och uppföljande diskussioner med lämpliga konsekvenser kommer att genomföras. Detta kan ej presenteras till innehållet utan är olika på grund av kontraktsbrottets karaktär. Datum: Namn:

UTMANING SOM METOD. En del av arbetet i ESF-projektet MODD i Motala kommun. Motala Vadstena Samordningsförbund

UTMANING SOM METOD. En del av arbetet i ESF-projektet MODD i Motala kommun. Motala Vadstena Samordningsförbund UTMANING SOM METOD En del av arbetet i ESF-projektet MODD i Motala kommun Motala Vadstena Samordningsförbund Vad är MODD? MODD är ett projekt som med stöd av medel från Europeiska Socialfonden (ESF) drivs

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,

Läs mer

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation. Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Kållekärr och Långekärrs förskolor Handläggare: Pia Johnsson, förskolechef Datum: 2015-04-13 Verksamhet: Förskola Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018 Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision En förskola för alla, där

Läs mer

Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Fastställd 2018-06-20 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolans personal.

Läs mer

Kommunikation och beteende

Kommunikation och beteende Kommunikation och beteende Inledning I ditt arbete som växtskötare kommer du i kontakt med två grupper av varelser: Växter och människor. Delkurserna tills nu har rört sig om att hjälpa dig med att bli

Läs mer

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola Handläggare: Linda Markus, förskolechef Datum: 2014-11-01 Verksamhet: Förskola Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Portfölj (portfolio), T1, Stadium I, Läkarprogrammet, Örebro Universitet. Portfölj. Termin 1, Stadium I

Portfölj (portfolio), T1, Stadium I, Läkarprogrammet, Örebro Universitet. Portfölj. Termin 1, Stadium I Portfölj Termin 1, Stadium I Portföljen i korthet (gäller samtliga terminer) Vad är en portfölj? Portfölj (portfolio) är ett redskap som du som student använder för att synliggöra din lärandeprocess och

Läs mer

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Likabehandlingsplan för Berga förskola Likabehandlingsplan för Berga förskola 2018/2019 Berga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5 år a för planen Förskolechefen

Läs mer

En förskola och skola för var och en 2.0. Barn- och utbildningsförvaltningens värdegrund

En förskola och skola för var och en 2.0. Barn- och utbildningsförvaltningens värdegrund En förskola och skola för var och en 2.0 Barn- och utbildningsförvaltningens värdegrund 2 (7) En gemensam bild av vår värdegrund Dokumentet du håller i din hand beskriver värderingar och beteenden inom

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk F-6 samt fritidshem Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4

Läs mer

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Mentorskapsprojektet i Göteborg 2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009

Läs mer

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun

Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun Mentorskap ett sätt att utvecklas Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun 1. Vad är mentorskap? Historia Begreppet mentor har sin bakgrund i den grekiska mytologin. Mentor var den person som

Läs mer

VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären.

VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären. VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT Instruktioner för volontären, församlingen och missionären. Innehåll Inledningsord - Att sända ut volontärer Instruktioner för volontären Instruktioner

Läs mer

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson Lokal pedagogisk planering - ett exempel Inge-Marie Svensson Att leva i närområdet, åk 3 Förankring i kursplaners syfte: Den ämnesövergripande undervisningen ska syfta till att eleverna ges möjligheter

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

DIPLOMERAD GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, ÅR 1, Personligt Ledarskap

DIPLOMERAD GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, ÅR 1, Personligt Ledarskap DIPLOMERAD GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, ÅR 1, Personligt Ledarskap Att leda mig själv och andra utifrån den jag är - med gestaltmetodiken som grund 2014-09-25/CR Gestaltakademin i Skandinavien 2013

Läs mer

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Lönebildnings processen

Lönebildnings processen Lönebildnings processen Utbildnings förvaltningen Från och med hösten 2014 Namn: Lotta Gylling Datum: 2014-05-15 Utbildningsförvaltningen Styrcykel/Årscykel dec jan Vårterminen börjar Medarbetarsamtal

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

KGA KOMPETENSGARANTIER FÖR ARBETSMARKNADEN

KGA KOMPETENSGARANTIER FÖR ARBETSMARKNADEN KGA KOMPETENSGARANTIER FÖR ARBETSMARKNADEN KOMPETENSGARANTIER FÖR ARBETSMARKNADEN Kompetensgarantier för arbetsmarknaden ger en samlad bild av en deltagares kompetenser. Metoden fungerar som en kvalitetssäkring

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Bräcke Östergårdsväg 15 Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bräcke Östergårdsväg 15 Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bräcke Östergårdsväg 15 Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan på Bräcke Östergårdsväg 15 i Göteborg Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter

Läs mer

I Arne Næss, djupekologins och livsfilosofins fotspår

I Arne Næss, djupekologins och livsfilosofins fotspår Livsfilosofi och det moderna samhället VT 2017 I Arne Næss, djupekologins och livsfilosofins fotspår LIVSFILOSOFISK RESA TILL NORGE 20-23 april 2017 Norge en långvarig tradition på Livsfilosofikursen Sedan

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

LPP, Klassiker. Namn: Datum: LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Fundera på, samtala Fundera på, samtala 2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag

Läs mer

Till dig som handledare i verksamhetsförlagd utbildning

Till dig som handledare i verksamhetsförlagd utbildning Informerande dokument Information Sida 1 (5) Till dig som handledare i verksamhetsförlagd utbildning 2019-02-06 Kerstin Rahkola Kerstin Rahkola Sida 2 (5) Bästa handledare! Inom kort ska du få handleda

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Vår lokala likabehandlingsplan

Vår lokala likabehandlingsplan Vår lokala likabehandlingsplan 1 Stålhagens förskola Augusti 2014- juli 2015 lightversion Alla barn ska känna sig trygga och välkomna till vår förskola. 2 Likabehandlingsplan Stålhagens förskola läsåret

Läs mer

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod

Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Datum: 2011-07-05 10:22:32 Besvarad av: 14(20) (70%) 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen?

Läs mer

Att sätta mål och nå dem!

Att sätta mål och nå dem! Att sätta mål och nå dem! Den vanligaste orsaken till att människor inte når sina mål är att de inte varit tillräckligt tydliga med vad målet är eller hur det ska uppnås. Här får du hjälp att bli bättre

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

Ledarskap i klassrummet

Ledarskap i klassrummet Ledarskap i klassrummet Örebro 2010-12-01 Pernilla Starck pernilla.starck@telia.com 2010-12-02 1 Hörnsten 2 I klassrummet Ledarskap i klassrummet Att utveckla kunskaper om och erfarenheter av ett ledarskap

Läs mer

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 131014 Lokal handlingsplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Alla är olika och lika bra Läsåret 2013/2014 NORMER OCH VÄRDEN Ett eller två prioriterade strävansmål

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn: Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet

Läs mer

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper utifrån Olle Carlssons bok

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Jönköping 8 november 2013 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal 1 PlanB teamet Kasper Arentoft Tue Juelsbo Team kompetenser: bl. a danske, processledning,

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur MARIA BURMAN ANNA-KARIN NORLANDER PER CARLBRING GERHARD ANDERSSON Övningshäfte till NÄRMARE VARANDRA NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION Natur & Kultur VALENTINSKALAN 1. Jag kan samarbeta väl och lösa

Läs mer

Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.

Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga. TACK FÖR DIG SYFTE: Att få uppmärksamhet på ett sätt som fokuserar på person och inte prestation. Det här är en övning som passar utmärkt till att ha på fredagar efter en gemensam vecka, och som fungerar

Läs mer

Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.

Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande. ALLA SKA MED / FN-DAGEN SYFTE: Att ge förslag på lösningar, att lyssna på varandras förslag, att pröva olika lösningar och att samarbeta. Samt att knyta samman de processer som sker i det lilla med det

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

I Arne Næss fotspår. LIVSFILOSOFISK RESA TILL NORGE april 2019

I Arne Næss fotspår. LIVSFILOSOFISK RESA TILL NORGE april 2019 I Arne Næss fotspår LIVSFILOSOFISK RESA TILL NORGE 25-28 april 2019 CEMUS utbildning Uppsala centrum fo r ha llbar Norge en långvarig tradition på Livsfilosofikursen Sedan många år tillbaka har vi på Livsfilosofikursen

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

SOLENs GOTLANDSRESA 23/8 27/ Gotland

SOLENs GOTLANDSRESA 23/8 27/ Gotland Gotland! Packlista till Gotlandsresan o Max 500:- i fickpengar o Matsäck till båtresan o Liggunderlag/upplåsbar madrass o Örngott o Sovsäck eller lakan o Sovkläder o Tandborste och tandkräm o Liten handduk

Läs mer

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Under samlingsnamnet Nyttigheter från Hamrin & Partners publicerar vi återkommande små skrifter

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25 Innehåll Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25 Vad innebär lagtexten om värdegrund för äldre personer? 31 för anhöriga? 37 för personal? 43 Hur kan du stötta dina medarbetare

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2016

VERKSAMHETSPLAN 2016 VERKSAMHETSPLAN 2016 Presentation Lilla Solen, pedagogisk omsorg, kommer att erbjuda barn från 1-5 år en flexibel och stimulerande verksamhet. Lilla Solens hemvist är en lokal på Domarvägen i Huddinge

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling Ankarets förskola Ht 2017 Innehållsförteckning 1. Varför en plan

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Nå dina mål. Fredrik Alm

Nå dina mål. Fredrik Alm Nå dina mål Fredrik Alm Fredrik Alm är skribent, coach, föreläsare och utbildare. Fredrik driver moveforward, ett företag med spetskompetens inom personlig och professionell utveckling för unga karriärkvinnor.

Läs mer

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor.

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor. Skolans/ förskolans Värdegrunds arbete i den mångkulturella förskolan Sven-Göran Isaksson 2010-04-29 Sammanfattning; Rapporten du har framför dig handlar om värdegrundsarbete på en mångkulturell förskola.

Läs mer

Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes.

Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes. Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes. De oerfarna slutade också, ofta efter kort tid. Majoriteten

Läs mer

Mo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd

Mo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd Mo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Fastställd 180910 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolans personal. Värdegrundsuppdraget

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

SÄTERS KOMMUN

SÄTERS KOMMUN Likabehandlingsplan Förskolan Storhaga Gäller 2016-02-01 2017-09-30 2016-2017 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Rutiner och förhållningssätt hur

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran Värdegrund, vision, arbetsmetod För var och en inom Strands förskolor Att få växa och utvecklas med förundran Alla ska med! Allt går! Alla gör skillnad! Alltid framåt! Välkomna till Strands förskolor För

Läs mer

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Sammanfattning Tema A 2:3

Sammanfattning Tema A 2:3 Sammanfattning Tema A 2:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Socialdepartementet skriver i promemorian om det nya lagförslaget

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Solhjulets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solhjulets plan mot diskriminering och kränkande behandling Solhjulets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet a

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer