Slutrapport Förstudien Första steget

Transkript

1 Slutrapport Förstudien Första steget Bakgrund Bakgrunden till förstudien är att Samordningsförbundet i Sydnärke har uppmärksammat att väldigt få personer som deltagit i förbundets olika projekt under åren har en annan etnisk bakgrund än svensk. Man misstänker att det finns betydligt fler personer som skulle behöva ta del av insatser och att det finns behov som inte tillgodoses idag. Samordningsförbundet har därför initierat förstudien Första steget. Beslut för genomförande av förstudien togs av styrelsen i april. Arbetsförmedlingen ansvarar sedan december 2010 för att samordna etableringsinsatser enligt Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Arbetsförmedlingens uppdrag är att underlätta och påskynda vägen till arbete eller studier och ge förutsättningar för egenförsörjning. Målgruppen för etableringsuppdraget är i huvudsak personer som har fått uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande och anhöriga till dessa personer. Personerna ska ha fyllt 20 år men inte 65 år och det får inte ha gått mer än ett år sedan personen blivit folkbokförd i en kommun. Etableringsinsatsen kan även omfatta personer som är år och som saknar föräldrar i Sverige. Arbetsförmedlingen upprättar tillsammans med personen i etableringsuppdraget en individuell etableringsplan som minst ska innehålla undervisning i svenska, samhällsorientering och arbetsförberedande aktiviteter. Tiden i etableringsuppdraget är 24 månader. Våren 2014 ändrades reglerna för personer på anläggningsboende som har fått uppehållstillstånd, vilket innebär att etableringsplanen först ska upprättas när personen blivit mottagen i en kommun. Regeländringen har fått den konsekvensen att personerna inte får några etableringsinsatser under tiden på anläggningsboende. Regeländringen har också medfört en större genomströmning i bosättningsuppdraget eftersom incitamentet att flytta på egen hand har ökat. Arbetsförmedlingen ser dock i många fall att en flytt sker till en tillfällig och osäker boendesituation (1). Syfte Syftet med förstudien Första steget är att identifiera och kartlägga vuxna personer med annan etnisk bakgrund än svensk (som befinner sig inom etableringen eller har lämnat etableringen) med funktionsnedsättning alternativt misstanke om funktionsnedsättning och/eller posttraumatiskt stressyndrom (hädanefter kallad PTSD) samt kartlägga behovet av en anpassad arbetsmarknadsinsats för målgruppen. Personerna ska vara i behov av stöd till arbete, i åldern 20 år eller äldre och bosatta i Sydnärkes kommuner Askersund, Hallsberg, Laxå och Kumla. Inom ramen för förstudien genomförs även en omvärldsbevakning att för att ta del av information och erfarenheter inom området från andra projekt eller verksamheter i Sverige. Metod Förstudien har genomförts via intervjuer med personal verksamma inom Arbetsförmedlingen Sydnärke (handläggare inom Etablering, Jobb och utvecklingsgarantin, Fördjupat stöd/tidiga insatser), Primärvården i respektive kommun, Allmänpsykiatrin i Hallsberg och Karlskoga, Integrationssamordnare i respektive kommun liksom representant för försörjningsstöd, AME och SFI i respektive kommun. Omvärldsbevakning och studiebesök har även använts som metod. Resultat 26 personal har under kartläggningen intervjuats, personalen är verksamma inom 17 olika verksamheter inom Arbetsförmedlingen, Primärvården, Allmänpsykiatrin och kommunala enheter i Askersund, Laxå, Hallsberg och Kumla kommun. Ett bortfall finns bland de planerade intervjuerna då en verksamhet inom primärvården inte har varit möjlig att boka in för intervju. Intervjuerna redovisas under Resultat 1: Intervjuer. 1

2 Omvärldsbevakning och inläsning på ämnet i förstudien har gjorts löpande under projekttiden. Det finns projekt som har genomförts på olika håll i landet som berör målgruppen för förstudien Första steget, en kortfattad beskrivning av projekten redovisas under rubrik Resultat 2: Omvärldsbevakning. Resultat 1: Intervjuer Resultatet av intervjuerna sammanställs varje fråga för sig. 1. De intervjuade verksamheternas kontakt med målgruppen: Arbetsförmedlingen: Handläggare inom tidiga insatser träffar personer utan gymnasieutbildning eller med funktionsnedsättning, de som inte är inom programmen Jobb och utvecklingsgarantin, Ungdomsgarantin eller Gemensam kartläggning. Personerna har ofta varit aktuella inom försörjningsstöd. Många har väldigt låga språkkunskaper, många har dolda funktionsnedsättningar som visar sig när sökande går ut i aktivitet/arbetsprövning. Handläggare inom etableringsuppdraget träffar personer som ingår i etableringen. Brev/kallelse att påbörja insatsen går ut till personerna från Arbetsförmedlingen när indikation kommer från migrationsverket och personerna har fått en kommunplacering. Inom etableringsuppdraget tittar man på prestationsförmåga. Handläggare inom jobb och utvecklingsgarantin (JOB) träffar sökande som befinner sig inom JOB, de har lämnat etableringen och ofta är det personer som bott i Sverige i många år men inte prövats ordentligt, det kan visa sig i svårigheter efter lång tid när det blir ökande krav t.ex. månadsrapportering. Inom JOB är fokus arbetsförmåga. Allmänpsykiatrin: Allmänpsykiatrin möter patienter inom målgruppen som mår väldigt psykiskt dåligt och behöver specialistvård inom psykiatri. Många kommer till Allmänpsykiatrin via vårdcentralen, men personer kan även söka själv. Patienterna träffar först en behandlare för bedömningssamtal, sedan finns olika professioner i teamet att tillgå. Psykologer inom Allmänpsykiatrin går vidareutbildning i EMDR, en behandlingsmetod vid PTSD. Det är långa väntetider på behandlingar som t.ex. KBT, DBT. Andra exempel på insatser är enskilda samtal, hembesök, parsamtal, gruppterapier, ångesthanteringskurser. Primärvården: Primärvården möter patienter som söker vård på vårdcentralen via telefon, Mina vårdkontakter eller personligt besök. Personer med PTSD remitteras till Allmänpsykiatrin eller Traumaenheten. Det är få personer inom målgruppen eller andra med utländsk bakgrund som har samtalskontakt av vårdcentralens kurator. Det är få personer överlag inom målgruppen som har kontakt med vårdcentralen i Hallsberg, en klick personer som söker vård ofta där. Askersunds vårdcentral har många asylsökande som söker vård. Asyl och invandrarhälsan gör hälsokontroller på vårdcentralen. En sjuksköterska på vårdcentralen sköter kontakten med asylboendet. Stort behov finns av kurator och psykologkontakt. SFI: SFI möter personer som är inskrivna på SFI för att studera svenska. Inom både Kumlas och Sydnärkes utbildningsförbunds verksamhet finns det flera personer inom målgruppen. Några har inte kunnat vara delaktiga i SFI av olika anledningar, det kan t.ex. vara svårigheter att vara i klassrummet, rullstolsbunden och svårt att ta sig till lokalen. PTSD har i princip alla, mer eller mindre bedömer samordnare på SFI. Koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter etc. är mycket vanligt. En kurator saknas i organisationen, behovet av samtal bedöms vara stort. Personalen på SFI hänvisar till vårdcentralen, men många söker inte hjälp. Även personalen har behov av kurator för att kunna ventilera då eleverna berättar om många svåra upplevelser de varit med om och som personalen hanterar dagligen. Mycket oro i skolan. Från hösten har 2

3 SFI Sydnärkes utbildningsförbund bara lokal i Hallsberg, då SFI i Laxå stängs. Resor från Laxå och Askersund ses som ett bekymmer, lämna barnen i annan stad etc. Utredning genomförs om Laxås lokal. Kommunerna: Integrationssamordnaren träffar samtliga som kommer nyanlända till kommunen. Många gånger är det svårt att veta om personerna har någon problematik när de inte har det svenska språket. Integrationssamordnaren har ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen och mottagningsteamet och hjälper personerna med information, fylla i blanketter, kontakter, lotsning, att komma igång i Sverige. Integrationssamordnaren är med vid bosättning, vid ledig lägenhet matchats personer till boende och påbörjar etablering. Andra invandrare som kommer via ebo = eget boende, ger integrationssamordnaren information till vid behov. Askersunds kommun har som mål att ta emot 40 nyanlända personer per år som beviljats uppehållstillstånd kom över 100 nyanlända personer till Askersunds kommun. Hallsbergs kommun tar emot ca 15 nyanlända per år. Laxå kommun har ca 400 nyanlända personer +80 ensamkommande barn, av dem har ca 40 personer uppehållstillstånd. Kumla kommun har som mål att ta emot 55 nyanlända personer varje år men siffran brukar bli högre. Handläggarna på försörjningsstöd träffar personer som söker försörjningsstöd, personen söker själv eller Arbetsförmedlingen eller annan aktör (sjukvård t.ex.) initierar. Försörjningsstöd kan bli aktuellt i väntan på att nyanlända personer går in i etableringsuppdraget eller när etableringen upphör och personerna inte har någon försörjning. Handläggarna träffar alla som söker minst en gång per månad inför utredning av ekonomiskt bistånd, eller utifrån behov. Ibland behövs fler uppföljningsmöten och lotsning, sip-möten etc. Personer som lämnat etableringen har inte kommit ännu i Askersund men ca personer är på väg ur etableringen under hösten 2015, handläggarna tror att behovet är stort för den gruppen. Många flyttar till kommunen som inneboende, då de inte vill bo kvar på anläggningsboenden, för dem utan uppehållstillstånd kommer ersättning från Migrationsverket. 46 personer lämnar etableringen under året i Laxå kommun, vilket är en stor fråga för Laxå kommun. De första fem personerna har nu kommit från etableringen, några av dem är inte klara, finns fortfarande behov av tolk. AME i Askersund har tidigare inte varit i kontakt med den här målgruppen men samverkan har påbörjats med etableringen, så redan nu är några personer påbörjade på AME för att ligga steget före. Finns även några personer med invandrarbakgrund som är anställda i AME sedan 90 talet. AME i Hallsberg har deltagare både inom och utanför etableringen. Inom AME i Kumla praktiserar personerna eller är anställda. Vissa får en anställning för att de ska få träna mer på språket, men man ser ibland att det inte sker någon förbättring i språkutvecklingen. Anställningar är upp till 1 år, praktik är upptill flera år. 15 sociala omställningsjobb per år skapas på AME i Kumla. I Laxå finns väldigt få personer inom AME, så kommunen ansåg inte att intervju där var aktuell. 2. De intervjuade verksamheternas uppfattning om av hur dessa personer får stöd i att närma sig/ta sig in på arbetsmarknaden idag: Handläggare på Arbetsförmedlingen inom tidiga insatser och Jobb och utvecklingsgarantin menar att allt beror på personernas språkkunskaper, har de goda språkkunskaper i svenska är det lättare, men om inte så är sträckan till arbete väldigt lång. Arbetsförmedlingen har få egna verktyg att stötta personer som är språksvaga. Grundläggande moduler för analfabeter och språksvaga finns idag liksom samhällsorientering. Etableringen har en hel del insatser, vilket är en fördel. Personerna får inom etableringen mera samtal vid behov, lotsning till annat stöd, utredning. Arbetsförmedlingen går vidare med utredning kring dolda funktionsnedsättningar om det finns förutsättningar till arbete, men även specialisterna på Arbetsförmedlingen kan ha svårt att utreda personerna på grund av språkhinder. Inom SFI ser man att målgruppen idag inte får så mycket stöd till arbete, att gruppen inte är prioriterad. Det är svårt hitta praktikplatser där viljan finns att ta emot då gruppen tar mycket resurser som ofta inte finns när de inte behärskar svenska så bra. Det är inte heller bra om de hamnar på en arbetsplats där de t.ex. 3

4 pratar arabiska. Upplevelsen är att det saknas en passande insats idag. SFI upplever att de gör allt de kan med språket. Övriga verksamheter ser dock att det finns stora behov av mer anpassning i språkstudierna på SFI individuellt och utifrån problematik. Detta för att förhindra att personer fastnar i t.ex. A-nivå. Det anses finnas behov av att analysera varför de inte lär sig och prova om det finns andra sätt att lära sig. Alla har olika sätt att lära in och det behöver inte alltid vara en funktionsnedsättning. Pedagogiska insatser är viktig för att lyckas, att hitta rätt för varje person, t.ex. möjlighet att börja med enklare spår, inte grammatikfokus på en gång eller ett spår i taget, lyssna, tala, läsa. Det tas även upp att det vore önskvärt med möjlighet att skapa förutsättningar till de som kan lära sig mer med fler SFI-timmar, när de ordinarie timmarna är förbrukade i och med att det saknas vidare språkundervisning efter SFI. Det anses att praktisk språkträning behövs i större omfattning. Alla kommer inte att klara språkundervisning utan behöver sysselsättning inom kommunen, mer samverkan med kommunen behövs. Det är olika hur goda resurser det finns i kommunerna att erbjuda arbetstränings- praktikplatser, det saknas ofta sådana platser. Viktigt att fortsätta hitta vägar för personerna att kommunicera. Flera verksamheter tar upp att det finns ett mycket stort behov av psykiatrisk hjälp, många har PTSD och behöver extra stöttning ut i arbetslivet och bedöms inte få den hjälp från vården som de skulle behöva. Det finns många med ohälsa eller outredd problematik, som vi inte vet om. Tar ofta lång tid att få hjälp och vården upplevs överbelastad. Uppfattningen är att det inte är så lätt för dessa personer att ta sig in på arbetsmarknaden, det tar lång tid och upplevs överlag att det är väldigt svårt för invandrare att ta sig in på arbetsmarknaden. Man anser ändå att det finns en stark vilja hos nyanlända personer att jobba och tjäna pengar men att det vore önskvärt med större möjligheter att kunna validera sina kunskaper. Motivationen kan hos vissa vara låg pga psykiskt mående. Arbetsmarknadspolitiken har förändrats och kommunerna ser att arbetsuppgifter har försvunnit som är enkla och många klarar av. Uppfattningen är även att det är svårt för dem som är sjukskrivna som Arbetsförmedlingen bedömer inte stå till arbetsmarknadens förfogande, det händer ofta att läkaren bedömer att de inte har rätt till pension. De får ofta försörjningsstöd och kan ibland bli aktuellt med aktivitet via AME. Det anses svårt att upptäcka vad som är vad. En vårdcentralchef tar upp att det är bekymmer att få in legitimerad utländsk sjukvårdspersonal inom den svenska sjukvården. I verksamheten finns en biomedicinsk analytiker som inte fått sin svenska legitimation ännu samt två läkare från Syrien tilltänkta som läkarassistenter i väntan på sina läkarlegitimationer. Det finns en stor frustration med de långa legitimeringsprocesserna då personerna ses som mycket viktiga resurser på vårdcentralerna. Insatser som tagits upp som finns idag är: Mottagningsteamet som kan fånga upp personerna. Projektet På väg. Hallsbergs kommun har Alfabetiseringsprojektet och lokalvårdsutbildning 10 v teori, 10 v praktik. I Kumla finns verksamheten Växthuset som är ett integrationsprojekt inom AME för att få människor att utvecklas genom att arbeta med växter. LSS-insatser kan bli aktuella för målgruppen. Kompletterande aktörer som arbetar med att stötta personer med funktionsnedsättning ut i arbetslivet. Kyrkans verksamhet tas upp som viktig. 3. De intervjuade verksamheternas stöttning till personer med svårigheter att uttrycka sig på/tillgodogöra sig svenska språket: Alla verksamheter är frikostiga med tolkanvändning för att kunna förmedla och få fram mer information vid viktiga möten med målgruppen. Vissa använder telefontolk tolk online där det finns tolk på vissa språk, ibland kan det vara svårt att finna tolk med rätt språkkompetens. 4

5 Viss kommunikation sker på engelska där det fungerar. Information från Arbetsförmedlingen finns på olika språk. Finns vissa kompletterande aktörer som kan stötta deltagaren på hemspråket i vissa uppdrag. Flera verksamheter beskriver att mer tid ofta ges vid handläggning med dessa personer, ofta behövs fler möten än annars för att förklara information och skapa förståelse. Viktigt att kartlägga och bygga på det som redan finns, en etableringsplan kommer med vid avslut i etablering. Verksamheterna beskriver att det är svårt att bedöma personer som aldrig gått i skolan och veta vad som är vad och vad det beror på. Arbetsförmedlingen försöker lotsa vidare till utredning för att få svar och veta hur de ska gå vidare. Handläggare inom försörjningsstöd beskriver att det händer att de hjälper till mer än vad de egentligen ska göra, t.ex. med ansökningar. Att vara väl förberedd inför ett möte beskrivs som viktigt liksom att vid mötet vara tydlig så att personen vet vad som ska tas upp och ibland hjälpa personen att skriva anteckningar. Att kommunicera tydligt, inte med för mycket eller för svåra ord. Även bra att förstärka med skrift. Planera och anpassa material till olika språk är åtgärder som görs av vissa verksamheter. Att mixa grupperna på AME utifrån olika nationaliteter där de får arbeta och ha rast tillsammans i grupp, svenskar, invandrare, unga, gamla etc. vilket är ett sätt att stimulera till att använda och utveckla svenska språket. En del blir kvar i AME för att det inte är möjligt att placera personer externt pga. språkhinder. Inom SFI försöker man anpassa undervisningen till varje elev. Kurserna finns på olika nivåer och ger goda möjligheter att anpassa individuellt. Specialpedagog finns i verksamheten och lärare och elever jobbar nära varandra. Bildstöd används mycket liksom andra hjälpmedel och anpassningar som pauser vid behov. Samverkan sker med andra som exempelvis Specialpedagogiska myndigheten eller Syncentralen. Motivationen är viktig, liksom skolbakgrund. De elever som inte klarar mer än A-nivå är 90 % analfabeter eller personer över 55 år. 4. De intervjuade verksamheternas stöttning till personer med klarlagd funktionsnedsättning: Samverkan med andra verksamheter kring personer inom målgruppen tas upp som mycket viktigt av alla som intervjuats, t.ex. kommunen (LSS, AME, försörjningsstöd), vården, Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. I en del fall sker samverkan för att hitta lämplig försörjning. Viktigt att lotsa vidare till rätt insatser, skyldighet att kalla till SIP-möten vilket har ökat. Hjälpa till att ordna färdtjänst t.ex., följa med till vården, hjälp att ringa, ansöka om god man, bostadsbidrag etc. Om diagnos finns kan LSS-insats eller insats via socialpsykiatrin hos kommunen bli aktuell. De personer som inom Arbetsförmedlingen blir klargjorda att de har en funktionsnedsättning är ofta de som har goda kunskaper i svenska språket, men det kan även vara de som har sämre kunskaper i svenska. Insatser sätts in t.ex. arbetsprövningsplatser för att se personen i arbete, SIUS (särskilt introduktions- och uppföljningsstöd), ITA (introduktion till arbete), Samhall, stöd till personligt biträde, lönebidrag, utv. anställning, flexibla anpassningsmoduler, yrkessvenska, utbildningsinsats eller AF Rehab med specialistfunktioner för att få speciella anpassningar på arbetsplats. Flera verksamheter beskriver att mer tid i ärenden kan behövas, fler möten. Informera och förbereda beskrivs som viktigt samt stöd till personerna att skriva anteckningar. Anpassa instruktioner utifrån behov, t.ex. med bilder. AME individanpassar för varje person som arbetstränar och är anställd. Var och en får uppgifter utifrån sin förmåga, för vissa är det nog att bara få komma till arbetsträningen. SIUS-konsulent kopplas ibland in när personer varit anställda i ca 6 månader för att kunna jobba ut personen externt. 5

6 SFI försöker anpassa utifrån problematik som finns, t.ex. olika typer av läromedel, dataprogram, mikrofon + slinga. Hjälpmedel fungerar bra. Aktuella verksamheter kopplas in vid behov t.ex. syn- eller hörselcentralen. Samverkar kring eleven med syncentralen, AF, Socialförvaltningen. Anpassning av undervisningen, elevassistent, hjälpmedel. Inom Allmänpsykiatrin ges samtalskontakter, även via Traumacentrum, funktionsbedömningar, strukturstödjande samtal. Insatserna är individuellt anpassade utifrån problematik och behov liksom omfattning. I princip alla mår psykiskt dåligt. Både Allmänpsykiatrin och Primärvården ser att hälsoproblem finns hos många, de är slitna fysiskt som knä och höftbesvär och det är vanligt med felläkta frakturer, splitter och rester av skott som kan ge funktionsnedsättning av olika grad. Även vanligt med hörsel- och synnedsättningar. 5. De intervjuade verksamheternas stöttning till personer där det endast finns en misstanke om funktionsnedsättning: Alla verksamheter tar upp vikten av samverkan med vården och stöttning att ta kontakt med vården för att få utredning eller läkarutlåtande. Det är i många fall inte lätt, i vissa kulturer är det lite skamligt att berätta om dolda funktionsnedsättningar. Om anpassat arbete blir aktuellt beskrivs att personen måste ha insikt och acceptens annars är det svårt att ge stöd, det är ibland en motivationsprocess som tar lång tid. Inom Arbetsförmedlingen kan arbetspsykolog kopplas in. SFI beskriver att alla elever får extra hjälp om de behöver det. Om lärarna märker att det finns en problematik lotsar de till vårdcentral eller psykiatri. Om eleven har läs och skrivsvårigheter, inlärningssvårigheter kopplas speciallärare in om personalen inte kan göra det själva. Dyslexi är svårt att utreda, måste göras på modersmålet. Inom Allmänpsykiatrin görs neuropsykiatriska utredningar. Om en person har PTSD är det viktigt att behandla det först, innan NPF utredning. Verksamheterna upplever att det är väldigt få inom målgruppen som inte har posttraumatiska upplevelser. MI eller struktur i vardagen kan vara aktuella insatser i väntan på en utredning. Primärvården kan påbörja utredningar via psykolog som genomför test, remitterar sedan vidare till psykiatrin. Inom vården sker mycket samverkan med andra myndigheter kring personen, t.ex. AME, försörjningsstöd. Missbruksproblematik har uppmärksammats hos främst yngre killar och ensamma män, de har en utsatt situation, lätt tillgängligt med droger. Det beskrivs vara en svår situation för många män, kulturkrockar. AME beskriver att de ibland får uppdrag från Arbetsförmedlingen där de vill att AME prövar och utreder tillsammans med dem. Det är ofta de basala kraven som ska bedömas, 3 månaders beslut. SIP-möten kan bli aktuella, viktigt att uppmärksamma och få fram vad behovet är. Observation av personer för att se hur det fungerar i arbetsträningen. Fokus på det positiva men också viktigt att klargöra vad som inte fungerar. AME kan titta på möjligheten att anställa men att personen ska söka hjälp hos AF Rehab för att starta en utredning. Fysiska problem lotsas vidare till vårdcentralen, psykiska problem lotsas till Allmänpsykiatrin. 6. De intervjuade verksamheternas anpassning av sitt arbete för personer i behov av särskilt stöd: De intervjuade verksamheterna beskriver att de försöker individanpassa och utgå från individens behov och förutsättningar, både i mötet med individen under t.ex. samtal men även vid aktuella insatser och kravställning, anpassning av arbetsuppgifter/undervisning, material etc. Ofta ges mer tid, sker tätare uppföljningar och mer samverkan. Många hänvisar till svar på föregående fråga. 6

7 7. De intervjuade verksamheternas uppskattning av hur många personer inom målgruppen som finns inom respektive verksamhet: Vissa av de intervjuade verksamheterna har haft svårt att ange en siffra, alla verksamheter finns därför inte angivna i nedanstående sammanställning. Verksamhet Inom Etableringen Utanför Etableringen AME Hallsberg 5 2 AME Kumla 2 4 SFI Kumla 3 SFI SUF AF Etablering 10 AF JOB 45 Försörjningsstöd Askersund 2 Försörjningsstöd Hallsberg 14 Försörjningsstöd Kumla 15 Laxå kommun 10 Primärvård Hallsberg 8 Allmänpsykiatrin Karlskoga 2 2 Totalt De intervjuade verksamheternas uppskattning av hur många av dem bedöms vara i behov av ett anpassat stöd till arbete (där de vanliga insatserna inte räcker till): Vissa av de intervjuade verksamheterna har haft svårt att ange en siffra, alla verksamheter finns därför inte angivna i nedanstående sammanställning. De verksamheter som inte kunnat ange en siffra är dock tydliga med att de ser att målgruppen finns och att det finns ett stort behov av en insats med anpassat stöd till arbete. Verksamhet Inom Etableringen Utanför Etableringen AME Hallsberg 1 1 AME Kumla 2 4 SFI Kumla 3 SFI SUF 5 5 AF Etablering 10 AF JOB 20 Försörjningsstöd Askersund 2 Försörjningsstöd Hallsberg 13 Laxå kommun 10 Primärvård Hallsberg 4 Totalt

8 9. Övriga kommentarer från de intervjuade verksamheterna: Många kommentarer har kommit under intervjuerna, först presenteras några citat och därefter en sammanfattning av kommentarerna: Bra att den här frågan lyfts fram, det är en bortglömd grupp. Det vore trevligt om det kom ett projekt som kan möta behovet! Samtalskontakt behövs för många, för att kunna bearbeta trauma, det är viktigt för att kunna gå vidare och få tid att bearbeta. Lugn och ro behövs. En språkinsats som är anpassad saknas. Alla intervjuade verksamheter anser att det är mycket viktigt med språket, om det finns tillräckliga kunskaper i svenska språket så är möjligheterna till jobb stora. Viktigt att se varje person som en individ, alla lär sig fast på olika sätt. Viktigt att hitta de starka sidorna hos varje individ. Enklare arbetsprövningsplatser där man kan pröva personen och bedöma färdigheter i en mer anpassad miljö är värdefullt men platserna är inte så många, man ser sociala företag som positivt och att en språkresurs på arbetsprövningsplatserna skulle vara önskvärt. Skillnad mellan krav som ställs inom etableringen kontra när man lämnat etableringen. Prestationsförmåga måste uppvisas inom etableringen för att få etableringsersättning. Arbetsförmåga måste uppvisas när personen lämnar etableringen och ställer högre krav på individen. Ca 5 personer per månad lämnar etableringen löpande och går vidare till arbete eller studier, visar statistiken 6 månader bakåt enligt Jonas Telegin Verksamhetssamordnare på Arbetsförmedlingen. Sammantaget så finns ett behov av fördjupade insatser för denna målgrupp och Jonas bedömning är att ca 15 % bör ha fördjupat stöd inom och utanför etableringen. 377 personer är aktiva inom etableringen. Utanför etableringen är svårare att mäta. Ett av problemen är att få är funktionsnedsatta med kodning. Orsaken är många men bland annat finns en rädsla för att kodas. Det är svårt att fånga upp personerna som lämnat etableringsuppdraget, JOB-handläggarna på Arbetsförmedlingen känner inte att de har samma goda möjlighet till insatser som inom etableringen. Bekymmer med att personer med uppehållstillstånd har en stor rörlighet, bor i tillfälliga boenden och kan börja SFI på olika orter. En verksamhet tar upp att det är viktigt att ha parallella spår, för att undvika att det stannar upp t.ex. vid utredning. Misstankar finns att NPF-problematik är vanligt men inte så ofta konstaterad. En verksamhet beskriver att Försäkringskassan är hårt belastade vilket gör att det kan fallera med samordningsansvaret. Man upplever att det är svårt att få in personer via samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. En verksamhet beskriver att männen har det svårare i vissa fall att lära sig språket än kvinnorna vilket försvårar integration och i många fall kan försämra psykiatriska besvär. Introduktionsklasser finns på JN gymnasiet och Alléskolan där det finns elever i språkintroduktion på väg ut i vuxenlivet. Förutsättningarna för inlärning av svenska språket är olika beroende på vilken utbildningsbakgrund personerna har. De som kommer från Syrien är många välutbildade, alla har i princip genomgått grundskola och gymnasium. De som kommer från Somalia och Afghanistan har många aldrig gått i skolan. 8

9 Resultat 2: Omvärldsbevakning En omvärldsbevakning har gjorts för att ta del av pågående eller tidigare genomförda projekt eller insatser riktade till målgruppen för förstudien. Nedan presenteras en kortfattad beskrivning av projekten. Projektet Funktionshinder inom etableringen i Stockholm startades efter en studie som genomfördes som visade att det saknades rutiner för identifiering och upptäckt av funktionsnedsättning eller traumarelaterade erfarenheter. Upptäckt av dessa verkade enligt studien snarare vara ett resultat av slumpen än av en medveten handling. Projektet Funktionshinder i etableringen har under hösten 2014 och våren 2015 erbjudit kompetensutveckling i form av seminarier, workshopar och föreläsningar för medarbetare inom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, kommunerna och Landstinget i Stockholms län. Studiebesök var planerat hos projektet men efter dialog med projektledaren Julio Fuentes klargjordes att allt material och föreläsningar fanns tillgänglig via internet. De temaområden som togs upp under insatsen och som finns tillgängliga på internet är: Funktionshinder i etableringen erfarenhetsutbyte och utforskande dialogmöte, om andraspråksinlärning och andraspråksutveckling hos vuxna, migration och hälsa, kulturformulering som verktyg i handläggarsamtal, etnicitet, kultur och funktionshinder. I förstudien Första steget har projektledaren tagit del av de föreläsningar som finns tillgängliga på internet. Studiebesök har genomförts på Alfabetiseringsprojektet i Hallsberg Projektet pågår ett år med avslut januari 2016 och innefattar läs- och skrivinlärning och praktik. Projektledaren var med under en förmiddag vid undervisningen och fick möjlighet att ställa frågor till pedagogen som arbetar i projektet. 14 personer deltar i projektet, av dem är 8 st konstaterat analfabeter, de andra har deltagit liten omfattning i skola i sitt hemland eller kunnat lära sig ett språk via annan undervisning. De flesta av personerna i projektet har påbörjat SFI och där genomfört svenskastudier mellan 6 till 18 månader men erbjöds sedan istället att påbörja Alfabetiseringsprojektet för att få en mer anpassad undervisning kombinerat med praktik. Kontakt har tagits med verksamheter som drivit projekt med liknande inriktning som förstudien Första steget. De tidigare projekten Mera svenska bättre hälsa via Samordningsförbundet Göteborg Hisingen/Delta och Medvind via Samordningsförbundet Västerås har beröringspunkter och metoder som bedöms vara värdefulla att ta del av inför en eventuell projektstart. Projekten har implementerats i ordinarie verksamheter och dialog har förts med dem kring studiebesök, men verksamheterna har inte kunnat ta emot studiebesök under perioden för förstudien. Nedan följer en kort beskrivning av projekten. Mera Svenska Bättre Hälsa, förkortat MSBH, är en verksamhet som riktar sig till personer som avbrutit sina SFI-studier. Vuxenutbildningen avbrottar personer från SFI som av olika orsaker inte längre gör någon progression, det vill säga inte längre gör några framsteg vad gäller språkinlärningen, många riskerar därmed att bli långtidsberoende av försörjningsstöd. Orsaken till att framstegen uteblir kan bland annat vara dålig hälsa, sociala problem, inlärningssvårigheter och hög frånvaro. MSBH startade för att ge deltagarna möjlighet att träna sin svenska, lära sig mer om hälsa och få mer samhällsinformation. En viktig del i verksamheten är språkpraktiken som planeras individuellt på en arbetsplats där det pratas mycket svenska. Verksamheten inleds med en fem veckor lång kurs där deltagarna träffas två gånger i veckan. Olika teman diskuteras i dialogmodell till exempel arbetsmarknad, demokrati, hälsa och boende. Varje kurstillfälle avslutas med friskvård till exempel stavgång. Efter avslutad femveckorskurs tar en språkpraktik vid. Deltagaren är då på en arbetsplats där det pratas mycket svenska och de deltar också i verksamheten. Parallellt med språkpraktiken ingår två lektioner svenskundervisning varje vecka i samarbete med Göteborgs Folkhögskola. En studie och yrkesvägledare är knuten till projektet för att bistå med information och uppföljning till deltagare. Under har 106 personer varit aktuella i verksamheten. 59 personer av dessa har återupptagit sina SFI-studier. En slutsats man dragit i projektet är att personer med dessa behov kräver lång tid om man ska lyckas alls med att bli delaktig i arbetslivet och självförsörjande men att det ger resultat (2). 9

10 Medvind är ett projekt som pågick 2012 och 2013 i Västerås riktat till personer med utländsk bakgrund som på grund av bristande kunskaper om samhället och språksvårigheter i kombination med ohälsa fastnat i mångårigt bidragsberoende och med en lång sjukdomshistoria med diffusa sjukskrivningar, sociala och/eller psykiska problem. Individernas sjukdomsbild och arbetsförmåga har varit oklar och handläggare/läkare har inte kunnat få något tydligt grepp om individens resurser eller problematik. Projekt Medvinds mål var att skapa möjligheter för individer med utomnordisk bakgrund i behov av språkstöd att komma in på arbetsmarknaden och/eller att påbörja en väg mot självförsörjning, samordna insatser hos Landstinget, kommunen och Arbetsförmedlingen, att individer som inte bedöms ha möjligheter att komma ut i arbetslivet pga. sjukdom får hjälp att ansöka om aktivitets- eller sjukersättning samt minska antalet besök för sjukintyg till Socialkontor ekonomi hos familjeläkarna. Resultatet av projektet visade att deltagarna uppskattade medverkan i projektet samt att medverkandet gav en personlig förändring av deltagarens livssituation. Hälsospåret med Wittingmetoden har haft en positiv effekt på de språksvaga deltagarna, metoden med ljudinlärning och den långsammare takten på undervisningen har gjort att deltagarna funnit nytt hopp om att lära sig svenska språket. Utbetalt försörjningsstöd för de 67 deltagare i Medvind i december 2011 jämfört med december 2013 visade att försörjningsstödet i december 2013 minskat med kr (3). Projekten Newstart och Samverkansteam för personer med PTSD-liknande symptom har en inriktning för personer med PTSD som är intressant för förstudien och nedan följer kort sammanfattning av dessa projekt. Samverkansteam för personer med PTSD-liknande symptom som pågick 2013 till 2014 via Samordningsförbundet Göteborg har genomfört en kartläggning som visar att elever med PTSD-symtom har långvariga problem med att tillgodogöra sig SFI-undervisningen. Många av dessa elever har, förutom hälsoproblemen, en tilltrasslad social situation vilken även det medför koncentrationsproblem i studiesituationen. Samverkan mellan skola/utbildningsförvaltning och socialtjänst visade sig i kartläggningen ofta vara obefintlig. Kartläggningen visade även att vid arbetsförmedlingen tillhör personer med PTSD problematik den grupp av personer som står långt från arbetsmarknaden och som skulle kunna få stöd via olika insatser men hos sökande med obehandlad PTSD finns ofta en uppgivenhet som försvårar möjligheten att förbättra sin arbetsförmåga, särskilt om de saknar stöd ifrån vården (4). Projektet Newstart var ett arbetsmarknads- och integrationsprojekt riktat till traumatiserade flyktingar från Irak och pågick 1998 till Resultaten av projektet visar att arbete och självförsörjning har varit ett mycket viktigt mål för varje deltagare. Att ha praktik i ett tidigt skede har bidragit till en positiv processutveckling hos deltagarna, hos flera har det inneburit en snabbare läkning av deras trauman och en snabbare rehabilitering i stort. För vissa har det visat sig lättare att vara på en praktikplats än att delta i svenskundervisning. För några har det inneburit insikter om vikten av att lära sig svenska språket som ett steg att komma mer in i samhället. Längre projekt eller permanent verksamhet och fler specialiserade insatser bedöms behövas för dessa personer, processen till återuppbyggnad och rehabilitering är lång. Individuellt Anpassat Stöd, har visat sig vara en viktig faktor i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen (5). Vidare har tagits del av slutrapport för projekt Stanna som pågick 2011 till 2012 och var ett projekt för ökat stöd och delaktighet i etablering i Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län som genomfördes av Arbetsförmedlingen. Målsättningen med projektet var att förbättra och effektivisera arbetet med arbetslivsinriktad rehabiliteringen internt på Arbetsförmedlingen för att kunna förbättra mottagandet av nyanlända med särskilda behov som har rätt till etableringsplan samt skapa samsyn och synergier mellan Arbetsförmedlingen, kommuner och länsstyrelser. Projekt Stanna har bidragit till att åskådliggöra målgruppens svårigheter att få adekvat hjälp när det gäller arbetsinriktad rehabilitering (6). Reflektioner Resultatet av omvärldsbevakningen visar att det pågår och har pågått projekt inom området men inte specifikt för personer med annan etnisk bakgrund än svensk med funktionsnedsättning, förutom projektet 10

11 Funktionshinder inom etableringen som är en kompetenshöjande insats för personal inom myndigheter/verksamheter som möter målgruppen. De andra insatserna/projekten som redovisas inom omvärldsbevakningen har bland annat riktat sig till personer med posttraumatiskt stressyndrom, språksvårigheter i kombination med ohälsa eller personer som avbrottats från SFI pga dålig progression. Språkpraktik ses som viktigt för att stimulera språkutvecklingen men även att personerna får möjlighet till viss fortsatt språkundervisning efter SFI. Hälsa och samhällsinformation finns som inslag i flera av insatserna och individuellt och anpassat stöd nämns som en viktig framgångsfaktor. Viktiga erfarenheter finns att ta del av från projekten. Kommunerna i Sydnärke har olika erfarenheter av att ta emot nyanlända personer, för Askersund och Laxå kommun sker det nu en stor förändring inom försörjningsstöd och arbetsmarknadsenheterna då de första personerna lämnar etableringen från juni och framåt under året. I höst kommer ca 60 personer i Askersund och drygt 40 personer i Laxå att lämna etableringsuppdraget. Verksamheterna är medvetna om att det ställs andra krav på kommunen, att många kan komma att bli aktuella för försörjningsstöd men kommunerna ser det som en utmaning att göra ett bra arbete med personerna som kommer. Många av de intervjuade verksamheterna uppfattar ett stort behov av mer anpassning i språkundervisningen på SFI individuellt och utifrån problematik, för att varje person ska få en bättre språkutveckling. Å andra sidan uppfattar de intervjuade verksamheterna inom SFI inte några sådana behov, utan ser att de idag gör de anpassningar som behövs för varje individ. Här kan finnas skäl att analysera vidare hur och varför uppfattningarna kan vara så olika och eventuellt se över om mer anpassningar behövs och kan göras inom SFI. De intervjuade verksamheterna uppskattar att det finns ca 140 personer inom etableringen som har en konstaterad funktionsnedsättning, misstanke om funktionsnedsättning eller PTSD. De uppskattar vidare att det finns ytterligare ca 140 personer i den undersökta målgruppen som har lämnat etableringen. De intervjuade verksamheterna uppskattar att av de ca 140 personerna inom etableringen bedöms ca 30 personer vara i behov av ett anpassat stöd till arbete (där de vanliga insatserna inte räcker till). Av de ca 140 personerna som har lämnat etableringen bedöms ca 50 personer vara i behov av ett anpassat stöd till arbete (där de vanliga insatserna inte räcker till). Att ha i beaktande när siffrorna analyseras är att vissa av verksamheterna kan ha tänkt in samma personer när de angett underlaget (t.ex. AME och försörjningsstöd), dock bedöms det handla om ett fåtal personer. Vidare har några av verksamheterna inte lämnat några siffror men påtalat ett behov vilket inte finns med i sammanställningen. Det finns även elever inom gymnasieskolan som går språkintroduktion som kan vara aktuella för projektet, men de har inte räknats med i förstudien då de är under 20 år. I och med att dessa siffror tydligt visar att det finns ett så stort behov av ett utökat anpassat stöd till arbete för målgruppen så formuleras en ansökan om ett fortsatt projekt, se Projektansökan Framsteget. Projektansökan avser att fokusera på personer som lämnat etableringen då det i förstudien framkommit att det för personer aktuella inom etableringen finns mer resurser och insatser att tillgå. Samverkan med de olika verksamheterna som varit aktuella för intervjuer har fungerat mycket bra. Positiv respons har kommit från de olika verksamheterna kring att förstudien genomförs och de tillfrågade har varit tillmötesgående med att ställa upp för intervju. Det finns en enighet från verksamheterna att målgruppen som är aktuell i förstudien är en grupp som behöver mycket stöd och är åsidosatt. Jag vill tacka alla som deltagit i förstudien och bidragit till underlaget! Anna Bylin Projektledare Förstudien Första steget 11

12 Referenser: 1. Arbetsförmedlingens Återrapportering Etablering av vissa nyanlända statistik kring etableringsuppdraget Mera svenska bättre hälsa. Utvärderingsrapport. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA). Åsa Callesen. 3. Medvind. Projektrapport enligt självvärderingsmodellen. Samordningsförbundet Västerås. Maline Fälth. 4. Samverkansteam för personer med PTSD-liknande symptom. Delrapport I och II. Samordningsförbundet Göteborg Nordost. Tina Eriksson Sjöö. 5. Arbetslivsinriktad rehabilitering för traumatiserade flyktingar i projektet New Start. Projektdokumentation vid avslut. Marina Ahlmark. 6. STANNA. Ett projekt för ökat stöd och delaktighet i etablering i Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län. Pia Persbo. 12