Utvärdering av arbetet med nationell utmaning steg 2.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av arbetet med nationell utmaning steg 2."

Transkript

1 Motala Vadstena Samordningsförbund Bakgrund Utvärdering av arbetet med nationell utmaning steg 2. Tanken bakom utmaning som metod bottnar i projekt MODDs upplägg i de tre stegen. Varje steg avslutas med en utmaning som i steg 1 är lokal, steg 2 är nationell och steg 3 är transnationell. I steg två har utmaningar genomförts på olika platser i Sverige och tanken från start var att fyra platser skulle vara återkommande som ett underlag för utvärdering och jämförelser utifrån mål, syften och planeringar. De fyra platserna var från början tänkta att bli Godegård skidklubbs stuga i Krassbäck x 2, St:Annas skärgård x 2, Idre fjäll x 2 och Trelleborg med besök på navigatorcentrum x 2. Anledningen till att sprida dessa platser så geografiskt är att belysa olika typer av natur, miljöer, kulturer, landskap, klimat och sociala möten. Utmaning som metod kräver en del förberedelser och framför allt kännedom om den plats som ska besökas. Även budget behöver synliggöras i detta tänk då resor oftast kostar mycket pengar. I vår budget fanns en pott på sek/utmaning, vilka skulle fördelas på dels resan, maten, materiel och dels boende. Utmaning som metod behöver planeras och struktureras mycket noggrant då det råder en stor sårbarhet i opåverkbara faktorer såsom externa aktörer, väder, trafik, fullbokningar, etc. Mentorn behöver ha en stor öppenhet för flexibilitet och lyhördhet då det gäller att bemöta deltagarna i detta arbete, tålamod, tolerans och empatiska förmågor är nyckelord i detta. Mål och syfte Mål och syften med utmaning som metod behöver förklaras mycket ingående då det bottnar i flera olika typer av formuleringar. För det första finns mål och syften i projektplanen hur projekt MODD ska jobba, för det andra strukturerar mentorerna mål och syften som är paltsspecifika och kan variera mellan olika platser för utmaning, för det tredje finns syften och mål som är av deltagaren framtagna som personliga strävansmål under utmaningen utmaning i utmaningen. I projekt MODDs matris går det att utläsa syften och mål enligt följande: Som projektmål på individnivå ska 60% av målgruppen deltagit i någon utmaning. Som aktivitetsmål gällande struktur finns delmål om att kontinuerlig komptensinhämtande under projektdeltagande om nyckelkompetenserna som ingår i Youthpass. Utifrån hur mentorerna har planerat och strukturerat syften och mål med utmaningarna går att utläsa: Alla ska på något sätt gå utanför sin egen bekvämlighetszon. Alla ska på något sätt delta i gruppens gemensamma moment.

2 Alla ska genom utmaningen som helhet kunna uppleva att just han/hon har varit behövd i någon form. Alla ska på något sätt skapa en förståelse för relevansen av utmaningens betydelse för framtida målformuleringar och uppfyllelser. Alla ska genom utmaningen som helhet få möjligheten att uppleva något nytt. Ovanstående målbeskrivningar syftar till att utveckla individuella förutsättningar för progression inom egna valda områden. Detta genom att ta del av utmaningarna som helhet och i alla de olika aktiviteter som utmaningarna erbjuder. Genom att deltagarna själva utformar egna individuella strävansmål så kan en öppenhet för nivåanpassning av målbilden utvecklas att inte ställa för stora/små krav på sig själv och sin egen förmåga. Många kompetensområden gällande arbetet med nyckelkompetenserna bearbetas och synliggörs under utmaningarna, störst fokus ligger på social och medborgerlig komptens. Deltagarnas egna mål och syften med utmaningarna kan beskrivas utifrån detta givna exempel: Från mentorerna beskrivs följande; du behöver på förhand sätta upp egna målsättningar med utmaningen i steg 2. Detta för att själv ska kunna identifiera områden som du eventuellt behöver jobba mer med i din personliga utveckling. Egna målsättningar kan vara att till exempel: Gå upp tidigt på morgonen. Vara utan din mobil i tre dagar. Ställa upp för andra så mycket som möjligt. Våga göra saker som du inte vanligtvis vågar göra. Fokusera på dig själv och inte tänka på vad andra gör När du har formulerat dina egna mål så skriv om dem. Du kan göra så här: Hur ska JAG göra för att uppnå mina egna mål. Vad kommer att krävas av mig för att uppnå mina egna mål. Försök att formulera redan på förhand varför dessa mål är så viktiga för dig att uppnå. Vad gör du om du inte uppnår dina egna mål. Här är några exempel på deltagares målformuleringar under en utmaning: Att bara följa med och delta. Att vara utan mobiltelefon del av, eller genom hela utmaningstiden. Att inte äta socker. Att våga gå i skogen i mörker. Att inte bli arg på någon i gruppen. Att gå upp tidigt alla mornar. Att äta mer vegetarisk och nyttig mat. Mycket viktigt i detta arbete med att formulera och uttrycka egna mål med en utmaning är att deltagarna skapar sig en möjlighet att kunna identifiera olika problemområden som individen kan behöva förstärka i sin egen utveckling. Att detta kan göras i grupp med andra är vad vi har upplevt en mycket stärkande aspekt då feedback kommer från många håll, inte bara från

3 oss mentorer, och att stöttning och stöd helt plötsligt blir en självklarhet för alla. Som mentor kan jag se att platsen har stor betydelse och vilka möjligheter det finns för att kunna erbjuda olika former av aktiviteter. Detta då många deltagare arbetar aktivt med sina mål utan att ha explicit presenterat dessa. I steg två har vi jobbat utifrån följande aspekter då det gäller att synliggöra deltagarnas syften och mål med utmaningarna. I planeringen av utmaningen (platsen) så förbereds deltagarna på var, när och hur vi ska åka. Med detta kommer en uppmaning om att börja stukturera och planera egna mål (efter lista med rekommendationer). Dessa mål kan vara från ett mer betydande till flera uppdelade mindre strävansmål, allt utifrån individens tankar och önskemål. Målen skrivs ner och förseglas i ett kuvert som vi mentorer tar hand om. Under utmaningen är det upp till varje deltagare om de vill avslöja sina mål för gruppen. Sista kvällen har vi en gemensam samling, ofta runt brasan, då vi mentorer passar på och berättar om vilka mål och syften vi har haft med utmaningen och huruvida de har uppnåtts eller inte. I detta samtal går ordet laget runt och alla får ta del av allas tankar och synpunkter. Efter detta är det deltagarnas tur (om de vill) att berätta om sina personliga mål och hur de upplever om de lyckats bra eller mindre bra att uppnå dessa. Gruppen får en möjlighet att kommentera och fylla på saker som de kan ha sett i ärendet. Efter varje presentation avslutar gruppen med att applådera deltagaren som redovisat. Slutklämmen kommer då mentorerna summerar hela utmaningen och redogör för olika saker tillsammans med alla mål som redovisats, att alla som deltagit har fått en möjlighet att följa varandra och med etta kunnat utvecklas med varandra. Resultat Under de två år som projekt MODD har verkat i Motala kommun så har åtta grupper genomfört åtta olika utmaningar. Grupp ett hade sin i Krassbäck, grupp två hade sin i Trelleborg, grupp tre hade sin i Krassbäck, grupp fyra hade sin i Idre fjäll, Grupp fem hade sin i st: Anna, grupp sex hade sin i Trelleborg, grupp sju hade sin i Krassbäck och slutligen hade grupp åtta sin i Tiveden. Vi har vid ett tillfälle fått ändra planerna för vad vi tänkt från början och det var då vi med grupp tre skulle åka till st: Anna. Temperaturen gjorde så att kommunen inte kunde sätta igång vattnet och anläggningen kunde med detta inte öppna för säsongen. Resultatet av alla utmaningar har varit mycket framgångsrikt då vi har kunnat följa vad deltagarna redovisar vid sina stegavslutningar. Många bilder, filmer och texter handlar om vad de upplevt och utvecklat med varandra under några dagar bort från hemmiljön. Jag som mentor är fult övertygad om att det är just det sistnämnda som är så avgörande för många unga idag...att komma ut, att komma iväg och att komma framåt i sig själva. Utmaning som metod kan med lätthet tillämpas i många olika miljöer med många olika teman som mål och syften, sårbarheten finns i att opåverkbara faktorer kan sätta käppar i hjulet så plan B, C och D kan vara lämpligt att utforma som backup. Fantasin är det ända som sätter gränser. Analys Då det gäller att summera vad alla utmaningar har resulterat i gällande de mål som finns i både projektmatrisen men även utifrån vad vi i verksamheten arbetat fram med grupperna, kan inget annat sägas än att progression har skett inom många områden. Genom att få uppleva med sina sinnen och delta rent fysiskt i något som de kanske aldrig tidigare upplevt, så skapas förutsättningar för nya perspektiv och erfarenheter. Gruppen är en mycket bidragande faktor till att deltagarna upplever en större trygghet i att få vara sig själva, och att de kan bjuda på sig själva på ett naturligt sätt. De får uppleva hur det är att vara beroende av varandra då

4 samarbete står i fokus vid exempelvis matlagning, tältresning, städning, packning, vandring och annat. Genom att som mentor fördela ansvarsområden mellan deltagarna så fördelas även förutsättningar för grupperna att med varandra hitta, en för dem, fördelaktig lösning på situationen. Vi mentorer förmedlar enbart vart vi ska åka, när det är dags och vad som finns att uppleva, innehållet står deltagarna för. Jag vill mena att det som tidigare nämndes är helt avgörande för att alla grupper har fungerat olika även om vi besökt samma plats. Innehållet är situerad och deltagarnas tidigare erfarenheter och perspektiv sätter ramarna för hur resultatet ska bli. Alla får under en utmaning stretcha sin bekvämlighetszon rejält och utsätts för diverse olika utmaningar som vi kanske inte alltid möter i vardagen. Detta leder till att alla i någon form kan uppleva att de är behövda av andra, att deras roll och bidrag blir viktig för andras väl. Vi upprättar alltid ett kontrakt inför varje utmaning genom vilket deltagarna får utforma vad som skall gälla för just deras grupp. Kontraktet fungerar som en trygghet så att alla vet att alla behandlas lika om någon incident skulle uppstå. Kontraktet fungerar även som ett rättesnöre och ofta hör vi mentorer hur deltagarna uppmärksammar varandra när felaktigheter begås. Jag anser att detta är mycket bra detalj i hur ett demokratiskt framställt innehåll kan leda till hur den enskilde individen kan forma färdigheter som ansvar, tolerans, mod, empati och pålitlighet. Deltagarna själva nämner många av dessa i sina kompetensbevis som utvecklade områden under utmaningarna. Spänningen med och under en utmaning är en styrka som mentorerna ska använda sig av. Många kan uppleva obehag inför vissa situationer (mörker, skog, etc.) och detta kan medföra att en mentor eller en gruppdeltagare får möjligheten att komma individen närmare genom att finnas som ett stöd. Många har självmant valt att utmana sina rädslor i samband med en utmaning och har ofta sökt stöd i gruppen för att hantera detta på bästa sätt. Många har lyckats mycket bra med detta och gått rejält stärkta ur sammanhanget med högburet huvud och en stolthet som syns på håll. Det är vad jag kallar för en känsla av att lyckas. Den känslan i kombination med upplevelsen, minnena och intrycken från utmaningarna utvecklar många väldigt mycket på många olika plan. Jag är övertygad om att många har fått med sig mycket som de kan delge till sina kommande barnbarn, då dessa i knät sittandes, med en vädjan om berättelser och minnen från förr...då finns det mycket att berätta! För att förstå utmaningarna bättre hänvisas läsaren till att studera efterföljande bilagor som är utdrag från olika reseberättelser och utvärderingar. Dessa är från olika utmaningar och kan påvisa olikheter i sitt innehåll. Läsaren Rekommenderas även att ta del av de reserapporter som finns då mål, syften, innehåll och arbetsmoment finns redovisade. Ett kontrakt, packlista och lite annat finns också.

5 Målbeskrivning utmaning Idre med fjällvandring. Övergripande målbeskrivning av utmaningen kan presenterad utifrån följande: Alla ska på något sätt gå utanför sin egen bekvämlighetszon. Fokus ligger på att vara deltagande på en plats som i vardagen inte är så vanligt förekommande, i detta fall att vandra och tälta. Detta kan göras genom de av ungdomarna, uppsatta personliga målen. Exempel kan vara att: vara utan mobiltelefon delar av, eller under hela utmaningen, gå upp tidigt varje morgon, delta i alla aktiviteter, sova utomhus även om vädret inte är strålande sol, motionera och röra på sig, med hänsyn taget till de vandringar som erbjuds, laga mat som i vardagen inte är så vanligt förekommande och våga prova nya rätter. Anpassa sig efter rådande omständigheter med avsaknad av bekvämligheter som dusch, toalett, el, dator och annat som finns i vardagen. Alla ska på något sätt delta i gruppens gemensamma moment. Detta för att individen ska få möjlighet att utveckla egna perspektiv på vad gruppen kan tillföra och bidra med gällande sociala färdigheter, kommunikation både på modersmål och främmande språk, lära att lära. Ungdomarna kan av varandra förmedla olika kompetensområden och stötta varandra med positiva signaler. Varje individ behöver fokusera på sitt eget sätt att bemöta utmaningens olika moment och innehåll och anpassa sig efter dessa utifrån egna utmaningsmål. Att var dag försöka göra sitt bästa. Alla ska genom utmaningen som helhet kunna uppleva att just han/hon har varit behövd i någon form. Detta kan studeras utifrån alla gemensamma aktiviteter med vandring, matlagning, personliga utmaningar, ansvarsområden. Individens initiativförmåga och sociala kompetenser är betydande till dessa aspekter. Till detta kan vi även koppla delar av kulturell medvetenhet då vi kan studera aspekter som ordning, uppförande, ansvar, turordning, värderingar och hänsynstagande. Budskapet med detta är att alla deltagande kan skapa förutsättningar för en större medvetenhet i sitt och andras agerande. Att finnas där som ett stöd då någon/några behöver det, att kunna tillrättavisa varandra på ett respektfullt sätt, att kunna vara en del av helheten som bidrar till allas väl och trevnad. Att alla tar sitt fördelade ansvar på yttersta allvar då ansvarsområdena är beroende av varandra. Alla ska på något sätt skapa en förståelse för relevansen av utmaningens betydelse för framtida målformuleringar och uppfyllelser. Med detta mål kan en förståelse för, och en medvetenhet om hur, vad och varför egna delmål kan vara viktiga för att uppnå framtida långsiktiga mål. Progression med fokus på att lyckas genomföra den egna planeringen och de egna uppsatta målen. Detta kan leda till att individen i framtiden kan nivåanpassa individuella delmål på ett bättre sätt. En anpassning av delmål kan bidra till en klarhet i hur individen bör reflektera i själva utformandet av målen och vad det ska/kan leda till i framtiden. Till detta bör tilläggas att de mål som eventuellt inte uppfylls till fullo ändå är en viktig del av individen progression. Detta för att individen då har en möjlighet att kunna synliggöra och utvärdera vilka delar som kanske var för svåra att uppnå eller om det kan bero på utomstående faktorer. Detta kan leda till färdigheter som berör konsekvensanalyser, lära att lära och ett metakognitivt förhållningssätt. Alla ska genom utmaningen som helhet få möjligheten att uppleva något nytt. Genom att delta i utmaningen finns möjligheten att tillägna sig goda minnen, upplevelser och erfarenheter som kan stärka individen genom sitt deltagande. Alla har möjligheten att se vilt (älg, ren, bäver), storslagen natur och Sveriges största vattenfall.

6 Mål med utmaningen. De mål som vi gruppmentorer fokuserade på vid planeringen av utmaningen med grupp, steg 2 kan presenterad utifrån följande: Alla ska på något sätt gå utanför sin egen bekvämlighetszon. Detta kan göras genom de av ungdomarna, uppsatta personliga målen. Exempel kan vara att: vara utan mobiltelefon delar av, eller under hela utmaningen. Gå upp tidigt varje morgon. Delta i alla aktiviteter. Vara utomhus även om vädret inte är strålande sol. Motionera och röra på sig. Alla ska på något sätt delta i gruppens gemensamma moment. Detta för att individen ska få möjlighet att utveckla egna perspektiv på vad gruppen kan tillföra och bidra med gällande sociala färdigheter, kommunikation både på modersmål och främmande språk, lära att lära. Ungdomarna kan av varandra förmedla olika kompetensområden och med volontärernas hjälp även träna på främmande språk. Alla ska genom utmaningen som helhet kunna uppleva att just han/hon har varit behövd i någon form. Detta kan studeras utifrån alla gemensamma aktiviteter med städning, matlagning, personliga utmaningar, ansvarsområden. Individens initiativförmåga och sociala kompetenser är betydande till dessa aspekter. Till detta kan vi även koppla delar av kulturell medvetenhet då vi kan studera aspekter som ordning, uppförande, ansvar, turordning, värderingar och hänsynstagande. Budskapet med detta är att alla deltagande kan skapa förutsättningar för en större medvetenhet i sitt och andras agerande. Att finnas där som ett stöd då någon/några behöver det, att kunna tillrättavisa varandra på ett respektfulls sätt, att kunna vara en del av helheten som bidrar till allas väl och trevnad. Alla ska på något sätt skapat en förståelse för relevansen av utmaningens betydelse för framtida målformuleringar och uppfyllelser. Med detta mål kan en förståelse för, och en medvetenhet om hur, vad och varför egna delmål kan vara viktiga för att uppnå framtida långsiktiga mål. Progression med fokus på att lyckas genomföra den egna planeringen och de egna uppsatta målen. Detta kan leda till att individen i framtiden kan nivåanpassa delmålen på ett bättre sätt. En anpassning av delmål kan bidra till en klarhet i hur individen bör reflektera i själva utformandet av målen och vad det ska/kan leda till i framtiden. Till detta bör tilläggas att de mål som eventuellt inte uppfylls till fullo ändå är en viktig del av individen progression. Detta för att individen då har en möjlighet att kunna synliggöra vilka delar som kanske var för svåra att uppnå eller om det kan bero på utomstående faktorer. Detta kan leda till färdigheter som berör konsekvensanalyser, lära att lära och ett metakognitivt förhållningssätt.

7 De mål som deltagarna fokuserade på vid planeringen av utmaningen med grupp, steg 2 kan presenterad utifrån följande: Syftet med att deltagarna själva skulle planera och skriva ner egna utmaningar/mål med utmaningen är att alla ska få en möjlighet att kunna hitta sina egna utvecklingsbehov. I detta kan vi mentorer se tydliga faktorer som påvisar hur olika deltagarna är som individer och hur olika deras behov kan uttrycka sig i olika sammanhang. De utmaningsmål som vi har tagit del av och som deltagarna har presenterat offentligt med gruppen är enligt följande: Att bara följa med och delta. Att vara utan mobiltelefon del av, eller genom hela utmaningstiden. Att inte äta socker. Att våga gå i skogen i mörker. Att inte bli arg på någon i gruppen. Att gå upp tidigt alla mornar. Att äta mer vegetarisk och nyttig mat. Efter en gemensam reflektion och utvärdering av deltagarnas måluppfyllelse så framkom det att alla deltagare hade uppnått sina egna mål. Det fanns vissa som hade flera olika mål av olika karaktär vilket innebar att de hade rangordnats. I samtalet framkom synpunkter på hur deltagarna dels upplevt hur de hade lyckats med de egna målen och dels hur de upplevde rent känslomässigt att lyckas med målen. Alla var överens om att utmaningen hade bidragit till någon form av utveckling och att upplevelsen var positiv. Beskrivning av tillvägagångssätt med individuellt utformade mål med utmaningen: Vi samlades dagarna innan utmaningen och planerade innehållet med utmaningen. Till detta presenterades de olika aktiviteter som skulle genomföras tillsammans. Som egen uppgift fick alla skriva ner sina egna mål med utmaningen och lägga dessa i ett kuvert som förseglades. Vi mentorer tog med dessa till utmaningen och delade ut dem sista dagen. Deltagarna fick öppna breven och läsa igenom sina uppställda mål, därefter fick de kortare reflektionsstund på egen hand att tänka igenom hur och vad de lyckats uppnå och varför det blev så. Vi presenterade tillsammans (frivilligt att delge sina mål) de olika målen och hur det hade gått för var och en. I detta samtal presenterade vi mentorer även de övergripande målen med utmaningen och vi diskuterade dess inbördes påverkan för alla deltagare. Vi diskuterade positivt och negativt med helheten och alla fick summera utmaningen med sina egna upplevelser. Egna mål med utmaningen: Du behöver på förhand sätta upp egna målsättningar med utmaningen i steg 2. Detta för att själv ska kunna identifiera områden som du eventuellt behöver jobba mer med i din personliga utveckling. Egna målsättningar kan vara att till exempel: Gå upp tidigt på morgonen. Vara utan din mobil i tre dagar. Ställa upp för andra så mycket som möjligt. Våga göra saker som du inte vanligtvis vågar göra. Fokusera på dig själv och inte tänka på vad andra gör

8 När du har formulerat dina egna mål så skriv om dem. Du kan göra så här: Hur ska JAG göra för att uppnå mina egna mål. Vad kommer att krävas av mig för att uppnå mina egna mål. Försök att formulera redan på förhand varför dessa mål är så viktiga för dig att uppnå. Vad gör du om du inte uppnår dina egna mål. Checklista. Krassbäck, en utmaning utöver det vanliga! Detta behöver du ta med dig: Bra och bekväma skor Varm jacka. Vantar, mössa halsduk. Handduk och hygienartiklar (tandborste, tandkräm, tvål, schampo) Sängkläder/sovsäck (lakan, påslakan, örngott) Sällskapsspel som du själv tycker om. Ett gott humör Lite humor En bra inställning.

9 Kontrakt utmaning grupp, steg 2. Innehållet i detta kontrakt är upprättat efter en gemensam diskussion med gruppen om vilka gemensamma förhållningssätt och regler som ska gälla för oss alla under vår vistelse i Trelleborg. Vi var alla överens om att vi kommer som besökare och ska uppföra oss som besökare genom att aktivt delta och vara med på de verksamheter som erbjuds. Detta kan förtydligas enligt följande: Vi ska: Bidra med våra erfarenheter och kunskaper. Aktivt delta i allt som erbjuds. Visa våra positiva egenskaper. Vara öppna för andra och deras perspektiv och förhållningssätt. Representera projekt MODD på ett, för alla parter, fördelaktigt sätt. Visa respekt för alla dels i gruppen och dels mot våra värdar, vilket kan innebära att vi sköter oss utifrån sunt förnuft. Inga rapar, fisar eller skrikande utrop i offentliga sammanhang. Ta ett ansvar för våra egna handlingar så att inga gruppmedlemmar, MODD som projekt eller annan aktör blir lidandes på grund av dåligt uppförande. Passa de angivna tider som finns enligt schema så att utmaningens innehåll blir berikande för alla. Alla göra vårat yttersta för att vara positiva, ödmjuka, toleranta och respektfulla. Ta hänsyn till Projektets policy att nolltolerans i alkoholfrågan gäller under all schemalagd tid under utmaningen. Ovanstående innehåll är förhållningspunkter som gäller för samtliga under utmaningen, även stegmentorerna. Jag som enskild person godkänner, accepterar och förbinder mig till detta genom min underskrift av kontraktet. Om någon bryter mot detta på något sätt kommer vidare åtgärder att tagas och uppföljande diskussioner med lämpliga konsekvenser kommer att genomföras. Detta kan ej presenteras till innehållet utan är olika på grund av kontraktsbrottets karaktär. Datum: Namn:

UTMANING SOM METOD. En del av arbetet i ESF-projektet MODD i Motala kommun. Motala Vadstena Samordningsförbund

UTMANING SOM METOD. En del av arbetet i ESF-projektet MODD i Motala kommun. Motala Vadstena Samordningsförbund UTMANING SOM METOD En del av arbetet i ESF-projektet MODD i Motala kommun Motala Vadstena Samordningsförbund Vad är MODD? MODD är ett projekt som med stöd av medel från Europeiska Socialfonden (ESF) drivs

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Kållekärr och Långekärrs förskolor Handläggare: Pia Johnsson, förskolechef Datum: 2015-04-13 Verksamhet: Förskola Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola Handläggare: Linda Markus, förskolechef Datum: 2014-11-01 Verksamhet: Förskola Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson Lokal pedagogisk planering - ett exempel Inge-Marie Svensson Att leva i närområdet, åk 3 Förankring i kursplaners syfte: Den ämnesövergripande undervisningen ska syfta till att eleverna ges möjligheter

Läs mer

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation. Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Bräcke Östergårdsväg 15 Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bräcke Östergårdsväg 15 Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bräcke Östergårdsväg 15 Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan på Bräcke Östergårdsväg 15 i Göteborg Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran Värdegrund, vision, arbetsmetod För var och en inom Strands förskolor Att få växa och utvecklas med förundran Alla ska med! Allt går! Alla gör skillnad! Alltid framåt! Välkomna till Strands förskolor För

Läs mer

Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes.

Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes. Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes. De oerfarna slutade också, ofta efter kort tid. Majoriteten

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Sammanfattning Tema A 2:3

Sammanfattning Tema A 2:3 Sammanfattning Tema A 2:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Socialdepartementet skriver i promemorian om det nya lagförslaget

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Solhjulets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solhjulets plan mot diskriminering och kränkande behandling Solhjulets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet a

Läs mer

Slåttergubbens förskola

Slåttergubbens förskola Slåttergubbens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 151201-161130 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechefen, ledningsgruppen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Sarianne Segersten och Titti Karlsson Förskolechef Lejla Sultanic Vår vision Arbetet

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Arbetsplan för Östlyckans förskola

Arbetsplan för Östlyckans förskola 140506 Arbetsplan för Östlyckans förskola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Att sätta mål och nå dem!

Att sätta mål och nå dem! Att sätta mål och nå dem! Den vanligaste orsaken till att människor inte når sina mål är att de inte varit tillräckligt tydliga med vad målet är eller hur det ska uppnås. Här får du hjälp att bli bättre

Läs mer

ABF Komvux Stockholm. Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling

ABF Komvux Stockholm. Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling 1 Gäller t.o.m. 2014-06-30 ABF Komvux Stockholm Läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Inledning Vision ABF Komvux Stockholm rustar eleverna för framtiden. I detta ingår

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2016

VERKSAMHETSPLAN 2016 VERKSAMHETSPLAN 2016 Presentation Lilla Solen, pedagogisk omsorg, kommer att erbjuda barn från 1-5 år en flexibel och stimulerande verksamhet. Lilla Solens hemvist är en lokal på Domarvägen i Huddinge

Läs mer

Effektmål förskola och fritidshem

Effektmål förskola och fritidshem 1 (5) Datum 2015-01-02 Verksamhetschef förskola Barbro Ekerlund 0410 73 34 92, 0708 817 492 barbro.ekerlund@trelleborg.se Effektmål förskola och fritidshem Uppdrag Bildningsnämnden gav vårterminen 2014

Läs mer

SÄTERS KOMMUN

SÄTERS KOMMUN Likabehandlingsplan Förskolan Storhaga Gäller 2016-02-01 2017-09-30 2016-2017 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Rutiner och förhållningssätt hur

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Kalvhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kalvhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kalvhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Portfölj (portfolio), T1, Stadium I, Läkarprogrammet, Örebro Universitet. Portfölj. Termin 1, Stadium I

Portfölj (portfolio), T1, Stadium I, Läkarprogrammet, Örebro Universitet. Portfölj. Termin 1, Stadium I Portfölj Termin 1, Stadium I Portföljen i korthet (gäller samtliga terminer) Vad är en portfölj? Portfölj (portfolio) är ett redskap som du som student använder för att synliggöra din lärandeprocess och

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Jan Wallin Ann-Sofi Karlsson Mona

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Kravnivåer engelska år 8 Godkänt

Kravnivåer engelska år 8 Godkänt Kravnivåer engelska år 8 Godkänt förstå enkelt talad engelska, från olika delar av världen, som rör för eleven kända ämnen eller intresseområden. på ett begripligt sätt delta i samtal om vardagliga ämnen

Läs mer

Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Stegen och Förskolan Spårets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

YA-delegationens handledarutbildning Upplägg för studiecirkel

YA-delegationens handledarutbildning Upplägg för studiecirkel Upplägg för studiecirkel YA-delegationens handledarutbildning består av tre fristående delar: Grundutbildning innehållande avsnitten Att vara handledare, Förbereda arbetsplatsen samt Avsluta handledningen

Läs mer

Likabehandlingsplan för Häggska förskola

Likabehandlingsplan för Häggska förskola Vetlanda kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Likabehandlingsplan för Häggska förskola Vision/ledningsdeklaration Vi utgår från vårt förhållningssätt mot alla på Häggska förskolan, som vi tidigare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Verksamhetsformer: Planen gäller förskoleverksamhet. Vision På Hallsta förskola ska alla barn känna sig trygga, sedda och respekterade för

Läs mer

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5. tränare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 5 tränare fokus Hur samverkar gruppens och ledarens egenskaper? Vad är motivationsklimat? Vilka skillnader finns mellan prestations- och resultatorienterat

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Ledarskap i klassrummet

Ledarskap i klassrummet Ledarskap i klassrummet Örebro 2010-12-01 Pernilla Starck pernilla.starck@telia.com 2010-12-02 1 Hörnsten 2 I klassrummet Ledarskap i klassrummet Att utveckla kunskaper om och erfarenheter av ett ledarskap

Läs mer

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar

Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Processtöd Tillgänglighet Att inkludera ett tillgänglighetsperspektiv i projektutvärderingar Hur kan vi i vårt projekt få hjälp av utvärderaren att uppmärksamma, belysa, analysera och reflektera kring

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären.

VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären. VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT Instruktioner för volontären, församlingen och missionären. Innehåll Inledningsord - Att sända ut volontärer Instruktioner för volontären Instruktioner

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Vår lokala likabehandlingsplan

Vår lokala likabehandlingsplan Vår lokala likabehandlingsplan 1 Stålhagens förskola Augusti 2014- juli 2015 lightversion Alla barn ska känna sig trygga och välkomna till vår förskola. 2 Likabehandlingsplan Stålhagens förskola läsåret

Läs mer

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Mentorskapsprojektet i Göteborg 2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009

Läs mer

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Rudsskolan- Arbetslaget Nordicas årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Innehållsförteckning

Rudsskolan- Arbetslaget Nordicas årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Innehållsförteckning Rudsskolan- Arbetslaget Nordicas årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Innehållsförteckning 1. Vårt uppdrag 2. Så här vill vi ha det! 3. Ansvarsfördelning 4. Utvärdering av 2013

Läs mer

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk F-6 samt fritidshem Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Trygghet. Likabehandlingsplan för Förskolan Äventyret. Våra övergripande mål

Trygghet. Likabehandlingsplan för Förskolan Äventyret. Våra övergripande mål Hälsa Lärande Trygghet Likabehandlingsplan för Förskolan Äventyret Våra övergripande mål På Förskolan Äventyret arbetar vi aktivt för att alla barn ska känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Skånegatan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Skånegatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Skånegatan Innehåll Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 4 Främjande insatser... 4 Att stödja barnens utveckling av empati... 4 Att ge barnen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) Katarina Janwald Therese Jansson Karin Göthberg-Gellerstig Inger Isaksson Cecilia Johansson Förskolan Tittut, Sernanders väg 14, 752 62 Uppsala, tfn 018-46

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan Kopplingar till kursplanen särskola, Gålö Bilaga 13:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

MENTOR MATCH GUIDE FÖR ADEPTER

MENTOR MATCH GUIDE FÖR ADEPTER Sök... MENTOR MATCH GUIDE FÖR ADEPTER mentormatch@oru.se I 1 Syftet med mentorskap kan beskrivas som att stötta och uppmuntra människor till att ta ansvar för sitt eget lärande så att de kan nå sin fulla

Läs mer

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal Björnås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår:2016-2017 Grunduppgifter

Läs mer

Skeppsklockans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skeppsklockans plan mot diskriminering och kränkande behandling Skeppsklockans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Förskolan Björkstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Björkstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Björkstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2016 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Verksamhetsplan Ramshyttans fritids HT 2013/ VT 2014

Verksamhetsplan Ramshyttans fritids HT 2013/ VT 2014 Verksamhetsplan Ramshyttans fritids HT 2013/ VT 2014 Verksamhetsplan för fritids Ramshyttans skola Skolans namn: Ramshyttans fritids Ansvarig rektor: Anna Lemnell Var är vi? 9. Sammanställ och dokumentera

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

Akvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Akvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Akvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Under samlingsnamnet Nyttigheter från Hamrin & Partners publicerar vi återkommande små skrifter

Läs mer

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och

Läs mer

LPP i Engelska ht. 2016

LPP i Engelska ht. 2016 LPP i Engelska ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi engelska, samhällskunskap? Eleverna

Läs mer

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Niamh Holden Wiltander

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Syrenen : Natalie Lundholm Underlag för redovisningen Det som ligger som underlag för redovisningen är den självvärdering

Läs mer

Lönebildnings processen

Lönebildnings processen Lönebildnings processen Utbildnings förvaltningen Från och med hösten 2014 Namn: Lotta Gylling Datum: 2014-05-15 Utbildningsförvaltningen Styrcykel/Årscykel dec jan Vårterminen börjar Medarbetarsamtal

Läs mer

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Stocksätterskolan ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Innehållsförteckning 1. Normer och värden...3 2. Kunskaper...4 3. Elevernas ansvar och inflytande...5 4. Skola och hem...6 2 Stocksätterskolans

Läs mer