På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen. Tid Onsdagen den 12 juni 2013 kl Kaffe serveras från kl. 08.

Transkript

1 Regionstyrelsens ledamöter Ersättare för kännedom Kallelse På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med regionstyrelsen Tid Onsdagen den 12 juni 2013 kl Kaffe serveras från kl Plats Ärenden Rådhussalen, Rådhuset i Karlshamn Se bifogad föredragningslista och bilagor REGION BLEKINGE Christina Mattisson ordförande Andréa Hellsberg sekreterare Utbildning Regionalt politiskt ledarskap 12 juni Tema: Blekinge och omvärldsbevakning för stärkt konkurrenskraft Kl Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

2 Regionstyrelsen Föredragningslista Tid Onsdagen den 12 juni 2013, kl Plats Rådhuset, Karlshamn Dagordning: Beslutsärenden 1. Blekingestrategin bilaga 2. Länstransportplan remissutgåva bilaga 3. Klimat & energistrategi remissvar bilaga 4. Verksamhetsberättelse 2012, trafiknämnden bilaga 5. Ansvarsfrihet trafiknämnden bilaga 6. Verksamhetsberättelse 2012, kultur och fritidsnämnden bilaga 7. Ansvarsfrihet kultur och fritidsnämnden bilaga Projekt 8. Art & Technology bilaga Valärende 9. Kultur och fritidsnämnden Informationsärenden 10. Blekingedagen ERB 12. Kaliningrad Delegationsbeslut Projekt beslutade av AU Främja kvinnors företagande; Kvinnor i spetsen för Innovation, Entreprenörskap och Hållbar Utveckling (WIESD) bifall Exportfrämjare i Blekinge komplettering bifall Filmprojektet Enkelstöten bifall Utvärdering Landsbygdsprogrammet bifall Värdskap Blekinge bifall Anmälningsärenden Yttrande till Vattenmyndigheten Södra Östersjön Blekinge och det regionala tillväxtanslaget; skrivelse med synpunkter till Näringsdepartementet Revisorerna; Revisionsberättelse för år 2012 avseende Region Blekinges verksamhet Karlshamns kommun, beslut KF , 80; Årsredovisning 2012 för Region Blekinge Protokoll kultur och fritidsnämnden,

3 Protokoll kultur och fritidsnämnden, Protokoll Blekingetrafiken, Protokoll årsstämma Blekingetrafiken, Protokoll styrgruppsmöte Småland Blekinges Brysselkontor, Protokoll årsmöte sydsvensk regionbildning ideell förening, Protokoll Sydsvensk Entreprenörsfond AB, Protokoll E22 AB, Protokoll Näringsdepartementet; Entledigande och förordnande av ledamot och ersättare i Övervakningskommittén Västsverige, Småland och Öarna samt Skåne Blekinge Några röster avs Musik i Blekinges lokalisering inkomna synpunkter SKL; Beslut om stimulansbidrag för regional samverkan inom ehälsa 2013 Naturvårdsverket; Klimatinvesteringsprogram i mål röster och resultat Landsbygdsdepartementet; Uppdrag att utarbeta regionala SWOT analyser för kommande landsbygdsprogram och fiskeriprogram Näringsdepartementet; Uppdrag resp. erbjudande att utarbeta och genomföra regionala serviceprogram Näringsdepartementet; Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2013 avs Tillväxtverket inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt och 24 Näringsliv Näringsdepartementet; Uppdrag och erbjudande att utarbeta förslag till regionala strukturfondsprogram för målet Investeringar i tillväxt och sysselsättning (Europeiska regionala utvecklingsfonden) avs programperioden Näringsdepartementet; Uppdrag att utarbeta ett förslag till nationellt regionalfondsprogram för målet Investeringar i tillväxt och sysselsättning (Europeiska regionala utvecklingsfonden) avs programperioden Näringsdepartementet; Uppdrag att utarbeta riktlinjer för regionala serviceprogram samt att redovisa programmets genomförande Näringsdepartementet; Uppdrag att utreda hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter m.m. Näringsdepartementet; Uppdrag att arrangera dialogmöten Näringsdepartementet; Uppdrag att genomföra stickprovsmätningar av mobiltäckning Näringsdepartementet; Uppdrag att samla in statistik om tillgången till mobila kommunikationsnät

4 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Anna-Lena Cederström Blekingestrategin Regional Utvecklingsstrategi Bakgrund På uppdrag av Näringsdepartementet och Region Blekinges medlemmar har Region Blekinge tagit fram en Regional Utvecklingsstrateg (RUS). I arbetet med att ta fram strategin har Region Blekinge brett bjudit in Blekinges aktörer att engagera sig. Blekingestrategin som är avsedd att vara en ledstjärna inte bara för Region Blekinge utan även för regionens övriga aktörer. Region Blekinges förslag till Regional Utvecklingsstrategi Remissutgåva antogs vid Regionstyrelsens sammanträde Dokumentet har därefter varit ute på bred remiss fram till Yttranden över förslag till Regional Utvecklingsstrategi har inkommit från 34 instanser. (Se bilaga) Remissvaren har sammanställts och den Regionala Utvecklingsstrategin har reviderats med utgångspunkt från inkomna yttranden. Processen framöver Blekingestrategin anger den strategiska riktningen för Blekinges utveckling. I uppdraget från Näringsdepartementet och Region Blekinges medlemmar ingår även att samordna de insatser som krävs för att Blekingestrategin ska bli verklighet. Region Blekinge kommer därför inom Blekingestrategins fyra olika insatsområden leda arbetsgrupper med bred förankring hos Blekinges aktörer. Arbetsgruppernas uppgift blir inledningsvis att ta fram en handlingsplan som konkretiserar och detaljerar målnivåer, delmål, aktivitetsförslag och genomförandeplaner. Samtliga yttranden finns att läsa på Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Beslutsunderlag Sammanfattning av inkomna remissvar Blekingestrategin Förslag till beslut, Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att godkänna förslaget till Blekinges Regionala Utvecklingsstrategi att låta antagen Blekingestrategi utgöra underlag för det kommande strukturfondsprogrammet (regionalfond och socialfond) Skåne-Blekinge Expedieras: Karlskrona kommun Ronneby kommun Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

5 Karlshamns kommun Sölvesborgs kommun Olofströms kommun Landstinget Blekinge Näringsdepartementet Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

6 Attraktiva Blekinge Blekingestrategin Revision C Ändringar från remissutgåvan är markerade med röd text. 1

7 Utveckling handlar om människor Utveckling drivs av människor. Blekinges utveckling är beroende av vår förmåga att attrahera människor. God livskvalitet och ett rikt arbetsliv gör att människor vill och kan etablera sig här. Denna helhet kallar vi för Attraktiva Blekinge. Blekingestrategin anger den gemensamma färdriktningen med en hållbar utveckling mot Attraktiva Blekinge, grundat i de styrkor och utmaningar som finns just här. Så här ser vi Attraktiva Blekinge 2020: God uppväxtmiljö 2020 är Blekinge känt som en bra plats att växa upp på. Barnfamiljer och unga som vill bilda familj söker sig hit. Här finns barnomsorg och skola av hög kvalitet, trygga uppväxtmiljöer, goda livsbetingelser med sprudlande kulturupplevelser och fritidsliv. Kustkänslan gör sig ofta påmind. Nyinflyttade från Sverige och andra länder kommer snabbt in i samhällsgemenskapen. Vi som bor i Blekinge är stolta över vår region. Vi är Blekingar! Vi mår bra och deltar i samhället gammal som ung. Att värna om miljön och leva energieffektivt är en självklarhet. Rikt arbetsliv Arbetslivet i Blekinge är dynamiskt och står starkt även när förutsättningar i omvärlden förändras. Företag söker sig hit eftersom förutsättningarna för att starta och driva företag är goda och det finns tillgång till kompetent arbetskraft. Lediga jobb matchas snabbt med personal. Unga får en god start i yrkeslivet och ser sin framtid i Blekinge. Vår tidigare sårbara arbetsmarknad står nu stark genom fler kunskapsintensiva jobb, högre utbildningsnivå och starkare innovationskraft. Högskolan och andra utbildningsaktörer samverkar med näringslivet. I Blekinge är vi duktiga på att få fram produkter och tjänster av idéer. Kom långt på en timme God tillgänglighet har kortat avstånden mellan människor och har skapat dynamiska och större arbetsmarknadsområden där kollektivtrafiken blivit det naturliga valet. Internationaliseringen märks tydligt eftersom vi effektivt nyttjar vårt geografiska läge nära både Öresundsregionen och östra Europas expansiva marknader. Öppna Blekinge Snabbt bredband gör det möjligt att använda digitala tjänster i staden så väl som på landsbygden. Den digitala offentliga servicen är väl utbyggd. Offentlig data är tillgänglig och har genererat många nya verksamheter. Distansarbete är vanligt bo i Blekinge skärgård och ha daglig kontakt med dina affärskontakter i exempelvis Polen och Litauen. Besökare får mersmak Det finns alltid anledning att besöka Blekinge året om. Den tillgängliga kustmiljön lockar till rekreation med trevliga matställen, väl utbyggd konferensnäring och spännande upplevelser mitt i Blekinges kulturarv kanske en sillamacka till lunch eller ett vinterbad? Men viktigast av allt som besökare får du en relation till Attraktiva Blekinge som ger mersmak och något att berätta om. För att framtidsbilden ska bli verklighet krävs det att vi samverkar mot samma mål. På lång sikt tar vi itu med de strukturella frågor som gör Blekinge sårbart och etablerar samverkansytor som ger oss utrymme att agera snabbt och kraftfullt när förutsättningar förändras och en kris ändå skulle hota. Det är också av stor vikt att delaktigheten blir större i samhället så att till exempel unga känner att de kan påverka sin tillvaro. Blekingestrategin visar vägen för Attraktiva Blekinge. Christina Mattisson Margaretha Olsson Lennarth Förberg Ordförande regionstyrelsen 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande 2

8 Innehåll BAKGRUND Vad är en regional utvecklingsstrategi?... 4 Från kommunal nivå till Europa-nivå... 5 Den demografiska utmaningen... 6 STRATEGI Attraktiva Blekinge... 7 Horisontella perspektiv... 8 Insatsområde: Bilden av Attraktiva Blekinge... 9 Insatsområde: Livskvalitet Insatsområde: Arbetsliv Insatsområde: Tillgänglighet REFERENSER OCH BILAGOR Noter och referenser Innovationsindex Attraktionsindex Översikt mål från EU-nivå till regional nivå Blekingestrategin Region Blekinge Dnr: Rev C /magsch 3

9 Vad är en regional utvecklingsstrategi? Region Blekinge har i uppdrag av regeringen att tillsammans med Blekinges aktörer ta fram en strategi för Blekinges utveckling och samordna de insatser som krävs för att strategin ska bli verklighet. Region Blekinge har också ett uppdrag av sina medlemmar (Landstinget och Blekinges kommuner) att driva frågor som berör utveckling och infrastruktur, utbildning och forskning, inter-nationell samverkan samt kultur och turism. Förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete reglerar Regionala utvecklingsprogram eller strategier som är det nya begreppet. 7 Det regionala utvecklingsprogrammet ska utgöra en samlad strategi för ett eller flera läns regionala tillväxtarbete. Utvecklingsprogrammet binder samman planeringsprocesser med betydelse för en hållbar regional utveckling och underlättar samverkan mellan länen. Det regionala utvecklingsprogrammet ligger till grund för regionala strukturfondsprogram, territoriella program, regionala tillväxtprogram samt andra relevanta regionala program och insatser. Varför behövs en regional utvecklingsstrategi? Blekingestrategins uppgift är att ange Blekinges gemensamma färdriktning där vi tar till vara Blekinges unika förutsättningar grundat i de styrkor och utmaningar som finns just här. Strategin ska samordna befintliga aktörers verksamhet så att det gemensamma resultatet verkar för Blekinges långsiktiga utveckling. Blekinges utveckling är summan av alla Blekingars utveckling. Vi når vår fulla utvecklingspotential när alla invånare utvecklas utifrån sina förutsättningar, oavsett om man bor på landsbygd eller i tätort. Hur ska strategin användas? Blekingestrategin visar vägen till det vi ska uppnå utan att gå in på hur vi ska uppnå målen. Målnivåer och insatser för att nå målen beskrivs i handlingsplaner för insatsområdena Bilden av Attraktiva Blekinge, Livskvalitet, Arbetsliv och Tillgänglighet. Insatserna detaljeras och genomförs i Blekingeaktörernas olika verksamhets- och handlingsplaner. På regional nivå fungerar Blekingestrategin som ett styrverktyg av Blekinges regionala satsningar. Strategin ligger till grund för regionala strukturfondsprogram och territoriella program. Kopplingen till den lokala nivån är också mycket viktig. Enligt Plan och Bygglagen PBL ska de lokala översiktsplanerna samordnas med regionala mål, planer och program. 3 Det är centralt att det kontinuerligt pågår en dialog mellan planupprättarna på de olika nivåerna. Blekingestrategin ska även vara en källa till inspiration för näringslivet och ideella krafter i Blekinge. För att de mål som sätts i EU och på Sverige-nivå ska bli verklighet krävs det att det finns en koppling från den högsta nivån ända ner på kommunal 4 nivå. De strategier och planer som tas fram och de program som finansierar projekt och insatser måste hänga ihop. Blekingestrategin är länken från den kommunala nivån ända upp till EU-nivån, se figur 1. Blekingestrategins struktur Målet med Blekingestrategin är Attraktiva Blekinge där fler vill bo, arbeta och komma på besök. Hög livskvalitet och ett stimulerande arbetsliv är kärnan som görs möjlig av förbättrad tillgänglighet. För att fler ska vilja komma hit måste Blekinge vara allmänt känt i omvärlden genom Bilden av Attraktiva Blekinge. Dokumentets sidor med grönt sidhuvud beskriver utmaningar och möjligheter per område med mål, indikatorer och förslag på insatser 11. Synsätt och perspektiv som är så centrala att de går in i alla områden beskrivs på sidan Horisontella perspektiv. Framtida regionförstoring Blekingestrategin utgår från de förhållanden som existerar i dagens Blekinge med nuvarande administrativa gränser. En eventuell framtida regionförstoring ändrar inte i sak de utmaningar och möjligheter Blekinge har för att utvecklas. Det är däremot viktigt att vi tar till vara de möjligheter som en eventuell framtida regionförstoring kan tillföra arbetet med att utveckla Blekinge. Genom att samverka drar vi nytta av de krafter och resurser som finns redan nu. Vägen till en strategi För att Blekingestrategin ska kunna användas av fler än Region Blekinge var utgångspunkten att involvera så många av Blekinges aktörer som möjligt i arbetet med att ta fram strategin. Under processens gång har Region Blekinge hållit ett antal dialogmöten och tematiska workshops för att lyssna in vad olika aktörer ser för utmaningar och insatsbehov 1. Blekingeborna har också bjudits in att bidra genom enkäter på internet, diskussionsforum och möjlighet att delta på Regiondagen en dag då 270 personer samlades och aktivt deltog i dialoger om Blekinges framtid. Existerande strategier och analyser har också använts som underlag exempelvis varumärkesarbetet Bilden av Blekinge, OECDs rapport om Småland och Blekinge 2, samt en rapport till näringsdepartementet om Blekinges prioriteringar för den framtida regionala utvecklingen, befintliga planer och program på regional nivå och kommunernas översiktsplaner. All input som kommit in under arbetets gång har analyserats och sammanställts av medarbetare på Region Blekinge som även har haft experter på Länsstyrelsen, Landstinget Blekinge och Blekinge Tekniska Högskola som bollplank. Blekingestrategin har även kommunicerats i olika sammanhang i samarbete med kommunerna.

10 Från kommunal nivå till Europa-nivå Europa EU:s strategi för tillväxt, Europa 2020, är ett verktyg för att motverka den ekonomiska krisens effekter, stärka Europas globala konkurrenskraft och öka sysselsättningen. Smart tillväxt: utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation Hållbar tillväxt: främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi Tillväxt för alla: stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning EU:s reviderade Östersjöstrategi är en utvecklingsstrategi för länderna runt Östersjön. Strategin utgår från tre övergripande mål: Rädda havsmiljön Sammanlänka regionen Öka välståndet Blekinges aktörer är aktiva i arbetet med Östersjöstrategin, bland annat inom områden som transport, ITS, sjösäkerhet, hälsa, kultur och utbildning. Sveriges prioriteringar 5 Sveriges mål för regional tillväxt utgår från att Sveriges tillväxt är summan av den tillväxt som sker i landets alla delar. De lokala och regionala förutsättningarna och utvecklingsmöjligheterna varierar och insatser för att gynna utvecklingen ska anpassas till regionernas specifika förutsättningar. Regional nivå 6 På Blekinge-nivå finns det ett antal strategier och planer från olika aktörer där Blekingestrategin är paraplyet. Exempel på planer och program är Länstransportplan, Trafikförsörjningsprogram, Kulturplan, regional strategi för besöksnäringen, Blekinge Tekniska Högskolas forsknings och utbildningsstrategi, Blekinge ITS -strategi, samverkansplanen för Blekinge Arkipelag, Landsbygdsstrategin, Blekinges miljömål samt Klimat och Energistrategi för Blekinge. Kommunal nivå 7 Kommunernas översiktliga planering är en ständigt pågående process som successivt stäms av mot den pågående utvecklingen. Översiktsplanerna är en utgångspunkt i arbetet för hållbar utveckling och har allt mer utvecklats till strategiska utvecklingsdokument för kommunernas långsiktiga inriktning när det gäller bostäder, kommunikationer, natur och kulturvård, arbetsliv och sociala frågor. Se målöversikten längst bak i dokumentet som presenterar målen för Europa 2020 och Sveriges mål för att nå EU-målen. Figur 1. Blekingestrategin länken mellan kommunal, nationell och EU-nivå. Blekingestrategin finansieras med befintliga medel strategin syftar till att bättre samordna insatserna och de offentliga organisationernas/ myndigheternas normala budgetar samt andra finansieringskällor som finns nationellt och inom EU. Vi ska dessutom sträva efter att involvera näringslivet och det civila samhället i större utsträckning än tidigare. 5

11 Den demografiska utmaningen Andelen äldre ökar Vi svenskar blir allt äldre. I Blekinge har andelen äldre ökat snabbare än i riket. De yngre har minskat i antal. Statistiska Centralbyråns befolkningsprognos för Blekinge 2025 pekar på att åldersgruppen 0-19 beräknas vara oförändrad medan minskar och 65+ ökar. En sådan demografisk utveckling innebär stora påfrestningar på samhället när allt färre personer i arbetsför ålder får fler att försörja 8. Men det finns även möjligheter i detta; En allt friskare äldre befolkning gör det möjligt att behålla erfaren kompetens i arbetslivet längre och kan genom ökad efterfrågan på produkter, tjänster och service även skapa nya affärsmöjligheter. Invånarantalet oförändrat Antalet invånare har legat på samma nivåer länge bodde personer i Blekinge en minskning med 981 personer från år Under samma period ökade befolkningen i Kronoberg ( ) och Skåne ( ), medan Kalmar minskade (-7 561). Enligt SCB:s prognos för år 2025 beräknas Blekinges befolkning öka med individer eller 3 procent. Födelseöverskottet förväntas vara negativt. Vi behöver alltså fler som flyttar till Blekinge än från. I SCB:s prognos för 2025 var delprognosen för Blekinge år invånare. Utfallet för 2011 ligger alltså 728 personer under prognosen. SCB spår även att andelen kvinnor i Blekinge kommer minska från 49,2% till 48,4% mellan 2010 och Blekinges ålderspyramid prognos för 2025 jämfört med 2010 Ålder Män Kvinnor Antal Figur Antal 2. De ofärgade staplarna avser år de gröna och orange staplarna Kvinnor är prognos 2025 för Kvinnor Andelen 2010 äldre fortsätter Män 2025 att öka. Män Källa: 2010 Statistiska Centralbyrån och Folkhälsorapporten för Blekinge Åldersgruppers andel i befolkningen (Siffran inom parentes anger förändring från 1971) Tabell 1. Andelen äldre har ökat snabbare i Blekinge än i grannlänen och riket. Källa Statistiska Centralbyrån Prognos befolkningsandelar efter kön och ålder. (Siffran inom parentes anger förändring från 2011) Invånarantal 2011 (Siffran inom parentes anger förändring från 1971) Tabell 2 & 3: Källa Statistiska Centralbyrån Unga flyttar Fenomenet med förflyttning från landsbygd till stad syns tydligt i hela Sverige där storstadsregionerna ökar i befolkning på bekostnad av övriga kommuner. För Blekinges del har flyttströmmarna främst gått till grannregionerna samt Stockholm och Västra Götaland. Effekten av in och utflyttning är att antalet unga minskat och det är främst kvinnorna som minskat i antal. 6 Nettoflyttning , åldrarna Tabell 4. Tabellen visar skillnaden mellan antalet inflyttade och utflyttade. Negativa värden innebär att fler flyttade ut än in. Källa. Statistiska Centralbyrån

12 Attraktiva Blekinge Syftet med Blekingestrategin är att Blekinge utvecklas på ett hållbart sätt. För att klara den ekonomiska hållbarheten behöver Blekinge fler invånare och fler sysselsatta. Utvecklingen ska ske på ett socialt och ekologiskt hållbart sätt. Hög livskvalitet och ett stimulerande arbetsliv är kärnan som görs möjlig av förbättrad tillgänglighet. För att fler ska vilja komma hit måste Blekinge vara allmänt känt i omvärlden. Arbetet med att öka kunskapen om Blekinge och skapa en attraktivare bild av Blekinge görs genom Bilden av Attraktiva Blekinge. Näringslivets förmåga att anpassa sig till den globala och föränderliga verkligheten vilar enligt OECD helt på vår förmåga att locka, behålla och integrera den kompetens som behövs för näringslivets utveckling i synnerhet ungdomar, invandrare och kvinnor 2. Enligt Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser handlar regional attraktivitet om att dra till sig kapital, arbetskraft och besökare. Tillgång till natur, utbyggd infrastruktur, god service, kompetent personal och god kvalitet på skolor och högskolor, kultur och trygghet samt socialt kapital är faktorer som påverkar attraktiviteten 9. Insatsområden: Bilden av Attraktiva Blekinge För att människor ska överväga att flytta till Blekinge behöver de få upp ögonen för Attraktiva Blekinge. Vi ska använda alla möjligheter vi har att berätta för andra i Sverige och i våra grannländer om de goda möjligheterna till livskvalitet och arbetsliv som finns här. Festivalbesökare, studenter vid våra skolor, affärsresenärer och andra besökare ska få en positiv bild av det hållbara attraktiva Blekinge. Livskvalitet Det vackra kustlandskapet med trygga miljöer för arbete, boende och rekreation utgör viktiga tillgångar för god livskvalitet i Blekinge. Med korta avstånd går det ofta snabbt att ta sig till arbete, skola och fritidsaktiviteter. Med en välkomnande attityd och god service har Blekinge goda förutsättningar att attrahera nya invånare. Behovet av att på bred front arbeta med Blekinges attraktivitet belyses av exemplet Landstinget Blekinge där landstingsanställda kommer gå i pension under de kommande tio åren. För att kunna behålla befintlig personal och attrahera nya medarbetare är det viktigt att Blekinge uppfattas som en attraktiv region med god samhällsservice, attraktiva boendemiljöer, dynamiskt arbetsliv och god tillgänglighet. Indikatorer: Invånarantal Andel sysselsatta i åldern år Antal gästnätter Arbetsliv Goda möjligheter att hitta ett stimulerande arbete är avgörande för Blekinges attraktionskraft. Blekinges näringsliv är sårbart och står inför utmaningar där utbudet av produkter och tjänster behöver en högre grad av kunskapsintensitet för att inte riskera utslagning i konkurrensen med låglöneländer. Med klok användning av våra styrkor som innovation och geografiskt läge kan de välutbildade människor som arbetsmarknaden behöver välja att komma hit. Tillgänglighet Effektiva, hållbara transportsystem med god kollektivtrafik kan knyta samman kommuner till större, gränslösa och mer dynamiska arbetsmarknadsområden. Vårt strategiska läge i Europa kan med god tillgänglighet integrera oss gränslöst med den expansiva Öresundsregionen och de växande marknaderna på andra sidan Östersjön. 7

13 Horisontella perspektiv Det finns några grundläggande perspektiv som är av avgörande betydelse för att insatsområdena ska bidra i den riktning som Blekingestrategin pekar ut dvs i riktning mot att Blekinges utveckling blir hållbar; både ekologiskt, socialt och ekonomiskt. De insatser som kommer att genomföras i strategin ska förhålla sig till samtliga dessa perspektiv: Hållbarhet Ett hållbart samhälle ska enligt miljöbalkens definition tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Begreppet består av tre delar: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet vilket innebär att samhällsutvecklingen ska anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål och där vi långsiktigt investerar i dessa resurser. För att uppnå ett hållbart samhälle ska Blekingestrategins insatser uppfylla fyra hållbarhetskriterier; att ämnen som är tagna ur berggrunden inte får öka i naturen, att ämnen från samhällets produktion inte får öka i naturen, att det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald inte får utarmas samt att vi har en rättvis resursfördelning så att människor kan tillgodose sina behov. Insatser i Blekingestrategin ska bidra till resurshushållning och ska ha neutral eller positiv inverkan på: Luft, vatten och mark Biologisk mångfald Människors hälsa (inklusive folkhälsa) Natur- och kulturmiljöer Jämställdhet Riksdagens mål för jämställdhet innebär att flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det innebär att alla i Blekinge, oavsett kön, ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Ett jämställt samhälle är en viktig framgångsfaktor för regional utveckling, tillväxt och attraktivitet. Ett samhälle som är jämställt kännetecknas av att vara inkluderande där både kvinnors och mäns förmågor tas till vara. Blekinges utveckling gynnas om samhället blir mer jämställt eftersom det påverkar tillväxten positivt, till gagn för både kvinnor och män. Insatser i Blekingestrategin ska bidra till: Ge kvinnor och män samma rätt och möjlighet till makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet Synliggöra kvinnors och mäns villkor 8 Mångfald Alla i Blekinge ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. I ett samhälle med stor mångfald ökar förmågan till kreativitet och innovation. Insatser i Blekingestrategin ska bidra till att: Blekinge präglas av öppenhet där människor med olika ursprung har möjlighet att bidra med sina unika erfarenheter och kompetenser Alla har rätt att på lika villkor delta i och bidra till samhällsutvecklingen Synliggöra människors villkor utifrån ålder och utländsk bakgrund. Särskilt fokus ska läggas på barns och ungdomars villkor Internationalisering Blekinge har en nyckelposition i Europa genom närheten till södra Östersjön och Öresundsregionen. Blekinge var tidigt ute med att knyta kontakter i Östersjöområdet vilket har bidragit till att Östersjösamarbetet blivit något av en profilfråga för Blekinge. Blekinge är bland annat aktivt inom områden som kultur, hälsa, transport och maritim miljö och säkerhet. En stärkt internationalisering, med särskilt geografiskt fokus på Östersjöregionen, är en framgångsfaktor för Blekinges fortsatta utveckling. Insatser i Blekingestrategin ska bidra till: Ökad internationalisering i syfte att öka affärsmöjligheterna och kompetensförsörjning för både näringsliv och offentlig sektor Ökad samverkan i Östersjöregionen i syfte att utveckla regionen på ett hållbart sätt Samverkan Fungerande samverkan inom och utanför regionen är den viktigaste pusselbiten för Blekinges utveckling. För att Blekingestrategin ska kunna genomföras framgångsrikt krävs ökad och fördjupad samverkan mellan: Blekinges kommuner och landsting Blekinges myndigheter, utbildningsaktörer, näringsliv, landsbygdsaktörer och civilsamhälle Blekinge och våra grannregioner Olika samhällsnivåer (kommunal, regional, nationell och EU-nivå) Blekinges litenhet är i detta sammanhang en viktig konkurrensfördel.

14 INSATSOMRÅDE Bilden av Attraktiva Blekinge Syftet med arbetet att skapa bilden av det Attraktiva Blekinge är att få fler människor att vilja flytta hit, etablera sitt företag här och besöka oss. Människor behöver en positiv bild eller en relation till en plats för att överväga att flytta dit. Det är därför viktigt att göra Attraktiva Blekinge känt både i och utanför Sverige. Det är av betydelse att vi lyfter fram våra styrkor och våra unika tillgångar som exempelvis världsarv, biosfärsområde och unika natur- och kulturmiljöer. Helheten är nyckeln. Det ska vara känt att Blekinge är en plats som erbjuder hög livskvalitet och ett rikt arbetsliv. För att kommunikationen ska få verkan måste löftet om Attraktiva Blekinge infrias genom framgångsrika insatser inom Blekingestrategins övriga insatsområden. Omvärlden ska också känna till Blekinges styrkor 10 : Blekinges geografiska läge Blekinge har ett strategiskt läge nära växande marknader i det nya, öppna Europa. Eftersom Blekinge är tillgängligt är det både enkelt att hälsa på släkt och vänner där man bodde tidigare och använda sin bakgrund för att bygga nya affärsrelationer med Blekinge som bas. Blekinges kust och skärgård Ett unikt kustlandskap och en orörd skärgård med underbara vatten ger stora möjligheter för den som söker rekreation eller havsnära miljöer att arbeta och leva i. Kreativitet och innovationsförmåga I Blekinge finns en kreativitet och ett innovationsklimat som präglar allt från industri och kultur till landsbygdsutveckling. Besöksnäringen ett skyltfönster Människor kommer hit från världen och blir kära i Blekinge hade jag inte gillat det jag såg i Blekinge hade jag inte stannat. Vi ska vara stolta över det vi har. Tänk om alla Blekingeföretag kunde använda stolt blekingeföretag i sin marknadsföring. Från Blekingestrategins Näringslivsdialog 2012 När besökare kommer till Blekinge ger det en unik möjlighet för oss att skapa en personlig relation som kan utvecklas till att den tillfällige gästen vill flytta hit permanent. Det är därför viktigt att utveckla besöksnäringen i Blekinge så att vi attraherar fler besökare genom att bland annat erbjuda fler reseanledningar att besöka Blekinge. Trovärdiga ambassadörer Vi som bor och verkar i Blekinge är Attraktiva Blekinges mest trovärdiga ambassadörer. Med en positiv självbild, stärkt identitet och ett Attraktivt Blekinge att berätta om är vi oslagbara marknadsförare. Bilden av Attraktiva Blekinge Mål: 2020 är Blekinge förknippat med våra styrkor kreativitet och innovation, strategiskt läge och en unik kust och skärgård. Indikatorer: Blekinges resultat i attraktionsindex (se sid 18) Blekinges marknadsandel av den svenska turismomsättningen Exempelinsatser 11 : Ta fram Attraktiva Blekinges varumärkesplattform som med internt och externt perspektiv stödjer målen - fler invånare, fler sysselsatta och fler besökare Erbjud fler reseanledningar och marknadsför dem mot målgrupper i Sverige och utomlands Samordna insatser för att bättre utnyttja potentialen i Blekinges besöksnäring. Blekingar som ambassadörer för Blekinge Utveckla 9

15 INSATSOMRÅDE Livskvalitet Livskvalitet för alla I Blekinge har vi förutsättningar att erbjuda goda livsvillkor där människor mår bra, utvecklas och upplever känslan av att leva ett gott liv utifrån sina förutsättningar. Livskvalitet innebär att vi måste se en helhet för att tillgodose de behov framtidens invånare efterfrågar. För de flesta är det självklart att ha tillgång till kulturaktiviteter, idrottsaktiviteter, natur och miljö. Förr uppgav många arbetstagare att de först valde arbetsplats och därefter flyttade dit. Studier visar att idag uppger majoriteten att de inte i första hand utgår från arbetsplatsen i sitt val av bostadsort. Istället är det faktorer som till exempel sociala relationer som avgör var du bosätter dig 12. Attraktiva boendemiljöer I Blekinge kan vi dra nytta av vacker natur, unika kulturmiljöer, kustnära läge, genuina stadsmiljöer och rikt kultur- och fritidsliv. Ett brett utbud av attraktiva boendemiljöer med en mångfald av boende och boendeformer på landsbygden såväl som i stan kan locka till inflyttning och underlätta vid rekrytering av arbetskraft. Familjernas Blekinge För att locka fler invånare i arbetsför ålder ska vi profilera oss som en attraktiv miljö för barnfamiljer. I målgruppen barnfamiljer eller yngre i begrepp att skaffa barn finner vi många utflugna blekingar som kan överväga att flytta tillbaka. Både kvinnor och män efterfrågar ett utvecklande arbete och bra uppväxtmiljö, barnomsorg, skola och fritidsaktiviteter för barnen. Kultur och fritid Tillgång till ett aktivt kultur- och fritidsliv är av stor betydelse för upplevd livskvalitet. Att i tidig ålder få uppleva kultur och uttrycka sig kreativt sätter också spår i det vuxna livet. Genom att tidigt öva sig att tänka utanför ramarna skapas möjlighet att även i vuxenlivet ta vara på dessa kompetenser. Därför är barn och ungdomar upp till 26 år en prioriterad målgrupp för kulturpolitiken i Blekinge. Bland annat garanterats alla skolelever att få uppleva minst två scenkonstföreställningar per läsår genom den så kallade Blekingemodellen. Deltagarkultur blir en allt vanligare företeelse där producenter och användare allt mer växlar roller och där den nya digitala tekniken spelar en viktig roll i utvecklingen. Hälsoläget Blekingarnas upplevda hälsa ligger i nivå med riket 13. Under åren har den upplevda fysiska hälsan förbättrats medan den psykiska försämrats. Livsstilssjukdomar som övervikt, stress och mentala sjukdomar ökar. I takt med ökad livslängd blir också åldersrelaterade sjukdomar vanligare. De sociala nätverken och relationerna i blekingarnas omedelbara närhet är svagare än riksgenomsnittet. Det finns även generella skillnader i upplevd hälsa mellan personer av olika kön, ålder, utbildningsnivå och ekonomiska förutsättningar. Goda livsvillkor med en god samhällsutveckling, goda sociala relationer, hög utbildningsnivå, god framtidstro, trygg vård och expansiv arbetsmarknad är grundläggande faktorer för en positiv folkhälsoutveckling. Nya mötesplatser Nya blekingar vittnar ibland om svårigheter att komma in i samhällsgemenskapen. 14 Vi behöver därför arbeta för att nya blekingar välkomnas in i nätverk och sociala sammanhang och även skapa nya mötesplatser för människor med olika bakgrund och erfarenheter. På så sätt ökar vi chanserna till att nya innovativa idéer uppstår och att tilliten i samhället ökar. För att främja en hållbar utveckling behöver barn och unga såväl som allmänheten mötesplatser, som science centers, för att få tillgång till kunskap om exempelvis naturvetenskap, IT och teknik. En viktig faktor för att få unga att stanna som OECD identifierat 2 är att få dem engagerade i samhällsutvecklingen. När någon väljer att komma till Blekinge så handlar trivseln om bemötandet hur vi hanterar medflyttande och hur vi öppnar våra nätverk. Från Blekingestrategins näringslivsdialog 2012 Ta hjälp av ungdomarna. Vad vill studenterna på högskolan och gymnasieungdomarna se för att stanna kvar och bidra till utvecklingen? Från Blekingestrategins web-enkät 2012 Miljöutmaningar Hållbar ekologisk utveckling är en förutsättning för god livsmiljö. En del frågor är globala och måste hanteras i samverkan med aktörer i och utanför regionen. På Blekinge Tekniska Högskola finns god kompetens och internationellt framgångsrik forskning i ämnet. För Blekinge som kustregion är Östersjöns hälsa av centralt intresse. Andra utmaningar är hållbara transporter, hållbar energi livsmedels- och industriproduktion. Vi behöver även ta höjd för effekter av klimatförändringar i den övergripande samhällsplaneringen. Allas medverkan för att nå Blekinges miljömål är därför centralt för att möta utmaningarna. 10

16 INSATSOMRÅDE Livskvalitet mål, indikatorer och insatser Attraktiv boendemiljö, samhällsservice och god folkhälsa Mål: 2020 kännetecknas Blekinge av goda och tillgängliga boendemiljöer med god samhällsservice där människor mår bra. Indikatorer: Invånarnas upplevelse av kommunernas verksamheter, regionen som en plats att bo och leva i samt möjlighet till inflytande Strandnära nybyggnation Antalet mötesplatser 15 i Blekinges kommuner Självupplevd allmän hälsa, fysisk hälsa och psykisk hälsa Förekomst av vanliga folksjukdomar Exempelinsatser 11 : Satsningar på barnomsorg, skola, social service och folkhälsa Stimulera socialt företagande, t.ex. genom inkubatorer Planera för möten mellan människor och platser för kultur och fritid vid ny och ombyggnationer Samordning av trafik- och bebyggelseplanering, där kollektiv- samt gång- och cykeltrafik alltid prioriteras och ny bebyggelse i möjligaste mån läggs utmed kollektivtrafikstråk Förebyggande folkhälsoarbete Öppenhet och deltagande Mål: 2020 är Blekinge ett inkluderande samhälle präglat av öppenhet och deltagande med ett nyskapande kultur- och fritidsliv med bredd och kvalitet. Indikatorer: Andel 20 till 64-åringar som är långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna Andel utlandsfödda i dagbefolkningen Antal aktiva inom föreningslivet Antal finansierade kulturprojekt i Blekinge med interkulturell inriktning Antal barn och unga som får möta och utöva kultur Exempelinsatser 11 : Arbeta för ett ledarskap inom offentlighet, politiken, näringslivet och civilsamhället som uppmuntrar till att fler personer kompetenser tas tillvara på oavsett kön och bakgrund Förenkla för det ideella föreningslivet att verka i Blekinge genom olika typer av finansieringsformer och kompetensutveckling Lyfta och synliggöra olika kulturarv och kulturuttryck Möjliggöra för invånare att i tidig ålder möta och utöva kultur för att stimulera och frigöra kreativt tänkande Miljö och klimat Mål: 2020 har miljö och klimatarbetet bevarat eller förbättrat förutsättningarna för god livskvalitet och god förvaltning av natur och kulturmiljöer. Indikatorer: Utsläpp av växthusgaser Energianvändning Hälsofarliga kemiska produkter Havet: Fosfor i havet Vattendrag: Föryngring av flodpärlmussla 16 Land: Häckande fåglar Exempelinsatser 11 : Samverka om förnybar energi, energieffektivisering, minskad energianvändning, transporter och markanvändning, kustzonsplanering Insatser som aktivt bidrar till att uppfylla Blekinges miljömål Utveckla kluster inom maritim miljö och säkerhet och hållbar utveckling Genom samverkan synliggöra skog och odlingsmarks betydelse för ekosystemtjänster 11

17 INSATSOMRÅDE Arbetsliv Arbetsliv med utmaningar OECD presenterade hösten 2011 en analys av Blekinges förutsättningar 2. Blekinges arbetsmarknad utmärker sig mot rikets genom: Mycket hög ungdomsarbetslöshet Lägre andel förvärvsarbetande i åldrarna år Lägre medelinkomst Högre arbetslöshet bland utlandsfödda Lägre nyföretagande och småföretagande Konjunkturkänslig industri, ofta underleverantörer Lägre andel privata investeringar i FoU Högre andel sysselsatta inom tillverkningsindustri samt vård och omsorg Antal anställda i företag som producerar varor och tjänster till marknader utanför Blekinge minskar Sårbar arbetsmarknad OECD pekar på den sårbarhet som följer med beroendet av ett fåtal arbetsgivare med konjunkturkänslig verksamhet i relativt åtskilda branscher 2. Av de 15 största arbetsgivarna är åtta privata företag med huvudkontor utanför Blekinge och sju är offentliga verksamheter. För att effektivt kunna hantera negativa effekter i krissituationer behöver vi förbereda oss så att vi har samverkansytor som gör det lättare att agera kraftfullt när det behövs. Vi behöver vända trenden att allt färre arbetar med att producera varor och tjänster som säljs eller finansieras utanför Blekinge, eftersom det medför försämrad köpkraft för Blekingarna enligt projektet Intäktsbasen 17. Den åldrande befolkningen hotar företags överlevnad. Vi behöver hitta metoder för att säkerställa att befintliga företag inte läggs ner när ägaren går i pension. Mer kunskap Vi behöver öka företags och organisationers kunskapsintensitet och förnyelseförmåga för att långsiktigt minska sårbarheten. 18 Många duktiga underleverantörer och konsultföretag är idag beroende av ett fåtal stora uppdragsgivare. Genom att stimulera egen produktutveckling kan nya kunskapsföretag växa fram. För att tillgodose företagens behov av arbetskraft är det mycket viktigt att det finns en stor bredd av olika utbildningsaktörer. Allt från ett brett utbud av gymnasieprogram och kommunal vuxenutbildning till folkhögskolor, YH-utbildningar och högskoleutbildning. Genom god samverkan mellan utbildningsaktörer, arbetsgivare, offentliga aktörer som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunerna kan den strategiska samordningen öka. Omställningen förutsätter att vi kan attrahera rätt kompetens och öka befolkningens utbildningsnivå samt att hålla igång det livslånga 12 lärandet. För att öka antalet kunskapsintensiva arbetstillfällen behövs god tillgång till högre utbildningar och klustersamverkan mellan näringsliv, utbildningsaktörer och kreativa näringar. Ungas framtidstro För att unga ska se en framtid i Blekinge är både studier och möjligheterna att få ett jobb viktigt. Fler behöver gå ut grundskola och gymnasium med fullständiga betyg och vidareutbilda sig till de jobb som finns i Blekinge. Att redan i skolan möta ett innovativt och entreprenöriellt tänkande är en bra grund. Ökad innovationsförmåga För att öka Blekinges framtida innovationsförmåga behöver vi stimulera kreativ samverkan mellan olika kunskapsbaser både för befintligt näringsliv och för unga. En korsbefruktning mellan exempelvis teknik, IT, vård och entreprenörskap skapar nya förutsättningar till utveckling inom såväl lärande, processer, tjänster, varor som företagande. Framtida satsningar på innovation bör utgå från de områden Blekinges näringsliv utmärker sig inom. Vi bör stärka befintliga kluster och nätverk för att öka deras förutsättningar att utvecklas till internationellt erkända centers of excellence, samtidigt som vi skapar förutsättningar för nya kluster och nätverk. Enligt OECD 2 bör vi bli bättre på att ta till vara kvinnors, invandrare och ungas kompetens i framförallt näringslivet. Om vi även lyckas ta tillvara på kompetensen i underrepresenterade grupper i offentlig sektor skulle innovationsförmågan i både näringslivet och i offentlig sektor ha möjlighet att öka. Nya arbetsmetoder, produkter och tjänster skulle kunna skapas. Vi behöver även satsa på kvinnors entreprenörskap som en möjlighet att stärka näringslivet 19. Nyttja vårt strategiska läge Blekinge har ett starkt strategiskt läge i Europa med närhet till den expansiva Öresundsregionen och till de nya stora marknaderna i öst kombinerat med snabba flygförbindelser med Stockholm. Det strategiska läget i kombination med kustregionens värden erbjuder stora möjligheter. Bland annat kan besöksnäringen utvecklas genom att attrahera fler utländska besökare. Potentialen i ökad internationalisering av arbetsmarknaden borde vara stor med såväl fler internationella affärssamarbeten som möjligheter att rekrytera kompetens från de stora befolkningscentra som finns nära och centralt i Polen, Baltikum och Öresundsregionen. I USA har de stora nya entreprenörerna rockstjärnestatus - vi måste lyfta företagarna som hjältar. Från Blekingestrategins näringslivs-dialog 2012

18 INSATSOMRÅDE Arbetsliv mål, indikatorer och insatser Expansivt näringsliv Mål: 2020 kännetecknas Blekinge av ett expansivt och konkurrenskraftigt näringsliv. Indikatorer: Antal företag Antal anställda i intäktsbasföretag 17 Andel sysselsatta i åldern år Branschdiversifiering i förhållande till riket Exempelinsatser 11 : Underlätta för företag som vill expandera i Blekinge eller utveckla kunskapsintensiteten Förenkla företagens kontakter med myndigheter Underlätta generationsväxling i befintliga företag Stärkt klusterbildning för gröna näringar m fl Utveckla exportmognad i besöksnäringen Starkt innovationsklimat Mål: 2020 kännetecknas Blekinge av ett starkt innovationsklimat som involverar näringsliv, utbildningsaktörer, offentlig, ideell och kreativ sektor. Idéer lyfter och blir livskraftiga företag och organisationer. Indikatorer: Blekinges förnyelseförmåga och kreativa klimat innovationsindex (se sid 17) Antal nystartade företag och andelen som överlever tre år Andel av bruttoregionalprodukten (BRP) som investeras i FoU (offentliga och privata investeringar) Exempelinsatser 11 : Strategisk samverkan mellan näringsliv, utbildningsaktörer, offentlig sektor och/eller ideell sektor Stimulera till ett kunskapsintensivt arbetsliv Verka för sociala innovationer och hållbara affärsutvecklingsinsatser Öppna offentliga data för tjänsteutveckling Kommersialisera forskningsresultat Stimulera deltagande i verksamheter som Ung Företagsamhet God kompetensförsörjning Mål: 2020 har näringslivet och de offentliga organisationerna god tillgång till kompetent arbetskraft samtidigt som många går vidare till högre utbildning och en hög andel av befolkningen är sysselsatt. Indikatorer: Andel arbetsgivare som upplever god tillgång till rätt kompetens Andelen 18 till 24-åringar som avslutat gymnasiestudier med fullständiga betyg Andelen 30 till 34-åringar med minst tvåårig eftergymnasial utbildning Antal utbildningsplatser på eftergymnasiala utbildningar Exempelinsatser 11 : Satsa på behovsdriven utbildning för näringslivet Underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Aktivt arbeta för att fler studenter väljer att bosätta sig i Blekinge efter avslutade studier Miljö-, energi och klimatsmart näringsliv Mål: 2020 beaktar näringslivet och offentliga verksamheter kriterier för en hållbar utveckling när det gäller både hushållning med råvaror, energi, mark, vatten samt undanträngning av den fysiska miljön. Miljö- och klimatfrågor är en drivkraft för utvecklingen. Indikatorer: Produktion av förnybar energi Antal miljöcertifierade företag Energianvändning inom industrin Exempelinsatser 11 : Energikartläggning i företag Samverkan för bättre nyttjande av rest- och spillvärme Information och utbildning om energibesparing, förnybar energi och hållbar utveckling i industrin 13

19 INSATSOMRÅDE Tillgänglighet Eftersatt infrastruktur Satsningar på person- och godstransportförbindelser i sydöstra Sverige har historiskt sett varit lågprioriterade i skuggan av järnridån enligt OECD 2. Infrastrukturen till och inom regionen är föråldrad och har kapacitetsproblem med många flaskhalsar. För att hantera framtidens behov och möjligheter behöver förbindelser och transportinfrastrukturen förbättras. Tillgång till järnväg från svenska regioner till EU-marknaderna, 2006 Figur 3. EU-marknadernas tillgänglighet från svenska regioner, Siffrorna väger in befolkningstäthet, BNP och restid mellan svenska regioner och alla andra regioner i EU där lägre värden innebär sämre järnvägstillgänglighet till de andra EU-regionerna. Trots att Blekinge ligger geografiskt närmare EU-marknaderna än exempelvis Örebro så innebär eftersatta satsningar i infrastrukturen till Blekinge orimligt långa restider. Källa: Småland Blekinge OECD-rapport och Europeiska kommissionen Man ska kunna arbeta i en annan kommun än den man bor i expandera sin arbetsmarknad. Från Blekingestrategins näringslivsdialog 2012 Tågen till och från Kastrup är viktiga. Turerna måste passa flygen bättre så att det går att åka tidigt och sent. Pålitligheten måste bli bättre också - Jag kör för jag litar inte på tågen. Nära till jobb och utbildning God livskvalitet och tillgång till ett utvecklande arbetsliv ställer krav på bra och hållbara transporter. För jobbpendlaren är restid, reskostnad och pålitlighet i transportsystemet de viktigaste faktorerna. Med effektiva transportsystem med god kollektivtrafik knyts kommuner samman i större och mer kompletta arbetsmarknadsområden. Människor kan njuta av en attraktiv livsmiljö i en kommun, men arbeta i en annan. Det ska även gå att bo i Blekinge och pendla till arbete och utbildning i grannlänen. Goda resmöjligheter mellan universitets- och högskoleorterna är lika med kunskap och utveckling i regionen. En utveckling av närtrafiken är viktig för landsbygdens behov av kollektivtrafik. Stora delar av Blekinges näringsliv förutsätter även god kontakt med viktiga ekonomiska centra. Stockholmsflygen tar bara en timme och direkttågen från Köpenhamn ankommer varje timme. Digital tillgänglighet Den digitala infrastrukturen är en viktig komponent i framtidens arbetsliv och informationssamhälle i hela Blekinge. Det är i synnerhet viktigt på landsbygden, då det kan vara en förutsättning för att kunna verka och bo kvar. Att arbeta på distans några dagar i veckan kan vara särskilt intressant för den som vill kombinera arbete med ett boende i Attraktiva Blekinge. Tjänsteutveckling inom besöksnäring och medborgarservice, inom e- hälsa etc. erbjuder både affärsmöjligheter och bättre livskvalitet. Strategiskt läge i Europa Närheten till Öresundsregionen och vår position som den naturliga porten mot stora befolkningscentra i det expansiva östra Europa är en stor styrka. Det handlar både om näringslivskontakter och kraftigt ökande godstransporter mot Polen, Baltikum, Ryssland och Kina. Utvecklingen drivs av globaliseringstrenden och EU:s ambition att utveckla Östersjöregionen till en stark makroregion där Polen idag är en viktig spelare. Även västra Europa kommer att bli mer lättillgängligt med den fasta förbindelsen över Fehrman Belt. Fortsatta satsningar på järnväg och E22 ökar närheten ytterligare. För att förkorta restiden vid internationella resor är direktflyg till ett europeiskt flygtrafiknav en möjlighet. Från Blekingestrategins näringslivsdialog

20 INSATSOMRÅDE Tillgänglighet mål, indikatorer och insatser Transport, kommunikation och infrastruktur Mål: 2020 har Blekinge ett attraktivt och hållbart transportsystem som utvecklas utifrån invånarnas, arbetsmarknadens och besökarnas behov. Indikatorer: Energianvändning för transporter 20 Andel förnybart drivmedel Resandet med kollektivtrafik Godsvolymer via hamnarna Antalet godstransporter som går via järnväg till och från hamnarna Restiden mellan Blekinge och Malmö/ Köpenhamn respektive Stockholm Antal km cykelväg Exempelinsatser 11 : Halvtimmestrafik och kortare restid på Kustbanan genom rakare spår och nya mötesplatser Fortsatt järnvägsutbyggnad för bättre tillgänglighet till Blekinges hamnar med Blekinge kustbana, Kust till kustbanan och Sydostlänken Prioriteringar och utbyggnad av infrastruktur för kollektivtrafik i stadstrafik minskar restider och ger större kapacitet Högre standard och motorväg på E22 för kortare restider Förbättrade möjligheter att ta sig till arbetet eller resa i tjänsten genom att gå till fots, cykla eller använda kollektivtrafik Digital infrastruktur och tjänsteutbud Mål: 2020 utmärker sig Blekinge som ett attraktivt esamhälle där en stor del av befolkningen använder digitala tjänster. Indikatorer: Innehåll och användbarhet av etjänster i den Regionala Digitala Agendan Tillgång till 100 Mbit/s bredband Antal dagar/år som arbete sker på distans Exempelinsatser 11 : Upprätta en gemensam regional strategi för utbyggnad av den IT-bärande infrastrukturen Satsa på tjänsteutveckling för kommunernas och landstingets digitala tjänster till medborgarna Utbilda grupper i samhället som står utanför den digitala världen i hur de kan använda digital teknik i sitt dagliga liv 15

21 Noter och referenser Noter 1. På finns en beskrivning av de aktiviteter som genomförts under processen med att ta fram Blekingestrategin. 2. OECD-rapporten Regional challenges in the perspective of 2020 är en gedigen analys av Blekinges förutsättningar slutsatserna används som bas för en stor del av Blekingestrategin. 3. Plan och Bygglagen 3 kapitlet 4 paragrafen handlar om kopplingen till regionalt tillväxtarbete och regionala utvecklingsprogram. 4. Underlag på Europa nivå: Europa 2020, EU:s strategi och Östersjöstrategin 5. Underlag på Sverige nivå: En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Den nationella innovationsstrategin, Attraktionskraft Sverige, Den digitala agendan, Mål för framtidens resor och transporter (prop. 2008/09:93) Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem (prop. 2012/13:25), TEN-T, De svenska nationella miljömålen 6. Underlag på regional nivå: Länsuppdraget, Folkhälsorapport Blekinge 2011, OECDs analys Territorial Reviews Småland Blekinge, Länsplan för regional transportinfrastruktur, Trafikförsörjningsprogram, Attraktionskraft Blekinge, Blekinges regionala kulturplan, Slutrapport Make IT happen, Bilden av Blekinge, Blekinges regionala miljömål. 7. Underlag på kommunal nivå: Översiktsplan 2030 Karlskrona kommun, Översiktsplan 2006 Ronneby kommun, Översiktsplan 2007 Karlshamns kommun, Nära till allt Översiktsplan för Olofströms kommun, Översiktsplan Sölvesborg Ur ett ekonomiskt perspektiv påverkas exempelvis Landstinget Blekinge påtagligt av befolkningsutvecklingen. Det illustreras med följande exempel: Om befolkningen under en treårsperiod minskar med 500 personer per år innebär det en intäktsminskning motsvarande cirka 21 miljoner kronor för Landstinget Blekinge. 9. Tillväxtanalys Tillväxtfakta 2012 går in på vad som gör en region attraktiv. 10. Bilden av Blekinge ett varumärkesarbete för att skapa en varumärkesplattform för Blekinge. 11. Syftet med att nämna några exempelinsatser är att ge läsaren av Blekingestrategin en målande bild av vilken typ av insatser som kan vara aktuella för målområdet. Exempelinsatserna är inte fastställda - Blekingestrategins handlingsplan kommer att lista de faktiska insatserna. Ytterligare exempel på insatser finns i andra strategier eller programdokument. 12. För 15 år sedan uppgav 80 % av arbetstagarna att de först valde arbetsplats och därefter flyttade dit. Idag är situationen den motsatta. 64 % säger sig idag först välja vilken plats de vill bosätta sig på och därefter börjar valet av arbetsplats. frantrycket/ ?l=sv 13. Folkhälsorapporten 2011 Tillsammans kan vi göra skillnad ger en bild av hur folkhälsan ser ut i Blekinge. 14. Behovet av mötesplatser för att skapa tillit poängteras i forskningsrapporten Tillit, kultur och regional utveckling: aspekter på Blekinge som mentalt kulturlandskap / Peter Stevrin och Åke Uhlin, Med mötesplatser menas fysiska möteslokaler för kultur och fritidsaktiviteter samt digitala hemsidor. 16. Flodpärlmusslan är indikator för välfungerande ekosystem. 17. Intäktsbasen är de företag med produkter och tjänster som säljs utanför länet. Ett arbete i intäktsbasen ger ett till arbete inom kommersiell service och ett till inom offentlig service, därför är intäktsbasen viktig för oss. 18. Enligt Globaliseringsforums rapport #4 Sverige som kunskapsnation visar skattningar för svenska regioner att en följdeffekt av att tio industrijobb associerade med lång universitetsutbildning försvinner från en region i Sverige är att 30 jobb inom tjänstesektorn på sikt försvinner från samma region. 19. Kvinnors företagande och den regionala intäktsbasen. 20. Att mäta transportarbete i relation till bränsleförbrukning och användning av fossilfritt bränsle ger en bra bild över utvecklingen av hållbara transporter. 21. Mer information om innovationsindex finns i Reglabs rapport Innovationsindex Mer information om attraktionsindex finns i Geobrands rapport Attraktionsindex OBS! Den digitala versionen av PDF-en är försedd med länkar till dokument i de fall det finns något publicerat på webben. 16

22 Innovationsindex Innovationsindex Innovationsindex är ett mätverktyg som sätter fokus på regionens förutsättningar och förmågor att påverka den regionala innovationskapaciteten 21. Matrisen delas in i tre områden: Grundförutsättningar: Exempelvis faktorer som öppenhet, mångfald och tolerans, den generella utbildningsnivån och rörligheten på arbetsmarknaden. Dessa faktorer är ofta trögföränderliga då de handlar om att förändra värderingar, kompetens et cetera. Förmåga till förnyelse: Visar på regionens förmåga att ta tillvara på grundförutsättningarna för innovation. Marknadsförmåga: Speglar regionens förmåga att föra en innovation till en marknad. Innovationsindex för Blekinge Samlat indexvärde Grundförutsättningar Marknadsförmåga Förnyelseförmåga Rikssnitt 2010 Blekinge 2010 Blekinge 2007 Blekinge 2004 Figur 4. Innovationsindex. Spindeldiagrammet visar att Blekinge bör främja insatser som påverkar marknadsförmågan exempelvis andelen företag som exporterar och grundförutsättningarna exempelvis andelen utlandsfödda i sysselsättning. Grundförutsättningar: 1. Andelen sysselsatta inom den kreativa klassen i dagbefolkningen dvs chefer, forskare, arkitekter, ingenjörer, konstnärer, företagare etc. 2. Andel utlandsfödda i dagbefolkningen är en indikator för öppenhet och tolerans. 3. Fördelningen mellan kvinnor och män inom chefsyrken i dagbefolkningen är också en indikator på regionens öppenhet och förmåga till mångfald. 4. Andelen sysselsatta i de 10 största branscherna i länet. Indikator på diversifiering av näringslivet. Ska förstås enligt följande: om en låg andel av totala dagbefolkningen återfinns inom de 10 största branscherna har regionen en hög branschdiversifiering och indikatorvärdet blir högt. 5. Andelen individer som bytt arbetsgivare under de senaste 3 åren som andel av dagbefolkningen. Arbetskraftens rörlighet, ofta inom eller mellan kluster, har en positiv inverkan på näringslivets dynamik och innovationsförmåga. Förmåga till förnyelse: 1. Lärosätens intäkter till forskning fördelat på bruttoregionalprodukt. 2. Andel elever som deltagit i Ung företagsamhet utbildningskoncept som andel av totala antalet gymnasieelever. Ett mått på inställning till företagande och entreprenörskap i regionen. 3. Förnyelsegrad (andel nystartade företag per 100 befintliga företag). En indikator på näringslivets omvandlingsförmåga och ses som ett uttryck för innovationsförmåga. 4. FoU-resurser vid privata arbetsställen som andel av BRP. 5. Andel som instämmer i att företaget är innovativt i Tillväxtverkets återkommande undersökning. Marknadsförmåga: 1. Andel entreprenöriella individer i dagbefolkningen. Visar graden av entreprenöriell aktivitet via ett antal typer av företagande individer: egna företagare, kombinatörer och fåmansaktiebolagsdelägare. 2. Andelen patent-, varumärkes- och designansökningar i dagbefolkningen. Indikatorn består av tre mått. Patentansökningar/capita, varumärkesansökningar/capita, designskydd/capita. 3. Regionens andel av totala antalet riskkapital investeringar per 1000 dagbefolkning. Ger en bild av förekomsten av affärsidéer och innovationer som av privata aktörer bedöms som tillräckligt intressanta att investera i. 4. Utlandsägda företag som andel av totala företagsstocken. Pekar på näringslivets internationella länkningar. Kopplingen till innovation är idén att en innovationsmiljö är beroende av inflöde av nya idéer och perspektiv, vilket bland annat främjas av så kallade globala pipelines. 5. Export som andel av bruttoregionalprodukten. Indikator på konkurrenskraft och marknadsförmåga eftersom exportföretagen i hög utsträckning konkurrerar på en internationell marknad. 17

23 Attraktionsindex omvärldens syn på Blekinge Attraktionsindex är en undersökning som visar hur människor i omvärlden föreställer sig en kommun eller region 22. I undersökningen deltar omkring 800 svenskar mellan 18 och 65 år. Resultatet visar i vilken utsträckning regionen är känd, vad som förknippas med den, vilka kvaliteter som finns och vilken förmåga de som svarat på undersökningen anser att regionen har för att till exempel skapa tillväxt. Attraktionsindex är speciellt utformad för att utgöra basen för ett långsiktigt varumärkesarbete. Undersökningen visar hur Blekinge står sig utifrån viktiga så kallade attraktionsfaktorer som kan antas ha stor inverkan på inflyttning och utveckling. Resultatet av undersökningen genomgår en så kallad sambandsanalys för de viktigaste drivkrafterna för den samlade attraktionskraften. Genom att väga samman tre olika index; kännedomsindex, helhetsbild och potential beräknas ett sammanlagt nationellt attraktionsindex. Vid mätningen 2009 var Blekinges nationella attraktionsindex 55 (respondenter från hela Sverige). För närregionerna var indexet högre, 61. Detta förklaras främst av att kunskapen om Blekinge är högre hos människor som bor i närregionen än människor långt från Blekinge. Vid mätningen 2009 gjordes även en sambandsanalys. I den identifierades de områden som har störst påverkan på helhetsbilden av Blekinge. Sambandsanalysen visade att de faktorer som påverkar index positivt i större grad är: Invånarna i Blekinge är öppna och välkomnande, regionen har ett starkt näringsliv med ett stort utbud av arbetstillfällen, att regionen är rikt på upplevelser för turister och besökare och att regionen möter barnfamiljens behov av en trygg livsmiljö. Viss positiv påverkan ges av att regionen är lätt att nå tack vare goda kommunikationer. Attraktionsindex Blekinge 2009 Nationella Index Index för närregionen Index Kännedom 49 Kännedom 60 Helhetsbild 64 Helhetsbild 71 Potential 51 Potential 53 Attraktionsindex 55 Attraktionsindex 61 Tabell 3. Attraktionsindex för Blekinge. 18

24 Målöversikt från Europa-nivå till regional nivå Europas % av åringarna ska arbeta 3 % av EU:s BNP ska investeras i FoU 20% mindre växthusgasutsläpp än % av energin från förnybara energikällor 20% ökad energieffektivitet Andelen elever som hoppar av skolan i förtid lägre än 10% och minst 40% av åringarna ska ha högre utbildning Antal människor som lever eller riskerar att leva i fattigdom och social utestängning minskat med minst 20 miljoner Sveriges mål för att uppnå Europa strategin Sysselsättningsgraden av män och kvinnor mellan 20 till 64 år ska vara väl över 80% 4 % av Sveriges BNP ska investeras i FoU (offentliga och privata investeringar). Utsläppen av växthusgaser ska minska med 17 procent 2020 jämfört med 2005 och bör vara 40% lägre 2020 än 1990 Andelen förnybar energi ska öka till 49 procent 2020 Energiintensiteten ska minska med 20 procent till 2020 jämfört med 2008 Andelen 18 till 24-åringar som inte avslutat gymnasiet och som inte studerar ska vara lägre än 10% Andelen 30 till 34-åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska uppgå till 40-45% Den sociala delaktigheten ska öka genom att minska andelen långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna till väl under 14% Blekingeindikatorer som matchar EU2020-målen Andel sysselsatta i åldern år Andel av bruttoregionalprodukten (BRP) som investeras i FoU (offentliga och privata investeringar) Utsläpp av växthusgaser Produktion av förnybar energi Energianvändning Andelen 18 till 24-åringar som avslutat gymnasiestudier med fullständiga betyg Andelen 30 till 34-åringar med minst tvåårig eftergymnasial utbildning Andel 20 till 64-åringar som är långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna 19

25 Strategiskrivargrupp: Region Blekinge: Malin Faraasen, Marie Wik, Magnus von Schenck och Catharina Rosenquist. Ansvarig utgivare: Anna-Lena Cederström. Grafik från Regiondag 2012 och Ronny Östling Design baserat på illustrationer från Shutterstock. Målet med Blekingestrategin är Attraktiva Blekinge där fler vill bo, arbeta och komma på besök. Hög livskvalitet och ett stimulerande arbetsliv är kärnan som görs möjlig av förbättrad tillgänglighet. För att fler ska vilja komma hit måste Attraktiva Blekinge vara känt i omvärlden. Kraften finns i samverkan Arbetet med att öka kunskapen om Blekinge och skapa en attraktivare bild av Blekinge görs genom Bilden av Attraktiva Blekinge. Nyckelordet för att Blekingestrategin ska bli lyckad är samverkan. Både i framtagande och i genomförande av konkreta insatser. Genom att involvera aktörer från samhällets olika delar så skapar vi förutsättningar för att Blekingestrategin ska bli en gemensam färdriktning för att utveckla Blekinge till en attraktiv tillväxtregion. Ronnebygatan 2, Karlskrona, telefon kansli@regionblekinge.se, 20

26 Bilaga: Sammanfattning av inkomna remissvar, Revision B Blekingestrategin Bakgrund På uppdrag av Näringsdepartementet och Region Blekinges medlemmar har Region Blekinge tagit fram en Regional Utvecklingsstrateg (RUS). I arbetet med att ta fram strategin har Region Blekinge brett bjudit in Blekinges aktörer att engagera sig. Blekingestrategin är avsedd att vara en ledstjärna inte bara för Region Blekinge utan även för regionens övriga aktörer. Enligt förordningen (2007:713) som reglerar Regionala utvecklingsstrategier skall strategin utgöra en samlad strategi för länets regionala tillväxtarbete. Utvecklingsstrategin binder samman planeringsprocesser med betydelse för en hållbar regional utveckling och underlättar samverkan mellan länen. Den regionala utvecklingsstrategin ligger också till grund för regionala strukturfondsprogram, regionalt landsbygdsprogram, territoriella program samt andra relevanta regionala program och insatser. Regionstyrelsen fastställde remissutgåvan av Blekingestrategin vid sitt sammanträde den 6 februari Remissperioden avslutades den 30 april Nedan sammanfattas de olika remissinstansernas yttrande samt på vilket sätt synpunkterna fått genomslag i det nu presenterade förslaget till Blekingestrategi Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

27 Yttrande har inkommit från följande 34 instanser: Anders Danielsson, IT-infrastruktur, Karlskrona kommun Blekingetrafiken Boverket Blekinge Tekniska Högskola Centerpartiet Energimyndigheten Försäkringskassan HSO Blekinge (Helhet, Samverkan, Omtanke) Karlskrona kommun Karlshamns kommun Kreativum Landstinget Leanrådet vid BTH Litorina folkhögskola Länsbygderådet i Blekinge Länsstyrelsen Blekinge län Myndigheten för yrkeshögskolan NetPort.Karlshamn AB Nils-Erik Mattsson (Mp) Olofströms kommun PRO Blekinge Regionförbundet Kalmar Region Skåne - Regionala tillväxtnämnden Regionförbundet södra Småland Ronneby kommun Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Skogsstyrelsen Statens maritima museer Svenska ESF-rådet Sölvesborgs kommun Tommy Rönneholm Trafikverket Utan avsändare Vinnova Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

28 Hantering av remissynpunkter Region Blekinge tackar remissinstanserna för de väl genomarbetade yttrandena på Blekingestrategin. Strategin har nu uppdaterats med utgångspunkt från synpunkterna. Vissa förslag har vi inte tagit med i nuläget eftersom vi bedömer att de ligger närmre en insats-nivå än en strategi-nivå. Dessa förslag blir värdefull input till det kommande arbetet med handlingsplanen. Vi kommer säkerställa att de görs tillgängliga för insatsområdenas arbetsgrupper där Blekinges aktörer kommer engageras brett för att Blekingestrategin verkligen ska bli hela Blekinges strategi. En del synpunkter återkom hos flera remissinstanser och redovisas inledningsvis. I redovisningen av remissinstansernas individuella yttrande senare i detta dokument refererar vi till dessa genom koden G1, G2 osv. (G som i Gemensam). G1 Mer statistikinsamling, mer analysresonemang och beskrivning av hur slutsatserna vägts samman önskas. Åtgärd: Region Blekinge ser positivt på att i samverkan med medlemmarna arbeta långsiktigt med utvecklad statistik och analys av Blekinges utveckling. Som underlag till förslaget till Blekingestrategi har statistik och slutsatser använts från exempelvis OECD:s Småland-Blekingerapport, befolkningsstatistik från Statistiska Centralbyrån och analyser gjorda i Landstingets folkhälsorapport, samt kommunernas översiktsplaner och visionsarbeten. Stor del av 2012 ägnades åt insamling av Blekingarnas utvecklingsförslag genom en mängd kanaler som web, personliga möten, tematiska dialoger och stormöten. Förslag från blekingarna som tydligt återkom under insamlingsfasen arbetades in i remissutgåvan som nu varit ute på bred remiss. I de fall arbetsgrupperna i Blekingestrategins insatsområden kommer fram till att man inte kan gå vidare från ord till handling utan tillgång till mer statistik och analys av något specifikt område kan insatsområdets arbetsgrupp prioritera framtagandet av underlaget som en aktivitet. G2 Gör målen mätbara, bryt ner dem i delmål och sätt start och målnivåer på indikatorerna. Formulera målen så att de blir en nedbrytning av de nationella målen. Indikatorerna bör spegla målen bättre och kopplas tydligare till insatserna. Åtgärd: Målen och indikatorerna har setts över utifrån allmänna och specifika påpekanden i remissvaren. Ansvaret för att fastställa delmål samt ingångs- och målvärde för indikatorerna kommer att ligga inom respektive insatsområde. Indikatorerna ska brytas ner i enlighet med de horisontella perspektiven där så är tillämpbart och lämpligt. Ett urval av Blekingestrategins indikatorer som matchar EU2020-målen har lagts in i målöversikten sist i Blekingestrategin för att förtydliga kopplingen till de nationella målen. G3 Komplettera förslagen i strategin med markeringar att skrivningarna även omfattar vissa grupper, som exempelvis både kvinnor & män, både landsbygd & tätort och även funktionsnedsatta. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

29 Åtgärd: Eftersom de horisontella perspektiven ska genomsyra hela strategin är syftet med samtliga förslag att vara icke-exkluderande. En formulering som Livskvalitet för alla är avsedd att omfatta samtliga invånare. Stycket med horisontella perspektiv har lyfts fram och förtydligats genom att det nu ligger före insatsområdena och har givits ett tydligare utvecklingsperspektiv. Indikatorerna ska brytas ner i enlighet med de horisontella perspektiven där så är lämpligt. Integreringen av de horisontella perspektiven i insatsområdenas arbete kommer vara ett viktigt fokus under arbetet med handlingsplanerna. G4 Exemplifiera med, eller framhäv vissa företeelser, verksamheter, projekt eller branscher (existerande eller önskade) i strategin. Åtgärd: Strategin är avsiktligt lagd på en hög strategisk nivå. Vi undviker att lyfta fram denna typ av exempel dels för att inte framhäva vissa och missa nämna andra dels för att strategin är tänkt att vara applicerbar branschöverskridande. Dessutom kan projekt, verksamheter eller för den delen branscher försvinna eller tillkomma under de år strategin ska gälla. G5 Beskriv kommande processer, finansiering och ansvarsfördelning som ska gälla när Blekingestrategins handlingsplan ska skapas och genomföras. Åtgärd: Blekingestrategin anger den strategiska riktningen för Blekinges utveckling. I uppdraget från Näringsdepartementet och Region Blekinges medlemmar ingår även att samordna de insatser som krävs för att Blekingestrategin ska bli verklighet. Region Blekinge kommer därför inom Blekingestrategins fyra olika insatsområden leda arbetsgrupper med bred förankring hos Blekinges aktörer. Arbetsgruppernas uppgift blir inledningsvis att ta fram en handlingsplan (eller flera) som konkretiserar och detaljerar målnivåer, delmål, aktivitetsförslag och genomförandeplaner. Handlingsplanen skall bli ett levande dokument/verktyg som bryggar över befintliga planer o strategier såsom länstransportplan, trafikförsörjningsprogram, klimat och energistrategi, kulturplan, strategi för folkhälsa m.fl. program. Ansvariga aktörer och ansvarsfördelning för planer och strategier skall framgå av planen och ansvariga aktörer ingår i arbetsgrupp för samordning och uppföljning. I handlingsplanen ska också finansiering och finansieringsformer lyftas fram om dessa är av betydelse och kan pekas ut. Inriktningen är att arbetsgrupperna för handlingsplanen stimulerar till samverkan och insatser (utlysningar) för stärkt finansiering av insatser genom regionalt tillväxtanslag, landsbygdsprogram och strukturfonder mm. Förslagsvis bildas också ett Blekingepartnerskap för att brygga mellan fonder, program och finansiering Uppföljning av Indikatorer kommer att ske löpande och rapporteras till Regionstyrelsen minst 1 ggr/år. Blekingedagen utgör också ett forum att årligen Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

30 lyfta insatser och uppföljning av Blekingestrategin att konkretisera och levandegöra genomförandeprocessen. Remissinstans: Anders Danielsson, IT-infrastruktur, Karlskrona kommun Sammanfattning av remissvar Utvecklingen av det digitala området bör viktas betydligt högre. Nya smarta miljövänliga digitala tjänster uppkommer i unik kompetens i Blekinge kring marinteknik, telekom och programmering. Blekinge har även skrivit under signatärskapet för regeringens digitala agenda vilket innebär att infrastrukturen för IT måste byggas upp. Stora områden saknar idag all typ av kommunikation. Alla som bor och lever i Blekinge skall ha tillgång till IT-infrastruktur enligt regeringens målbild i den uppsatta bredbandsstrategin för Sverige, dvs 100 Mbit/s år Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Indikatorerna och skrivningarna i insatsområde tillgänglighet har förtydligats. Vikten av digital tillgänglighet även på landsbygden har betonats. Målet är att Blekinge ska utmärka sig som ett attraktivt esamhälle Remissinstans: Blekinge Tekniska Högskola Sammanfattning av remissvar För att kunna precisera områden för samverkan utanför länet önskas resonemang om hur Blekinge skiljer sig gentemot grannregionerna. Attraktionsindex inriktar sig på vad omvärlden tycker, men Blekingarnas upplevelse är också viktig - befolkningsutvecklingen bör lyftas fram som det avgörande måttet. Bilden av Blekinge är ett subjektivt område, men det är viktigt med kraftfulla åtgärder även här - olyckligt reducera arbetet till en fråga om besöksnäringen. Använd långt fler kanaler och nå en avsevärt bredare målgrupp. Ur förankringssynpunkt har processen sannolikt varit positiv och väl avvägd för den inbyggda svårigheten att ta fram en RUS omfattande alla aktörer. Risken finns att omgivningen nu förväntar sig att alla önskemål och synpunkter kommer beaktas. Vissa grupper kan därmed uppfatta strategin som illegitim. Arbetet med att föra ut och förankra strategin är av central betydelse! Precisera utlysningar utifrån Strategin. För bättre kontinuitet och långsiktighet komplettera generella projektstöd med direkta uppdrag/utvecklingskontrakt. BTH kan vara motpart inom ett antal områden (som redovisas i punktform på de tre sista sidorna i BTH:s remissvar). Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Befolkningsutvecklingen har lagts till som övergripande indikator för Attraktiva Blekinge. Beskrivningen av Bilden av Blekinge har förtydligats genom att insatsområdet ska stödja målen för Attraktiva Blekinge och handla inte enbart om besöksnäringen. Se även gemensamma synpunkter och svar under G1 om analysunderlaget, G2 om utformningen av mål och indikatorer samt G5 om den fortsatta processen. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

31 Remissinstans: Blekingetrafiken Sammanfattning av remissvar Avstår från att svara. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Ingen påverkan Remissinstans: Boverket Sammanfattning av remissvar Boverket arbetar för att RUS ska kopplas till regionernas fysiska planering. RUS måste bli mer konkreta och underlätta utbytet med kommunala översiktsplaner. Boverket följer med intresse hur Blekingestrategin ska få genomslag i de kommunala översiktsplanerna. Bra med indikatorer och exempelinstatser. Exempelinsatserna borde konkretiserats mer i rumsliga strategier. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Region Blekinge delar Boverkets syn som finns inarbetad och nu ytterligare förtydligats i Blekingestrategin. Arbetet med Blekingestrategins handlingsplan och genomförande är en möjlighet till större samverkan i översiktplanearbetet ett önskemål som även uttrycks i kommunala remissvar. Se även gemensamma synpunkter och svar under G2 om indikatorernas koppling till målen. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

32 Remissinstans: Centerpartiet Sammanfattning av remissvar Blekingestrategin innehåller ett antal för länets utveckling mycket viktiga förslag. Underlaget är brett insamlat. Centerpartiet vill se större fokus på utvecklingen småorter och landsbygd som är i behov av tillgänglighet, service, attraktiva boende och utvecklad närtrafik. Stärk miljöavsnitten. Större fokus på små- och nyföretagande samt kvinnors företagande. Utbildning och näringsliv behöver möta kvinnors intressen och villkor. Kooperativt och socialt företagande behöver erbjudas och utbildningsalternativ som Folkhögskolor, YH m.fl. bör lyftas fram. Damma av slogan och använd Attraktiva Blekinge Sveriges Trädgård med ett blomstrande näringsliv. Centerpartiet ser nuvarande skrivning om att nybebyggelse alltid ska läggas utmed kollektivtrafikstråk som begränsande. Blekinge bör även satsa på nya kluster inte enbart de existerande. Satsa på cykeltursim, ekolturism och matupplevelser i fantastiska miljöer. Lägg till sysselsatta i besöksnäring samt antalet gästnätter. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet har förtydligats som ett övergripande syfte med Blekingestrategin. De horisontella perspektiven har förtydligats och lyfts fram bl.a. om vikten av jämställdhet och mångfald. Blekingestrategin trycker på vikten av landsbygdens attraktionsförmåga exempelvis rörande boendeformer samt kreativitetsoch innovationsförmåga. Strategin har även förtydligats på följande punkter: landsbygdens behov av närtrafik, vikten av digital tillgänglighet som en förutsättning för att kunna verka och bo på landsbygden, landsbygdsaktörerna som samverkansaktörer (i det horisontella perspektivet Samverkan), samt på sidan 4 där landsbygdens utveckling lyfts fram som en pusselbit i det som adderar upp till Blekinges utveckling. Blekingestrategin är tänkt att stärka hela Blekinge både landsbygd och tätort. Se även G3 om Horisontella perspektiv. Rörande slogan Sveriges Trädgård hänvisar vi till en bakgrund som finns inlagd under Remissinstans: Länsbygderådet i detta dokument. Miljöavsnitten har stärkts och förtydligats och förtydliganden har gjorts om en bred syn på utbildningsaktörer och utbildningsformer. Socialt företagande finns som exempelinsats liksom sociala innovationer. Formuleringen om lokalisering av ny bebyggelse längs kollektivtrafikstråk har justerats. Formulering om satsning på existerande kluster har kompletterats för att inte stänga ute nya och en exempelinsats rörande kluster för gröna näringar har lagts till. Antal km cykelväg har lagts till som indikator. Antalet gästnätter har lagts till bland indikatorerna för Attraktiva Blekinge. Se även gemensamma synpunkter och svar under G3 om Horisontella perspektiv. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

33 Remissinstans: Energimyndigheten Sammanfattning av remissvar Hållbarhet och energi- och klimatfrågorna undanskymda och det saknas strategiska skrivningar. Energi- och klimat som drivkraft i regional utveckling saknas. Hållbar tillväxt förutsätter utveckling av förnybar energi. Hållbara varor är konkurrensfördel och överlevnadsstrategi på marknaden. Saknar energianvändning, CO2 och hållbar energiförsörjning - transport, byggnader och industri. Utmaningarna borde integreras i strategin t.ex. beskrivas som drivkrafter för regional utveckling. Den regionala energi- och klimatstrategin finns inte med i referenslistan. Energieffektivisering är ett sätt att stärka Blekinges industri Inga skrivningar om hållbarhet i kommunikationssystemet. Utmaningarna bör beskrivas. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Hållbarheten har lyfts fram som övergripande syfte för Blekingestrategin. Miljö, energi- och klimatfrågorna har förtydligats och lyfts nu fram tydligare inom både Arbetsliv, Livskvalitet och Tillgänglighet. Miljö- och klimatfrågor som drivkraft för utvecklingen har lagts in som mål i det nya delområdet Miljö-, energi och klimatsmart näringsliv. De horisontella perspektiven där hållbarhet beskrivs har förtydligats och lyfts fram före insatsområdena. Klimat och energistrategin för Blekinge har lagts till i referenslistan. Se även gemensamma synpunkter och svar under G3 om horisontella perspektiv och G5 om konkretisering under kommande handlingsplanearbete. Remissinstans: Försäkringskassan Sammanfattning av remissvar Stategin är välskriven. Tror inte strategin kommer komma åt ungdomsarbetslösheten. Näringslivsklimatet långsamt. Jobba mer med attityder som idag bjuder motstånd mot det nya. Utvecklingsmöjligheterna är små idag speciellt för unga. Läget på arbetsmarknaden gör det svårt att locka barnfamiljer. Kollektivtrafiken behöver förbättras inte OK med alla tåg- och bussbyten. Välskriven strategi. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Vikten av satsningar på unga har förtydligats. Se även gemensamma synpunkter och svar under G5 om konkretisering av strategin i handlingsplaneprocessen. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

34 Remissinstans: HSO i Blekinge Sammanfattning av remissvar HSO är i stora drag positivt inställda till Blekingestrategin. Profilera Blekingestrategin mot att alla ska känna sig behövda utifrån sina förutsättningar. Tydligare mål för inkluderande av funktionsnedsatta i utbildning, arbetsliv, boende, kultur- och fritidsliv. Profilera Blekinge som länet som löste ungdomsarbetslösheten och blivit attraktivt för unga. Fiberutbyggnad i hela länet. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin I avsnittet Livskvalitet är det nu inlagt att Blekinge har goda förutsättningar att erbjuda goda livsvillkor där människor upplever känslan av att leva ett gott liv utifrån sina förutsättningar. Liknande skrivning finns nu även inlagd under stycket Varför behövs en regional utvecklingsstrategi?. De horisontella perspektiven har förtydligats och lyfts fram dessa perspektiv ska gälla alla insatsområden. Särskilt fokus ska läggas på ungdomars villkor. Den digitala tillgängligheten har förtydligats i textdelen med landsbygdens behov där den digitala infrastrukturen kan vara en förutsättning för att kunna bo kvar. Området ehälsa är inlagt i textdelen också. I målet för Digital infrastruktur och tjänsteutbud står inskrivet att Blekinge ska utmärka sig som ett attraktivt esamhälle Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

35 Remissinstans: Karlshamn Sammanfattning av remissvar Karlshamns kommun ser positivt på att Region Blekinge med hjälp av Blekingestrategin har som ambition att ta ett samlat grepp om de möjligheter och utmaningar som kommuner och andra aktörer i Blekinge står inför. Framtagandeprocessen har präglats av öppenhet och en vilja att involvera politiker. Bra att grunda arbetet i de styrkor och utmaningar som finns just här. Mer samverkan är förutsättning för utveckling. Kommunernas aktiva engagemang är nödvändigt för strategins framgång. Mer omfattande underlag geografiskt nedbrutet (exempelvis rörande in- utflyttning, pendling, demografi, genus, hälsa, utbildningsnivå, inkomst, näringslivsstruktur, servicetillgång etc.) behövs för att förstå skillnader och likheter i länet. Vi behöver tydliggöra de strukturella och kulturella orsakerna som hindrar utvecklad samverkan eller att internationella perspektiv och verktyg kommer till användning naturligt. Vi behöver fördjupa förståelsen för de utmaningar och möjligheter den åldrande befolkningen utgör. Bland dagens pensionärer finns många friska och ekonomiskt starka som ger ökad efterfrågan. Insatsområdena behöver utgå från det som är unikt för oss. Vår litenhet är en unik konkurrensfördel som vi bör utnyttja. Inom digitala servicetjänster kan regional samverkan positionera Blekinge i ett omvärldssammanhang. Det skulle vara enklare att genomföra här än i storstäderna. Strategin sätter upp ökad internationalisering som mål, utan att diskutera på vilket sätt dimensionen kan bidra till ett attraktivt Blekinge. Kopplingarna till vad som sker utanför länet behöver stärkas. Många arbetar i skånska och småländska kommuner. Blekingestrategin bör inkludera en utblick över de möjligheter och utmaningar Blekinge står inför i och med denna sammanlänkning. Ökad förståelse krävs vad gäller verksamhetsöverskridande frågeställningar för att horisontella perspektiv ska få genomslag. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Möjligheter som den åldrande befolkningen erbjuder har förtydligats. Den föreslagna unikiteten Litenhet har lagts in i avsnittet om Samverkan. Internationaliseringen ingår i de horisontella perspektiven som förtydligats och motiverats. Blekinge är och ska vara en dynamisk del av en omvärld. Vi har vinnlagt oss om att skrivningarna i Blekingestrategin inte ska antyda ett provinsiellt synsätt gränsen mot omvärlden ska vara mjuk - helst kännas obefintlig. När exempelvis pendling, expanderad arbetsmarknad eller samverkan nämns avser vi inte en intern begränsning till Blekinges geografiska gränser. Samverkan med grannregioner lyfts fram som den viktigaste pusselbiten för Blekinges utveckling i de horisontella perspektiven så viktig är den. För att påminna oss om att lyfta blicken ytterligare behöver Internationalisering finnas med som ett horisontellt perspektiv tills det sitter i ryggmärgen. De horisontella perspektivens genomslag i insatsområdenas aktiviteter blir ett viktigt fokus i det fortsatta arbetet. Se även gemensamma synpunkter och svar under G1 om mer statistikunderlag, G2 om målformuleringar, G4 om projektexempel i strategin och G5 om den fortsatta handlingsplaneprocessen. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

36 Remissinstans: Karlskrona kommun Sammanfattning av remissvar Blekingestrategin har en tydlig koppling till Karlskronas vision och strategiska arbete. Delaktighet och samverkan är avgörande för en lyckad utveckling. Strategin känns i vissa delar väldigt allmän. Det som är unikt Blekingskt och som vi kan vara stolta över borde lyftas fram mer. Sweden Rock mm. Utbildningsområdet måste förtydligas. Andra aktörer som Lunds Universitet och Linnéuniversitetet kan etablera campus inom ämnesområden med bredare utbud som kompletterar BTH:s profil. Olyckligt att indikatorernas koppling till insatsområdena inte är så tydliga. Indikatorerna detaljerade, beskrivningen är övergripande. Målen är mer visioner än mål. Indikatorerna ibland otillräckliga. Strategin måste innehålla de projekt och satsningar och långsiktiga prioriteringar som bedöms som strategiska för regionens utveckling. Det finns en oro för att projekt angelägna för Blekinges kommuner inte finns med nu så förloras möjligheten till finansiering längre fram. Måste utvecklas och kompletteras! Karlskrona har haft ökande befolkning Demografiutmaningen komplex och ojämnt gografiskt fördelad. Välkomnar analyser och samverkan på kommunal och regional nivå. De komplexa och sammansatta är det attraktiva och spännande med Blekinge. Går inte skapa homogen bild. Vi bör bli bättre på att gemensamt lyfta fram de olika fördelarna som unika företeelser - inte likheter. Är syftet att växa eller att skapa livskvalitet/lycka? Använd skärgården mer som faktor för Attraktiva Blekinge. Lyft fram tryggheten - livskvaliténs grund. Även arbetslivet, bostaden, delaktighet i kulturlivet, livsmiljön = Trygghet. Koppla till erbjudandet Livskvalitet. Lyckoindex? Vilka nyckeltal avses som indikatorer i SKL:s öppna jämförelser? Det är kommuner och inte Regionen som ansvarar för detta område. Begreppet tolerant är begränsande och utestängande. Använd inkluderande. Använd "delta" istället för möta kultur Det behövs fler Miljö-indikatorer. Öppna upp även för nya kluster. Skogsindustrin, gröna näringar eller hållbarhetsföretagande nämns inte alls. Insatsområdesmålen är mer visioner än mätbara mål. Indikatorerna inte fullt ut kopplade till exempelinsatserna. Utpekande att nämna personer med utländsk bakgrund då målet är att öka sysselsättningen för alla. Andra möjliga indikatorer: BRP, FoU, antal exporterande företag. Indikatorer om entreprenörskap och kreativa miljöer som stödjer nya företag/entreprenörer saknas. BTH:s roll är inte tillräckligt beskriven. Utbildningsstrukturen behöver utvecklas och erbjuda fler företagsförankrade utbildningar, ex KY. Matchning och att attrahera studenter till Blekinge viktigt för kompetensförsörjningen. Rörande eftergymnasial utbildning kan samverkan/utbyte ske med t.ex. Gdansk (Läkar- tandläkarutb.) Karlskrona ger ett antal förslag på indikatorer för Tillgänglighet se remissvar. Lyft fram samverkan mer. Bilden av Blekinge passivt beskrivet - mer spets! Varför Barnens Blekinge? Saknas Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

37 tydlig koppling till övriga insatsområden. Det är fler delar som tillsammans utgör helheten till Attraktiva Blekinge. Frågor kring samverkan kring Bilden av Blekinge behöver förbättras och förtydligas. Stärk den framåtriktade och utvecklande processen. Flickor och kvinnor bör konsekvent nämnas före pojkar och män. Under Mångfald hänvisas till att ta tillvara människors ursprung och erfarenheter. Komplettera med kompetens. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Utbildningsområdet har förtydligats med bredd av aktörer och utbildningsformer. Indikatorer och texter har utvecklats med utgångspunkt från remissyttrandena. Prioriteringen av vilka insatser/projekt som ska genomföras kommer hanteras av arbetsgrupper inom insatsområdena. Strategiskt viktiga projekt kan lyftas fram på liknande sätt som flaggskeppsprojekten i Östersjöstrategin. Skrivningen homogen har lyfts bort. Arbetet med en varumärkesplattform har lyfts in som exempelinsats. Syftet har förtydligats hållbar utveckling. I det ligger även ekonomisk hållbarhet där det fallande antalet förvärvsarbetande innebär en utmaning vi inte kan bortse från. Blekingestrategin är hela Blekinges strategi, dvs den omfattar mer än vad Region Blekinge ansvarar för. Kommunernas ansvarsområden är viktiga pusselbitar för att bygga attraktivitet. Indikatorerna har uppdaterats. Begreppet tolerans används i innovationsindex. I övriga strategin bedömer vi att tolerans kan ingå i Öppenhet och har där lyfts bort. Miljö-avsnitten och dess indikatorer har förtydligats. Förutsättningar för nya kluster är inlagt. Skog och odlingsmarks betydelse för ekosystemtjänster har lagt till som exempelinsats, liksom stöd till hållbara affärsutvecklingstjänster samt stärkt klusterbildning för gröna näringar. Indikatorer och exempelinsatser för Arbetsliv har justerats. Synen på och vikten av en bredd av utbildningsaktörer och utbildningsformer har förtydligats. Inlagd exempelinsats: Aktivt arbeta för att fler studenter ska välja att bosätta sig i Blekinge efter avslutade studier. Exempelinsatser och text har uppdaterats för Bilden av Blekinge. Flickor och kvinnor nämns nu först. Det horisontella perspektivet Mångfald har uppdaterats med att ta tillvara människors kompetens. Se även frågor och svar inom G1 om utvecklad statistik och analyskapacitet, G2 om målformuleringar och indikatorer, G4 om projektexempel i strategin, G5 om den fortsatta handlingsplaneprocessen Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

38 Remissinstans: Kreativum Sammanfattning av remissvar Lärande miljöer är attraktiva miljöer. För att lyfta innovationer och utveckling behöver vi bred satsning på innovationer, entreprenörskap, naturvetenskap och teknik för barn och pedagoger i skolan. Intresset måste väckas tidigt. Idéer från högskolan behöver tillgång till fler arenor för att växa till företag. Ungdomarna behöver rustas för den nya typen av jobb som växer fram. Unga behöver även välja utbildning som matchar framtidens teknikintesiva arbetsmarknad. Vi ska stärka ungdomar, invandrare och kvinnor genom hela skolsystemet. Det behövs ett långsiktigt horisontellt perspektiv som omfattar barn & ungdomar. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Ovanstående har beaktats och förtydligats i avsnitt om nya mötesplatser, ungas framtidstro och ökad innovationsförmåga. Ungdomars villkor har förstärkts i det horisontella perspektivet Mångfald. En bredd av utbildningsaktörer och mer samverkan har även betonats. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

39 Remissinstans: Landstinget Sammanfattning av remissvar Värdefullt med en långsiktig strategi för länets utveckling. Insatsområdena täcker de åtgärder som bör genomföras för att trygga en långsiktig positiv utveckling för länet. Viktigt att utvecklingen blir positiv. Det är angeläget att Blekinge är och uppfattas som en attraktiv plats att leva och verka i inför kommande regionbildning. Strategiarbetet har involverat många aktörer vilket är positivt och kan underlätta förankring och genomförande. Åldrande befolkning, färre ska försörja fler - kräver planering. Landstinget påverkas påtagligt ekonomisk av befolkningsutvecklingen. Landstingets rekryteringsbehov för de kommande tio åren är stort. Blekinge måste upplevas som en attraktiv region för att rekryteringen ska lyckas. Insatsområdena täcker in allt på ett bra sätt. Arbetsliv är dock av fundamental betydelse och bör lyftas fram. Ta bort exempelinsatserna de hör hemma i handlingsplanerna. Strategin bör hållas på en övergripande nivå. Det finns ingen länsgemensam folkhälsopolicy. Indikator för befolkningsökning och könsfördelning saknas. Miljömålen saknar ambition och de specifika indikatorerna exkluderar viktiga områden. Saknar även övergripande hållbarhetsmål. Begreppet mötesplatser behöver definieras. Indikatorer för folkhälsa föreslås bli: Självupplevd allmän hälsa, Självupplevd fysisk hälsa och Självupplevd psykisk hälsa vidare är förekomsten av vanliga folksjukdomer viktiga variabler. Oklart om Folkhälsorapporten kommer publiceras igen. Kan dagbefolkning mätas? Kompetensförsörjningen viktig förutsättning för Landstingets verksamhet. Människor och utbildningsplatser behövs. Intresse måste väckas i tidiga åldrar - samverkan mellan Landstinget, Kreativum & BTH? Blekinge måste vara attraktivt för inflyttning för att säkra kompetensförsörjningen - boendemiljöer, service och medflyttandejobb. Viktigt med tillgång till utbildningsplatser som Landstinget kunnat påverka. Samverkan med lärosäten utanför Blekinge viktigt - Blekinge behöver vara en del av t.ex. läkarutbildningen. Behov av bred högre utbildningsmöjlighet för kvinnor. Pendlingsmöjligheter till lärosäten utanför Blekinge viktigt. Ungdomsarbetslösheten måste hanteras för att vi ska vara och uppfattas som ett attraktivt län. Kraftfulla åtgärder krävs! Entreprenörskap och eget företagande kan vara nyckeln för ungdomsarbetslösheten på en förändrad arbetsmarknad. Digitala tjänster inom offentlig verksamhet viktigt. Landsting o kommuner arbetar med detta inom e-hälsa. Målet för Tillgänglighet behöver förtydligas och få mer innovation i indikatorer/exempelinsatser. Behov av tydligt särskiljande erbjudande / varumärkeslöfte till prioriterade målgrupper samt förslag till arbetsgång rörande Bilden av Blekinge. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Kompetensbehov och Landstingets rekryteringsbehov har lyfts in i det övergripande avsnittet Attraktiva Blekinge där även vikten av framgång i alla insatsområden lyfts fram. Syftet med exempelinsatserna har förtydligats. Referensen till länsgemensam folkhälsopolicy har tagits bort. Indikator för invånarantal har lagts till. Invånarantalsindikatorn ska brytas ner även på kön i handlingsplanen som svar på att de horisontella perspektiven ska genomsyra insatserna. Hållbarheten som övergripande syfte med strategin, miljömålen och skrivningarna har förtydligats. Begreppet mötesplatser har definierats. De föreslagna indikatorerna inom Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

40 folkhälsoområdet har lagts in. Referens till folkhälsorapporten har lyfts bort. Dagbefolkningen mäts och finns tillgänglig i Innovationsindex. Tillgänglighetsavsnittets indikatorer har setts över. En breddning av utbildningserbjudandet har förtydligats liksom potentialen i ökad samverkan för innovation och att intressera unga tidigt inom efterfrågade kunskapsområden som entreprenörskap, IT, teknik och vård. Utbildningsplatser på eftergymnasiala utbildningar har införts som indikator. I område Tillgänglighet har vikten av kommunikationer med lärosäten utanför Blekinge lagts in. E-hälsotjänster har lagts till under Digital tillgänglighet. Ungdomarnas villkor har bl.a. förstärkts i horisontella perspektivet Mångfald. Bilden av Blekinge har förtydligats liksom dess exempelinsatser som beskriver arbetet med varumärkeslöfte och erbjudande till prioriterade målgrupper. Arbetet ska konkretiseras i handslingsplanearbetet. Se även gemensamma synpunkter och svar under G2 om målformuleringar och G5 om den fortsatta processen. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

41 Remissinstans: Leanrådet vid BTH Sammanfattning av remissvar BTHs initiativ att starta ett Lean-råd är ett led i den satsning som görs på nationell nivå genom Produktionslyftet där utgångspunkten är ett sammanhållet nationellt program men där varje regions förutsättningar och drivkrafter ska tas tillvara. Högskolan kan vara navet, drivkraften och supporten till hela Blekinges arbete med lean. Vi måste arbeta tillsammans för en region där företagen blomstrar och tillgång på arbetskraft med rätt kompetens är god. Vi har en region med teknikintensiva företag, som i samverkan med kommuner, högskola m.fl. som ett stöd för sin utveckling, kan få en fortsatt god tillväxt i framtiden. Vi är en liten region rustade med en egen teknisk högskola. Vi har fått prova på nära samverkan över gränserna i kristider, vilket borgar för en god samverkan även i goda perioder. Vi ser framför oss ett stimulerande arbetsliv, anpassat efter globala förändringar med en högre grad av kunskapsintensitet. Vi har slagit in på en teknikbana och detta är grunden för att i nästa led kunna producera sekundära tjänster, såsom skola, vård och omsorg. Vi måste möjliggöra en god teknisk utbildningsbana där BTH är en tydlig aktör genom sin höjd och bredd, där bra ledarskapsutbildningar och kompetensutveckling ingår. Härigenom kan vi matcha framtida tekniska behov ännu bättre. Genom att jobba aktivt med flödet i hela skolsystemet, kommer det att vara mer naturligt för blivande medarbetare. Vilken lärare/elev/sjuksköterska/operatör etc. skulle inte vilja ha mer tid till det som är värdeskapande och mindre tid till det som äter tid och många gånger energi. Som exempel har Volvo Cars i Olofström jobbat med Lean sedan Det senaste som startats är en Lean-utbildning som bygger på teori varvad med praktik i en simuleringsfabrik. Upplägget är genialt och mycket pedagogiskt och flera andra företag står redan beredda för att testa anläggningen. Kan detta center vara en del i en gemensam regional satsning?! BTH agerar via poängkurser, nätverk, Produktionslyftet etc. Fler i regionen bör kunna få ta del av detta. Genom fler möjligheter till att kombinera utbildning med jobb, kan vi hålla en ständigt hög nivåer på medarbetare i regionen. Intressant är utbildningar som kombinerar distans med nätverk. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Beskrivningen har många beröringspunkter med det som tas upp i Blekingestrategin och som förtydligats rörande innovation, mötesplatser, bredd av utbildningsformer och samverkan med utbildningsaktörer. Arbetet med att prioritera insatser ligger framför oss i handlingsplanearbetet. Se även gemensamma synpunkter och svar under G5 om kommande handlingsplaneprocess. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

42 Remissinstans: Litorina folkhögskola Sammanfattning av remissvar Klara Livet är en för deltagarna kostnadsfri utbildning som erbjuds via försäkringskassan, arbetsförmedlingen eller Karlskrona kommun. Grunden kommer från utbildningarna Liv i livet och Att leva ett friskare liv. Klara Livet kan vara en konkret aktivitet kopplat till att stärka sociala relationer. Låt oss använda de erfarenheter vi utvecklat och erbjuda utbildningen brett i Blekinge. Tillsammans med de andra folkhögskolorna kan vi bidra till många människors hälsa, livslust och en väg mot arbetsmarknaden. För närvarande går den sista planerade utbildningen. De 21 deltagarna har nu påbörjat praktik eller studier i att leva som entreprenör inom ramen för Socialt företagande. För närvarande är beslutat att utbildningen inte kommer att ges i direkt anslutning till avslutad projektperiod. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Förslag till konkreta aktiviteter tar vi med som input till insatsområdenas arbetsgrupper. Vikten av en bredd av utbildningsaktörer, utbildningsformer och samverkan har förtydligats. Stimulans av socialt företagande finns med som exempelinsats. Remissinstans: Länsbygderådet Sammanfattning av remissvar Nivån för generell. Måste vara en mindre allmän nivå där människor känner igen sig och berörs. Vad vill Region Blekinge uppmuntra för att få stopp på flykten från landsbygden? Koncentrationen av service till centralorterna pågår. Småföretagen viktiga. Lägg till det livslånga lärande i kompetensutvecklingen. En bredare bild av kompetensutveckling innebär behövs - vilket även bör avspeglas i indikatorerna. En satsning på den digitala infrastrukturen för alla i länet viktig. Även viktigt: Ideella organisationers förutsättningar, hållbar matförsörjning, Östersjöns situation, utraderingen av de öppna landskapen, viltbeståndens härjningar i skog och åker. Varför vill Region Blekinge inte utnyttja "Sveriges Trädgård"? Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Konkretiseringsgraden kommer ökas markant i det fortsatta arbetet där arbetsgrupper inom respektive insatsområde tar fram handlingsplaner mm. Blekingestrategin trycker på vikten av landsbygdens attraktionsförmåga exempelvis rörande boendeformer samt kreativitets- och innovationsförmåga. Strategin har även förtydligats på följande punkter: landsbygdens behov av närtrafik, vikten av digital tillgänglighet som en förutsättning för att kunna verka och bo på landsbygden, landsbygdsaktörerna som samverkansaktörer (i det horisontella perspektivet Samverkan), samt på sidan 4 där landsbygdens utveckling lyfts fram som en pusselbit i det som adderar upp till Blekinges utveckling. Blekingestrategin är tänkt att stärka hela Blekinge både landsbygd och tätort. Det livslånga lärandet är lyft i avsnittet Mer kunskap och synen på en bredd av utbildningsaktörer har förtydligats och antalet utbildningsplatser på eftergymnasiala utbildningar har lagts till som indikator. Avsnittet om den digitala infrastrukturen har förtydligats och landsbygdens behov har understrukits. Hållbarhetsaspekten har förtydligats i strategins övergripande mål och miljöavsnitten har förtydligats/stärkts bl.a. genom indikatorer för hav, vatten och land samt målformulering som innefattar undanträngning av den fysiska miljön. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

43 Exempelinsatsen Genom samverkan synliggöra skog och odlingsmarks betydelse för ekosystemtjänster har lagts till. Vidare ska de horisontella perspektiven genomsyra insatsområdenas verksamhet och här återfinner vi bl.a. Hållbarhet, Samverkan och Internationalisering (där hållbar utveckling av Östersjöregionen ingår inklusive maritim miljö och säkerhet). Blekinges ideella krafter ska vara en del i Blekingestrategin och vilket även förtydligats i en exempelinsats under Öppenhet och deltagande. Rörande användningen av Sveriges trädgård ger vi följande bakgrund: Under 2009 och 2010 genomfördes en bred utvecklingsprocess gällande varumärket Blekinge. Arbetet engagerade en lång rad personer från hela Blekinge inom näringsliv, offentlig sektor, kulturliv och Blekingebor som bidragit för att ta fram grunden i ett varumärke som ska möta regionens stora utmaningar. Målet för utvecklingsprocessen har varit att varumärket, eller bilden av Blekinge som processen har kallats, ska vara vägledande för utveckling och kommunikation för att göra Blekinge till en attraktiv region för boende, företag och besökare. För att möter de tendenser i omvärlden som påverkar Blekinge och upplevs som sant och trovärdigt av Blekingeborna har man i arbetet letat efter egenskaper som uttrycker Blekinges unika, autentiska värden, skapar energi och stolthet i regionen. I processen tillfrågades 800 svenskar om kännedom och attityder gentemot Blekinge. Därefter intervjuades 400 blekingar om sin bild av Blekinge och i den sista undersökningen intervjuades 25 beslutsfattare. De stora frågorna har varit; vad gör Blekinge unikt för företagare, invånare och besökare? Vad skiljer Blekinge från andra regioner? Hur vill vi att regionen ska uppfattas i framtiden? Finns det särskilda autentiska, kulturella värden vi särskilt vill förknippa med Blekinge? I den undersökningen där alltså 800 svenskar tillfrågades om vad de förknippade med Blekinge med var den absolut vanligaste associationen hav, kust och skärgård (165 personer). Därefter kom Karlskrona (120) och vet ej/inget svar (110). Trädgårdar/Sveriges trädgård kom längre ner i listan (55), ungefär lika många som associerade till Karlshamn, marinen och nära Skåne (45). I de fokusgrupper, intervjuer med beslutsfattare och varumärkesseminarier som följde arbetades Blekinges tre styrkor fram. Styrkorna ska möte de utmaningar Blekinge har och attrahera de tre målgrupperna boende, företag och besökare. Blekinge är ett platsvarumärke. Det byggs av människor av de som bor här, verkar här och besöker oss. Var och en av oss har rätt att uttrycka sin åsikt om platsen Blekinge. Om alla som bor och verkar i Blekinge lyfter samma styrkor, egenskaper och värden finns en större möjlighet att Blekinge förknippas med det som attraherar människor att bosätta sig här, starta företag och besöka oss. Arbetet med Bilden av Blekinge är väl förankrat. Vi ser ingen anledning att tvivla på den utvecklingsprocess som format Blekinges tre styrkor. Självklart kommer det finnas människor som förknippar vår region med Sverige Trädgård. Vår uppgift är att arbeta för utveckling av regionen och få människor att flytta hit, starta företag och besöka oss. Det är en förutsättning för att vi som bor här ska ha ett rikt liv i regionen. I det arbetet kommer vi fortsätta att använda resultatet av utvecklingsprocessen Bilden av Blekinge och i kommunikationen av Blekinge. Se även gemensamma synpunkter och svar under G5 om den fortsatta processen. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

44 Remissinstans: Länsstyrelsen i Blekinge Sammanfattning och allmänna synpunkter: Länsstyrelsen ser positivt på Attraktiva Blekinges mål där fler vill bo, arbeta och komma på besök. Bra indelning på de fyra insatsområdena och med utpekade indikatorer. Tydligare koppling till EU2020 målen samt mätbara indikatorer efterfrågas. Förtydliga landsbygdsfrågorna och belys frågor kring kultur, natur och fritid tydligare. Strategier som bör knytas till Blekingestrategin; Det regionala åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsmålen , Klimat och energistrategin, landsbygdstrategin, kommunernas översiktsplaner samt samverkansplanen för Blekinge Arkipelag. "Blekinges regionala miljömål" ändras till ""Blekinges regionala åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen ". Ytterligare ett antal detaljerade ändringsförslag rörande sidorna 7-15 återfinns i Länsstyrelsens yttrande. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Landsbygdens betydelse och behov har förtydligats, bl.a. lyfts Landsbygdsstrategin fram bland planer och program och landsbygdens behov vad gäller digital tillgänglighet och närtrafik har förtydligats. Landsbygden har även lyfts fram under stycket Varför behövs en regional utvecklingsstrategi? samt i det horisontella perspektivet Samverkan. Kulturavsnitten har förtydligats både i text och indikatorer. Bland planer och program har Klimat och Energistrategi för Blekinge och samverkansplanen för Blekinge Arkipelag lagts till. Vi avstod efter överenskommelse med Anna-Karin Bilén från att lägga in Blekinges regionala åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen eftersom dessa kommer justeras över tid. Många av de detaljerade ändringsförslag som rörde sidorna 7-15 har arbetats in i strategin. Se även gemensamma synpunkter och svar under G2 om mål och indikatorer samt G3 om de horisontella perspektiven. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

45 Remissinstans: NetPort.Karlshamn AB Sammanfattning av remissvar Alltför många indikatorer stryk: * Antalet mötesplatser i Blekinges kommuner * Andelen av Blekinges män och kvinnor i åldrarna som är långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna * Förvärvsarbetande i åldern * Sysselsättning i gruppen utlandsfödda* Minskad energianvändning per producerad vara inom industrin * Antal nystartade företag* Andel män och kvinnor i privata näringslivet* Andel män och kvinnor i offentlig sektor * Andel arbetsgivare som upplever god tillgång till rätt kompetens * Resandet med kollektivtrafik* Passagerarvolymer från hamnarna* Andelen transporter som går via järnväg till och från hamnarna* Andel förnybart drivmedel* Energianvändning för transporter Lägg till ytterligare en indikator:* Blekinge bäst i Sverige på innehåll i den Digitala Agendan. Rätta:* Ungdomsarbetslöshet minskas Inom turism måste samverkan till, vilket också borde mätas som en indikator, liksom användningen av Blekinge som varumärke istället för att alla platser försöker bygga sitt eget varumärke. s5 i Blekingestrategin stycke 2 rubrik ändras till EU:s reviderade Östersjöstrategi. Under samma rubrik Mening startar med Blekinges aktörer är aktiva i arbetet med Östersjöstrategin, bland annat inom områden som transport, ITS (nytt),... s5 i Blekingestrategin högerspalt Regional nivå, Lägg in Blekinge ITS-strategi som exempel på planer. s7: Uppdatera stycke om vad som styr valet av bostadsort. s8: Tryck på möjligheterna med IT inom området Nya mötesplatser s10: Intäktsbasen ökar bland småföretag minskar bland stora. s10: Intäktsbasen bland företag med mer än 20 anställda minskar, annars ökar den. Vad gör vi åt det? Lägg till "De unga måste uppmuntras till att starta företag." Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Indikatorerna har setts över och förtydligats, bl.a. indikator om Digitala agendan inlagd. Rörande Ungdomsarbetslöshet minskas ; Indikatorerna anger i strategin endast vad som avses mätas, d.v.s. inte start, eller målnivå. Rubriken på sidan 5 ändrad. ITS inlagt som aktivitetexempel. Blekinge ITS-strategi inlagd som exempel på planer. s7: Stycke om förändringar som skett vid valet av bostadsort uppdaterat. Ny formulering som inkluderar möjligheterna med IT finns med under Nya mötesplatser. Skrivningen om Intäktsbasens minskning har ändrats. Synen på utbildningsaktörernas bredd och behovet av samverkan med fokus på ungdomar har förtydligats liksom fokus på ungas villkor i det horisontella perspektivet Mångfald. Avsnittet om ungas framtidstro förstärkt med behovet av innovativt och entreprenöriellt tänkande. Antalet eftergymnasiala utbildningsplatser har lagts in som indikator. Se även gemensamma synpunkter och svar under G2 om mål och indikatorer och G4 om hantering av exemplifiering med projekt, verksamheter mm. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

46 Remissinstans: Nils-Erik Mattsson (Mp) Sammanfattning av remissvar Många och stora förändringar kommer ske och har skett inom el-området, t.ex. timmätning, intresse för sol-el, privatpersoner möjlighet till elhandel mm. Förändringarna ställer nya krav på regionen (de lokala nätbolagen) främst om samverkan (samgående). Dala Kraft är en förebild för ett gemensamt säljbolag Blekinge Kraft med större genomslagskraft inte minst om/när vindkraftsatsningen i Hanöbukten blir verklighet. Samverkan (samgående "Blekinge Kraft" - jämför Dala Kraft) kommer krävas för regionens lokala elnätsbolag för att stå rustade för framtiden. Vilket stöd kan MP Blekinge förvänta sig från Region Blekinge. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Förslaget är exempel på en insats som Region Blekinge kan driva på uppdrag av Regionstyrelsen. Remissinstans: Myndigheten för yrkeshögskolan Sammanfattning av remissvar Avstår från remissvar. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Inga ändringar. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

47 Remissinstans: Olofströms kommun Sammanfattning av remissvar Lyft fram Sydostlänken. Kollektivtrafiken behöver fortsätta byggas ut. De unga saknas genomgående i strategin. Entreprenörskap är ett viktigt komplement till befintlig näringslivsstruktur. Utbildningsinstitutioner bör samverka med företag och offentliga institutioner på ett starkare sätt. Det livslånga lärandet och behovet av YHutbildningar och andra utbildningsplatser för vuxna viktigt. Teknisk och fysisk tillgänglighet för alla bör förtydligas. Bilden av Blekinge behöver kompletteras med inlandets förtjänster. Även kultur, idrott och mänsklig samvaro är del i detta. Betona samverkan starkare. Både mellan människor och institutioner. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Sydostlänken är viktig för Blekinge och återfinns som exempelinsats under Tillgänglighet. Kollektivtrafikens utveckling och behoven av att knyta ihop kommuner i större och mer kompletta arbetsmarknadsområden belyses och har även förtydligats med behovet av närtrafik. Avsnittet om unga i Livskvalitet och Arbetsliv har förtydligats liksom i det horisontella perspektivet Mångfald. Entreprenörskaps vikt inte minst för unga har förtydligats. Synen på och vikten av en bredd av utbildningsaktörer och utbildningsformer har förtydligats. Antalet utbildningsplatser på eftergymnasial nivå har lagts till som indikator. Tillgänglighetsavsnittet har förtydligats. Arbetet med Bilden av Attraktiva Blekinges varumärkesplattform blir en viktig uppgift för insatsområdet. Samverkan har lyfts fram som den viktigaste pusselbiten i de horisontella perspektiven som även lagts in före alla insatsområden. Se även gemensamma synpunkter och svar under G4 om hantering av specifika projekt. Remissinstans: PRO i Blekinge Sammanfattning av remissvar Avstår från remissvar. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Inga ändringar. Remissinstans: Regionförbundet i Kalmar län Sammanfattning av remissvar Blekingestrategin tar upp många viktiga utvecklingsfrågor som även Kalmar län tar upp i sin RUS. Styrkor, svagheter, möjligheter och hot är likartade som tydligt framgår av OECD:s analyser. Vikten av gränsöverskridande samverkan lyfts fram i strategin och kan ge mervärde och mer effektivt användande av gemensamma resurser. EU är en viktig arena och här samarbetar Småland och Blekinge genom ett gemensamt europakontor i Bryssel som bevakar våra gemensamma intressen. Samarbete sker även kring Östersjöutvecklingen, infrastruktur och transport, klimat, energi, miljö, IT och kompetensförsörjning. Regionförbundet i Kalmar län för gärna en dialog kring uppföljning och utvärdering av våra respektive RUS:ar. Viktiga synergieffekter kan uppnås eftersom vi har många gemensamma förutsättningar och prioriteringar. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Samarbete kring RUS välkomnas och blir en viktig del i det fortsatta arbetet med handlingsplaner och uppföljning. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

48 Remissinstans: Regionförbundet Södra Småland Sammanfattning av remissvar Strategin har på ett konstruktivt sätt fångat in Blekinges förutsättningar och utmaningar för framtida tillväxt och visar tydligt vilka områden som är prioriterade att jobba med. Blekinge förhållningssätt till utmaningarna beskrivs på ett lättöverskådligt sätt. Strategins ansatser utgör en god grund för gränsöverskridande och vidareutvecklat samarbete inom gemensamma angelägna områden för att stärka den regionala utvecklingen. Bryt ner Blekinges mål mot de nationella målen för ökad tydlighet. Redogör för hur strategin ska följas upp. Uppföljningen viktig den måste vara av god kvalitet och göras kontinuerligt. Synliggör hur! Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Se även gemensamma synpunkter och svar under G2 om mål och indikatorer samt G5 om den fortsatta processen. Remissinstans: Region Skåne Regionala tillväxtnämnden Sammanfattning av remissvar Strategins struktur är tydlig, väl underbyggd och det går lätt att få grepp om vad Blekinge vill åstadkomma. Region Blekinge har genomfört en OECD-analys vilket ger unika möjligheter att prioritera rätt insatsområden. Strategin öppnar för gemensamma insatser inom ramen för kommande EU-programperiod. Med människan i fokus vittnar strategin om en kraftfull ambition att bygga ett samhälle för framtidens medborgare. Insikten kring bl.a. befolkningsutvecklingen visar att Region Blekinge måste agera vad gäller attraktionskraften. Region Skåne välkomnar fortsatt samarbete kring Östersjöfrågorna. Det skulle vara intressant att jämföra resonemang kring tillväxtmotorer, hållbar markanvändning och relationer till bl.a. Öresundsregionen eller Södra Östersjön mellan Skåne och Blekinge. Livskvalitetavsnittet kunde stärkts med problematiserande kring bostadsmarknadsfrågor. OECD:s Skåne-analys pekar även den på vikten att ta tillvara kompetensen hos unga, kvinnor och utrikes födda ett område för fördjupad samverkan? Strategin har bra fokus på kompetensförsörjning. Det hade varit intressant att ta del av pendlingsmönster mellan Skåne och Blekinge. Region Skåne arbetar med utvecklande av sätt att mäta Tillgänglighet med människan i fokus exempelvis tillgänglighet till arbetsplats, rekreation och kultur (med kollektivtrafik eller bil). Fokus på trovärdiga ambassadörer kring Bilden av Blekinge borgar för att självbilden och identiteten problematiseras, vilket leder till mer robust extern kommunikation. Att våga differentiera genom att exempelvis peka på barnfamiljer kräver mod och uthållighet. Region Skåne samarbetar gärna för att skapa ett tolerant samhälle. Kulturområdet viktigt för människors möjlighet till självförverkligande. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Kulturfrågorna har setts över. I övrigt noterar vi rikt med goda idéer och samverkansförslag som tas med i Handlingsplanearbetet. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

49 Remissinstans: Ronneby kommun Sammanfattning av remissvar Blekingestrategin en bra riktkarta för de gemensamma utmaningar regionen står inför. Utmaningarna kräver effektiva och långsiktiga satsningar för att skapa ett attraktivt Blekinge till år Möjligheterna till fortbildning bör inkluderas som attraktionskraft under Livsmiljö. Prioriteringarna inom folkhälsa är bra. En regional strategi för att hantera balansen mellan bevarande av viktiga natur- och kulturtillgångar kontra skapa tillväxt behövs. Miljöområdets indikatorer och exempelinsatser bör kompletteras/förtydligas. Vissa indikatorer antyder en förändringsriktning, medan lejonparten inte gör det Bra helhetssyn på utmaningar och vägen framåt för Arbetsliv kopplat till Livskvalitet Olyckligt att utesluta möjligheten att stötta nya kluster Vikten av regionens lärcentra saknas. Lärcentra som kompletterar BTH är viktiga, exvis Kunskapskällan. Viktigt att utbildning inte förutsätter pendling. Forskning inom humaniora spelar viktig roll för innovation. Flygets vikt behöver lyftas fram. Rätt transportslag vid rätt tillfälle inkluderar samtliga transportslag. Flyglinjer till större anknytningsflygplatser borde prioriteras. Exempelinsats fortsatt järnvägsutbyggnad borde inkludera flygplatsen. Med fler internationella flygavgångar och charter skulle Kallinge bli ett bra komplement till flygplatser i Skåne/Öresundsregionen. Viktigt länka samman vägtrafiken Nord-Syd med Småland. Emmabodabanan och Sydostlänken viktiga. Riksväg 27 och 29 behöver utvecklas. Viktigt för expansion av arbetsmarknadsregionerna. Länka Blekinge med motorväg norrut mot E4 samt godsstråk till hamnarna. IT-kommunikationerna har hög prio för näringslivet, samt offentlig och privat service på landsbygden. Ojämn tillgänglighet i dagsläget. CELA och Kunskapskällan viktiga för att öka vinsterna av digitala investeringar. Bättre integrering av landsbygdsstrategier och regionala strategier. Landsbygdsutvecklingen bör framhävas mer och är en förutsättning för en kunskapsintensiv ekonomi. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Miljöområdets indikatorer har förtydligats. Indikatorerna har renodlats så att förändringsinriktning nu inte anges. Förtydligat att nya kluster är välkomna. Vikten av utbildning, bredd av utbildningsaktörer och utbildningsformer har förtydligats. Möjligheten att förkorta restider genom direktlinje till europeiskt flygtrafiknav har lyfts fram. Prioriteringar av infrastrukturprojekt tas med som input till handlingsplanearbetet. Indikatorer och formuleringar rörande digitala tjänster har uppdaterats. Landsbygdsprogrammet har lyfts in som exempel på planer. Landsbygden har även lyfts fram inom exempelvis Tillgänglighet samt under stycket Varför behövs en regional utvecklingsstrategi? och under det horisontella perspektivet Samverkan. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

50 Remissinstans: Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Sammanfattning av remissvar Avstår från remissvar. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Inga ändringar. Remissinstans: Skogsstyrelsen Sammanfattning av remissvar Även om skogen och dess betydelse in särskilt pekas ut i Attraktiva Blekinge finns den där, bland rubriker och insatsområden. Skogen är en attraktivitetsfaktor som skänker livskvalitet, arbetstillfällen, boendemiljöer och folkhälsa. Skogen som hållbar resurs och bas för företagande och turism behöver stärkas. Samverkan sker mellan skogsägare, virkesköpare, förädlingsföretag, kommuner, myndigheter och företagsstödjande organisationer. Utveckla kunskapen om skogens roll för regional utveckling. Igenväxning är ett hot mot bilden av det attraktiva Blekinge. Skogsstyrelsen är och vill vara en aktör. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Exempelinsats att genom samverkan synliggöra skog och odlingsmarks betydelse inlagd. Hållbarhet har förtydligats i strategin, bl.a. som övergripande syfte. Miljöavsnitten förtydligade. Remissinstans: Statens maritima museer Sammanfattning av remissvar Förslagen i Blekingestrategin är i linje med Statens maritima museers satsningar på Marinmuseum och verksamheten där. Viktigt främja entreprenörskap och innovativt företagande/tänkande inom de kulturella besöksnäringarna. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Blekingestrategin har ytterligare förtydligats rörande detta. Remissinstans: Svenska ESF-rådet Sammanfattning av remissvar Blekingestrategin bekräftar mycket av erfarenheterna från ESF-projekten genom den analys som ligger till grund för insatsområde Arbetsliv, som i flera steg och fora kommunicerats med Region Blekinge. Socialfonden stödjer förslagen inom Arbetsliv. Vill kraftigt understryka vikten av en hållbar långsiktigt strategi för den kontinuerliga utvecklingen. Blekingestrategin bekräftar erfarenheter från ESF-projekten. En modell för regional implementering av resultat från socialfondens projekt behövs. Därmed kan socialfondens projekt bidra till Blekingestrategin. Socialfondens projekt har haft sämre påverkanseffekt än önskat - när finansieringen upphör försvinner uppbyggd kunskap och modeller. En tydlig modell för mottagande behövs för att påverka innovation och arbetsmarknadspolitik. Förändringar för strategisk påverkan och samverkan om kommunikationsplanering, organisering av lärprocesser och påverkansaktiviteter är önskvärd. Mer forskning om kopplingen mellan projekt och effekter på arbetslivet är möjligt inom ramen för nästa programperiod. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Hålbarhet har förtydligats som övergripande syfte med Blekingestrategin. Frågan hur Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

51 Blekinge kan bli bättre på att ta emot projektresultat för att öka påverkansgraden är viktig. Vi behöver utveckla samverkansformerna kring detta Blekinges litenhet är en samverkans-styrka som gör regionen lämpad som provregion för utveckling, innovation och test - exempelvis av modeller för regional implementering av projektresultat. Remissinstans: Sölvesborgs kommun Sammanfattning av remissvar Som helhet är förslaget till Blekingestrategi väl balanserat med relevanta analyser som ger en bra bild av kommande utmaningar och nödvändiga insatser. Analysen och slutsatserna inom området Arbetsliv är mycket relevanta. Arbetsliv är mycket beroende av framgång inom övriga insatsområden. Konkreta satsningar på ungdomars utrymme på arbetsmarknaden viktig för kompetensförsörjningen Analysen rörande förutsättningar och vad som behöver göras rörande Bilden av Blekinge är vederhäftig. Lyft fram Blekinges invånare som ambassadörer. Behovet av samordning och kraftsamling för att utnyttja potentialen inom besöksnäringen kan göras tydligare. Viktigt att strategin följs av praktiska konsekvenser genom satsningar på infrastruktur. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Vikten av att vi når framgång inom alla insatsområden har förtydligats på den övergripande nivån Attraktiva Blekinge samt inom insatsområdet Bilden av Attraktiva Blekinge. Ungdomarna har lyfts fram inom Livskvalitet och Arbetsliv samt i det horisontella perspektivet Mångfald. Behovet av samordning och kraftsamling inom besöksnäringen har förtydligats med en exempelinsats. Se även gemensamma synpunkter och svar under G5 rörande kommande processer för att strategin ska få praktiska konsekvenser Remissinstans: Tommy Rönneholm Sammanfattning av remissvar Satsa på behovsdriven utbildning genom utvecklat samarbete med näringslivet men även med kommunerna, utbildningsanordnarna, arbetsförmedlingen. Underlätta ungdomars insteg på arbetsmarknaden genom långsiktig, strukturell utveckling av arbetsplatsförlagd utbildning, feriejobb, lärlingsutbildning för såväl ungdomsgymnasiet som vuxenutbildningen och trainee-verksamhet - men förändra eller minska PRAOn. Omstrukturera den kontinuerliga verksamheten. För att sätta in rätt insatser behövs bättre statistik. Utbildningsnivå och kompletteringsbehov behövs för varje enskild individ. Knyt arbetsförmedlande verksamhet till utbildningsanordnarna och inte som idag till en statlig myndighet! Den statliga satsningen på folkhögskoleplatser för arbetslösa med motivationshöjande kurser och teoretisk komplettering är för flertalet arbetslösa fullständigt feltänkt! Af måste t ex få möjlighet att lika fritt och i första hand få köpa utbildningsplatser hos kommunala skolor. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Behovsdriven utbildning inlagd som exempelinsats, insatsen där PRAO ingick omformulerad så att det handlar om ungdomars insteg på arbetsmarknaden. Utbildningsformer och utbildningsaktörers bredd och behov av samverkan har förtydligats. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

52 Remissinstans: Trafikverket Sammanfattning av remissvar Blekingestrategin är en koncis och välformulerad rapport som kan fungera som en gemensam vision för den fortsatta utvecklingen. Nya bostads- och verksamhetsområden bör planeras i lägen där det finns befintlig infrastruktur. Öka andelen resor med kollektiva färdmedel eller gång- och cykel. Trafikverket ser positivt på målet och indikatorerna för Transport, kommunikation och infrastruktur och ger motiveringar för indikatorerna: Flygtrafiken på noderna Ronneby/Malmö/Kastrup viktigt. God tillgänglighet med bil och kollektivtrafik till noderna viktigt. Hamnarna viktiga. God tillgänglighet med kollektiva färdmedel för passagerare till hamnarna stärker attraktionskraften. God tillgänglighet för godstrafiken viktig. Positivt att öka godstransporter på järnväg (till hamnarna). E22 i Blekinge viktig: Restid, framkomlighet och säkerhet prioriterat. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Trafikverkets yttrande bekräftar i huvudsak strategin. Antal km cykelväg har lagts till som indikator. Möjligheten att förkorta restider genom direktlinje till europeiskt flygtrafiknav har lyfts fram. Indikatorn Andelen godstransporter som går via järnväg till och från hamnarna har prioriterats framför kollektiva färdmedel för passagerarna. Se även gemensamma synpunkter och svar under G5 om den fortsatta processen. Remissinstans: Utan avsändare Sammanfattning av remissvar Materialet är alldeles för ordrikt! Jag har inte orkat igenom det! Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Vi noterar vikten av att hålla nere antalet ord för att strategin ska vara tillgänglig. Det finns en utmaning i att skriva korta texter samtidigt som det finns en önskan från många håll att få med mycket! Målsättningen är att Blekingestrategin ska vara så kort och koncis att den blir tillgänglig för alla. Remissinstans: Vinnova Sammanfattning av remissvar Har inga synpunkter på Blekingestrategin. Påverkan på dokumentet Blekingestrategin Inga ändringar. Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

53 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Peter Hermansson Länstransportplan för Blekinge Regeringen har uppdragit åt länsplaneupprättarna att upprätta förslag till trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden I Blekinge län är Region Blekinge länsplaneupprättare. Länsplanen ska beskriva länets transportsystem med dess funktioner och brister, utifrån mål och behov. Vidare utgör länsplanen underlag till infrastrukturåtgärder inom länet. De åtgärder som prioriteras ska, utifrån största möjliga samhällsekonomisk nytta, bidra till ett klimateffektivt och konkurrenskraftigt transportsystem för tillväxt och utveckling samt stå i samklang med de regionala och nationella målen inom transportpolitiken. Länsplanen ska remitteras och synpunkter ska lämnas till Region Blekinge senast 1 oktober Därefter ska Regionstyrelsen efter beslut redovisa det remitterade och sammanställda förslaget till regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 16 december I processen med att ta fram förslaget har regionstyrelsens utvecklingsutskott följt och styrt arbetet. Samverkan har skett med trafikverksregionen, angränsande regioner, länsstyrelsen och länets kommuner i de s.k. kommundialogerna. Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Beslutsunderlag Remissförslag till länstransportplan för Blekinge Förslag till beslut, Arbetsutskottets beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att remittera remissförslaget till länstransportplan för Blekinge att synpunkter på förslaget ska vara Region Blekinge tillhanda senast 1 oktober 2013 Expedieras: Trafiknämnden Länets kommuner Landstinget Blekinge Länsstyrelsen i Blekinge Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

54 Förslag till beslut Trafikverket Region Syd Akten Region Blekinge Ronnebygatan Karlskrona Tel Fax E-post kansli@regionblekinge.se Org.nr Bankgiro

55 Länstransportplan för Blekinge Remissversion RS 12/6 Sida 1 (79) Länstransportplan för Blekinge

56 Länstransportplan för Blekinge Region Blekinge Dnr: Version Remissutgåva RS 12/ /Pether Foto framsida uppifrån och ned, vänster till höger: Mats Samuelsson, Joakim Lenell, Joakim Lenell, Olof Fredholm samt Hans-Peter Blom Länstransportplan för Blekinge Sida 2 (79)

57 Förord Den regionala tillväxtarenan förändras allt mer. Regionerna får större ansvar och möjlighet att arbeta strategiskt utifrån sina egna förutsättningar. Detta gäller inte minst inom området infrastruktur och transporter som utgör en viktig del i att skapa ett attraktivt Blekinge. I Blekingestrategin anges den gemensamma färdriktningen för hur vi ska utveckla länet. Länsplanen för transporter har sin utgångspunkt i Blekingestrategin och ska medverka till god tillgänglighet som bl. a gör det möjligt att utveckla länets strategiska läge i södra Östersjöregionen. Goda transportmöjligheter är en förutsättning för en fortsatt god regional utveckling i Blekinge, för såväl medborgare som för näringsliv och besökare. Genom vår strategiska placering vid Östersjön med närhet till växande ekonomier i östra Europa, Centraleuropa och till den dynamiska Öresundsregionen är ett välfungerande transportsystem av stor betydelse ur ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Detta ställer dock höga krav på välfungerande infrastruktur i form av effektiva, tillgängliga och säkra kommunikationsmöjligheter. I ett funktionellt transportsystem måste det finnas sammanhängande stråk av tillräcklig kvalitet. Ett betydligt ökat godsflöde över Östersjön via Blekinges hamnar ställer därför krav på förbättringar som åtgärdas via länsplanen och den nationella transportplanen i samverkan. Ökad rörlighet och ökade pendlingsströmmar medför samtidigt en negativ miljöpåverkan. Målkonflikten mellan tillgänglighet och miljömässig hållbarhet blir tydlig. Genom planförslaget bidrar vi till att skapa ett hållbart transportsystem genom att stödja en utveckling där godstransporter i högre utsträckning sker med sjöfart kopplat till järnvägen. Vidare avsätter vi medel i planen för att utveckla och bygga ut kollektivtrafiken för att knyta samman kommunerna i länet och med grannlänen i större och mer kompletta arbetsmarknads- och utbildningsområden. Utbyggnaden av cykelvägar i pendlingsavstånd gör det möjligt för flera att välja bort bilen och att cykla säkert till jobb och utbildning. Christina Mattisson Regionstyrelsens ordförande Sida 3 (79) Länstransportplan för Blekinge

58 Innehåll 4 Sammanfattning 5 1. Bakgrund Process Länstransportplan 6 2. Blekinge en port i sydöstra Sverige till omvärlden 8 3. Nationella planens samverkan med länsplanen Regional systemanalys Vikten av samverkan Transportpolitiken De transportpolitiska målen Transporterna och miljön Fyrstegsprincipen Nytt planeringssystem från Trafikverkets hastighetsöversyn Principer för sam- och medfinansiering Den regionala politiken Blekingestrategin Klimat- och energistrategi för Blekinge ReDA den regionala digitala agendan Länets transportsystem Det överordnande vägnätet Järnvägarna Sjövägarna Flyget Godstransporter Mål Länets hamnar i TEN-T -nätverket Prognos för utvecklingen i Östersjöregionen Resor Mål Trafikförsörjningsprogrammet Resvaneundersökningen Pendling och övrigt resande Prognoser och utveckling Ekonomisk översikt Utgångspunkter och motiv för prioriteringar Plansammanställning Stråkbeskrivning Riksväg Riksväg Riksväg Riksväg E Blekinge Kustbana Kust till Kustbanan Sydostlänken 77 Bilaga Miljökonsekvensbeskrivning Länstransportplan för Blekinge Sida 4 (79)

59 Sammanfattning Blekinges länsplan för transportinfrastruktur för åren omfattar investeringar på det regionala vägnätet som utgörs av samtliga vägar utom E22. Utöver investeringar i vägnätet har en överenskommelse tecknats med Trafikverket om samfinansiering av kapacitetshöjande åtgärder på Blekinge kustbana. Länstransportplanen syftar till att skapa ett attraktivt och hållbart transportsystem och utgör därmed en viktig del i den regionala utvecklingsstrategin för länet, Blekingestrategin OECD rapporten om Småland-Blekinge pekar på brister i infrastrukturen där länet har sämre tillgänglighet via väg- och järnvägnätet till EU-marknaderna än regioner som ligger geografiskt längre bort. Emellertid har Blekinge ett strategiskt läge i södra Östersjöregionen som är en styrka för länet. Vår position som den naturliga porten mot stora befolkningscentra i östra Europa och Centraleuropa gör länet till ett viktigt transitlän för ökade godstransporter mot dessa växande marknader. Emellertid är Blekinge en liten region med liten befolkning och har därmed marginella resurser att investera för att stödja transportsystemets utveckling. Betydelsen för Sverige av att erhålla ett funktionellt transportnät över Östersjön via Blekinge måste därför ge avtryck i Nationell plan för transportsystemet. Medlen i länsplanen går NORWAY ESTONIA främst till att öka tillgängligheten SWEDEN mellan länets båda TEN-T hamnar i Karlshamn Frederikshavn Gothenburg Riga LATVIA LITHUANIA och Karlskrona och landets DENMARK Karlshamn Karlskrona Helsingborg Klaipeda Aarhus Oresund Fredericia utpekade väg- och järnvägsnät Kaunas Ystad för gods. Riksvägarna i Baltijsk Trelleborg Kaliningrad Vilnius länet har i detta en framträdande roll i att knyta samman transportsystemet Sassnitz POLAND Hamburg Travemünde GERMANY Hannover Warsaw där rv 27 har betydande NETHERLANDS brister som behöver åtgärdas. Närheten till jobb och utbildning ställer krav på god kollektivtrafik. Det ska gå att bo och verka i Blekinge eller att pendla till arbete och utbildning i grannlänen. Närheten till Öresundsregionen och mellan länens universitets- och högskoleorter är viktig för länets utveckling. Därför vill vi öka kapaciteten på Blekinge kustbana och bidra till investeringar i kollektivtrafikens utbyggnad. Tillsammans med kommunerna kan vi med gemensamma resurser fortsätta att bygga ut cykelvägnätet för ökad pendling. BELARUS Minsk UKRAINE RUSSIA I kapitel 9 redogörs för vilka utgångspunkter som ligger till grund för prioriteringarna i länsplanen. Sida 5 (79) Länstransportplan för Blekinge

60 Bakgrund 1. Bakgrund Regeringen har uppdragit åt de regionala länsplaneupprättarna att under 2013 upprätta förslag till länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden Syftet med dessa planer är att beskriva länets transportsystem med dess funktioner och brister, utifrån mål och behov. Vidare syftar de till att utgöra underlag till infrastrukturåtgärder inom länet. De åtgärder som prioriteras ska, utifrån största möjliga samhällsekonomiska nytta, bidra till ett klimateffektivt och konkurrenskraftigt transportsystem för tillväxt och utveckling samt stå i samklang med de regionala och nationella målen inom transportpolitiken. Regeringens förslag till inriktning utgår från ett trafikslagsövergripande synsätt. Trafikåtgärderna ska på bästa möjliga sätt komplettera varandra för att skapa ett effektivt transportssystem till gagn för näringsliv, medborgare och besökare. Ett väl fungerande transportsystem nyttjar alla trafikslag på ett effektivt, säkert och miljömässigt hållbart sätt. Planen ska också vara jämställd, dvs. beakta olika resmönster och transportbehov hos män respektive kvinnor. Länsplaneupprättarna ska redovisa de remitterade och sammanställda förslagen till Näringsdepartementet senast den 16 december Process Framtagningen av länstransportplanen har skett under de knappa tidsramar som regeringen i praktiken givit planupprättarna. Dialogen mellan Trafikverksregionen och Region Blekinge har varit tät med underhand lämnade underlag och uppgifter åt båda håll. Underhandskontakter har skett med angränsande län. Regionstyrelsen har via arbetsutskottet kontinuerligt följt och styrt arbetet. Samverkan har skett med länets kommuner, i de så kallade kommundialogerna under mars och april. Samråd har skett inför miljöbedömningen av planen. Tid för en bredare dialog har däremot saknats. Inriktningen har varit att remittera planförslaget i juni samtidigt som den nationella planen remitteras för att ge remissinstanserna rimlig tid att ta del av planen och lämna synpunkter. 1.2 Länstransportplan Den nya planperioden gäller åren 2014 till och med Anslagen från tidigare plan är indexuppräknade, och förlängs för åren med de genomsnittliga årliga nivåerna från tidigare år. Blekinge har i förslagsramen tilldelas 514 mkr för tidsperioden, vilket i princip innebär 42,8 mkr per år. Planen är utifrån Trafikverkets nya planprocess indelad i tidsintervaller, där år 1-3 är projekt klara att genomföras och 4-6 är planerade projekt. Från år 7 och framåt benämns åtgärderna som brister där åtgärdsvalsstudie ska påbörjas, såvida det inte är projekt som redan nu ligger i något planeringsskede. Tidsindelning gör planeringen mer överskådlig Länstransportplan för Blekinge Sida 6 (79)

61 Bakgrund och avsikten är att projekten i större utsträckning ska ha följsamhet till finansieringen. Namngivna projekt är de med en budget på 25 mkr och däröver. Enligt riksdagsbeslut upprättar planeringsorganen på länsnivå tillsammans med Trafikverket förslag till hur de ekonomiska ramarna inom länstransportplanen ska disponeras under planperioden. Sida 7 (79) Länstransportplan för Blekinge

62 Blekinge - en port i sydöstra Sverige till omvärlden 2. Blekinge en port i sydöstra Sverige till omvärlden Blekinges läge i södra Östersjöregionen är en tillgång. Sveriges huvudsakliga handelsvägar har historiskt sett löpt från norr till söder på grund av västeuropas ekonomiska betydelse. De globala ekonomiska axlarna och handelsvägarna har flyttats och fler länkar till och igenom Blekinge är i allra högsta grad motiverade. Allt sedan efterkrigstiden har infrastrukturen i sydöstra Sverige varit lågprioriterad. Detta har lett till en föråldrad och ineffektiv infrastruktur. Blekinges geografiska läge invid Östersjön bör utnyttjas bättre, främst som port mot de växande ekonomierna i östra Europa. OECD- studien för Småland-Blekinge bekräftar att efterkrigstidens politik har gynnat ett västligt transportnät och negligerat de mer östliga, vilket visat sig i form av ett järnvägsnät i Sydöstra Sverige, som är både glest och av dålig kvalitet. I denna planperiodens början är det 25 år sedan järnridån upplöstes. Med utvidgning av EU och nya handelsvägar har situationen radikalt förändrat förutsättningarna för en ny politik i södra Östersjöområdet. Trafiken över Blekinges hamnar har utvecklats och färjelinjer och kontakter över Östersjön har etablerats. Emellertid saknas en nationell strategi som visar hur sydöstra Sveriges infrastruktur ska utvecklas för att möta upp utvecklingen. Regionens viktiga hamnar och infrastruktur är dåligt anslutna till det övergripande transportsystemet, båda gällande väg- och järnvägsanslutningar. Skillnaden i väg- och järnvägstillgänglighet jämfört med övriga Sverige är oroande enligt studien. Slutsatsen var att Småland och Blekinge, på grund av brister i infrastrukturen, har mindre tillgänglighet till de stora europeiska marknaderna än regioner som ligger geografiskt längre bort. I Trafikverkets rapport Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder (även kallad kapacitetsutredningen) med prognoser för 2050 framgår att den internationella handeln förväntas öka, särskilt mot östra Europa, men EU-marknadernas tillgänglighet från svenska regioner, Siffrorna väger in befolkningstäthet, BNP och restid mellan svenska regioner och alla andra regioner i EU där lägre värden innebär sämre tillgänglighet till de andra EU-regionerna. Källa: Småland Blekinge OECD-rapport och Europeiska kommissionen Länstransportplan för Blekinge Sida 8 (79)

63 Blekinge - en port i sydöstra Sverige till omvärlden även vidare mot Ryssland och Asien. Importen och exporten österut förväntas växa förbi den som riktas västerut. Detta kommer innebära en kraftig ökning av godstransporter genom sydöstra Sverige och Blekinge i synnerhet. Import och export 2006, övre kartan, respektive prognos Källa Trafikverkets kapacitetsutredning Förslag till vägar, järnvägar och hamnar i Ten-T Core Network i södra Östersjöregionen. Källa EU Kommissionen, DG MOVE Våra grannländer i Östersjön har på senare tid genomgått en explosionsartad utveckling och vi ser hur denna fortsätter att öka. Samtidigt fortsätter de att prioritera transportstråken, både på väg och järnväg, mot Sverige och Skandinavien genom korridorerna mot Gdynia/Gdansk i Polen, Klaipeda i Litauen och Ventspils i Lettland. Sida 9 (79) Länstransportplan för Blekinge

64 Blekinge - en port i sydöstra Sverige till omvärlden Detta sker utan att Sverige tillvaratar denna strukturförändring och anpassar sig till densamma. Transportsystemet är inte anpassat för att möta de expanderande marknaderna i Öst- och Centraleuropa, Asien och Ryssland. Med ökad handel kommer sydöstra Sverige spela en mer strategisk roll än tidigare, men en nationell strategi saknas för att möta dessa utmaningar. Den potential som redan finns i form av hamnar, väg och järnväg måste därför nyttjas på ett mer effektivt sätt, genom att förstärka och bygga ut där det behövs. I Kapacitetsutredningen konstateras att det utpekade väg- och järnvägsnätet för gods ska vara utgångspunkt för åtgärder att möta en sådan utveckling som prognoserna visar. Hamnarna i Karlshamn, Karlskrona och Oskarshamn är utpekade som centrala hamnar för gods. Utredningen konstaterar dessutom att fler godstransporter bör utföras via järnväg och sjöfart för att uppnå klimatmålen. Detta skulle också stärka företagens konkurrenskraft och motverka kapacitetsbristen på våra vägar. Vidare konstateras att transportsystemet som helhet behöver infrastruktur av god kvalitet såväl inom som utanför det utpekade nätet! Detta för att binda samman och förstärka transportinfrastrukturen. Blekinge förutsätter att regionens hamnar får en framskjuten roll i ett sammanhållet nationellt godstransportnät, i synnerhet Karlshamn och Karlskrona som ingår i TEN-T nätets Motorways of the Sea (MoS) korridorer. Sydöstra Sverige förväntar sig att se ett strategiskt väg- och järnvägsnät med funktionella anslutningar till regionens hamnar och att staten medverkar kraftfullt i en sådan för hela nationen viktig utveckling. I det avseendet har vi valt att verka för en sådan funktionalitet genom prioriteringar av medlen i länstransportplanen så långt det varit möjligt. Källa: Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot år 2050, Trafikverket Länstransportplan för Blekinge Sida 10 (79)

65 Blekinge - en port i sydöstra Sverige till omvärlden Trots vår geografiska närhet till de växande marknaderna på andra sidan Östersjön så kan Blekinge alltså inte utan nationellt stöd vidta åtgärder i infrastrukturen och medverka till ett mer robust transportsystem. Detta gör att Sverige riskerar att bromsa utvecklingen i södra Östersjöområdet genom att negligera transportplaneringen och därmed gå miste om stora tillväxtmöjligheter. Begränsningarna i infrastrukturen minskar inte bara möjligheterna att dra fördel av läget nära Europa utan påverkar också den interna dynamiken inom regionen. Skiss över transporter, östra Europa och Centraleuropa. Källa: Region Blekinge Vår strategi för ett robust och miljömässigt hållbart system bygger på att Sverige använder det väg- och järnvägsnät som faktiskt finns, förstärker detta och bygger ut där så behövs. Tillkomsten av den upprustade järnvägen mellan Alvesta och Karlskrona skapar nya möjligheter för såväl gods- som persontrafik vilket är ett viktigt tillskott, men inte tillräckligt. En saknad länk i transportnätet är Sydostlänken som stärker den regionala och nationella konkurrenskraften genom transportslagsövergripande lösningar mellan järnvägssystemet och sjöfarten. En fördelning av flera funktionella stråk i södra Sverige erbjuder näringslivet ett mer robust transportsystem med högre grad av flexibilitet. Det finns många små företag i regionens näringsliv men också många stora industrier som i större utsträckning skulle kunna använda järnvägen för transporter men hindras av brister i systemet. Det är också en hjälp för att åtgärda de kapacitetsproblem som redan idag finns i sydvästra Skåne och som i Trafikverkets prognos dessutom förväntas öka. I de större transportstråken och i storstadsregionerna innebär dessutom dessa kapacitetsproblem svårlösta miljöoch klimatutmaningar som mildras om transportsystemet kan utnyttja flera funktionella stråk. Vi behöver knyta samman oss med våra grannar runt Östersjön och de transportvägar som nu byggs ut och som leder vidare ner i Centraleuropa och österut. Redan nu rullar det tåg mellan Gdynia i Polen och Adriatiska havet på upprustade järnvägsnät som bara fanns i tanken för några år sedan. Sida 11 (79) Länstransportplan för Blekinge

66 Nationella planens samverkan med länsplanen 3. Nationella planens samverkan med länsplanen Den nationella transportplanen för perioden innefattar investeringar, drift och underhåll av det statliga stamvägnätet samt järnvägarna. För Blekinges del omfattar den nationella planeringen E22 och järnvägarna Kust till kustbanan, Blekinge Kustbana och Sydostlänken mellan Olofström och Älmhult med en ev. förlängning till Blekinge kustbana. Vilka investeringar i Blekinge som den nya planperioden omfattar framgår av planen. Den ekonomiska ramen för åtgärder inom den statliga transportinfrastrukturen uppgår till 522 miljarder kr för planperioden. Planeringsramen består av tre större delar; 86 miljarder kr för drift och underhåll av statliga järnvägar. 155 miljarder kr för drift och underhåll av vägar. 281 miljarder kr för utveckling av transportsystemet 3.1 Regional systemanalys Systemalysen för transportinfrastrukturen i östra Götaland 2008 var ett underlag för investeringar inför planperioden Systemanalysen kompletterade länstransportplanerna varvid mellanregionala och nationella stråk gav en enhetlig bild av transportsystemets viktigaste samband i regionen. Systemanalysen är i högsta grad fortfarande aktuell och visar på behovet av att förstärka de viktiga stråken. Särskilt pekas på vikten av regionförstoring, att kollektivtrafiken blir ännu mer attraktiv och att transportinfrastrukturen hänger samman i Sverige men även stödjer den ökande internationaliseringen inom transportområdet. Genom regionen går bl. a Södra stambanan, E4 och E22. Att förstärka dessa stråk har betydelse för hela Sveriges utveckling av ett robust och hållbart transportsystem. Kapaciteten på järnvägsnätets huvuddel i regionen, Södra stambanan är begränsad. Matningen till denna måste fungera och för ett robust system med redundans behövs De viktigaste sambanden för östra Götaland. Rött = Stråk till de viktigaste kunskapsoch tillväxtnoderna. Blått = Stråk mellan de viktigaste godstransportnoderna för transporter till nationella och internationella destinationer. Grönt = Stråk till de viktigaste turistområdena. Lila = Stråk i södra Sveriges glesbygd. Källa: Regional systemanalys för transportinfrastrukturen i östra Götaland, 2008 Länstransportplan för Blekinge Sida 12 (79)

67 Nationella planens samverkan med länsplanen avlastande förbindelser. Det järnvägsnät vid sidan om Södra stambanan som förbinder, eller har potential att förbinda, städer och hamnar kan om de förbättras dels lösa nationella problem på Södra stambanan och dels bidra till tillväxt i regionen. En fördelning av flera funktionella stråk för godstransporter i Sydöstra Sverige erbjuder näringslivet ett mer robust transportsystem med högre grad av flexibilitet och med fler hamnar mot omvärlden. I detta avseende spelar de centrala hamnarna i Karlshamn och Karlskrona en viktig roll mot bakgrund av den allt ökade handeln med östra Europa, Centraleuropa och Asien. 3.2 Vikten av samverkan Det regionen ser som kanske allra viktigast är att förverkliga det transportsystem som svenskt näringsliv och arbetsmarknad behöver för att vi ska följa med utvecklingen som sker i vår omvärld. Det innebär inte enbart att transportera varor och gods utan också människor i utbildning och till och från arbete. Ökade godstransporter och ökat resande medför ett ökat ansvarstagande för att klara miljö- och klimatmål. Region Blekinge arbetar aktivt i Södra Östersjöregionen via EU-finansierade Interregprojekt med fokus på gröna transporter. Blekinge är en liten region med liten befolkning och har därmed marginella resurser att investera i infrastruktur. Viktiga anslutningar till centralt utpekade hamnar är av värde inte endast för länets utveckling utan också för övriga delar av landet. På motsvarande sätt som staten tar ett ansvar för nationella flygplatser och terminalbyggnader bör också staten ta ett ansvar för investeringar i centralt utpekade hamnar. Det kan inte enbart vara en regional och lokal uppgift att finansiera deras utbyggnader. En titt i backspegeln på tidigare planperioder visar att upptagna objekt och åtgärder inte kunnat förverkligas i den takt som var tänkt när planerna fastställdes. Denna omständighet har fått till följd att Region Blekinge inför planperioden tagit initiativ eller medverkat till att genomföra för Blekinge viktiga förbättringar i statlig infrastruktur som annars skulle ligga i nationell plan. Byggnation av ett mötesspår, Ångsågsmossen, öster om Karlshamn på Blekinge kustbana 2012 för ca 60 mkr. Förstudie och järnvägsutredning för Sydostlänken Älmhult Olofström Blekinge kustbana i samverkan med andra intressenter. Förstudie och vägutredning för E22 Karlskrona Kalmar, delen Lösen Jämjö. Transportsystemet fungerar bäst om den nationella planens satsningar samverkar med den regionala planen. I länstransportplanen för Blekinge prioriterar vi de viktigaste riksvägarna jämte Blekinge kustbana i syfte att stödja hamnutvecklingen och knyta samman hamnarna med det nationella transportsystemet och med Nordiska Triangeln inom TEN-T. Sida 13 (79) Länstransportplan för Blekinge

68 Karlskrona - Gdynia Nationella planens samverkan med länsplanen Att förbättringar sker i följande nationella stråk är av väsentlig betydelse för transportsystemet i regionen; E22 ingår i förslaget till TEN-T i det stödjande nätverket (Comprehensive Network) och förbinder flera centrala hamnar längs Östersjön. Två sträckor i länet är i stort behov av förbättring; E22 Lösen - Jämjö ligger i plan för möjlig utbyggnad 2019, beslut efter vägutredning är tagen. Tvåfältsväg med nedsatt hastighet och mycket jordbrukstrafik går genom Jämjö samhälle. E22 Björketorp - Nättraby, väster om Karlskrona. Till övervägande delen mötesfri landsväg med begränsad hastighet och delvis dålig väggeometri, årsdygnstrafik varav tung trafik 9 %. Vägutredning med förordat alternativ för begäran om tillåtlighetsprövning. Viktig länk till och från hamnen och för arbetspendling gemensam med riksväg 27 mellan Karlskrona och Ronneby. Förbättring av Sydostlänken samt förlängning av järnvägen med anslutning till Blekinge Kustbana som en viktig åtgärd för att uppnå målen om mer gods på järnväg. Avlastar det hårt trafikerade skånska järnvägsnätet och ger näringslivet möjlighet att använda fler transportvägar för gods med färjeförbindelser kopplat till östra Herrljunga Europa och med fartyg till andra destinationer. Borås Jönköping Västervik Göteborg Även Sjöfartsverket lämnar förslag till prioriterade Nässjö Eksjö sjöfartsprojekt inom ramen för Kungsbacka Varberg 27 Värnamo E4 Kapacitetshöjande åtgärder på Blekinge Kustbana för att möta ökat resande i kombination med ökad godstrafik till och från hamnen i Karlshamn. Mot Stockholm den nationella transportplanen. I förslaget ingår säkerhetshöjande åtgärder för färjetrafiken i Karlskrona. Större gods- och passagerarvolymer på färjelinjen mellan E20 E22 Karlskrona E6 och Gdynia har lett till större fartyg. Därför bör farleden rätas och breddas mellan Karlskrona angöring och Västra Gislaved Försänkningen. Mot Norrköping Kust till kustbanan Falkenberg Alvesta Växjö Västkustbanan Halmstad E4 Upprustning befintligt spår Södra stambanan Emmaboda Kalmar E20 E6 Skånebanan Helsingborg Eslöv E20 E6 Lund Köpenhamn Malmö 15 Ny järnväg 29 Olofström Blekinge kustbana Hässleholm Karlshamn Bromölla Sölvesborg Kristianstad Höör E22 Mötesstation Gammalstorp Kust till kustbanan Mötesstation Kallinge Ronneby Utbyggnad Björketorp - Nättraby Ny sträckning Lösen - Jämjö Karlskrona Karlshamn - Klaipeda Angelägna åtgärder i Blekinge i det nationella transportsystemet. Åtgärder föreslagna i plan Färjelinje Länstransportplan för Blekinge E22 Europaväg Järnväg med koppling till Blekinge 29 Riksväg med koppling till Blekinge km Sida 14 (79)

69 Transportpolitiken 4. Transportpolitiken Regeringen har i sitt direktiv till länsplaneupprättarna framhållit vikten av att anpassa transportsystemet och tillhörande infrastuktur till de krav som en långsiktigt hållbar utveckling ställer, såväl ekonomiska, miljömässiga och sociala. Åtgärderna ska riktas mot att skapa förutsättningar för ett kapacitetsstarkt, robust, säkert, tillgängligt och hållbart transportsystem som tillgodoser näringslivets och medborgarnas behov av arbetspendling och av godstransporter i alla delar av landet. Vidare ska de viktigaste stråken stärkas för att främja hållbara arbets- och godstransporter. Länsplaneupprättarna ska därtill i sin prioritering inta ett länsöverskridande, nationellt och internationellt perspektiv. I propositionen Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem 2012/13:25 presenteras Regeringens ställningstagande, samt förutsättningar och utgångspunketer för den fortsatta infrastrukturplaneringen, som särskilt ska beaktas vid val och prioriteringar av åtgärder under arbetet med den regionala trafikplaneringen. Propositionen syftar till att skapa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning. Detta för att skapa tillväxt, livskvalitet och välfärd i hela landet. Vägledande är att skapa goda möjligheter till arbetspendling genom att arbeta bort flaskhalsar och öka kapaciteten, samtidigt som klimat- och miljömålen måste beaktas. Viktiga aspekter för propositionen är utvecklingen av gränsöverskridande trafik och bättre tillgänglighet såväl inom som mellan regioner. Transportsystemet ska vara jämställt och utformas så att det svarar både mot kvinnors och mot mäns transportbehov. Män använder exempelvis bilen mer än kvinnor för arbetspendling. Kvinnor reser mer kollektivt lokalt medan män tenderar att köra bil längre sträckor. Åtgärder som förbättrar kollektivtrafik, gång- och cykelvägar ger bättre valmöjligheter att utnyttja transportsystemet på ett mer jämställt sätt. Den nationella transportplanen samt länsplanerna för regional transportinfrastruktur ska vara trafikslagsövergripande. Ett trafikslagsövergripande synsätt på infrastrukturen är angeläget för att kunna uppfylla de transportpolitiska målen. Ett välfungerande transportsystem innefattar att alla trafikslag var för sig ska fungera väl, men ska därtill kunna samverka med andra trafikslag för att hela resan eller transporten ska kunna fungera optimalt. Det är viktigt att cykel ses som ett eget trafikslag bl. a eftersom åtgärder som inverkar på att nå de miljöpolitiska målen innefattar överförande av korta bilresor till cykel, vilket också har positiv påverkan på hälsa. Kapacitetsutredningen Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder (Trafikverket publ. 2012:101) utgör ett viktigt underlag till regeringens infrastrukturproposition och åtgärdsplaneringen. Den fastslår att samtidigt som såväl person- som godstransporterna förväntas öka kraftigt till år 2050, finns det stora kapacitetsbrister i Sida 15 (79) Länstransportplan för Blekinge

70 Transportpolitiken transportsystemet. Bristerna är störst i storstadsregionerna och på starkt trafikerade järnvägar och vägar. Att öka kapaciteten och minska trängseln ligger i ökad kollektivtrafik och i cykel- och gångtrafik. För godstrafiken prioriteras åtgärder inom ett strategisk utpekat nät av vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser och kombiterminaler. Till grund för kapacitetsutredningen ligger även Trafikverket Region syds Målbild 2050 där Trafikverket tillsammans med regionförbunden i södra Sverige skapar en gemensam målbild för och perspektivet Här sammanfattas omvärldstrender som spelar roll för regionens fortsatta utveckling. Utifrån socioekonomiska och geografiska perspektiv delar de in regionen i: -Storstad, Öresundsregionen. Detta är södra Sveriges viktigaste tillväxtmotor. Det är idag landets näst störst FA-område, näst efter Stockholm. Kan till 2050 gått om beroende på vilken harmonisering som sker mellan Danmark och Sverige. -Högskole- och universitetsorter utanför storstad; Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad. Dessa är viktiga regionala motorer för näringsliv, utbildning och handel. Det anses viktigt att stärka sambanden mellan dessa orter liksom kontaktvägarna till storstaden. Här finns en betydande potential till omställning från bilberoende till kollektivtrafik eller cykling. -Små arbetsmarknadsregioner med glesbygdskaraktär. Flera företag har svårigheter att få tag på kvalificerad arbetskraft trots utbud av tjänster. Här finns en betydande tillväxtpotential inom besöksnäringen som idag är Sveriges största näring. Regeringens framtidskommission har i sin slutrapport Svenska framtidsutmaningar Ds 2013:19 särskilt fokuserat på fyra samhällsutmaningar som Sverige står inför på längre sikt; den demografiska utvecklingen, hållbar tillväxt, integration m.m. samt rättvisa och sammanhållning. Slutrapporten har i någon mån behandlat transporter dels ur ett tillväxtperspektiv och dels transportbehovet utifrån den demografiska utvecklingen. Koncentrationen av växthusgaser har stigit varje år samtidigt som redan gjorda utsläpp som finns kvar i atmosfären bedöms leda till fortsatta temperaturökningar. Regeringen har antagit visionen att Sverige år 2050 ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Det betyder inte att vi ska handla mindre. Fortsatt globalisering och ökad frihandel kommer att vara avgörande för välståndsutvecklingen i de flesta länder. För att klara ökad handel på hållbara villkor är internationella miljöregler och överenskommelser nödvändiga. En allt större andel av, en dessutom åldrande befolkning, bor i storstäder och glesbygden avfolkas. Det ställer bland annat krav på att kollektivtrafiken kan ta en större andel av biltrafiken i redan hårt belastade städer. Länstransportplan för Blekinge Sida 16 (79)

71 Transportpolitiken Källa: Trafikverket 4.1 De transportpolitiska målen Det övergripande målet för åtgärdsplaneringen inom transportpolitiken kan sammanfattas genom ställningstagandet i Funktions- och hänsynsmålen, där det övergripande målet är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i landet. Det övergripande målet förtydligas genom två jämbördiga delmål, ett funktionsmål Tillgänglighet, samt ett hänsynsmål Säkerhet, Miljö och Hälsa. Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet och bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Säkerhet, miljö och hälsa Transportpolitiken och transportsystemet ska utformas så att rese- och transportbehovet kan tillgodoses på ett sätt som stimulerar till och skapar goda förutsättningar för klimatsmartare, energieffektivare och säkrare lösningar. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen och att ökad hälsa uppnås. Sida 17 (79) Länstransportplan för Blekinge

72 Transportpolitiken 4.2 Transporterna och miljön Klimat- och miljöfrågor är några av vår tids största utmaningar. Här behöver Sverige vara ett av föregångsländerna. En viktig målsättning för Sverige är att bryta sambandet mellan fler transporter och en negativ miljöpåverkan. Den svenska transportsektorn svarar för ungefär en tredjedel av växthusgasutsläppen. Riksdagen har beslutat att Sverige bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen till Samtidigt har Regeringen en vision om ett klimatneutralt Sverige år Detta ska uppnås stegvis genom ökad energieffektivitet och brutet fossilberoende. Idag minskar utsläppen trots ett ökat antal fordon på vägarna, tack vare teknikutveckling och ökad andel biodrivmedel. Men hittills beslutade åtgärder och styrmedel kommer inte att vara tillräckliga utan ser man framåt bedöms det inte bli någon minskning av transportsektorns utsläpp bl. a på grund av förväntad trafikökning. (Trafikverkets miljörapport 2012) I sin rapport Vision för Sverige 2025 fastslår Boverket att transportsektorn står inför mycket stora utmaningar för att minska utsläppen av klimatgaser och bidra till att nå klimatmålen. Sektorn har ökat sin energianvändning med 71 % sedan För att vända trenden behöver kraftfulla åtgärder vidtas. Teknisk utveckling av fordon och drivmedel kan bidra till minskning av utsläppen, men räcker inte, enligt Boverkets prognos. För att nå klimatmål och göra transportsektorn mindre fossilberoende, krävs en ny inriktning i utvecklingen av samhället och transportsystemet. Samhället som helhet måste bli mer transporteffektivt och transportsnålt. För att uppnå detta måste andelen bilresor minska. Detta genom åtgärder som minskar bilismens attraktivitet över andra trafikslag, så som införande och ökning av olika former av avgifter, samt fysiska åtgärder för att motverka bilismen. Som svar på mins kad bilanvändning vill man samtidigt se ökade satsningar på kollektivtrafiklösningar samt utökade gång- och cykelstråk. Man ser en framtid där regioner sammanbinds genom välfungerande kollektivlösningar. Detta ger människor större tillgång till arbetsmarknader och svarar mot att uppnå miljökraven trots en allt större befolkning. Hållbara städer och regioner i samspel Utvecklingen av bebyggelsestrukturen spelar långsiktigt en mycket stor roll för möjligheterna att utveckla transportsystemet i linje med de transportpolitiska målen. Ett effektivt transportsystem är å andra sidan en förutsättning för att kunna nå generella samhällsmål som regional utveckling och hållbar tillväxt. Det är nödvändigt med en samordning av de olika planeringsprocesserna för trafik, trafikinfrastruktur samt övrig fysisk samhällsplanering på olika organisatoriska nivåer i samhället, d.v.s. nationell, regional och kommunal nivå. Länstransportplan för Blekinge Sida 18 (79)

73 4.3 Fyrstegsprincipen Transportpolitiken Fyrstegsprincipen ska vara vägledande för den fortsatta planeringen av förvaltningen och utvecklingen av transportsystemet vilket ställer ökade krav på ett effektivt, klimat- och miljöanpassat transportsystem. Fyrstegsprincipen är en planeringsmetod för att hushålla med resurser och minska transportsystemets miljöpåverkan. Den går ut på att steg för steg analysera hur ett trafikproblem bäst kan lösas i första hand genom att påverka behovet av transporter, i sista hand genom stora nybyggen. Regeringen anser att användningen av befintlig infrastruktur bör optimeras före nybyggnation, det vill säga få ut mesta möjliga kvalitet och kapacitet i det befintliga transportsystemet. Källa: Trafikverket Fyrstegsprincipen i länsplanen I planen hanteras fyrstegsprincipen på två sätt. Dels ingår principen som en naturlig del i åtgärdsvalsstudierna i arbetet med identifierade projekt. Dels kan man använda en steg ett eller två åtgärd för att förstärka en om- eller tillbyggnad. Exempelvis ett cykelpendlingsstråk, där en steg 1 åtgärd skulle kunna vara en cyklingskampanj för att uppmuntra folk till ökat cyklande eller en informationskampanj för att informera om att det nu går att cykla mellan två punkter där denna möjlighet tidigare saknats. I planen avsätts en särskild pott för steg 1 och 2 åtgärder. Sida 19 (79) Länstransportplan för Blekinge

74 Transportpolitiken 4.4 Nytt planeringssystem från 2013 Syftet med det nya planeringssystemet är göra processen mer effektiv och att förkorta ledtiderna. Den ekonomiska planeringen kommer att knyta infrastrukturplaneringen tydligare till den statliga budgetprocessen. Den nya modellen för den ekonomiska planeringen innebär att en rullande planering kommer att tillämpas där det finns möjlighet att årligen ändra i regeringens planbeslut när ny information kommer fram eller när projekt blir fördröjda. De långsiktiga åtgärdsplanerna följs därmed upp genom årliga beslut om vilka åtgärder som ska genomföras med hänsyn till anslagna budgetramar och aktuellt planeringsläge. År 1-3( i den nya planen) är projekt som Trafikverket anser klara för byggstart. Här är även de ekonomiska ramarna fastställda. År 4-6 ( ) är projekt som är planeringsklara och väntar på att flyttas upp till grupp år 1-3. År 7-12 beskrivs som projekt som inte är klara för byggstart då de inte är utredda eller där finansiering inte ännu är fullt klarlagd. Dessa ska istället beskrivas som namngivna brister. Regeringens förslag innebär att planeringen sker i en sammanhållen process i stället för som tidigare, process i flera steg (förstudie, utredning och plan) samt att en förberedande studie görs inom ramen för den långsiktiga ekonomiska planeringen. Denna kallas åtgärdsvalsstudie. Källa: Trafikverket, Handbok för Åtgärdsvalsstudier Åtgärdsvalsstudier Åtgärdsvalsstudien ger underlag för en prioritering av effektiva lösningar inom ramen för tillgängliga resurser och bidrar till vidareutveckling av hela transportsystemets funktion som en del i en hållbar samhällsutveckling. De ska ses som ett förberedande steg i valet av åtgärder. Den kan, kopplad till fyrstegsprincipen, bidra till tydligare metodik för de tidiga planeringsstadierna. Det kan innebära en arena för dialog för berörda aktörer, där också lösningar kan framkomma som inte direkt har med trafik och transporter att göra. Åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt (steg 1 i fyrstegsprincipen) har hittills saknat en naturlig finansiering. I planen kan nu steg 1 åtgärder från genomförda åtgärdsvalsstudier prioriteras och finansieras genom en särskild pott vilket kan var viktigt i de fall studien inte alls eller i närtid leder vidare till en investering. Prioriterade satsningar är de som leder till minskat bilresande, ökad cykling och ökad kollektivtrafik. Länstransportplan för Blekinge Sida 20 (79)

75 Transportpolitiken 4.5 Trafikverkets hastighetsöversyn Vägverket fick i uppdrag av regeringen 2004 att ta fram en strategi för successiv anpassning av hastighetsgränserna som ett led i nollvisionen. Nya hastigheter i 10-steg infördes 2008 och en översyn gjordes av vägarna i syfte att anpassa hastigheten till rådande vägförhållanden. I översynen låg att hitta en balans mellan kraven på trafiksäkerhet och miljö och framkomlighet för positiv regional utveckling. Hastighetsgränserna sänktes på mil väg från 90 till 80 km/h i landet, så även i Blekinge. 10-stegssystemet i skyltade hastigheter gäller men Trafikverket utgår i sin infrastrukturplanering från jämna hastigheter (60, 80, 100 osv). Skillnaden mellan referenshastigheten 80 och 100 km/h är på flera sätt stor. En säkert tillgänglig väg för 80 km/h är en tvåfältig landsväg med säkra sidoområden och en i övrigt god väggeometrisk utformning. För att öka tillgängligheten till 100 km/h krävs en mötesfri väg med mitträcke och en i övrigt säker vägmiljö. Skillnaden i plankostnad mellan dessa båda vägtyper är betydande och att bygga ut en tvåfältsväg till mötesfri väg (2+1 väg med mitträcke) blir kostnadskrävande. Att öka arbetsmarknadsområdenas storlek genom att minska restiderna blir härigenom en begränsad möjlighet sett utifrån medlen i länstransportplanen. Skyltade hastigheter 2012, källa Trafikverket Sida 21 (79) Länstransportplan för Blekinge

76 Transportpolitiken 4.6 Principer för sam- och medfinansiering Regeringen anser att volymen av åtgärder i nationell och regionala planer kan utökas genom att den statliga satsningen kombineras med finansiering från andra intressenter. Trafikverket är ålagd att pröva möjligheten att få medfinansiering till varje planerat objekt som föreslås i såväl nationell som regional transportplan. Principen är 50/50 dvs. att respektive plan eller medfinansiär bekostar hälften var. Regeringen gör bedömningen att det är en angelägenhet för såväl staten som kommuner, landsting, företag och resenärer att infrastruktur och kommunikationer fungerar väl. I Blekinge görs samma bedömning, infrastrukturen i Sverige ska hänga ihop och stödja behov av olika transporter, kollektiv- och cykeltrafik. Därför tar Region Blekinge och dess medlemmar ett stort ansvar för att göra kollektivtrafiken ännu bättre och tillgängligare. Sedan Blekinge kustbana banan elektrifierades 2005 har resandet ökat från 1,2 miljoner till drygt 1,7 miljoner Tågtrafiksystemet binder samman centralorterna utmed kusten och vidare med Skåne och Öresundsregionen och är därför av väsentlig betydelse för vardagspendling. För att ytterligare öka turtätheten till ½ timmes trafik är kapacitetshöjande åtgärder i infrastrukturen nödvändiga. Det är en angelägen åtgärd för länets utveckling som vi i överenskommelse med Trafikverket avser att samfinansiera. Därtill blir trafikeringskostnader på järnväg och tillhörande köp av tåg en stor kostnad för länets invånare framöver. Prioritering och medfinansiering av gång- och cykelvägar Att möjliggöra att fler väljer att cykla till arbete och studier och i mindre utsträckning gör korta resor med bil erfordrar bra GC-vägar. Behovet av att förbättra och bygga ut sammanhållna GC- stråk är stort. Behovet är i första hand lokalt koncentrerat till centralorterna och deras närområde. I planen finns medel avsatta till GC-vägar främst för barns säkra skolvägar och för studie- och arbetspendling. För åtgärder på det kommunala vägoch gatunätet finns möjlighet att söka bidrag med upp till 50 %. När behovet av ny GC-väg ska bedömas måste potentialen till ökad cykling vara en tungt vägande faktor. Förutom vägens hastighet, trafikmängd och utformning, så måste stor vikt läggas vid tätorternas storlek och inbördes avstånd. Är det längre än 10 km mellan aktuell tätort och kommunhuvudorten är potentialen till ökad cykling ytterst begränsad. Med låga trafikmängder på en i övrigt hyggligt utformad väg kan vägrenen räcka för gående och cyklister medan en motsvarande väg med trafiksäkerhetsbrister kan utgöra skäl för att åtgärda GC miljön. Länstransportplan för Blekinge Sida 22 (79)

77 Transportpolitiken Huvudinriktning i länsplanen för Blekinges planering av GC-vägar längs statliga vägar är 50/50-finansiering, dvs. berörd kommun bidrar med 50 % av plankostnaden. Med utgångspunkt från denna princip tas i det enskilda fallet upp om fördelningen av nyttan är sådan att avsteg ska göras. Vid större ombyggnader av länets riksvägar till mötesfri landsväg el dyl. är utgångspunkten att projektet ska lösa GC-behovet och finansieringen, dvs. via länsplanen. Medfinansiering av korsningsåtgärder etc. Huvudinriktning för planering av korsningsåtgärder är att väl kända trafiksäkerhetsproblem på landsbygdsvägar, i en miljö utan exploateringsintressen, ska finansieras av länsplanen. Om ett vänstersvängfält eller en ny anslutning behöver byggas för att möjliggöra en kommunal exploatering, t ex i form av bostads- eller industriområde, krävs kommunal medfinansiering. Detta gäller även om en befintlig korsning har fått ökad belastning och försämrad trafiksäkerhet genom att kommunen med sin planering medverkat till en gradvis påspädning av trafiken. Den som har störst nytta/vinst av en åtgärd betalar också mest, vilket får avgöras i det enskilda fallet. Om det handlar om att lösa ett befintligt trafiksäkerhetsproblem och samtidigt möjliggöra en kommunal exploatering är en 50/50-fördelning utgångspunkten. I andra fall kan en trepartslösning sökas där aktuellt företag, kommunen och staten (via länsplanen) vardera bekostar 33 %. Trafikverket tecknar dock endast avtal med berörd kommun. Om det handlar om en helt ny exploatering i ett läge utan lämplig angöring bör planerad anslutning betraktas som en exploateringsåtgärd som till fullo ska finansieras av berörd kommun/exploatör. Sida 23 (79) Länstransportplan för Blekinge

78 Den regionala politiken 5. Den regionala politiken Blekinge står inför en rad utmaningar. Den demografiska sammansättningen ändras då andelen äldre ökar snabbare än i riket som helhet, samtidigt som befolkningen i arbetsför ålder minskar. Utflyttningen är stor och ungdomsarbetslösheten bland den högsta i landet. Detta innebär stora påfrestningar på samhället, då färre personer ska försörja allt fler. Det är därför viktigt att Blekinge har god tillgänglighet, genom ett effektivt transportsystem och god kollektivtrafik för att knyta samman regionen och skapa större och mer dynamiska arbetsmarknadsområden. Detta möjliggör för Blekinges befolkning att kunna söka sig till arbetsmarknader utanför länet samtidigt som de kan bo kvar i Blekinge. Sydsvenska Handelskammaren påpekar också att den viktigaste nationella ekonomiska effekten av infrastruktur är förbättringar av arbestmarknadernas funktionalitet. Infrastrukturen ökar tillgängligheten och förbättrar matchningen av kompetens mellan arbetsgivare och anställda. OECD-rapporten för Småland-Blekinge pekar på vikten av goda förbindelser för att till fullo utnyttja den potential som finns i regionen. Slutsatsen är att transportinfrastrukturen i regionen är i behov av drastiska förbättringar. Vägar och järnvägar håller låg standard med långa restider och många flaskhalsar. Den förväntade ökade efterfrågan på järnvägstransport har inte mötts av motsvarande utveckling inom infrastrukturen. Utredningen fastslår att järnvägsnätet har kapacitetsproblem, är föråldrat eller saknar direkta förbindelser till storstadsområdena. OECD rapporten visar särskilt på vikten att sammankoppla infrastrukturen mot de växande marknaderna i öst. Den svenska industrin har fått nya handelsmöjligheter över Östersjön och regionens strategiska placering i detta avseende borde särskilt lämpas för att dra nytta av dessa möjligheter. Det finns redan stora etablerade och planerade logistikcentra i form av hamnar och terminaler i regionen. Med ökade investeringar på godstransportinfrastrukturen kan regionen Småland-Blekinge inta en strategisk roll för ökad tillväxt för hela landet. Målet är att göra Blekinge mer tillgängligt, såväl inom regionen som mot omvärlden. För Blekinges näringsliv är den fysiska infrastrukturen av avgörande betydelse för att det med framgång ska kunna verka och konkurrera i en allt mer globaliserad miljö. Ökad tillgänglighet ger ökad tillgång till arbetskraft, tillgängligare råvaror och underlättar kundrelationer. Länstransportplan för Blekinge Sida 24 (79)

79 Den regionala politiken 5.1 Blekingestrategin Region Bleking har under 2013 antagit en regional utvecklingsstrategi, Blekingestrategin Attraktiva Blekinge. Detta politiskt antagna dokument vars uppgift är att ange Blekinges gemensamma färdriktning innehåller regionala målsättningar inom fyra utpekade insatsområden; Livskvalitet, Arbetsliv, Tillgänglighet samt Bilden av Blekinge. Inom tillgänglighetsmålet ingår att skapa större, gränslösa och mer dynamiska arbetsmarknadsområden genom effektiva transportsystem med god kollektivtrafik. Med god tillgänglighet kan Blekinge knytas närmare den expansiva Öresundregionen och de växande marknaderna på andra sidan Östersjön. Målsättningen definieras genom mål, indikatorer och exempelinsatser. Mål: 2020 har Blekinge ett attraktivt och hållbart transportsystem som utvecklas utifrån invånarnas, arbetsmarknadens och besökarnas behov. Ett antal indikatorer kopplat till strategins mål och inriktningar för transportsystemet har identifierats. Exempel på några viktiga insatser för att nå målet redovisas. Indikatorer: Energianvändning för transporter* Andel förnybart drivmedel Resandet med kollektivtrafik Godsvolymer via hamnarna Antalet godstransporter som går via järnväg till och från hamnarna Restiden mellan Blekinge och Malmö/ Köpenhamn respektive Stockholm Antal kilometer cykelväg Exempelinsatser: Halvtimmestrafik och kortare restider på Blekinge Kustbana genom rakare spår och nya mötesplatser Fortsatt järnvägsutbyggnad för bättre tillgänglighet till Blekinges hamnar med Blekinge kustbana, Kust till kustbanan och Sydostlänken Prioriteringar och utbyggnad av infrastruktur för kollektivtrafik i stadstrafik minskar restider och ger större kapacitet Högre standard och motorväg på E22 för kortare restider Förbättrade möjligheter att ta sig till arbete och studier eller resa i tjänsten genom att gå, cykla eller använda kollektivtrafik Sida 25 (79) Länstransportplan för Blekinge

80 Minskad Energianvändning Transporter Inga nettoutsläpp av växthusgaser år 2050 Förnybar Energi Engagera Flera Den regionala politiken 5.2 Klimat- och energistrategi för Blekinge INGÅR I LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE 2013:XX Klimatsamverkan Blekinge har under 2013 framtagit Klimat- och KLIMAT- OCH ENERGISTRATEGI FÖR BLEKINGE energistrategi för Blekinge i vilken länets klimat- och energimål ÅTGÄRDER MED UTBLICK TILL 2020 REMISSVERSION FEBRUARI 2013 sammanställts. När det gäller Blekinges klimatmål krävs det kraftfulla åtgärder för att nå de uppsatta målen till 2020 vilka är ett steg på vägen mot Sveriges vision att vara klimatneutralt år I strategin indelas målen i fyra fokusområden, varav ett är transporter. Det övergripande transportmålet är att minska de klimatpåverkande utsläppen. För detta krävs en minskning av privatbilismen genom en överföring till kollektivtrafik, bättre cykelinfrastruktur, bilpooler och samt nybebyggelse lokaliserat i kollektivtrafikstråk. Samtidigt måste planeringen för gång- och cykel samt kollektivtrafik fullt ut integreras med samhällsplaneringen i övrigt. Lastbilstrafiken i länet minskar genom ökning av spårbunden trafik till länets hamnar och industrier. Takten i omställningsarbetet måste öka ytterligare och det behövs därför särskilt stora insatser för att minska utsläppen från transporter. Transporter är den enskilda sektor som står för störst klimatpåverkan och personbilar står för huvuddelen av utsläppen. År 2010 var emissioner av växthusgaser i Blekinge 5,10 ton CO2ekv/capita. Motsvarade Sverigesnitt var 7,0 ton CO2ekv/capita. Den totala slutanvändningen för transportsektorn uppgick år 2010 till 1528 GWh. Transportsektorn står för den klart högsta användningen av icke förnybara bränslen, totalt 94 % av sektorns energianvändning år 2010 var icke förnybar vilket också gör att transporterna står för en stor del av de totala koldioxidutsläppen. Transportsektorn har därför den enskilt största potentialen att bidra till den totala minskningen av koldioxidutsläpp som krävs. Figuren nedan visar en specificering av koldioxidutsläppen för olika transportslag. Här kan noteras att bussarna i Blekingetrafiken ska vara i huvudsak fossilfria från år 2014 vilket förändrar linjen för Tunga lastbilar och bussar. Koldioxid från olika transportslag i Blekinge. Källa: Nationella utsläppsdatabasen. Länstransportplan för Blekinge Sida 26 (79)

81 Den regionala politiken Energianvändningen i länet bör minska till 1990 års nivå innan Detta innebär en minskning med 11 % från 2010 års nivåer. Totalt sett syns sedan år 2008 en minskande trend för utsläppen från transportsektorn, en positiv utveckling som måste fortsätta och påskyndas för att övergripande mål och visionen ska uppnås. Dagens bilar blir mer och mer effektiva men samtidigt ökar antalet bilar per invånare. Statistik visar däremot att körsträckan per invånare och per bil minskar sedan år 2008 vilket tillsammans med en ökad andel miljöbilar ger en minskande trend för koldioxidutsläppen från personbilar. Emellertid kan ökningen av bilantalet äta upp den utsläppsminskning som åstadkoms av effektivare bilar om inget ytterligare görs. Utsläppen från bilar minskar alltså, på grund av teknisk utveckling trots ökat antal, medan utsläppen från tunga lastbilar, bussar samt civil inrikes sjöfart visar på ökande trender. För godstransporter bör det skapas energieffektiva transportkedjor där gods flyttas över från väg och flyg till mer energieffektiva transporter som järnväg och sjöfart. Bilinnehav i Blekinge. Källa: Nationella utsläppsdatabasen. Diagrammet visar att Karlskrona kommun som har den bäst utbyggda kollektivtrafiken ligger klart under genomsnittet vad gäller bilinnehav. Ökade möjligheter och bättre förutsättningar för kollektivtrafiken bör särskilt främjas i hela länet. Sida 27 (79) Länstransportplan för Blekinge

82 Den regionala politiken 5.3 ReDA den regionala digitala agendan Tillgången till höghastighetsbredband har stor betydelse för tillväxt, innovation och konkurrenskraft. Samtidigt kan tillgång till internet minska behovet av det fysiska resandet vilket ger positiva samhällseffekter. Målsättningen för Sverige är bli världsbäst på att använda digitala lösningar och att 90 % av alla hushåll och att företag ska ha tillgång till 100Mbit/s innan 2020, men detta kräver stora satsningar på IT-infrastrukturen. Blekinges starka position som IT-region ska bidra till ökad tillgänglighet och produktivitet. Tjänsteutveckling inom besöksnäringen och medborgarservice i kontakt med myndigheter erbjuder både affärsmöjligheter och bättre livskvalité. I klimat- och energistrategin föreslås en gemensam digital mötesplattform för länets offentliga aktörer. Regionen arbetar med att ta fram policy för att öka möjligheterna till distansarbete och främja webbmöten och telefonmöten. Samtidigt vill man främja utbildning av samhällsgrupper som står utanför den digitala världen. Mål: 2020 utmärker sig Blekinge som ett samhälle där en stor del av befolkningen använder digitala tjänster. Några indikatorer kopplat till strategins mål och inriktningar har identifierats och exempel på viktiga insatser redovisats. Indikatorer: Innehåll och användbarhet av e-tjänster i den Regionala Digitala Agendan Tillgång till 100 Mbit/s bredband Antal dagar/år som arbete sker på distans Exempelinsatser: Upprätta en gemensam regional strategi för utbyggnad av den IT-bärande infrastrukturen Satsa på tjänsteutveckling för kommunernas och landstingets digitala tjänster till medborgarna Utbilda grupper i samhället som står utanför den digitala världen i hur de kan använda digital teknik i sitt dagliga liv Länstransportplan för Blekinge Sida 28 (79)

83 Karlskrona - Gdynia Länets transportsystem 6. Länets transportsystem Varberg Mot Göteborg 27 Mot Stockholm Kust till kustbanan Mot Norrköping Falkenberg Alvesta Växjö Halmstad E20 E6 Skånebanan Helsingborg Eslöv E20 E6 Lund Köpenhamn Malmö E Olofström Blekinge kustbana Hässleholm Karlshamn Bromölla Sölvesborg Kristianstad Höör E22 Södra stambanan 28 Kalmar Emmaboda E22 Kust till kustbanan Ronneby Karlskrona Karlshamn - Klaipeda Högskola/universitetscentra Knutpunkt Nationell flygplats E22 29 Färjelinje Europaväg Riksväg med koppling till Blekinge Järnväg med koppling till Blekinge km 6.1 Det överordnande vägnätet E22 utgör stommen i vägnätet och binder samman länets centralorter och hamnar utmed kustzonen och med angränsande län i Skåne och Kalmar län. Riksvägnätet kompletterar E22 genom förbindelser i nord-sydliga riktningar inom länet och vidare genom Halland och Småland. Stråken beskrivs utförligare i kapitel 10 Stråkbeskrivning. E22 På E22 pågår utbyggnaden av en 15 km ny motorvägssträcka mellan Sölve Stensnäs som står klar Trafikflödet på E22 mellan Sölvesborg och Karlshamn varierar mellan ådt. Det högre flödet öster om anslutningen av rv 15 utgörs till del av hög pendlingsfrekvens mellan Olofström och Karlshamn. Flödet mellan Ronneby och Karlskrona är ca vilket beror på hög pendlingsfrekvens och trafik till och från hamnen. Med ökad lastbilstrafik framöver är den mötesfria väglösningen Björketorp Nättraby som nu är genomförd otillräcklig och vägsträckan bör byggas ut till målstandard dvs. motorväg. Sida 29 (79) Länstransportplan för Blekinge

84 Länets transportsystem Källa: Trafikverket Källa: Trafikverket Riksvägarna Samtliga riksvägar och två länsvägar i länet utgör stråk som förbinder länets större tätorter och hamnar med angränsande län och vidare. Rv 15 Rv 15 mellan Karlshamn och Halmstad har över 4000 ådt mellan E22/Pukavik och Olofström vilket understryker vägens betydelse för inte minst arbetspendling. I planförslaget ingår tätortsåtgärder förbi Olofström och förbättring av sträckan närmast länsgränsen. På sikt är det rimligt att brister i standarden på delen mellan Pukavik och Olofström åtgärdas genom utbyggnad till mötesfri landsväg. Länstransportplan för Blekinge Sida 30 (79)

85 Länets transportsystem Rv 27 Rv 27 mellan Karlskrona och Göteborg ingående i Baltic Link är ett viktigt stråk för godstransporter från/till hamnen i Karlskrona. Sträckan mellan E22 och Möllenäs är utbyggd till mötesfri landsväg under I planförslaget ingår utbyggnad till mötesfri landsväg mellan Möllenäs och fram till Hallabro. Tung trafik från/till hamnen på lv 122 som viker av från rv 28 norr om Karlskrona bör flyttas över på rv 27 när standarden på denna har förbättrats. Kvarstående brist i länet på rv 27 efter planperioden är resterande sträcka förbi Hallabro och fram till länsgränsen. Rv 28 Rv 28 mellan Karlskrona och Vetlanda förbinder i nordlig riktning med Örebro via rv 32 och 50. Mötesfri landsväg har byggts mellan E22 och Uddabygd norr om Rödeby vilket är den mest trafikerade sträckan på vägen. I planförslaget föreslås trafiksäkerhetsförbättringar mellan Uddabygd och Holmsjö. Brister i tillgänglighet kvarstår efter planperioden. Rv 29 Rv 29 är ett viktigt stråk för godstransporter från/till hamnen i Stilleryd, Karlshamn. Vägen ansluter till rv 27 strax norr om länsgränsen. Vägen fick 2003 helt ny sträckning med hög tillgänglighet som tvåfältsväg mellan Hoka och Grönadal. Inga åtgärder är aktuella i planförslaget. Ett kompletterande stråk till rv 27/29 är lv 126 som via Alvesta kan betraktas som en genare sträckning mellan Stilleryd och Nordvästra Småland, E4 och vidare. Vissa brister i tillgänglighet kvarstår efter planperioden. 6.2 Järnvägarna Se även kapitel 10 Stråkbeskrivning. Kust till kustbanan Kust till kustbanan går mellan Karlskrona/Kalmar och Göteborg och ingår i Baltic-Link stråket. Mellan hamnen i Karlskrona och Alvesta är upprustningen av banan klar 2013 där delen mellan Emmaboda och Karlskrona totalrenoveras för 950 mkr bland annat med medel från EU. Det är en utmärkt länk i ett större transportsystem som efter upprustningen kan transportera gods mellan hamnen och övriga delar av landet. Residensstäderna Växjö, Kalmar och Karlskrona binds samman för arbetspendling och för studerande vid universitet och högskola. Blekinge kustbana Järnvägen mellan Kristianstad och Karlskrona förbinder länets större orter utmed kuststråket och vidare med Öresundsregionen via Södra stambanan. Den utgör en pulsåder i länets kollektivtrafik och ingår i Öresundstågstrafikens system i södra Sverige. Resandet är omfattande. En förutsättning för att få högre turtäthet mellan Malmö/Köpenhamn och Karlskrona är att kapacitetshöjande åtgärder utförs i mötesstationer mm. Sida 31 (79) Länstransportplan för Blekinge

86 Länets transportsystem Sydostlänken Detta är en viktig länk för att skapa ett robust transportsystem i samverkan mellan tåg och sjöfart. Sydostlänken är dock ofullständig. Den nuvarande järnvägen mellan Olofström och Älmhult används frekvent av Volvo Olofström för dagliga containertransporter men är sliten och oelektrifierad. En upprustning och komplettering av den felande länken till Blekinge kustbana och Karlshamns hamn skulle innebära att gods från Volvo, IKEA m.fl. kan skeppas i Karlshamn, vilket skulle lätta trycket på Södra stambanan, i Hässleholm och järnvägen mellan Hässleholm och Kristianstad. Det skulle vara möjligt att kapacitetsmässigt transportera över 6 miljoner ton årligen på en upprustad järnväg (jmf Södra stambanan 11 miljoner ton 2011). 6.3 Sjövägarna Blekinges hamnar spelar en betydande roll för transportsektorn lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Idag har hamnarna reguljärtrafik mot östra Europa och Centraleuropa. Tillväxten i transporflödena har varit stabil under de senaste åren. Karlshamns hamn är en av de allra största i Sverige vad gäller lastad/ lossad last och Karlskrona hamn har den största enskilda färjelinjen i Sverige vad gäller passagerare till och från Polen och är betydande vad avser transporter av ro-ro-gods. I Olofström finns Volvo Olofströmsverken stora containerterminal med dagliga järnvägstransporter med karosseridelar. Sölvesborgs hamn är en betydelsefull industrihamn och logistikcenter som hanterar viktiga delar av näringslivets behov av gods. 6.4 Flyget Blekinges flygplats Ronneby Airport ingår, som en av tio flygplatser i det nationella flygplatsutbudet inom Swedavia. Flygplatsen ska därvid vara en del i ett långsiktigt hållbart flygtransportsystem som garanterar en grundläggande interregional tillgänglighet i hela landet. SAS respektive Blekingeflyg trafikerar Arlanda respektive Bromma. Därutöver förekommer charterflyg, endast i blygsam utsträckning till stor del beroende på att terminalbyggnaden inte gör det möjligt att öka charterresandet. Flygplatsen har en väsentlig betydelse för regionens näringsliv, offentlig sektor, besöksnäring och invånare för att utveckla affärer och andra verksamheter mm. Flyget är mot bakgrund av den relativt dåliga tillgängligheten i sydöstra Sverige med tåg och bil av stor betydelse för tillgängligheten till större regioner. Länstransportplan för Blekinge Sida 32 (79)

87 Godstransporter 7. Godstransporter Transittrafiken ökar i Blekinge i och med den nära kopplingen till Östersjö- och Öresundsregionen. I EU finns Transeuropeiska transportnätet, indelat i ett stamnätverk (TEN-T Core) och ett övergripande nät (TEN-T Comprehensive) som ska fungera som ett anslutningsnät till stamnätet. Målet med dessa är att få fram effektiva transportkedjor i EU omfattande vägar järnvägar, flygplatser, hamnar, inre vattenvägar och sjömotorvägar. Länets två centralt utpekade hamnar Karlshamn och Karlskrona samt E22 ingår i detta nätverk. Samtidigt kan man se att bristande infrastruktur hindrar Blekinge att i större utsträckning bindas samman med övriga regioner i Sverige och i södra Östersjöområdet. 7.1 Mål Regeringen anger i propositionen Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem hur ett välfungerande godstransportsystem är en nödvändig förutsättning för samhällets utveckling, regionernas konkurrenskraft och medborgarnas villkor. Goda transportmöjligheter är nödvändiga för att utveckla näringslivet i hela landet. För att möta de krav som ställs på att kunna frakta alltmer gods kommer behovet av effektiva transporter att öka. I takt med den växande efterfrågan på produkter och råvaror måste både järnväg och sjöfart utvecklas. För att snabbt nå förbättringar av kapacitet, säkerhet och hälsa, bör fler långväga godstransporter överföras från lastbil till järnväg och sjöfart. Satsningarna på järnväg och sjöfart samt samspelet mellan dessa bidrar också i hög grad till att klimatmålen kan nås, framförallt genom att de långväga lastbilstransporterna minskar. 7.2 Länets hamnar i TEN-T -nätverket Hela 90 % av den svenska exporten går via hamnar. Dessutom förväntas sjöfraktens transportandel öka med så mycket som 150 till 300 % fram till år 2030 enligt International Maritime Organisation. Kapacitetsutredningen slår fast att det är både nödvändigt och möjligt att öka sjötransporterna. Detta kräver dock logistisk samverkan med övriga trafikslag. Trenden är att alltmer varor transporteras allt längre sträckor. Huvuddelen av transporterna på land sker i dag med lastbil medan det ur miljösynpunkt är önskvärt att överföra transporterna till järnväg. Båda transportslagen ställer krav på effektiv anslutande infrastruktur till hamnarna. I takt med att transporterna på järnväg ökar är dock den nuvarande kapaciteten för låg. Både i Polen och Litauen är transportnätet högt prioriterat och väl utbyggt ända fram till Östersjöns kust. Sverige måste koppla sig till detta nät för att skapa ett effektivt och hållbart transportsystem. Sida 33 (79) Länstransportplan för Blekinge

88 Godstransporter Karlskrona hamn Den kommersiella hamnen på Verkö i Karlskrona, har regelbunden färjetrafik till Gdynia i Polen och en kaj för tunga lyft. En modern passagerar- och lastbilsterminal finns inom ett säkerhetsklassat område. Under 2012 passerade över 460 tusen passagerare, nästan 87 tusen fordon och totalt 1,09 miljoner ton enhetsgods hamnen. Karlskrona hamn har isfria farleder, en rak farled med endast 20 minuters segling till öppet hav. Ro-ro-kajen klarar färjor upp till 240 meters längd med djupgående på 9 meter. Utvecklingen stöttas även på landsidan. Verkö är förbundet med Södra stambanan genom Kust-till-kustbanan via den nya intermodala terminalen i Alvesta. Utbyggnaden av järnvägen Emmaboda-Karlskrona, utbyggnad av järnvägssystemet till Karlskrona hamn, elanslutningar till färjorna i hamnen samt ombyggnad av färjorna för att kunna ta emot landström är exempel på större investeringar som är genomförda. Framtida förbättringar är bland annat en ny intermodal terminal i anslutning till Karlskrona hamn för omlastning av gods mellan olika trafikslag. Ett triangelspår vid Gullberna i Karlskrona för direktanslutning med tåg till hamnen, tillsammans med en ny planskild korsning på Österleden behövs för att rusta för utvecklingen. Infrastrukturen från Gdynia hamn Väganslutningarna till hamnen i Gdynia i Polen är av god standard, där motorvägen A1 (E75) som löper i nord-sydlig riktning knyter Gdynia till Lodz och till Tjeckien. Planer finns på att bygga ut väg S7 mellan Gdynia och Warszawa till motorvägsstandard till år Järnvägen mellan Gdansk och Warszawa har god standard, men upprustnings- och utbyggnadsplaner finns för att förbättra järnvägsförbindelserna söderut från Gdansk. Länstransportplan för Blekinge Sida 34 (79)

89 Godstransporter Baltic-Link Utbyggnad av järnvägsnätet pågår i Polen, Tjeckien, Slovakien, Österrike och Italien för att binda samman hamnarna i Adriatiska havet med Östersjön i den så kallade Baltic-Adriatic Transport Corridor. I Sverige kopplar Baltic-Link till denna korridor. Baltic-Link omfattar riksväg 27, Kust till kust-banan Göteborg Karlskrona/Kalmar och färja Karlskrona Gdynia. När utbyggnaden är klar år 2030 kan gods transporteras på järnväg i 160 km/h genom Europa Genom Baltic-Link ansluts Skandinavien från Oslo, via färjelinjen Karlskrona Gdynia, till Centraleuropas nya nord-sydliga korridor och hamnarna i norra delen av Adriatiska havet. Baltic Adriatic Transport Corridor blir Sveriges och Skandinaviens nya transportled genom östra Centraleuropa. Längs Baltic-Link korridoren finns redan i dag fungerande logistik med omlastningsterminaler för lastbil och tåg. I takt med att transporterna på järnväg ökar är dock den nuvarande kapaciteten för låg. Men i och med utnyttjandet av befintlig infrastruktur för korridoren undviks de stora investeringar som en ny transportkorridor hade inneburit. För Blekinges del fokuseras verksamheten i korridoren på Karlskrona hamn och färjeförbindelsen till Gdynia. Baltic-Link Association är korridorens samverkansplattform i Sverige. Källa: Baltic link association Sida 35 (79) Länstransportplan för Blekinge

90 Godstransporter Karlshamns hamn Hamnen i Karlshamn är en av de största i Sverige och den största och djupaste i sydost. Regelbunden trafik bedrivs från hamnen till Klaipeda i Litauen samt Ryssland/Tyskland. Tillväxten 2012 gäller både gods där antalet enheter ökade med cirka 4 procent, och passagerare, som ökade med 7 procent. För godsökningen innebär det drygt enheter eller 1,7 miljoner ton Ökningskurvan har varit stabil sedan många år tillbaka. Bara sedan 2009 har volymen ökat med nästan 80 procent. Karlshamns hamn är lättillgänglig och isfri. De flesta fartyg som rör sig i Östersjön, kan även angöra Karlshamn. Hamnen kan hantera alla typer av gods. Containertrafik är ett nytt utvecklingsområde. Karlshamns hamns nya elektrifierade kran med lyftkapacitet på 144 ton och en räckvidd på över 50 meter innebär att kapaciteten och effektiviteten har ökats högst avsevärt investerades cirka 100 miljoner kronor i Karlshamn. Investeringarna fortsätter med bland annat förbättring och elektrifiering av spår ner till hamnen och bygget av en kombiterminal. Järnvägsspår finns till kajer och lagerlokaler. Ett triangelspår förbinder hamnen med järnvägsstationen i Karlshamn. Stillerydshamnen i Karlshamn, foto Hans-Peter Bloom Länstransportplan för Blekinge Sida 36 (79)

91 Godstransporter Infrastrukturen från Klaipeda hamn Från Klaipeda går motorvägen A1 (E85) till Vilnius via Litauens andra största stad Kaunas. Vägen var utbyggd till motorvägsstandard redan år 1987, men har på senare tid genomgått upprustningsåtgärder för att förbättra standarden och öka säkerheten. Järnvägen i Litauen har nyligen genomgått en upprustning och ett modernt signalsystem infördes till år 2010 som delvis finansierades av EU. Järnvägsförbindelser finns från Klaipeda till Vilnius och vidare mot Odessa vid Svarta havet, samt mot Moskva och Kina. East West Transport Corridor Utvecklingsarbetet för miljövänliga transporter österut har under de senaste åren fokuserats på korridoren East West Transport Corridor. Korridoren går över Blekinge till Ryssland/Asien via Baltikum. För Blekinges del fokuseras verksamheten i korridoren på Karlshamns hamn och färjeförbindelsen till Klaipeda. Flera organisationer i Blekinge är medlemmar i utvecklingsplattformen East West Transport Corridor Association. Källa: Region Blekinge Sida 37 (79) Länstransportplan för Blekinge

92 Godstransporter 7.3 Prognos för utvecklingen i Östersjöregionen I regeringsdirektivet ingår att analysera den förväntade utvecklingen av efterfrågan på resor och transporter inom de olika trafikslagen. Samhällsförändringar, så som ökad handel, företagslokaliseringar, bostäder och arbetsplatser ställer nya krav på infrastrukturen. Trafikverket redovisar i kapacitetsutredningen att det finns betydande kapacitetsproblem på delar av järnvägsnätet och att en förstärkning av järnvägarna är nödvändig för att klara godstransporter och ökande personresor. I sin vision för 2050 delar Boverket denna uppfattning och anser att det nord-sydliga strategiska järnvägsnätet för gods samtidigt förstärks med flera järnvägsstråk i öst-västlig riktning som förbinder storstäderna, hamnstäderna, deras mellanliggande turistorter och naturresursrika landskap. Detta öppnar för nya interregionala samverkansfördelar om flygplatser, besöksnäring, utskeppningshamnar och kompetensförsörjning. Flaskhalsar vid storstädernas hamnar skulle, enligt boverket, avlastas genom att sekundära hamnlägen i regionen används alltmer. Nya godskorridorer mot kontinenten möjliggörs av tunneln mellan Helsingborg Helsingör, liksom av att förstärkningen av öst-västliga spår öppnar upp kapaciteten för transporter mot östra Europa, Ryssland och Asien via Blekinges hamnar. Containertrafiken förväntas öka med upp emot 140 procent i Östersjöområdet fram till år En stor del av ökningen kommer att ske i området kring St. Petersburg, men Polen är det land som spås få den största procentuella ökningen av gods som transporteras sjövägen, med en ökning på nästan 50 procent mellan år 2010 och Området kring Gdynia och Gdansk antas få en än större utveckling av godshanteringen i hamnarna, med ökningar på över 80 procent. Även södra Sverige bedöms få en positiv utveckling under samma period, där Skåne utmärker sig med en ökning med mellan procent, medan Blekinge antas öka med mellan procent. De ökade godsvolymerna för med sig ett ökat behov av godstransporter, både på väg och på järnväg. De länder där ökningen bedöms bli störst är i Polen, Ryssland och Sverige, med en ökning av godstransporter på väg med cirka 3 procent per år och en ökning med cirka 1,9 procent per år för godstransporter på järnväg. Prognoser för godstransporter via hamnarna Det har i ett flertal projekt som East West Transport Corridor, Motorways of the Sea, Baltic Transport Outlook genomförts godsstudier och godsprognoser. Även Trafikverket har genomfört prognoser för olika årtal, i systemstudien för Sydostlänken sammanfattas resultaten från flera av EU-projekten samt Trafikverkets prognoser. Gemensamt för dessa är en stark utveckling av godsflödena men storleken på flödena varierar stort beroende på vilka tidshorisonter och vilken infrastruktur som antagits. En annan viktig faktor är vilken typ av gods som hanteras i de olika hamnarna. Karlshamn har en inriktning på bulk, som olja, skogsprodukter och övrig torrbulk vilket genererar stora volymer, men har också Länstransportplan för Blekinge Sida 38 (79)

93 Godstransporter ro-ro som genererar lastbils och containerflöden. Från Karlskronas hamn går enbart ro-ro trafik men den är mer omfattande än ro-ro trafiken från Karlshamn. Spridningen i underlaget gör det svårt att ge en rimlig bild av hur godsutvecklingen blir. Det som är säkert är att de två hamnarna Karlshamn och Karlskrona kommer att spela en avgörande roll för hur stor ökningen igenom Blekinge blir. Stora satsningar i infrastrukturen med järnvägsanslutningar i båda hamnarna Karlshamn och Karlskrona medför systemförändringar. Dessa systemförändringar är en av orsakerna till prognosresultatens stora spridning. Det är svårt att beskriva en godsutveckling när det inte finns historik att Verköhamnen i Karlskrona, foto Mats Samuelsson utgå ifrån. En annan viktig faktor som prognoserna inte alltid beaktar är trängseln på spåren, och omlastningskapacitet i hamnarna. Prognoserna visar på en kraftig tillväxt av godsvolymer Ökningen av gods från/igenom Blekinges hamnar är beroende på olika scenarion och beräknas till 4-9 miljoner ton per år Det motsvarar fler svenska lastbilar per dag (beräknat på 250 arbetsdagar) om allt går på lastbil (svenska lastbilar är längre än europeiska, en 24 m lastbil med släp har en medellast på 25 ton jmf med en 18m trailer som lastar 15 ton). Med en jämt fördelad mix av europeiska trailers och de längre svenska lastbilarna så blir det fler lastbilar per dag år Genom att låta en del av trafiken gå på tåg kan antalet lastbilar reduceras. Med Sydostlänken förbättras möjlighetan att köra stora volymer gods på tåg, utan Sydostlänken är utvecklingsmöjligheterna små. För det är Blekinge kustbana allt för hårt belastad av persontrafik. En bedömning är Sida 39 (79) Länstransportplan för Blekinge

94 Godstransporter att det finns möjlighet att köra 4 godståg per dag från Karlshamn som 2030 enligt scenario 2030BL Källa: Underlagsrapport Systemanalys Sydostlänken Älmhult-Olofström Blekinge Kustbanan skulle ca 5,5 % av allt gods från hamnen gå på Blekinge kustbana. En större ökning erfordrar kraftigt kapacitetshöjande åtgärder på järnvägen mellan Hässleholm Kristianstad Karlshamn. Med Sydostlänken kan fler godståg köra men begränsas istället av möjligheten att lasta och lossa tågen. För en större terminal som den i Malmö eller i Göteborg så lastas ett 600m långt tåg på ca 3 timmar. Ett ca 600 meter långt tåg rymmer 35 vagnar som kan lasta antingen 35 trailers eller 70 TEU. En rimlig bedömning utifrån terminalkapacitet i hamnen borde det gå att få till en rationell hantering av 8st 600 meterståg i hamnen i Karlshamn. Det skulle i så fall motsvara 14,4 % av alla godsvolymer. Ökningen beräknas bli störst från hamnen i Karlshamn som har stora mängder bulkgods, vilket generera stora volymer. Karlshamns hamn kommer 2030 i det högre scenarioalternativet att ha 13,1 miljoner ton gods över kaj och i det lägre scenariot 9,5 miljoner ton gods. Jämfört med Karlskrona som i det högre scenariot kommer att hantera 2,2 miljoner ton gods och i det lägre scenariot 1,6 miljoner ton. Sölvesborgs hamn utvecklas något men inte alls i samma omfattning som i de två hamnarna med färjetrafik. Sölvesborg prognostiseras för ca 1,6 miljoner ton gods. Volvo i Olofström nyttjar idag tågtransporter i hög utsträckning med så mycket som 20 ankomst och avgångar per dag. Med den potential som finns till Karlshamns hamn (8 tågavgångar) kan antalet tågrörelser bli upp till 36 st. per dag. För hamnen i Karlskrona är volymökningen också stor men ligger inte alls i samma nivå som för Karlshamn. Den stora skillnaden är hamnarnas inriktning, Karlskrona till skillnad från Karlshamn är helt inriktad på ro-ro trafik (Karlshamn har ro-ro och bulk, bulk genererar stora godsvolymer). Utvecklingen av hamnen i Karlskrona med omlastningsmöjlighet till tåg har utvecklingspotential för två avgångar och ankomster per dag. Det motsvarar ca TEU, eller ca trailers per år. Trafikverket är försiktigare i sina prognoser År 2010 transporterades enligt Trafikverkets statistik ca bruttoton gods per år på Blekinge kustbana väster om Karlshamn (i systemstudien för Sydostlänken anges relationen ca 0,5 nettoton/bruttoton). Huvuddelen av järnvägsgodset handlar om transporter till och från Södra Cell i Mörrum. Enligt Åtgärdsplaneringen 2030-prognosen transporterades nettoton per år på Blekinge kustbana väster om Karlshamn år Till år 2030 har järnvägsgodsvolymerna enligt prognosen ökat till nettoton per år nettoton motsvaras av ca en tågavgång per dag, vilket är långt ifrån de tillväxtsiffror som fåtts fram i andra modeller. Förutsättningarna i Åtgärdsplaneringen innehåller inte Sydostlänken, inte heller den uppgraderade järnvägen mellan Emmaboda-Karlskrona- Verkö som i princip utgör en helt ny transportlänk. Det är också oklart om utvecklingen i Länstransportplan för Blekinge Sida 40 (79)

95 Godstransporter Polen och Baltikum beaktats. Genom att inte inkludera systemeffekterna av de nya investeringarna i infrastrukturen fås en mycket försiktig godsprognos i Åtgärdsplaneringen. Länstransportplanen behöver utöver de investeringar som görs i järnvägsinfrastrukturen för att underlätta godstransporter också ha en beredskap för en stor lastbilsökning genom länet. Det är framförallt hamnarna i Karlshamn och Karlskrona som har potential till stora godsvolymökningar och även om mycket gods kan flyttas direkt från fartyg till tåg så behövs en betydande mängd lastbilar att för att transportera de tillkommande volymerna. Lastbilarna till skillnad mot tågen klarar en leverans och returfrakt under samma dag om målpunkterna kan nås under 4,5 timmar. Det innebär i praktiken att Jönköping, Linköping, Borås kan nås under en och samma dag. Göteborg nås från Karlshamn men inte från Karlskrona med returfrakt samma dag. För större avstånd har tåget en marknadsmässig fördel. Det är på de längre avstånden som tågen verkligen kan konkurrera. Viktiga noder som Hallsberg/Örebro, Eskilstuna och Stockholm är intressanta utifrån ett tågperspektiv. Går det att identifiera längre rutter förbättras underlaget för godstransporter med tåg. Att godsvolymerna skiljer sig så mycket åt mellan olika prognoser är kopplat till förutsättningar. Den genande länken från Adriatiska havet med tåg innebär att möjligheterna att korta godsets ledtider till Norden förbättras. För varor med ett högre varuvärde kan en genande länk av den här karaktären ha stor effekt på godsens transportvägar. Det är därför viktigt att inte den Svenska sidan utgör flaskhals för de nordiska transporterna och att riksvägarna i främst nord-sydlig riktning kan ges en så hög standard som möjligt. Sida 41 (79) Länstransportplan för Blekinge

96 Resor 8. Resor Goda kommunikationer gör det möjligt att pendla till arbete på längre avstånd. Därigenom ökar både individens valmöjligheter och företagens rekryteringsbas. På kortare avstånd i tätorter är tillgången på cykelvägar en förutsättning för att välja att cykla till arbete och studier. Pendling och regionförstoring har väsentliga ekonomiska fördelar för kommunerna och regionen. Fortsatta satsningar på den regionala kollektivtrafiken planeras därför under de närmaste åren. För att skapa nya och förbättrade pendlingsmöjligheter krävs samordning inom länet och med angränsande regioner. Planerade trafiksatsningar måste också följas upp med nödvändiga infrastrukturinvesteringar för att bland annat minska restiderna och skapa ett tillgängligt regionalt kollektivtrafiksystem. Foto Ola Åkeborn 8.1 Mål Regeringen uttrycker i sin proposition en önskan om ökat resande med kollektiva färdsätt. För att öka kollektivtrafikens andel av resandet bör åtgärder för att främja detta prioriteras högre. Planering för kollektivtrafik behöver dessutom förankras bättre i övrig samhällsplanering, så som att ny bebyggelse lokaliseras i anslutning till redan befintliga kollektivtrafikstråk. Kollektivtrafiken ska ses som det transportmedel som utgör grundbulten i ett långsiktigt hållbart samhällsbyggande. Kollektivtrafiken har flera viktiga funktioner för att få en fungerande tillgänglighet, en bra struktur för arbete och studier. Mycket talar för att dessa Länstransportplan för Blekinge Sida 42 (79)

97 Resor behov kommer att öka under kommande år. Kollektivtrafiken kan även bidra till att nå miljömålen, dels genom att färre åker bil och dels genom att samtliga buss- och närtrafikfordon körs på drivmedel som har liten klimatpåverkande effekt. Riksdagen har uttalat att kollektivtrafiken ska vara anpassad för alla. Detta innebär att fordon och infrastruktur ska anpassas så att även resenärer med funktionsnedsättning ska kunna använda sig av kollektivtrafiken. Med hänsyn till riksdagens ställningstagande har trafikhuvudmännen under senare år i mycket stor utsträckning inriktat sina infrastrukturinvesteringar på tillgänglighetsanpassning av hållplatser, terminaler och stationer. Däremot har åtgärderna varit mer begränsade vad gäller investeringar för att skapa trafiksäkra och tillgängliga gång- och cykelvägar från och till hållplatserna. En inriktning är att fortsätta tillgänglighetsanpassningen av kollektivtrafiken även under den nya planperioden. Riksdagen önskar samtidigt se en ökad förflyttning till fots och på cykel. Detta gagnar såväl individen som samhället i stort. Åtgärder på kollektivtrafik, gång och cykling förbättrar kapaciteten och tillgängligheten i transportsystemet, då det minskar antalet bilar på gatorna samt bidrar till att uppnå miljö- och hälsomålen. Regeringen ser ett behov av att åtgärda de brister som finns i cykelinfrastrukturen för att åstadkomma ett attraktivt och sammanhållet cykelvägnät. En ökad satsning på gång och cykelpendling ger positiv miljö- och hälsoeffekter samt hjälper till att minska det korta bilresandet. Andelen gång- och cykeltrafik av de korta resorna bör öka och det bör underlättas att kombinera resor med gång/cykel och kollektivtrafik. Cykelturismen i Blekinge bör samtidigt utvecklas. Foto Hans Sahlin Sida 43 (79) Länstransportplan för Blekinge

98 Resor 8.2 Trafikförsörjningsprogrammet I det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Blekinge pekas målen för länets kollektivtrafik ut. Målen ska bidra till en hållbar samhällsutveckling och att regionala utvecklingsmål och visionen 2025 uppnås. Övergripande är målsättningen om en fördubbling av resandet med kollektiva färdsätt till 2030, med utgångspunkt i 2008 års resandesiffror. Som delmål gäller att resandet skall ha ökat med 10 % till år 2012 och 25 % till år En förutsättning för att fördubblingsmålet skall kunna uppnås är att detta är väl förankrat hos alla de myndigheter som kan påverka kollektivtrafikens utveckling samt inom alla berörda trafikföretags organisationer med flera. Regionala myndigheter och kommuner kan bidra till att målet uppfylls genom att kollektivtrafiken beaktas i all samhällsplanering. Övriga mål i trafikförsörjningsprogrammet med betydelse för transportinfrastrukturen är restider, klimat och miljö samt tillgänglighet. Restider Korta restider som kan konkurrera med bilen är viktigt. En avvägning mellan antal hållplatser och tidsaspekten ska alltid göras oavsett resans längd eller läge. Pendling över kommungränser och mellan Blekinge och grannlänen handlar om kortast möjliga restider som tillgodoser flest resenärers behov. Restiden mellan Karlskrona Malmö skall inte överstiga 2 timmar 30 minuter. Restiden på kust till Kust-banan mellan Karlskrona Växjö och Kalmar skall successivt närma sig målet om en timmes restid. Från Ronneby och Karlshamn skall restider med busstrafik till Växjö reduceras. Mellan Olofström och framför allt Karlshamn är det viktigt med goda pendlingsmöjligheter, men även med Kristianstad och Älmhult. Även för de lokala busslinjerna skall strävan vara att minska restiden i förhållande till bilen, d.v.s. minska den s.k. restidskvoten. Det skall finnas snabba och väl fungerande anslutningar till den interregionala tågtrafiken i Alvesta och Hässleholm. Detsamma gäller anslutningar till flyget vid Ronneby flygplats. Länstransportplan för Blekinge Sida 44 (79)

99 Resor Klimat och Miljö Kollektivtrafiken i Blekinge ska bidra till att mål uppnås för utsläpp av koldioxid, kvävedioxider och partiklar mm. Kollektivtrafiken ska även gå hand i hand med de regionala energi- och klimatmål som länsstyrelsen tagit fram med sikte på att länet inte ska ha några nettoutsläpp av koldioxid senast Vid upphandling skall i princip de funktionskrav gälla som framgår av de standardkrav som finns i branschen. Busstrafiken skall i huvudsak, efter genomförd upphandling år 2014, drivas med ett miljöanpassat drivmedel, vilket bland annat innebär fosilfritt och därmed i princip förnyelsebart. Fordonen ska vara väl anpassade till den miljö där trafiken sker. Bussar vars huvudsakliga trafikering är inne i stadscentra och annan miljö med mycket bostäder och gångtrafik skall beläggas med höga krav avseende buller och utsläpp. Eldrift kan på sikt vara lämpligt. Tillgänglighet Kollektivtrafiken skall vara väl anpassad för att möjliggöra resor för människor med olika funktionsnedsättningar. För att kunna ta hand om och hjälpa dessa resenärer krävs förståelse och kunskap. Blekinges kollektivtrafik är förhållandevis väl tillgänglighetsanpassad vad gäller fordon, stationer, terminaler och hållplatser. Idag är i princip alla större hållplatser och terminaler tillgänglighetsanpassade. Eventuella brister kartläggs och åtgärdas kontinuerligt i samverkan med berörda kommuner och Trafikverket. Alla hållplatser med 20 eller fler resenärer per dag skall vara tillgänglighetsanpassade. Personal som i sitt trafikutövande kommer i kontakt med personer med funktionsnedsättning av olika slag skall genom sitt trafikföretag genomgå utbildning i om hur man omhändertar och bemöter resenärer med funktionsnedsättning. Resenärer med olika former av funktionsnedsättningar ska kunna använda den allmänna kollektivtrafiken för en större del av sina resor. Sida 45 (79) Länstransportplan för Blekinge

100 Resor 8.3 Resvaneundersökningen 2012 En resvaneundersökning genomfördes under 2012 för att kartlägga hur resandemönstret i regionen ser ut. Undersökningen omfattar Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län. Resultaten från resvaneundersökningen visar bl. a att: Under en vanlig vardag reser upp mot 80 procent av befolkningen. Av det totala antalet resta kilometrar står bilresandet för 76 procent på vardagar och 85 procent på helgerna. I genomsnitt reser varje person 1 timme och 20 minuter varje dag. 90 procent av de tillfrågade har tillgång till bil och lika stor andel har tillgång till cykel. 20 procent av invånarna har ett tåg- eller busskort. I åldersgruppen år har en majoritet kollektivresandekort, men därefter sjunker andelen med ökande ålder. Två tredjedelar av antalet resor görs med bil och kollektivtrafiken står för endast 6 procent. Väger man in resans längd utgör 12 % kollektivtrafik av det totala rersandet. För att nå fördubblingsmålet för kollektivtrafiken behöver 8 procent av bilresorna överföras till kollektivtrafik gjordes 8,2 miljoner resor med Blekingetrafiken jämfört med 7,6 miljoner resor under 2008 exklusive sjukresor och färdtjänst, vilket ligger något under målet. 8.4 Pendling och övrigt resande Genom att göra en region mer tillgänglig minskar dess sårbarhet och det blir lättare att rekrytera arbetskraft. Större arbetsmarknadsregioner ger dock miljöpåfrestningar genom ökat trafikflöde. Denna negativa miljöpåverkan ska minimeras i så stor utsträckning som möjligt bl.a. genom att erbjuda effektiv och miljövänlig kollektivtrafik. Olika trafikslag ska samspela och även fungera över läns- och nationsgränser. Det är viktigt att samverkan sker med angränsande regioner för att underlätta studie- och arbetspendling. Kollektivtrafiken ska bidra till att förstärka, förstora och knyta samman marknader för boende, arbete, utbildning, service och fritid. Blekinges transportsystem ska vara en drivkraft för regionens sociala, ekologiska och ekonomiska utveckling. För medborgarna ska en ökad tillgänglighet leda till en bättre service, större arbetsmarknad och större utbud av nåbara fritidsaktiviteter. Den regionala arbetspendlingen har ökat under en längre period även om ökningstakten under senare år avtagit något. Från många håll har strävan varit att åstadkomma regionförstoring genom utbyggnad av kommunikationerna, inte minst i Blekinge. Satsningen på Blekinge Kustbana och regional busstrafik har haft väsentlig betydelse för den regionala pendlingen. Från början av 1990-talet och fram till idag har resandet på Blekinge Kustbana ökat från drygt resor till drygt 1,7 miljoner resor per år Länstransportplan för Blekinge Sida 46 (79)

101 Resor Resandet inom Blekinge Av diagramet framgår de största regionala pendlingsrelationerna som berör länets kommuner. Uppgifterna avser arbetspendling år I det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Blekinge anges att den största bruttopendlingen, d.v.s. pendling i båda riktningarna, har Karlskrona - Ronneby med närmare pendlare. I förhållande till kommunstorlek har Olofströms kommun en omfattande inpendling. Andelen kollektivresor i Blekinge är högre än genomsnittet i den genomförda resvandeundersökningen som sammanfattas ovan. Sett till hela Blekinge sker 12,4 procent av utförda personkilometer (6 % när man bara tittar på antalet resor) med kollektivtrafik, och utmed kusten står kollektivtrafiken för 20 procent av resorna. Fördubblingsmålet innebär därmed att antalet resor ska öka från 8,2 miljoner år 2012 till 15,1 miljoner till år Om utvecklingen fortsätter i samma takt som den gjort från år 2008 kommer fördubblingsmålet att uppfyllas till år Cykling Cykeln ska kunna ses som ett attraktivt alternativ för en del av eller hela resan. För att åstadkomma detta krävs insatser inom en rad områden infrastruktur, planering och uppföljning, regler och vägvisning, organisation och samverkan, kunskapsuppbyggnad samt kommunikation. Den största potentialen att Källa: Resvaneundersökningen i Blekinge snabbt öka andelen resor med cykel bedöms i första hand finnas inom tätorter och för resor som är kortare än fem kilometer. I vissa tätorter finns sannolikt en överflyttningspotential för även lite längre resor. Den enskilt viktigaste åtgärden för att öka användningen av cykel är en förbättrad infrastruktur för cyklisterna. Utanför tätorterna tvingas cyklister till övervägande del cykla på vägbanan eller på vägrenar av varierande bredd. För att ytterligare förbättra säkerheten i Blekinge för de som redan cyklar, eller de som vill, finns behov av investeringar i cykelvägar inom pendlingsavstånd mellan olika tätortsbebyggelser. Åtgärderna utmed det statliga vägnätet är under planperioden inriktade på att skapa goda cykelmöjligheter för pendling till arbete och studier. Det kan även handla om att åstadkomma GC-vägar som binder samman närliggande tätbebyggelse med varandra. Turistiska värden för länet handlar främst om vår del i Sydostleden. På det kommunala väg- och gatunätet är inriktningen att statsbidragsmedel i planen kan sökas för att skapa säkra GC-vägar till skola och fritid och arbetspendling. Sida 47 (79) Länstransportplan för Blekinge

102 Resor Sydostleden Sydostleden, en cykelled som sträcker sig från Simrishamn till Växjö, är ett samverkansprojekt som syftar till att vidareutveckla cykelturismen i området genom att förverkliga en av Sveriges bästa turistcykelleder med internationellt attraktiv standard, helt i klass med etablerade cykelleder ute i Europa. När leden väl etableras efter färdigställandet 2015 beräknas 8000 cyklister/år att cykla hela ledens 27 mil långa sträckning och cyklar delsträckor. Sydostleden beräknas ge en ökad turistomsättning om 50 milj./år och är tänkt att inspirera till nya företagsetableringar och fler anställningar utmed leden. Total investeringskostnad är beräknad till ca 60 miljoner kr och finansieras genom insatser och resurser från Trafikverket, involverade kommuner och regioner samt EU-medel. Källa: Länstransportplan för Blekinge Sida 48 (79)

103 Karlskrona - Gdynia Resor Resandet utanför Blekinge Den regionala trafiken över kommun- och eller länsgräns planeras efter principen att den skall vara snabb. För att detta mål skall kunna uppfyllas så kompletteras denna trafik med trafik av mer lokal karaktär. Alla tätorter i länet med minst 1000 invånare ska ha goda anslutningar till det regionala nätet. I mer glesbebyggda områden ska resmöjligheter finnas för i första hand serviceresor. Pendlingen över länsgräns från Blekinge visar på en ökande trend och förväntas öka ytterligare i takt med att kollektivtrafiken byggs ut. Resandet med kollektivtrafiken på Blekinge kustbana över länsgränsen till och från Skåne är klart störst med cirka pendlare dagligen och följs därefter av Kronobergs och Kalmar län, där antalet pendlare är cirka respektive cirka 800 pendlare. Sölvesborgs kommun ingår i Kristianstads arbetsmarknadsområde och det blir allt viktigare att kunna resa snabbt, säkert och pålitligt mellan Blekinge och Öresundsregionen. För att öka närheten är det viktigt att minska restiden och öka turfrekvensen, varför Region Blekinge har beslutat om satsning på Pågatåg. Mönsterås Ljungby Alvesta Växjö Borgholm Lessebo Nybro Emmaboda Kalmar Markaryd Osby Älmhult Tingsryd Torsås Mörbylånga Örkelljunga Broby Olofström Perstorp Hässleholm Karlshamn Ronneby Karlskrona Bromölla Kristianstad Sölvesborg Höör Karlshamn - Klaipeda Hörby Sjöbo Tomelilla Skurup Ystad Simrishamn Mellankommunal arbetspendling 2010 (riktning på pendlingspilarna är vänstertrafik) Mellankommunal arbetspendling fler än 200 pendlare Källa: Bearbetad RAMS-statistik 2010 från SCB Kilometers Sida 49 (79) Länstransportplan för Blekinge

104 Karlskrona - Gdynia Resor De stora pendlingsflödena i Blekinge sker i huvudsak i öst-västlig riktning på E22 och på Blekinge kustbana vilket binder samman hela länet med undantag av Olofström. Olofström kopplas med kollektivtrafik till både Karlshamn och till Bromölla för att möjliggöra samma pendlingsförutsättningar som de andra kommunerna i länet har. Olofströms läge mot flera angränsande kommuner innebär att pendlingsströmmarna sker i många riktningar, mot Osby, Tingsryd, Bromölla, Kristianstad samt i Blekinge Sölvesborg och Karlshamn. Rv 15 och lv 116 som till största del ligger i Skåne utgör viktiga pendlingsstråk till/från Olofström. Från Sölvesborg sker en stor pendling till både Bromölla och Kristianstad och i omvänd riktning i något mindre omfattning. Från Sölvesborg är pendlingsströmmarna mot Skåne större än de österut vilket också förklarar att Sölvesborg tillhör Kristianstads arbetsmarknadsområde. I de östra delarna av länet sker pendling mellan Karlskrona-Torsås samt Karlskrona- Kalmar med ungefär samma volymer trots att Kalmar ligger på dubbla avståndet jämfört med Torsås. Pendling till Växjö sker i viss omfattning från Ronneby och Karlskrona men Från Göteborg Till Stockholm Mönsterås Från Stockholm Ljungby Alvesta Växjö Borgholm Till Göteborg Älmhult Markaryd Osby Tingsryd Lessebo Nybro Emmaboda Torsås Kalmar Mörbylånga Örkelljunga Broby Olofström Perstorp Hässleholm Karlshamn Bromölla Från Malmö Kristianstad Sölvesborg Höör Ronneby Karlskrona Karlshamn - Klaipeda Hörby Sjöbo Till Malmö Tomelilla Skurup Ystad Simrishamn Förändring av mellankommunal arbetspendling (riktning på pendlingspilarna är vänstertrafik) Ökning Minskning Kilometers Källa: Bearbetad RAMS-statistik 2000 och 2010 från SCB Länstransportplan för Blekinge Sida 50 (79)

105 Resor är förhållandevis liten. Tingsryd är en viktig inpendlingsort för Olofström, Karlshamn och Ronneby, men har inte alls samma volymer i motsatt riktning. Olofström har genom Volvo som dominerande arbetsgivare i kommunen tappat mycket inpendling från flera olika kommuner i både Blekinge och Skåne men även från Tingsryd. Volvos ökade effektivisering där färre personer producerar fler bilkarosser gör att arbetskraftbehovet från närliggande kommuner har minskat i betydelse. Pendlingsströmmarna har därför minskat och pendlingsströmmarna har vänt från Olofström till närliggande kommuner. Det långväga pendlandet till Kristianstad från Karlskrona har minskat, någon tydlig förklaring finns inte men en hypotes kan vara bildandet av Skåne län, som flyttade mycket av beslutsfattandet till Malmö, har minskat Kristianstads betydelse som regionalt centrum. Istället har Karlskrona-Växjö haft motsvarande pendlingsökning som Karlskrona- Kristianstad haft pendlingsminskning. Pendlingen från Karlshamn och Ronneby till Karlskrona har ökat mycket, vilket är en naturlig del av den ökade rörligheten i samhället. Samtidigt har också kollektivtrafiken i stråket utvecklats starkt och förbättringar i infrastrukturen har genomförts med bland annat elektrifiering av Blekinge Kustbana och en succesiv förbättring av E22. Även i motsatt riktning Karlskrona till Ronneby och Karlshamn har pendlingen ökat, men inte i samma omfattning. För Sölvesborg är ökningen större mot Kristianstad än vad den är mot Karlshamn. Goda kommunikationer och attraktiva restider är bidragande förutsättningar. Kristianstad är en tydlig vattendelare för arbetspendling från Blekinge till Skåne även om det förekommer pendling till Malmö och Lund (som ökar). För relationer väster om Kristianstad så blir restiderna längre än 50 minuter och intresset för att pendla minskar. Pendlingen Kalmar-Karlskrona har ökat ungefär lika mycket i båda riktningarna, vilket visar att det finns potential av att utveckla det stråket. Totalt har utpendlingen från länet ökat från ca 5800 år 2000 till , inpendlingen har samtidigt gått från 5200 till 6000 vilket innebär ett negativt pendlingsnetto. Sida 51 (79) Länstransportplan för Blekinge

106 Resor 8.5 Prognoser och utveckling I Trafikverkets rapport Prognoser för arbetet med nationell transportplan beskrivs den förväntade utvecklingen för persontranporter fram till år Som underlag till rapporten ligger bland annat regeringens långtidsplanering, KI:s prognoser om ekonomisk utveckling och SCB:s befolkningsprognoser. De tendenser som prognoserna visar är att biltätheten i landet kommer att öka med cirka 30 procent mellan år 2010 och år Transportarbetet med personbil i Blekinge bedöms öka med cirka 21 procent mellan år 2010 och 2030, vilket innebär en årlig tillväxt med cirka 0,9 procent. Ökningen kan jämföras med den antagna ökningen för riket som är 34 procent respektive 1,5 procent. Motsvarande siffror för den nationella tågtrafiken innebär en ökning med upp till 32 procent fram till år 2030, vilket motsvarar en årlig ökning på 1,4 procent. Den största ökningen inom internationella persontransporter i Östersjöregionen fram till år 2030 förväntas ske inom persontransporter på järnväg, där prognoser visar på en ökning med 100 procent. Ökningen kan till exempel jämföras med ökningen inom privatbilismen som bedöms öka med cirka 20 procent och antalet flygresenärer som bedöms öka med 80 procent under samma tidsperiod. Klimatutmaningen kommer att öka efterfrågan på effektiva kollektivtrafiklösningar. Om dagens bilister väljer att göra var femte bilresa med kollektivtrafik i stället för som i dag med bil så behöver kollektivtrafiken i stort fördubbla sin kapacitet. Det kräver framförhållning, bl.a. i form av reserverade utrymmen för järnvägsspår, bussgator, cykelvägar, stationer, hållplatser, bytespunkter, pendelparkeringar etc. För att kollektivtrafiken skall utvecklas i en önskvärd inriktning har Region Blekinge en vision för hur vi vill ha kollektivtrafiken i framtiden. Visionen 2025, som beskrivs i Trafikförsörjningsprogrammet, utgör en tidpunkt i en relativt nära framtid då man är nära målet om fördubblat resande till ska kollektivtrafiken vara ett självklart val vid resor till arbete och utbildning. Dessutom ska kollektivtrafiken i betydligt högre grad också kunna användas vid service- och fritidsresor. För att tillgodogöra oss Öresundsregionen som tillväxtmotor i södra Sverige behöver vi tågtrafik med hög turtäthet och korta restider. Den viktigaste faktorn för ett ökat resande i kollektivtrafiken är hög turtäthet och korta restider men även bytespunkternas utformning och funktion är betydelsefull. Att kunna byta färdsätt smidigt och enkelt, exempelvis genom tillgång till parkeringsmöjligheter för cykel och bil i nära anslutning, är avgörande faktorer. Regeringen vill särskilt belysa dess betydelse för arbetspendlingsmöjligheten. Ökad effektivitet i bytespunkterna kan leda till att fler väljer att resa kollektivt. Även att ta sig till hållplatserna måste bli mycket enklare. Till alla större hållplatser i länet har det byggts gång- och cykelvägar. Finns parkeringsplatser i direkt anslutning till resecentren kan resenärer välja att parkera bilen och resa vidare med kollektivtrafiken från dessa platser. Länstransportplan för Blekinge Sida 52 (79)

107 Resor Satsningar på Kust till kustbanan, Karlskrona - Emmaboda, och planerade satsningar på regionalbusstrafik längs kusten samt till Tingsryd-Växjö och Älmhult kommer att ge ökade möjligheter till regional arbetspendling. I Gullberna planeras ett nytt resecentrum, Karlskrona norra, vilket kommer att minska restiden väsentligt för många buss- och tågpendlare. Karlskrona norra har potential att bli en knutpunkt för alla trafikslag vilket gör centret attraktivt för etablering av affärer, kontor och arbetsplatser. Flygets utvecklingsbehov under planperioden Flygplatsterminalen är byggd 1958 med viss tillbyggnad därefter och är inte anpassad till den resandevolym som flyget har idag. Resandet har under den senaste tioårsperioden i snitt varit drygt per år, under 2012 gjordes resor. Prognosen är att resandeökningen fortsätter i takt med världsmarknadens förändring och ett ökat utbyte inte minst inom EU-medlemsländerna. Att starta en reguljär direktlinje till någon av Europas viktigare städer har stora möjligheter att realiseras. Att öka andelen chartertrafik skulle kunna öka passagerarantalet med ca per år. En förutsättning för ett ökat resande är att flygplatsterminalen byggs ut och moderniseras. Särskilda medel som finns för drift av kommunala flygplatser finns inte via länsplanen i det här fallet då flygplatsen och terminalen ligger under statens ansvar. Möjligheterna att resa kollektivt till och från flygplatsen bör öka. Flygbusslinje finns från Karlskrona men motsvarande bussanslutning från västra delen av länet saknas idag. Här bör finnas ett kommersiellt intresse att etablera resande med buss. Även tåganslutning kan vara en intressant möjlighet som uppstår av behovet av att bygga ett mötesspår för ½ timmestrafik på Blekinge kustbana i höjd med Kallinge. I den åtgärdsvalsstudie som görs för mötesstationen ska även denna möjlighet utredas Sida 53 (79) Länstransportplan för Blekinge

108 Ekonomisk översikt 9. Ekonomisk översikt Prioriteringarna har utgått ifrån ett helhetsperspektiv med syftet att förbättringar av infrastrukturen i Blekinge ska främja transportsystemet i ett större sammanhang. Länets centrala hamnar ska med förbättringar av väg- och järnvägssystemet kopplas samman med Nordiska triangeln. Möjligheterna att pendla och resa ska förbättras genom förstärkningar i kollektivtrafikens infrastruktur och utbyggnaden av cykelvägar. Åtgärderna ska sammantaget bidra till tillväxt och en hållbar utveckling i Blekinge. 9.1 Utgångspunkter och motiv för prioriteringar För att uppnå regional tillväxt i länet och en utveckling som är långsiktigt hållbar finns några utmaningar som är särskilt viktiga att arbeta för och förhålla oss till i prioriteringen av vad planens medel ska användas till. Omvärldstrenderna visar att vi har en allt större åldrande befolkning och som fortsätter att koncentreras till redan befolkningstäta delar i landet. Stadsregioner med invånare eller fler växer av egen kraft och den ekonomiska utvecklingen koncentreras till dessa regioner. Transportinfrastrukturen integreras i internationella nätverk med ökad koncentration av godsflöden till större stråk och noder som binder samman Sveriges storstadsregioner med omvärldens starka regioner. I det här perspektivet har vi stora utmaningar framför oss. Befolkningstillväxten i länet har varit svag över tiden, vi har inga stora städer och det är svårt att få fler unga människor att flytta hit. Det behöver skapas fler arbetstillfällen, inte minst inom det vi kallar intäktsbasen och företagen behöver öka sin kunskapsintensitet. Vi ligger vid sidan om det nationellt utpekade strategiska transportnätet, även om vi har två centrala hamnar i länet. Omvärldstrenderna för Sveriges handel pekar på dels att handeln med omvärlden ökar, vilket är viktigt för ett exportberoende land, dels på en ökad handel mot öster. Infrastrukturpropositionens prognos för 2050 visar att godstransporternas ökning i absoluta tal ökar mest mot östra Europa, Centraleuropa och Kina m fl. Samtidigt måste transportsystemet utvecklas på ett sätt som minskar klimat- och miljöpåverkan. I det här perspektivet har Blekinge ett gynnsamt läge i Södra Östersjön för ökad handel mot öst och Centraleuropa. Svenskt näringsliv har nära till viktiga transportstråk på andra sidan Östersjön via länets två strategiska hamnar, ingående i TEN-T Motorways of the Sea. I gröna transportkorridorer med sjöfart över Östersjön och på järnväg kan både gena som klimat- och miljövänliga transporter ske över längre avstånd än sådana som går via Västeuropa. Att koppla samman länets strategiska hamnar med det utpekade godstransportstråket i landet ökar robustheten i hela systemet. Det bör också bidra till att arbetstillfällen skapas i Blekinge. Länstransportplan för Blekinge Sida 54 (79)

109 Ekonomisk översikt Vi har även goda förutsättningar att öka resandet med kollektivtrafiken. Befolkningskoncentrationen finns utmed kuststråket, det är nära mellan centralorterna. Blekinge kustbana och länets viktigaste väg E22 binder samman länet med Skåne och Öresundsregionen. Att öka resandet med tåg erfordrar dock kapacitetshöjande åtgärder. Våra prioriteringar Namngivna projekt i planen är Riksväg 27 ingående i Baltic-Link stråket samt större brister som avser kapaciteten på Blekinge kustbana. Riksväg 15 mellan Karlshamn och E6/ Halmstad och Riksväg 28 från Karlskrona med anknytning till Riksväg 50 är viktiga förbindelselänkar mellan hamnarna och det utpekade nationella godstransportstråket. Ramarna i planen medger dock inga större satsningar på dessa två. För att utöka turtätheten på Blekinge kustbana mellan Kristianstad och Karlskrona måste kapaciteten öka. Det är en viktig förutsättning för regionförstoring varför vi avsätter medel i planen för att samfinansiera nödvändiga åtgärder, främst gäller detta utbyggnaden av mötesstationer. Satsningen innebär att vi fortsätter att bygga ut möjligheterna att resa med tåg. Vidare ingår andra viktiga förstärkningar av kollektivtrafiken samt pendlingscykelvägar. Det finns ett stort behov av att skapa sammanhängande cykelstråk där potentialen för pendling är stor. Detta gäller både för staten som väghållare som för kommunerna. Genom statsbidragsdelen i planen kan sådana åtgärder göras på det kommunala gatu- och vägnätet. Vi delar in prioriteringarna i tre insatsområden med utgångspunkt från prognoser och trender om framtiden, Blekingestrategin och nationella styrdokument: Sida 55 (79) Länstransportplan för Blekinge

110 Ekonomisk översikt Vi bidrar till ett för landet robust och tillgängligt transportsystem genom att stärka landanslutningarna på väg och järnväg till de centrala hamnarna Karlshamn och Karlskrona. Av regeringens direktiv, bilaga 4, framgår att de viktigaste regionala stråken ska stärkas för att binda samman transportinfrastrukturen både med det utpekade nätet som i ett läns- och internationellt perspektiv. Infrastrukturpropositionen säger att strategiska stråk och noder ska vara vägledande för framtida prioriteringar och satsningar. Karlshamns och Karskronas hamnar ingår som centrala hamnar i nätet för godstransporter. Infrastrukturpropositionen pekar på att utvecklingen av gränsöverskridande trafik och ökad tillgänglighet inom och mellan regioner är viktiga aspekter för att skapa tillväxt. Framtidskommissionen tillägger att det också innebär att gemensamma miljöregler införs mellan länder. Genom att stödja den utveckling som nu pågår i länets hamnar för ökad intermodalitet och skapa gröna transportkorridorer tillsammans med nya växande ekonomier ökar handeln vilket även gör att gemensamma regelverk kan skapas. För att klara en ökning av godstransporter samtidigt som klimatpåverkan måste minska menar flera, däribland Boverkets vision för Sverige 2025, att järnväg och sjöfart måste ta en större andel och att kustsjöfarten utvecklas. Vi skapar större lokala arbetsmarknadsområden genom att knyta samman länets större orter och omgivande län i funktionella kollektivtrafiksystem. OECD studien Småland-Blekinge klargör att behovet är stort av utökade och bättre pendlingsmöjligheter mellan residensstäderna och att fler människor får möjligheter att få tillgång till arbete och studier i större arbetsmarknadsområden. Trafikverket Region Syd säger i Målbild 2050 att Öresundsregionen är en viktig tillväxtmotor i vår närhet liksom högskole- och universitetsstäderna är viktiga motorer för utbildning och näringsliv. I dessa orter finns en betydande potential till omställning från bilberoende till kollektivtrafikresande. Infrastrukturpropositionen pekar på att andelen resor med kollektivtrafiken ska öka. Viktiga bytespunkter bör utvecklas och utbyggnaden bör ske i anslutning till befintliga kollektivtrafikstråk. Vi knyter samman kommuncentra med närliggande orter och skapar sammanhängande pendlingscykelvägar till arbete och utbildning. Kapacitetsutredningen ser ett stort behov av att ta till vara på potentialen för ökad gång- och cykeltrafik. Genom att bygga ut möjligheterna att gå och cykla inom korta avstånd minskar behovet av bilanvändning. Länstransportplan för Blekinge Sida 56 (79)

111 Ekonomisk översikt 9.2 Plansammanställning Länstransportplanen omfattar 12 år med inriktningen att åstadkomma en utveckling inom i första hand de tre områden som beskrivits i det föregående. Planperioden är indelad i 3+3 år och åren därefter. De första 3 åren motsvarar Trafikverkets verksamhetsplan med budgetåret samt de två följande åren. De tre åren därefter omfattar investeringar och åtgärder som ska planeras och projekteras för att kunna läggas in i kommande verksamhetsplaner. Från år 7 ligger planer samt identifierade brister som ska analyseras i åtgärdsvalsstudier för att klargöra hur man ska gå vidare. I länsplanen har fördelats 514 mkr varav rv 27 tilldelats mkr. Vägen har stor betydelse i att binda samman länet med det av Trafikverket utpekade vägnätet för godstransporter. Betydande brister kan nu åtgärdas och vägen byggas om med högre tillgänglighet och säkerhet på en sträcka av 14 km. Kapacitetshöjande åtgärder på Kust till kustbanan är nödvändigt för ökat kollektivtrafikresande inom länet och till och från Skåne och samtidigt klara ökade godstranporter. En överenskommelse om samfinansiering mellan Trafikverksregionen och Region Blekinge har tecknats. I övrigt omfattar länsplanen kollektivtrafikåtgärder på de statliga vägarna och kommunala väg- och gatunätet som statlig medfinansiering på totalt 52 mkr. Av länsplanen ska enligt direktivet framgå hur mycket medel som satsats på cykelåtgärder. I länsplanen ingår nya cykelvägar längst statliga vägar för ca 60 mkr inkl. kommunal medfinansiering. I statsbidragen för trafiksäkerhet och miljö för totalt 32 mkr ingår kommunala cykelåtgärder som normalt sett störst del av anslaget. I de större investeringarna i länet, E22 och rv 27 ingår GC åtgärderna i projekten vilket omfattar ca 27 km. Genom länet planeras Sydostleden som är ett internationellt cykelstråk mellan Simrishamn och Växjö. I vårt län ingår stråket bl. a som en del med finansiering i E22 projektet Sölve Stensnäs när nuvarande E22 byggs om till lokalvägskaraktär. Sida 57 (79) Länstransportplan för Blekinge

112 Ekonomisk översikt Länstransportplan för Blekinge ekonomisk sammanställning Sammanställning efter Trafikverkets anvisade länsplaneram i prisnivå 2013 med justering från planperioden Total kostnad Senare Summa Kommentar a) Namngivna åtgärder 282,0 282,0 55% Rv 27 Möllenäs 97,0 23,0 23,0 32,0 19,0 97,0 Rv 27 Förbifart Backaryd-Hallabro 185,0 27,0 48,0 110,0 185,0 Rv 27 Förbifart Hallabro 50,0 Större brister b) 150,0 75,0 14% Blekinge kustbana kapacitetsåtg. 150,0 75,0 75,0 samfin NAT 50% Mindre åtgärder 150,5 9,1 11,4 9,9 23,2 38,3 11,8 0,4 12,3 116,4 23% Trafiksäkerhet/tillgänglighet 76,7 65,7 Cykelåtgärder Kollektivtrafikåtgärder 12,5 12,5 Påverkansåtgärder 1,3 1,3 samt 11,0 NAT plan medfinans Statlig medfinansiering 76,3 4,0 4,0 4,5 5,0 5,0 4,5 6,0 6,0 39,0 8% Kollektivtrafik 40,0 20,0 Trafiksäkerhet/miljö 32,0 16,0 Enskilda vägar 4,3 3,0 medfinans 70 % Summa 658,8 36,1 38,4 46,4 47,2 43,3 43,3 129,4 128,3 50,0 512,4 100% a) Procenttal anger pottens andel av planens medel b) Åtgärdsvalstudie ska göras före beslut om åtgärd. Total kostnad inkluderar sam- och medfinansiering. Länstransportplan för Blekinge Sida 58 (79)

113 Ekonomisk översikt Namngivna åtgärder och större brister Namngivna åtgärder i planen är större investeringar över 25 mkr. I planen omfattar detta en fortsatt ombyggnad av rv 27 som en fortsättning på den etapp som beslutats i länsplanen Den etappen genomförs under och avser utbyggnad till mötesfri landsväg för 100 km/h mellan Möllenäs och Backaryd med plankostnad 97 mkr. I planen ingår fortsättningen med förbifart Backaryd fram till Hallabro med plankostnad 185 mkr. Utbyggnaden upptar 55 % av medlen i planen. Att bygga vidare fram till länsgränsen är önskvärt med det finns inget ekonomiskt utrymme i planen då även andra åtgärder är angelägna att förbättra och utveckla under perioden. Behovet av kapacitetshöjande åtgärder på Blekinge kustbana är angeläget för att skapa större arbetsmarknadsområden samtidigt som ökad godstågstrafik ska kunna trafikera banan. Åtgärderna ska normalt ingå i den nationella planen men signalerna från Trafikverket är tydliga att utan samfinansiering är risken uppenbar att de inte ryms i planen. Vi avsätter 75 mkr vilket motsvarar hälften av i nuläget uppskattade 150 mkr för att möjliggöra ½ timmestrafik och samtidigt klara en godstrafikökning till Karlshamns hamn. En överenskommelse om samfinansiering har tecknats mellan Trafikverket Region syd och region Blekinge. Mindre åtgärder Under mindre åtgärder som är en pott för anpassning och förbättringar av transportinfrastrukturen ingår följande åtgärdsområden och deras ungefärliga andel av den totala kostnaden inom potten; Trafiksäkerhet och tillgänglighet 50 % Cykelåtgärder 41 % Kollektivtrafikåtgärder 8 % Påverkansåtgärder 1 % I plansammanställningen anges pottens procentuella andel av planens medel. Förutom de åtgärder som ingår i Trafikverkets verksamhetsplan för utförande så är det en kontinuerlig process att prioritera och planera de åtgärder som bäst svarar upp mot utgångspunkten för prioriteringarna under planperioden. Några förhållandevis större åtgärder är redan planerade sedan tidigare, angelägna att utföra, men det har inte funnits ekonomiska möjligheter. Andra är behov som uppkommit och ytterligare andra behov kan uppstå av marknadsekonomiska förändringar eller andra skäl som vi inte nu känner till. Av dessa skäl namnges inte åtgärderna i potten i plansammanställningen. Under åtgärdsområdena anges exempel på brister. Sida 59 (79) Länstransportplan för Blekinge

114 Ekonomisk översikt Trafiksäkerhet och tillgänglighet Exempel på brister; Rv 15 genom Olofström, tätorts- och tillgänglighetsåtgärder 2015 för 8-10 mkr. Från nationell plan 8 mkr till tätortsåtgärder samt skyddsåtgärder för vattentäkt. Rv 15 korsning med lv 116 vid Jämshög Rv 15 Skälmershult länsgränsen Skåne, senare delen av planperioden. Rv 28 Uddabygd Holmsjö, åtgärder att förbättra trafiksäkerheten och tillgängligheten för nuvarande referenshastighet. Lv 123 E22 Mjällby Nogersund Cykelåtgärder Åtgärderna i potten omfattar främst utbyggnad av cykelvägar längs statliga vägar i tätortsnära lägen för vardaglig pendling till arbete och utbildning. Att sammanbinda orter, där potential finns för cykling, är också ett motiv för att bygga cykelväg. Efter överenskommelser med kommunerna om prioriteringar och medfinansiering läggs åtgärder in i planen. Exempel på brister; Lv 620 E22 Hällaryd GC-väg för 6 mkr 2014 Rv 28 GC-väg till nya stationsläget i Holmsjö Lv 738 Trummenäs Säby etapp 1 GC-väg för 4,5 mkr, kommunal medfinans 2015 Lv 557 GC-väg Vekerum Stilleryd Lv 670 GC-väg Listerby Johannishus Lv 514/515/516/552 GC-väg i Mjällby Lv 116 GC-väg Olofström- Biskopsmåla Kollektivtrafikåtgärder I åtgärdsområdet ingår att öka tillgängligheten på och till hållplatser utmed viktiga statliga kollektivtrafikstråk. Det kan även vara aktuellt att anlägga pendlingsparkeringsplatser. Åtgärdsvalsstudien för kollektivtrafiknoden Karlskrona Norra är klar 2013 och en första etapp kan realiseras under planperioden med bidrag från åtgärdsområdet jämte nationell plan och kommunen. Påverkansåtgärder Med den nya planeringsmetodiken ska val av åtgärder i åtgärdsvalsstudien analyseras och föreslås utifrån 4-stegsprincipen. S.k. mobility management åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportstätt kan användas från länsplanerna. I planen Länstransportplan för Blekinge Sida 60 (79)

115 Ekonomisk översikt har avsatts medel för att kunna skapa högre nyttjandegrad i befintlig infrastruktur, i användningen av nya GC-vägar mm. Statlig medfinansiering Bidrag med 50 % av kostnaden till kollektivtrafikåtgärder och till trafiksäkerhets- och miljöåtgärder på det kommunala väg- och gatunätet kan sökas av kommunerna. Dessa möjligheter har under tidigare planperioder bidragit till att anlägga hållplatser och bygga ut kommunernas GC-vägnät. Det är angelägna medel att använda också i denna planen för fortsatt utveckling av kollektivtrafikresande och cykling. Medel i mindre omfattning finns för investeringar på det enskilda vägnätet som komplement till drift- och underhållsbidragen. Sådana investeringar används till bl. a broförbättringar som en mindre vägförening inte annars skulle kunna bära kostnaden för själv. I normalfallet utgör bidragsdelen 70 % av kostnaden. Sida 61 (79) Länstransportplan för Blekinge

116 Stråkbeskrivning 10. Stråkbeskrivning En samverkan mellan de nationella stråken och riksvägarna i länet är av största betydelse för att transportsystemet ska fungera som helhet. De fyra regionala stråken redovisas först och består av Rv 15, Rv 27, Rv 28 och Rv 29. Brister som föranleder behov av förbättringar redovisas med undantag av Rv 29 som genomgick betydande förbättringar under Därefter redogörs för de nationella stråken bestående av väg E22, Blekinge kustbana, Kust till kustbanan och Sydostlänken. Emmaboda Älmhult 27 Tingsryd 28 Vägförbättringsåtgärder Skälmershult - Skåne länsgräns E22 Kust till kustbanan 15 Tätortsåtgärder i Olofström Olofström Åtgärder vid korsningen med RV 116 Karlshamn Blekinge kustbana Ronneby E22 Karlskrona Karlskrona - Gdynia Kristianstad E22 Bromölla Sölvesborg Karlshamn - Klaipeda Pågående och planerade åtgärder Åtgärder föreslagna i plan E22 29 Europaväg Riksväg med koppling till Blekinge Färjelinje Järnväg med koppling till Blekinge 10.1 Riksväg 15 Riksväg15 mellan Karlshamn och Halmstad är ett viktigt stråk för godstrafik från och till Karlshamns hamn till Halmstad och Göteborg. Riksväg 15 är delvis ett nytt stråk med ny väg mellan Osby och Markaryd och en sammanslagning av flera vägnummer, och skyltades om under Vägen är av stor betydelse för Olofströms kommun. Näringslivet i Olofström präglas av biltillverkningsindustrin med Volvo Personvagnar AB som huvudaktör. En utbyggd och förbättrad riksväg 15 skapar en transportled mellan Blekinge och västkusten, förenar flera industritäta orter och förbättrar pendlingsmöjligheterna i ett upptagningsområde med ett betydande befolkningsunderlag. Riksväg 15 bedöms få en ökad betydelse i takt med att handeln med östra Europa utvecklas. På sträckan mellan Pukavik/E22 och Olofström är hastighetsbegränsningen 90 km/h och medeldygnstrafiken uppgår till fordon, varav cirka 370 är tunga fordon. Även Länstransportplan för Blekinge Sida 62 (79)

117 Stråkbeskrivning norr om Olofström är hastighetsbegränsningen 90 km/h och trafikmängden uppgår till cirka fordon per dygn, varav cirka 250 är tunga fordon. Kollektivtrafik finns i form av fyra linjer 561, 600, 630 och 635. Linje 561 med 24 dubbelturer (dt) Olofstöm-Bromölla-Sölvesborg, som till största del går på Lv 116, Linje 600 går med 12 dt Olofström-Karlshamn-Ronneby-Karlskrona. Linje 630 och 635 går tillsammans med 7 dt Olofström-(Mörrum)-Karlshamn. Brister med åtgärder enligt steg 1-3 Osäker trafikmiljö genom Olofström, främst för oskyddade trafikanter. Vägens utformning genom Olofström uppmanar till högre hastighet än den som är tillåten. Utformningen av flera korsningar mellan riksvägen och anslutande vägar är bristfällig. Trafikflödet mellan E22 och Olofström motiverar högre standard till mötesfri landsväg. Åtgärder år 1-3 Tätortsåtgärder m.m. i Olofström, kostnad ca mkr. Åtgärder år 4-6 Korsningsåtgärder vid korsning med riksväg 116. Åtgärder år 7-12 Vägförbättringsåtgärder för delen mellan Skälmershult - Skåne länsgräns. Framtagande av åtgärdsvalstudie för ökad tillgänglighet Pukavik - Olofström Förväntade effekter Förbättrad trafikmiljö och trafiksäkerhet, även för oskyddade trafikanter Förbättrad tillgänglighet Förväntade effekter Förbättrad trafiksäkerhet Förväntade effekter Förbättrad tillgänglighet och trafiksäkerhet Brister med åtgärder enligt steg 4 Inga brister inom planperioden med åtgärder enligt steg 4 har identifierats. Sida 63 (79) Länstransportplan för Blekinge

118 Karlskrona - Gdynia Stråkbeskrivning Herrljunga Göteborg Ny sträckning mellan Viared - Kråkered Borås E4 Jönköping Mot Stockholm Nässjö Eksjö Mot Norrköping Västervik Kungsbacka E20 E6 Gislaved Ny förbifart vid Gislaved- Anderstorp E22 Varberg Falkenberg Västkustbanan 27 Mötesfri väg med mitträcke söder om Värnamo Värnamo Ny förbifart vid Bor Kust till kustbanan Alvesta Södra länken Halmstad förbi Växjö 28 E4 Förbifart Backaryd Emmaboda 27 och mötesfri väg till Hallabro E20 15 Mötesfri väg E6 29 Sörby-Möllenäs Olofström Blekinge kustbana Skånebanan Hässleholm Mötesfri väg Möllenäs-Backaryd Karlshamn Ronneby Karlskrona Bromölla Helsingborg Sölvesborg Kristianstad Höör E22 Eslöv E20 E6 Lund Köpenhamn Malmö Södra stambanan Växjö Mötesfri väg Väckelsång-Skir Kust till kustbanan Kalmar Karlshamn - Klaipeda Pågående och planerade åtgärder Åtgärder föreslagna i plan Färjelinje Järnväg med koppling till Blekinge km E22 29 Europaväg Riksväg med koppling till Blekinge 10.2 Riksväg 27 Riksväg 27 mellan Karlskrona och Göteborg är en viktig länk mellan sydöstra Sverige och västkusten, främst för tunga transporter. Mellan Karlskrona och Ronneby är vägen gemensam med E22. Vägen ingår sedan 2005 i EU-projektet South East Baltic Transport Link som syftar till att förbättra förbindelserna mellan de baltiska länderna, Polen och Sverige. Trafikmätningar genomfördes år 2011 och årsdygnstrafiken (ådt) uppgick då på sträckan norr om Backaryd till fordon varav 12 procent bestod av tunga fordon, d.v.s. 350 lastbilar/dygn. Av den tunga trafiken kommer ca 21 procent från färjetrafiken i Karlskrona. Ådt vid länsgräns på väg 27/29 uppgick till ca 4500 fordon varav 680 var tung trafik ca 15 %. Kollektivtrafiken på sträckan består av busslinje 240 mellan Ronneby-Tingsryd-Växjö. En utbyggnad till mötesfri landsväg mellan Möllenäs och Backaryd norr om Ronneby ligger i länsplanen och är planerad att genomföras Sträckan är hårt Länstransportplan för Blekinge Sida 64 (79)

119 Stråkbeskrivning olycksdrabbad och åtgärden ger en ökad trafiksäkerhet då trafiken blir mötesfri och ett stort antal utfarter slopas. Åtgärderna bedöms kosta ca 97 mkr prisnivå En vägutredning togs fram under 2010 som utreder en ombyggnad av vägen fram till länsgränsen. I vägutredningen redovisas förbifarter öster om Backaryd och väster om Hallabro samt omkörningssträckor och profiljusteringar mellan Backaryd och Hallabro. Åtgärderna medför att trafikflödet kan hålla en konstant hastighet och därmed spara ca åtta minuter jämfört med nuvarande väg. Förslaget i länsplanen är att bygga om vägen på en längre sammanhållen sträcka om ca 14 km för att få ökad effekt och till en lägre förväntad kostnad, än att bygga i mindre etapper. E22 AB:s studie för E22 visar exempelvis att om man hade byggt dubbelt så långt än man gör så hade kostnaden per km minskat med 19 %. Tyvärr räcker inte medlen i länsplanen till för att bygga om ända fram till länsgränsen under planperioden utan stora uppoffringar i andra behov. Åtgärder planeras även i Kronoberg där mötesfri väg mellan Väckelsång och Skir söder om Växjö kan bli aktuella under planperioden, liksom Södra länken mellan väg 27 och 23 söder om Växjö. I Jönköpings län aktualiseras förbifart vid Bor och ny väg förbi Gislaved/ Anderstorp pågår liksom ombyggnation till mötesfri landsväg söder om Värnamo. I Västra Götalands län pågår arbete med en ny vägsträckning mellan Viared och Kråkered söder om Borås. Brister med åtgärder enligt steg 1-3 Vägen har idag bristande trafiksäkerhet och framkomlighet Samhällena Backaryd och Hallabro är bullerstörda av trafiken på väg 27 Åtgärder år 1-3 Mötesfri landsväg mellan Möllenäs och Backaryd med parallell cykelväg. Kostnad 97 mkr. Åtgärder år 4-6 Åtgärder år 7-12 Plan- och profiljusteringar m.m. mellan Backaryd och Hallabro. Förväntade effekter Förbättrad trafikmiljö och trafiksäkerhet, även för oskyddade trafikanter Förbättrad tillgänglighet Förväntade effekter Förväntade effekter Förbättrad tillgänglighet och trafiksäkerhet Sida 65 (79) Länstransportplan för Blekinge

120 Stråkbeskrivning Brister med åtgärder enligt steg 4 Vägen har idag bristande trafiksäkerhet och tillgänglighet Samhällena Backaryd och Hallabro är bullerstörda av trafiken på väg 27 Åtgärder år 1-3 Åtgärder år 4-6 Åtgärder år 7-12 Förbifart Backaryd mötesfri landsväg öster om Backaryd. Förväntade effekter Förväntade effekter Förväntade effekter Förbättrad framkomlighet Förbättrad trafiksäkerhet, även för oskyddade trafikanter Förbättrad boendemiljö med minskade bullernivåer Länstransportplan för Blekinge Sida 66 (79)

121 Stråkbeskrivning Emmaboda Älmhult 27 Tingsryd Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Uddabygd - Holmsjö 28 E22 Kust till kustbanan 15 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Uddabygd - Nävragöl Olofström Blekinge kustbana Ronneby E22 Karlskrona Karlshamn Karlskrona - Gdynia Kristianstad E22 Bromölla Sölvesborg Karlshamn - Klaipeda Pågående och planerade åtgärder Åtgärder föreslagna i plan E22 29 Europaväg Riksväg med koppling till Blekinge Färjelinje Järnväg med koppling till Blekinge 10.3 Riksväg 28 Riksväg 28 går mellan Karlskrona och Vetlanda. Väg 28 är en viktig förbindelse från Karlskrona mot inre Småland samt vidare via väg 32 till Mjölby och väg 50 mot Örebro. Lokalt har vägen betydelse för arbetspendling. Hamnen i Karlskrona utgör en av stråkets viktigaste målpunkter. Hamnen är TEN-hamn i MoS-transportkorridoren Gdynia- Karlskrona av betydelse för Sveriges transnationella godstransporter. Österleden med 3-4 fält i Karlskrona övergår till mötesfri landsväg mellan Karlskrona och Uddabygd norr om Rödeby. Norr om Uddabygd till länsgränsen är vägen ca 7 m bred och med brister i väggeometrin. Hastighetsbegränsningen är 80 km/h, förutom genom Nävragöl och Holmsjö där det råder 50 km/h. Trafikmängden norr om Rödeby är 6000 ådt och ca 450 ådt tung trafik. Norr om Lv 122 på Rv 28 är det 2900 ådt och ca 230 ådt tung trafik (mätår 2011) vilket innebär att trafiken fördelas jämnt på Lv 122 och Rv28. På större delen av sträckan norr om Holmsjö till Emmaboda är hastigheten 90 km/h, trafikmängden uppgår till ca fordon per årsmedeldygn, varav ca 220 är tunga fordon. I länsplanen är inriktningen att förbättra vägen mellan Karlskrona/Uddabygd och Holmsjö för att erhålla en trafiksäkrare väg med jämnare hastighet för 80 km/h eller om möjligheter ges till 90 km/h. Längre fram i tiden kan åtgärder för ökad tillgängligthet vara aktuellt. Vägen trafikeras av busslinje 172 Karlskrona-Rödeby-Holmsjö-Emmaboda samt av linje 4 Karlskrona-Rödeby med 20-minuterstrafik. Sida 67 (79) Länstransportplan för Blekinge

122 Stråkbeskrivning Brister med åtgärder enligt steg 1-3 Vägen har idag bristande trafiksäkerhet och tillgänglighet beroende på brister på linjeföring, korsningsstandard, vägbredd och farliga utfarter utmed sidoområdet. Åtgärder år 1-3 Åtgärder år 4-6 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder och anpassning för 80 km/h i form av sidoräcken, ombyggnad av utfarter och profil-justeringar mellan Uddabygd och Nävragöl. Kostnad 41 mkr. Åtgärder år 7-12 Trafiksäkerhetshöjande åtgärder enligt ovan mellan Nävragöl och Holmsjö. Förväntade effekter Förväntade effekter Förbättrad trafiksäkerhet och tillgänglighet Förväntade effekter Brister med åtgärder enligt steg 4 Inga brister inom planperioden med åtgärder enligt steg 4 har identifierats. Länstransportplan för Blekinge Sida 68 (79)

123 Stråkbeskrivning Emmaboda Älmhult 27 Tingsryd 28 E22 Kust till kustbanan Olofström Blekinge kustbana Ronneby E22 Karlskrona Karlshamn Karlskrona - Gdynia Kristianstad E22 Bromölla Sölvesborg Karlshamn - Klaipeda Pågående och planerade åtgärder Åtgärder föreslagna i plan E22 29 Europaväg Riksväg med koppling till Blekinge Färjelinje Järnväg med koppling till Blekinge 10.4 Riksväg 29 Riksväg 29 mellan Karlshamn och Tingsryd förbinder Karlshamn med riksväg 27 strax norr om länsgränsen. Vägen är ett viktigt stråk för tung trafik till och från hamnen i Karlshamn samt Mörrums bruk. Hamnen i Karlshamn är en TEN-T-hamn i MoS, transportkorridoren Karlshamn Klaipeda i Litauen. Riksväg 29 byggdes om 2004 i ny sträckning mellan Hoka och anslutningen till väg 27. Genom ombyggnaden har vägen fått en betydligt bättre tillgänglighet och skyddet av kommunens ytvattentäkt, Mieån som den gamla vägen följde, har ökat väsentligt. Vägen är ca 9 m bred och med skyltad hastighet 90 km/h. Årsdygnstrafiken uppgår till ca 2500 fordon varav ca 420 var tunga fordon (2010), vilket motsvarar ca 17 procent. Brister med åtgärder enligt steg 1-3 Brister åtgärdades i samband med ombyggnaden under Sida 69 (79) Länstransportplan för Blekinge

124 Stråkbeskrivning Emmaboda Älmhult 27 Tingsryd 28 E22 Kust till kustbanan Olofström Blekinge kustbana Utbyggnad Björketorp - Nättraby Ronneby E22 Karlskrona Motorväg Sölve - Stensnäs Karlshamn Ny sträckning Lösen - Jämjö Karlskrona - Gdynia Kristianstad E22 Bromölla Sölvesborg Karlshamn - Klaipeda Pågående och planerade åtgärder Åtgärder föreslagna i plan Indetifierat behov E22 29 Europaväg Riksväg med koppling till Blekinge Färjelinje Järnväg med koppling till Blekinge 10.5 E22 Väg E22 går i Sverige från Trelleborg till Norrköping och är en viktig förbindelse för sydöstra Sverige, dels mot Malmö/Öresundsregionen och dels mot Stockholm/Mälardalen via E4. E22 ingår i TEN-T som en del i Comprehensive Network och har stor betydelse för godstransporter med koppling till länets båda centralt utpekade hamnar. Dess betydelse har ökat och kommer att öka i takt med den ökande trafiken till och från Polen och Baltikum. I Blekinge utgör vägen också den pulsåder som binder samman centralorterna. Stråket är i det sammanhanget av stor betydelse för den regionala arbetspendlingen och därmed kompetensförsörjningen för regionens näringsliv. Målstandarden är motorväg mellan Malmö och Karlskrona. På sträckan Sölve Stensnäs byggs motorvägen i en 15 km ny sträckning och utbyggnaden är klar Sträckan mellan Lösen och Jämjö är hårt trafikerad och smal väg, vilket leder till minskad tillgänglighet och störningar för boende i Jämjö. Som mest uppgår trafikmängden till fordon per dygn i höjd med Valje (mätår 2010) på den västra delen av sträckan. En vägutredning för sträckan Lösen Jämjö har genomförts, där delar av befintlig väg föreslås byggas ut samt att en ny vägsträckning norr om Jämjö byggs. Åtgärden ligger i nationell plan för möjlig utbyggnad Sträckan mellan Ronneby och Karlskrona har hög andel pendling och är gemensam med rv 27 och av stor regional betydelse. Trafiken uppgår till fordon per dygn (2012). Länstransportplan för Blekinge Sida 70 (79)

125 Stråkbeskrivning Delen Björketorp-Nättraby på denna sträcka är till större delen ombyggd till mötesfri landsväg. En anledning till att den inte är helt ombyggd för 100 km/h är dålig väggeometri och korsande vägar. En vägutredning är framtagen och i behov av översyn för att komma vidare i planeringen till vägplan, projektet saknas i nationell plan Brister med åtgärder enligt steg 1-3 Inga brister med åtgärder i steg 1 3 har identifierats. Brister med åtgärder med åtgärder i plan enligt steg 4 Smal väg med hög trafikmängd ger problem med tillgängligheten Störningar i Jämjö tätort av trafiken på E22 Åtgärder år 1-3 Sölve Stensnäs, utbyggnad till motorvägsstandard Åtgärder år 4-6 Åtgärder år 7-12 Lösen Jämjö, utbyggnad av vägen helt eller delvis samt ny vägsträckning norr om Jämjö. Förväntade effekter Förbättrad trafiksäkerhet Förbättrad tillgänglighet och ökad regionförstoring Starkt förbättrade miljöer Förväntade effekter Förväntade effekter Förbättrad trafiksäkerhet, även för oskyddade trafikenter Förbättrad tillgänglighet Förbättrad tätortsmiljö Sida 71 (79) Länstransportplan för Blekinge

126 Stråkbeskrivning Emmaboda Älmhult 27 Tingsryd 28 E22 Olofström Blekinge kustbana Ronneby Kust till kustbanan Mötesstation Kallinge Mötesstation Johannishus E22 Mötesstation Gullberna Karlskrona Mötesstationer och partiellt dubbelspår mellan Kristianstad och Hässleholm Kristianstad E22 Bromölla Karlshamn Mötesstation Gammalstorp Sölvesborg Karlskrona - Gdynia Karlshamn - Klaipeda Pågående och planerade åtgärder Identifierade behov E22 29 Europaväg Riksväg med koppling till Blekinge Färjelinje Järnväg med koppling till Blekinge 10.6 Blekinge Kustbana Blekinge Kustbana utgör ett viktigt stråk genom Blekinge, både för gods- och persontrafik, och är utpekad som riksintresse. Resandet på Blekinge Kustbana har ökat från drygt resor per år vid början av 1990-talet till drygt 1,7 miljoner resor år Banan trafikeras av ett Öresundståg i timmen i vardera riktningen med uppehåll i Sölvesborg, Mörrum, Karlshamn, Bräkne-Hoby, Ronneby, Bergåsa och Karlskrona. För att minska restiden och öka punktligheten byggdes under 2012 ett nytt mötesspår, Ångsågsmossen, öster om Karlshamn/Åryd. Mötesspåret tillsammans med andra åtgärder innebar att restiden mellan Karlskrona/Ronneby och Malmö/Köpenhamn minskade med 10 minuter. Blekinge Kustbana är även ett viktigt stråk för godstrafiken med förbindelse till Karlshamns hamn i Stilleryd. I Karlshamn pågår anläggandet av en ny bangård med elektrifiering av spåret och ny kombiterminal vilket effektiviserar godshanteringen mellan sjöfart och järnväg. Att hantera godstrafiken i Stilleryd medför dessutom att störningarna vid Karlshamns C minskar. Inriktningen i länets trafikförsörjningsprogram är att införa halvtimmestrafik på banan genom att förlänga Pågatågstrafiken från Kristianstad till Karlskrona. Inledningsvis kan Pågatågen trafikera fram till Sölvesborg eller Karlshamn, för att sedan kunna förlängas hela vägen till Karlskrona. För att halvtimmestrafik ska vara möjlig på hela sträckan finns behov av att anlägga mötesstationer vid Gammalstorp och Kallinge. Mötesstationen vid Gammalstorp krävs för att det ska vara möjligt med en regelbunden daglig godstågstrafik Länstransportplan för Blekinge Sida 72 (79)

127 Stråkbeskrivning till hamnen i Stilleryd. Vill man förbättra redundansen i persontågstrafiken behövs även mötesstationer i Johannishus och Gullberna. Därtill kan finnas behov av hastighetshöjande åtgärder så som mindre kurvrätningar för att öka redundansen ytterligare. Ett mötesspår i Kallinge möjliggör att knyta persontågstrafiken till Ronneby flygplats. Kostnaderna för föreslagna åtgärder uppgår till cirka 75 miljoner kronor per mötesstation. I länstransportplanen har avsatts medel för att samfinansiera två mötesstationer. För att ett hållbart resande och ökad godstrafik ska vara möjligt mellan Karlskrona och Kristianstad, och i sin tur vidare i systemet krävs åtgärder även i Skåne. Region Skåne redovisar i sin länstransportplan planerade åtgärder på Skånebanan mellan Kristianstad och Hässleholm, där två mötesstationer föreslås liksom ett partiellt dubbelspår på samma sträcka. Kostnaden för mötesstationerna bedöms bli totalt 140 miljoner kronor och det partiella dubbelspåret bedöms kosta cirka 400 miljoner kronor. Brister med åtgärder enligt steg 1-3 Halvtimmestrafik mellan (Helsingborg) Kristianstad Karlskrona efterfrågas Åtgärder år 1-3 Åtgärder år 4-6 Åtgärder år 7-12* För halvtimmestrafik mellan Kristianstad Karlskrona krävs två mötesstationer: 1. Kallinge ca 75 mkr 2. Gammalstorp ca 75 mkr Därutöver två mötesstationer och hastighetshöjande åtgärder för förbättrad redundans: 3. Johannishus och Gullberna Samordning av åtgärder på Skånebanan för att nå ett optimalt utnyttjande av planerade åtgärder. * För att kapacitetshöjande åtgärder ska vara möjliga att genomföra måste medel finnas i nationell plan. Sida 73 (79) Länstransportplan för Blekinge

128 Stråkbeskrivning Förväntade effekter Förväntade effekter Förväntade effekter Ökad möjlighet till miljövänligt resande Utvidgning av arbetsmarknaden Förbättrade förbindelser till Öresundsregionen Förbättrade förut-sättningar för gods-tågtrafiken från Karls-hamns hamn till Södra stambanan Brister med åtgärder enligt steg 4 Direkt förbindelse från Blekinge Kustbana/Kust till Kustbanan till Verkö saknas. Beroende på trafikutvecklingen kan det vara aktuellt under senare delen av planperioden. Länstransportplan för Blekinge Sida 74 (79)

129 Stråkbeskrivning Emmaboda Älmhult 27 Tingsryd 28 E22 Kust till kustbanan Olofström Blekinge kustbana Ronneby E22 Karlskrona Karlshamn Triangelspår Kust till kust - Verköbanan Karlskrona - Gdynia Kristianstad E22 Bromölla Sölvesborg Karlshamn - Klaipeda Pågående och planerade åtgärder Åtgärder föreslagna i plan E22 29 Europaväg Riksväg med koppling till Blekinge Färjelinje Järnväg med koppling till Blekinge 10.7 Kust till Kustbanan Kust till kustbanan sträcker sig från Göteborg till Kalmar/Karlskrona. Järnvägen binder samman residensstäderna Växjö Kalmar Karlskrona och Södra stambanan i Alvesta. Den är ett viktigt stråk för persontrafik, och bedöms få en ökad betydelse för godstrafiken i takt med att handeln över Östersjön ökar. Under 2011 reste drygt resenärer med tåg/tågbuss på sträckan mellan Emmaboda-Karlskrona. Från 2010 fram till hösten 2013 genomgick banan ett omfattande upprustningsarbete för att möjliggöra godstransporter med tåg från och till hamnen på Verkö. I projektet ingick även upprustning av Karlskrona C, anläggandet av ett nytt mötesspår vid Gullberna i Karlskrona liksom upprustning av Verköbanan. Banan är en del av South East Baltic Transport Link mellan Gdynia och Göteborg, och kommer att vara ett viktigt stråk för godstrafik med koppling till Centraleuropas växande marknader. Sida 75 (79) Länstransportplan för Blekinge

130 Stråkbeskrivning Brister med åtgärder enligt steg 1-3 Brister har åtgärdats i samband med upprustningen av Kust-till kustbanan, varpå inga brister identifierats. Brister med åtgärder enligt steg 4 Direkt förbindelse från Kust till Kustbanan till Verkö saknas Åtgärder år 1-3 Åtgärder år 4-6 Åtgärder år 7-12* Triangelspår mellan Kust till kustbanan och Verköbanan. Förväntade effekter Förväntade effekter Förväntade effekter God tillgänglighet och effektiv trafikering för godstrafiken från Karlskrona hamn till Kust till kustbanan * Vilka åtgärder som kan vara aktuella och när i tiden framgår av nationell plan. Länstransportplan för Blekinge Sida 76 (79)

131 Stråkbeskrivning Emmaboda Älmhult 27 Tingsryd 28 E22 Upprustning befintligt spår Kust till kustbanan Olofström Ny järnväg Blekinge kustbana Ronneby E22 Karlskrona Karlshamn Karlskrona - Gdynia Kristianstad E22 Bromölla Sölvesborg Karlshamn - Klaipeda Pågående och planerade åtgärder Identifierade åtgärder E22 29 Europaväg Riksväg med koppling till Blekinge Färjelinje Järnväg med koppling till Blekinge 10.8 Sydostlänken Sydostlänken är järnvägsförbindelsen som idag går mellan Älmhult och Olofström. En järnvägsutredning i nationell plan , klar 2013, redovisar behovet av att rusta upp banan och förlänga den från Olofström till Blekinge kustbana. Befintlig bana mellan Älmhult och Olofström är enkelspårig och oelektrifierad och trafikeras dagligen av godståg till Volvos anläggning i Olofström. I nuläget trafikeras banan inte av någon persontrafik. En förlängning av banan till Blekinge kustbana med anknytning till Karlshamn bidrar till en förbättrad förbindelse till hamnen i Stilleryd och den nyanlagda kombiterminalen i hamnen. Därmed kan en effektivare och attraktivare tågtrafik bedrivas i samverkan med sjöfart som knyter samman Sverige med Östra Europa och Asien. Sydostlänken skulle även innebära en betydelsefull avlastning av Södra stambanan, då tåg till och från hamnen i Karlshamn får en genare förbindelse norrut. Sydostlänken kan även användas för persontrafik med planerade uppehåll i Lönsboda, Vilshult och Olofström. Totalt utgörs Sydostlänken av en sträcka på ca 59 km, varav 41 km är befintlig järnväg och resterande 18 km mellan Olofström och Sandbäck på Blekinge kustbana väster om Karlshamn är ny sträcka. För att en effektiv trafik ska kunna bedrivas mellan Älmhult och Karlshamn krävs utöver förlängningen av banan, att befintlig järnväg genomgår en upprustning och elektrifiering. Kostnaden för upprustningen av befintlig sträcka har beräknats till ca 800 mkr. Därtill kommer kostnaden för den nya sträckningen som beräknats till ca mkr. Sida 77 (79) Länstransportplan för Blekinge

132 Stråkbeskrivning Brister med åtgärder enligt steg 1-3 Mötesspår krävs på ett flertal platser Plankorsningar i plan med otillräckligt vägskydd Åtgärder år 1-3 Åtgärder år 4-6 Åtgärder år 7-12* Plankorsningsåtgärder och mötesstationer på befintlig järnvägssträcka, ca 800 mkr. Förväntade effekter Förväntade effekter Förväntade effekter Förbättrad trafiksäkerhet Ökad flexibilitet och minskad störningskänslighet för järnvägstrafiken Länstransportplan för Blekinge Sida 78 (79)

133 Stråkbeskrivning Brister med åtgärder enligt steg 4 Begränsad tillgänglighet mellan Blekinge Kustbanan och Södra stambanan Ett gent transportstråk för gods på järnväg från hamnen i Karlshamn och norrut saknas En utbyggnad av Sydostlänken ökar robustheten i Södra stambanans järnvägssystem Åtgärder år 1-3 Åtgärder år 4-6 Åtgärder år 7-12* Elektrifiering av befintlig bana samt spårupprustning Förlängning av banan från Olofström till Blekinge kustbana Nya stationer för resandeutbyte Förväntade effekter Förväntade effekter Förväntade effekter Effektiva transporter från östra Europa och Asien möjliggörs från hamnen i Karlshamn och norrut Vidgning av arbets-marknaden och ökad tillgänglighet mellan regioner Frigörande av kapacitet på Södra stambanan Ombyggnad av plankorsningar ger förbättrad säkerhet * Vilka åtgärder som kan vara aktuella och när i tiden framgår av nationell plan. Sida 79 (79) Länstransportplan för Blekinge

134 Bilaga Miljökonsekvensbeskrivning

135 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga MKB till Länstransportplan för Blekinge Region Bleking Dnr: Version Remissutgåva beslutad av regionstyrelsen /Pether Foto framsida uppifrån och ned, vänster till höger: Mats Samuelsson, Joakim Lenell, Joakim Lenell, Olof Fredholm samt Hans-Peter Blom

136 1. Innehåll 1. Miljökonsekvensbeskrivning Bakgrund och syfte Innehållet i planen (planalternativet) Metod för miljöbedömning Avgränsning Nationella och regionala miljömål Alternativ Beskrivning av miljötillstånd och kriterier för betydande miljöpåverkan Beskrivning av betydande miljöpåverkan Förslag till uppföljning Osäkerheter och brister Icke-teknisk sammanfattning Referenser 40

137 Miljökonsekvensbeskrivning 2. Miljökonsekvensbeskrivning 2.1 Bakgrund och syfte Region Blekinge har, på uppdrag från Regeringen, upprättat ett förslag till transportslagsövergripande länsplan för regional transportinfrastruktur för perioden När en myndighet eller en kommun upprättar en plan, som krävs i lag eller i annan författning, ska planupprättaren göra en miljöbedömning av planen, om dess genomförande enligt Miljöbalken kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. En länsplan för regional transportinfrastruktur ska alltid antas medföra betydande miljöpåverkan enligt förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Behovet av en miljöbedömning är därmed lagstadgat. Miljöbedömning är en process med samrådsförfarande som genomförs integrerat med framtagandet av planen. Miljöbedömningen dokumenteras i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som en del av analysen av strategiska vägval och åtgärder. Miljöbedömningen görs på en strategisk och övergripande nivå och ska inte ta upp frågor som lämpligare bedöms senare i planeringsprocessen. Syftet med en miljöbedömning är att påverka planeringens innehåll och resultat så att en hållbar utveckling främjas. Arbetet sker parallellt på två olika plan; ett nationellt som Trafikverket ansvarar för och ett regionalt där i detta fall Region Blekinge har ansvaret. Den regionala systemanalysen för östra Götaland (Blekinge, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs och Östergötlands län) som gjordes inför den förra planeringsomgången resulterade i avgränsning av ett antal prioriterade stråk (se fig. nedan). Systemanalysen ligger till grund för även denna planeringsomgång. Den strategiska 1. Stockholm-Östergötland-Jönköpings län- Kronobergs län-öresund 2. Stockholm-Kalmar-Blekinge-Öresund 3. Stråk mot Göteborgsregionen 4. Baltic-Link stråket, Blekinge- respektive Kalmar- mot Växjö-Göteborg, alternativt Jönköping 5. Stråken Växjö-Halmstad; Blekinge- Halmstad samt Jönköping-Halmstad 6. Jönköping- Västervik/Oskarshamn 7. Stråket Växjö-Linköping 8. Stråken från Östergötland mot Mälardalen via Katrineholm och mot Örebro via Finspång 9. Stråket Bergslagen- Örebro-Blekinge 10. Stråket Örebro-Linköping- Oskarshamn 11. Stråket Växjö-Malmö/Öresund 12. Stråk från Jönköpingsregionen mot Skaraborg

138 Miljökonsekvensbeskrivning miljöbedömning som avslutar systemanalysen pekar på den inneboende konflikt som finns mellan ambitionerna att utveckla de funktionella sambanden i stråken och ökade utsläpp, störningar och omgivningspåverkan. Samtidigt framhålls svårigheten att bedöma miljöeffekterna på den mycket översiktliga nivå som kännetecknar systemanalysen. Analysen innehåller dock tydliga strategiska ställningstaganden, som satsningar på järnväg och sammodala godstransporter, vilka syftar till att underlätta en hållbar utveckling genom klimateffektiva transportlösningar. 2.2 Innehållet i planen (planalternativet) Arbetssätt Arbetet med planen har präglats av ett transportslagsövergripande tankesätt med tidigare framtagna regionala stråkanalyser som utgångspunkt, där länets och regionens viktigaste transportstråk pekats ut. Investeringsåtgärderna är sedan en följd av prioritering utifrån den analys som är gjord avseende betydelsefulla stråk och det transportslagsövergripande arbetssättet. Dialogen mellan Trafikverksregionen och Region Blekinge har varit tät med underhand lämnade underlag och uppgifter åt båda håll. Underhandskontakter har även skett med angränsande län. Regionstyrelsen har via arbetsutskottet kontinuerligt följt och styrt arbetet. Samverkan har skett med länets kommuner genom kommundialoger under mars och april. De åtgärder som prioriteras ska, utifrån största möjliga samhällsekonomiska nytta, bidra till ett klimateffektivt och konkurrenskraftigt transportsystem för tillväxt och utveckling samt stå i samklang med de regionala och nationella målen inom transportpolitiken. Planens huvudsyften är att knyta samman kommuncentra med närliggande orter och skapa sammanhängande pendlingscykelvägar till arbete och utbildning, bidra till ett för landet robust och tillgängligt transportsystem genom att stärka landanslutningarna på väg och järnväg till de centrala hamnarna Karlshamn och Karlskrona. skapa större lokala arbetsmarknadsområden genom att knyta samman länets större orter och omgivande län i funktionella kollektivtrafiksystem Planeringsramar Regeringen har föreslagit att den statliga planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen under åren ska uppgå till totalt 522 miljarder kronor. För Blekinge län uppgår den preliminära tilldelningen till 514 miljoner kronor. Medel från planen fördelas på posterna

139 Miljökonsekvensbeskrivning Större investeringar: objekt där kostnaden överstiger 25 miljoner kronor. Även större brister ska pekas ut. Att ett objekt listas som brist är en anpassning till den nya planeringsprocessen för väg- och järnvägsprojekt och är inte föremål för investeringsbeslut i detta skede. Åtgärdsvalsstudier ska genomföras som senare mynnar ut i förslag på åtgärder samt vilken prioritering som bör komma i fråga för att lösa bristen. Mindre investeringar (>25 miljoner koronor i investeringskostnad): en pott för anpassning av transportinfrastrukturen där åtgärder för förbättrad trafiksäkerhet, kollektivtrafik, cykel samt åtgärder som kan påverka transportefterfrågan/val av transportsätt kan ingå. Statlig medfinansiering, i huvudsak bidrag med 50 % av kostnaden till kollektivtrafikåtgärder och till trafiksäkerhets- och miljöåtgärder på det kommunala väg- och gatunätet som kan sökas av kommunerna. Eftersom det idag inte är känt vad åtgärder för cykel och kollektivtrafik blir aktuella bedöms åtgärderna under mindre investering och statlig medfinansiering gemensamt då de till största delen fyller samma syften. Nedan redovisas endast en mycket kort sammanfattning av Länstransportplanens innehåll. Fokus ligger på de frågor och utgångspunkter som är viktiga för miljökonsekvensbeskrivningen. Större investeringar (>25 miljoner kronor) I den regionala planen föreslås RV 27 byggas om med högre tillgänglighet och säkerhet genom en del av länet inklusive separat g-/c-väg. Byggstart är planerad till När vägen har förbättrats bör åtgärder vidtas för att styra över den transittrafik med Polenfärjan som går över LV 122. Senare i planperioden föreslås en förbifart byggas förbi Backaryd till Hallabro. Inför kommande planperiod finns förslaget att fortsätta utbyggnaden med förbifart Hallabro. Satsningen ska ses i perspektivet att andra län också genomfört eller kommer att genomföra åtgärder på RV 27 under planperioden så att nyttan blir större än av enskilda läns satsningar. Som en större brist för fortsatt utredning och möjliga åtgärder under planperioden listas kapacitetshöjande åtgärder på Blekinge kustbana i syfte att på sikt klara halvtimmestrafik med Pågatåg över länsgränsen mellan Skåne och Karlskrona. Blekinge Kustbana är även ett viktigt stråk för godstrafiken med förbindelse till Karlshamns hamn i Stilleryd och Karlskrona hamn på Verkö. Ur miljöbedömningsaspekt behandlas detta som en viljeinriktning som bedöms utifrån sin potential. I denna del samfinansieras utredningar och eventuella åtgärder med medel från nationell plan. För övriga stråk föreslås inga större investeringar i planen.

140 Miljökonsekvensbeskrivning Mindre investeringar (<25 mkr) Inom ramen för denna pott ska särskilda mindre objekt finansieras liksom trafiksäkerhetsåtgärder, kollektivtrafikåtgärder, cykelvägar samt åtgärder som syftar till ett förändrat beteende bland dem som nyttjar infrastrukturen. I denna pott ingår även tätortsåtgärder, vilket innebär mer eller mindre omfattande förändringar av statliga vägar som passerar genom tätorter. Åtgärderna innebär oftast att vägen bättre anpassas funktionellt och miljömässigt till tätortsförhållanden genom exempelvis utbyggnad av stråk för oskyddade trafikanter, att vägen smalnas av och säkras för lägre hastighet eller att vägen ges en anpassad standard i samband med ett förändrat väghållningsansvar. Under mindre åtgärder ingår följande åtgärdsområden och deras ungefärliga andel av den totala kostnaden inom potten (totalt ca 153 miljoner kronor). Dessa typer av åtgärder är aktuella även för andra stråk än de som omfattas av större investeringar. Planen redovisar ett antal förslag. Åtgärdstyp Exempel på åtgärd Andel av budget Trafiksäkerhet korsningsåtgärder, mindre ombyggnader för förbättrad 51 % och tillgänglighet trafiksäkerhet, förbättrad tillgänglighet, förbättrad framkomlighet mm Cykel nya cykelvägar längs statliga vägar samt kommunala 40 % cykelåtgärder för pendling till arbete och utbildning eller att sammanbinda orter med potential för cykling Kollektivtrafik ökad tillgänglighet på och till hållplatser utmed viktiga 8 % statliga kollektivtrafikstråk eller anläggande av pendlingsparkering Påverkan kan påverka transportefterfrågan och val av transportstätt för ändrat beteende hos infrastrukturens användare (mobility management) 1 % Statlig medfinansiering Bidrag med 50 % av kostnaden till kollektivtrafikåtgärder och till trafiksäkerhets- och miljöåtgärder på det kommunala väg- och gatunätet kan sökas av kommunerna. Dessa möjligheter har under tidigare planperioder bidragit till att anlägga hållplatser och bygga ut kommunernas gång- och cykelvägnät. Det är angelägna medel också i denna plan att använda för fortsatt utveckling av kollektivtrafikresande och cykling. Denna del av planen omfattar ca 75 miljoner kronor. Medel i mindre omfattning finns för investeringar på det enskilda vägnätet som komplement till drift- och underhållsbidragen. Sådana investeringar används till bland annat broförbättringar som en mindre vägförening inte annars skulle kunna bära kostnaden för själv.

141 Miljökonsekvensbeskrivning 2.3 Metod för miljöbedömning Som underlag för bedömningar har Trafikverkets framtagna metodik och bedömningsgrunder använts. Bedömningsgrunderna innehåller definitioner och avgränsningar för hur de kan användas samt kriterier för när miljöpåverkan är att betrakta som betydande. För vidare information om metodik och bedömningsgrunder hänvisas till Trafikverkets webbplats, Ett mål med tillämpningen av bedömningsgrunderna är att effekter och konsekvenser så långt det är möjligt ska kvantifieras och jämföras i nollalternativet och planalternativet. Detta har varit svårt i miljöbedömningen av planen. Istället förs i många fall ett resonemang om konsekvenserna av den riktning planen pekar ut i relation till kriterierna för betydande miljöpåverkan. Enligt Miljöbalken ska bedömningarna göras i jämförelse med ett nollalternativ som beskriver hur området sannolikt kommer att utvecklas om planen inte genomförs. Nollalternativet beskrivs senare i MKB-dokumentet. 2.4 Avgränsning Samråd om avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen har genomförts med berörda kommuner och Länsstyrelsen den 14 maj Syftet med en avgränsning är att koncentrera miljöbedömningen till de frågor som är mest relevanta för planen. Utgångspunkten för att bedöma vad som är betydande miljöpåverkan i åtgärdsplaneringen är vilka miljöutmaningar som transportsektorn har ett stort delansvar att lösa och hur dessa kan påverkas av valet av åtgärder i planen. Både positiv och negativ påverkan ska behandlas. Transportsektorn bedöms främst ha en betydande miljöpåverkan på följande sätt: står för en stor del av utsläppen av koldioxid utsätter fler än två miljoner människor för buller, där järnvägstrafiken står för ca 20 % står för en hög andel av de svenska utsläppen till luft tar mark i anspråk för infrastruktur och har en påverkan på natur- och kulturmiljö inklusive skyddade områden (MB 7 kap.) har en strukturbildande funktion med påverkan på övrigt samhällsbyggande och formar därmed människors livsmiljö, men också framtida transportbehov Fokusområdena har preciserats i ett antal miljöaspekter: Klimat, människors hälsa, befolkning, luft, vatten, mark, materiella tillgångar, landskap, biologisk mångfald, djurliv, växtliv, bebyggelse, forn- och kulturlämningar samt annat kulturarv.

142 Miljökonsekvensbeskrivning Tidsperspektiv Med tanke på planens långsiktiga och strategiska karaktär är det önskvärt att miljöbedömningen behandlar effekter så långt det är rimligt och relevant även efter år Detta får stöd av att: prognosåren för utsläpp av klimatgaser är 2020 och 2040 den funktionella livslängden och strukturerade påverkan på landskapet av vägar och järnvägar är ännu längre Miljöbedömningen föreslås ändå tidsmässig avgränsas till att omfatta den nya planperioden även om miljöeffekterna av åtgärderna i transportplanerna sträcker sig längre än till planperiodens slut. Motiveringen till detta är att planeringsunderlagen generellt inte innehåller data som gör det möjligt att bedöma effekter och konsekvenser på längre sikt samt att osäkerheterna ökar i ett längre tidsperspektiv. Geografisk utbredning För att belysa helheten och bättre visa den samlade miljöeffekten kommer miljöbedömningen inte enbart att omfatta de större åtgärder som kommer med i den regionala transportplanen. Även åtgärder i den nationella planen som samfinansieras av medel för Blekinge län ingår i miljöbedömningen. Detta för att belysa helheten och bättre visa den samlade miljöeffekten av samtliga satsningar. Effekter av åtgärder eller ambitioner i planen kan också leda till påverkan och konsekvenser utanför Blekinge län. Där så bedöms relevant görs en utblick i ett större geografiskt område, även om merparten av effekterna konsekvensbedöms i ett länsperspektiv. Miljöaspekter Under miljöbedömningsprocessen har en ytterligare avgränsning kunnat ske så att klimat, människors hälsa, luft, samt befolkning bedöms kunna bli föremål för betydande miljöpåverkan. Miljöaspekterna vatten samt biologisk mångfald inklusive växt- och djurliv behandlas i MKB:n, men bedöms i detta skede inte påverkas på ett betydande sätt av planens innehåll. Övriga miljöaspekter avgränsas bort, för motivering se tabell nedan. Därutöver ska relevanta miljökvalitetsnormer beaktas. För länstransportplanens del bedöms miljökvalitetsnormer för luft avseende kväveoxider (NOX) samt partiklar (PM 10) vara relevanta. För miljökvalitetsnormer avseende vattenförekomster bedöms eventuell påverkan bättre kunna utredas i senare skeden av planeringen. Inga vatten som omfattas av miljökvalitetsnorm för fisk- och musselvatten berörs i detta skede av åtgärder i planen. Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller anger att det ska eftersträvas att buller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Enligt förordningen har Trafikverket kartlagt buller från väg- och järnvägstrafik och upprättat ett åtgärdsprogram. Planen bedöms inte påverka möjligheten att klara miljökvalitetsnormen.

143 Miljökonsekvensbeskrivning Frågor kring sjöfartens miljöpåverkan förutsätts bli bedömda inom ramen för den nationella planen då åtgärderna i länsplanen inte direkt rör satsningar på sjötrafik. Det är dock befogat att i vissa delar resonera kring effekter av en ökad trafik i hamnarna då ett av planens huvudsyften är att stärka transportleden till och från Blekinges hamnar så att dessa kan nyttjas effektivare och i högre utsträckning.

144 Miljökonsekvensbeskrivning Avgränsning av betydande miljöaspekter kopplat mot miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Ja Nej Miljökvalitetsmål Miljöaspekt Potentiellt betydande miljöpåverkan Behandlas i MKB Motiv till avgränsning Klimat X Ja Vägtransporterna står för en betydande del av utsläppen av växthusgaser. De åtgärder som är aktuella i länsplanen har dock en relativt liten påverkan i förhållande till de nationella åtgärder inom många områden som krävs för att Sverige ska kunna klara sina klimatåtaganden. Trafiken förutsätts öka i både noll- och planalternativet men energieffektiviseringar leder till oförändrade eller minskande utsläpp mot slutet av planperioden. Innehållet i planen kan påverka hur resor och godstransporter sker, vilket kan bidra positivt. Frisk luft Luft X Ja Risk för överskridande av miljökvalitetsnorm bedöms liten i länet som helhet, men i Karlskrona förekom överskridanden av dygnsmedelvärdet avseende MKN för partiklar (PM10) som max får överskridas 35 gånger. Däremot klaras idag inte generationsmålets precisering avseende PM10. Utanför tätorter är problemet avsevärt mindre. Planen kan ha betydelse för utvecklingen av luftkvalitet, framförallt i tätorter X Ja Se ovan Människors hälsa

145 Miljökonsekvensbeskrivning Bara naturlig försurning Människors hälsa Ja Nej Vatten X Nej Biologisk mångfald, växt- och djurliv Forn- och Miljökvalitetsmål Miljöaspekt Potentiellt betydande miljöpåverkan Behandlas i MKB Motiv till avgränsning X Nej Transporter bidrar till utsläpp av försurande ämnen. Den nationella vägtrafiken har dock en X Nej X Nej marginell påverkan på försurningen av mark och vatten. Den försurning som sker nu är främst relaterad till markanvändning och utsläpp från sjöfart och trafik på kontinenten. Planen syftar till att underlätta miljömässigt fördelaktiga transporter av gods till och från hamnarna i syfte att dessa ska kunna användas mer. Internationella regler bedöms inom planens genomförandetid bidra till minskade utsläpp. kulturlämningar, bebyggelse och annat kulturarv Giftfri miljö Vatten X Nej Denna plan bedöms inte i stort påverka möjligheten att nationellt eller regionalt nå målet. Mark X Nej Trafikolyckor är dock en bidragande orsak till spridning av miljö- och hälsofarliga kemikalier i mark och vatten. Vid byggnation av vägar och andra infrastrukturanläggningar kan förorenad mark som kräver sanering förekomma, exempelvis i anslutning till gamla stationsområden. Skyddande ozonskikt Ej relevant för trans Utreds i förekommande fall i kommande planeringsskede. portsyste- met

146 Miljökonsekvensbeskrivning Säker strålmiljö Ej relevant Ja Nej Miljökvalitetsmål Miljöaspekt Potentiellt betydande miljöpåverkan Behandlas i MKB Motiv till avgränsning för trans- portsyste- met Ingen övergödning Vatten X Nej Miljömålet påverkas främst av jordbruk och enskilda avlopp. Trafiken har en marginell Levande sjöar och vattendrag Mark X Nej påverkan genom sina utsläpp av luftburet kväve. Sjöfarten bidrar i Blekinge med stora utsläpp av kväveoxider, men bedöms inte påverkas av innehållet i planen. Vatten X Nej Infrastruktur tar mark i anspråk, fragmenterar och utgör en barriär i landskapet. Den påverkan planen bedöms ha på detta miljökvalitetsmål bedöms inte betydande och är i huvudsak en effekt av trafiken, bland annat genom spridning av föroreningar vid exempelvis anläggning Biologisk och olyckor. X Nej Infrastruktur tar mark i anspråk och fragmenterar och utgör en barriär i landskapet. Planen mångfald, bedöms inte leda till markant ökade barriärer och innebär inte intrång i värdefull natur av växt- och djurliv högsta klass. Aspekten bör dock behandlas vidare i kommande planeringsskede för investeringsprojekt.

147 Miljökonsekvensbeskrivning Grundvatten av god kvalitet Ja Nej Miljökvalitetsmål Miljöaspekt Potentiellt betydande miljöpåverkan Behandlas i MKB Vatten X Översiktligt Motiv till avgränsning Trafikens påverkan på grundvattenkvalitén uppkommer dels genom drift av vägar, där saltning kan bidra till saltinträngning i grundvattnet. Olyckor kan även leda till att grundvatten förorenas av dels drivmedel från bilar, men även med andra kemikalier vid olyckor vid transport av farligt gods. Planen bedöms ej bidra till påtagliga negativa eller positiva konsekvenser för miljöaspekten vatten. Planen bedöms i sig inte leda till ökad trafik jämfört med nollalternativet, vilket gör att risker kopplande till användningen av vägen är desamma. Lokalt kan trafiken i planalternativet öka mindre än i nollalternativet vilket möjligen kan leda till marginella förbättringar avseende vattenkvalitet. I och med att planens inriktning är säkrare vägar och överflyttning till järnväg bedöms risken för olyckor generellt minska. Risk för påverkan för enskilda vattenförekomster i samband med byggnation hanteras bättre i den fortsatta planeringen av enskilda projekt. Det är då viktigt att beakta både dricksvattentäkter i bruk och vattentillgångar av vikt för framtida behov. Hav i balans samt levande kust och skärgård Biologisk mångfald, växt- och X Nej Planen bedöms inte påverka möjligheterna att klara miljömålet. Berörda aspekter behandlas i samband med andra miljömål. djurliv, vatten

148 Miljökonsekvensbeskrivning Myllrande våtmarker Biologisk mångfald, Ja Nej Miljökvalitetsmål Miljöaspekt Potentiellt betydande miljöpåverkan Behandlas i MKB X Översiktligt Motiv till avgränsning Infrastrukturen påverkar våtmarksmiljöer genom att mark tas i anspråk och bidrar till att skapa barriäreffekter och fragmentisering av landskapet. Nybyggnad, samt drift och underhåll växt- och djurliv kan även resultera i ändringar av de hydrologiska förhållandena i våtmarker. Planen innehåller få nya markanspråk utan rör i huvudsak breddning / ombyggnation. Behandlas lämpligen mångfald, mer noggrant i samband med planering och projektering av enskilda investeringar. Levande skogar Biologisk X Över- Infrastrukturutbyggnad innebär ofta ett intrång och fragmentering av landskapet genom att siktligt ny mark tas i anspråk. Planen innehåller få nya markanspråk utan rör i huvudsak breddning/ växt- och ombyggnation. Behandlas lämpligen mer noggrant i samband med planering och projektering Ett rikt odlingslandskap djurliv Biologisk mångfald, av enskilda investeringar. Infrastrukturutbyggnad kan innebära intrång och fragmentering av landskapet genom att ny mark tas i anspråk. Ny infrastruktur kan även ha en påverkan på småbiotoper som skyddas av växt- och det generella biotopskyddet. Planen innehåller få nya markanspråk utan rör i huvudsak djurliv breddning/ombyggnation. Behandlas lämpligen mer noggrant i samband med planering och Forn- och projektering av enskilda investeringar. X Nej Infrastrukturutbyggnad kan innebära intrång och fragmentering av landskapet genom att ny X Översiktligt kulturlämningar, mark tas i anspråk. Påverkan kan ske både direkt och indirekt på kulturarvet. Planen innehåller få nya markanspråk utan rör i huvudsak breddning / ombyggnation i områden som inte är bebyggelse utpekade som särskilt känsliga. Hänsyn till enskilda lämningar eller värden behandlas i och annat samband med planering och projektering av enskilda investeringar. Storslagen fjällmiljö kulturarv Ej relevant i länet - - -

149 Miljökonsekvensbeskrivning Ja Nej Miljökvalitetsmål Miljöaspekt Potentiellt betydande miljöpåverkan Behandlas i MKB Motiv till avgränsning God bebyggd miljö Klimat X Ja I målet ryms en hållbar samhällsplanering. Åtgärder på järnväg, vägar, cykelvägar och kollektivtrafik påverkar på vilket sätt befolkningen väljer att resa eller hur gods transporteras. Människors hälsa X Ja Infrastruktur kan ha både negativa och positiva konsekvenser för boendemiljön. En standardhöjning av väg- eller järnvägsnätet kan leda till en ökning av antalet fastigheter som är bullerstörda, samtidigt som ombyggnader ofta också resulterar i att bulleråtgärder genomförs på de fastigheter som i dagsläget är störda. Åtgärder för ökad trafiksäkerhet och bättre tillgänglighet kan förbättra människors livskvalité. X Ja Säkerhetshöjande åtgärder på vägar, som mitträcken gör att det skapas barriäreffekter, som kan försvåra framkomligheten för boende i anslutning till vägen samt hur vägen kan nyttjas om åtgärder ej vidtas för att lösa detta. Materiella Åtgärder för ökad trafiksäkerhet och bättre tillgänglighet kan förbättra människors livskvalité. X Nej Planen bedöms inte leda till att ny mark tas i anspråk på sådana platser att kriterierna för tillgångar betydande miljöpåverkan uppfylls. Inte heller bedöms planen ge upphov till sådana mängder avfall som avses eller väsentligt förändra möjligheten till god avfallshantering vid befintliga Forn- och anläggningar. X Nej Infrastrukturutbyggnad kan innebära intrång och fragmentering av landskapet genom att ny Befolkning kulturlämningar, mark tas i anspråk. Påverkan kan ske både direkt och indirekt på kulturarvet. Planen innehåller få nya markanspråk utan rör i huvudsak breddning/ombyggnation i områden som inte är bebyggelse utpekade som särskilt känsliga. Hänsyn till enskilda lämningar eller värden behandlas i och annat samband med planering och projektering av enskilda investeringar. kulturarv

150 Miljökonsekvensbeskrivning Ja Nej Miljökvalitetsmål Miljöaspekt Potentiellt betydande miljöpåverkan Behandlas i MKB Motiv till avgränsning Landskapsaspekten handlar om landskapets helhet och karaktärsdrag och bedöms inte Landskap X Översiktligt påverkas av planens konkreta innehåll. För ännu ej beslutade investeringar (större eller mindre) för att stärka stråken i den riktning planen pekar ut är aspekten däremot av betydelse och kräver fortsatt utredning inför kommande utrednings- och planeringssteg. Lokalt kan ombyggnaden av väg 27 medföra konsekvenser för landskapet, men då föreslagna åtgärder följer befintlig vägsträckning bedöms konsekvenserna inte bli betydande. Vägens befintliga profil är till stor del anpassad till landskapet och befintlig terräng vilket medför Ett rikt växt- och djurliv Biologisk mångfald, stora nivåskillnader främst mellan Backaryd och Hallabro. För trafikanterna förväntas förändring utgöras av att vägen breddas och får mitträcke. växt- och X Ja Infrastruktur tar mark i anspråk och bidrar till en fragmentisering av landskapet och barriäreffekter. Detta påverkar landskapets funktion och hela ekosystemet. Skyddade och skyddsvärda områden kan påverkas. Tillsammans med annan exploatering kan kumulativa effekter djurliv uppstå. En förändrad bullernivå kan påverka hur ett område används av t ex fåglar.

151 Miljökonsekvensbeskrivning 2.5 Nationella och regionala miljömål Riksdagen tog den 22 juni 2010 beslut om en ny målstruktur för miljöarbetet, en ny organisation och ny bedömningsgrund för miljökvalitetsmålen. Målstrukturen utgörs numera av generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål inom områdena luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald. Etappmålen ersätter tidigare delmål. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det finns även preciseringar av miljökvalitetsmålen. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen. Nationellt beslutade etappmål och preciseringar i övrigt gäller fullt ut i Blekinge län. Miljökvalitetsmålen Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö och Storslagen fjällmiljö behandlas inte i MKB:n eftersom de saknar koppling till planens innehåll, alternativt inte är aktuella i länet. Behandlade miljökvalitetsmål listas nedan: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Andra regionala mål med koppling till planens miljöpåverkan finns framförallt på klimatområdet genom den klimat- och energistrategi som håller på att tas fram för Blekinge. I remissversionen föreslås följande mål med koppling till planens innehåll: Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser minska med 50 % jämfört med år Till år 2020 ska andelen förnybara drivmedel utgöra minst 15 %. År 2020 ska transporternas energianvändning åter vara nere på 1990 års nivå (1350 GWh), vilket motsvarar en minskning med 11 % jämfört med år 2010.

152 Miljökonsekvensbeskrivning Energistrategin går också in på hur målen ska uppnås och för transportsektorns del handlar det om tillgång till och val av alternativa fordonsbränslen men också hur transportsystemet ska nyttjas så att resor med kollektivtrafik, gång och cykel vinner marknadsandelar från personbilstrafiken. Även digitala lösningar för distansarbete eller webb-/ telefonmöten är den del av strategin. Samtliga dessa åtgärder kommer, om de uppnås, också att medföra positiva effekter på till exempel luftkvalitet. 2.6 Alternativ Inget jämförelsealternativ avseende planens innehåll har tagits fram då inga alternativa plannivåer angetts i direktivet. Den jämförelse som görs utgår därför endast från planalternativet och nollalternativet. Nollalternativ Nollalternativet ska beskriva vad som händer om planen inte genomförs för att på så sätt fungera som jämförelse med vad som sker om planen genomförs. Återstående åtgärder i nu gällande plan, nivå 100%, ingår i nollternativet så att bedömda effekter av denna i huvudsak kan användas som referens. I nollalternativet ingår dock ej åtgärder som genomförts. Uppgifterna om utveckling av transportbehov och trafikslag nedan har hämtats från Trafikverkets underlag för att ta fram nationellt nollalternativ samt samhällsekonomiska beräkningar. Utgångspunkten för såväl framtida förutsättningar som framtida vägnät har varit idag beslutad politik. Prognoserna är indikatorer på vilken utveckling som kan ske om det inte görs någonting utöver den politik som idag har beslutats. Behovet att resa kommer att fortsätta öka. Enligt Trafikverkets basprognos för år 2030 beräknas biltransportarbetet i Sverige öka med 34 % gentemot år Persontransportarbetet på järnväg beräknas öka med 27 % och det sammanlagda transportarbetet för färdsätten bil, buss, tåg och flyg beräknas öka med 29 % under perioden. Persontrafiken med bil i Blekinge har av Trafikverket 1 bedömts öka med 21 % under perioden , med en årlig tillväxt på 0,9 % mätt som trafikarbete med personbil. Bränslepriset prognosticeras öka, men teknikutveckling för energieffektivisering sker så att kostnad och utsläpp per körd mil antas sjunka. För godstransporter skattas den totala tillväxttakten mätt i transportarbete för inrikes transporter till 1,7 % per år fram till år Väg är det trafikslag som bedöms öka mest med 1,9 % i årstakt, följt av sjöfart på 1,7 % och järnväg på 1,4 % per år 2. Inrikes flygtransporter existe- 1 Prognoser för arbetet med nationell transportplan Persontransporters utveckling fram till 2030, publikationsnummer 2013:055: Trafikverket Prognoser för arbetet med nationell transportplan Godstransporters utveckling fram till 2030, publikationsnummer: 2013:056. Trafikverket 2013

153 Miljökonsekvensbeskrivning rar i princip inte, men ökningen av utrikes godstransporter på flyg har beräknats till 1,6 % per år. Ett antagande om ökad svensk utrikeshandel bedöms bidra till ett ökat transportarbete både inom och utom Sverige. Vägtransporterna i Sverige beräknas öka från 39,9 miljarder tonkilometer år 2006 till 63 miljarder tonkilometer år Efterfrågan på järnvägstransporter väntas öka från 2010 års nivå på 23,5 miljarder tonkilometer till 32,8 miljarder tonkilometer år 2030 enligt Trafikverkets underlag, vilket ger en total relativ efterfrågeökning under perioden om ca 40 %. En stor del av ökningen består av nya transportbehov till följd en utökad gruvbrytning i norra Sverige. I nollalternativet bedöms följande stråkförstärkningar komma till stånd i Blekinge län (ännu ej genomförda investeringar sedan tidigare plan): Riksväg 27 Möllenäs Djuramåla, del av sträcka mot länsgränsen mot Kronoberg (ungefär detsamma som i planalternativet). Mindre investeringar samt bidrag När det gäller mindre åtgärder (under 25 miljoner kronor) i länets transportinfrastruktur behandlas de i tidigare nämnd pott för anpassning av transportinfrastrukturen. I Länstransportplanen ingår även åtgärdsområdet Bidragsobjekt (statsbidrag). I miljöbedömningen har valts att behandla dessa tillsammans. När det gäller avsättning av pott för mindre åtgärder uppgår den till 150,8 miljoner kronor över planperioden i nollalternativet och bidrag till kollektivtrafik, miljö och trafiksäkerhet uppgår till 66 miljoner kronor. När det gäller potten till mindre åtgärder samt bidrag är summorna mindre i noll- än i planalternativet. Sammanfattningsvis gäller att både gods- och persontrafiken inom alla transportslag kommer att öka under planperioden, men energieffektivisering, lagkrav och alternativa bränslen kommer att göra att utsläppen inte ökar i samma omfattning. Planerade investeringar innebär en trafiksäkrare och snabbare väg för gods- och persontransporter längs Riksväg 27 samt mindre investeringar för att stärka trafiksäkerhet, tillgång till kollektivtrafik samt cykelvägar.

154 Miljökonsekvensbeskrivning 2.7 Beskrivning av miljötillstånd och kriterier för betydande miljöpåverkan Klimat De transportpolitiska målen omfattar Begränsad klimatpåverkan genom hänsynsmålets precisering på klimat: Transportsektorn ska bidra till att miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Analyser genomförda av Trafikverket visar att det finns möjlighet för transportsektorn att minska klimatpåverkan i linje med målen men för att åstadkomma detta krävs en kombination av åtgärder 3. Åtgärderna innebär bland annat minskad personbilstrafik och fördubblad gång, cykel och kollektivtrafik, dämpad ökning av lastbilstrafiken, överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart, mer energieffektiva fordon, fartyg och flygplan med ökad andel förnybar energi samt minskad energianvändning i infrastrukturhållningen. Slutsatsen är alltså att tekniklösningar inte kommer att vara tillräckliga för att nå klimatmålen utan andra åtgärder måste ske parallellt. Energianvändningen per person i Blekinge län var 46,7 MWh för år 2009, vilket är högre än riksgenomsnittet. Transporterna stod för ca 22 % av detta (10,06 MWh per invånare). År 2010 var de klimatpåverkande utsläppen i Blekinge län totalt ca 1 miljon ton, vilket motsvarar 6,2 ton per invånare. Om man räknar bort Karlshamnsverkets utsläpp blir utsläppet 5,1 ton per capita för Blekinge år 2010 enligt Energibalans Blekinge län 4. I dessa siffror ingår även andra utsläpp än koldioxid, men koldioxid utgör merparten. Transportsektorn och arbetsmaskiner står för ca hälften, dock ingår inte utsläppen från internationell sjö- och flygtrafik i utsläppssiffrorna. Nationellt har dessa utsläpp ökat kraftigt sedan år 1990 och beräknas till 8,3 miljoner ton år Körsträckan med bil per invånare ligger över genomsnittet i Sverige, för år 2011 ligger den på 674 mil per invånare och år mot 645 mil per invånare och år i hela landet. Den genomsnittliga körsträckan har de senaste åren sjunkit till följd av bland annat förbättrade möjligheter att åka kollektivt. Kriterier för betydande miljöpåverkan Trafiken med personbil eller lastbil ökar/minskar med >1 % Koldioxidutsläppen ökar/minskar med 1 % per transportarbete 3 Samlat planeringsunderlag för energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan, 2012:152. Trafikverket Energianvändning och klimatpåverkan i Blekinge. Länsstyrelsen Blekinge län 2012.

155 Miljökonsekvensbeskrivning Luft Miljöaspekten luft definieras av Trafikverket dels som emissioner av luftföroreningar och dels som luftkvalitet i form av halter av luftföroreningar där människor vistas i tätorter. Vägtrafiken är den största utsläppskällan till flera luftföroreningar och halterna är särskilt höga i tätorter och under rusningstrafik. Beräkningar gjorda med utgångspunkt i en nationell miljöhälsoenkät tyder på att nära en halv miljon människor är besvärade av bilavgaser. Bland dem med sovrumsfönster mot större gata, trafikled eller industri stördes mer än var femte av bilavgaser. Andelen som anser sig vara besvärade av trafikens utsläpp i länet är cirka 5 %, på samma nivå som i resten av landet. Transportsektorns påverkan på miljökvalitetsmålet Frisk luft domineras av vägtrafikens utsläpp av slitagepartiklar från vägbana och däck samt avgaser från fordon och arbetsmaskiner, varför störst fokus läggs på dessa. I hamnstäder (Karlskrona, Karlshamn) kan sjöfarten bidra väsentligt till halterna av kvävedioxid, men dess påverkan på människors hälsa är ändå relativt liten. En avgränsning görs till emissioner av kväveoxider (NOx) och partiklar (avgaser respektive slitage) samt halter av kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10). Detta eftersom det är för dessa emissioner som transportsektorns bidrag till överskridanden av miljökvalitetsnormer och mål är som störst. Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken De beskrivs närmare i miljöbalkens femte kapitel. Miljökvalitetsnormerna infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik. En avgränsning görs i Trafikverkets bedömningsgrunder 5 till emissioner av kväveoxider och partiklar samt halter av kvävedioxid och partiklar. Detta eftersom det är för dessa emissioner som transportsektorns bidrag till överskridanden av miljökvalitetsnormer och mål är som störst. Dygnsmedelvärde Årsmedelvärde Miljökvalitetsmål 30 μg/m 3 15 μg/m 3 Miljökvalitetsnorm 50 μg/m 3 40 μg/m 3 Övre utvärderingströskel (ÖUT) 35 μg/m 3 28 μg/m 3 Nedre utvärderingströskel 25 μg/m 3 20 μg/m 3 Tabell: Mål och normer för PM10. Övre utvärderingströskeln: vid överskridande ska fasta mätningar göras. Nedre utvärderingströskel: tillräckligt att luftkvaliteten följs med hjälp av spridningsmodeller, utsläppsinventeringar e dyl. Kontinuerliga mätningar av PM10 har under flera år genomförts i gaturum i Karlshamns och Karlskrona kommun. I Ronneby har partiklar mätts periodvis (vinterhalvår) på varierande mätplatser. Årsmedelvärdena för gaturum under de senaste åren ligger runt 20 mikrogram per kubikmeter. Tillfällen då dygnsmedelvärdena överskrids förekommer i alla kommuner. Under år 2009 överskreds gränsvärdet i Karlskona vid 29 tillfällen, nära den gräns på 35 gånger per år som den får överskridas och därmed finns en risk för överskri- 5 MILJÖASPEKT LUFT - Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Arbetsmaterial, Trafikverket 2012

156 Miljökonsekvensbeskrivning dande av normen om inte halterna sjunker. Därutöver klaras idag inte preciseringen av generationsmålet för Frisk luft avseende PM10 i nämnda tätorter. Miljökvalitetsmålet Frisk luft påverkas av vägtrafik, energiproduktion, industriprocesser och för Blekinges del i stor omfattning även av hamnverksamhet och sjöfart. Genomförda satsningar i andra sektorer kan bidra till lägre halter (t ex utbyggnad av fjärrvärme). Timmedelvärde Dygnsmedelvärde Årsmedelvärde Miljökvalitetsmål 60 μg/m 3 20 μg/ m 3 Miljökvalitetsnorm 90 μg/ m 3 60 μg/ m 3 40 μg/ m 3 Övre utvärderingströskel (ÖUT) 72 μg/ m 3 48 μg/ m 3 32 μg/ m 3 Nedre utvärderingströskel 54 μg/ m 3 36 μg/ m 3 26 μg/ m 3 Tabell: Mål och normer för NO2. Övre utvärderingströskeln: vid överskridande ska fasta mätningar göras. Nedre utvärderingströskel: tillräckligt att luftkvaliteten följs med hjälp av spridningsmodeller, utsläppsinventeringar e dyl. De mätningar som genomförts i Blekinge visar att halterna ligger under riksgenomsnittet och att såväl miljökvalitetsnormer som miljömål avseende årsmedelvärden klaras. När det gäller halt av NO2 pågår mätningar i gaturum, men idag saknas ett nuläge att redovisa för dygns- och timmedelvärden. Sedan 1990-talet har halterna av kväveoxider i länets tätorter minskat. Under 2010 uppgick utsläppen av kväveoxider i Blekinge län till drygt 3000 ton varav ca hälften hade transportsektorn som källa. Utsläppen av kväveoxider från internationell sjöfart i Blekinge län var därutöver cirka ton, mer än länets totala landbaserade utsläpp. Tillfälligt förhöjda nivåer av luftföroreningar i tätortsluft har samband med en rad hälsoeffekter och besvär. Miljökvalitetsmålet Frisk luft innebär att luften skall vara så ren att människors hälsa inte skadas. Kriterier för betydande miljöpåverkan: De totala utsläppen av kväveoxider och partiklar ökar eller minskar med 5 % Väsentligt bidrag till fler/färre överskridanden av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid, NO2, eller inandningsbara partiklar, PM10 Väsentligt bidrag till att antalet personer exponerade för halter över miljökvalitetsnormer (MKN) förändras. Hälsa I de transportpolitiska målen nämner Regeringen begreppet hälsa i samband med effekter på människors hälsa av buller, luftföroreningar samt ökad fysisk aktivitet som exempel. Vibrationer nämns ej i de transportpolitiska målen, men det är dock känt att det utgör en

157 Miljökonsekvensbeskrivning olägenhet för människors hälsa exempelvis genom sömnstörning. Dessutom omfattas påverkan på människors hälsa av olyckor, det vill säga trafiksäkerhet. Transportsystemet kan orsaka konsekvenser för hälsan även genom förorening av dricksvatten och markområden, strålning, användning av kemikalier och arbetsmiljön för dem som arbetar med infrastrukturen. Tillgänglighet till utbud och aktiviteter exempelvis sociala kontakter, friluftsliv och arbetsmarknad - påverkar fysisk respektive psykisk hälsa positivt, och det finns även negativa aspekter såsom stress av att sitta i köer. Avseende buller anses miljöpåverkan uppstå när boende utsätts för vägtrafik- eller järnvägstrafikbuller med ljudnivåer överstigande de riktvärden som Riksdagen ställt sig bakom för buller vid bostäder längs statliga och kommunala vägar respektive järnvägar. Målbilden till år 2020 formuleras därför enligt följande 6 : 30 dba Leq inomhus 45 dba Lmax inomhus nattetid 55 dba Leq utomhus (vid fasad) 70 dba Lmax vid uteplats i anslutning till bostad Vid åtgärd i järnväg eller annan spåranläggning avser riktvärdet 55 dba Leq uteplats och 60 dba. Minst en gång i veckan störs 10 % av de vuxna i länet av trafikbuller, vilket är lägre än rikets 14 %. Med trafiksäkerhet avses åtgärder som minskar riskerna för att människor dödas eller skadas allvarligt i transportsystemet. Kriterier för betydande miljöpåverkan: Väsentlig förändring av förutsättningarna för att välja gång och cykel Den samhällsekonomiska kostnaden för bullerexponering i och vid bostad förändras med 5 % eller mer. Antalet exponerade för bullernivåer högre än 10 dba över riktvärdena längs järnvägen och det statliga vägnätet minskar eller ökar med mer än 10 %. Befolkning Miljöaspekten befolkning handlar om hur transportsystemet påverkar tillgängligheten till de målpunkter som olika grupper i befolkningen har i ett geografiskt avgränsat område. Med befolkning avses här i första hand människor utan tillgång till bil, särskilt barn, äldre och funktionshindrade. 6 Riksdagens riktvärden för trafikbuller i boendemiljöer (prop 1996/97:53)

158 Miljökonsekvensbeskrivning Tillgänglighet handlar om vilka möjligheter transportsystemet erbjuder barn, äldre och funktionshindrade att ta sig till sina målpunkter utan hinder. Kriterier för betydande miljöpåverkan: Grupper av barn, äldre eller funktionshindrade (> 30 %) kan inte ta sig fram säkert till sin målpunkt. Andelen barn som kan ta sig säkert till skolan ökar med minst 10 %. Andelen funktionsnedsatta och äldre som kan ta sig till en målpunkt på egen hand ökar med minst 10 % Möjligheterna försämras/förbättras väsentligt att med kollektivtrafik eller med gång och cykel pendla till arbete och studier eller fritidsaktiviteter Länet är landets femte mest tätbefolkade med 52 invånare per kvadratkilometer. Cirka 75 procent av invånarna bor i tätort. Cirka 75 procent av länets invånare bor inom 500 meter från en kollektivtrafiklinje (2010). Vatten Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både grundvatten och ytvatten. Bedömningar utgår från påverkan på vattnets kvalitet, påverkan på flöden och nivåer samt fysisk (hydromorfologisk) påverkan. Påverkan på vattenkvalitet ur naturmiljösynpunkt innefattas i bedömningsgrunderna, liksom fysisk påverkan, framförallt avseende fragmentering av vattendrag genom vandringshinder. Påverkan på människors hälsa avgränsas till påverkan på dricksvatten och dricksvattenförsörjningen. Här ingår också påverkan på ytvattentäkter. Kriterier för betydande miljöpåverkan: Vattenkvaliteten försämras i sådan omfattning att ickeförsämringskravet inte kan hållas inom avrinningsområdet eller när vattenkvaliteten förbättras märkbart inom avrinningsområdet. Möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnorm god status påverkas negativt i oacceptabel utsträckning/förbättras påtagligt inom avrinningsområdet. Påtaglig skada/minskad risk för skada på utpekade värden i skyddade områden enligt 7 kap MB eller riksintresse enligt 3 och 4 kap MB. Blekingekusten ingår i Södra Östersjöns vattendistrikt. Till följd av övergödning har ingen av Blekinges kustvattenförekomster god ekologisk status. Trots vidtagna åtgärder är transporterna av näringsämnen till havet fortsatt höga och tenderar att öka, dock bedöms inte vägtrafikens bidrag vara väsentligt i sammanhanget. Det är emellertid viktigt att begränsa utsläpp av bland annat kväveoxider från internationell sjöfart. Nuvarande

159 Miljökonsekvensbeskrivning regelverk räcker inte till för att hejda ökningen eftersom trafiken ökar i omfattning och reglerna endast gäller för nyproducerade fartyg. Om inte ytterligare åtgärder vidtas kommer dessa utsläpp att vara större än de landbaserade utsläppen i EU-länderna 7. Av de 26 sjöar som har bedömts i Blekinge når 24 sjöar målet god status för näringsämnen. För vattendragen är motsvarande siffror 31 av 39 vilket motsvarar 78 % av vattendragssträckorna. Av de 45grundvattentäkter som rapporterats in från Blekinge län till SGU:s databas saknar ungefär hälften vattenskyddsområde. De vattentäkter som saknar skyddsområde i Blekinge län står för ungefär 20 procent av vattenuttaget. Ombyggnationen av RV 27 kommer att beröra delavrinningsområdens Ronnebyån och Vierydsån. I senare etapp (kommande planperiod) kan också Bräkneåns avrinningsområde komma att beröras. Ronnebyåns ytvatten är indelat i 42 vattenförekomster: 13 sjöar och 29 vattendrag. Orsaken till att god ekologisk status inte nås är till största delen påverkan av övergödning och fysisk påverkan, vilket kan innebära vandringshinder, rätningar och rensningar. När det gäller den kemiska statusen i Ronnebyåns avrinningsområde uppnår alla vattenförekomster utom en sjö uppströms RV 27 god kemisk status (Stora Hensjön). De sex grundvattenförekomsterna uppnår alla god kvantitativ (tillgång på grundvatten) och kemisk status. Vierydsåns ytvatten är indelat i sju vattenförekomster: tre sjöar och fyra vattendrag. I avrinningsområdet uppnår alla vattenförekomster god kemisk status. De två grundvattenförekomsterna uppnår såväl god kvantitativ som kemisk status. Orsaken till att god ekologisk status inte nås i flera av de ingående vattendragen är till största delen påverkan av övergödning och fysisk påverkan, vilket kan innebära vandringshinder, rätningar och rensningar. Inga vatten som omfattas av miljökvalitetsnorm för fisk- eller musselvatten 8 kommer att beröras av åtgärder i planen. När det gäller förstärkningar av Blekinge kustbana kommer flertalet avrinningsområden som mynnar vid Blekinges södra kust kunna komma att bli berörda av utbyggnadsåtgärder, samtliga långt ner i vattensystemen då järnvägen ligger nära kusten. Biologisk mångfald Betydande miljöpåverkan uppstår om planen genom sitt innehåll direkt eller indirekt hotar särskilt skyddsvärda arter och miljöer eller ger stora negativa konsekvenser på mer vanliga arter och miljöer. För att bedöma om paket av åtgärder, som i denna plan, ger upphov till betydande miljöpåverkan används följande indikatorer: Betydelsen för förekomst av livsmiljöer. Förlust av livsmiljöer för växter och djur sker när livsmiljöer omvandlas till infrastruktur. Ökad mängd livsmiljöer viktiga för biologisk mångfald kan hysas inom infrastrukturen om de anläggs och sköts på ett sätt som möjliggör arters rörelser och spridning i landskapet. 7 Övergödningen av Sveriges kuster och hav. Naturvårdsverket Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten

160 Miljökonsekvensbeskrivning Betydelsen för förekomst av barriärer. Barriärer skapas när infrastruktur hindrar djurs möjligheter att röra sig i landskapet. Här ingår även barriärer i vattendrag. Betydelsen för dödlighet. Djur dödas i trafik eller av komponenter i infrastrukturanläggningen. Betydelsen för uppkomst av störning. Miljöer blir mindre attraktiva på grund av störningar från trafik, exempelvis buller. Betydelsen för påverkan på inhemsk biologisk mångfald. Främmande, invasiva arter kan spridas i livsmiljöer längs med infrastruktur eller transporteras med trafik. 2.8 Beskrivning av betydande miljöpåverkan Som underlag för bedömningar har Trafikverkets framtagna bedömningsgrunder använts. De innehåller definitioner och avgränsningar för hur de kan användas samt kriterier för när miljöpåverkan är att betrakta som betydande. För vidare information om dessa bedömningsgrunder hänvisas till trafikverkets webbplats, Ett mål med tillämpningen av bedömningsgrunderna är att effekter och konsekvenser så långt det är möjligt ska kvantifieras och jämföras i nollalternativet och planalternativet. Detta har varit svårt att utföra i miljöbedömningen av planen. Istället förs i många fall ett resonemang om konsekvenserna av den riktning planen pekar ut. De mindre investeringarna och bidragen är inte preciserade utan utgör exempel på möjliga åtgärder, vilket gör det svårt att bedöma vilka konsekvenserna blir för miljön. Länstransportplanen anger en viljeinriktning som utgår ifrån politiskt antagna mål och strategier och dessa poster i planen bedöms därför mer allmänt utifrån sin potential. Klimat Större investeringar Kompletterande kapacitetshöjande åtgärder på Blekinge kustbana som ska utredas under planperioden förutsätts bidra till en överflyttning av gods från väg till järnväg samt förbättrade möjligheter till persontrafik på tåg, vilket kan bidra till att ökningen av gods- och persontransporter på väg inte blir så stor som i nollalternativet. Förstärkningen skulle medverka till tätare trafik och kortare restider vilket skulle bidra till förbättrade möjligheter till ökad pendling för boende i Skåne respektive Blekinge och en förstorad arbetsmarknadsregion. Effekterna av sådana kapacitetshöjningar skulle bidra positivt till minskade utsläpp av koldioxid i både Blekinge och Skåne. Åtgärderna på RV 27 för ökad trafiksäkerhet och förbättrad framkomlighet kommer att tillåta en hastighetsökning med ökade utsläpp som följd åtminstone i början av planperioden, samtidigt som den möjliggör en jämnare körning med mindre energiåtgång. Effekterna av detta förutsätts dock i huvudsak bli likvärdiga i noll- och planalternativet. Utifrån en av utgångspunkterna från den tidigare hastighetsöversynen finns fortsatt

161 Miljökonsekvensbeskrivning ambitionen från Trafikverkets sida att en höjd hastighet längs vissa vägar i möjligaste mån ska kompenseras med hastighetssänkningar på andra vägar så att utsläppen av koldioxid totalt sett ska bli ungefär desamma. För att klara en ökning av godstransporter samtidigt som klimatpåverkan måste minska menar flera, däribland Boverkets vision för Sverige 2025, att järnväg och sjöfart måste ta en större andel och att kustsjöfarten utvecklas. En utökad trafik i hamnarna, som planen stödjer i form av förbättrade möjligheter till transporter på land för att nå till och från hamnarna, bedöms medföra ökade godstransporter även med lastbil, även om intentionen är att mer gods ska kunna gå på järnväg. Den stora potentialen i att nyttja hamnarna mer finns i både noll- och planalternativ. Däremot rymmer planalternativet som tidigare nämnts en ambition att mer gods än idag ska kunna nå hamnen i huvudsak via tåg. Blekinges hamnar spelar en betydande roll för transportsektorn lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Idag har hamnarna reguljärtrafik mot östra Europa och Centraleuropa. Tillväxten i transporflödena har varit stabil under de senaste åren. Karlshamns hamn är en av de allra största i Sverige vad gäller lastad/ lossad last och Karlskrona hamn har den största enskilda färjelinjen i Sverige vad gäller passagerare till och från Polen och är betydande vad avser transporter av ro-ro-gods. I ett europeiskt - globalt perspektiv skulle det i många fall innebära en miljö/klimatfördel att i högre grad använda Blekinges hamnar för ökade transporter till/från östra Europa, Centraleuropa och Asien. Då kortas de transportavstånd som annars kan bli aktuella om transporterna går via Västeuropa eller med fartyg på längre rutter för att nå Kina och Indien. För att detta i högre utsträckning ska bli en realitet är det viktigt med goda anslutningsmöjligheter både i och till/från Blekinges hamnar. Mindre investeringar samt bidrag Då dessa åtgärder inte är preciserade är det svårt att bedöma vilka konsekvenserna blir för miljön. Länstransportplanen anger en viljeinriktning som utgår ifrån politiskt antagna mål och strategier. Då åtgärderna inom potten inte är låsta finns här också en god möjlighet att identifiera åtgärder som bidrar till att nå långsiktigt hållbara och transportlösningar. Samtliga åtgärder som berör gång- och cykeltrafik samt förbättrar resmöjligheterna med kollektivtrafik bedöms leda till en avlastning av vägtransportsystemet och minskade utsläpp av koldioxid och lägre användning av fossil energi jämfört med dagsläget. Viss ombyggnad av vägar, till exempel korsningsåtgärder så att jämnare hastigheter kan hållas, kan leda till lägre bränsleförbrukning, lägre koldioxidutsläpp och effektivare energiutnyttjande. Även om effekterna av enskilda åtgärder inte nödvändigtvis blir betydande enligt bedömningsgrundernas kriterier bedöms de ha en god potential att bidra till förbättringar. I jämförelse med nollalternativet blir potten större, särskilt när det gäller cykel, vilket medför att potentialen för miljöförbättrande effekter bedöms större i planalternativet.

162 Miljökonsekvensbeskrivning Luft Större investeringar Kompletterande kapacitetshöjande åtgärder på Blekinge kustbana som ska utredas under planperioden förutsätts bidra till en överflyttning av gods från väg till järnväg samt förbättrade möjligheter till persontrafik på tåg, vilket kan bidra till avlastade vägtrafikmiljöer vid berörda tätorter. Planens större satsningar rör förbättringsåtgärder på RV 27 för ökad trafiksäkerhet och förbättrad framkomlighet tillåter hastighetsökning som åtminstone tidigt i planperioden, innan energieffektiviseringar slagit igenom, kan medföra ökade utsläpp till luft. En förbättring av RV 27 bedöms även medföra överflyttning av trafik från bland annat länsväg 122, vilket förbättrar situationen där och bidrar till minskade utsläpp. I satsningen på RV 27 ingår att bygga förbifarter vid Backaryd - Hallabro och på sikt förbi Hallabro, vilket medför att tätorterna avlastas från genomfartstrafik med en bättre lokalmiljö avseende luftkvalitet som följd. Trafiken förutsätts öka i både noll- och planalternativet och eftersom RV 27 ingick även i nollalternativet skiljer sig inte bedömningen åt avseende detta. En utökad trafik i hamnarna, som planen stödjer, bedöms medföra ökade godstransporter även med lastbil, även om intentionen är att mer gods ska kunna gå på järnväg. Den stora potentialen i att nyttja hamnarna mer finns i både noll- och planalternativ, varför ingen skillnad ur den aspekten finns mellan noll- och planalternativ. En försämring av luftkvalitén kan i båda alternativen lokalt uppstå längs de vägavsnitt som ligger närmast hamnarna. Framförallt i Karlskrona, där hamnen är centralt belägen på Verkö, bedöms en ökad sjöfart kunna medföra ökad trafik och ökade utsläpp. Däremot rymmer planalternativet som tidigare nämnts en ambition att mer gods än idag ska kunna nå hamnarna i huvudsak via tåg och satsningar på kombiterminaler har gjorts. En utökad sjöfart bedöms, åtminstone i början av planperioden, kunna medföra ökade utsläpp av hälsofarliga ämnen runt Blekinge och kan påverka halterna av luftföroreningar i framförallt Karlskrona och Karlshamn. Om hamnarna i Blekinge inte är tillräckligt attraktiva eller tillgängliga för ökad internationell sjöfart kan en konsekvens istället bli att utsläppen ökar mer i anslutning till andra hamnar där belastningen redan idag är högre. Mindre investeringar samt bidrag Samtliga åtgärder som berör gång- och cykeltrafik samt förbättrar resmöjligheterna med kollektivtrafik bedöms leda till en avlastning av vägtransportsystemet och minskade utsläpp till luft jämfört med dagsläget. För en förbättrad luftkvalitet är det viktigt att åtgärderna sker i eller i anslutning till tätorterna där halterna av luftföroreningar från däck och avgaser är högre än i omgivande miljö. I jämförelse med nollalternativet är potten större, särskilt när det gäller cykel, vilket medför att potentialen för miljöförbättrande effekter bedöms större i planalternativet.

163 Miljökonsekvensbeskrivning Hälsa Högre hastigheter och ökad trafikmängd längs RV 27 bedöms leda till ökat buller längs med vägen. I samband med större ombyggnader av väg och järnväg ses normalt sett bullersituationen över och åtgärder sätts in, vilket kan leda till en förbättring jämfört med situationen idag. I och med tillskapandet av förbifarter förbi samhällen med tätare befolkning bedöms åtgärden bidra till totalt sett en förbättrad situation avseende buller. Byggnation av förbifarter förutsätts också bidra till förbättrade möjligheter att använda tidigare störda tätortmiljöer till annat och en förbättrad situation för oskyddade trafikanter (lika mycket i plan- och nollalternativ). Den cykelbana som ska anläggas parallellt med RV 27 bedöms bidra till förbättrade möjligheter att använda cykel, både som enskilt transportmedel men också bidra till möjligheten att kombinera cykel och kollektivtrafik för längre resor oberoende av tillgång till bil. Kommande åtgärder på Blekinge kustbana förutsätts utredas i senare planeringsskeden så att åtgärder mot buller kan sättas in där de behövs. Åtgärder för ökad trafiksäkerhet och bättre tillgänglighet kan förbättra människors livskvalité, vilket gäller både de som reser med tåg och längs RV 27. Mindre investeringar samt bidrag Ökad gång och cykel främjar folkhälsan liksom andra åtgärder för ökad trafiksäkerhet. En förbättrad tillgång till kollektivtrafik och säkra gång- och cykelmiljöer har därför god potential att bidra positivt till miljöaspekten hälsa. I jämförelse med nollalternativet blir potten större, särskilt när det gäller cykel, vilket medför att potentialen för miljöförbättrande effekter bedöms större i planalternativet. Befolkning Större investeringar Planen bedöms jämfört med nollalternativet i högre grad kunna bidra till förbättrade möjligheter att med kollektivtrafik, gång eller cykel pendla till arbete, studier och fritidsaktiviteter. Framförallt via de medel som tillförs mindre investeringsåtgärder för gång-, cykel och kollektivtrafik. Lokalt i orterna längs RV 27 förbättras förutsättningarna genom den nya förbifarten då trafikmiljön i en minskad trafik i tätorterna lokalt bidrar till ökad tillgänglighet och användbarhet för oskyddade trafikanter, men lika mycket i noll- och planalternativet. Se även människors hälsa samt luft tidigare i kapitlet. Att en cykelväg anläggs parallellt med RV27 mellan Möllenäs och Backaryd bidrar till att öka sträckans tillgänglighet för cyklister och ett sammanhållet gång- och cykelstråk mellan Kallinge och Backaryd. Annars innebär mittseparering negativa konsekvenser för möjligheten att cykla. Då vägrenen blir smalare och utrymmet minskar ökar cyklistens otrygghet.

164 Miljökonsekvensbeskrivning I samband med breddning och mittseparering är det också viktigt att se över hållplatslösningar för kollektivtrafiken så att möjligheten att åka kollektivt inte försämras. Mindre investeringar samt bidrag En stor andel av pottens medel syftar till att öka säkerheten i olika sammanhang, vilket ger ett tryggare samhälle och en positiv påverkan på miljöaspekten befolkning. En förbättrad tillgänglighet på och till kollektivtrafikens hållplatser samt säkra gång- och cykelmiljöer innebär förbättringar för miljöaspekten befolkning. I jämförelse med nollalternativet blir potten för anpassning av transportinfrastruktur större, särskilt när det gäller cykel, vilket medför att potentialen för förbättring bedöms större i planalternativet. Vatten Större investeringar Vid Backaryd och Hallabro som berörs av ombyggnationen av RV 27 finns två mindre vattenskyddsområden för grundvattentäkter. Dricksvattenförsörjningen i Blekinge bygger till största delen på ytvattentäkter. Det är därför av stor vikt att de grundvattenmagasin som finns bevaras intakta. En säkrare väg innebär en minskad risk för olyckor där drivmedel eller farligt gods från fordon riskerar att nå mark och vatten. Konsekvenserna bedöms i denna del inte skilja sig åt mellan plan- och nollaternativet då investeringen ingår i båda alternativen. När det gäller möjliga åtgärder på Blekinge kustbana kommer någon eller några av de många avrinningsområden den korsar att kunna bli berörda av åtgärder. Eftersom det inte är känt vad som kommer att göras går det idag inte att bedöma konsekvenserna men frågan om hur miljöaspekten vatten ska undgå att påverkas måste belysas i senare skeden av planeringsprocessen. Framförallt när det gäller att undvika påverkan på människors hälsa (dricksvatten) samt växt- och djurliv. Generellt gäller att ingen påverkan sker på uppströms liggande vatten. I nollalternativet finns bara risker kopplade till normal drift och underhåll av järnvägen, det vill säga risk för påverkan av den utbyggnad som är aktuell i planen uteblir. Planen medverkar till att skapa förutsättningar för en fortsatt utveckling av hamnarna som kommer att resultera i en ökad trafik till havs med eventuellt ökade utsläpp samt en ökad risk för olyckor som följd. Teknikutveckling samt internationella överenskommelser bedöms dock kunna motverka en utsläppsökning (framförallt svavel- och kväveoxider). En förbättrad beredskap för att kunna hantera olyckor och utsläpp är ett ansvar som utökad sjöfart för med sig och som Blekinge också deltar i. Planen bedöms inte leda till storskalig och betydande miljöpåverkan avseende vatten. Det är däremot viktigt att behandla frågor som rör vatten i samband med planering och projektering av enskilda byggprojekt inklusive de mindre investeringarna.

165 Miljökonsekvensbeskrivning Mindre investeringar samt bidrag Då dessa åtgärder anges som exempel i planen är det svårt att bedöma vilka konsekvenserna blir för miljön. Samtidigt innebär processen med fortsatt prioritering och planering av åtgärder goda möjligheter att senare i planerings- och projekteringsprocessen hitta bra lösningar för att minimera påverkan genom val av lokalisering/sträckning samt bra lösningar för exempelvis avvattning så att en negativ påverkan på miljöaspekten vatten kan undvikas. Biologisk mångfald, ett rikt växt- och djurliv Större investeringar I planen aktuella delar av RV 27 ingår inte i Natura 2000-områden, riksintressen eller naturreservat. Standardhöjningen kommer att leda till ökad trafik på väg 27 i högre hastigheter än idag som en följd av överflyttning från andra vägar, vilket i sig medför en ökad barriäreffekt om inga åtgärder vidtas för att tillskapa passagemöjligheter. Detsamma gäller effekten av kapacitetsförbättringar på järnvägen. När det gäller barriäreffekter bedöms de i planen ingående objekten idag utgöra en liten barriär som en följd av trafikmängden. Trafikmängd och vägbredd står i proportion till barriäreffekten där risken för olyckor med vilt ökar ju fler djur som vill passera och ju längre tid de uppehåller sig på vägen. Dessutom innebär höga trafikmängder att viltet ogärna korsar vägen. Den första nationella analysen av storskaliga barriäreffekter för både väg och järnväg håller på att tas fram. Planen bedöms inte medföra betydande miljöapåverkan då en utbyggnad av RV 27 i befintlig sträckning samt föreslagna förbifarter är en relativt liten förändring med begränsade markanspråk som inte i betydande omfattning bedöms påverka förutsättningarna för ett rikt växt- och djurliv. Samma konsekvenser bedöms uppkomma i noll- och planalternativet. Även för åtgärder som kan bli aktuella längs Blekinge kustbana gäller att de kommer att ske i anslutning till befintlig infrastruktur. Fortsatt utredning innebär goda möjligheter att hitta platser för utbyggnad där de sammantagna konsekvenserna blir så små som möjligt. När det gäller markanspråk för byggnation föreligger risk för lokal påverkan. Dessa frågor hanteras bättre i enskilda projekt genom genomgång av värdefulla områden så att dessa kan undvikas och/eller skadeverkningar minimeras. En fortsatt utveckling av hamnarna, som planen medverkar till att skapa förutsättningar för, kommer att resultera i en ökad trafik till havs där områden med mycket höga naturvärden kan komma att påverkas. Effekterna av en utökad internationell sjöfart förutsätts emellertid bedömas i den nationella planen utifrån de satsningar som eventuellt genomförs där.

166 Miljökonsekvensbeskrivning Mindre investeringar samt bidrag Beroende på vilka åtgärder som väljs kan mark komma att tas i anspråk vilket medför risk för påverkan på miljöaspekterna biologisk mångfald samt växt- och djurliv. Det rör sig dock om mindre markanspråk, företrädesvis i anslutning till befintlig infrastruktur, vilket innebär att möjligheten att senare i planerings- och projekteringsprocessen hitta bra lösningar för att minimera påverkan genom val av lokalisering/sträckning. Där så sker innebär valet att rusta upp befintlig infrastruktur istället för att anlägga ny en resursvinst. I jämförelse med nollalternativet blir potten för anpassning av transportinfrastruktur större, särskilt när det gäller cykel, vilket medför att potentialen för miljöförbättrande effekter bedöms större i planalternativet.

167 Miljökonsekvensbeskrivning Sammanställning av betydande miljöpåverkan aspekt målkoppling Tabellen redovisar en översikt över kopplingen mellan miljöaspekter och miljökvalitetsmål samt en jämförelse av konsekvenser för planalternativ och nollalternativ jämfört med situationen idag. I tabellerna nedan innebär + (plus) att situationen bedöms förbättras, 0 innebär ingen förändring och - (minus) innebär en försämring. Om tecknet står inom parentes betyder det att effekterna bedöms svaga, osäkra eller lokala. planalternativ nollalternativ Klimat Begränsad + 0 Planens järnvägsåtgärder för att avlasta vägtransportsystemet för godstransporter till hamnarna bidrar positivt, liksom ökad potential för kollektivtrafik samt cykel. Miljöaspekt Miljö- Bidrag i Utveckling i Kommentar kvalitetsmål klimatpåverkan Ett ökat nyttjande av Blekinges hamnar kan bidra till kortare transportvägar både på land och till havs vilket bidrar positivt, mer i plan- än i nollalternativet. Höjd vägstandard med högre hastighet samt styrning av trafik från andra vägar bidrar dock negativt om inte motsvarande hastighetssänkning sker på annan väg (både i noll- och planalternativ). Mindre investeringar för förbättringar gällande gång, cykel och kollektivtrafik bidrar till minskad trafikökning framförallt i och nära tätorterna, mer i plan- än i nollalternativet. Luft Frisk luft + (större än i + Tätortsmiljöer avlastas i både noll- och planalternativet vid byggnation av förbifart Backaryd nollalt) och senare Hallabro. Längs LV 122, där ambitionen är att tung trafik istället ska styras till RV 27 avlastas vägens närområde. En utökad hamntrafik, både på land och till havs kan bidra till lokalt ökade utsläpp i anslutning till hamnarna i både noll- och planalternativ.

168 Miljökonsekvensbeskrivning Miljöaspekt Miljökvalitetsmål Hälsa Frisk luft, god bebyggd miljö Bidrag i Utveckling i Kommentar planalternativ nollalternativ I planalternativet förbättras möjligheten till mer gods på järnväg, vilket bidrar positivt genom avlastning av vägtransportsystemet. En utökad pott för mindre investeringar i planalternativet bedöms bidra positivt till luftkvalitén framförallt i tätorterna genom överflyttning från biltrafik till cykel, gång och kollektivtrafik, mer i plan- än i nollalternativet + 0 Tätortsmiljöer avlastas lokalt avseende buller vid byggnation av förbifart Backaryd. Längs LV 122, där ambitionen är att tung trafik istället ska styras till RV 27 avlastas vägens närområde. En förbättrad trafiksäkerhet längs RV 27 bidrar positivt till miljöaspekten hälsa (både noll- och planalternativ). Utökad hamntrafik, både på land och till havs kan bidra till lokalt ökade utsläpp till luft i anslutning till hamnarna (både noll- och planalternativ). I planalternativet förbättras möjligheten till mer gods på järnväg, vilket bidrar positivt genom avlastning av vägtransportsystemet. En utökad pott för mindre investeringar i planalternativet bedöms bidra positivt till luftkvalitén framförallt i tätorterna genom överflyttning från biltrafik till cykel, gång och kollektivtrafik. Bättre säkerhet och ökad tillgänglighet till gång- och cykelbanor bidrar till förbättrad hälsa hos de som går eller cyklar.

169 Miljökonsekvensbeskrivning Miljöaspekt Miljökvalitetsmål Befolkning God bebyggd miljö Biologisk Ett rikt växt- mångfald och djurliv Bidrag i Utveckling i Kommentar planalternativ nollalternativ + / (- lokalt) + / (- lokalt) Förbättrad tillgänglighet och ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter vid mindre investeringar bidrar positivt, mer i plan- än i nollalternativet. RV 27 blir svårare att korsa för den som så önskar när den är bredare och mittseparerad. Lokalt kan tillgängligheten till tätortsnära natur påverkas negativt av den nya förbifarten Backaryd - Hallabro, både i plan- och nollalternativ. Samtidigt innebär den avlastade tätortsmiljön möjlighet att nyttja tätorten på ett annat sätt, även för oskyddade trafikanter i utsatta grupper (barn, äldre, funktionshindrade). (-) (-) Risk för ökad barriäreffekt av bredare, snabbare väg med mer trafik om åtgärder ej vidtas. Lokalt bidrar förbifarter i ny sträckning till ökad barriäreffekt i form av ny väg (både i noll- och planalternativet) En ökad trafik på Blekinge kustbana bidrar på motsvarande sätt till ökad barriäreffekt, mer i plan- än i nollalternativet. Den bedöms dock inte bli betydande. När det gäller ännu ej platssatta, mindre investeringar måste en bedömning ske i den fortsatta plan- och projekteringsprocessen så att negativa konsekvenser kan undvikas eller minimeras. Nya hårdgjorda ytor medför markanspråk som tar livsutrymme i anspråk.

170 Miljökonsekvensbeskrivning 2.9 Förslag till uppföljning Planens miljöpåverkan bör följas upp på olika sätt. Dels bör uppföljning göras av det faktiska miljötillståndet i länet och av hälsoläget hos befolkningen. Uppföljning av planens miljöpåverkan kan i detta avseende i huvudsak tillgodoses med den uppföljning som görs inom ramen för det nationella miljömålssystemet. Fördelen med att använda befintliga indikatorer härifrån är att uppföljningen blir resursmässigt effektiv. Underlag från miljömålsportalen ( samt VISS ( lansstyrelsen.se) har även använts för att skapa en uppfattning om länets nuläge gällande flertalet behandlade miljöaspekter. Flera av planens förslag kommer att drivas vidare inom ramen för olika lagreglerade processer. Infrastrukturutbyggnad förutsätter till exempel en omfattande planeringsprocess och juridiska prövningar för varje enskilt objekt. Andra förslag kommer att drivas vidare inom kommunernas fysiska planering eller genom att särskilda handlingsprogram utarbetas. I varje sådan fortsatt hantering är det viktigt att tillräckliga miljöutredningar, miljökonsekvensbeskrivningar eller motsvarande utarbetas som underlag för de ställningstaganden som behöver göras. Uppföljning och avstämning av de tilldelade medlen för infrastruktursatsningar görs årligen gentemot Trafikverket. Vid dessa avstämningar är det viktigt att även följa upp planens miljömässiga intentioner. För att följa upp effekten av planen föreslås följande indikatorer användas: Klimat Klimatpåverkande utsläpp Energianvändning Körsträcka per invånare Luft Besvär av bilavgaser Partiklar i luft Utsläpp av partiklar PM2,5 Kvävedioxid i luft Kväveoxidutsläpp Hälsa (inklusive buller) Besvär av trafikbuller Befolkning Körsträcka med bil (även klimat)

171 Miljökonsekvensbeskrivning Vatten Klorid i grundvatten Vägsaltanvändning Vattenförekomster med god kemiska status (källa:viss) Biologisk mångfald Vattenförekomster med god ekologisk status (källa:viss) 2.10 Osäkerheter och brister Miljöbedömningen av planen har ambitionen att redovisa de storskaliga effekter planen bedöms kunna medföra, ibland tillsammans med satsningar i den nationella planen eller i andra län. Bedömningar av konsekvenser medför alltid en viss osäkerhet. När det gäller bedömning av konsekvenser på denna nivå är osäkerheten särskilt stor. En regional transportplan är strukturskapande med lång genomförandetid. Effekten av de planerade åtgärderna sträcker sig långt efter att planen är genomförd. Detta gör att det är svårt att dra några säkra slutsatser av konsekvenserna. I dagsläget går det inte att förutspå vilken övrig utveckling som kommer att ske i samhället, vilka politiska styrmedel som kan komma, prisutveckling på bränslen eller förändringar i den allmänna opinionen. Allt detta kan göra att de trafikprognoser som länsplanen och MKB:n grundar sig på inte kommer att slå in. Utifrån de gränser som satts upp i miljöbedömningsgrunderna om vad som är betydande miljöpåverkan förs i många fall ett resonemang om vilka effekter planen förväntas medföra för att på så sätt fånga upp de aspekter som kan bli betydande. I vissa fall saknas också kunskapsunderlag om nuläget, vilket ytterligare försvårar bedömningen. I bedömningsgrunderna listas också för flera av aspekterna ett utvecklingsbehov som, om de genomförs, kan bidra till förbättrad kvalitet på bedömningarna till kommande transportplaner. Även om vissa av de utpekade bristerna har högre prioritet än andra och sannolikt kommer att genomföras under planperioden har typen av åtgärd miljöbedömts istället för enskilda objekt. För denna åtgärdsgrupp är det angeläget att i den fortsatta planeringsprocessen se till att rätt åtgärder kommer till stånd på rätt platser Icke-teknisk sammanfattning Länstransportplanen redovisar vilka åtgärder som ska genomföras för att stärka transportsystemet under planperioden. I Blekinge län utgår fördelningen av medel till olika projekt från en tidigare genomförd stråkanalys där de viktigaste förbindelserna inom och genom länet har beskrivits. Planen ska enligt lag miljöbedömas för att det ska vara möjligt att jämföra planens miljöeffekter med ett sannolikt utfall om planen inte genomförs.

172 Miljökonsekvensbeskrivning Miljöbedömningen har gjorts i huvudsak med underlag från Trafikverket som sammanställt material om transportsystemets påverkan på miljön i bedömningsgrunder för alla miljöbalkens relevanta miljöaspekter. Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör en beskrivning av de viktigaste konsekvenserna som planen kan orsaka. Framförallt bedöms planen kunna påverka utvecklingen inom miljöaspekterna klimat, människors hälsa, luft samt befolkning. Som underlag för bedömningarna har Trafikverkets bedömningsgrunder använts som beskriver på vilket sätt infrastruktur och dess användning påverkar miljön. Bedömningen grundar sig på antagandet att behovet att resa och att transportera gods kommer att fortsätta öka som det gjort hittills. Resultatet av detta kommer att skilja sig åt beroende på hur dessa resor och transporter genomförs. Planen som helhet bedöms leda till att det blir lättare att transportera mer gods på järnväg så att trafiken på vägarna inte behöver öka så mycket som den annars kommer att göra. Den skapar också förutsättningar för att det ska bli lättare att åka kollektivt (både med tåg och buss) samt säkrare och ökad cykling, vilket resulterar i effektivare energianvändning med minskade utsläpp av klimatpåverkande koldioxid samt hälsovådliga kväveoxider och partiklar. Samtidigt innebär utbyggnad av vägar, järnvägar och cykelbanor att mark som idag utgör livsutrymme för växter och djur kan gå förlorade. Det är därför viktigt att senare i planeringen av sådana projekt titta mer noggrant på var dessa miljöer finns så att de kan undvikas eller skyddas från större skador än nödvändigt. Även i tätortsnära miljöer är det viktigt att bevara så mycket natur- och kulturmiljöer som möjligt då de fyller ett syfte även för människors möjlighet till rekreation och vila. Här kan åtgärder i planen även bidra till att tillgängliggöra områden som idag är svåra att nå, vilket är positivt. Miljömål som bedöms kunna påverkas positivt av planen är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft samt God bebyggd miljö. Risk för negativ påverkan finns för följande miljökvalitetsmål (framförallt lokalt där åtgärder genomförs): Levande skogar, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv. För dessa mål finns dock goda möjligheter att genom hänsyn i senare planerings- och projekteringssteg minimera konsekvenserna om åtgärdsvalsstudier resulterar i beslut att bygga om eller bygga ny infrastruktur. För att se om planen får önskvärd effekt utifrån de mål som den tagits fram för att stödja är det viktigt att planens genomförande och resultat följs upp. För miljöns del finns både nationell och regional uppföljning av många indikatorer som visar på samhällets utveckling mot miljömålen att tillgå på miljömålsportalen, Dessa indikatorer uppdateras med ett eller några års intervall och ett urval, lämpliga för att följa effekter av planen, redovisas i MKB:n.

173 Miljökonsekvensbeskrivning 2.12 Referenser Metod för miljöbedömning av planer och program inom transportsystemet. Trafikverket Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Arbetsmaterial, Trafikverket Regionala miljömål för Blekinge län. Länsstyrelsen i Blekinge Regional systemanalys för Östra Götaland. Region Blekinge, Regionförbundet i Kalmar län, Regionförbundet Jönköpings län, Regionförbundet Södra Småland och Regionförbundet Östsam Klimat- och energistrategi för Blekinge, remissversion. Länsstyrelsen i Blekinge Prognoser för arbetet med nationell transportplan Persontransporters utveckling fram till Trafikverket Prognoser för arbetet med nationell transportplan Godstransporters utveckling fram till Trafikverket Samlat planeringsunderlag för energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan, 2012:152. Trafikverket Energianvändning och klimatpåverkan i Blekinge. Länsstyrelsen Blekinge län 2012 Övergödningen av Sveriges kuster och hav. Naturvårdsverket Miljömålsportalen, VISS,

174 Förslag till beslut REGIONSTYRELSEN Dnr Monika Oredsson Yttrande över förslag till Klimat- och energistrategi för Blekinge Bakgrund Länsstyrelsen har sänt förslag till Klimat- och energistrategi för Blekinge på remiss som inkom Region Blekinge har aktivt deltagit med att ta fram dokumentet genom samarbetet i Klimatsamverkan Blekinge. Strategin har presenterats för Regionstyrelsens au i februari. Synpunkter på Klimat- och energistrategin har därefter inhämtats från regionens olika team och synpunkter har lämnats från Kultur och Fritid och Kollektivtrafik och Infrastruktur. Besöksnäring har meddelat att man inte har något att tillföra eller ändra. Arbetsutskottet har tillstyrkt förslaget. Beslutsunderlag Remiss, inkommen Yttrande, daterat Arbetsutskottets beslut, Förslag till beslut, Arbetsutskottet föreslår regionstyrelsen besluta att anta förslag till yttrande samt överlämna detsamma till Länsstyrelsen Expedieras Länsstyrelsen akten 1

175 Dnr Monika Oredsson Yttrande över förslag till Klimat- och energistrategi för Blekinge Generella synpunkter Synpunkter på Klimat- och Energistrategin lämnas utifrån Region Blekinges ansvarsområden. Regionen har även medverkat vid framtagandet av strategin, både genom representation i styrgruppen och i beredningsgruppen. Generellt stämmer Klimatstrategin och indikatorerna i Blekingestrategin överens mycket bra, vilket är positivt. För att driva på arbetet behöver de framtagande organisationernas egna verksamheter visa på goda exempel de genomfört genom att visa att man går före i arbetet skulle trovärdigheten öka. Styrmedel bedöms vara mycket viktigt för ett framgångsrikt klimatarbete. Styrmedel bör därför finnas som ett eget delområde under varje fokusområde, alternativt sammanfatta alla åtgärder som handlar om styrmedel på ett ställe. Förslag till ändringar i text För målbild Minskad energianvändning sid 5 bör energieffektivare motorer läggas till, eftersom detta är betydelsefullt för den totala energianvändningen. För målbild Förnybar energi bör läggas till mikroproduktion av el för leverans till elnätet, eftersom det förväntas bli ett viktigt tillskott till all energiproduktion i framtiden. Till kommentaren till diagrammet Koldioxidutsläpp från transporter i Blekinge län bör noteras att bussar i Blekingetrafiken kommer att i huvudsak vara fossilfria från år Under Potential för de olika sektorerna sid 10 föreslås att det för transporter också läggs till att det på sikt förväntas framsteg genom införande av ekonomiska incitament för ett ändrat beteende. Under den samlade strategin sid 12 bör tilläggas att med energieffektivare motorer t ex elmotorer kan energieffektiviteten öka från bensinmotorns 30 % till 90 %. Många av målen går hand i hand, även över sektorerna. Klimat- och energistrategin bör peka tydligare på hur kunskapsöverföringen kan bli bättre horisontellt men även över de olika beslutsfattarnivåerna i länet. Annars kanske det finns risk för isolerade ansatser. Förslag till ändrade eller nya åtgärder ME 3.1 ett tillägg i åtgärden att vid årliga aktiviteter för att stödja energieffektiviseringsarbetet också stimulera energibesparande åtgärder genom solceller och elbilar. 1

176 Dnr T3.1 - som handlar om logistikcentral ses som problematiskt. Logistikcentraler är i regel bra att placera i nära koppling till infrastruktur, problemet är att det inte finns ett regionalt eller nationellt samordningsansvar. Varje kommun har makten att bestämma om och främja etableringar, något man ofta gör för det kan betyda arbetstillfällen. Detta försvårar en effektiv och hållbar regional infrastrukturplanering och transportflödesplanering. Här kan Klimatsamverkan Blekinge bli en viktig aktör för ett gemensamt agerande att driva fram ett mandat och en samsyn regionalt för att få till stånd ett genomförande. Gällande godstransporter i stort borde klimat- och energistrategin innehålla något kring hur man gör med godstransporter som startar eller slutar i länet, då de i regel sätts på lastbil. Målet med andel på järnväg på sträckor längre än 200 km är ett nationellt mål (även EU), framtaget för transporter exempelvis från norra Sverige till förädling söderöver och vidare. I realiteten kommer andelen järnvägstransporter inom länet att utgöra en begränsad andel av det totala transportarbetet de närmaste åren. Klimatstrategin borde målsätta hur vi bättre hanterar de godsflöden som redan finns här, kanske kombinera detta med att skapa effektivare körrutter för godstransporter eller förnybara bränslen för bilarna. T 4 En ny åtgärd om bättre bilparkering vid terminaler och större busshållsplatser för att underlätta byte till kollektivtrafik. Detta är också av positiv betydelse för att underlätta samåkning. T 6 Förslag att lägga till en åtgärd om information till fastighetsägare att de skapar möjlighet att ladda elfordon vid bostaden. EF - Miljövänliga arrangemang och besöksmål skulle kunna arbetas in som en informationsåtgärd riktad mot kultur- och fritidsverksamheter under fokusområdet Engagera flera. 2

177

178

179

180

181 INGÅR I LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE 2013:XX KLIMAT- OCH ENERGISTRATEGI FÖR BLEKINGE ÅTGÄRDER MED UTBLICK TILL 2020 REMISSVERSION FEBRUARI 2013 Minskad Energianvändning Förnybar Energi Inga nettoutsläpp av växthusgaser år 2050 Transporter Engagera Flera

182 Rapport 2013:XX Rapportnamn Klimat- och energistrategi för Blekinge Åtgärder med utblick till 2020, Remissversion februari 2013 Utgivare Hemsida Upplaga Diarienummer Text Kontaktperson ISSN Framsida Länsstyrelsen i Blekinge län, KARLSKRONA Endast publicerad digitalt. Rapporten kan laddas ned på hemsidan. Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge, Monika Oredsson, Region Blekinge, Jenny Rydquist, Region Blekinge och Lisa Wälitalo, Energikontor Sydost. Cecilia Näslund XXXX-XXXX Länsstyrelsen Blekinge län Foto ledlampa -Tarcsaz (Mostphotos.com), foto rapsblommor -hämtat från Microsoft Clip Art, foto snabbtåg -hämtat från Microsoft Clip Art, foto cykel- och gångbron i Sölvesborg -Christer Johansson, illustration -Tobias Flygar, layout - Anna-Karin Bilén.

183 Innehåll Klimat och energistrategi för Blekinge... 3 Inledning... 3 Begrepp i Blekinges energi- och klimatstrategi... 4 Piltavlan målbilder och beskrivning av klimat- och energistrategins olika delar... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Växthusgasutsläpp... 6 Blekinges energianvändning... 7 Förnybar energi... 8 Transporter... 9 Potential för sektorerna Samlad strategi vad är viktigast för Blekinge? Övergripande klimat- och energimål EU, Sverige, Blekinge Kommentarer till åtgärdsprogrammet Minskad energianvändning Förnybar energi Transporter Engagera flera Åtgärdsprogram inkl. SMARTA mål Genomförande och Uppföljning av strategins mål och åtgärder Processhandlingsplan Kommunikation Uppföljning

184 Uppföljning av SMARTA mål för delområden Mer om Klimat- och energistrategi för Blekinge Koppling till miljömålen Varför arbete med klimat- och energifrågor? Klimatsamverkan Blekinge en viktig plattform för klimat- och energiarbetet Metod för framtagande Begreppet hållbar utveckling Källor

185 Klimat och energistrategi för Blekinge Inledning Blekinges Klimat- och energistrategi utgår från regeringens vision om ett klimatneutralt Sverige år Inledningsvis presenteras målbilder för Blekinge år 2020 för strategins fyra fokusområden Minskad Energianvändning, Förnybar Energi, Transporter och Engagera Flera. En beskrivning ges av strategins olika delar i en översiktlig bild på sida 5 - Piltavlan. Nuläget beskrivs med ett urval av klimat- och energistatistik för Blekinge samt en kort potentialbeskrivning för samhällets olika sektorer. Därefter presenteras en samlad strategi med de viktigaste insatsområdena och övergripande mål för Blekinge. I åtgärdsprogrammet utpekas ansvariga aktörer. Åtgärderna har grupperats i delområden för respektive fokusområde. Effekterna av de åtgärder som genomförs kommer att följas upp mot mätbara mål. Figur 1. Sveriges klimatvision 2050 utgör ledstjärna - Inga nettoutsläpp av växthusgaser i Sverige år Blekinges Klimat- och energistrategi innehåller fyra fokusområden. 1 En sammanhållen klimat- och energipolitik, proposition 2008/09:162 3

186 Begrepp i Blekinges energi- och klimatstrategi Övergripande mål Fokusområde Delområde SMARTA mål Konkretisering av visionen och respektive fokusområde; Minskad Energianvändning, Förnybar Energi, Transporter och Engagera Flera. Ytterligare ett övergripande mål finns angående minskning av växthusgaser. De nyckelområden som utkristalliserat sig i processen för att hitta strategiska lösningar från nuläge till vision. Underkategorier inom respektive fokusområde, t.ex. solel, biobränslen eller vindkraft inom fokusområdet Förnybar Energi. SMARTA mål = Specifika, Mätbara, Attraktiva, Realistiska, Tidsatta, Ansvarsfördelade. För varje delområde finns ett SMART mål som underlättar uppföljningen av Klimat- och energistrategin. Strategin och dess åtgärdsprogram gäller med utblick till år Avslutningsvis ges en beskrivning av tänkt processarbete och uppföljning av strategins mål och åtgärder. Arbetet med energi- och klimat i Blekinge innefattar alla samhällets sektorer; hushållen, industrin, företagen, jordbruk/skogsbruk, offentlig sektor och transporter. Målbildsbeskrivningarna på nästa sida syftar till att skapa en visionär bild av framtiden ur ett hållbarhetsperspektiv. Beskrivningarna är baserade på resultatet från det processarbete som föregått denna Klimat- och energistrategi (se Metod för framtagande sida 35). 4

187 Piltavlan målbilder och beskrivning av klimat- och energistrategins olika delar 5

188 Nulägesbeskrivning Här presenteras ett urval av klimat- och energistatistik för Blekinge, dels växthusgasutsläpp, dels slutlig användning av energi. Med slutlig användning menas den energi som nyttjaren använder efter förluster vid förädling och transport. Statistikkällorna för utsläpp respektive slutlig användning av energi skiljer sig åt vilket bl.a. innebär att sektorsindelningen ser olika ut. En mer utförlig beskrivning ges i Energibalans för Blekinge För År 2010 hade Blekinge län invånare och en yta på 2941 km 2, vilket ger en befolkningstäthet på 52 personer per km 2 (rikssnitt år 2011: 23 inv./km 2 ). I Blekinge län finns fem kommuner: Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström och Sölvesborg. Strategin fokuserar på de faktorer som vi i Blekinge kan påverka. I Karlshamn finns ett nationellt oljeeldat toppoch reservkraftverk vars energianvändning eller produktion inte redovisas i den regionala statistiken. Undantaget fjärrvärmeproduktionen som utgör en lite andel av den totala produktionen av fjärrvärme i Blekinge. Inte heller reservkraftverkets emissioner finns med. Utsläpp från internationell sjöfart och flyg ingår inte i den regionala utsläppsstatistiken. Flygbränsle ingår inte i statistiken för slutanvändning av energi. Växthusgasutsläpp I figur 2 nedan redovisas de totala utsläppen av växthusgaser omräknade till koldioxidekvivalenter (CO2ekv). Statistiken grundar sig på växthusgaserna i enlighet med klimatkonventionen som används vid rapportering till EU och FN:s Klimatkonvention (UNFCCC); Koldioxid (CO2), Metan (CH4), Dikväveoxid (N2O) och Fluorerade växthusgaser (HFC, PFC, SF6). År 2010 var emissioner av växthusgaser i Blekinge 5,10 ton CO2ekv/capita. Motsvarade Sverigesnitt var 7,0 ton CO2ekv/capita Växthusgasutsläpp från olika sektorer i Blekinge (ton CO2ekv per capita) År 2000 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 Energiförsörjning Transporter Lösningsmedelsanvändning Avfall och avlopp Industriprocesser Arbetsmaskiner Jordbruk Figur 2. Växthusgasutsläpp från olika sektorer i Blekinge, CO2ekv per capita. Sektorn energiförsörjning representerar energianvändning som är stationär och som inte utgör industriprocess (främst energiförsörjning). Källa: Nationella Utsläppsdatabasen pdf 6

189 Utsläppen orsakade av energiförsörjning har minskat med tiden medan utsläppen från transporterna är den enskilda sektor som bidrar mest till utsläppen. Från jordbrukssektorn kommer många utsläpp av växthusgaser som inte är koldioxid. Trenden i de totala utsläppen av växthusgaser är att de minskar. Blekinges energianvändning I Blekinge län användes under 7583 GWh energi i olika former år Detta motsvarar ca 2 % av Sveriges totala energianvändning och innebär 49 MWh/invånare. Motsvarande jämförelsetal för Sverige är 43 MWh/invånare. Skillnaden ligger i industrisektorns energianvändning som är relativt stor i Blekinge. Mer än 20 procent av de sysselsatta i Blekinge arbetar inom tillverkningsindustri jämfört med 15 procent i riket Energianvändningen fördelat per samhällssektor i Blekinge län (GWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 Jordbruk, skog, fiske Industri, byggverks. Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll Figur 3 Slutanvändning av energi i Blekinge län år uppdelat sektorer. Källa: SCB År 2010 härstammade 38 % av Blekinges slutliga energianvändning från förnybara bränslen (t.ex. bioolja, trädbränsle, flis, biogas) och 29 % från icke-förnybara bränslen (t.ex. bensin, diesel, eldningsolja). Därtill var 26 % elenergi och 7 % utgjordes av fjärrvärme. Trenden för Blekinge är att den totala energianvändningen är svagt ökande sedan år Användningen av elenergi har varit relativt konstant men visar på en svagt minskande trend de senaste fem åren. Sedan år 1990 har användningen av förnybara bränslen i det närmaste fördubblats samtidigt som de icke förnybara bränslena minskat med 22 %. Fjärrvärmeanvändningen har ökat med 370 % sedan år 1990 men har sedan år 2005 legat på en relativt konstant nivå. 7

190 Förnybar energi År 2010 var 62 % av all energianvändning i länet av förnybart ursprung, inkl. förnybar elenergi och förnybar fjärrvärme. I andelen förnybar energi ingår förnybara bränslen 2852 GWh, fjärrvärme från förnybar produktion 441 GWh, samt elenergi från förnybart ursprung 1189 GWh. Andel förnybara energikällor År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 Figur 4. Andel förnybara energikällor i Blekinges energianvändning år Källa: SCB Industrin står för den allra största delen av energianvändningen i Blekinge. Exempel på stora energianvändare i länet är massabruket Södra Cell Mörrum, ABB, Tarkett och Volvo. Av dessa utmärker sig Södra Cell Mörrum då de använder ca 2000 GWh årligen av egna förnybara biprodukter. Industrins energianvändning utmärker sig tydligt i figur 5 nedan, både totalt sett och med en stor andel förnybara bränslen. Industrin är även den sektor som har näst störst användning av icke förnybara bränslen, men i denna kategori står transportsektorn för allra störst användning. Icke förnybara bränslen utgjorde 94 % av tranportsektorns energianvändning år Sektorers användning av olika energislag (GWh) Industri Transporter Hushåll Övriga tjänster Offentlig verksamhet Jordbruk 0 icke förnybara bränslen förnybara bränslen fjärrvärme el totalt Figur 5. Sektorernas energianvändning i Blekinge år 2010, uppdelat på energislag. År 2010 hade 60 % av den svenska elproduktionen sitt ursprung i förnybara energikällor. För fjärrvärmens del i Blekinge var 84 % av förnybart ursprung. Källa: SCB 8

191 ton CO2/capita I tabell 1 på redovisas den totala mängden, samt andelen förnybar energi av respektive sektors totala energianvändning år I summan ingår den förnybara andelen från fjärrvärme (84 %) och från el (69 %). Elens förnybara andel har beräknats utifrån att 60 % av den svenska el-mixen är förnybar samt att all regional elproduktion är förnybar. Sektor Förnybar energi totalt, inkl. förnybar andel i fjärrvärme och el Jordbruk, skog, fiske Industri o byggverks. Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll TOTALT GWh % Tabell 1. Mängd förnybar energi (GWh) för respektive sektor samt andel (%) av sektorns totala energianvändning. Källa: SCB. Industrisektorn och hushållssektorn använder störst andel förnybar energi, 83 respektive 78 %, även offentlig verksamhet har en stor andel förnybar energianvändning. För sektorerna jordbruk/skog/fiske samt transporter finns fortfarande stor potential att öka andelen förnybart. Transporter Den totala slutanvändningen för transportsektorn uppgick år 2010 till 1528 GWh. Transportsektorn står för den klart högsta användningen av icke förnybara bränslen, totalt 94 % av sektorns energianvändning år 2010 var icke förnybar vilket också gör att transporterna står för en stor del av de totala koldioxidutsläppen. Figur 6 nedan visar en specificering av koldioxidutsläppen för olika transportslag. Koldioxidutsläpp från transporter i Blekinge län 1,40 1,20 1,00 Personbilar Lätta lastbilar 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 År 1990 År 2000 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 Tunga lastbilar och bussar Mopeder och motorcyklar Inrikes civil sjöfart Inrikes flygtrafik Figur 6. Koldioxid från olika transportslag i Blekinge. Källa: Nationella utsläppsdatabasen. 9

192 Antal bilar Dagens bilar blir mer och mer effektiva men samtidigt ökar antalet bilar per invånare. Statistik visar däremot att körsträckan per invånare och per bil minskar sedan år 2008 vilket tillsammans med en ökad andel miljöbilar ger en minskande trend för koldioxidutsläppen från personbilar. Utsläppen från tunga fordon och bussar samt civil sjöfart visar däremot på en ökande trend de senaste åren. Bilinnehav per 1000-invånare BLEKINGE OLOFSTRÖM KARLSKRONA RONNEBY KARLSHAMN SÖLVESBORG Figur 7 Antal bilar per 1000-invånare år Källa: SCB. Potential för sektorerna Industri Det finns fortfarande industrier i länet som är kvar i oljeberoende för uppvärmning och därmed finns en förbättringspotential för ökad förnybar energianvändning. Potentialen ligger bland annat i konvertering till förnybara uppvärmningsalternativ inom dessa industrier samt effektivare energianvändning totalt sett. Enligt nationella analyser 3 behövs omfattande teknikutveckling för att minska industrins processrelaterade utsläpp. För att nå visionen om nollutsläpp 2050 krävs utveckling av, t.ex. koldioxidfri teknik eller infångning och lagring av koldioxid (CCS). Sverige bör ta initiativ att utveckla teknik och starta omställningen, men möjligheterna är också beroende av utvecklingen i ett globalt perspektiv. Transporter Transportsektorn har den enskilt största potentialen att bidra till den totala minskningen av koldioxidutsläpp som krävs genom konvertering till förnybara drivmedel. Totalt sett syns sedan år 2009 en minskande trend för utsläppen från transportsektorn, en positiv utveckling som måste fortsätta och påskyndas för att övergripande mål och visionen ska uppnås. Ökade möjligheter och bättre förutsättningar för kollektivtrafiken utgör en god potential tillsammans med andra alternativ för de resor som görs idag. Detta kan bidra till fortsatt minskande persontransporter. På sikt väntas ytterligare framsteg inom fordonsindustrin som ger både mer effektiva fordon samt fordon som drivs på förnybart vis. Utsläppen från tunga lastbilar och bussar samt civil inrikes 3 Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050, rapport 6537, Naturvårdsverket 2012, 10

193 sjöfart visar på ökande trender, för godstransporter bör det skapas energieffektiva transportkedjor där gods flyttas över från väg och flyg till mer energieffektiva transporter i järnväg och sjöfart. Hushåll I Blekinge har hushållens användning av icke förnybara bränslen i det närmaste utraderats sedan år Den totala energianvändningen har också minskat sedan år 1990 men visar de senaste två åren på en liten ökning. Den största potentialen för minskad energianvändning finns i hushållens elanvändning som ökat över åren. Ökningen beror troligen både på ökad installation av värmepumpar och på fler elektroniska produkter i hemmen. Genom åtgärder som förbättrande klimatskal på husen och beteendeförändringar kan ytterligare förbättringar nås, både för minskad elanvändning och total minskning av energianvändningen. För hushållssektorns del gäller i synnerhet begreppet många bäckar små. När t.ex. alla glödlampor är borta beräknas det minska elanvändningen i i Sverige med 2 miljarder kwh per år, vilket motsvarar den totala energianvändningen hos cirka eluppvärmda villor. Övriga tjänster Sektorn övriga tjänster omfattar bl.a. elförsörjning av kontor, lager och hotell- och restaurangverksamhet och är den fjärde största energianvändaren av samhällets sektorer. Övriga tjänster utgör dessutom den tredje största användaren av icke förnybara bränslen efter transporter och industrin. 57 % av energianvändningen är el och 30 % icke förnybara bränslen. Konvertering av värmesystem anpassade för förnybara energikällor utgör en relativt stor potential samt effektivisering av belysning, kyldiskar m.m. Offentlig sektor Inom offentlig sektor dominerar användningen av el och fjärrvärme i Blekinge, 67 respektive 22 % av den totala användningen. 11 % icke förnybara bränslen används fortfarande och där behöver arbetet med utfasning och konvertering till förnybara bränslen eller fjärrvärme fortsätta. En stor kraft ligger i den offentliga upphandlingen för att upphandla energieffektiva produkter och system. Regering och riksdag har uppmanat offentliga myndigheter att föregå med gott exempel och även EU-kommissionen rekommenderar energikrav vid offentlig upphandling för att stimulera utvecklingen av mer energieffektiva produkter, men också för att hushålla med offentliga medel. Om fler väljer att upphandla energieffektiva produkter kommer det i sin tur att driva fram utvecklingen av ännu energisnålare produkter till bra priser och öka tillgängligheten av dessa. På så sätt får också privata konsumenter större förutsättningar att köpa energieffektiva produkter. Jordbruk 4, skog och fiske Växthusgasutsläpp från jordbrukets energianvändning kan minskas genom övergång till förnybar energi, effektivisering för minskad energianvändning, samt optimerad gödsling och gödselhantering. Jordbruket kan bidra till att minska samhällets växthusgasutsläpp genom produktion av förnybara bränslen som kan ersätta fossila bränslen inom övriga samhällssektorer. Den största delen av jordbrukets växthusgasutsläpp utgörs av metan och lustgas från djurhållning och växtodling och det är svårt att minska dessa utsläpp i någon större omfattning. Förändrade matvanor hos konsumenterna kan leda till minskade växthusgasutsläpp, eftersom köttproduktion har betydligt större klimatpåverkan än produktion av vegetabilier. Analyser på nationell nivå visar att det krävs ett ökat nettoupptag för koldioxid i skog och mark för att kunna nå visionen om inga nettoutsläpp år 2050 (se referens fotnot 3). Viktiga åtgärder som lyfts fram är ökad avsättning av produktiv skog i reservat samt utveckling av skogsbruksmetoder. 4 Ett klimatvänligt jordbruk 2050, rapport 2012:35, Jordbruksverket 11

194 Samlad strategi vad är viktigast för Blekinge? Det krävs kraftfulla åtgärder för att nå Blekinges målbilder för 2020 som ett steg på vägen mot visionen om ett klimatneutralt Sverige år Alla samhällssektorer behöver bidra; hushållen, industrin, företagen, jordbruk/skogsbruk, offentlig sektor och transporter. Det pågår mycket arbete för att minska samhällets klimatpåverkan och i Blekinge har de totala utsläppen av växthusgaser minskat med ca 20 % sedan Transporter är det enskilda område som står för störst klimatpåverkan och personbilar står för huvuddelen av utsläppen. Takten i omställningsarbetet måste öka ytterligare i hela sin bredd om vi ska kunna nå uppsatta mål. Det behövs särskilt stora insatser för att minska utsläppen från transporter. Det är också strategiskt viktigt att på ett hållbart sätt ta vara på den energi som kan utvinnas ur lokal biomassa och lokala restprodukter från t.ex. skogsindustri, djurhållning och hushållsavfall. Ett allmänt gällande förhållningssätt i åtgärdsarbetet gentemot övergripande mål för klimat- och energi är att; 1. I första hand minska energianvändningen (t ex tilläggsisolera hus, skapa effektivare körrutter för godstransporter) 2. I andra hand använda energi mer effektivt (t ex ta vara på spillvärme, byta till energieffektiva varor, sparsam körning) 3. I tredje hand satsa fullt på omställning till förnybar energi (t ex konvertera från olja/el till fjärrvärmeuppvärmning) 12

195 Övergripande klimat- och energimål EU, Sverige, Blekinge Nedan presenteras övergripande mål för Blekinge inom respektive fokusområde samt för växthusgasutsläpp. De övergripande målen för Blekinge följer samma struktur som EU och Sveriges klimat- och energimål för 2020 men med en något högre ambitionsnivå. EU mål Sveriges energi- och klimatmål Mål Blekinge 2020 MINSKADE VÄXTHUSGASUTSLÄPP Minskade utsläpp av växthusgaser med minst 20 procent till år 2020 (EU 27) jmf med år Sveriges utsläpp ska minska med 40 procent till år 2020 jmf med år Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser minska med 50 % jmf med år MINSKAD ENERGIANVÄNDNING Ökad energieffektivitet inom unionen - energianvändningen ska minska med 20 procent till år 2020 jmf med år FÖRNYBAR ENERGI Andelen förnybar energi ska motsvara 20 procent av all energianvändning i EU år TRANSPORTER ENGAGERA FLERA Biobränslen ska utgöra minst 10 procent av den totala drivmedelsanvändningen inom transportsektorn senast år Visionen är att Sverige år 2050 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. 20 procent effektivare energianvändning jmf med år Minst 50 procent förnybar energi år 2020 Fossila bränslen i uppvärmningen fasas ut till år Minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn till år 2020 Det innebär att växthusgasutsläppen är max 3,5 ton CO2ekv/capita (drygt 30% lägre än år 2010). Till år 2020 ska energianvändningen minska med 20 % jmf med år Det innebär att energianvändningen i Blekinge är max 5297 GWh (30 % lägre än år 2010). Till år 2020 ska andelen förnybar energi utgöra 80 % av energianvändningen. År 2010 var det 62 % förnybar energi. Till år 2020 ska andelen förnybara drivmedel utgöra minst 15 %. År 2010 var andelen förnybara drivmedel 6 %. Till år 2020 ska medborgarna vara väl medvetna om konsumtionens påverkan på klimatet. 13

196 Kommentarer till åtgärdsprogrammet Minskad energianvändning En ambition och tillika åtgärd i denna Klimat- och energistrategi är att räkna om energianvändningen inom respektive samhällssektor till den mängd primärenergi som använts. Med primärenergi kan man visa skillnaden i länets resursutnyttjande från vagga till graven för respektive energislag, alltså i ett livscykelperspektiv. Primärenergi definieras som energi i en naturresurs, exempelvis, kol, råolja solljus, uran, som inte genomgått någon omvandling eller transformering genom mänskliga aktiviteter. Primärenergin visar den energimängd som totalt går åt för att producera den energi som slutligen används, inräknat energiåtgång vid utvinning av råvara, transport, omvandling och distribution. Dagens statistik visar slutanvändning av energi vilket gör att man inte kan se någon skillnad på resursutnyttjandet för olika energislag. När exempelvis ett hushåll konverterar från eluppvärmning till fjärrvärme så görs en resursbesparing, men i den totala statistiken syns ingen minskning av energianvändningen. Beräkningar av primärenergi behövs för att kunna göra mer rättvisande jämförelser mellan olika (konkurrerande) energislag. EU:s Energieffektiviseringsdirektiv september 2012 betonar man användandet av systemtänkandet och primärenergibegreppet. Förnybar energi Fördjupning samt fler mål och åtgärder för bioenergi finns att läsa i underlag till bioenergiplan för Blekinge, underlaget kan inhämtas av Länsstyrelsen i Blekinge län. Nätverket Biogas Sydost arbetar för en gemensam biogasstrategi och handlingsplan för hela sydostregionen tillsammans med länsstyrelserna, regionförbunden och länstrafikbolagen i Blekinge, Kalmar och Kronoberg. Det SMARTA målet för vindkraft omfattar endast landbaserad vindkraft. Vindkraften har utvecklats de senaste åren och det pågår omfattande planering, tillståndsprövning och etablering av vindkraft i hela länet. Ansökan för en stor havsbaserad vindkraftspark i Hanöbukten överlämnades i februari 2013 för avgörande hos Regeringen. Transporter Åtgärder för att minska klimatpåverkan från transporter finns inte endast under fokusområde transporter utan även under fokusområdena förnybar energi och engagera flera. För internationell flyg- och sjötrafik som har ökat kraftigt finns inga specifika åtgärder under fokusområdet transporter, vad som kan göras regionalt återfinns under Engagera flera. Regeringen har satt mål att Sverige har en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen år 2030 (Klimatpropositionen 2009). Målet är omdebatterat och har fått kritik för att det är oklart vad det innebär i pratkiken. Att fordonsflottan är oberoende av fossila bränslen innebär inte att den behöver vara fri från fossila bränslen. Frågan är hur stor andel av fordonsflottan som ska vara fossilfri för att uppfylla målet om en fossiloberoende fordonsflotta. Regeringen tillsatte under 2012 en utredning som ska ge underlag hur långt Sverige behöver ha kommit när det gäller den fossiloberoende fordonsflottan 2030 för att vi ska kunna nå visionen om ett klimatneutralt Sverige till Utredningen ska redovisas den 13 oktober I Blekinges Klimat- och energistrategi har de övergripande målen formulerats mot bakgrund av befintliga mål i Sverige och i EU, med en bedömning av om Blekinge har förutsättningar ambitioner som gör att vi kan sätta högre eller lägre mål. Enligt Sveriges klimat- och miljömål ska andelen förnybara drivmedel utgöra minst 10 % år Man kan konstatera att 10 % förnybara drivmedel år 2020 är ett mycket lågt mål om vi ska kunna nå 14

197 ett mål om fossiloberoende fordonsflotta år Samtidigt visar drivmedelstatistik för Blekinge att det är svårt att föreslå ett högre mål än minst 15 % förnybara drivmedel år Det övergripande målet för fokusområde Transporter är: Till år 2020 ska andelen förnybara drivmedel utgöra minst 15 %. Engagera flera Delområdet Konsumtion handlar om all konsumtion men det SMARTA målet är avgränsat till livsmedel för att det ska vara uppföljningsbart. 15

198 Åtgärdsprogram inkl. SMARTA mål I följande tabell presenteras åtgärder och SMARTA mål (Specifika Mätbara Attraktiva Realistiska Tidssatta Ansvarsfördelade). Varje fokusområde är uppdelat i delområden där varje delområde har ett SMART mål som kommer att följas upp kontinuerligt. Åtgärderna har fördelats inom det fokus- och delområde där det bäst passar in. I några fall finns delområden övergripande eller övrigt för åtgärder av mer generell karaktär. Nivån på åtgärderna i klimat-och energistrategin varierar i omfattning. Åtgärderna genomförs med fördel av alla intresserade aktörer i Blekinge, aktörer markerade med fet stil har ansvar för samordning och återrapportering. En uppföljningsplan för de SMARTA delmålen presenteras i kapitel Uppföljning av SMARTA mål för delområden på s. 32. FOKUSOMRÅDE MINSKAD ENERGIANVÄNDNING (ME) Övergripande mål Till år 2020 ska energianvändningen minska med 20 % jmf med år Delområde SMARTA mål Åtgärder Aktör ME 1. Industrin År 2020 ska energianvändningen inom industrin åter vara nere på 1990 års nivå, 2600 GWh. Detta motsvarar 25 % minskning jmf med år ME 1.1 Information och utbildning om energibesparing och hållbar utveckling i industrin ME 1.2 Genomföra kampanjer för energikartläggningar ME 1.3 Arbeta för att skapa möjligheter till stöd för genomförande av åtgärder efter energikartläggning ME 1.4 Anordna visningar hos företag som har lyckats bra, lyft fram goda exempel. 16 Kommunerna (energi- och klimatrådgivare) Kommunerna (energi- och klimatrådgivare) Länsstyrelsen Klimatsamverkan Blekinge Klimatsamverkan Blekinge Branschorganisationer Länsstyrelsen Region Blekinge Kommunerna (t.ex. näringslivsavdeldning) Energikontor Sydost

199 ME 1.5 Utreda potentialen för rest- /spillvärme och vilka presumtiva användare som finns. ME 1.6 Ökad samverkan för bättre utnyttjande av rest-/spillvärme (ökat samarbete mellan företag och mellan företag och bostadsbolag m.fl.) Delområde SMARTA mål Åtgärder Aktör ME 2. Hushållen År 2020 ska hushållens användning av energi minska med 30 % jmf med år Detta motsvarar en användning av max 1145 GWh. ME 2.1 Erbjuda energi- och klimatrådgivning till alla nybyggare och uppmuntra till byggnation av passivhus/plusenergihus. ME 2.2 Individuell varmvatten- och elmätning i lägenheter. ME 2.3 Informations- och utbildningsinsatser samt goda exempel gällande solfångare och solceller Delområde SMARTA mål Åtgärder Aktör ME 3. Offentlig verksamhet År 2020 ska energianvändningen inom offentlig verksamhet minskas med 30 % jmf med år Detta motsvarar användning av max 253 GWh. ME 3.1 Anordna årliga aktiviteter för att stödja energieffektiviseringsarbetet i kommunerna och landstinget inom ramen för energieffektiviseringsstödet. ME 3.2 Utbilda om livscykelkostnader (LCC) och tillämpa det vid upphandling. ME 3.3 Energieffektivisering sport- och fritidshallar etc. ME 3.4 Kommunerna inför målsättning att öka renoveringstakten inkl. energieffektiviseringsåtgärder i befintliga lokaler och bostäder. ME 3.5 Vattenbesparingsprojekt. Energibolagen Branschorganisationer Länsstyrelsen Energibolagen Fastighetsägare Branschorganisationer Kommunerna (t.ex. byggavdelning och energi- och klimatrådgivare) Fastighetsägare (flerfamiljshus) Kommunerna (energi- och klimatrådgivare) Länsstyrelsen Länsstyrelsen Klimatsamverkan Blekinge Länsstyrelsen Klimatsamverkan Blekinge Kommunerna Kommunerna Landstinget Kommunerna (t.ex. VA-avd. eller fastighetsbolag) Landstinget 17

200 ME 3.6 Uppmuntra kommunala bolag till byggnation av fler passivhus/plusenergihus. Kommunerna ME 3.7 Delta i nationella program kring energianvändning, t.ex. Uthållig kommun. Delområde SMARTA mål Åtgärder Aktör ME 4. Jordbruk/Skogsbruk ME 5. Övriga tjänster ME 6. Övrigt År 2020 ska energianvändningen inom jordbruk/skogsbruk ha minskat med 20 % jmf med år Detta motsvarar användning av max 102 GWh. År 2020 ska energianvändningen inom "övriga tjänster" ha minskat med 20 % jmf med år Detta motsvarar användning av max 524 GWh. ME 4.1 Sprida information och anordna utbildning för jord- och skogsbrukare. ME 4.2 Utarbeta åtgärder som syftar till att minska energianvändningen inom jord- och skogsbruk. ME 5.1 Förstärka kommunal energirådgivning till företagare (t.ex. handel) ME 6.1 Beräkna slutanvändningen av energi i Blekinge som primärenergi samt anpassa målen inom fokusområde Minskad Energianvändning till detta. ME 6.2 Kartläggning av möjlighet till värmeoch/eller kyllagring i mark. ME 6.3 Främja användningen och öka kunskapen om smarta elnät. Kommunerna Länsstyrelsen Länsstyrelsen Skogsstyrelsen LRF Södra Klimatsamverkan Blekinge Skogsstyrelsen LRF Södra Kommunerna (energi- och klimatrådgivare) Klimatsamverkan Blekinge Länsstyrelsen Energikontor Sydost Landstinget Länsstyrelsen Länsstyrelsen Energikontor Sydost 18

201 FOKUSOMRÅDE FÖRNYBAR ENERGI (FNE) Övergripande mål Till år 2020 ska andelen förnybar energi utgöra 80 % av energianvändningen. Delområde SMARTA mål Åtgärder Aktör År 2020 produceras 50 GWh i form av solel och solvärme. FNE 1.1 Planera för etablering av en storskalig solcellsanläggning. Kommunerna Länsstyrelsen FNE 1. Solel och Solvärme FNE 1.2 Främja installation av solel och solvärme inom industri, handel, offentlig verksamhet, lantbruk och bostäder m.m. Kommunerna (t.ex. energi- och klimatrådgivare) Energikontor Sydost Länsstyrelsen FNE 1.3 Verka för översyn av Länsstyrelsen stödsystemen för solel och solvärme (investeringsstöd, ROT-avdrag, m.m.). Delområde SMARTA mål Åtgärder Aktör FNE 2. Vindkraft Den landbaserade vindkraften ska producera 600 GWh senast år Detta motsvarar drygt en tredjedel av den totala potentialen enligt länets kommunala vindbruksplaner. FNE 2.1 Utbilda beslutsfattare om elcertifikatsystemet och dess koppling till bl.a. vindkraft samt andra förnybara energislag. FNE 2.2 Rapportera in vilka verk som finns i kommunerna till Vindbrukskollen. FNE 2.3 Föra dialog med Försvarsmakten för att möjliggöra ytterligare utbyggnad av vindkraft. Klimatsamverkan Blekinge Länsstyrelsen Region Blekinge Energikontor Sydost Länsstyrelsen Kommunerna Länsstyrelsen Försvarsmakten 19

202 Delområde SMARTA mål Åtgärder Aktör FNE 3. Biobränsle Andelen biobränslen ska år 2020 vara 50 % av den totala energianvändningen (jmf med 43 % år 2010.) FNE 3.1 Aktiviteter för att påverka användarna att välja biobränslen, med fokus på industri- och transportsektorn. FNE 3.2 Analysera vilka användare som är i behov av olika typer av biobränslen, samt volymbehov. FNE 3.3 Stötta förädling av skogsbränslen i regionen, till exempel genom att identifiera råvaror och knyta ihop möjliga samarbetspartners. Delområde SMARTA mål Åtgärder Aktör FNE 4. När- och fjärrvärme Andelen när- och fjärrvärme ökar från 7 % 2010 till 15 % FNE 4.1 Verka för utbyggnad av ett gemensamt sammankopplat fjärrvärmenät för alla kommuner i Blekinge. FNE 4.2 Utveckla närvärme av flis och pellets i länet. FNE 4.3 Arbeta för att öka andelen återvunnen energi, t.ex. restvärme i växthusodlingar. FNE 4.4 Arbeta för att öka andelen förnybar energi i när-/och fjärrvärmeverk. FNE 4.5 Titta på potentialen och möjligheterna att samproducera kyla och värme. Klimatsamverkan Blekinge Energibolag Klimatsamverkan Blekinge Energikontor Sydost Skogsstyrelsen Länsstyrelsen Klimatsamverkan Blekinge Södra LRF Klimatsamverkan Blekinge Energibolagen Kommunala bolag Näringslivet Fastighetsägare Kommunerna Industrier Näringslivet Klimatsamverkan Blekinge Energibolagen Näringslivet Fastighetsägare (flerfamiljshus) Energibolagen 20

203 Delområde SMARTA mål Åtgärder Aktör FNE 5. Biogas År 2015 ska man kunna tanka biogas på minst ett ställe i varje kommun. FNE 5.1 Verka för att öka produktionen av biogas i länet, dels med länets matavfall som substrat och dels med gödsel från lantbruket som substrat. Delområde SMARTA mål Åtgärder Aktör Kommunerna Klimatsamverkan Blekinge LRF Biogas Sydost Till år 2020 utreda förutsättningar för FNE 6.1 Genomföra förstudier kring Länsstyrelsen andra energiformer som vågkraft, alternativa förnybara energislag. FNE 6. Övriga förnybara geotermisk energi eller andra förnybara FNE 6.2 Ta fram en utredning om Länsstyrelsen energislag energislag. Akvifärlager (lagring av solenergi från Landstinget sommar till vinter i berggrunden) i länet. Delområde SMARTA mål Åtgärder Aktör FNE 7. Övrigt FNE 7.1 Verka för införande av enklare regler för leverans av el till de allmänna elnäten. FNE 7.2 Genomföra informationsinsatser angående leverans av el till de allmänna elnäten. FNE 7.3 Information till företag och industrin om möjligheterna kring förnybar energi. Klimatsamverkan Blekinge Nätbolag Näringslivet Kommunerna (energi- och klimatrådgivare) Kommunerna (energi- och klimatrådgivare) 21

204 FOKUSOMRÅDE TRANSPORTER (T) Övergripande mål Till år 2020 ska andelen förnybara drivmedel utgöra minst 15 %. Delområden SMARTA mål Åtgärder Aktör År 2020 ska transporternas T 1.1 Gemensam digital mötesplattform Klimatsamverkan Blekinge energianvändning åter vara nere på för länets offentliga aktörer. Ta fram Kommunerna 1990 års nivå (1350 GWh), d.v.s. en policy för att öka möjligheterna till Landstinget minskning med 11 % jmf med år distansarbete och främja webbmöten Region Blekinge och telefonmöten. Länsstyrelsen T 1. Övergripande T 1.2 Verka för att företag, verksamheter och andra arbetsplatser stimulerar och underlättar för resor till och från jobbet och tjänsteresor med kollektivtrafik, cykel eller gång. T 1.3 Stimulera samåkning genom att utveckla system för att hitta andra som färdas samma väg. Belöna samåkare. T 1.4 Påverkansprojekt för att få fler att åka kollektivt, gå eller cykla istället för att ta bilen. T 1.5 Trafikverkets fyrstegsprincip 5 tillämpas i all infrastrukturplanering. Klimatsamverkan Blekinge Energikontor Sydost Alla arbetsgivare Klimatsamverkan Blekinge Energikontor Sydost Alla arbetsgivare Region Blekinge - Blekingetrafiken Kommunerna Klimatsamverkan Blekinge Energikontor Sydost Region Blekinge Kommunerna Trafikverket

205 Delområden SMARTA mål Åtgärder Aktör Fördubbling av resandet med T 2.1 Använd mindre fordon och Region Blekinge Blekingetrafiken kollektivtrafiken i Blekinge till år 2030 utveckla den anropsstyrda trafiken inom jämfört med basåret 2008, samt kollektivtrafiken. fördubbling av kollektivtrafikens andel T 2.2 Smidigare bytespunkter och bättre Region Blekinge - Blekingetrafiken av persontransporterna. koordinering mellan olika trafikslag, så Kommunerna Delmål på 25 % ökning till 2015 och 50 det blir enklare och går snabbare att % ökning till byta. (Blekingetrafikens regionala fördubblingsmål) T 2. Kollektivtrafiken Åtgärderna inom delområde kollektivtrafik ligger väl i linje med de verktyg/strategier som redovisas i Blekingetrafikens remissutgåva för verksamhetsplan år ; trafiken ( ), infrastrukturen ( ) och mobility management ( ). T 2.3 Verka för att Sydostlänken byggs (Karlshamn - Olofström Älmhult) både för gods- och persontransporter. T 2.4 Verka för fler mötesstationer för att skapa förutsättningar för halvtimmestrafik på Blekinge kustbana. Utred nya tågstopp i t.ex. Kallinge. T 2.5 Utveckla tågtrafiken norrut på Kust-till-kustbanan till Emmaboda, Alvesta och Göteborg. T 2.6 Utred vad som krävs och gör riktade insatser för att få fler bilresenärer att åka kollektivt Mobility management. T 2.7 Utveckla och förbättra servicen, bekvämligheten och priset för att få fler att åka kollektivt. Trafikverket Region Blekinge Kommunerna Näringslivet Trafikverket Region Blekinge Kommunerna Näringslivet Trafikverket Region Blekinge Karlskrona kommun Näringslivet Region Blekinge Blekingetrafiken Energikontor Sydost Blekingetrafiken 23

206 Delområden SMARTA mål Åtgärder Aktör Till år 2030 ska 30 % av T 3.1 Samordning av inköp och Kommunerna godstransporterna som är längre än 200 transporter genom att bygga Klimatsamverkan Blekinge km ske på järnväg eller med sjöfart. Till logistikcentraler intill järnvägen, utanför år 2050 är siffran 50 %. städerna eller mitt i länet. T 3. Godstransporter T 3.2 Främja intermodala transporter (transport som sker med fler än ett transportmedel) t.ex. genom att förbättra spårförbindelserna till hamnar och industrier. T 3.3 Ökade möjligheter för elanslutning av fartyg i hamn. Kommunerna Trafikverket Region Blekinge Kommunerna T 4. Persontransporter År 2020 har antalet bilar per invånare en nedåtgående trend och andelen miljöbilar är 30 % (år 2011 var andelen 9 %). T 4.1 Förbättra möjligheterna till båtpendling mellan olika större befolkade öar. Utökad båttrafik gynnar också turismen. T 4.2 Bättre cykelinfrastruktur som möjliggör cykling till jobb, skola etc. T 4.3 Stimulera cykling, t.ex. genom att anordna omklädningsrum på arbetsplatser, genomföra kampanjer till föräldrar och skolor för att få barnen att gå och cykla mer till skolan T 4.4 Ta fram strategi för utveckling av cykeltrafik. T 4.5 Bättre möjligheter att ta med cykeln på tåget. T 4.6 Bättre cykelparkeringar vid tågstationer och större busshållplatser. T 4.7 Cykelpooler för tjänsteresor, inkl. el-cykel. Kommunerna Region Blekinge - Blekingetrafiken Kommunerna Kommunerna Alla arbetsplatser Energikontor Sydost Kommunerna Region Blekinge Blekingetrafiken Kommunerna Kommunerna Arbetsplatser 24

207 T 5. Fysisk planering T 4.8 Utveckla bilpooler i varje kommun som drivs på förnybara bränslen och som kan utnyttjas av allmänheten under kvällar och helger. Kommunala bostadsbolag kan ordna bilpooler för sina hyresgäster. Delområden SMARTA mål Åtgärder Aktör Kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik T 5.1 Alltid prioritera kollektivtrafik, prioriteras alltid i planarbeten, och cykeltrafik, gångtrafik och gröna stråk, fullständig samordning mellan trafik- före bilismen i all planering. och bebyggelseplanering sker till år T 5.2 Lokalisera ny bebyggelse utmed kollektivtrafikstråk så att behovet av biltrafik minskar. Byggandet av externa köpcentra bör övervägas noggrant. T 5.3 Öka andelen grönska i tätbebyggelse. Detta har en positiv inverkan ur ett kolbindningperspektiv. Delområden SMARTA mål Åtgärder Aktör Andelen förnybara bränslen ska öka till 15 % 2020 (jämfört med 0,2 % 2010). T 6. Bränslen Samma som övergripande mål för fokusområde Transporter. T 6.1 Verka för att öka användningen av biogas i länet och installera en biogasmack i varje kommun. T 6.2 Installera laddstolpar till elfordon i varje kommun. T 6.3 Ställ krav på förnybara bränslen vid upphandlingar av fordon eller transporter. T 6.4 Busstrafiken skall i huvudsak, efter genomförd upphandling år 2014, drivas med ett icke fossilt bränsle. Kommunerna Kommunerna (t.ex. plan-/teknisk avd.) Länsstyrelsen Kommunerna (t.ex. plan-/teknisk avd.) Länsstyrelsen Kommunerna (t.ex. plan-/teknisk avd.) Länsstyrelsen Kommunerna Bensinbolag Energibolag Region Blekinge - Blekingetrafiken Biogas sydost Kommunerna Energibolag Alla organisationer och företag Region Blekinge - Blekingetrafiken 25

208 T 6.5 Ökad information och verka för fler tankställen med alkylatbensin för tvåtaktsmotorer. Kommunerna Bensinbolag Skogsstyrelsen LRF Delområden SMARTA mål Åtgärder Aktör Till år 2020 har styrmedel och T 7.1 Verka för översyn av Klimatsamverkan Blekinge prissättning setts över för prissättningen, inklusive statliga Region Blekinge Blekingetrafiken transportsektorn. styrmedel, mellan flyg, järnväg och väg. T 7. Styrmedel T 7.2 Verka för beskattning av tunga och törstiga fordon samt utökade subventioner/premier till fordon med förnybart drivmedel. T 7.3 Verka för införande av styrmedel för att styra över till förnybara bränslen för lastbilar, liknande de styrmedel som finns för miljöbilar. T 7.4 Verka för införande av skrotningspremie för båtmotorer av 2- taktsmodell. T 7.5 Verka för höjda skatter på fossila bränslen. T 7.6 Verka för att priserna på förnybara bränslen frigörs från priserna på olja/bensin (om priset på diesel stiger så ska inte priset på RME stiga). Klimatsamverkan Blekinge Länsstyrelsen Klimatsamverkan Blekinge Länsstyrelsen Klimatsamverkan Blekinge Länsstyrelsen Klimatsamverkan Blekinge Länsstyrelsen Klimatsamverkan Blekinge Länsstyrelsen 26

209 FOKUSOMRÅDE ENGAGERA FLERA (EF) Övergripande mål Till år 2020 ska medborgarna vara väl medvetna om konsumtionens påverkan på klimatet. Delområden SMARTA mål Åtgärder Aktör EF 1.1 Gemensam energi- och Klimatsamverkan Blekinge EF 1. Övergripande klimatrådgivning i länet för att ge utökad Kommunerna service till medborgarna. Delområden SMARTA mål Åtgärder Aktör Årligen anordnas minst en länsgemensam utställning, evenemang eller kompetenshöjande utbildning. EF 2.1 Ökade och gemensamma insatser för att höja den allmänna kunskapsnivån om energi- och klimatfrågor hos politiker, tjänstemän och allmänhet. Klimatsamverkan Blekinge Kommunerna (t.ex. energi- och klimatrådgivare, miljöstrateger) EF 2. Kunskap EF 2.2 Samordna insatser och resurser för att genomföra evenemang och gemensamma kampanjer, t.ex. Europeiska trafikantveckan, Testresenärsprojekt, Kollektiv resdag för sjätteklassare och Earth Hour. EF 2.3 Främja fler regionala forskningsoch utvecklingsprojekt i länet genom ökat samarbete mellan högskolor, statliga verk och institutioner, näringsliv och andra offentliga organisationer. Klimatsamverkan Blekinge Kommunerna (t.ex. energi- och klimatrådgivare och miljöstrateger) BTH Länsstyrelsen Region Blekinge Hållbarhetsforum 27